Hur mycket sparar svensken 2026?

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Vad sparar svensken?
2. Den stora poängen: ett sparande är en uppoffring
3. Del två: jämför med en nypa salt
4. Förutsättningar spelar roll
5. Repetition: medianlön och snittlön 2025
6. Jojo-sparande är egentligen en periodiserad utgift
7. Fondbolagens förening: flest sparar till pension
8. Trygghet, buffert och allt annat man sparar till
9. Vågar folk vara ärliga när de svarar?
10. Män, kvinnor och vad de sparar till
11. Vad går pengarna till? SCB:s utgiftskategorier
12. Snitthushållet i kronor
13. Matbudgeten som inte går ihop
14. Reaktionerna: lättnad för vissa, obegripligt för andra
15. Officiella siffror: 13 till 16 procent av inkomsten
16. Femton till tjugo procent enligt forskningen
17. Waldenströms invändning: vi sparar via skattesedeln
18. Korsbandsoperationen som kostade knappt 2 000 kronor
19. Bilden av Sverige mot statistiken om Sverige
20. Factfulness och den positiva vinkeln
21. Trycktesta 2 000 kronor mot Avanza, Lysa och Nordea
22. Räknas amortering som sparande?
23. Bara 1 700 kronor är finansiellt sparande
24. Sparandet toppar i sextioårsåldern
25. Fondsparandet: hälften sparar under 2 000 kronor
26. Inkomsten avgör sparandet
27. Avanzas siffror: nästan 6 000 kronor i månaden för män
28. Vad Avanza faktiskt räknar in
29. Man blir inte kund på Avanza utan intresse
30. Siffran Jan inte förstår: artonåringarna
31. Kudos till Avanza, men vad investerar artonåringarna i?
32. Lysa: jämnast mellan män och kvinnor
33. Spargapet: män sparar 28 procent mer
34. Varför finns spargapet?
35. Vad spargapet kostar i kronor
36. Tio miljoner i skillnad vid sextionio
37. Från officiella siffror till communityns
38. Communityns median: 8 100 kronor i månaden
39. Vi sparar i jämna belopp
40. De yngsta i communityn sparar mest
41. Dricker de inte alkohol?
42. Fyrtiotalet: den tuffaste åldern
43. Sparkvoten i communityn: median 22 procent
44. Sparandet per steg på Rikedomstrappan
45. Sparandet är den största komponenten
46. Communityn sparar fyra gånger mer än svensken
47. Gränsen där kapitalet tar över
48. "Man fattar inte hur lite tre miljoner är"
49. Man anpassar sig oavsett belopp
50. Ångesten när pengarna ska ut
51. Har man ångest med hundra miljoner?
52. Att estimera semestern uppåt för säkerhets skull
53. Vad var värt pengarna?
54. Mental bokföring, oavsett belopp
55. Sparandet efter sextionio och vad som kommer härnäst
56. Ge dig själv en klapp på axeln

Vad sparar svensken?

Jan: Vad sparar svensken? Det dyker vi ner i dagens avsnitt med siffror från Statistiska centralbyrån, storbankerna, Avanza och Lysa, så att du kan få pejl på var du ligger jämfört med snitt- och mediansvensken. Det intressanta i dagens avsnitt är att om man tittar på siffror från till exempel SCB, då sparar svensken typ mellan femton och tjugo procent av sin lön.

Jan: Och det låter ju skitbra. Ända tills man inser att det inkluderar en ganska stor del av pensionen. Tar vi bort den, ja men då är sparandet kanske fem, sex procent av lönen i stället. Jämför vi då med medianlönen på 38 300 kronor från förra avsnittet, eller snittlönen på 42 900 kronor för 2025.

Jan: Alltså, då är det typ 2 000 kronor. Och 2 000 kronor kan ju vara supermycket pengar att spara, där folk är såhär: jag vet inte hur jag ska få ihop 2 000 kronor i månaden. För andra är kanske sannolikheten ganska stor att om du följer oss, att det är såhär: shit, alltså det är ganska lite pengar.

Jan: Så att det blir också lite olika perspektiv i dagens avsnitt. Det blir också så att vi jämför med vad sparar folk till? Vad går pengarna till? Där vi tittar på Konsumentverkets siffror till exempel för mat, där vi konstaterar att jag och Caroline och våra två barn, vi är inte i närheten av de här siffrorna.

Den stora poängen: ett sparande är en uppoffring

Jan: Vi pratar mycket om KPL. Du får se i avsnittet vad det är. Men jag tror också att den stora övergripande poängen är att om du sparar mer än snitt- och mediansvensken, ge dig själv en klapp på axeln för att du gör någonting bra. Ett sparande är faktiskt en uppoffring. Det är faktiskt pengar som du inte använder i dag för att få mer pengar i framtiden.

Jan: Vilket också kan, som vi resonerar lite i avsnittet, vara såhär att kanske använda lite av de pengarna, kanske pausa sparandet en månad och unna dig någonting. Så det är lite vad dagens avsnitt handlar om. Jag ska inte prata så himla mycket mer, utan jag tänker att här kommer Oliver och Caroline.

Caroline: Varmt välkommen till Rika tillsammans-kanalen som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag så att du ska kunna göra din ekonomi och ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson.

Del två: jämför med en nypa salt

Jan: Välkomna tillbaka. Nu är det liksom nästan efter semestern och snart skolstart, och då måste vi köra del två här. Hur mycket sparar svensken? Jag ska säga lite, lite som när vi pratade förra avsnittet, att man får ta det här och jämförelsen med en nypa salt. Både för att jämförelser egentligen inte spelar någon roll, men å andra sidan är det alltid roligt att jämföra sig lite, för mitt syfte med de här avsnitten är att ge en liten reality check.

Jan: För jag upplever alltid att man tycker att alla andra sparar så jättemycket och alla andra har så mycket pengar.

Caroline: Att man är sämst själv.

Jan: Att man är sämst själv.

Caroline: Och det kanske man inte är.

Jan: Ja, men det var väl liksom... Och sen får man ju också försöka göra det här till något stärkande.

Jan: Alltså att se hur man kan bli lite inspirerad, så att det inte blir som den där styrketräningsappen där jag skulle lyfta och den var såhär: grattis, du är starkare än 0,2 % av den svenska befolkningen.

Caroline: Ja, det är inte så stärkande. Men jag tänker också så, var man än befinner sig på den här skalan, om man inte sparar någonting eller om man sparar mycket, tycker man själv, så ska det ju ändå vara stärkande för en själv.

Caroline: Utan att man behöver känna att ja, jag är sämst i Sverige. Nej, för det är din situation nu.

Förutsättningar spelar roll

Jan: Ja, och sen beror det på så mycket. Så kanske du inte är det. Så mycket som, liksom sen Jonathan Stolsenberg var med i podden, lite shoutout, då är det såhär: förutsättningar spelar roll. Alltså, vi kommer att se det här också.

Jan: Är man som vi typ snart i 50-årsåldern är det mycket lättare att spara än när man är till exempel som Oliver i 25-årsåldern. Så att där är liksom...

Caroline: Vänta, Jan, du har ju sagt att det är tvärtom i andra avsnitt. Att nu har vi som mest utgifter. När man är 25, man kanske är singel, så har man inte det.

Jan: Okej, tack Caroline för att du alltid... Ja, så är det. Man har högre utgifter men också högre lön. 50, det pratade vi också om i förra avsnittet, att lönen ju ofta toppar i 50-årsåldern. Så att det beror lite på var man är. Men jag tänker också att vi måste säga tack till våra supportrar på Patreon som gör de här avsnitten möjliga.

Jan: För vi har lagt ner så sjukt mycket tid. Vi har till och med köpt data från SCB och massa andra ställen för att kunna göra det här. Så utan vår Patreon-community hade det här inte varit möjligt. Så ett stort tack med det. Och sen kommer det i höst lite bonusgrejer förutom massa extramaterial och liveträffar och lite sådant.

Caroline: Mm.

Repetition: medianlön och snittlön 2025

Jan: Så att jag tänker att vi ska börja med lite repetition. Medianlönen 2025. Caroline, vill du säga?

Caroline: 38 300 kronor efter skatt. Nej, efter

Jan: skatt

Caroline: blir det 30 500.

Jan: Ja precis. Så medianlönen är ju den vad mittersta personen i Sverige har. Tjänar du mer än 38 300 tjänar du mer än 50 % av Sveriges befolkning.

Jan: Vill du ta genomsnittslönen, Oliver?

Oliver: Ja, i Sverige då 2025 innan skatt 42 900 kronor. Efter skatt är det cirka 34 000 kronor. Ja.

Jan: Så att jag tänker att då utgår vi lite från: okej, men vad är 34? Alltså det är ju de här 34 000 kronorna som man kan spara. Och då tyckte jag att det var lite roligt att titta på.

Jan: Okej, vad sparar svensken till? Och om du skulle gissa innan ni tittar på grafen.

Caroline: Jag tror att det är typ semester.

Jan: Ja.

Caroline: Eller kan det vara renoveringar eller något sånt? Vad tror du, Oliver?

Oliver: Mm, jag tänker pensionsoro. Det är något många sparar till, såhär privat pensionssparande, bostad i ung ålder.

Oliver: Ja, semester också om man kan få med det på något, det finns ett jojo-sparande. Sommarstuga, men man kan spetsa det som något speciellt.

Jojo-sparande är egentligen en periodiserad utgift

Jan: Ja exakt. Men vill du säga någonting om jojo-sparande? För det tror jag också är fullt relevant för det här avsnittet.

Oliver: Ja, men jojo-sparande, vi pratar väl om det också i ett avsnitt som kommer med Johan som gjort Fire från communityn.

Oliver: Och det är helt enkelt att det är som en jojo, att det studsar upp och ner över liksom ett år. Att man sparar och sparar, men sen kommer liksom, som du brukar säga ibland, Thailand. Och så sjunker det till botten igen. Och så börjar man om på den cykeln och så håller man på så varje år. Så det är ju ett jojo-sparande, för när du står i slutet av året så har du liksom gått tillbaka till noll.

Oliver: Du har inte mer pengar egentligen än när du startade året.

Jan: Exakt. Då kan man ju argumentera för att det inte är ett sparande, utan det är typ bara en periodiserad utgift. Du har inte råd att köpa hela utgiften, så du behöver lägga undan för att kunna ta utgiften, eller kostnaden, sen.

Caroline: Men när jag var yngre så sparade jag också så.

Caroline: Men det var inte Thailand som kom.

Jan: Nej, det var sparande då.

Caroline: Utan då var det liksom som en, vad ska man säga, en jojo som gick till när det behövdes pengar till annat sen.

Jan: Ja, precis. Ja men för att periodisera ut. Men det var

Caroline: liksom småutgifter. Om man bara sa: det här kunde jag ju haft en buffert till, tänker man nu liksom.

Fondbolagens förening: flest sparar till pension

Jan: Ja, och jag kan säga också för dig som lyssnar, det finns i beskrivningen länk till en PDF eller till en PowerPoint, liksom bildspelet vi använder med graferna, men det går alldeles utmärkt att bara lyssna på det också. Men då finns det en undersökning som Fondbolagens förening har gjort, där de varje år frågar folk i olika åldrar: vad sparar ni till?

Jan: Och det som flest sparar till är pension. Så att, och det är nästan...

Caroline: Men alltså privat?

Jan: Ja.

Caroline: Alltså man själv lägger undan pengar?

Jan: Ja.

Caroline: Otroligt. Jag trodde ändå det var mindre.

Jan: Ja. Nej, jag tror att folk där ute generellt lever med en pensionsoro. Sen kan det också vara såhär att pension kan ju också, när vi frågar folk: om pengar inte var ett problem, vad hade du gjort mer eller mindre av?

Jan: Och då hade ju alla sagt, det säger väldigt många: jobba mindre, resa mer, mer tid. Så att pension kan ju också här innebära att kanske gå, sluta jobba lite tidigare. Så jag tror pensionsbegreppet är ganska brett.

Oliver: Och jag upplever, jag tycker man kan utmana också att säga att det känns som att när man frågar folk, så många sparar bara för sparandet.

Oliver: Då har man egentligen inget syfte med det. Så är det väldigt lätt att säga att man sparar till pensionen, eftersom man inte gjort något internt, alltså arbete kring varför man egentligen sparar. Det är lika vedertaget som att säga att jag inte har tid att träna.

Trygghet, buffert och allt annat man sparar till

Jan: Nej, exakt. Så och sen det andra är ju trygghet, den brukar alltid tillkomma.

Jan: Så man sparar till trygghet. Så buffert är det som näst flest sparar till. Och sen kommer där hus eller lägenhet, resor, annat, bil, båt, mc, liksom heminredning. Och sen är det några såhär: jag vet inte riktigt vad jag sparar till.

Caroline: Men jag är ändå imponerad faktiskt. Jag trodde folk sparade till sin konsumtion mest.

Oliver: Mm. Jag vet inte vad det är för urval, men man har väl frågat sparande människor.

Jan: Det tror jag inte. Nej, jag tror att det här är en sån här undersökning som de ringer runt, som är statistiskt säkrast. Man ringer 1 100 personer i olika åldrar och olika delar av landet. Så att, och det är väl det här som också är så sjukt svårt, för det finns ingen bra officiell statistik på det här.

Jan: Så att vi kommer att ha massa olika källor och källorna säger helt olika data. Så det kommer ni också se. För det som du säger också, de som är sparintresserade, sen kommer vi se att sparandet, månadssparandet på Avanza, är mycket högre än överallt annat liksom. Men det jag tycker är intressant i den här är att unga sparar mer till bostad och medelålders sparar till pension.

Jan: Och sen är det jämnt, att nästan lika många oavsett ålder tycker att det här med buffert är viktigt. Så det är väl de slutsatserna man kan dra från vad svensken sparar till.

Vågar folk vara ärliga när de svarar?

Caroline: Men har du också fått data på när de har ringt runt, där folk har sagt: jag sparar inte till något? Eller jag...

Jan: Ja, jag vet inte.

Jan: De har ju sådana: jag vet inte vad jag sparar till.

Caroline: Ja eller jag sparar inte.

Jan: Ja, det vet jag inte. Ja men det...

Caroline: För att det är också det där att ska man vara ärlig med sin ekonomi?

Jan: Ja.

Caroline: Man ska ju vara så himla duktig hela tiden. Jag vet inte vad jag hade svarat om jag hade varit så tjugo.

Jan: Du hade svarat så: skit du i det.

Caroline: Det hade jag inte sagt. Jag hade nog försökt vara duktig och sagt någonting. Nu ska jag inte säga att de ljuger, de som har svarat på det här. Det tror jag inte.

Män, kvinnor och vad de sparar till

Jan: Sen har ju de också segmenterat efter män och kvinnor. Så vi kommer också att prata lite spargap och sånt. Men pension här jämnt, män och kvinnor, liksom totalt.

Jan: Däremot så sticker det ut att män sparar mer till bil, båt och mc än vad kvinnor gör. Det syns där åtta procent mot tre procent på kvinnor. Annars upplever jag att det är typ sjukt jämnt. Alltså femtiofyra, femtiosju, sextiofyra, sextiotvå, tjugotvå, tjugotvå, sjutton, femton.

Caroline: Men vad sparar kvinnor till då i stället?

Caroline: Alltså om de inte sparar till bil och...

Jan: Lite mer till pension, lite mer till hus och lägenhet, lite mer till resor. Så att lite, lite mer

Caroline: så.

Jan: Faktiskt, män sparar mer till heminredning.

Oliver: Ja, marginellt där.

Jan: Marginellt.

Caroline: Det låter jättebra.

Jan: Sen ska man också säga...

Caroline: Att de vill ha det fint hemma.

Jan: Sen ska man också säga att det är två pro... eller en procentenhets skillnad.

Jan: Så att det är inget sånt.

Vad går pengarna till? SCB:s utgiftskategorier

Jan: Sen tycker jag ju också att det är kul att titta på: okej, vad lägger man pengar på? Eftersom ändå sparkvoten eller liksom sparandet ju är såhär: pengar in minus pengar ut. Och då är det här siffror från Statistiska centralbyrån, och de kategoriserar det efter vissa stora kategorier.

Jan: Men då är alltså boende, vatten, el, gas, alltså sånt boenderelaterat. Det är typ tjugofem procent. Sen därefter så är det livsmedel 12,7 %, transport 12,4 %. Så vi lägger dubbelt så mycket på mat som vi lägger på livs... eller förlåt, vi lägger dubbelt så mycket på boendet som vi lägger på mat i månaden.

Jan: Och vi lägger ungefär lika mycket på mat och livsmedel som vi lägger på transport.

Caroline: Det är otroligt ju.

Jan: Ja, men det matchar ju ganska väl när vi har pratat om till exempel, du vet, folk som har en Tesla. Den kostar ju tio, elva i månaden och folk lägger tio, elva i månaden på mat.

Jan: Eller mer. Rekreation och sport, tio procent, restaurang och logi åtta procent. Och sen är det ganska lite, liksom kläder, skor, fyra procent av intäkterna. Information, kommunikation, alltså typ media, Netflix, fem procent av pengarna. Försäkring, finansiella tjänster, fem procent. Utbildningstjänster, den är ju lite tragisk, 0,3 %.

Jan: Det hade vi väl när jag drev Balansekonomi, så skojade vi om det såhär att svensken lägger väl 400 kronor per år eller något sånt på sin personliga utveckling eller liksom böcker.

Caroline: I genomsnitt.

Jan: I genomsnitt, ja. Så att det är väl inte så mycket.

Snitthushållet i kronor

Jan: Och räknar man om det här, då tyckte jag att det var såhär: okej, men vad betyder tjugofem procent? Vad är det här för ett snitthushåll? Så då gjorde jag helt ovetenskapligt. Så tog jag: okej, men låt oss utgå från att vi har ett snittpar som båda tjänar 42 900 innan skatt. Då blev det ju de här 34 gånger två, 64 000. Och sen multiplicerade jag 64 000 med tjugofem procent för att få det.

Jan: Så då lägger ett svenskt snitthushåll ungefär 17 500 på boende, och då är det boende med vatten, el, alltså omkostnader. Lägger 9 000 på livsmedel, 9 000 på transport. Och här ska jag faktiskt säga såhär. Jag har lite åsikter.

Oliver: Oj då, oj då.

Jan: För att jag var inne på Konsumentverkets hemsida och så matade jag in såhär, kollade in vårt hushåll.

Jan: Med två vuxna, två barn, alltså en 15-åring, en 8-åring. Och då fick jag att vi skulle lägga på mat ungefär 5 400 plus 4 000, alltså 9 000 spänn, vilket går i linje med de här SCB-siffrorna på 9 000 spänn.

Caroline: Ja, absolut.

Matbudgeten som inte går ihop

Jan: Och jag är såhär, alltså, vi är inte i närheten.

Caroline: Vi är inte det faktiskt. Och det har inte så mycket att göra med att vi handlar på ICA som är ganska dyrt.

Caroline: Det tror jag inte.

Jan: Ja, vissa säger att vår ICA är Sveriges dyraste.

Caroline: Ja, det kan vara så. Men det är någon procent på det hela, inte mer. Jag tror att det, alltså vi, nej.

Jan: Alltså jag pratade ju med vår kompis David. De är ju fem i sitt hushåll. De lägger ju typ också som vi typ arton, nitton tusen i månaden.

Oliver: Vi gjorde en video om det på sociala medier.

Oliver: Och där är ju liksom över tusen kommentarer. Va? Liksom en halv miljon visningar om man räknar ihop det.

Jan: Jo men det engagerar

Oliver: det med mat.

Jan: Och vad kommenterade folk? För att i den videon så var det såhär: alltså jag vet inte hur det är för er, men vi får inte ihop en matbudget på 9 000 spänn enligt Konsumentverket.

Jan: Hur går det för er? Det var väl typ det som var poängen i videon. Och vad har folk skrivit?

Oliver: Nej men vissa tycker att ni lägger skitmycket pengar på mat. Så är det. Men sen tänker ni räknar väl inte bara, jag vet inte, livsmedel och alkoholfri dryck? Räknar man in då hushållsvaror i det?

Jan: Ja, jag räknar in toalettpapper

Oliver: och...

Oliver: Det vet jag inte om Konsumentverket gör till exempel. Alltså i sin granskning. Eller jag vet inte om det finns någon annanstans.

Jan: Alltså vi säger, de säger så. De har ett eget konto för personlig vård.

Caroline: Men jag tänker alla diskborstar, diskmedel och tvättmedel och sånt. Det ingår också i vår budget för ICA liksom.

Oliver: Jag

Caroline: tänker att

Oliver: ni kanske klumpar ihop det.

Caroline: Ja, vi kanske har lite mer då. Ja men någon tusenlapp extra då.

Reaktionerna: lättnad för vissa, obegripligt för andra

Oliver: Men sen är det de som håller med och känner såhär, ah vad skönt. För de hade också kunnat se Konsumentverkets siffror och tänka: shit vad mycket pengar vi lägger. Så det var vissa som tyckte det var jätteskönt.

Oliver: Vissa hade ju otroligt låga siffror.

Jan: Jag

Oliver: fattar inte.

Caroline: De äter såhär kikärter som de själva kokar och sånt.

Oliver: Jag ligger också över Konsumentverkets

Jan: siffror. Gör du det? Du, du ska väl...

Oliver: Eller jag lägger, alltså det här stämmer väl med mig.

Jan: Alltså om det skulle vara såhär, nu kanske inte fyrtiofem, men 3 000 kronor i månaden typ borde du ligga

Oliver: på. Fyra.

Jan: Ja.

Caroline: Alltså det känns som vi skulle kunna göra ett eget avsnitt, för man vill gärna penetrera er metod. Okej, men vad? Okej, vi är köttätare. Då lägger vi i sig så många fler tusenlappar i månaden än någon som är lite vegetarian.

Jan: Ja.

Caroline: Och gör matlådor varje dag.

Jan: Sen köper vi mycket grönsaker. Vår sjuåring älskar ju kantarellsås.

Jan: Så att. Det är

Caroline: inte så ofta vi gör det. Nu

Caroline: får det låta som att vi köper det hela tiden.

Jan: Nej, men det gör vi inte. Nej, men såhär 8 000 på transport tycker jag också låter ganska lite egentligen. Om man skulle säga så, alltså om man tar värdeminskning på bil och sånt.

Caroline: Vi har två bilar ju.

Jan: Så där

Caroline: blir det mer.

Jan: Och jag räknar, men jag tror inte ett svenskt snitthushåll har två bilar. Utan här tänker jag busskort eller SL-kort eller något sånt i det här. 5 000 på restaurang och logi. Det är i och för sig resor. Försäkring 4 000 kronor i månaden. Det låter väl rimligt. Mobil. Nej, vad står det? Möbler och hushållsutrustning.

Officiella siffror: 13 till 16 procent av inkomsten

Jan: 4 000 i månaden. Ja, information, kommunikation, 3 000, internetabonnemang, mobiltelefon. Det låter väl inte orimligt. Så att de siffrorna tycker jag väl låter bra. Så om vi då har inkomsterna, vi har utgifterna. Så om vi tittar då på hur mycket sparar svensken av sin inkomst? Officiella siffror säger ju att vi sparar typ mellan 13 och 16 % av vår inkomst.

Jan: Och det låter ju sjukt högt. Och det är sjukt högt och det är sjukt bra. Men det här inkluderar ju då pension. Alltså tjänstepension och premiepension. Plockar man bort det obligatoriska sparande som vår arbetsgivare gör, så ligger vi på ungefär mellan 3 och 6 %. Och det kan man sedan ha åsikt om, om det är mycket.

Jan: Tycker ni det är mycket eller lite?

Caroline: Hela

Oliver: svenska

Caroline: befolkningen? Jag tycker det låter rimligt, men jag tycker inte det låter mycket.

Femton till tjugo procent enligt forskningen

Jan: Alltså jag tänker, min spontana tanke, för jag såg någon sån här studie som sa att en person behöver spara mellan femton och tjugo procent av sin lön. Om man utgår från att den finansiella uppgiften vi har i livet är att vi ska omvandla vårt humankapital till vårt finansiella kapital.

Jan: Det vill säga att jag ska jobba ihop under den tiden jag kan jobba, så måste jag lägga undan för de åren jag inte kan jobba, alltså till pension. Och då säger man att man ska ligga mellan femton och tjugo procent baserat på livstid och livslängd och sådant. Och då ligger vi ju där på just nu 13,5 %, vilket är lite i underkant, men det är rätt härad.

Jan: Så där tänker jag: klappa oss själva på axeln som land, och att vi har, som jag brukar säga, vi har ett bra pensionssystem. Sen kan jag ju tycka att det privata sparandet på sex procent, alltså det är ganska lite.

Caroline: Ja.

Waldenströms invändning: vi sparar via skattesedeln

Jan: Å andra sidan kan man ju argumentera som Waldenström och de menar såhär: "Vi behöver, alltså vi behöver inte spara mer."

Jan: Alltså vi har ju typ gratis sjukvård, vi har gratis skola, gratis barnomsorg, typ subventionerad lokaltrafik. Alltså vi har ju ett bra samhälle, så att mycket av vårt sparande sker ju egentligen via skattesedeln, att vi har så hög skatt. Hade vi inte haft så hög skatt, då hade vi behövt spara mer privat. Så att vi har bara förflyttat den där skattegrejen.

Jan: Caroline ser sjukt skeptisk ut.

Caroline: Ja men jag tycker det är jättejobbigt med Waldenström som säger så.

Jan: Varför det?

Caroline: Och det kan ju vara så att okej, om jag är en sådan svensk som inte sparar så mycket och känner mig trygg i samhället, då har jag mycket tillit till att saker ordnar sig.

Jan: Ja.

Caroline: Så, och då kan man ju spekulera att jag inte har den tilliten eller tror att det kommer att ordna sig, för att jag vill gärna spara mer.

Caroline: Eller

Jan: så har vi bara bättre fantasi på allt som kan gå åt helvete.

Caroline: Ja, det har vi kanske, men jag tror jag har samma fantasi som alla andra på vad som skulle kunna gå åt helvete. Men sen så dröjer jag kanske kvar där och tänker: "Ja, det kommer nog hända." Så då... Jag har inte tillit till samhället att det ska ta hand om mig.

Caroline: Eller jag tänker att det är mitt problem om jag blir fattigpensionär.

Jan: Ja.

Caroline: Det är ingen som kommer bry sig om att jag behöver ögonoperation då.

Korsbandsoperationen som kostade knappt 2 000 kronor

Jan: Ja, alltså jag vet å andra sidan, Caroline, vi har ju varit igenom nu med att vår femtonåring fick en korsbandsoperation. Vad har vi betalat totalt?

Jan: 2 000 kronor? Knappt. Och det fick vi till och med ersättning för.

Caroline: Ja, det stämmer.

Jan: Det

Caroline: stämmer.

Jan: Hon har fått rehab, hur mycket rehab som helst. Hjälp både akut, hjälp efteråt, operation. Vi har inte betalat en spänn, typ. Så att...

Caroline: Nej, jag vet inte. Jag tror det är mitt problem, det här med tilliten till att saker kommer att ordna sig.

Jan: Ja, för att det här, okej nu blev det sidospår här, men jag såg någon siffra i går på Forbes eller någonstans där vi pratar om life expectancy, liksom i år och life expectancy då om 20, 2100. Alltså om då, vad blir det? Sjuttio, sjuttiofem år, sjuttiofyra år. Och då är Sverige topp tio. Alltså, varenda undersökning du kollar så är Sverige alltid i toppen.

Jan: Och då är medellivslängden i Sverige 2100 beräknad att vara nittiofyra år. Alltså, det är typ tio års livslängdsförlängning i snitt. Alltså, det är ju sjukt. Det måste ju ändå någonstans vara det ultimata tecknet på välstånd. Nej, Caroline ser...

Bilden av Sverige mot statistiken om Sverige

Caroline: Jo, jo, jag bara kopplar liksom inte ihop det. Jag tror att, eller känner inte ni när ni läser tidningen typ?

Caroline: Jag vet att du inte gör det. Att saker håller på att gå åt skogen och jag behöver se till att vi har det bra här i vårt... vi får göra det med våra pengar. Vi måste bara ha pengar som någon slags krockkudde. Det här är verkligen ett sidospår nu.

Jan: Ja, men det är därför jag inte läser tidningen.

Caroline: Nej, det är bra.

Jan: För att det är ju den bilden tidningen vill ge. Och det är det jag menar, det är därför jag stör mig när jag ser: okej, life expectancy, direkt kollar man Sverige. Sverige ligger i toppen. Man kollar pension, Sverige ligger i toppen. Man kollar jämställdhet, Sverige ligger i toppen. Rikaste, liksom inkomst, Sverige lig... alltså det finns typ ingen undersökning där Sverige inte ligger i toppen.

Jan: Och ändå så har vi en sån här shit bild av Sverige.

Caroline: Vart Sverige

Oliver: är på väg. Precis.

Jan: Ja,

Caroline: det...

Oliver: Nej, men jag har också valt att inte läsa så mycket dagliga nyheter, just för det är ju en negativ vinkel på det mesta.

Jan: Särskilt i valtider.

Factfulness och den positiva vinkeln

Oliver: Ja, absolut. Jag minns när jag läste boken Factfulness av Hans Rosling.

Jan: Ja, den ja.

Oliver: Det var kanske inte tio år sedan, men fem, sju år sedan i alla fall. Då fick jag verkligen wow, världen har ändå gått framåt i mycket. Sen har vi många utmaningar kvar, men jag försöker väl bara ha en positiv vinkel på det. Jag tror jag gjorde en egen video och sa: "Jag tror på pensionssystemet", och då skrev alla att jag var naiv.

Oliver: Men jag tror väl ändå att vi kommer lösa det på något sätt. Ja, eller så får

Caroline: vi... Roslingarna, de visar ju med statistik att hela världen går åt rätt håll. Mindre extrem fattigdom, mindre krig. Och det är skönt att läsa en sådan bok.

Jan: Och jag menar livslängd, det där måste ju vara det ultimata tecknet.

Caroline: Ja.

Jan: Det var mycket om sparkvot.

Caroline: Mm, det var det.

Trycktesta 2 000 kronor mot Avanza, Lysa och Nordea

Jan: Då tänker jag. Så räknar vi om de här 5,9 procenten som det var enligt SCB och Ekonomifakta, så blir det att en snittsvensk sparar då 2 000 kronor i månaden. Och nu är det här bara ett rent antagande på den siffran, och då tänker jag: okej, så låt oss trycktesta de här 2 000 kronorna mot vad sätter folk in på Avanza?

Jan: Vad sätter folk in på Lysa? Vad sätter folk in på Nordea och liknande? Så det var lite min tes här. Och då finns där en undersökning som vi började med, där SBAB frågade folk: hur mycket sparade du förra månaden? Så i stället för att fråga hur mycket sparar du? Alltså vad blev det liksom faktiskt?

Jan: Och då var det typ att de flesta, alltså säg, vad blir det här? Åtta plus fem, tretton, femton procent sparar under 1 000 kronor. Sen var det 13,7 % som sparar mellan 1 000 och 2 000 kronor. Så då har vi att ungefär tjugofem procent av befolkningen sparar under tjugofem. Eller tjugofem procent sparar under 2 000 kronor.

Jan: Och det vanligaste svaret var mellan 2 000 och 5 000 kronor i månaden. Så att där har vi ungefär femtio procent av befolkningen som då sparar under 5 000 kronor.

Oliver: Men sen har du elva procent som inte sparar någonting.

Jan: Ja, förlåt, den missade jag helt. Ja då är siffrorna ännu värre. Då är det precis elva plus två, det är tretton, arton, tjugofem.

Jan: Ja men tjugofem procent under tusen spänn och sen blir det typ fyrtio procent under 2 000 och då blir det över sextio procent som är under 5 000 spänn typ. Och sen var det elva procent som sparade 10 000 eller mer. Och sen var det 6,5 % som inte visste hur mycket. Så att redan här bör vi se att det vanligaste sparandet inte är så högt.

Jan: Var nionde sparare sparar ingenting alls där.

Räknas amortering som sparande?

Oliver: Tror du de har med amortering i det här som ett sparande?

Jan: Det är en bra fråga. Alltså jag

Oliver: tänker folk inte tänker på det i alla fall när de svarar på frågan. Så kan det vara.

Jan: Vet du vad? Vi kollar. Vi kollar, för SEB har brutit ner det här också. Så att det här är SEB, alltså banken, inte SCB utan SEB.

Jan: De har en rapport som heter Sparkollen och de konstaterade att åttiosju procent av alla tillfrågade sparar. Så det går i linje med SBAB, så ungefär elva som inte sparar. De som sparar anger att i snitt, alltså inte medianen nu utan snitt, så sparar man 6 500. Och sparandet i median är 4 000.

Jan: Så att återigen, där är någon som sparar jättemycket som drar upp det här snittet. Och alltså som andel av inkomsten var det typ sexton procent. Och när jag såg de här siffrorna så var jag såhär: det här låter sjukt högt. Och då hade SEB brutit ner de här siffrorna också. Och då konstaterade man att av de här så var 1 200 kronor amortering.

Bara 1 700 kronor är finansiellt sparande

Jan: Så att amortering är med i de här, skulle jag säga. 2 500 går in på bankkontot. Så jag skulle gissa att 2 500 är den där periodiserade utgiften. Alltså det är pengar som vi inte använder den här månaden, men vi använder dem nästa månad. Det som går till fonder är 1 200 kronor.

Jan: Så att då ska jag säga att det är väl det långsiktiga. Och 590 kronor går till aktier. Så ungefär 1 700 kronor är det finansiella sparandet. Det som jag tror vi i communityn relaterar till sparande, alltså sådant som går in i finansiella instrument. Och 700 kronor pension.

Jan: Den är ju lite oklar, måste jag säga. Så säg att vi är generösa och räknar in det, då blir det typ två, 2 500. Så jag tyckte faktiskt att den här nedbrytningen var ganska bra, för det låter ju sjukt mycket med 6 500. Men jag tror inte att det är så mycket egentligen.

Jan: Och jämför vi det här med hur mycket som faktiskt hamnar till exempel hos Lysa eller hos Nordea, som har publicerat ungefär liknande siffror. Då säger de ungefär 1 500 kronor i månaden går till finansiellt sparande, vilket stämmer med Ekonomifakta som säger ungefär sex procent, det vill säga ungefär 2 000 kronor.

Jan: När man frågar svenskarna hur mycket sparar du och de säger 6 500, så är det egentligen bara tjugosju procent, eller liksom en fjärdedel, som faktiskt är det som går till investeringar.

Jan: Tänker jag. Och det var väl liksom, så att jag tycker ändå siffrorna pekar åt samma håll i det här fallet.

Sparandet toppar i sextioårsåldern

Jan: Och tittar man sen också på det som vi var inne på över ålder, så är det också ganska intressant att sparandet liksom toppar i sextioårsåldern. Och det hänger väl ihop med det där som vi sa innan, att man har mycket utgifter i medelåldern. Men sen ökar ju lönen och sen så minskar utgiften för räntorna blir lägre, för att man har betalat av mer på huset, där är inflation, där är en löneökning.

Jan: Så att då var de här siffrorna från Nordea och det här är de mest aktuella siffrorna som jag hittade. För det var en rapport som heter Så mycket sparar andra i din ålder, och det här var gjort i juni 2026. Och det här är alltså fond- och ISK-sparande exklusive pension. Så det här är siffror från Nordea.

Jan: Om vi ska ta några nedslag, så Oliver, i din ålder tjugofem till tjugonio, 1 355 kronor. Min ålder då, fyrtio till fyrtiofyra, 1 500 kronor. Så det är inte... Så stor skillnad. Supermycket. Caroline, i din ålder åttio, nej på skoj, fyrtionio, du kan få representera femtio till femtiofyra. Då är det 1 690 kronor, och som mest i sextio till sextiofyra, då är det 1 890 kronor.

Jan: Och sen sjunker den. Men intressant att även efter sjuttio sparar man 1 400 kronor i snitt, vilket vi också kan ha den där åsikten om, varför spara efter sextionio. Bra. Några...

Caroline: Kan det vara sånt ofrivilligt sparande, att folk har klarat sig på en viss summa genom livet och sen så...

Jan: Har du sparat i fyrtio år så tror jag att det är en såhär...

Caroline: Ja, det är en sån

Jan: reflex.

Jan: Det går, det går inte att

Caroline: sluta.

Jan: Jag kommer att ha jättesvårt med den liksom. Ja bra.

Fondsparandet: hälften sparar under 2 000 kronor

Jan: Notera här sparandet arton till nitton år som är 500 kronor, 492 kronor, och sen på tjugo till tjugofyra, 1 026 kronor. För att vi kommer att se en annan siffra sen som är helt bananas, så som jämförelse.

Jan: Här är då en från Fondbolagens förening som är hur mycket sparar du i fonder? Och det här är då per, jag tror egentligen, det här är från 2025 års siffror. Så det här är gamla siffror. Men även här ser vi att det vanligaste sparandet är mellan 1 000 och 2 000 kronor, tjugoett procent av alla tillfrågade.

Jan: Ja, vad ska man säga mer? Det är tjugoett plus sjutton, det blir trettioåtta plus tio, typ femtio procent sparar under 2 000 kronor.

Oliver: Mm, av fondsparande. Och vad är det? 15,2 % som sparar 5 000 kronor eller mer.

Jan: Så sparar man 5 000 kronor eller mer, vilket är ganska vanligt i communityn, så sparar du mer än åttiofem procent av den svenska befolkningen.

Jan: Och sen har man tio procent som inte vet hur mycket de sparar.

Inkomsten avgör sparandet

Jan: Sen den här grafen tyckte jag var intressant. Den visar egentligen något som är helt självklart, men det här är ju det jag tjatar om, för ibland brukar ju folk vara såhär: men du vet, folk borde bara skärpa sig och spara mer. Och så var det väl Morgan Housel som hade citatet: "De flesta är inte dåliga med pengar, de flesta tjänar bara för lite."

Jan: Och anledningen till att det är ett av de viktigaste tipsen som jag tycker inte så många tjatar om, är ju: öka din inkomst. Och varför öka din inkomst? Jo, för att ju högre inkomst, desto lättare att spara, och ju högre inkomst, desto större fondsparande. Och här har då Fondbolagens förening mappat hur mycket sparar folk i förhållande till vilken inkomst de har.

Jan: Och då syns det ju tydligt att till exempel de som tjänar under 25 000, de ligger i intervallet under 1 000 kronor i majoritet, och nästan ingen i det intervallet sparar över 5 000 kronor. Medan om vi tittar på dem som tjänar över 35 000 kronor, så är det nästan ingen som ligger i intervallet under 1 000 kronor, men vi har att var femte person, alltså tjugo procent av dem, sparar 5 000 kronor eller mer.

Jan: Så vi ser väldigt tydligt, och det är också såhär: under 25 000 så är det tjugo, tjugoen procent som inte vet hur mycket de sparar, medan över 35 000 kronor i månaden, då är det bara fem procent som inte vet hur mycket de sparar. Så att med högre inkomst kommer större möjlighet och större intresse.

Oliver: Mm ja.

Jan: Är det någonting ni tänker kring det här? Egentligen känns det som en självklarhet, men här ser man det liksom svart på vitt.

Oliver: Nej, det är väl så man tänker att det ser ut.

Avanzas siffror: nästan 6 000 kronor i månaden för män

Jan: Ja, faktiskt. Bra. Sen kommer här då. Vi har ju fått siffror från Avanza. Jag tror det var Felicia Schön. Så att shoutout till Felicia.

Jan: Tack för att du hjälpte oss med siffror. Så att de har då visat median och snittsparandet på Avanza per man och kvinna. Och här ska jag nog också göra en rättelse till senare. Men då ligger snittet för män alltså på nästan 6 000 kronor i månaden. Snittet för kvinnor ligger på typ 4 000 kronor i månaden.

Jan: Och då om man tar det kundviktat, alltså vad är snittkunden och hur många de har i olika åldrar, så är snittet 4 860 kronor i månaden och ungefär 2 000 kronor i månaden i median. Så att det betyder återigen, där är vissa rika som har jättemycket pengar som sparar jätte, jättemycket pengar som drar upp snitten, men mediansparandet ligger på typ 2 000 kronor, vilket är ganska likt både Ekonomifakta, SEB och Nordea.

Vad Avanza faktiskt räknar in

Jan: Men här har jag alltid varit såhär, jag har alltid dissat de här siffrorna, för jag har sagt: men det här inkluderar ju tjänstepension. Alltså 6 000 i månaden i snitt till Avanza, det är högt. Men då frågade ju vi, och då ska jag läsa uttryckligen vad Avanza skriver. Och då säger de såhär: månadssparande i det här fallet definieras som de insättningar som gjorts av en person minst tre månader i rad, så att det inte är en gång.

Jan: Och sen skriver de såhär: insättning inkluderar alla insättningar, ej interna överföringar, upp till och med 30 000 kronor till kundens konto. Så de har dessutom kapat där. Tjänstepensionspremier, bolån, till exempel amortering och företagskunder är exkluderade.

Oliver: Okej, ja.

Jan: Alltså, och då är det ju såhär, det här är svinhögt.

Jan: Alltså 6 000 kronor i månaden och det är inte tjänstepension, det är exkluderat företag. Man har kapat extremvärdena. Så då är det såhär...

Caroline: Var det män som satte in 6 000 och kvinnor runt 4 000?

Jan: Ja, men precis. Men du har ändå ett kundviktat snitt på 4 860 kronor.

Jan: Sen ska man också komma ihåg att Avanza har ju då två miljoner kunder och det är typ, då ska man säga, utgå från att det är de två miljoner rikaste i Sverige. Så att det är väl liksom ett svärsnitt på det. Vad tänker ni?

Oliver: Det är mycket pengar. Det är väldigt mycket pengar.

Jan: Det är mycket pengar.

Jan: Alltså, på en snittsvensk skulle det ju vara typ tjugo procent.

Oliver: Ja.

Man blir inte kund på Avanza utan intresse

Caroline: Jag tror att de som sätter in pengar på Avanza har ett stort intresse.

Jan: Ja, ja, du blir inte kund på Avanza om du inte har intresse. Avanza är ju...

Caroline: Det är klart man kan sätta in 200 i månaden och ha ett lika stort intresse som de som sätter in 6 000.

Caroline: Men alltså har man... Jag tror det här, om man tjänar mycket pengar, då har man sett till att man tjänar mycket pengar. Man har sett till det. Det är inte som en slump, liksom. Och sen att man då börjar investera det, det är inte heller någon slump.

Jan: Nej, nej.

Caroline: Antingen har man fått det hemifrån eller så har man intresse från början.

Jan: Men det är jag också ganska såhär, alltså det är en ganska jämn linje också. Så att de här 4 800, alltså ja, det minskar lite med åldern, men det är ganska jämnt.

Siffran Jan inte förstår: artonåringarna

Jan: Sen kom jag ihåg att jag sa det, kom ihåg den här siffran på arton-, nittonåringar på 1 500, 492.

Jan: Den här fattar jag inte. Alltså kolla här på 18-, 19-åringar. Alltså där har vi en snittsiffra på män på 8 000 och på kvinnor på nästan 56.

Caroline: Ja, det är faktiskt konstigt.

Oliver: Men det måste ju vara ett snävt urval. Eller? Som gör att det sticker i väg så mycket.

Caroline: Ja, vad är det för några som tjänar så mycket som

Oliver: de vill

Caroline: sätta

Oliver: in?

Oliver: Det är poppis med unga så klart. Bland sparare, så det kanske borde vara, det kanske är lika många där också, men...

Caroline: Känns som en väldigt speciell klick.

Jan: Ja, och grejen, tittar man på Avanzas kundtillväxt så har de jättemycket kundtillväxt på just segmentet arton till tjugofem. Så att jag vet inte, alltså jag vet i tusan om det inte är såhär, du vet, våra barn, typ Freja om några år.

Jan: Du vet, när de fortfarande bor hemma och så är föräldrarna såhär: spara, sätt in pengarna på Avanza. Och så jobbar

Caroline: de.

Jan: Och så jobbar de eller liksom att...

Caroline: Konsumerar de lite och så sparar de mycket.

Jan: Jag vet inte om Avanza har såhär kampanjer mot unga aktiesparare och sådant. Att man får...

Oliver: Nej, men de satsar mycket på unga, men inte just med unga aktiesparare som jag är med.

Oliver: Men det är en bra fråga. Det kan inte vara något med att man övertar barnsparande. Alltså, det kan inte ha någon effekt för det här. Vi har ändå insättningar tre månader i rad. Så det kan inte vara det heller. Det är en rent teknisk grej.

Jan: För jag har inte sett det här någon annanstans. Och jag bara: vänta, har jag gjort fel i graferna?

Jan: Och sen så pratar jag med andra i finansbranschen. Då var de såhär: nej, kolla här på vad Avanza gör. Och sen var det vissa kritiskt konspiratoriska röster i sociala medier. Bara ja, Avanza gör ju mycket, du vet, att det ska vara gamification för unga, att man ska liksom in och investera. Jag är såhär: ja, ja.

Oliver: Det har de verkligen lyckats med. Och de har väl 50 000 kronor där det är avgiftsfritt på fondräntan. Det är väl med det kurtage också på aktier.

Jan: Jag tror det.

Oliver: Nordnet har väl något liknande.

Caroline: Men vad är det för gamification? Den enda gamification jag har sett, det är så att olika sparmål, liksom.

Jan: Nej, men...

Kudos till Avanza, men vad investerar artonåringarna i?

Jan: Spara till hundratusen. Nej, men att det är mycket såhär att man ska investera och att det är högriskgrejer. Att det är kanske inte såhär. Man vet ju inte vad de 18- till 19-åringarna investerar i. Det är kanske inte indexfonder.

Caroline: Nej, det är det

Jan: kanske

Caroline: inte.

Jan: Men skit samma. Kudos till Avanza. Det är ingen kritik, utan verkligen kudos till Avanza som lyckats.

Jan: Högt sparande sticker väldigt mycket ut, alltså jämfört med alla andra storbanker. Lysa sticker ut. Vi har ju fått siffror från Lysa också, från Oscar och Patrik och de andra på Lysa. Så att de har ju typ 10 % av Avanzas kunder. Jag tror att de sa i senaste intervjun att det var typ 200 000 kunder. Sen har ju de bara hållit på sedan 2019 medan Avanza har hållit på sedan 2000.

Lysa: jämnast mellan män och kvinnor

Jan: Men här ser vi ett betydligt jämnare sparande mellan män och kvinnor. Till och med i perioder där kvinnor sparar mer än män, vilket är ovanligt. Men det som jag kan tycka då sticker ut, och här ligger väl, jag tror att någonstans, jag tror snittet här var väl typ 2 000 kronor i månaden och medianen var väl 1 000 kronor i månaden.

Jan: Här ser vi också att det är få efter sextiofem som nysparar. Däremot blir jag ju sjukt nyfiken på till exempel att vid trettioåtta eller fyrtioårsåldern så är det någon som uppenbart, liksom män som drar upp snittet från 2 000 till typ 3 000. Alltså att det är vissa åldersspann där det måste vara sjuka sparanden, eftersom medianen är helt oförändrad.

Jan: Men snittet bara blir en sån spik. Sen är det något i sextioårsåldern och sen är det några kvinnor där i åttioårsåldern som måste vara sparmaxing liksom. Så att jag tänker att det här är väl kanske också ett bättre snitt kring befolkningen. Det går i linje med de andra siffrorna.

Jan: Lysa är ju såhär: vi är ju ett enkelt sparande. Vi är inte till för de här superintresserade som håller på och tradar på Avanza. Så att kul, kul att se. Något annat du tänker, Caroline?

Caroline: Nej, inte direkt så.

Spargapet: män sparar 28 procent mer

Jan: Nej. Här lät jag ju bara jämföra medianen på Lysa och Avanza. Att den är ju då högre på Avanza.

Jan: Och jag lät också datorn räkna ut spargapet mellan män och kvinnor. Och helt ovetenskapligt, så har jag bara tittat på de siffror jag kunnat få från Nordea, Lysa, Avanza och Fondbolagens förening, som alla har hur mycket sparar män och kvinnor. Så lät jag datorn räkna ut vad blir snittskillnaden.

Jan: Och då är den typ tjugoåtta procent skillnad mellan män och kvinnor. Så män sparar tjugoåtta procent mer per månad än vad kvinnor gör. Mest jämlikt var ju, som vi var inne på, Lysa. Så på Lysa är det mest jämlikt mellan män och kvinnor. Och det här stöds ju också i den här Fondbolagens förening-undersökningen, där man tittade på att nästan var femte man sparar 5 000 kronor eller mer, medan det är typ var nionde eller var tionde kvinna.

Jan: Så att typ nitton procent av männen sparar 5 000 kronor eller mer och elva procent av kvinnorna sparar 5 000 kronor eller mer. Och då blir det följaktligen att kvinnor är överrepresenterade i de låga sparandena. Så att återigen, siffrorna går lite i linje. Fler kvinnor som inte vet hur mycket de sparar jämfört med männen.

Jan: Och tittar man på det här också, jag tror efter Nordea, jag tror att det här också var den här juni 2026, så ser man att män sparar mer i alla åldrar. Alltså, det är bara arton till nitton år där det är typ ingen skillnad. Till och med kvinnor eller tjejer sparar lite mer.

Jan: Men sen blir det väldigt tydligt från tjugo år och uppåt. Och här ser vi ju att diffen hos Nordea var typ tre, fyra, femhundra kronor mer i månaden, medan på Avanza kunde det vara flera tusen mer.

Varför finns spargapet?

Caroline: Men det är bra att belysa det här. Det är då man kan ändra det ju.

Jan: Ja, men det finns ju liksom ingen anledning till det. Sen kan ju det här hänga ihop med den där löneskillnaden som vi pratade om i förra avsnittet. Men då ska man också komma ihåg att den oförklarade löneskillnaden var ju bara fyra procent medan spargapet är tjugoåtta procent.

Caroline: Men det kan vara kulturella grejer, som att män generellt tycker att de behöver ha mer pengar liksom.

Jan: Ja.

Caroline: Eller jag vet inte. Alltså, jag bara gissar nu. Det är kulturellt tror jag. Män sparar till bilar. Varför gör inte kvinnor det? Nej, de kanske inte tycker att det är någon pryl som de behöver ha. Medan män känner att jag behöver ha det. Vi har ju pratat om statusprylen till exempel. Ja.

Oliver: Sen är väl män mer riskbenägna än kvinnor också.

Caroline: Alltså det debatteras om det, om hur riskbenägen

Jan: man är. Men vi har det

Caroline: faktiskt i nästa

Jan: avsnitt. Så är det såhär: män sparar mer i fonder och aktier än kvinnor. Men det där är också en sån här korr... Man behöver korrigera för massa risk och kompetens. Men svar ja, men sen kan det också vara det som du säger, kulturellt att man lägger mer pengar.

Jan: Kvinnor är duktigare på att lägga pengar på det som behövs, medan män är lite mer...

Caroline: Jag vet inte, det är kanske outforskat område. Eller så finns det någon bok som belyser det, men jag tror absolut att det finns lite olika kulturella grejer i olika åldrar, dessutom i olika generationer. Och det kan ju förändras i kommande generationer.

Caroline: Att det blir mer jämlikt i sparandet och vad man sparar till. Det vet vi inte.

Vad spargapet kostar i kronor

Jan: Men det är i alla fall, jag tycker det är välbelagt att det är en skillnad, att det är ett spargap. Och tittar vi då på spargapet hos Avanza, så kan det vara upp till 2 500 kronor i månaden för tjugofemåringar.

Jan: Och sen sjunker det lite till "bara", inom citationstecken, bara mellan 1 600 och 1 700 kronor. Men 1 600 och 1 700 kronor bara i spargap. Alltså, det är ju vad svenskar sparar i snitt. Alltså, så att det är ju mycket, det är mycket pengar.

Oliver: Ja, jag tror där kan man säga att, eller Moderaterna vill göra ISK skattefritt upp till 500 000.

Oliver: Och där tror jag de har sagt att det bygger på att om du är tjugo, sparar 200 kronor i månaden på börsen, sju procent i årlig avkastning, så har du typ en halv miljon efter fyrtio år. Och då är det bara 200 kronor i månaden. Så det handlar ju om väldigt stora summor över lång tid.

Tio miljoner i skillnad vid sextionio

Jan: Exakt. Och här, nu har jag gjort, det här kommer jag få skit för, men då har jag gjort en beräkning och då utgick jag inte från det här snittet på Lysa, som var väldigt jämlikt, utan då tog jag de här Avanza-siffrorna.

Jan: Så jag tog helt enkelt, eftersom Avanza gav oss siffror från arton till åttio. Så var jag såhär: okej, så låt oss titta på att man bara skulle investera mellanskillnaden, alltså spargapet. Varje år sju procents av... Sju eller åtta procents avkastning. Åtta procents avkastning och så ISK-skatt på en procent.

Jan: Och då är det såhär, skillnaden när man är arton är ju då noll. Men skillnaden när man är sextionio, då som är riktåldern för någon. Alltså, då är skillnaden typ tio miljoner. Alltså som den här tjejen får mindre än motsvarande man. Nu får vi komma ihåg, alltså varför blir det så att tio miljoner låter sjukt mycket?

Jan: Ja, det är ränta-på-ränta, det är femtio år. Alltså det är en lång tidsperiod, men det är ju sjukt mycket pengar.

Caroline: Ja, det är sjukt mycket pengar. Så det är inte så lite småpengar varje månad.

Jan: Nej, och det här är bara diffen, mellanskillnaden mellan vad män och kvinnor sparar, liksom. Utdraget

Caroline: i

Jan: tiden.

Jan: Och jag vet att vi har gjort det. Jag har gjort ett också såhär: ja men vid trettio så är skillnaden en halv miljon. Vid fyrtio så är skillnaden en miljon för en artonåring. Så att jag är såhär att man bör vara medveten om att det kostar pengar, det här spargapet. Sen blev det, sen tror jag att när jag jämförde spargapet på Lysa, ja men då blev det bara, inom citationstecken, typ 300 000 eller 250 000.

Jan: Så att ja, jag har cherry-pickat de här siffrorna, men jag tycker inte det är en orimlig cherry picking. Eftersom jag vet att många i communityn förmodligen sitter på Avanza eller motsvarande, och förmodligen hälften borde ha döttrar.

Oliver: Ja, i förra avsnittet pratade vi väl också om hur stor andel av föräldradagarna som man tog ut och VAB-dagar.

Oliver: Där var ju kvinnor en majoritet. Så det är också något som påverkar sparförmågan. Som gör att det här är mer rimligt att anta.

Från officiella siffror till communityns

Jan: Exakt, exakt. Bra. Så nu har vi tagit de officiella siffrorna som är såhär statliga, tänkte jag säga. Och då tänker jag att vi ska titta på communitysiffror, för vi har ju lagt ut både på Instagram och på forumet och Facebook och en massa annat, för att se hur det ser ut i communityn.

Jan: Och då är det som på TV när de säger såhär: känsligt innehåll, känsliga tittare varnas. Så att man kan få dåligt självförtroende och mindervärdeskomplex. Och Caroline bara skakar på huvudet här.

Caroline: Eller så kan man bli inspirerad.

Jan: Det är bra. Tack, tack. Så det här är ungefär tiotusen svar från communityn. Jag har inte gjort någon sådan här statistisk viktning på ålder eller geografi eller utbildning.

Jan: Alltså så som de här SCB och SEB gör, för att nej, jag orkar inte. Eller jag kan, jag vet till exempel inte hur man gör. Så och då hade vi ju repetition att medianlönen i Sverige var 38 000. Medianlönen i communityn är 52 500, vilket är typ gräns för statlig skatt.

Jan: Så att då är det såhär 40 000 kronor i månaden netto. Och då ska jag säga att redan här har median i communityn 6 000 kronor mer varje månad, det vill säga 72 000 kronor per år mer. Så det vore konstigt om man har 72 000 kronor mer om man inte borde lyckas spara mer.

Caroline: Det kan vara så att man kan konsumera upp det.

Jan: Det kan man. Det har vi ju

Caroline: sett.

Communityns median: 8 100 kronor i månaden

Jan: Så en vanlig svensk hade vi ju då innan, sparade ungefär 2 000 kronor i månaden. Medianen för att spara mer än femtio procent av communityn, så ska man alltså spara 8 100 kronor. Så om vi tyckte att Avanza hade ett högt snitt på typ 4 890 kronor, så är communityns liksom median, alltså mittersta värdet.

Jan: Alltså för att spara mer än femtusen av de här som svarade på den här undersökningen, så är det 8 100 kronor. För att spara mer än sjuttiofem procent av communityn, då är det 14 000 kronor, och för att spara mer än nittio procent av communityn, då ska man spara över 20 000 kronor.

Jan: Och då ska jag säga att vi hade ändå att sex procent av communityn sparade alltså över 30 000 kronor i månaden. Alltså, det är bisarrt.

Oliver: Det är det. Det är ofantliga summor.

Vi sparar i jämna belopp

Jan: Ja. Någonting som jag tyckte däremot var roligt är också hur psykologiska vi är. Så att belopp borde ju inte spela någon roll.

Jan: Alltså, det är inte statistiskt så att det borde vara fler som sparar 5 000 kronor än 4 650 kronor. Men om vi tittar här så är det väldigt tydligt att folk sparar 5 000 kronor, 10 000 kronor, 15 000 kronor, 20 000 kronor eller 25 000 kronor.

Jan: Alltså det är väldigt beloppsstyrt, alltså staplarna sticker ju väldigt, väldigt mycket ut här.

Caroline: Jag tänker, alltså vi har ju väldigt ekonomiintresserade följare.

Jan: Ja.

Caroline: Då kan man också säga såhär, att om det är så att ens barn eller släktingar eller något annat visar det minsta lilla intresse för ekonomi.

Jan: Då har vi en PowerPoint på två timmar.

Caroline: Nej, men då ska man uppmuntra det, även om det kanske är så att jag vill handla någonting, jag vill köpa någonting. Alltså det är också ett intresse för ekonomi.

Jan: Ja, så klart.

Caroline: Så det ska man liksom alltid uppmuntra. Jag tror minsta lilla intresse någon har, så ska man uppmuntra det.

Caroline: För det kan bli såhär.

Oliver: Ja,

Jan: ja, ja, gud ja, absolut.

Oliver: Och är det här finansiellt sparande?

Jan: Ja. Ja.

Jan: Det här är inga amorteringar, utan det här är typ vad som går in på Avanza eller Lysa eller liknande. Ja, så att vi hade ju såhär, jag tror att var det inte så att vår median låg i... Skit samma. Jag tror snittsparandet låg på typ, alltså jag tror det var 12 000 kronor eller något sånt i månaden.

De yngsta i communityn sparar mest

Jan: Intressant också här. Yngsta i communityn sparar mest.

Oliver: Okej.

Caroline: Vilka är de yngsta då?

Jan: Upp till 29 år. Då sparar man i snitt trettiofem procent av sina inkomster.

Oliver: Alltså det är brutalt. Shit ja.

Jan: Återigen, tänk såhär: svenskar sparar sex procent. Communityns upp till 29-åringar sparar alltså var tredje krona som kommer in.

Jan: Sen sjunker det till 30- till 39-åringar. De sparar i snitt typ tjugosex procent, median tjugofem procent. Alltså sparar...

Caroline: Man skulle vilja göra nedslag i dem och se hur lyckas de med det?

Jan: Jag skulle säga hög lön.

Caroline: Ja, men de är ju unga väl.

Jan: Ja, men hög lön. Eller vad? Jag tycker inte det är otydligt.

Caroline: Men jag tänker inte att det bara är hög lön.

Caroline: Det kan inte vara en faktor bara. Det brukar aldrig vara en faktor när man ser en effekt på något vis. Tror du det är hög lön bara?

Jan: Ja, hög lön och ekonomiintresse.

Oliver: Mm, som gör att man ändå är återhållsam skulle jag säga. Det prioriteras väldigt högt.

Caroline: Ja.

Oliver: Så man håller väl igen på ett annat sätt tror jag, mot en vanlig Svensson tror jag.

Oliver: Fast man lever nu ändå liksom ett jättebra liv.

Dricker de inte alkohol?

Caroline: Ja, alltså, det är därför jag skulle vilja göra ett nedslag. Dricker de inte alkohol?

Jan: Du får intervjua Oliver här nu.

Caroline: Ja.

Jan: Jag är inte riktigt på de här siffrorna,

Caroline: får jag

Jan: erkänna.

Caroline: Men du har ju kompisar.

Jan: Ja. Men de kanske inte hänger i communityn.

Caroline: För de är mer normala.

Caroline: Nej, jag kom på det. De kanske inte hänger i communityn. Men jag vet, du dricker inte så mycket alkohol.

Jan: Nej.

Caroline: Det finns de som är i din ålder som inte gör det, som inte är så intresserade. Och sen så finns det de som absolut lägger pengar på alkohol. Det är ju dyrt med alkohol till exempel. Om man bara ska ta det.

Oliver: Ja, men mina vänner som ändå känner till Rika Tillsammans, en del lyssnar, de har ju alla väldigt höga löner och har väldigt höga, ambitiösa sparmål och är ändå väldigt återhållsamma med pengar.

Caroline: Så det är sådana faktorer som...

Fyrtiotalet: den tuffaste åldern

Jan: Sen sjunker den i 40- till 49-årsåldern som jag brukar säga. Det är tuffaste åldern, lägst sparande, bara 23 % i snitt och 19,9 i median.

Caroline: Det är inte klokt alltså.

Jan: Men det är ändå roligt. Det följer ju liksom de här. Och sen ökar det igen 50 till 59. De sparar ungefär 25 % i snitt, 20 % i median och 60-plussarna 27 % i snitt, 22 % i median. Så att jag tror att snittet var typ 22 % eller liksom över 22 %.

Caroline: Oliver, vad är deras mål undrar jag? Jo men det här ekonomiska målet.

Caroline: De tjänar bra och de är återhållsamma. Vad är målet då? Är det så: jag vill ha en pengamaskin eller jag vill ha den här högen, eller jag ska åka jorden runt när jag är 50. Eller vad kan det vara?

Oliver: Alltså det är väldigt blandat. Jag har en kompis, han vill ge tillbaka pengar. Så han ville starta en stiftelse.

Oliver: Sen vet jag inte om han kommer att göra det och ge tillbaka mycket till idrott. Men sen tror jag för majoriteten finns inte något sånt tydligt. Jag tror bara man sparar för att det är en stor hobby. Det är det man lärt sig att man ska göra. Och vi pratar en del om flocken, de här eventen för personer som har väldigt mycket ekonomi.

Oliver: Eller god ekonomi. Jag tror det gäller samma sak för mina kompisar. Om man inte gör det arbetet sparar man bara på utan någon egentlig anledning. Så jag tror bara det blir ett defaultläge utan egentligen...

Jan: Pratade med vår 15-åring, så är hon såhär: "Jag vill ha så mycket möjligheter som möjligt." Så nu hade hon ju pratat häromdagen att hon ville söka rymdgymnasiet.

Jan: Och så var jag såhär: i Kiruna. Och så var jag såhär: "Nej, sluta lyssna." Men hon då: "Ja, men jag vill söka. Då har jag ju så möjligheter. Då kan jag välja."

Caroline: Ja, det är inte konstigt

Jan: på något vis. Nej, exakt.

Caroline: Ja okej, tack Oliver.

Sparkvoten i communityn: median 22 procent

Jan: Så medianen, hälften av communityn sparar alltså 22 % av sina inkomster. För att spara mer än tjugofem procent av communityn så är det tretton procent.

Jan: Det vill säga i den tjugofemte percentilen så är sparkvoten tretton procent. För att spara mer än sjuttiofem procent av communityn så behöver man ligga över trettiofyra procent. Och sen har vi alltså inte en oansenlig andel av communityn som sparar över halva sin lön. Vilket också är helt sjukt. Ja.

Jan: Och sen så gjorde jag ju den här. Att ju mer man tjänar desto högre sparkvot. Inte så konstigt, ju mer du tjänar. Och här ser vi också att den ökar. Tjänar du då... Återigen, då har vi alltså att de tio procent som tjänar minst i communityn har en medianlön på 35 400. Alltså det är ju inte det som är tio procent sämst i Sverige.

Jan: Femte decilen, alltså det vill säga hälften av communityn. Då har du medianen på 51 600, alltså typ de här 52 000 kronorna. Så att det stiger från arton procent och de som sparar mest är ju så klart då faktiskt... Eller såhär, de som sparar mest är ju de som tjänar mest.

Jan: Så kan man ju säga. De som tjänar över 100 000, tionde decilen. Men vi har faktiskt ganska många som sparar, alltså runt femtio, sextiotusen. Där sparar man tjugofem procent av sin lön. Så att såhär, de är duktiga på att spara, communityn.

Sparandet per steg på Rikedomstrappan

Jan: Sen tyckte jag också att den här var intressant, för att vi har, man får ange var man är på Rikedomstrappan och det är ju Rikedomstrappan.

Jan: Såhär, första steget är då noll till 100 000 kronor i hushållsförmögenhet, inklusive allt. Så de sparar då 3 000 kronor i månaden. Sen om man har mellan 100 000 och en miljon, alltså nivå två, de sparar 6 000 kronor i månaden. Nivå tre, de som ligger mellan en och tio miljoner i hushållsförmögenhet, sparar då 10 000 i månaden.

Jan: Och sen är det roligt, för sen kommer vi till tio till hundra miljoner i förmögenhet. De sparar 11 000 kronor i månaden. Och de som har över hundra miljoner, nu är det bara trettiosex som har angett att de har över hundra miljoner, versus då till exempel femtusen som ligger på en till tio. Då sparar de 11 175 kronor i månaden.

Jan: Så att det är ganska intressant också, att de som har de här stora förmögenheterna ligger ju egentligen förmodligen på ganska liknande löner som de som ligger runt de här femtio, sextiotusen i månaden. Det såg vi i förra avsnittet också. Så att de sparar ungefär samma. Sen kan man ju dock argumentera för att sparandet, om man har hundra miljoner, så borde man ju räkna med utdelningen eller avkastningen på det kapitalet.

Jan: Så att egentligen är sparkvoten långt mycket högre. Men jag tror när folk tänker sparande så tänker man...

Caroline: Vad de sätter av,

Jan: ja. Av pengar in, tänker jag. Nej, så kanske inte så förvånande. Om vi säger så.

Oliver: Och det var median månadssparande.

Jan: Ja, precis, precis medianen. Men det visar också ganska tydligt att vi har ungefär lika många mellan 100 000 och en miljon i communityn som de som ligger mellan tio och hundra miljoner.

Jan: Och sen majoriteten är ju då mellan en och tio.

Sparandet är den största komponenten

Oliver: Det man kan säga med det där är väl också att sparandet är ju den största komponenten. Sen är ju avkastningen fantastisk, men det är ju verkligen sparandet som gör allra störst skillnad.

Jan: Ja, ja, gud ja, fram till steg tre så är ju det här liksom superkraften.

Jan: Efter steg fyra så kan man ju diskutera: är det lönt att månadsspara de där elva tusen för att ha en förmögenhet på säg tio, tjugo, trettio miljoner. Alltså då spelar inte det där månadssparandet så himla stor roll och absolut ingen roll över hundra miljoner. Alltså, så att där kan man ju verkligen såhär.

Jan: Jag hade ju helst sett att den där steg fem, alltså på nivå fem, att den kunde ha varit noll. Liksom, men jag tror samma sak där, att man ska ju vara duktig och man ska spara etcetera. Bra, räknar man om det här på sparkvot så blir den inget konstigt. På nivå ett så är den tio procent, på nivå två tjugo procent, på nivå tre tjugotre procent och sen planar det ut där.

Communityn sparar fyra gånger mer än svensken

Jan: Så att återigen, tittar vi på svenskens snittsparande, alltså finansiellt sparande, så ligger det på sex procent. Tittar vi på svensken inklusive sparkvot, alltså eller inklusive pension, så är den tretton procent, medan då communityns ligger typ fyra gånger högre. Så communityn sparar fyra gånger mer än svensken i snitt.

Jan: Du ser lite såhär...

Caroline: Jag börjar fundera på dem som är där på de övre trappstegen. När vi pratade om det med avkastningen, att den kanske bara fortsätter att rulla på. Alltså vid vilken tidpunkt, hur mycket pengar ska man ha för att det sen bara ska, liksom man bara ska bli så grymt mycket rikare varje år?

Jan: Alltså jag, jag...

Caroline: Förstår du vad jag menar?

Gränsen där kapitalet tar över

Jan: Ja men tittar vi, när vi gjorde de avsnitten 420 till 423 eller 424, så konstaterade vi såhär: när du har en hushållsförmögenhet på över tio miljoner, då spelar inte månadssparandet så himla stor roll. Sen kan jag ju tycka, utifrån diskussioner vi har haft i forumet och sånt, så går det väl egentligen en gräns vid säg tjugofem miljoner i hushållsförmögenhet, inklusive pension, boende, hela kitet.

Jan: För att vid tjugofem miljoner i hushållsförmögenhet så blir det mer, alltså då behöver man inte riktigt jobba.

Caroline: Nej.

Jan: Alltså på tio miljoner i hushållet med pension, alltså det har typ en svensk, en man och en kvinna som äger sitt boende och är sextiofem, de har typ tio miljoner. Men det känns ju svårt att sluta jobba för det, för där är en likviditetsaspekt.

Jan: Men ligger du på tjugofem så är det svårt. Det är svårt att ha en tjänstepension på mer än två, tre, fyra, fem miljoner. Och inkomstpension går ju inte att ha över tre miljoner, eftersom den kapas ju vid femtiotusen i månaden. Så det betyder att ligger du på tjugofem, då är man kanske närmare där Nick Maggiulli egentligen menar det.

Jan: Men har du liksom tio miljoner eller en miljon dollar i likviditet, ja men då genererar det ändå fyrahundratusen, tre-, fyrahundratusen per år i avkastning, vilket efter skatt, ja men det blir kanske fördelat på månader, kanske tjugo, tjugofemtusen. Och då ligger det liksom att en snittsvensk hade ju trettiofyra netto.

Jan: Har du tjugofem netto, det är inte långt ifrån...

Caroline: Nej.

Jan: Liksom där. Så att jag tror att någonstans är riktmärket tjugo.

"Man fattar inte hur lite tre miljoner är"

Jan: Sen fattar jag också, alltså det var ju någon som skrev i forumet i går.

Oliver: Okej.

Jan: Var det inte så? Någon skrev såhär: "Alltså, man fattar inte hur lite tre miljoner är förrän man har tre miljoner."

Jan: Och du vet såhär, och jag garvade lite åt det för jag var såhär: true.

Caroline: I vilken jord var det här planterat?

Oliver: Du gjorde en video, eller jag ställde frågan såhär: jag är fyrtiofem år, har hundratusen kronor på ett sparkonto, är jag rik? Och då sa du väl att det är väldigt kontextuellt. Ja, exakt. Men om man kollar på att, vad är det, en tredjedel av Sveriges befolkning klarar inte av en oförutsedd utgift på fjortontusen kronor, så är du rik.

Oliver: Men allt handlar om kontext, och då skrev den här personen det som kommentar på videon.

Jan: Ja, och grejen är såhär, för ja, tre miljoner, det är supermycket pengar. I privat sparande.

Oliver: I privat sparande, absolut.

Jan: Men jag ska också säga till det. Alltså, du kan inte vara fyrtiofem, ha tre miljoner och sluta jobba.

Jan: Det räcker inte, de tre miljonerna. Är du med? Så utifrån det perspektivet så är det inte så mycket. För det vet jag att ibland kommer folk till finansiell rådgivning och säger såhär: "Jaha, men jag har sparat ihop tre miljoner. Kan jag sluta jobba nu?" Och då är det såhär: high five, sjukt bra jobbat.

Jan: Alltså du har mer än, alltså jag tror, vad är det? Två procent av Sveriges befolkning har en miljon på sitt ISK. Men det är inte tillräckligt för att sluta jobba-pengar. Alltså det är så sjukt kontextuellt i det där.

Oliver: Ja.

Jan: Då har vi gjort dagens tondöva.

Man anpassar sig oavsett belopp

Oliver: Nej, men det säger väl något om hur snabbt man anpassar sig också.

Oliver: Oavsett summa, vad det handlar om, så anpassar man ju sig så snabbt. Oavsett om man går från tvåhundra till femhundra kronor i månadssparande, eller om det är tjugotusen till att man skulle gå till femtiotusen kronor i månadssparande. Alltså det är så kontextuellt. Man anpassar sig så snabbt.

Jan: Och sen tror jag också det är ganska intressant här i communityn, för det såg vi också i förra avsnittet, att medianen låg på 52 500, vilket är väldigt nära den här brytgränsen.

Jan: Vilket också är ganska... Jag har tänkt på det efteråt, att det är som att det är något sånt där jättehinder. Och jag är såhär: nä, nä, alltså efter statlig inkomstskatt, alltså det är bara att du betalar tjugo procentenheter mer skatt på det överskjutande beloppet. Alltså det är inte som att du blir skjuten eller blir av med alla pengar, men det blir en sån mental spärr.

Jan: Jag ska inte ligga över, jag ska fan inte betala statlig inkomstskatt.

Jan: Så jag tror att många, likt oss, Caroline, har lagt någon mental spärr på den lönen. Är du med? Vilket gör... Att jag tror också att många i communityn, till exempel som vi, jag brukar säga såhär: vår stora fördel är ju att vi har tjänat jättemycket, men vi lever ändå som typ lite bättre än medelklass.

Ångesten när pengarna ska ut

Jan: Alltså förstår du vad jag menar? Så att du hade ju ångest här nu innan sommaren, när vi hade köpt resa och jag behövde ta ut pengarna, det var typ slut på kontona. Och jag var såhär: ja men vi får bara ta ut mer pengar. Men det var jobbigt att ta ut mer pengar från sparkontot. Eller hur, Caroline?

Caroline: Ja.

Jan: Eller du?

Caroline: Jo, jo, det var det. Alltså jag umgås ju ständigt med det här att det är ångestfyllt, men det är ju... Jag är också intresserad av det här när någon kommer med tre miljoner och säger att jag har sparat ihop det här, så är det ju, alltså det är en otrolig trygghet väl.

Jan: Ja,

Caroline: det är klart det är.

Caroline: Och sen också roligt att se när du själv håller på och jobbar.

Jan: Ja!

Caroline: Alltså det finns, det är jobbigt för mig, för det är både ångest och liksom så. Vad roligt det är när det blir mer och det håller på själv. Och så hör man kompisar som är så: jag kunde ge min mamma bilpengar, för att det har blivit trehundratusen mer sedan förra året.

Jan: Ja, just det. Och tar du bara en snittsiffra, om vi brukar säga sju procent. Alltså egentligen är det högre, för sju procent är ofta realt. Men säg att vi räknar såhär: på en miljon är det sjuttiotusen. På tre miljoner, det är tvåhundratiotusen. Använder du inte de pengarna så bara fördelar dem. Så vad blir det?

Jan: Det blir väl typ tjugo, tjugofemtusen, tjugotusen i månaden ish. Alltså, du ska ha en ganska hög lön och ganska låga utgifter för att spara tjugotusen i månaden, som dina pengar växer. Apropå det här att när du kommer upp i stora belopp, så spelar månadssparandet inte så stor roll, för att avkastningen växer.

Har man ångest med hundra miljoner?

Caroline: Men jag undrar om folk med hundra miljoner också har lite ångest för pengar.

Jan: Jag kan svara på den frågan. Svaret är ja.

Caroline: Ja.

Jan: Hundra procent.

Caroline: Så det är liksom, jag vet inte...

Jan: Men...

Caroline: Hela grejen med att spara pengar är ju att minska ångesten. Och det kan den göra.

Jan: Men vet du vad? För det här är det som är så roligt, för jag tror att ångesten inte är kopplad till beloppet.

Jan: Utan det här var faktiskt en i flocken som sa såhär: "Ångest för pengar handlar för mig ofta om dålig KPL." Ja, vad är nu det då? Exakt. Jag och Caroline var såhär: what? Vad är då KPL? Han där: "Ja men det var en sån term som min gamla vd på företaget jag jobbade på använde." Han var såhär: "Nu har vi fan dålig KPL."

Jan: Koll på läget.

Oliver: Wow.

Caroline: Man vill ha kontroll på de där pengarna. Även om det går ut pengar så vill man veta hur mycket var det nu som gick ut.

Caroline: Jo, men det är nog det jag känner också. Det är nog det jag känner också.

Oliver: Fan dålig KPL.

Jan: Ja, men det märktes ju direkt när du kom hem från Grekland. Det var såhär: jag vill veta hur mycket pengar det gick

Caroline: ut.

Caroline: Jag vill veta hur mycket pengar, och du direkt: varför det?

Jan: Jag var såhär: allt var ju förbetalt.

Caroline: Du förstod inte. Ja, men du förstod inte att jag vill också ha KPL. Jag vill det och det är det. Alltså minsta intresse för ekonomi måste man uppmuntra.

Jan: Ja, jag är dålig på det. Så KPL, koll på läget. Koll på läget.

Caroline: Ja, det är nog faktiskt bra sagt.

Caroline: Bra sagt.

Att estimera semestern uppåt för säkerhets skull

Oliver: Jag har också gjort

Caroline: något sånt. Jag känner väl också så, det var KPL. Ja, men

Oliver: lite gör jag ju absolut. Men det kan också vara så: fan vad dyr semester, men man får ju leva också.

Caroline: Men då har du ju koll på hur mycket den kostade, för att kunna säga att den var dyr. Eller hur?

Oliver: Dyr och dyr.

Caroline: Eller är det så att du bara har estimerat?

Oliver: Alltså jag har inte räknat på allt, men jag har ju estimerat och adderat. Så jag vet att min estimering är över vad det egentligen kostade.

Caroline: Ja, än vad det egentligen

Oliver: kostade. Jag bumpade upp siffran med några tusen kronor. För att vara på

Caroline: den säkra sidan.

Oliver: För att vara på den säkra sidan. Men jag ska sätta mig och kolla på det i exakta tal.

Oliver: Men om vi säger såhär, samma semester. Jag var och surfade i Portugal och flyg nu är dyrt av diverse anledningar. Sen har man

Caroline: utgifter där

Oliver: som man inte tänkte på. Sen har man utgifter där, ja precis. Sen ska man

Jan: ta footie för att det är någon som tar bra

Oliver: footie. Nej, exakt. Så om jag ska räkna, så bara såhär, det kanske kostar trettiotusen, allt jag har gjort under sommaren.

Oliver: Och då har jag ju räknat all vanlig mat under de här veckorna också som semester. Det insåg jag kanske i går att jag hade gjort. Så jag var såhär: det blir ju mycket nu, men det kanske kostar trettio, men jag sa nog trettiofem till mig själv i går. Men det var kanske trettioåtta. Ja, det är väl också...

Jan: Ganska ungefärlig räkning.

Oliver: Ja, det var en ganska hög sån här, koll på läget deluxe.

Vad var värt pengarna?

Caroline: Men det här har du gjort förut, liksom bumpat upp siffrorna, sen fått en sån: okej, det var inte så mycket. Hur har det känts då?

Oliver: Jag vet inte om jag har varit så duktig faktiskt på att göra det, så jag kan uttala mig om det. Men man är såhär, jag vet ju om att jag har överdrivit.

Jan: Berätta, vad är det för dig?

Caroline: Jo, för att jag blev intresserad av: vad var värt det? Vad var värt pengarna? Och då kan jag gå tillbaka och titta. Vi gjorde alla de här sakerna och de kostade ju så mycket. Vad var värt det? Och jag misstänker att jag kommer att tycka att det var värt det.

Jan: Okej.

Caroline: Jag misstänker det.

Caroline: Vad tänker du, Oliver?

Jan: För du menar annat...

Caroline: För fotona eller maten, det extra goda man tog in. Alltså kommer man inte tycka att det var värt det i retrospekt?

Oliver: Jo, i retrospekt. Jag kan själv sitta och vara på någon restaurang för någon dag sedan och säga: fan, det känns inte som valuta för pengarna. Det är mest sånt jag blir irriterad på.

Oliver: Kunde gjort det bättre själv.

Caroline: Ja, men så känner jag också ibland. Det är bättre med mat hemma. Jag kan göra det mycket bättre. Men om man är på semester så är det ju inte riktigt så. Nu, alltså, vad heter det? Vi hoppar runt

Jan: som vanligt. Lång tid. Men jag tycker det, vi får se.

Mental bokföring, oavsett belopp

Oliver: Jag tror din teori kan stämma, Jan, som du börjar med då, att man vill såhär: pengarna in och ut vill man ska gå plus.

Oliver: Så även om man är egenföretagare och tar en årlig utdelning eller andra typer av tillskott man kan göra, så vill man ändå att det på månadsbasis alltid ska gå plus.

Jan: Ja, och man ska gärna spara lite för att vara duktig. Så jag tror att det är mycket mental bokföring, och det är mycket mental bokföring oavsett belopp.

Jan: Så min upplevelse är att den ångesten, för vi brukar ju skoja, vi har haft några sådana träffar med folk som har jättemycket pengar, alltså på nivå fyra, fem. Och där är det också den här ångesten. Men skillnaden är kanske att på nivå tre så har man ångest för det där restaurangbesöket för åttio, för liksom åttahundrafemtio spänn.

Jan: Medan ångesten, om jag ska ta ett konkret exempel, var en som var såhär: shit, du vet, jag ska in med tre och en halv miljon i restskatt. Har jag de pengarna likvida just nu? Så att beloppen är ju bara större. Men det är fortfarande, vad är svaret? Ja, det är ju koll på läget.

Caroline: Det är svaret.

Jan: Det är svaret.

Sparandet efter sextionio och vad som kommer härnäst

Jan: Ja, men snyggt. Jag tror inte jag har så himla mycket. Men det var väl såhär att...

Caroline: Du har sparandet efter sextionio. Varför har du skrivit här?

Jan: Ja, men precis. Nej men att det är genomsnitt i sparande överallt, både på Avanza, Lysa och Nordea efter sextio. Sen på Lysa och Nordea sjunker det. Medan på Avanza är det lite oförändrat.

Jan: Det hänger nog ihop med det där intresset. Där kan jag tycka att någonstans vid sextionio, där kan man väl börja tagga ner sparandet. Bra.

Jan: Sen tänker jag att vi har ju kommande avsnitt, och där vill jag också pluffa för vårt nyhetsbrev som vi ska göra ett omtag för inför hösten. Vi kommer att skicka det två gånger i månaden, lite såhär tema, nyhetsbrev, kostnadsfritt, länk i beskrivningen, och då får man när det är de här undersökningarna, man får lite sammanfattning.

Jan: För jag fattar att inte alla sitter och lyssnar och bara: när kommer nästa avsnitt? Eller liknande. Så att då har vi gjort vad tjänar svensken? I dag gjorde vi vad sparar svensken. Sen har vi lite kronan på verket nästa vecka eller veckan efter där: hur rik är svensken? Så mycket blir det här ackumulerat.

Jan: Sen kanske vi gör någon uppföljning. Vi har ju bostaden som vi inte har tagit med i pensionen. Vi får se lite hur vi bryter ner det. Bra. Några avslutande ord? Någonting? Tanke, kommentar, fundering?

Ge dig själv en klapp på axeln

Oliver: Nej, men alla sparar ju fantastiskt mycket, för mig som lyssnar på det avsnittet. Svar på den här undersökningen.

Oliver: Så där är det väl mer såhär...

Jan: Ge dig själv en klapp på

Oliver: axeln. Verkligen, var stolt över det. Fira, ta ut pengar nu. Det spelar ingen roll var börsen står just nu.

Jan: Exakt, det är en sådan utmaning. Det skulle kunna vara en månadsutmaning till communityn. Såhär: den här månaden, pausa sparandet.

Oliver: Det finns på många banker.

Oliver: Man trycker bara pausa. Lysa har det, tror jag. Pausa den här månaden. Jag vet inte om Avanza har det, men annars får du bara ta

Jan: bort det. Eller ta ut pengarna igen. Och så använda de här pengarna för att göra livet rikare.

Caroline: Jag har en känsla av att vissa redan har gjort det på semestern, men det är inte fel.

Jan: Ha inte dåligt samvete för semestern. Snittsvensken sparar 2 000 spänn i månaden. Och vi hade ju median på 8 100 och snitt på över 12 000. Så att man kan ha lite nice.

Jan: Nej, nej. Och så tänker jag såhär: jämför. Snyggt. Oliver, tack så mycket. Caroline, tack. Och framför allt också tack till dig som har tittat och lyssnat.

Jan: Så ses vi om en

Caroline: vecka.