Om energieffektivisering, solpaneler och diversifiering av värmekällor

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Intro: varför ett avsnitt om energi
2. Mötet med Daniel och termofotograferingen
3. Vad vi tog med oss
4. Daniel kliver in: från hus till plusenergihus
5. Vad är ett plusenergihus?
6. Underhållsplan och energiplan måste kugga ihop
7. Daniels eget hus: fönster, isolering och mössan på taket
8. Värmepump: hur den fungerar
9. Diversifiera värmekällorna
10. Smart teknik och nya pannor
11. Fläktar och pumpar 80 procent effektivare
12. Att räkna på fjärrvärme, gas och värmepump
13. Fjärrvärmens dolda förluster
14. Bergvärme eller luftvatten: temperaturen avgör
15. Tumregel för värmekälla
16. Underhåll och var bergvärme passar
17. Vedpanna och ackumulatortank som backup
18. Ventilation och självdrag
19. Energin i Sverige framåt
20. Effekttariffer förklarade
21. Begränsningar och nattkörning
22. Får man kombinera fjärrvärme och värmepump?
23. Välisolerat hus och fukt
24. FTX-ventilation: magiska lådan
25. Blir det för varmt på sommaren?
26. Elbolagens dolda affärsmodeller
27. Timpris eller dygnsgenomsnitt?
28. Styra elbilsladdning och spara stort
29. Rörligt eller bundet?
30. Att se det över ett längre perspektiv
31. Solpaneler: lönsamt eller for show?
32. Solens påverkan på dagpriserna
33. Räkneexemplet på solceller
34. Tumregel för solpaneler
35. Tilläggsisolering: vad det är och vad det ger
36. Husisolering, U-värden och fasaden
37. Räkneexemplet på fasadisolering
38. Energin i resten av Europa
39. Energideklaration och gröna bolån
40. Meningslösa deklarationer och de stora grejerna
41. Triangeln: isolering, fönster, ventilation
42. Ventilationens andel av förbrukningen
43. Att kombinera isolering och ventilation
44. Batterier och poolen
45. Avrundning: mät mer
46. Tack och avslutning

Intro: varför ett avsnitt om energi

Jan: Jag tror precis som du att energipriserna kommer vara fortsatt höga i framtiden. Framförallt kommer de variera mycket, och då blir det här med energieffektivisering än viktigare.

Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Idag är det dags för avsnitt 249, och idag ska det handla om energi. För dig som har följt oss länge: för något år sedan gjorde vi ett avsnitt där vi pratade om el och energi, eftersom det är en ganska stor kostnad för oss som har hus, eller om man har en bostadsrättsförening eller äger fastigheter. Då konstaterade vi att vårt hus förbrukade typ 36 000 kilowattimmar på årsbasis, vilket är mycket. Det är typ dubbelt, det är som två hus, fast det är ett.

Nu i julas, när det blev höga energipriser, tror jag vi fick en total elräkning på typ 18 000 kr i december. Då var det så här: vi måste göra något åt det här. Vi har haft hit någon VVS-människa, någon elektriker och så vidare. Men jag har aldrig känt att jag fått helhetsbilden. Någon säger bara, ja, men jämför de där två fonderna typ, medan jag vill veta hur jag ska tänka i hela min ekonomi.

Mötet med Daniel och termofotograferingen

Jan: Då träffade vi Daniel L, som har det egna företaget Ellenergi och Skånsk värmebild. Det här är inget formellt samarbete, utan vi betalade honom för att komma till vårt hus. Sen, när vi satt och pratade, var jag så här: gud, alla de här sakerna du säger är så himla intressanta, det här borde fler lyssna på. Så jag säger för säkerhets skull, ifall vi skulle hitta på ett samarbete i framtiden: det är ingen som har fått betalt för det här just nu.

Det han jobbar med är energirådgivning, second opinion, optimering, energiinventering och termofotografering, vilket var det han gjorde hos oss. Jag tyckte det var sjukt spännande. Han började suga ut sjukt mycket luft från huset med en pump, och det var precis samma sak som att det blåste utomhus.

Caroline: Ja, och då kunde man se var det blåste in, hur isoleringen fungerade. Med värmekameran gick han runt: där i det hörnet blåser det. Och sen kunde man känna att det gjorde det på riktigt.

Jan: Sen pratade vi mycket om vad det är som spelar roll. Är det värt att sätta solpaneler eller inte? Är det värt att tilläggsisolera eller inte? Vad händer med inomhusklimatet om man tilläggsisolerar? Vad händer med ventilationen? Han tycker det här är jättekul. Han har till och med tagit ett gammalt hus och gjort det till ett plusenergihus. Det finns ju en del plusenergihus nu som är byggda från början att vara det. Det är en helt annan grej att ta ett gammalt hus.

Så pratar vi lite om det är värt att göra de investeringarna. Vi pratar om elpriser både idag och i framtiden. Hur kan man resonera kring timme eller dygnsgenomsnitt, bundet eller rörligt elpris, bergvärme eller luftvatten? Det går tydligen inte att säga att bergvärme alltid är bäst, utan det beror på vilken genomsnittstemperaturen är där man bor. Jag upplever att det var väldigt mycket sådana saker man önskar att man visste.

Vad vi tog med oss

Jan: Tydlighet, faktiskt. Vad tog du med dig?

Caroline: Jag tyckte att Daniel var väldigt tydlig med vad vi kan göra i alla fall.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Det tar jag med mig. Typ tre grejer kan vi göra för vårt hus.

Jan: Och som kommer att kunna minska med minst 20–50 procent. Så vårt hus kanske också blir ett normalt hus.

Caroline: Ett normalt hus till slut.

Jan: Ja. Sen pratar vi också om solpaneler, vi pratar om balansering, nät, hur vissa elbolag och elhandelsbolag tjänar pengar och sånt. Var det något speciellt du tog med dig?

Caroline: Nej, men jag tänker att det här är allmänbildning. Om man äger en villa eller ett hus, eller om man är fastighetsägare, så är det som han säger: många är ganska duktiga på att göra en underhållsplan. Att vi behöver byta taket si och så, eller byta fönster si och så. Men det är väldigt få som lägger ihop underhållsplanen med en energiplan. Som han sa också, det är lite tidens tecken nu, det har blivit väldigt tydligt att energipriserna har en stor volatilitet. Det kan skilja 30 gånger i pris mellan 20 öre på morgonen och sen 6 kronor på eftermiddagen. Då blir det ju ännu viktigare med det här med energi. Och som han sa, vissa banker erbjuder billigare bolån om du har ett mer energieffektivt hus. Men det gäller ju, som han är inne på, att göra rätt sak.

Jan: Jag tänker så här: vi behöver inte återberätta avsnittet, utan vi släpper på Daniel, och så finns det länkar och sådant i beskrivningen.

Caroline: Helt enkelt. Snyggt, tack så mycket.

Daniel kliver in: från hus till plusenergihus

Jan: Så varmt välkommen, Daniel L. Du är oberoende rådgivare och certifierad energiexpert, med fokus på energibesparing, VVS och inomhusklimat. Du jobbar med privatpersoner, men mest med fastighetsägare, och utgår från Höör i Skåne. Varmt välkommen!

Daniel: Tack så hemskt mycket.

Jan: Bakgrunden till att vi sitter här är att vi har haft det här återkommande med vårt hus, som är en sådan storförbrukare, så här 36 000 kilowattimmar. Någon sa, du måste prata med Daniel, som gör termografimätning. När du var här och hjälpte oss med huset, och kanske suckade lite, började vi prata. Jag tyckte det här var superintressant. En av detaljerna som inte kom med i presentationen är att du nog är en av få i Sverige som har gjort om ett gammalt hus till plusenergihus. Det är många som har byggt nya hus som är plusenergihus, men du har tagit ett gammalt.

Daniel: Ja, det är bra cred på det.

Jan: Berätta, varför blev det energi, och hur blev det här med huset?

Daniel: Det är många bäckar små. Vi började med att jag köpte huset 2002. Vi visste mycket väl att det var väldigt mycket att göra med huset. Men intresset för energi har hela tiden funnits där. Och jag gjorde ganska snabbt en plan på energiplanen: var vill man hamna? Redan då, 2005 någonstans, börjar man prata om extremt energieffektiva fastigheter och hus och så vidare. Då tänkte jag, det är nog dit vi ska sträva.

Jan: Precis, alltså man kan säga att jag gjorde det här innan det var coolt.

Daniel: Ja, jag försökte göra det i alla fall.

Vad är ett plusenergihus?

Jan: Berätta, vad är ett plusenergihus för den som inte vet?

Daniel: Man kan säga så här, ett plusenergihus producerar mer energi än vad det gör av med. Sen kan man mäta det här på olika sätt. Det finns massa olika certifieringsorganisationer där man ska klara massor med olika krav för att bli certifierad. Och sen finns det den här varianten att man har netto noll energi på årsbasis, att man producerar lika mycket energi som man gör av med.

Jan: Men grunden i det hela är att man ska få en så låg energiförbrukning som möjligt från början, för värme och varmvatten och hela den biten. Så det är inte meningen att man har ett stort hus som läcker som ett såll, men sen har en stor solpanelspark.

Daniel: Nej. Jag skulle vilja säga att det absolut optimala, och det kan man se på de flesta fastigheterna i hela Sverige och hela Norden, är att de läcker extremt mycket energi. Och den energin är det vi ska spara. Där finns det olika varianter med trianglar och så här med isolering, och vilket man ska fokusera på från början.

Caroline: Kan du inte berätta lite vad ni gjorde med ert hus? Du har ju berättat att vi har en inomhuspool, och den använder vi typ som ett batteri. Var det också så att ni hade övrig renovering? Att ni tänkte, vi ska göra övrig renovering, så då kan vi lika gärna täppa igen alla de här energiläckorna, och sen kan vi göra annat också för att göra smarta batterier och sånt.

Underhållsplan och energiplan måste kugga ihop

Daniel: När jag pratar med större fastighetsägare är de oftast väldigt duktiga på att ha en underhållsplan. De vet att vi ska byta tak då, och vi ska göra det då, byta fönster och så vidare. Men de har inte energiplanen. Där tycker jag det är väldigt viktigt att de här två sakerna kuggar ihop. Ska man bygga om taket, till exempel, så ska man isolera, och man ska kanske titta på möjligheten att sätta dit solceller och hela den biten, för att få en bra ekonomi i totalen.

Det är inte så ekonomiskt som man ser i många verksamheter idag, att man renoverar taket, sen tar man ner byggställningarna, och sen efter ett halvår, ett år, så nu ska vi sätta solpaneler. Det blir massor med extrajobb, och då blir det inte så effektivt. Många gånger tappar man de enkla sakerna. Men har man de här olika planerna, och det går ihop, så går det väldigt enkelt.

En annan grej som är ett problem hos fastighetsägare och även villaägare, det är att de ser investeringen som det stora problemet. De ser inte driften. Det är bara en kostnad som vi måste lägga på våra vanliga kostnader, och vi får aldrig tillbaka de pengarna. Men är det någonting som har med energi att göra, så är det oftast just det att man får tillbaka de pengarna, och oftast ganska snabbt.

Jan: Ja, det tänker jag att vi ska prata om. Men jag vill fortfarande ha lite där med huset, för jag tyckte att det var så himla coolt. Sen ska vi prata solpaneler, fjärrvärme och ventilation. Men kan du inte berätta, lite för att inspirera, vad är det du har gjort hemma?

Daniels eget hus: fönster, isolering och mössan på taket

Daniel: Vi har bytt alla fönster. Vi har väl 49 fönster eller fönsterdörrar, så det har vi bytt till tre glas och bra energi. Vi har tätat och extra isolerat väggar och sådana saker. Vi har ganska mycket isolering på vinden, vilket många reagerar på. Vi har typ 900 millimeter. Folk säger, ja, men varför? Ett normalhus i Skåne har kanske 300–400 millimeter, ni har 900 millimeter, varför har ni så mycket? Jo, för jag räknar med att det här huset efter att vi har renoverat det ska stå i minst 50 år. Då tycker jag att det är ekonomiskt försvarbart att lägga dit den isoleringen. Det är också viktigt när man tittar på det här: hur länge räknar man att ett hus ska stå?

Caroline: Men varför just isoleringen på vinden då?

Daniel: Det är som mössan på vintern. Går man ut utan mössa, tjejer kanske inte har den påverkan, men vi som är lite mer tunnhåriga, vi märker väldigt mycket om man inte har mössan på vintern, då blir det väldigt kallt. Det är samma med ett hus. Mycket av värmeenergin stiger upp och sätter sig i taket, och där ligger den och trycker. Så då är det bra att ha mycket isolering på vinden.

Caroline: Kan det då, på något vis, ligga här uppe och bli varmt på vinden?

Daniel: Nej, inte på vinden. Den håller värmen i huset.

Caroline: Den håller värmen i huset. Så det blir inte bara varmt på vinden.

Daniel: Nej. Och sen det som har kommit då, när man isolerar väldigt mycket: ett annat problem är att om man tar de här husen på 70- och 80-talet, som byggdes med en kanske sämre klimatskärm, den här plasten som man sätter i huset, den är oerhört viktig när du börjar isolera. Ju mer du isolerar, ju större risk finns det att du får problem med konstruktionen om inte den här skärmen, alltså plasten, är tät. Det är också en viktig faktor när man pratar om de här sakerna. Alla saker måste följa med så att man inte får fuktproblem och så vidare. Där känner jag att branschen inte är helt redo för kanske så mycket isolering, utan man måste räkna och titta och hitta en bra lösning på olika fastigheter.

Värmepump: hur den fungerar

Caroline: Hur har du gjort med värmepump och fjärrvärme, eller vad har du för energikälla?

Daniel: Vi har jordvärmepump. Vi bor nära Ringsjön, så vi har förlagt den slangen väldigt djupt i marken. Många tycker, ja, men varför lägger man inte det i sjön och tar ut den energin? Det skulle man absolut kunna göra, men oftast skapar det enorma problem med just förankringen av slangen på botten. Så vi valde att lägga den väldigt djupt i marken nära sjön, så den mer eller mindre är i sjövattnet hela tiden.

Caroline: Hur funkar det egentligen? Man tar upp värme från jorden?

Daniel: Ja. Det är en bergvärmepump. Bergvärmepump kan man ha antingen genom att man borrar ett djupt hål ner i marken och plockar ut energin ifrån berget. Sen finns det jordvärme, som fungerar precis på samma sätt, fast man måste förlägga lite mer slang i marken, och så tar man ut energin ifrån det. Eller så har man en grundvattenvärmepump, där man pumpar upp vatten till en värmeväxlare, och sen släpper man tillbaka. Det var ganska vanligt förr, nu inte så vanligt i och med att vi ska spara på vårt grundvatten, men det kan vara väldigt effektivt på vissa ställen.

Caroline: Jag får bara känslan av att det är kallt nere i jorden. Att det är kallt också i vattnet.

Daniel: Ja, men du har en konstant temperatur. Den är hyfsat konstant i alla fall, och det är ju det fördelen är. Då väljer man vilken gas man ska ha i sin värmepump för att den ska kunna leverera med bäst effekt.

Jan: Om du skulle ta det för de som inte kan en värmepump, så lite kort: du utnyttjar differensen i temperaturer.

Daniel: Ja, med en kompressor som utvinner energi ur den lilla energin som finns. Sen kan man välja olika gaser för vilka temperaturer man vill ha på sekundärsidan, så att man får, jag stoppar in en kilowatt, men jag får ut två och en halv. Eller jag stoppar in en och får ut tre. Det kan man läsa mer på.

Diversifiera värmekällorna

Jan: Hade ni, eller vad vi pratar om, alternativ här, vedpanna som komplement? Det var också en sådan grej du bara sa, och jag älskar ju när folk pratar diversifiering. Sen kommer du och säger, ja, men ibland borde man kanske tänka mer på diversifiering med värmekällor, och jag var så här: you had me at hello.

Daniel: Nej, men, ja, framförallt nu. Förut har man kunnat låsa sig till ett värmesystem. El, så kör man en värmepump, och så är det liksom färdigt, man behöver inte bekymra sig. Man kör fjärrvärme, man kör gas, man har haft ett värmesystem. Idag kan man säga att det blir bara viktigare och viktigare. Dels hur omvärlden ser ut med allting som händer runt omkring oss. En annan sak är att priserna varierar otroligt mycket. Elpriset kan variera på en dag, det kan variera sju kronor, och kanske till och med ännu mer. Då vill man inte använda elen när det kostar sju kronor, utan kanske när det kostar tio öre istället. Då måste man ha ett flexibelt system som utnyttjar det.

Dels finns det jättemycket nu i värmepumparna framförallt, det här med att de tittar på vad spotpriserna är på börsen och kör mer eller mindre inte överhuvudtaget om priserna är höga och så vidare. Det finns även appar och massa tillbehör man kan köpa till äldre värmepumpar, så man kan applicera de här sakerna så att de blir lite smartare.

Caroline: Ja, smart teknik. Det är det som händer.

Daniel: Där händer jättemycket. Men sen är det det här att om elpriserna är väldigt höga, då kanske man ska ha en liten kamin eller en vedpanna eller något liknande som man kan elda i. Det är lite beroende på var man är. Men har man möjligheten, absolut. Även när det gäller större fastighetsägare ska man inte låsa sig kanske bara i fjärrvärme, utan man kan ha värmepumpsteknik och köra det när det är billigt.

Jan: Det pratade vi om till exempel hos oss. Vi har en sån här luft, vatten, och där sa du att man hade kunnat kolla att ha en vedpanna bredvid, som man dessutom kan koppla, för vi har vattenburet, att man hade kunnat koppla på det.

Smart teknik och nya pannor

Jan: Sen sa du också en sådan grej, att jag trodde att vi hade en värmepanna som var relativt ny, typ från 2011-ish. Sen var den stendum, för den går ju inte att göra smart, inte ens med prylar. Jag har kollat och jagat folk. Till och med pratat med Mitsubishi. Nej, det går inte. Men då sa du också att på senare år, om vi bara tittar tre år tillbaka, så har det skett jättemycket. Så det kan vara lönsamt för oss att till och med ta en panna som är tio år gammal, som många skulle säga är relativt ny, och faktiskt fundera på att byta ut den. Vad är det som har hänt?

Daniel: Det som har hänt är att inom de senaste åren har det hänt extremt mycket. Alla elprodukter har blivit väldigt mycket effektivare. Det finns en anledning till varför alla elprodukter i stort sett är A och så plus, plus, plus, plus, plus, enligt det här gamla systemet man mäter efter. Nu har man gjort ett nytt system, så nu är det många system som kanske hade A++. Nu har jag inte satt mig in i exakt hur det är i elbiten, men de kanske är G idag i det nya systemet. Så idag måste man vara väldigt noga när man tittar på elprodukten och jämföra: är det den nya standarden eller den gamla standarden? Det kan vara väldigt bra att veta för gemene man.

Caroline: G låter ju dåligt.

Daniel: Ja, G är dåligt, och det ska det ju vara. Det är ju lite det här med huset, A och B i hus när man gör energideklarationer. Det är, som jag brukar säga, nästan omöjligt att uppnå för de flesta. Om man bygger ett nytt hus så ska man hamna i kategori C, och de flesta husen i Sverige ligger liksom i E och F.

Jan: Okej, men det var bra att du sa.

Daniel: Den skalan gjorde man så att det skulle nästan vara omöjligt att hamna i kategori A och B. Men det missade man när man gjorde första skalan för elprodukter. Nu har man gjort om skalan, och nu är den mer relevant. Så nu ska det säkert vara ganska omöjligt att nå de här A- och B-kategorierna, även för elprodukter.

Fläktar och pumpar 80 procent effektivare

Daniel: Det har hänt mycket. Fläktar, i och med att ni har en luftvatten, så har den en fläkt i sig till exempel, som drar igenom luften för att dra ut energin ur lufttemperaturen. Och då har fläkten blivit kanske 80 procent energieffektivare. Cirkulationspumparna, som är för att snurra runt vattnet i systemen, har blivit 80 procent effektivare de senaste fem åren. Sen har man jobbat väldigt mycket med värmepumparna. Det är väldigt stor skillnad mellan olika fabrikat än så länge, men det kommer att hämta hem. Vissa ligger väldigt långt fram.

Jan: Är det så? Min fördom är, eller vad jag har hört från andra, att typ Nibe och Mitsubishi är bland de bättre, att de brukar hamna i topp.

Daniel: Ja, och det kan man säga fortfarande när det gäller luftvatten. Det är väl oftast de som krigar om vem som är den absolut effektivaste värmepumpen.

Caroline: Är de också smarta då, de nya?

Daniel: Ja, så där har du hela konceptet. Sen är det så att den värmepumpen som ni installerade för tio år sedan, rent fysiskt har den betalat tillbaka sig redan. Sätter man dit en ny produkt, det är ju många som resonerar så, ja, men om två, tre år så kanske det kommer något som är lite bättre, och så vidare, ja, men då kan man vänta sig ihjäl. Det kommer alltid vara två, tre år.

Jan: Det kommer alltid vara två, tre år. Man undrar vad det är som har hänt de senaste åren, så att alla de här produkterna har blivit 80 procent effektivare.

Daniel: Det är framförallt motorteknik, alltså generell motorteknik, som krävs i alla de här applikationerna, som har blivit så mycket effektivare. Där har man jobbat väldigt mycket. Och sen har de märken som har jobbat mycket med det här gått in i detalj: hur kan vi göra det här bättre, hur kan vi göra det här bättre? Det är moget, det är en optimering, och då blir det väldigt mycket bättre.

En äldre luftvattenvärmepump, då ger du den en krona och får kanske ut två till tre kronor. En ny luftvatten av de effektivare, då lämnar du in en krona och får kanske fyra, fem kronor tillbaka.

Daniel: Så det är nästan en fördubbling av effektiviteten. Det gör att man sänker energiförbrukningen väldigt snabbt med en värmepump.

Att räkna på fjärrvärme, gas och värmepump

Jan: Det ska vi prata om, hur kan man räkna på det? Men om vi går igenom: säg att man är fastighetsägare, villaägare, eller har sin bostadsrättsförening. Vad har man ofta för alternativ? Det är typ fjärrvärme idag, eller luftvärmepump, gas?

Daniel: Ja, det är väl typ de. Sen är det vissa som kör bara ren värmepumpsteknik. Men det är gas, fjärrvärme och värmepumpsteknik.

Jan: Om du skulle resonera mellan dem, för sen vet jag också att med värmepump kan man resonera kring bergvärme, eller luftvatten, luft–luft. Vad är din linje?

Daniel: Det är ganska enkelt. Gas, nu är det väldigt små förluster, men man kan säga att man har 90 procents verkningsgrad på det. För varje kilowatt du stoppar in, så blir 90 procent värme och varmvatten. Fjärrvärme är ungefär ett 1-till-1-förhållande, alltså 100 procent. Du stoppar in en kilowattimme, så får du en kilowatt, och det är det jag kallar råenergin, ett 1-till-1-förhållande. Sen har du värmepumpsteknik, där du kanske stoppar in en krona och får 2–3 kronor tillbaka. Då kan du ta den här råenergin och dela med 2–3 gånger, och då blir det hur mycket kilowattimmar i el det kommer att kosta.

Sen är elpriset beroende, så kostnaden och energin är ju olika saker. Det är många som inte hänger med där. Men kilowattimmar: har du fjärrvärme, så kostar fjärrvärmen någonting per kilowattimme, och elen kostar någonting per kilowattimme. Det här är viktigt att veta om man räknar på själva driftkostnaden sen.

Fjärrvärmens dolda förluster

Jan: Min mamma, som har haft fjärrvärme i 30 år, hon tyckte att det var konstigt att vi inte hade fjärrvärme. Sen har jag också hört att fjärrvärme är lite klurigt, att det i vissa fall har varit billigare, men sen har avgifterna höjts. Du sa också att fjärrvärme har varit lite fusksubventionerat, för att många industrier har haft spillvärme som sen har gått till fjärrvärme, men nu är företagen så här, vi vill använda den här spillvärmen själva. Hur är ditt resonemang?

Daniel: Generellt kan man säga att fjärrvärmenäten i sig, där finns det ganska mycket förluster. Det är en kulvert med väldigt varmt vatten som ska åka långa sträckor, och där är stora förluster. Även de här gamla kulvertarna har knappt isolering, så där är jättestora förluster. Sen har man en panna som man eldar i, oftast sopor eller något liknande, för att förbränna det på något bra sätt, och där har man förluster. Det har kompenserats mycket av företag, industrin, som har alldeles för mycket värme, som har gett det här till fjärrvärmenäten.

Där kan man säga att alla energieffektiviserar idag, på ett eller annat sätt. Industrin är inte sen på det, man vill utveckla, och det ser man överallt, att det här är en stor sak som händer. Då kommer vinsten till fjärrvärmenäten att bli ett problem. Om man räknar på det ekonomiskt, så borde det snart bli ett jättestort problem. Men när det händer, det vet man inte. Som sagt, det är svårt att säga, men det har varit lite subventionerat.

Bergvärme eller luftvatten: temperaturen avgör

Jan: När vi pratade med vår VVS:are, så sa han just i vårt fall, som bor i Malmö, som har relativt hög genomsnittstemperatur: antingen kan du ha fjärrvärme, då kommer du ha det billigare de där tio dagarna om året det är minusgrader eller mer än minus tio, och dyrare de resten. Eller så har du luftvärmepumpen, ja, den är dyr de dagarna det är riktigt kallt, men eftersom det inte är kallt de flesta dagar, så är det bättre med det. Det är sånt jag tycker är lite klurigt, för hur ska man tänka med temperaturer och värmekällor? Du sa också att bergvärme bara är lönsamt under åtta grader, tror jag att du sa. Det var en sådan sak som fastnade.

Daniel: Ja, det kan man väl säga. Luftvatten nere i Skåne, västkusten, stora delar av kuststräckorna upp till Stockholm. Kanske mitt inne i Smålands skogar, när det blir väldigt kallt på vintern, kanske man börjar fundera mellan bergvärme eller luftvatten. Men luftvatten, i och med att det har blivit så sjukt effektivt i förhållande till för tio år sedan, och man kan utvinna mycket mer energi ifrån luften på ett bra sätt, så skulle jag säga att luftvatten är en mycket billigare installation också. Ska du börja borra och göra de här bitarna, så kostar det väldigt mycket pengar.

Fördelen med bergvärme är, precis som du säger, att när det väl är kallt ute, då vill man ha den här kanske åtta graderna att ta upp, för då får värmepumpen jobba på ett bra sätt. Du behöver inte så mycket elspets. Det man också har gjort med värmepumparna idag, är att de är frekvensstyrda, så de jobbar bara efter den effekten som huset behöver. Tar du maskiner för tio år sedan, då körde de 100 procent och sen, nu är det fullt, så stannar den, och så 100 procent och så stannar igen. Höll på så hela tiden. Nu går maskinerna hela tiden, fast kanske på 40 procent eller 50 procent, lite beroende på vad huset behöver. Det gör också en väldigt stor skillnad. Det blir så mycket effektivare idag.

Tumregel för värmekälla

Caroline: Men finns det någon tumregel, för oss som inte är så insatta som du? Plötsligt blir det så här, när våra kompisar pratar, ja, ni borde sätta in bergvärme, och så tänker jag, nej, men det är inte så lönsamt, för det är under åtta grader. Fjärrvärme, ja, det hade också varit bra om det var jättekallt, men det är det inte. Hur stegar man sig fram?

Daniel: Man kan bara säga, vi måste räkna ut råenergin, om vi leker med ert hus lite. Då gör ni av med säg 30 000 nu, i värme och varmvatten. Om ni ska ha, så räknar vi att den värmepumpen där ute har ett bra värde, så den har tre i COP-värde.

Jan: Vad generöst.

Daniel: Då kan vi säga att det här huset gör av med 90 000 kilowattimmar i värme. Elen till hushållsel och så vidare, datorer och allt sånt som står igång och matlagning och hela den biten, det kommer fortfarande vara kvar som el. Så att om ni byter till fjärrvärme, så kommer ni göra av med 90 000 kilowattimmar.

Jan: Nu blev det så där lite oh shit.

Daniel: Då kostar kanske fjärrvärmen, nu vet jag inte vad den kostar i Malmö, men säg att den kostar 70 öre. Då kostar det 90 000 gånger 70 öre, det är vad det kommer kosta.

Jan: På ett år.

Daniel: På ett år. Sen är det abonnemangsavgift och så vidare, hit och dit, men det är inga större grejer. Har ni då värmepumpen som ni har idag, så gör ni av med 30 000 kilowattimmar. Elpriset, vi hugger till att det kostar 2 kronor nu, då kostar det 60 000 kronor i drift. Byter ni till en ny luftvatten, så kommer skillnaden vara att ni kanske hamnar på ungefär 19 000–20 000 kilowattimmar. Ni sänker med 10 000 kilowatt, då kommer man hamna på en kostnad på ungefär 40 000. Ni sparar 20 000–22 000 kronor där någonstans per år. Så ja, det är en stor skillnad. Byter ni till bergvärme, jag skulle säga, ni hamnar också där, 19 000–20 000 kilowattimmar. Det blir ingen jättestor skillnad här, för luftvatten och bergvärme är inte så stor skillnad här nere i Skåne.

Underhåll och var bergvärme passar

Jan: Jag har också förstått det. Och att man måste köra underhåll på bergvärme ibland, var tionde år eller så. Stämmer det, att man måste rensa på något vis?

Daniel: Om man kör vanlig bergvärme, så är det nog ingen större skillnad. Då stoppar man ner en slang ner i borrhålet, och sen låter man en vätska i den slangen cirkulera. Så det kräver inte så mycket underhåll. Däremot om man har en grundvattenvärmepump, där man suger upp vattnet och har en värmeväxlare och sen trycker ner vattnet i ett annat hål, då kräver det väldigt mycket underhåll. Dels blir det beläggningar i värmeväxlarna och sådana saker som måste fixas, pumpen måste underhållas nere i borrhålet för att pumpa upp vatten och så vidare. Så där blir det mycket underhåll. Sen rekommenderar jag att man har någon typ av underhåll vilken värmepump man än har, så att man inte helt plötsligt står där en vinter när det blir kallt.

Jan: Så man kan säga, bor man typ i inlandet och där är kallt, typ Norrland, då kan bergvärme vara en bra grej.

Daniel: Super.

Vedpanna och ackumulatortank som backup

Jan: Det vi inte har pratat om är vedpanna, till och med som komplement. Det har jag inte sagt till Caroline, men jag är lite sugen på den. Du sa att då behöver man ackumulatortank.

Daniel: Fördelen, om man har ett jobb där man kan vara hemma, eller har möjligheten att vara i närheten av sitt hem och vill sänka sin energiförbrukning, och har god tillgång till ved, så är det perfekt med att ha någon typ av riktig vedpanna som man kan elda i. Det gäller även vid strömavbrott. Det blir nog troligtvis, ju längre fram i tiden vi kommer, ju större kan de problemen säkert bli, med att vi inte får ner el till södra delarna av Sverige. Så det är någon typ av backup-system.

Där kan man välja: dels har vi vattenmantlad kamin, så att man kan ha den här sprakande brasan vid tv:n, men det blir inte för varmt vid brasan, utan den tar energin som är i elden och transporterar den med vatten till ackumulatortanken, som man lagrar energin i, och sen därifrån ut i värmesystemet i huset. Så det värmer hela huset. När man har eldat tillräckligt mycket, så stänger även värmepumpen av, säger att nej, nu behöver inte jag köra, för nu är det någon annan källa som eldar på, så det blir värme.

Jan: Sen sa du också att om man inte vill ha den där mysgrejen, så finns det effektiva vedpannor. De är inte så roliga att titta på, men de maxar. Men var har man dem? I källaren? Så man går ner i källaren och puttar in?

Ventilation och självdrag

Daniel: Ja. Det kan vi kanske ta nu också. När det gäller en vedpanna: de flesta av de här äldre husen, som har en källare, de är uppbyggda för att det ska vara en uppvärmd skorsten. En vedpanna, eller en kökspanna, eller något liknande, som stod nere i källaren, som någon var och eldade i varje dag. Då fungerade även ventilationssystemet, för då höll man skorstenen varm, och ofta är det ventiler i skorstenen som drar ut luft från olika plan, och så har man ventiler ute i väggarna som suger in. Men direkt när man installerar värmepump, så tog man bort det. Och det är inte många försäljare som säger det till sina kunder.

Jan: När du var här och mätte, så frågade jag vad du har för ventilation. Jag har självdrag, så sa du, ja, då har du ingen ventilation.

Daniel: Ja, för gaslagarna är ganska enkla. Har du varmluft här, kalluft här, och de möts, så börjar de cirkulera. Rent teoretiskt, har du inga yttre faktorer, så händer det inte mycket mer. Sen brukar jag, när jag står på mässor och sånt, säga, ja, det är tur vi bor i Skåne, för här blåser det ju alltid, så då får vi in lite ventilation. Det är den yttre faktorn som får fart.

Energin i Sverige framåt

Jan: Du sa en grej i en bisats, för det pratade vi också om sist: hur ser du på energi och el i Sverige i framtiden? Du sa, eller jag tolkar det som att vi nog kan få mer problem än vad vi tror.

Daniel: Ja, jag ska ta fram spåkulan.

Jan: Ja, precis.

Daniel: Det är ju jättesvårt att säga, med de yttre faktorer som finns idag i hela världen.

Jan: Vad är problemen som du ser?

Daniel: Det är all energi, det som är på nyheterna idag, energikrigen med Ryssland och Ukraina och överallt. Det här med att gas, olja. Europa har levt på att det hela tiden bara kommit gas. Vi har inte varit så beroende av det i Sverige, men tittar man i resten av Europa, så är gas enormt stort.

Jan: Jag såg till och med att Tyskland hade mycket gas, det visste jag. Italien hade typ 40 procent av sin energi via gas.

Daniel: Från ryssarna, bland annat. Det här gör att det blir ett stort problem, för att vi måste på något sätt bygga om hela energisystemet. Och ett system är el. Om vi inte ska vara beroende av gasen som kommer ifrån Ryssland, då är det en sak att vi måste titta på de bitarna. Hur ska vi kunna förstärka elnätet, och elproduktionen framförallt?

Men där har vi problemet att Tyskland säger att vi ska stänga all kärnkraft och så vidare. Sverige, vi vill lägga ner mer och mer, så vi har ingen basenergi. Vi har jättemycket vindkraft, vi har jättemycket vattenkraft och möjligheter. Men problemet är att det enda energislaget som vi har där vi kan lagra, det är egentligen vattenkraft. Sen förstör det också naturen. Jag är sportfiskare själv, så jag tycker inte heller om vattenkraften. Problemet är väl egentligen att det är, jag tror det är fem älvar i Sverige som står för om det är 90 procent av all elenergi från vattenkraft. Alla de här små kraftverken, ja, då kanske vi ska ta bort dem, om man tittar i det stora perspektivet, och låta fisken vandra, så vi kommer ha mat i framtiden. Nu tittar jag i en spåkula som är jättestor, men det är lite så, det kanske är tankar som man ska ta med sig.

Effekttariffer förklarade

Jan: Jag tänker framåt. Jag tror att till exempel i Göteborg har man nu börjat gå över på sådana här effekttariffer. Kan du inte berätta, vad är det och varför har man det?

Daniel: Ja, jag kan bara dra det. En effekttariff är att ju mer effekt du behöver på kort tid, alltså ju mer el som ska igenom sladden, det ska in i huset så snabbt som möjligt, då blir det det här. Det här har funnits till exempel på fjärrvärme och sådana system under längre tid, att man betalar för den effekttoppen man har i sitt hus. Så även om alla bara hade kört värmepumpen på max, elpatronen på max, elbilsladdarna på max, om man har två elbilar samtidigt, då hade du fått maxeffekten som du kan ta ut, och troligtvis hade säkringarna poppat också. Men då hade du fått betala för den effekten över hela månaden, och den kommer nog att bli väldigt dyr. För om alla gör det här samtidigt, då får vi problem med hela vårt elnät.

Det här kommer framförallt drabba oss som bor i södra Sverige. Det är därför vi har så högt elpris, mycket för att vi är närmare Europa, så vi har de elpriserna som vi har runt om oss, och transporten av elen kostar väldigt mycket pengar. Nu är det inte exakt fakta, men jag vet att om man tittar på alla elnät som finns i södra Skåne, så är det mer eller mindre rött på alla de här tabellerna man visar, att vi har nått begränsningen, vi har nått begränsningen.

Begränsningar och nattkörning

Jan: I Trelleborg kunde man inte starta någon ny industri, och Pågen i Malmö kunde inte sätta ny lina.

Daniel: Det är lite det här, för sen är det hur man har räknat. Pågen hade ju säkert kunnat köra sin verksamhet om de verkligen hade kört på natten. Nu kör de kanske väldigt mycket på natten, jag vet inte. Men hade de kört på natten, så hade troligtvis inte belastningen varit så stor på nätet. Men det här är ett problem som vi kommer att leva med.

Därav tror jag inte, idag betalar vi per kilowattimme hur mycket vi har förbrukat, men jag tror att systemen kommer gå över mer till att om du förbrukar hög effekt under kort tid, då kommer du bli bestraffad och du får betala mycket pengar. Så att man hellre vill att man kör diskmaskinen på natten istället för på kvällen när alla andra kör den.

Jan: Ja, och att man bygger ett system.

Daniel: Här handlar det om att när det blir kallt, nu är vi tillbaka till energin, för det som är viktigt är det här med att om man har ett väl isolerat hus, då, även om det blir tio minus, så behöver du inte ha massor med mer effekt, för du har isolerat så bra, så det påverkar nästan ingenting. Du kan bara ha underhållsvärme.

Jan: Ja, typ.

Daniel: Dels har du så mycket lagrat, så blir det bara tio minus under en natt eller så, så kommer inte det märkas i huset. Men har du då ett väldigt dåligt isolerat hus, då kommer värmepumpen, elpatronen och troligtvis någon extra källa, kanske någon byggfläkt eller något liknande, behöva stå igång för att kunna hålla värmen. Det är där det här med toppeffekt kommer in, att det blir väldigt dyrt.

Får man kombinera fjärrvärme och värmepump?

Jan: Det där har jag hört också. Det var någon kompis som var fastighetsägare som ville ha fjärrvärme och en luftvärmepump, och då fick han liksom stryk, att nej, du får inte ha både och. Han ville köra luftvärmepumpen när den är förmånlig och sen toppa upp med fjärrvärme.

Daniel: Vem tyckte att han inte kunde ha det?

Jan: Typ fjärrvärmebolaget. Inget namn nämnt.

Daniel: Ja, så var det väldigt mycket innan. För fjärrvärmen är effektiv på det sättet att man kan ta väldigt mycket toppeffekt av det. Men många system idag, många större fastighetsägare, jobbar med ett system där man får betala två abonnemang rent fysiskt. Man får betala fjärrvärme och man betalar elen, det står man redan med idag. Sen kan man lägga på att vi höjer kanske elförbrukningen lite med att sätta in värmepumpar, som kanske kan ta 80 procent av den värmeenergin som behövs i huset när den är billig, och sen tar man fjärrvärme när den behövs. Den har ju sitt pris.

Jag tror att bolagen i sig, nu finns det vissa bolag, till exempel Kraftringen, som har både mycket fjärrvärme och el. Eon har både fjärrvärme och el och gas, så de har olika varianter. Men jag tror att elbolagen, eller nätbolagen, måste börja fundera på hur man ska effektivisera det här på ett bra sätt, så att fastighetsägarna kan dra nytta av att det finns olika system.

Jan: Att man precis börjar tänka diversifierat.

Välisolerat hus och fukt

Caroline: Jag tänkte bara fråga. Om man nu har ett välisolerat hus, kan man stöta på något problem med det? Att det blir för varmt inne i huset på sommaren, eller att man får dålig ventilation?

Daniel: De hänger inte alls ihop. Fördelen, om man bygger ett sånt här superenergihus, då är det väldigt tätt, det är väldigt bra isolerat och så vidare. Det man kan få då, det man tänker på, är fuktproblem. När du bygger tätt och bra, då måste du också ha någon typ av ventilation som fungerar, och den måste oftast vara mekaniskt styrd. Man har gjort massa prov med det här med självdragseffekten eller skorstenseffekten och sådana saker, men man får inte de flödena som man önskar uppnå. Så då blir det oftast att man får ha någon typ av fläkt som driver runt luften, och då byter man ut det, och då är det inga problem.

Men det är många som gör det felet att man, som vi har gjort, har gått hela vägen och effektiviserat sitt hus till max, men glömmer ventilationen. Bara det här att man byter fönster och sådana saker i ett hus, det gör enorm skillnad på ventilationen, och då glömmer man det. Så bara, ja, nej, men vi tycker det är lite dålig luft. Det finns enkla grejer att titta på där. Får man kondens på utsidan på fönstren, så betyder det att det är ett bra isolerat fönster. Men får man kondens på insidan av fönstren, så är det på grund av att man har för dålig ventilation i huset. Så det är en enkel grej att titta på: får man en liten fuktkant nere på fönstren, så betyder det att man har för dålig ventilation.

Caroline: Men man kan enkelt åtgärda det med fläktar?

Daniel: Ja, absolut. Det är inga större konstigheter.

FTX-ventilation: magiska lådan

Daniel: Sen är det det att om man sätter en sån här badrumsfläkt i badrummet som bara blåser rakt ut, vad gör man med energin då? Jo, då har man värmt upp energin, och sen slänger man ut energin.

Caroline: Ja, jag tänkte på det. Finns det inga sådana lite effektivare fläktar som kör någonting men behåller något annat? Är du med på vad jag menar?

Daniel: Ja, det finns. Det finns något som heter FTX-ventilation. Det är från luft till luft, och återvinning. Då har man egentligen en liten låda, en magisk låda, som har två fläktar. En som tar in ny luft, och en som spottar ut den gamla, förbrukade luften, som man kallar det. Däremellan finns det någon typ av värmeväxlare som tar den energin som är på väg ut, tar av den energin som är i den luften.

Caroline: Typ värmen då?

Daniel: Värmeenergin, och sen för över den till den luften som är på väg in, som är kall.

Caroline: Det låter sjukt smart. Varför har vi inte det, Jan? Vi har ju ändå satt in sådana fläktar på ett av två ställen.

Jan: Nej, det är bara vanliga paxfläktar.

Caroline: Ja, det har vi. Men är inte de ganska stora, de här lådorna? Vi tittade väl på en sån?

Daniel: Jo, men de tar lite plats. Sen är det alltid kanske svårt i ett befintligt hus att göra en lösning. Oftast blir det att man får ta lite hörn, eller att man får dra ledningarna på lite olika sätt. Men allting är möjligt.

Blir det för varmt på sommaren?

Caroline: Men hur var det nu på sommaren? Blir det för varmt i huset då?

Daniel: Har man isolerat, så är nästa fördel att om det är isolerat, så blir det heller inte för varmt. Det kan inte komma in så mycket. Även om du har 40 grader ute, så kyler ju isoleringen av och håller kanske den temperaturen som är inne, så där blir ingen större skillnad. Sen har du det här med ventilationen. Har du en bra ventilation som snurrar, så kommer den ta in den varma luften som är ute. Men har man ett smart FTX-ventilationssystem, så återvinner det den kylan som finns i huset.

Plus att du kan styra, om man antingen kan ha kyla. Efter 2018 års sommar blev det väldigt vanligt i mina projekteringsbitar att vi ska ha kyla, vi ska ha kyla, vi ska ha kyla. Sen nu har det tappat lite igen, för det har varit lite sådär kalla, men jag frågar fortfarande när jag projekterar till kunderna. Sätter man på kyla, så kan man kyla hela tiden, så man håller en viss temperatur inomhus. Det man också kan göra med ett FTX-aggregat, det är det som man kallar frikyla. Att man har den luften som är på natten, den är oftast kallare. Ökar man ventilationen väldigt mycket på natten och för in den kalla luften, så kyler man av hela konstruktionen invändigt, och sen ut med det.

Har man bergvärme, det är egentligen när man räknar på de olika värmepumparna, om man har bergvärme, så kan man även använda borrhålet på sommaren och ta ut den kalla energin som är i borrhålet till att kyla luften i ventilationen.

Jan: Man kör värmepumpen på andra hållet.

Daniel: Ja, typ. Ofta kör man inte ens värmepumpen, utan man kör bara det kylvattnet som är.

Elbolagens dolda affärsmodeller

Jan: Jag tänker, vi ska prata solpanel och lite sånt. Men något jag lärde mig när du var här, var att idag har det blivit väldigt populärt med många bolag som gör timpriser. Du sa att det inte är så ovanligt, det är ganska många som gör. Men du sa också att det många inte vet, är att de här elbolagen många gånger har andra affärsmodeller, hur de kan tjäna pengar. Till exempel att vissa elbolag är väldigt proaktiva med att man ska installera sådana här billaddare som går att styra, som de kan styra via nätet. Kan du inte förklara, vilka andra sätt tjänar de här bolagen pengar på? Sånt hör man nästan aldrig.

Daniel: Jag vet inte exakt hur allas affärsmodeller ser ut, men det vi pratade lite om innan, det var det här med effektavgift, att det kommer bli en stor grej. Det handlar om, om man tittar i det stora hela på elnätet i hela Europa, så är det väldigt viktigt att vi har de här 50 hertzen. Varför är det viktigt? Jo, för man ska hålla en, det finns så många olika slags produktionssystem idag, och för att det ska fungera så vill man hålla hertzen på 50, så att det blir enkelt. Det kommer kosta pengar.

Tar man då ut väldigt mycket energi på kort tid, så kommer hertzen att sjunka, eller om man helt plötsligt stänger av allting, så kommer hertzen att öka. Det är lite så man styr det. Det kostar väldigt mycket pengar att kunna styra det, och oftast har man gjort det i de här stora kraftverken, eller en stor förbrukare någonstans, som säger, nej, men vi kan stänga av och vi kan starta. Och så har de fått pengar för det.

Det här blir bara mer och mer viktigt, för nu kommer alla de här solcellsfarmarna in i systemet, och deras växelriktare försöker ligga och hålla 50 hertz. Men det kommer att bli problem längre fram, och det handlar om toppeffekter. Då tror jag att många av de här elbolagen som jobbar med timpris till exempel, det har i stort sett alla idag, jag tror det till och med är ett krav från 2021 eller något sånt, att alla elhandelsbolag måste ha det.

Det som händer i bakgrunden, det vi inte ser, det är att många knyter en massa kunder till sig, och de har oftast elbilar. Har du då 10 000 kunder, så kan de stänga av eller starta, och i bakgrunden tjänar de rätt så mycket pengar på att sälja de här per dag.

Daniel: De säger, vi har så här mycket effekt som vi kan leka med, och antingen starta eller stänga av, och då får man en viss summa pengar för det. Det är nog inte så många som känner till. Det här kommer nog bara bli större och större, skulle jag tro.

Timpris eller dygnsgenomsnitt?

Jan: Sånt har jag funderat på ibland. Om de säljer elen till mig till spotpris, okej, visst, det är en abonnemangskostnad, men det måste vara någon twist. Men när vi ändå är inne på det: en vanlig fråga på vårt forum är, ska jag välja timdebitering eller ska jag välja dygnsgenomsnitt? Hur ska man resonera, eller finns det ett rätt svar?

Daniel: Det finns inget rätt svar. Om ni hade valt bundet för ett och ett halvt år sedan och fått det för 30 öre, så ja, välj det. Det är samma sak här. Spåkulan, ja, det är jättesvårt att säga. Det jag tycker är viktigt nu, det är att man ska kunna anpassa sig. Det är svårt, för har man en äldre värmepump, så är det jättesvårt att styra den när den kör. Men man kan göra så här, det händer inte så mycket, om man ber en elektriker, mer eller mindre, jag måste ha en kontaktor på den här kabeln, mellan det här tidslaget och det här tidslaget på morgonen, och det här på kvällen, där får inte värmepumpen köra. Sen kommer det bli en liten sänkning i huset kanske, men det är inget som gemene man kommer att märka oftast. Men gör man bara det, så vet man att värmepumpen inte kör just när det är som dyrast. Det är en enkel grej man skulle kunna göra.

Jan: Men är det bra för värmepumpen? Jag har funderat på det där, och sen vågade jag inte riktigt göra det. Jag kanske inte är så bra för värmepumpen att den dödas på det sättet.

Daniel: Man behöver kanske inte, det finns säkert någon typ av styrsignal som man ska kunna begränsa den med. Det är som vår värmepump hemma, den sänker effekten. Den producerar, men den går ner på ett väldigt lågt värde och kör, så den producerar inte max. Sen när det blir billig el igen, så går den upp igen och kör. Så det handlar om, jag skulle säga, har du ett värmesystem som inte kan styras överhuvudtaget, ja, men kör på dygnsmedel då. Sen är det troligtvis lite högre. Kan du vara lite anpassad, så kan man ladda ner en app, så man ser elpriset. Det är hur enkelt som helst idag. Du får dagens elpris och sen får du morgondagens elpris, så du kan se det hela tiden. Kan man anpassa sig lite och lära sig, man kan börja och bara titta i appen.

Styra elbilsladdning och spara stort

Jan: Kan vi styra elbilsladdningen? Där vet jag också, jag tror jag läste en annan bloggare, Cornucopia, som också är lite nördig. Jag tror att han konstaterade att han kunde, med hjälp av timmätning, sänka med 25 procent eller vad det var.

Daniel: Det tror jag absolut. Om man kan anpassa elbilsladdning, anpassa att jag kör en kamin istället för värmepump, då var det definitivt lönsamt att köra tim. Jag skulle nog säga att det är mycket högre än 20 procent, i och med att elpriset varierar så extremt mycket. Nu har vi bara elbilar, och vi kör väldigt mycket, så vi laddar väldigt mycket också. Där är det det här att dagpriserna har de senaste veckorna legat på kanske 3–4 kronor, och kvällspriser och sånt, ja, men någonstans mellan 10 öre och en krona. Så där är ju liksom 70 procent. Det är absolut inga problem att spara väldigt mycket pengar. Alltså 20 procent är nog väldigt snällt räknat.

Rörligt eller bundet?

Jan: Om du skulle ge någon sådan riktlinje, hur ska man tänka, för det är också klassiskt, rörligt eller bundet?

Daniel: Rörligt idag är det som ni säger, dygnsmedelspris. Det är nog lite olika för olika handelsbolag, men så som jag har tolkat det, är det att man mer eller mindre tar dagpriset, och så tar man medelpriset av det, och sen medelpriset per dag i månaden, då blir det det rörliga priset. Så räknar nog de flesta, vad jag tror. Sen, har du timpris, så är det för den timmen du betalar, och sen är det oftast ett visst pålägg. Förhandlar man och ringer till elhandelsbolaget, så har du inte det pålägget, utan då är det spotpris oftast, och sen någon liten kostnad.

Jan: Men jag menar så här, att binda på, kan man det? 12 månader eller 36 månader?

Daniel: Idag kan du göra det, men du får, det är jättehögt idag. Det är som jag säger, hade du bundit förra våren, så hade du typ fått 30 öre. Det var nog jättemånga som gjorde det, och de tycker det är jättekul nu när priserna har gått upp. Men sitter de still i båten nu och tycker att, åh, vad duktiga vi var som band då, och inte gör någon åtgärd, så kommer de snart hamna där, att de helt plötsligt måste göra ett nytt avtal. Då kommer priserna vara helt annorlunda. Så där är det väldigt viktigt, framförallt för dem, att de är med på banan.

Att se det över ett längre perspektiv

Jan: Ja, och utnyttja den tiden. Man fick bonus. Jag kommer ihåg, för det här var en emotionell, dum grej. Vi har ju alltid haft rörligt tim sen vi flyttade till huset 2016. Det har vi tjänat på alla de här fem åren, förutom de där tre, fyra, fem, sex månaderna förra hösten, eller nu när det har varit dyrt. Men det är inte så man tänker, att 48 månader bra, fem månader dåligt. Utan man tänker, fan, vilken loser jag är som betalar de här fem månaderna. Så jag tror att man måste se det över ett längre perspektiv.

Daniel: Nej, och sen är det många som har gått med i den här timpriscirkusen tidigare, och då har priserna inte skilt så mycket. Det är inte förrän de senaste månaderna här nu, när det har hänt och, ja, jag skulle vilja säga, exploderat med priserna, att det har blivit så extremt stor skillnad på dag- och nattpris. Men det händer fortfarande att priserna är negativa någon gång, sådär lite då och då. Det är oftast när det blåser, när vi inte kan lagra energin. Vindkraftverken kör för fullt, det går inte att styra på ett optimalt sätt, så då trycker det på, och då blir priserna negativa, och då får man betalt för att köra värmepumpen.

Jan: Ja, men precis.

Solpaneler: lönsamt eller for show?

Jan: Jag tänker, solpanel. Här har jag hamnat i diskussion mycket med folk på vårt forum. Jag har kompisar som har fastigheter, flerbostadshus, och det som är roligt med flera av dem är att de kör järnet med solpaneler på sina industrilokaler och flerbostadshus, men de sätter inte en solpanel på sitt eget hus, på sin egen villa. De argumenterar så här: när du har stora ytor, så är det lönsamt, men ska jag sätta det på mitt eget hus, så är det mer for show än vad det är lönsamt. Behöver jag skicka upp någon på taket på min villa, ja, då har jag ätit upp vinsten för flera år. Vad tänker du?

Daniel: Allting handlar om lite hur man räknar här, skulle jag vilja säga. Om du är privatägare av en villa och du inte har jobbat med ditt hus med el, alltså du vill bli av med så mycket fossilt bränsle och så vidare, om du satsar på elbilar, du satsar på gräsklippare som är el, allting är el som kan styras av el, då är det din stora kostnad du har egentligen. Då kan du spara väldigt mycket med att sätta solceller på privattak.

Sen är det ofta så att de flesta villorna har för små tak för att täcka sin energiförbrukning, på grund av att man inte har energieffektiviserat från början. Jag har vissa kunder som ringer till mig, du, jag har direktverkande elradiatorer, det måste vara jättebra för mig att sätta dit solpaneler. Nej, säger jag. Du kan sänka din energiförbrukning från början, och på ett mycket effektivare sätt än att installera solpaneler. Solpaneler är inte billigt, och det har oftast väldigt lång återbetalningstid.

Solens påverkan på dagpriserna

Daniel: Det handlar väldigt mycket nu om priserna. Jag tror att man ser tendenserna nu när solen har börjat visa sig lite mer de senaste veckorna. Då ser man till och med att elpriserna under dagtid är extremt låga.

Caroline: Ja, vi har sett det på kurvorna också. De senaste sex månaderna har vi aldrig laddat bilen dagtid, men häromdagen var det mellan 12 och 5, eller 12 och 3, så var det bara, in med sladden. Är det på grund av solen?

Daniel: Jag vet inte exakt, men solen är säkert en stor del av det. Många av de här större anläggningarna pumpar ju ut. Jag har ett antal stora anläggningar i min telefon som jag följer, och som jag har varit med och effektiviserat, och man ser just nu, april, maj, juni, innan det blir för varmt, så kan de producera enorma mängder med energi. Det är för att panelen inte blir för varm, utan där finns fortfarande ganska kall luft, som gör att kristallerna klarar att köra max. Så jag tror att det är en av grejerna att elpriset är lägre just nu.

Caroline: Men vad sa du, att den kan bli för varm?

Daniel: Ja, då blir den inte så effektiv längre, då minskar effektiviteten.

Räkneexemplet på solceller

Jan: Kan man säga så här, för jag vet att många resonerar så här, ja, men det kostar, vi fick någon offert på vårt hus här, 125 000 kr, och sen blir avkastningen 8 procent, och så tänker man, det är hemräknat på 12 år, och så är livslängden 20, så då kommer jag gå plus på det här på 20 år. Om jag ska tolka ditt resonemang, så är det så här: ja, det är en del av kalkylen. Den andra kalkylen är att ha 125 000 kr, och så titta, det kanske är bättre att du byter värmepumpen, för du kommer spara mer pengar på det. Men det är inte lika sexigt som att ha sol.

Daniel: Men det är inte så sexigt med 20 år heller, det tycker inte jag. Det är för lång tid.

Jan: Men är det så man ska resonera?

Daniel: Nej, först och främst, och nu kommer vi tillbaka till det här med isolering, för isolering, det är det som håller din energi inne i ditt hus. Det du tillsätter, om du isolerar väldigt bra, så stoppar du in en krona energi i huset, och har du väldigt bra isolerat, tar det väldigt lång tid innan det försvinner ut. Har du ett staket och stoppar in en krona med energi där, så säger det poff, så är det borta. Så därav säger jag isolering och sånt, det är sånt som är långtidstänkandet. Men sen, när du har gjort alla de här sakerna, du har isolerat, du har effektiviserat, du har bytt till den bästa värmepumpen, du har gjort alltihopa, och du har en väldigt liten energiförbrukning, då kan man kompensera med solceller, för då får du en väldigt bra återbetalningstid på solcellerna.

Tumregel för solpaneler

Jan: Så kan man säga, nästan som en tumregel, att innan dina solpaneler kan täcka din årsförbrukning, så finns det förmodligen andra saker du kan göra?

Daniel: Ja. Målet är hela tiden, skulle jag vilja säga, att man ska sätta en så stor anläggning som man förbrukar. Men innan man tittar på det, om ett hus gör av med mer än säg runt 5 000 till 10 000 kilowattimmar, så ska man effektivisera på annat sätt.

Jan: Ja, men det låter sjukt vettigt. Och det låter så här, sjukt, 5 till 10 000. Vi är bara sex gånger mer än det där.

Tilläggsisolering: vad det är och vad det ger

Caroline: Får jag bara fråga kring det här med isoleringen igen. Det låter som ett stort ingrepp i huset. Är det det?

Jan: Kan vi inte ta vårt exempel? Du har ju tittat på vårt hus, för du gick runt med en sådan här termografikamera, och så fotograferade vi.

Caroline: Vi hittade sådana hörn där det bara blåste.

Jan: Det var ganska coolt, det måste jag ändå berätta. Du öppnade dörren, sen satte du en stor fläkt, och vad drog den fläkten ut?

Daniel: 1 500 liter i minuten.

Jan: Det var som om det blåste utomhus. Det var som att det blåste, och sen drog huset in.

Caroline: Ja, och det märker vi att det händer. Det blir kallt i huset när det blåser.

Jan: Ja, och väggarna var kalla. Sen sa du, okej, men då har vi, för oss var det de två stora grejerna: överväg byta värmepump, eventuellt sätta in en komplettering, typ en vedgrej. Men sen pratar vi om tilläggsisoleringen. Kan du inte berätta, vad är tilläggsisolering? Kan det funka på alla hus?

Daniel: Ja, absolut. Givetvis handlar det om det här med underhållsplanen och energiplanen. Ska man byta tak, till exempel, så är det bra att man är med på energibiten där också. I ert fall, som ni har en vind där man har inrett för att bo i, där har man, när man inrett det, inte gjort enligt konstens alla regler, så det har inte blivit sådär jättetätt. Dels blir det obehag för er som bor i den ytan, för när det blåser ute, så blir det kallt och man fryser, och kanske inte kan vara på alla de här ställena som man önskar. Det handlar om täthet och det handlar om isolering. Den andra grejen ni säger om framförallt vinden, det är att på sommaren blir det jättevarmt. Det är troligtvis för att där är ingen jättebra isolering, och då blir det det här att solen går mer eller mindre bara rakt igenom. Man har en isolering som ett staket.

Jan: Jag tyckte det var så roligt: har du det tajt, eller har du ett staket?

Husisolering, U-värden och fasaden

Jan: Jag har en kompis, en gymnasiekompis, han hade vissa villor som han kallade förklädda renstängsel. Han tyckte de hade så dålig isolering. Jag bor där på vintern, nej, men, så det kan göra enorm skillnad.

Daniel: Framförallt är det mössan där då, som är viktig. Sen kan man titta på de andra delarna. Har man, i många av de här äldre husen, framförallt boningshus, alltså flerbostadshus, så är det en dubbel tegelfasad med en luftspalt emellan. Då räknar man hur mycket energi som går igenom det, och då räknar man det med ett så kallat U-värde. För att få en liknelse: en ny vägg idag, den har ett U-värde på 0,13 ungefär. Ett bra fönster idag har 1,0 i U-värde. Och en sådan fasadvägg med tegel, luftspalt, tegel, som är ganska vanlig, den har ett U-värde på 1,2 och 1,3.

Caroline: Men det är bra att ha ett högt?

Daniel: Nej, lågt, så lågt som möjligt.

Jan: Du pratade om att de bra fönstren har nått 1.

Daniel: Men du måste tänka att fönster inte är isolerade. Så man ska ha så lågt värde som möjligt. Kraven, det finns lite olika, så BBR-kraven idag säger att ett fönster ska ha ett bättre värde än 1,3.

Räkneexemplet på fasadisolering

Daniel: Då kan man säga, ja, så räknar jag lite på ert hus här, bara för att förstå lite med fasaden. Nu har jag räknat ungefär 210 kvadratmeter fasadyta, jag vet inte exakt vad det är, men bara så att man förstår. I råenergi, eller fjärrvärmeenergi, så går det åt 25 000 kilowattimmar per år. Det läcker ut genom fasaden.

Jan: Så det är inte så mycket vi förbrukar?

Daniel: Det är bara det som försvinner.

Jan: Ja, jag vet, jag vet.

Daniel: Tar man det i kilowattimmar ifrån värmepumpen, så blir det ungefär 8 000 kilowattimmar. Det är en ganska hög siffra. Hade du gjort en isolering på den här fasaden, utvändigt, 100–150 millimeter, och sen putsat om den, då hade U-värdet gått ifrån 1,2–1,3 ner till 0,2.

Jan: Det hade gjort mycket för vårt hus.

Daniel: Då hade man kommit ner så att råenergin hade varit 5 000 kilowattimmar per år, och med värmepumpsenergi ungefär 1 700 kilowattimmar per år. Det är en enorm skillnad. Så det är 6 500 kilowattimmar per år som man hade besparat om man hade gjort den åtgärden. Med ett elpris på 2 kronor, så är det ungefär 13 000 kronor per år som man hade sparat. Men kostnaden för att göra den åtgärden, den är ganska hög, och då blir det inte så effektivt. Payoffen på det blir dyr. Men ska man bo i huset i 20 år, 30 år, 40 år, så ja, då är den här investeringen ganska intressant. Alla energipriser är ju ganska säkert att de kommer gå uppåt. Vi har bland de lägsta priserna i hela Europa som det är idag.

Jan: Vilket det inte känns som.

Daniel: Nej, precis.

Energin i resten av Europa

Jan: Och så tänker man, vad synd om de andra. Jag kommer inte ihåg vad det var. Jag var i Storbritannien nu ett tag, men det var liksom så 30 kronor kilowattimmen. Helt sjukt. Då är man inte så glad.

Daniel: Då kan vi räkna här vad det blir för besparing istället.

Jan: Ja, precis.

Daniel: Sen tittar vi lite på värmepumpen också.

Jan: Men säg, vad hade det kostat, 200 000–300 000 kr?

Daniel: Ja, jag skulle tippa någonstans där, kanske 200 000–300 000 kr.

Energideklaration och gröna bolån

Jan: Jag har fattat att det här kanske inte är ditt specialområde, men kan man resonera kring att om man säljer huset, att det påverkar priset? För det känns som att när vi köpte det, så tittade inte vi på energideklarationen. Medan idag hade det nog varit så att man mer hade tittat på det om man köpte ett nytt hus.

Daniel: I och med att jag är certifierad energiexpert, så gör jag energideklarationer. Villasidan har jag typ nonchalerat totalt, för det har blivit en pappersprodukt, ingen bryr sig om det, ingen kan tolka den.

Jan: Nej, alla tycker det är jättesvårt.

Daniel: Det är ingen som har brytt sig, för kostnaden för huset, ja, de har sagt att driftkostnaden är 20 000 kr, det är inte mer än så. Sen det som har hänt de senaste två åren, det är att banker har tagit åt sig det här, så då kan man få bättre räntor på bolån, gröna bolån eller vad de kallar det. Då är det så att om man har hus i kategori A eller B, så kan man få extra rabatt på räntan och sånt här. Det börjar bli intressant, det är många som förfrågar mig om det. Ja, men kan du komma och göra en energideklaration för det då, vi tror att vårt hus är där.

Men då ska man tillägga att de husen som är i den kategorin, de drar extremt lite energi redan från början. Det är många som tror att om jag lägger på solceller, om jag gör det och det och det, så kommer vårt hus att bli ett sånt hus. Nej, det blir det inte, för man räknar bara den energin som man gör av med direkt i huset, som kommer ifrån solfångare, solceller eller sådana saker. Den kan man räkna till sig, allt annat är extra. Det blir billigare driftkostnader rent generellt, men inte just för energideklarationen.

Daniel: Jag tror, energipriserna går upp, räntorna kommer nu troligtvis att gå uppåt också. Men som det har varit de sista åren, så har räntan varit väldigt låg, så det är inte det som har påverkat ett husköp.

Jan: Nej.

Meningslösa deklarationer och de stora grejerna

Jan: Jag tror också att många sådana energideklarationer har varit ganska, om jag inte ska vara så kass, men ganska meningslösa. Ända sedan typ två år tillbaka, när det var läsare som förbarmade sig och bara, ja, det är inte normalt med 36 000 kilowattimmar, då började jag engagera mig. När man, för det finns ju också kommunens energirådgivare, då fick jag, ja, men stäng av handdukstorken. Och jag blev så här, det är ju inte riktigt där det står. Det var där, till slut, jag satt hemma och googlade och hittade dig, som var oberoende energiexpert. Äntligen någon man kan prata med, okej, låt oss fokusera på det som spelar roll.

Daniel: Ja.

Jan: Att det finns mycket konstigheter, som med träning och pengar och allt. Myter.

Daniel: Ja, och sen, saken är, jag har inte varit ekonomiskt försvarbar att köpa in mina tjänster förrän egentligen nu. För nu har man på en månad betalt kanske ungefär det som jag kostar att plocka in. Sen beror det på hur mycket hjälp de olika kunderna vill ha, men vi är med och stöttar i hela processen om man vill bygga om och titta på de bitarna.

Triangeln: isolering, fönster, ventilation

Jan: Det känns som, om man skulle titta på de stora, kanske lite mer osexiga grejerna, det är så här: okej, kolla på värmekälla, kolla på tilläggsisolering, kolla på, vad skulle du säga, det tredje?

Daniel: Ventilation. Jag brukar prata triangeln. Längst ner har man isoleringen. Det är den man vill krympa, för det är där mycket av grejerna ligger. Ju bättre isolerat, ju tätare huset är, ju mindre energiförbrukning har huset från början. Sen går man fönster och tittar på det, det är ju isoleringsbiten där också.

Sen, ur ett energiperspektiv, så är det inte ekonomiskt försvarbart att byta fönster. Det är många som tror det, att, oh ja, men det blir, men återbetalningstiden på att byta fönster, på grund av att de är en väldigt dyr konstruktion, är kanske någonstans mellan 20 och 50 år, om man bara tittar på energibiten. Men där får man titta på underhåll och sådana saker, och lufttäthet. Ja, men vi kan inte renovera de här karmarna en gång till, för det kostar så mycket pengar, då blir det en helt annan femma.

Ventilationens andel av förbrukningen

Daniel: Sen är det att titta på ventilationssystemet. Det är ungefär en tredjedel av energiförbrukningen i huset som kommer från ventilationen. Har man, som ni, fläktar som bara drar rakt ut, då försvinner den energin. Det är energi som ni har värmt upp som åker rakt ut. Kan man återvinna det på något sätt, så är det oftast bra. Sen är ventilation också en ganska dyr investering, för i ett befintligt hus blir det problematik. Är det ett enplanshus, är det väldigt enkelt, för då drar man allting på vinden, och så är det inte färdigt. Men har man ett antal plan och sånt, så blir det oftast lite krångligt, och då kostar det lite pengar.

Det man också ska tillägga, tycker jag, det är att klimatet invändigt blir så stor skillnad. Det är många som inte tänker på det, att inomhusklimatet blir helt annorlunda. Har man ett självdragshus, med fungerande självdrag, som man har konstant, fläktar som går och drar in den här kalla luften som kommer ifrån ytterväggarna eller utifrån, då blir det ett drag. Det är kallt, för när det är kallt ute, så är det lika kallt när det kommer in, och då fryser man av det, och det är ett obehag.

Har man då ett FTX-ventilationssystem, så den luften som kommer in, fast man inte har tillsatt någon energi, så har man återvunnit den energin som är på väg ut. Den har tillsats, så från kanske minus 17 grader, så är det minus 10 grader ute, så den luften som kommer in i rummen är plus 17 grader, så du påverkas inte av det.

Att kombinera isolering och ventilation

Caroline: Kan man göra så, nu blir det en egen fråga, men är det lämpligt, om man gör om den där tilläggsisoleringen på utsidan, att man gör ventilation?

Daniel: Absolut.

Caroline: Det låter ju rimligt.

Daniel: Då har man fördelen med att man kan dra rören och sånt i den isoleringen som man lägger på utsidan, så man kan få till det.

Jan: Den vanliga invändningen med tilläggsisolering är att huset blir tjockare?

Daniel: Ja, och där är det också hur man kan, vissa ställen så är det K-märkningar och hit och dit, så man inte får göra någonting med husen utvändigt, så det kan vara ett problem, och då får man göra det på insidan. Då tar man av boytan, och det kanske inte är så trevligt. Men i de fall man kan göra det på utsidan, så är det det absolut bästa enligt mig. För då får du inga större problem med fukt. Det är också en grej när du gör det på insidan, då kan man få stora problem med fukt genom väggarna, för man flyttar kondenspunkten långt in i väggen. Det vill man inte när man håller på med byggkonstruktion.

Jan: Nej.

Batterier och poolen

Jan: Vi har snart pratat en och en halv timme, vilket är helt sjukt, men vi har inte pratat om poolen som batterier.

Daniel: Ja, om vi ska ta batterier.

Jan: Är det något som det känns som att det fortfarande är för dyrt?

Daniel: Ja, hade du frågat mig för sex månader sedan, så hade jag sagt ja. Nu är vi i det här dilemmat att priserna varierar något extremt. Hade vi sett tillbaka på de här sex månaderna som har varit, så hade det nog varit ekonomiskt försvarbart att räkna på det. För om du kan sälja energin för 7 kronor och köpa in den för 10 öre på natten, ja, då börjar det bli ekonomiskt försvarbart. Men rent generellt, om man inte har ett extremt egenintresse i de här sakerna, för man måste vara extremt insatt idag, skulle jag vilja säga, för att kunna jobba med de här sakerna. Det finns ingen automatik som är 100 procent än, utan man måste jobba väldigt mycket manuellt än så länge. Det gör också att har man inte intresset, så fallerar det lite.

Avrundning: mät mer

Jan: Jag tänker, en avrundningsfråga. Är det något vi har missat, något du tänker, det här brukar mina kunder prata om?

Daniel: Det finns väl säkert massor med saker som man skulle kunna diskutera, men jag tycker vi har täckt av det mesta. Det vi har pratat om, det funkar lika väl, egentligen principerna, om man är villaägare eller bostadsrättsförening eller flerbostadshus.

Jan: Ja, absolut.

Daniel: Jag tycker det är väldigt viktigt, om man ska jobba med de här systemen, ju mer fakta man har, ju bättre är det. Många gånger kommer jag till föreningar som säger, ja, vi har det dyrt. Ja, men vad är det som är dyrt? Och de vet inte. Många villaägare är samma sak, ja, men vi har väldigt mycket förbrukning. Ja, men var går er förbrukning? I ert fall har ju du en app som säger att det här är ungefär värme och så här, du har ändå koll. Men många har inte den kollen överhuvudtaget. Där är det att mäta mer, så man får det svart på vitt. Idag är det ganska enkelt att mäta, det kostar inte några enorma pengar att sätta in lite elmätare och sånt på de olika detaljerna. Oftast, är det mindre saker, så kan man sätta en sån här liten smartmeter som mäter via 220.

Jan: Ja, man blir ganska förvånad. Jag tänkte så här, studion där vi bara lassar på med lampor, som är varma. Det var så här 300 watt. Det var ingenting jämfört med vad man gissade.

Tack och avslutning

Jan: Ja, men du Daniel, ett fantastiskt stort tack. Man hittar dig på lenergi.se, Ellenergi, eller Skånsk värmebild.

Daniel: Skånsk värmebild.

Jan: Det kommer också vara länk i anslutning till avsnittet. Du hjälper till med precis det vi egentligen har pratat om här: energirådgivning, optimering, energiinventering. Framförallt det som jag har uppskattat så mycket, det här second opinion. Att, okej, här är någon som jag kan ställa alla mina frågor till. Det som också är så himla skönt är att du fattar ekonomi, så det blir inte så här, åh, vi ska godhetssignalera solpanel på taket, att det inte är det som gör att man blir stor. Så ett stort tack för att du ville komma.

Daniel: Tack själv, tack själv.

Jan: Och jag hoppas att vi kan bjuda tillbaka dig i framtiden, och så visa vår ackumulatortank.

Daniel: Liksom sådär, ja, men snyggt. Tack så mycket.