Hur rika är amerikanerna i olika åldrar?

Myten om den rika amerikanen

Det är lätt att tro att alla i USA är rika. Vi matas med bilder av techmiljardärer, stora hus och pensionärer som golfar i Florida. Men tittar man på medianen, alltså den mittersta personen om man radar upp alla, ser det annorlunda ut. Ett amerikanskt medianhushåll under 25 år hade 10 222 USD i nettoförmögenhet 2022, ungefär en månadslöns marginal mellan sig och noll. Siffrorna kommer från Federal Reserves stora hushållsundersökning Survey of Consumer Finances, via en sammanställning av Ben Carlson på Ritholtz Wealth Management. Grafen ovan visar hela resan, från 18 år till 80+. Den säger något om USA, men min upplevelse är att den säger mycket mer om hur förmögenhet byggs över ett liv.

Så läser du grafen: median, hushåll och 2022 års dollar

Medianförmögenhet betyder att hälften av hushållen har mer och hälften har mindre, vilket gör måttet ärligare än medelvärdet som dras upp kraftigt av de allra rikaste. Tre saker är bra att ha med sig. Siffrorna gäller hushåll, inte individer, så bakom en stapel kan det ligga två personers gemensamma ekonomi. De gäller nettoförmögenhet, det vill säga tillgångar som bostad, pensionskonton och sparande, minus alla skulder. Och de är mätta 2022, så nivåerna är sannolikt högre i dag även om mönstret står sig.

Så här ser medianhushållets nettoförmögenhet ut per åldersgrupp:

Toppen nås alltså vid 70–74 år med 438 700 USD, ungefär 43 gånger mer än den yngsta gruppen. För hela USA låg medianhushållet på 192 700 USD samma år. Den som vill jämföra med sin egen situation gör klokt i att först räkna ut sin egen nettoförmögenhet, annars jämför man äpplen med en siffra man inte har.

Kurvan är ränta-på-ränta i verkligheten

Det mest slående i grafen är inte nivåerna utan formen. Mellan 30–34 och 60–64 år växer medianförmögenheten från 88 631 USD till 392 860 USD, vilket motsvarar lite mer än en fyrdubbling. Men tillväxten är inte jämn. Stegen mellan åldersgrupperna är runt 20 000–30 000 USD i ungdomen och 70 000–80 000 USD efter 45. Det är precis så ränta-på-ränta-effekten ser ut i praktiken. De första tio åren känns som att ingenting händer. Sedan börjar avkastningen på det man redan har väga tyngre än det man sätter in.

Kurvan belönar den som börjar tidigt, inte den som börjar stort. Den tråkiga perioden i 25–35-årsåldern, när förmögenheten kryper från 31 470 till 88 631 USD, är inte ett misslyckande utan grundarbetet. Det är då vanorna sätts och basen byggs som de senare decenniernas tillväxt räknas på. Att kurvan sedan planar ut runt 65 och faller efter 74, från 438 700 ner till 327 200 USD för 80+, är förenligt med att man faktiskt börjar leva på sina pengar. Det är ju hela poängen med sparandet, något vi fördjupat i vår genomgång av uttagsstrategier för att leva på sina pengar.

Fyra fällor när du tolkar siffrorna

Den största risken med en sådan här graf är inte fel siffror utan fel slutsatser. Det här är fällorna jag själv vill ha koll på innan jag drar växlar på den:

• Tvärsnitt är inte en livsresa. Varje stapel är en annan generation mätt år 2022, inte samma personer som följs över tid. Dagens 70-åringar har levt genom andra börs- och bostadsår än dagens 30-åringar kommer att göra.
• Medianen döljer spridningen. I gruppen 40–44 hade den nedre fjärdedelen under 23 000 USD medan den rikaste procenten låg på 7,8 miljoner USD, enligt Carlsons genomgång av samma data. Samma ålder, helt olika verkligheter.
• Hushåll är inte individ. UBS Global Wealth Report 2025 mäter i stället per vuxen och landar på en amerikansk median på 124 041 USD, bara 15:e plats i världen. Blandar man måtten blir jämförelserna fel.
• Förmögenhet är inte bara sparande. En stor del av staplarna är bostadsvärden och pensionskonton, inte pengar på ett konto som går att använda i morgon.

Grafen är fortfarande ett av de ärligaste svaren på frågan i rubriken. Den typiska amerikanen är varken fattig eller rik, utan någon som långsamt bygger förmögenhet över 50 år.

Jämför dig med dig själv, inte med medianen

Det ligger nära till hands att använda tabellen som facit: ligger jag före eller efter? Carlsons egen slutsats i källartikeln är den motsatta, och jag delar den. Benchmarks är intressanta som allmänbildning, men det enda riktmärke som spelar roll i praktiken är din egen utveckling: var du står i år jämfört med förra året. Svackan i datan mellan 35–39 och 40–44, där medianen faktiskt backar med cirka 4 000 USD, är en bra påminnelse om att verkliga liv innehåller husköp, barn, skilsmässor och karriärbyten som stökar till snygga kurvor.

Personligen tycker jag den mest användbara översättningen till svenska förhållanden är vårt eget ramverk Rikedomstrappan med sina sex nivåer av rikedom, som bygger på Nick Maggiullis arbete. Maggiulli jobbar för övrigt på just Ritholtz, samma firma som grafens källa, och vi har intervjuat honom om Rikedomstrappan i podden. Vill du ha svenska jämförelsesiffror i stället för amerikanska har vi gått igenom dem i avsnittet Hur rik är svensken?. Kom ihåg att grafen primärt ska tolkas som en karta över hur förmögenhet typiskt växer, inte ett betyg på dig.

Läs vidare

Vill du fördjupa dig i förmögenhet, sparande och var du själv står har vi samlat de mest relevanta sidorna här:

• Rikedomstrappan: 6 nivåer av rikedom – vårt ramverk för den ekonomiska resan, nivå för nivå.
• Ränta-på-ränta-kalkylatorn – räkna på hur ditt eget sparande växer över tid.
• Hur rik är svensken? – svenska median- och percentilsiffror som jämförelse.
• Räkna ut din nettoförmögenhet – första steget innan du jämföra dig med någon annan.
• Intervju med Nick Maggiulli om Rikedomstrappan – samtalet bakom ramverket, med mannen bakom datan.
• Uttagsstrategier: att leva på sina pengar – om fasen när kurvan ska vända nedåt, med flit.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.