Jämför din pension med andra i din ålder

Hur ligger du till mot typfallet?

Pensionsmyndigheten har en modellperson som de räknar på för att illustrera systemet. Det är en påhittad person som är född 1982, hen har snittlön, obruten karriär från 23 år till riktåldern. Vid 43 år har hen 2,6 miljoner kronor ihop och vid 68 är hen uppe i 6,2 miljoner. Allt i 2025 års penningvärde.

Det här är ingen percentil, för typfallet är en person och inte en fördelning. Det finns inget ”hur många har mer”. Däremot går det att läsa av åt andra hållet: vid vilken ålder hade typfallet lika mycket som du har nu? Ligger du fem år före kurvan betyder det att du redan är där modellpersonen är vid 48.

Värt att notera är att det ter sig som att mediansvensken inte hänger med typfallet. En vanlig 43-åring med medianen i alla tre delar, drygt 1,9 miljoner, ligger där typfallet var vid 38 år. Typfallet förutsätter nämligen ett helt liv utan studieår, föräldraledighet, sjukskrivning eller deltid och så ser få riktiga livsresor ut.

Lägg märke till dippen runt 40 år. Den är på riktigt: 2022 föll börsen samtidigt som inflationen tog fart, och eftersom kurvan är i fasta priser syns det som att kapitalet faktiskt minskar. Premie- och tjänstepensionen ligger på börsen, och börsen går inte bara uppåt. Fram till 43 år är kurvan verkligt utfall, därefter är den en framskrivning och ritas streckad.

Vad består pensionen av?

Hur stor pensionen är säger inte allt. Hur den är sammansatt säger nästan lika mycket, för delarna beter sig något olika. Inkomstpensionen räknas upp med inkomstindex och går inte att påverka annat än genom att jobba mer. Premie- och tjänstepensionen kan man i viss utsträckning påverka själv, t.ex. genom val av fondförsäkring istället för traditionell förvaltning, indexfonder med låga avgifter istället för aktivt förvaltade fonder med höga avgifter.

För typfallet vid 43 år är mixen ca 50 procent inkomstpension, ca 20 procent premiepension och 30 procent tjänstepension. Det vill säga: knappt hälften av pensionen går faktiskt att göra något åt.

Ett litet statistiskt förbehåll: raderna för Sverige och communityn är medianen del för del, inte medianpersonens fördelning. Summan av tre medianer är inte medianen av summan. Läs dem som en typisk mix, inte som en typisk person.

Inkomstpensionen: den stora delen

Inkomstpensionen är störst av de tre och den du kan påverka minst. 16 procent av lönen går hit varje år, upp till taket. Medianen för en 43-åring ligger på 1 104 000 kronor, men spridningen är stor: var fjärde har under 408 000 och var fjärde har över 1,5 miljoner.

Det skuggade bandet i grafen är just de två kvartilerna, alltså där den mittersta hälften av alla jämnåriga befinner sig. Din punkt ritas in där du hamnar.

Kurvan slutar vid 62 år. Då börjar folk ta ut sin pension och behållningen nollställs, vilket gör statistiken efter det obrukbar som jämförelse. Är du äldre än 62 jämförs du mot 62-åringarna, och kalkylatorn säger det.

Notera också att medianen ligger över snittet från 28 års ålder och uppåt. Det är ovanligt, i vanlig förmögenhetsstatistik är det nästan alltid tvärtom. Förklaringen är taket: pensionsrätt tjänas bara in på inkomster upp till 7,5 inkomstbasbelopp (=ca 52 000 kr per månad), så höginkomsttagare kan inte dra iväg uppåt. Däremot finns det en svans nedåt av personer som invandrat, studerat länge eller jobbat lite, och den drar ner snittet under medianen.

Premiepensionen: den lilla delen som växer mest

Bara 2,5 procent av lönen går till premiepensionen mot 16 procent till inkomstpensionen, men för de flesta ligger den i förvalet AP7 SÅFA som är en bred, billig, global indexfond – precis sådan som vi alltid tjatar om. Medianen för en 43-åring är 361 000 kronor, och kvartilerna spänner från 97 000 till 555 000.

Titta på spridningen. Den övre kvartilen har 5,7 gånger mer än den undre, mot 3,7 gånger i inkomstpensionen. Alla får samma 2,5 procent, så skillnaden kommer från hur många år man varit med och från fondvalet. Här ser du på riktigt vad avgifter och fondval gör över tid, och det är också anledningen till att jag själv har förvalet AP7 Såfa.

Tjänstepensionen: delen från din arbetsgivare

Här finns ingen myndighetsstatistik alls. Ingen publicerar tjänstepensionskapital per ålder, så jämförelsen bygger på siffror vi har fått hjälp att beräkna av Mats Jarl och hans team på Lysa Försäkring. Den är modellerad och inte mätt, och den är inte uppdelad på kön, så könsväljaren gör ingenting för just den här grafen.

Medianen för en 43-åring är 472 000 kronor medan snittet är 795 000, alltså 1,7 gånger så högt. Det är en klassiskt högerskev fördelning: tjänstepensionen har inget tak, så de med höga löner och bra avtal drar iväg rejält uppåt och drar med sig snittet.

Det här är pelaren där ditt eget engagemang syns i siffrorna, och min erfarenhet är att tre saker gör störst skillnad. Samla ihop gamla försäkringar så att du ser vad du har. Sänk avgiften, för en procent om året kostar dig en fjärdedel till en tredjedel av slutkapitalet över ett arbetsliv. Tjänar du dessutom över taket i den allmänna pensionen är löneväxling det vassaste verktyget som finns.

Du, Sverige och communityn

4 060 personer i communityn svarade på vår pensionsenkät, och 3 813 svar återstod efter att vi plockat bort dem utanför 30–65 år och en handfull som bedömdes orimliga. Här måste jag varna känsliga läsare: det här är inget tvärsnitt av Sverige.

Vid 43 år ligger communityns median 1,47 gånger över Sveriges i inkomstpension, 1,72 gånger i premiepensionen och 2,65 gånger i tjänstepensionen. Att skillnaden är störst just i tjänstepensionen är logiskt, för det är den pelare som svarar mest på lön, löneväxling och eget engagemang.

Spridningen i communityn

Medianen i communityns 40–44-grupp är 3,4 miljoner kronor totalt, mot drygt 1,9 miljoner för en genomsnittlig 43-åring i Sverige. Sätter du in mediansvensken i communityns fördelning hamnar hon på sjunde percentilen. 93 procent av communityn i samma ålder har alltså mer än en helt vanlig svensk. Det säger mer om communityn än om svensken.

Spridningen inom gruppen är minst lika intressant: kvartilerna går från 2,7 till 4,4 miljoner och svansen sträcker sig långt förbi det. Din nivå är markerad i histogrammet nedan. Siffrorna är självrapporterade, så ta dem för vad de är.

Omräknat till antal månadslöner

Här kommer sidans kanske viktigaste omräkning, och den är enklare än den låter. Kronor säger hur mycket du har. Månadslöner säger hur långt det räcker för just dig.

Ta 1,5 miljoner kronor. För den som tjänar 30 000 i månaden är det 50 månadslöner. För den som tjänar 80 000 är samma summa knappt 19. Samma kapital, helt olika trygghet, eftersom den med högre lön också har en högre levnadsstandard att ersätta när lönen tar slut.

Det är därför måttet är så användbart: det är det enda på hela sidan som fungerar lika bra oavsett om du tjänar 25 000 eller 95 000. Du slipper fundera på om jämförelsen haltar för att du tjänar mer eller mindre än den du jämför dig med.

Vad blir det per månad och räcker det?

Detta är ju egentligen den enda relevanta frågan. Här rekommenderar vi återigen minpension.se och deras verktyg som är jättebra för att simulera och planera sin pension. En enkel övning som vår finansiella rådgivare Ricard Nylund rekommenderade som bara tar någon minut är:

• Logga in på minpension.se
• Gå till ”Simulera”
• Klicka på uttagsstart, välj ålder du önskar gå i pension
• Under uttagslängd, välj ”Livet ut”
• Jämför beloppet med dina förväntade utgifter i pension

Då får du se hur mycket det blir per månad och så kan du jämföra det med din nuvarande lön, eller än hellre dina nuvarande kostnader. Om du har ett gap, t.ex. att pensionen innan skatt är 30.000 kr (ca 21.000 kr efter skatt, lågt räknat) och du har utgifter på 25 000 kr, då ”saknas” det 4.000 kr per månad som du behöver täcka via eget sparande, genom att sänka kostnaderna eller annat sätt.

Vi rekommenderar alltid att träffa en rådgivare ca 10 år innan du går i pension, för att göra en sanity-check och anpassningar, samt ca 1 år innan du gå i pension för att planera uttagen. Vi har avsnitt på ämnet med Monica Sjödin, som visar att det kan skilja många tusenlappar beroende på hur man tar ut sin pension (t.ex. vilken ordning).

Så här har vi räknat

Notera att syftet med denna sidan är att vara illustrativ och den är inget facit. För dig som vill dyka ner vilka antaganden vi gjort så är de enligt nedan:

• Inkomst- och premiepension jämförs mot Pensionsmyndighetens kvartiler per ålder och kön, per den 1 januari 2025. Serierna slutar vid 62 år eftersom behållningen nollställs vid uttag.
• Tjänstepensionen jämförs mot Lysas modellerade skattning. Ingen myndighet publicerar tjänstepensionskapital per ålder, och skattningen är inte könsuppdelad.
• Typfallet kommer från Pensionsmyndighetens typfallsmodell v4.8, en person född 1982 på snittlön. Utfallet är faktiskt till och med 43 års ålder, därefter är kurvan en framskrivning och ritas streckad.
• Communityn är RikaTillsammans pensionsenkät, september 2026 med 3 813 svar. Bara aggregat publiceras, aldrig enskilda svar. Extremvärden är borttagna.
• Månadsbeloppen räknas med Pensionsmyndighetens delningstal för din årskull. För yngre årskullar är delningstalen prognoser.
• Alla belopp är i 2025 års penningvärde, och percentilerna visas aldrig som 0 eller 100 procent eftersom svansarna är för osäkra för den precisionen.

En sak till, som gäller hela sidan: ingenting du fyller i lämnar din webbläsare. Det görs inga anrop och sparas ingenting. Räkningen sker hos dig.

Läs vidare och relaterade sidor

Om du gillade den här sidan tror vi att du även uppskattar:

• Har du en bra lön? – jämför din lön mot SCB:s lönefördelning. Lönen är motorn bakom två av tre pensionspelare.
• Hur mycket har du på ISK jämfört med andra? – samma jämförelse fast för ditt privata sparande.
• Löneväxling: allt du behöver veta – det vassaste verktyget för den pelare du faktiskt styr över.
• Simulera din egen FIRE-pension – för dig som funderar på att sluta jobba innan riktåldern.
• Rikedomstrappan: 6 nivåer av rikedom – vår modell för var du är på den ekonomiska resan.
• Hitta en bra finansiell rådgivare 2026 – Vår syn och tips på finansiella rådgivare.