Silverpriset idag, pris per gram i kronor & USD live

Spotpriset för silver sätts en gång per dag av London Bullion Market Association (LBMA) klockan 12.00 brittisk tid, genom det som kallas London Silver Price (tidigare London Silver Fix). Det sker alltså en gång om dagen, till skillnad från guld som prissätts två gånger per dag.

Däremellan rör sig priset löpande på terminsbörser som COMEX i New York och Shanghai Futures Exchange. För att räkna om från USD per troy ounce till SEK per gram multiplicerar du dollarkursen med spotpriset och dividerar med 31,1035, som är antalet gram i en troy ounce. Då får du ett riktpris.

Poängen är att spotpriset är ett riktmärke, inte ett kvitto. Som privatperson möter du alltid ett pris med påslag, och påslaget är större än många tror. För silver i Sverige tillkommer dessutom 25 procent moms. Vi kommer till siffrorna längre ner.

Det betyder att grafen är en bra utgångspunkt för att förstå riktningen och nivån, men inte vad du själv kommer att betala om du går in hos en silverhandlare som till exempel Tavex i dag.

Silver är en av få tillgångar som används praktiskt också

Silver är en gammal monetär ädelmetall som människor har sparat förmögenheter i sedan antiken. Samtidigt är det en industriråvara som i dag används i solpaneler, elbilar och 5G-basstationer. Det är den dubbelheten som gör att silverpriset rör sig betydligt kraftigare än guldpriset, och som gör att kursen lika gärna kan styras av en räntehöjning i USA som av ett tullbesked från Kina.

Poängen är den här. När vi pratar om guld pratar vi om en tillgång där den största delen av efterfrågan är monetär: smycken, centralbanker och investerare som vill ha något som tappar värde långsammare än papperspengar. När vi pratar om silver är dynamiken annorlunda, eftersom ungefär 59 procent av efterfrågan kommer från industrin. Det gör silver mer konjunkturkänsligt än guld.

För dig som vill förstå priset behöver du därför hålla två saker i huvudet samtidigt: vad räntemarknaden gör och vad som händer med solpanelsproduktionen i Kina. Det är ovanligt att en investering behöver betraktas från två så olika håll, och det är skälet till att silverpriset kan röra sig 5–10 procent på enskilda dagar när den ena eller andra berättelsen får tydligt stöd.

Industrin är den största enskilda köparen och det är ganska nytt

För några decennier sedan var silver främst en monetär metall med efterfrågan från smycken och en mindre industriell del. I dag är det tvärtom. Cirka 59 procent av all silverkonsumtion globalt är industriell, enligt The Silver Institute. Den enskilt största förbrukaren är solpanelsindustrin: varje panel innehåller 15–20 gram silver i kontaktpastan som leder elektriciteten. Elbilar kräver 25–50 gram per fordon, jämfört med 15–28 gram för en förbränningsbil. 5G-basstationer förbrukar 15–25 gram per styck. AI-datacenter och medicinteknik är andra växande användningsområden.

Det här är den strukturella förändring som har påverkat silverpriset under 2020-talet. Och det som gör den intressant är följande: cirka 70 procent av allt silver bryts som biprodukt vid utvinning av andra metaller, framför allt zink, bly och koppar. Det betyder att även när silverpriset stiger kan gruvbolagen inte snabbt öka produktionen, eftersom det är huvudmetallens lönsamhet som avgör om gruvan över huvud taget är i drift. Utbudet är trögt på ett sätt som är ovanligt för en investerbar råvara.

Resultatet är att silvermarknaden har haft utbudsunderskott i sex år i rad. Sedan 2021 har världen konsumerat ungefär 762 miljoner troy ounce mer silver än vad som har brutits. Det är en ackumulerad lagertömning som motsvarar nästan ett helt års global gruvproduktion.

Min reflektion efter att ha följt detta i många år är att den industriella efterfrågan både är silvrets största styrka och största svaghet. När konjunkturen är stark och solindustrin växer är silver en strukturell vinnare. När recessionen kommer och fabriker står stilla är silver en av de tillgångar som ofta faller snabbast.

Guld/silver-kvoten är silvermarknadens termometer

Det mest användbara enskilda måttet för att förstå var silver står är guld/silver-kvoten, alltså hur många troy ounce silver som krävs för att köpa en troy ounce guld. Det är ett mått som är hundratals år gammalt och fungerar som en termometer för silvrets relativa attraktivitet.

Den geologiska tillgången i jordskorpan ligger på ungefär 15 troy ounce silver per troy ounce guld. Under stora delar av 1900-talet pendlade marknadens kvot mellan 30 och 80. Det långsiktiga genomsnittet de senaste 50 åren ligger runt 55–65.

Under covidåret 2020 toppade kvoten kortvarigt på cirka 120, vilket var en av historiens högsta nivåer. När kvoten är hög är silver billigt i förhållande till guld. När den sjunker har silver gått bättre än guld.

Tänk på att investeringssilver beläggs med 25 % moms i Sverige

Det här upptäcker de flesta svenska silverköpare först efter sitt första köp, och det är skälet till att jag personligen väldigt sällan rekommenderar fysiskt silver: sedan den 1 januari 2000 är investeringsguld helt momsbefriat i hela EU, men på silver tas det ut 25 procent moms i Sverige. Skälet är att lagstiftningen klassar guld som betalningsmedel men silver som en vanlig vara, ungefär som en dator eller en flaska vin.

I praktiken betyder det att om du köper fysiskt silver i en svensk butik betalar du tre saker ovanpå varandra. Du betalar spotpriset, handlarens premie (5–15 procent beroende på produkt och vikt) och 25 procent moms på allt. För att gå jämnt upp på affären måste silverpriset alltså stiga med över 25 procent bara för att täcka momsen, innan handlarens spread ens räknas in.

Det är också skälet till att Sverige har en av de minsta marknaderna för fysiskt silver i Västeuropa, trots att vi har en stark tradition av silverhantverk och en relativt stor andel privatsparare. Lagstiftningen missgynnar silver kraftigt jämfört med guld, och de flesta som vill ha ädelmetaller i portföljen väljer av praktiska skäl guld.

Det finns vägar runt detta. Tyskland har 19 procent moms på silvertackor och ned till 7 procent på vissa silvermynt med nominellt värde. Norge har ingen moms alls, men då tas svensk moms ut vid införsel. Det enklaste sättet för en vanlig sparare är dock inte att åka utomlands, utan att köpa börshandlade silverprodukter (silver-ETF eller ETC) i en kapitalförsäkring eller ett ISK. Då försvinner momsen, eftersom du inte äger fysisk metall.

Guld har gått bättre än silver på riktigt lång sikt, men silver har gått bättre på senare år

Vi avråder normalt från att investera i guld och silver, eftersom det är en tillgång utan en så kallad naturlig avkastning som aktier och räntor.

Om man ändå tycker det är lämpligt att lägga lite pengar i guld, så är den akademiska forskningen är hjälpsam här. Bampinas och Panagiotidis (2015) analyserade 220 års prisdata och kom fram till att guld fungerar väl som långsiktigt inflationsskydd, medan silver är särskilt robust under perioder med hög inflation.

Man kan se silver som att det är som guld fast i ett gummiband. När det går bra så går det riktigt bra, när det går dåligt, då går det riktigt dåligt. Ädelmetaller överlag en svår tillgång. Den förväntade reala avkastningen över riktigt långa tidsperioder är låg, ofta nära noll efter inflation.

Det är värt att läsa Guld: en djupdykning, som visar hur svår ädelmetallernas långsiktiga historik faktiskt är. Silver är, om något, ännu svårare än guld eftersom svängningarna är större och momsen i Sverige är 25 procent.

Det finns fyra praktiska vägar att investera i silver

Om du efter allt detta fortfarande vill ha silver i portföljen är det värt att veta vilka konkreta alternativ som finns och hur de skiljer sig åt.

• Fysiskt silver (tackor och mynt) är det mest direkta sättet. Du äger metallen, men betalar 25 procent moms, höga premier på små vikter och får själv hantera förvaring och eventuell stöldrisk. Det passar bäst för den som ser silver som en ren försäkring mot systemrisk, alltså som något du vill kunna hålla i handen om något extremt händer. Som tillväxtsparande är det matematiskt svårt att försvara i Sverige.
• Börshandlade silverprodukter (ETF eller ETC) är värdepapper som följer silverpriset. De handlas via Avanza och Nordnet, och de kan ligga i ISK eller kapitalförsäkring. Ingen moms, eftersom du inte äger fysisk metall. Det är den enklaste vägen för en vanlig sparare. Nackdelen är motpartsrisk: om utgivaren går omkull kan värdepapperet bli värdelöst även om silverpriset stiger.
• Silvergruvfonder eller silvergruvaktier ger dig exponering mot bolagen som bryter silver, snarare än mot metallen direkt. Det ger hävstång uppåt när silverpriset stiger, men också hög bolagsrisk och stora svängningar. För de flesta är detta för dyrt och för spretigt, men för den som verkligen tror på silver som tillgångsslag och vill ha förstärkt rörelse finns det här alternativet.
• Bull- och bear-certifikat med hävstång är verktyg för kortsiktig spekulation, inte långsiktigt sparande. De kan fungera för den som har en mycket specifik tes på kort sikt, men de hör inte hemma i en vanlig portfölj och bör hanteras därefter.

Min egen åsikt, för vad den är värd: om en svensk sparare vill ha exponering mot ädelmetaller är det enklast att köpa börshandlat silver eller börshandlat guld i en kapitalförsäkring. Då slipper man både moms och problemet med förvaring. Och man ska komma ihåg att ädelmetaller, för de flesta, bör vara några få procent av portföljen. Inte hela portföljen.

Riskerna med silver är inte de du först tänker på

När de flesta hör ordet ”risk” tänker de på prisfall. Och visst, silver kan röra sig 10 procent på en enskild dag efter politiska besked. Men de mer underskattade riskerna är strukturella.

• Den första är konjunkturkänsligheten. Eftersom 59 procent av efterfrågan är industriell följer silverpriset konjunkturen. Recession är historiskt sett dåligt för silver, åtminstone i första skedet. Det skiljer sig från guld, som ofta lyser starkast just under recessioner. Om du köper silver som krisförsäkring är det viktigt att veta att det inte är samma typ av försäkring som guld.
• Den andra är substitutionsrisken. Solindustrin har under flera år arbetat aktivt med att minska silverhalten per panel, eftersom silver är en dyr insatsvara. Om de lyckas i stor skala (helt silverfria paneler är fortfarande svåra, men lägre silverhalt är fullt möjligt) faller en del av efterfrågeargumentet. Det är ingen omedelbar fara, men en strukturell osäkerhet som är värd att känna till.
• Den tredje är den låga reala avkastningen över riktigt långa tidsperioder. Som diskuterats ovan: silver har som tillgång inte gett särskilt mycket realavkastning över sekler. Det är främst en värdebevarande tillgång, inte en värdeökande. Den som tror att silver ska skapa ekonomisk frihet underskattar både svängningarna och realavkastningens historiska nivå.

Det vill säga: silver är ingen dålig tillgång, men det är inte heller en magisk biljett. För de flesta sparare är en bred, billig och global indexfond fortfarande en betydligt bättre grund, och silver bör i bästa fall vara några få procent av helheten. Ta det som hjälper dig och lämna resten.

Är du ny på RikaTillsammans?

Vi heter Jan och Caroline Bolmeson och driver RikaTillsammans sedan 2007. Hemsidan, podden och nyhetsbrevet finns för folkbildning kring privatekonomi — vi är fristående från banker, säljer ingen rådgivning och förvaltar inga pengar. Grundtanken är att pengar är ett verktyg för ett rikare liv, inte ett mål i sig.

Här är några bra ställen att fortsätta läsa:

• Vill du komma igång med sparande? Läs kom-igång-guiden för sparande.
• Vill du förstå guld djupare som tillgångsslag? Se studien om guld som investering
• Vill du se allt vår material om guld? Det finns samlat här.
• Vill du räkna på vad dina pengar kan växa till? Prova ränta-på-ränta-verktyget.
• Alla våra poddavsnitt om guld med guldexperten Eric Strand.

Få våra bästa tips i mejlen

Anmäl dig till vårt kostnadsfria nyhetsbrev så får du våra bästa avsnitt, tips, verktyg och studier direkt i inkorgen — någon gång i veckan, aldrig oftare.