Investera i guld?

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Varför ska inte vi äga guld om centralbankerna gör det?
2. Två läger som inte pratar med varandra om guld
3. Guld och silver är valutor med femtusen års historia
4. Vad ska en privatperson med guld till?
5. EU förbereder vad som ska gälla om alla vill ha sina pengar samtidigt
6. Fiatpengar och frågan om vilka pengar som är mina
7. Hur kopplingen till guld bröts 1971
8. 2008 var en solvenskris som löstes med likviditet
9. När tillräckligt många blir osäkra samtidigt
10. Krascher är inte undergång utan förmögenhetsöverföring
11. Återgång till guldmyntfoten, en konspiration eller en poäng?
12. Historien upprepar sig, men vi saknar perspektivet
13. Varför just guld? En vandring genom periodiska systemet
14. Guld i en portfölj och varför värdet egentligen är konstant
15. Silver, världens näst mest använda råvara
16. Ädelmetaller i sjukvård och ny teknik
17. Kritiken mot guld, att det inte ger någon utdelning
18. Guld saknar motpartsrisk
19. Motpartsrisk, insikten från 2008
20. Motpartsrisk i ETF:er och index
21. Är index också en farlig konstruktion?
22. Rådet att äga guld kommer man inte få längre
23. Ligger inte guldet bara och samlar damm?
24. Guldpriset, dollarn och den svenska kronan
25. Jans egen resa, fyra sätt att äga guld
26. Från fysiskt guld till ETF:er och allokerat guld
27. Pacific Precious, guld som fond med fysisk täckning
28. Möjligheten att månadsspara i guld
29. Guld bara för rika? Nej, hundra kronor i månaden
30. Valutahedgen och Jans inre konflikt kring tajming
31. Tajming, behavior gap och momentum
32. Att ha rätt sex till sju gånger av tio
33. Vad fonden faktiskt äger, guld, silver och streamingbolag
34. Målet, bättre än guldet upp och mindre dåligt ner
35. Guld som både orohandel och vinstjakt
36. Att inte sitta på fel sida av båten
37. Hur man fördelar mellan multiasset och precious
38. Permanentportföljen och tillgångar som inte går åt samma håll
39. Avgiftsstrukturen i Pacific Precious
40. Avgiften kopplad till all time high, inte statsskuldväxlar
41. Förvaltarens egna pengar i sin egen fond
42. Avrundning och inbjudan till frågor

Varför ska inte vi äga guld om centralbankerna gör det?

Eric Strand: Centralbankerna använder guld. Och att vi vanliga, gemene man, inte skulle ha mer guld i våra tankar, det är något som inte stämmer. Om de som sitter längst upp i den här hierarkin har det, men inte vi, då är det något där.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 51, och det här är jättekul, för det är egentligen en fortsättning på föregående veckas avsnitt. Det var ett samarbete med Pacific Fonder och Eric Strand.

Jan: Egentligen skulle jag säga välkommen tillbaka, men det är ju inte riktigt välkommen tillbaka. Det var snarare så att vår intervju, som egentligen skulle vara en timme, hade kommit halvvägs när vi redan hade pratat i en timme. Då pratade vi om hedgefonder, och idag tänkte vi att vi skulle prata om guld. För dig som inte har lyssnat eller sett det gamla avsnittet: Eric är fondförvaltare och har gedigen bakgrund inom finansbranschen, 25 år. Sedan ett par år tillbaka förvaltar han två hedgefonder, en med inriktning mot multiasset, alltså olika typer av tillgångar, och en andra som handlar om guld. Så jag rekommenderar verkligen, har du inte lyssnat på eller tittat på det förra avsnittet, gå gärna tillbaka till det innan du tittar på det här. Det kan hända att vi i det här avsnittet refererar till det föregående.

Två läger som inte pratar med varandra om guld

Jan: Så jag tänker att vi hoppar rakt in i det. Det jag tycker är spännande med guld är, som vi sa i avslutningen på förra avsnittet, att det är få saker som jag upplever polariserar så mycket, där det finns två helt distinkt olika åsikter. Vi har centralbankssfären. Jag tror det var Ben Bernanke, den amerikanska centralbankschefen, som sa: guld är en barbarisk relik som inte har något att göra i dagens finansiella system. Och sedan har man så kallade goldbugs, typ Mike Maloney, Peter Schiff och sådana, som säger: världen kommer gå åt helvete, det är bara en stor bluff, köp guld.

Gäst (anonym): Köp guld, köp guld.

Jan: Precis. Och man läser bisatsen att de säljer konserver på samma sajt. Och ammunition. Så jag tänker så här.

Caroline: Du har verkligen lagt ut.

Jan: Ja, precis. Min spontana tanke är att jag inte tror att Ben Bernanke har rätt, och jag tror inte att Mike Maloney eller de har rätt. Så man tänker: du är ju ett proffs, vad tänker du?

Eric Strand: Ja, jag vill bara lägga mig mittemellan det. Och köpa.

Jan: Men kan du inte resonera lite? Hur går dina tankar?

Eric Strand: Absolut. Om vi börjar med centralbankerna, som du var inne på: du nämnde Bernanke, men Greenspan gick däremot ut alldeles nyss och sa att guld och silver är de enda riktiga valutorna. Så centralbankscheferna har lite olika åsikter, och dessutom.

Caroline: Det känns lite farligt ändå att de kan ha så olika åsikter.

Guld och silver är valutor med femtusen års historia

Eric Strand: Ja, inte olika. Det som är viktigt att veta är att både guld och silver är valutor. De har valutakoder, ISO-koder. Och det är ju det som har varit vårt monetära system i över 5 000 år. Så det är en lång historia. Centralbankerna själva har köpt guld de sista 20 kvartalen i rad. De är nettoköpare av guldreserver. Så centralbankerna använder guld, och att vi vanliga, gemene man, inte skulle ha mer guld i våra tankar, det är något som inte stämmer. Om de som sitter längst upp i den här hierarkin har det, men inte vi, då är det något där.

Caroline: Vi privatpersoner har alltså för lite?

Eric Strand: Vi äger alldeles för lite. Valutareserverna i både USA och Tyskland består till 80 % av guld. I Sverige har vi varit nere på 13–14 % i guld. Och man ska veta att för guld får du alltid andra valutor. De svenska bankerna, den här sista krisen, då gick de inte omkull, men de var nära omkull som det hade gått 2008.

Caroline: 2008 menar du?

Eric Strand: Nej, inte 2008 nu, men de hade problem, för de hade väldigt mycket åtaganden i dollar. Och när krisen slog till fick de inte tag i sina dollar.

Caroline: Okej, så då behövde de guld istället?

Eric Strand: Ja, de hade ingenting.

Caroline: De hade ingenting?

Eric Strand: Alltså, Sveriges Riksbank fick gå in och sälja från sin guldreserv.

Caroline: För att få tag i dollar.

Eric Strand: De accepterade kronor från de svenska bankerna, så att de svenska bankerna fick guld, eller dollar, för att kunna fullfölja sina åtaganden. Och det är ju inte något man vet om, att bankerna satt så illa till, att guldreserven i Sverige behövdes för att klara av krissiffrorna.

Vad ska en privatperson med guld till?

Caroline: Det var ju det jag tänkte, att det är det som centralbankerna har guldet till. Vad ska vi som privatpersoner egentligen ha guld till? Vi har ju ingen att låna ut till på det viset.

Eric Strand: Det kommer ju ganska snabbt in på det som är syftet med fonderna, nämligen att skydda det vi har jobbat ihop på vårt kapital. Det är väldigt lätt för oss att swisha och swoppa pengar, vad vi nu hinner ha för appar. Men vad är pengar? Och då ska man veta skillnaden. Att redan ha en hundrakronorssedel, en sådan som inte många gillar längre, men man ska veta att den här hundralappen i papper ändå är en fordran på Riksbanken. Medan om jag har en elektronisk krona, nu pratar vi inte kryptovalutor utan en elektronisk, det som står på bankkontot. Det tror vi ju är våra pengar, men formellt sett har vi ju lånat ut pengarna till banken.

Eric Strand: Och där är det så att banken lånar ut 91 % av den här hundralappen. Och jag köper något för de här 91 kronorna av Pelle, säger vi. Pelle går med de här 91 kronorna till banken och sätter in dem. Och då får banken låna ut 82 kronor. I det systemet, varje hundra kronor vi lånar till banken, så skapas det tusen kronor ute i systemet.

Caroline: Som egentligen bara är så.

Om alla vill ta ut sina pengar samtidigt så är det bara 10 % som får sina pengar. Och den risken är inte vi riktigt medvetna om.

EU förbereder vad som ska gälla om alla vill ha sina pengar samtidigt

Eric Strand: Ja. Och EU sitter och jobbar med just det här nu, snart klart: hur fungerar det, så att vi ska stänga bankerna, och hur gör vi sedan om det behövs? Om alla vill ha sina pengar. Det går ju inte. Och EU håller på och bestämmer exakt hur det ska fungera. Och man kan undra varför de behöver göra det.

Gäst (anonym): För att det kan hända.

Eric Strand: Ja, för att det kan hända. Och man måste veta att 100-kronorssedlar är mot Riksbanken. De pengarna är inte gånger tio. Så det är redan där en skillnad. Men samtidigt är en hundralapp i papper bara papper, och inte riktigt samma sak som att ha det i guld. Så det är en kedja med hur värdefulla pengarna är när det blir problem. Men så länge det inte är några problem och allting rullar, då kan man ju ha pengarna på banken. Men frågan är, om EU bestämmer vad som gäller om det blir problem, är dina pengar på bankkontot då dina pengar? Är det mina pengar på kontot, så vill jag ju kunna ta ut mina pengar idag. Eller imorgon om jag vill. Det ska ju inte någon kunna säga nej till, vi har stängt bankerna.

Gäst (anonym): Men det här är ju det som händer.

Jan: Det är ju inte mina pengar.

Caroline: Jag tänkte också på Grekland faktiskt.

Jan: Det här är ju med uttagsbegränsningar. Det hade man ju i Grekland rätt länge. Ja, och Cypern. Och det här, första gången jag läste det, titeln på det här brukar vara fraktionellt banksystem.

Caroline: Är det det som kallas fiatpengar, eller är det något annat?

Fiatpengar och frågan om vilka pengar som är mina

Jan: Ja, det kan vara något annat. Här blir det väldigt lätt att hamna down the rabbit hole. Om man tittar på nätet och börjar läsa på om det här. Och det är ju det här jag upplever är så.

Caroline: Så du tänker att det är skrämmande, eller vadå?

Jan: Nej, men det blir lätt att man dras dit, det fraktionella banksystemet. Det här som du pratar om nu, det är inget konstigt. Jag har själv fått papper från Riksbanken där de beskriver exakt hur det här går till, hur man räknar. Men man kommer ganska snabbt in, precis som du säger, på fiatpengar. Vad är pengar på riktigt? Vilka är mina pengar? Och då upplever jag att det blir svårt att hålla sig på mitten på den där skalan. Vad tänker du? För det är ändå så att det systemet vi har haft, det har ändå funkat.

Eric Strand: Problemet som uppstod egentligen, det var 1971.

Jan: När man gick av guldmyntfoten, tänker du?

Eric Strand: Ja. Då var det så att alla valutor var kopplade till dollarn, och dollarn var kopplad till guld. Men sedan var det så att USA drev enormt olönsamma krig, Vietnamkriget. Och 1969 och 70 hade Tyskland och Frankrike stora handelsöverskott mot USA. Och då, mycket klokt, gick Charles de Gaulle, presidenten i Frankrike, och märkte att USA tryckte pengar. Då förstod de att de dollar de fick inte var värda det de skulle vara värda, för de var ju kopplade till guld. Guldgrejen var ju till för att inte politiker skulle kunna trycka pengar. Tyvärr är vår största fiende politiker som trycker pengar, och har varit det sedan Romarriket, fram till nu också.

Dollarn har förlorat 97 % av sin köpkraft på 100 år. För det är väldigt lätt att trycka pengar och skapa mindre värde.

Jan: Och det är där vi hamnar på inflation.

Hur kopplingen till guld bröts 1971

Eric Strand: Ja, och det började egentligen 1971. 69 började det med att Frankrike sa: vi vill inte ha dollar, vi vill ha guld. Och det är det avtalet säger. USA hade en guldreserv på 16 000 ton guld, och på två år i princip halverades den till 8 000 ton, för att Frankrike och Tyskland tog guld i stället. Och då sa USA: vänta nu, vi kommer förlora allt, vi måste göra något. Då sa de att vi bryter det här, det finns ingen koppling längre till guld, ni får ha dollar, ni får säga vad ni vill.

Gäst (anonym): Och sedan dess.

Eric Strand: Valutorna är inget ankare längre. Så nu bygger allting på den här oljedollarn, petrodollarn. Och även på oljesidan ser vi att det håller på med lite konstiga ryckningar, om vi ska ha olja eller inte. Så hela det systemet. Allt det vi var inne på, fiatpengar, det är ju olika. Vi har ju alltid haft valutor genom historien. Innan dollarn är USA faktiskt inne på sin tredje dollar. Den heter fortfarande dollarn. Men innan dollarn var det pundet som var världsvalutan, och innan det. Det har alltid varit olika valutor genom tiderna, och det finns ingenting som säger att bara för att vi har upplevt dollarn som världsvaluta så ska det vara så.

Jan: Vad kommer det vara sedan? Där kommer man in på den där valutan, vad heter det, SDR tror jag att det heter, eller någon sådan här valutakorg. Och sedan har vi kineserna.

Gäst (anonym): Och kineserna.

Eric Strand: Det är en blandning egentligen av alla valutor, så det hjälper inte.

2008 var en solvenskris som löstes med likviditet

Eric Strand: Hela den biten hjälper inte för vårt lilla problem, varför guld blir viktigt. Det är ju att vi hade en kris 2008 som var en solvenskris. Vi hade för mycket skulder i systemet. Vi löste inte det som i de här andra programmen, där man ska ta tag i skuldfällan och sanera. Utan man löste det med likviditet.

Caroline: In med mer pengar.

Eric Strand: Man löste inte problemet, men man löste situationen. Och det har man fortsatt att göra. Förut hade vi en skuld, alla skulder, företag, länder och privatpersoner, jämfört med BNP, det var ett till ett. Och det steg eftersom BNP i världen steg, vi var fler människor, och det hände mer ute i tillväxtmarknaderna, Asien, Kina, Indien. Det var en naturlig uppåtkurva. Men nu, på de här tio åren, är det inte ett till ett. Nu är det stora belopp vi pratar om, eftersom det är hela världens BNP. Nu är skuldnivån tre till ett. Så vi har enormt stora skulder ute i systemet. Och frågan är, om det blir ett problem, får jag tillbaka mina pengar? Det är där det blir intressant.

Caroline: Vid vilket tillfälle pratar vi nu? När får jag tillbaka mina pengar?

Eric Strand: Ja, om det blir oroligt. Så länge alla är nöjda med att de får tillbaka sina pengar, så är det inget problem. Men när musiken slutar.

Caroline: Om det börjar sprida sig.

När tillräckligt många blir osäkra samtidigt

Eric Strand: Tillräckligt många. Det börjar sprida sig, för om någon börjar bli osäker på om de kommer få tillbaka. Argentina lyckades ju ge ut hundraåriga obligationer med nio procents ränta. Och Argentina har gått i konkurs fyra gånger på de förra hundra åren. Men investerarna, det här övertecknades fyra gånger.

Caroline: Är det sant? Vad betyder det här nu?

Caroline: Att människor gärna vill.

Eric Strand: De vill ha de här 9 procents räntorna.

Jan: Du lånar ut dina pengar i hundra år till Argentina mot 9 % per år. Problemet är att Argentina de senaste hundra åren har slutat betala sina räkningar fyra gånger.

Eric Strand: Och ändå gör de det här, och det var övertecknat. Och nu hamnar de i kris, nu har de fått höja räntan till 40 %. Så vi kan tänka oss vad de är värda, obligationerna.

Caroline: Märkligt beteende ändå, tycker jag.

Eric Strand: Det blir en spiral när det börjar. Vi tror att räntan inte kan höjas, för då skulle folk inte ha råd att betala sina hus, så de kan inte höja räntan. Då har man en självtro att det inte kan hända. Det kan hända.

Jan: Och det har alltid hänt.

Krascher är inte undergång utan förmögenhetsöverföring

Eric Strand: Genom historien. Och det blir en möjlighet i slutändan, för då får vi nya värderingar och nya möjligheter. Så det är inte något. Det är det som är viktigt: även om man är lite orolig för systemet, det handlar inte om att det ska skapa en oro här, utan om man är investerad och har en bra portfölj, så kommer man vara relativt sett rikare. För egentligen är rikedom relativt. Har alla en miljon så är en miljon ingenting. Så det gäller att stå på rätt sida.

Caroline: Är det så att du är intresserad av ekonomihistoria och har känt att jag fattar hur det hänger ihop, och då är guld?

Eric Strand: Om man börjar titta på historia och ser hur det har varit genom alla imperier och dynastier. Om det är de kinesiska dynastierna som var först med papperspengar, eller om man börjar läsa om hur den första banken i Sverige grundades och hur det gick för den första bankdirektören i Sverige. Han överlevde, han blev dömd till döden, men han slapp i slutändan. Men det var för att de tryckte för mycket pengar. Det händer. Det händer samma sak.

Caroline: Väldigt spännande kunskap. Som sätter pengar i ett perspektiv. Och guld i ett annat.

Eric Strand: Lite vaken, tror jag just det. Att bli lite vaken. Och vi ska faktiskt inte prata kryptovalutor, det ska vi inte göra, och det är inte valutor egentligen, utan kryptosar. Det är lätt att fastna i. Det kan vi ta en gång, det är ett helt annat avsnitt. Men det intressanta med det är att gemene man kanske börjar fråga sig: vad är pengar, vad är mina pengar, vad är det? Det tror jag är, för det är något vi alla som jobbar i branschen kan hjälpas åt att komma åt lite mer, vad det är, och inte bara se det som något som funkar och som är där.

Återgång till guldmyntfoten, en konspiration eller en poäng?

Jan: Jag tänker att vi ska hålla oss lite till det här. För då blir ju lösningen på det här. Då är vi inne på det här med det folk kallar för fiatpengar, som inte har någon koppling till någonting, utan det är ett löfte om något, och det funkar så länge jag tror på att den som har gett löftet kommer hålla det. Men då säger vissa: ja, men vi återgår till guldmyntfoten. Och då är det ju ganska många som blir påhoppade och säger: det funkade ju inte jättebra sist heller. Det är här jag menar att det blir lite konspirationsteoretiskt.

Eric Strand: Jag tror så här, tanken med hela den biten var ju att inte politiker skulle kunna trycka pengar. För att trycka pengar är ju en beskattning. En form av beskattning. Det är inte en skatt, men det gör ju våra pengar mindre värda. Vi ser effekten av att kronan är mindre värd. För det är så politiskt skönt att skapa inflation, för genom inflation blir du av med dina skulder. De vill se inflation. De jobbar ju för att vi ska ha inflation.

Jan: Ja, det var ju bara en rapport igår. Riksbanken, liksom, 2 %, vi är inte riktigt säkra. Och så jobbar man på det där.

Eric Strand: Och hur lång tid det tar innan pengarna är halverade. De vill inte ha en stark valuta, för att det underlättar för politiken. Det är det som är dilemmat. Egentligen skulle ju varje land vilja ha en stark valuta. För oss, så att våra pengar är mer värda än andras, internationellt sett. Men då säger de att det är bättre med en svag valuta, för då kan vi exportera. Det finns en massa sådana här bitar som kommer in. Det blir lättare politiskt.

Historien upprepar sig, men vi saknar perspektivet

Eric Strand: Den som kör en hård linje, vi ska ha ordning, och det kan backa tillbaka till Romarriket, till sådana som Cicero, hur de berättar att vi måste ha ordning på statsfinanserna, om folk inte ska leva på bidrag och hela den biten. Statsmännen, de som hade lite koll på det, sa ju det då. Men det var inte det som blev. Utan silvermynten hade kanske 90 % silver i sig från början, och i slutet hade de mindre än 10 % silver. På samma sätt som idag, om det är dollarn eller nu alla andra valutor. Det är samma historia, history repeats, och vi lever mitt i det. Det svåraste för människan är att vi inte har perspektivet, för vi lever en kort tid. Som du sa innan, eller som vi sa i förra programmet, alla har inte varit med om de krascherna som har varit, och alla har inte varit med om de ännu större som har varit innan. Och det viktigaste, krascher är inte en undergång, utan en krasch är ju.

Gäst (anonym): En förmögenhetsöverföring också. Och det skapar mycket möjligheter.

Caroline: Vad var det du ville säga? Du har suttit här och hållit på med någonting.

Jan: Nej, jag tycker det är jättekul att du driver.

Caroline: Ja, för jag ville fråga så här. Men guld, håller det alltid sitt värde då?

Varför just guld? En vandring genom periodiska systemet

Eric Strand: Vi kan väl säga så här, det som är kanske intressant. Det har ju gjort det i 5 000 år. Och tittar man på det här årtusendet, så har det varit en bättre investering än börsen. Så det är inte så att det är en dålig investering. Men vad jag ville komma fram till, det som är viktigt att förstå, för att man inte ska hamna i de här olika lägren som har ett tyckande om det. Det handlar inte om guld i sig, utan vi har en planet. Och på vår planet finns det ett antal grundämnen. Alla har sett det här periodiska systemet i skolan. När man tittar på det blir det ganska enkelt. För om man tittar på det som finns på jorden, så försvinner väldigt mycket av ämnena för att de är gaser. Väldigt många ämnen försvinner för att de är utbytbara, eller radioaktiva.

Eric Strand: Sedan har du några kvar. En del är så mjuka att de inte går att forma. Då har du ännu färre kvar. Sedan har du de som rostar och försvinner och delar sig. Och till slut har du bara det som heter precious metals, alltså ädelmetaller. Och det finns en anledning till att det är så. Sedan drar du ner ädelmetallerna, så har du de som man inte ens visste fanns för hundra år tillbaka, så då är det nere på tre stycken. Sedan ska det gå att smälta vid en vettig temperatur, så att det inte är osmältbart, och då har du bara guld och silver kvar. Men även silver oxiderar, alltså tappar färgen. Det gör inte guld. Och i slutet är du bara kvar med ett ämne, guld, som är oföränderligt och har den tyngd och densitet och så vidare, så att det inte går att göra en kopia av. Så även om man skulle välja ut något idag, och inte för 5 000 år sedan, så blir vårt periodiska systems svar guld. Så det är inte så att man ska vara för guld, det finns en anledning till att det är guld.

Caroline: Ja, men det är intressant.

Eric Strand: Precis. Och det där är en del.

Jan: Av hypen i kryptovalutor. För man tycker att man kan göra något som inte går att fejka på det sättet.

Eric Strand: Ja, fast problemet är, utan att gå in på det, att du alltid kan göra en bitcoin 2 och en bitcoin 3 lite bättre. Så då har du inte den egenskapen. Det är en dålig jämförelse. Den funkar i början, första linjen, men inte sedan.

Guld i en portfölj och varför värdet egentligen är konstant

Caroline: Om man inte tänker tanken.

Jan: Om man har gjort det, när man tänker som jag tänkte där. Så nu har vi ändå pratat rätt mycket om den där monetära sidan, valutadelen. Men om du skulle titta på det, om du ska sammanfatta det lite, varför är det viktigt med guld?

Eric Strand: Man kan säga att guld i en investerarportfölj skiljer sig mycket, just för att guld och silver inte korrelerar med börsen. Dels har det en bra avkastning i snitt över tid. Men man ser också att när börsen har gått ner mycket, så har oftast guldet gått upp mycket, eller silvret gått upp mycket. Och det är det som gör att det blir en väldigt bra del i en portfölj, helt enkelt. Vi gör ingenting annat än att jag forskar i och läser om hur de här marknaderna och olika bitarna ser ut. Inte bara guld, utan silver faktiskt, som egentligen är ännu intressantare än guld.

Jan: Varför det?

Silver, världens näst mest använda råvara

Eric Strand: Det är två saker. Det ena är att det används så mycket i vår värld. Världens näst mest använda råvara.

Jan: Silver?

Eric Strand: Ja, efter olja. Och det beror också på egenskaperna. Silver är världens bästa ledande metall. Det gör att när man vill föra över energi och förlora så lite som möjligt, så använder man silver. Så i varje mobiltelefon finns det silver, i varje dator finns det silver, i solceller finns det silver. Där det blir för dyrt att använda silver, där har vi koppar. Men där vi vill tappa så lite som möjligt i överföringen, där använder vi silver. Och med den tekniska utvecklingen vi har, och solenergin som kommer, så går det åt mer och mer silver. Vi börjar närma oss en bristsituation på silver.

Eric Strand: Och det som blir extra intressant är att andelen silver i en telefon eller en dator kanske är 50 kronor, säger vi. Men även om silverpriset då fördubblas till 100 kronor, så spelar det ingen roll för de stora dator- och telefontillverkarna. För de kan fortfarande sälja sin telefon för 7 000 eller 7 500. Det ändrar ingenting. Så de betalar det de behöver betala. Och då är inte priset elastiskt. Det följer inte med. För annars, om det är elastiskt som olja, så trycks det oftast ner när det blir för dyrt. Men här kommer alla behöva köpa. Och blir det en brist, då kommer alla producenterna, för de måste ha silver, vilja köpa på sig, för att de andra köper på sig. Så vi har en enormt intressant situation för prisutvecklingen på silver.

Ädelmetaller i sjukvård och ny teknik

Eric Strand: Sedan används silver inte bara som ledande metall, utan silver är också bakteriedödande. Så det används inom sjukvården för att ta bort bakterier, och för att rena vatten. Men även guld har faktiskt börjat användas mycket inom cancerbehandlingar och sådant. För det som är speciellt med ädelmetaller är att de inte är giftiga för människan. Det är därför man hade riktiga guldlagningar förr i tiden också. Tandläkare har fortfarande patienter som har äkta guld. Där är det ju helt rent runt tänderna, det finns ingen bakterieflora. Vi har ju tyvärr inte fått det, det jag fick var ju amalgam. Olika billiga gifter, jämfört med det. Så det är en väldigt ny trend att använda ädelmetaller i den nya tekniken, både när det gäller tekniska saker och sjukvårds- och hälsobitar.

Jan: Jag har ju sett vad guld används till. Att det används en stor del i jewelry, och sedan en del i investment. Guld har ju inte samma industriella användning som silver.

Eric Strand: Vi börjar få lite mer, men det är inte där tyngdpunkten ligger med guld. Men i silver är det mer och mer inom industrin.

Jan: Och sedan såg jag också någonstans, apropå det vi pratade om innan, att man inte kan tillverka guld, att typ all världens guld hade fått plats under Eiffeltornet. Det tyckte jag var ganska spännande.

Eric Strand: Ja, det kan nog stämma. Jag har inte hört Eiffeltornet förut faktiskt.

Kritiken mot guld, att det inte ger någon utdelning

Jan: Jag har sett sådana grafer. Men det är en kul bild av storleken. Jag tänker egentligen, för du sa också investering, att den vanligaste kritiken mot guld är att guld inte har något inneboende värde. Det ger ingen utdelning. Det blir inte mer av det, om jag har det liggande i ett skåp. Där finns ju massor, som Buffett, som vi pratade om i förra avsnittet, han har ju inte heller varit någon fantast av guld.

Eric Strand: Man kan säga så här, att helst skulle jag säga att guldpriset varken går upp eller ner. Det är ju guld.

Jan: Jag fattar vad du menar.

Eric Strand: Guld är guld, och det är egentligen valutorna som rör sig ner eller upp mot guld.

Jan: Jag ska ta ett exempel på det där. För som sagt, jag gillar ju guld. Jag har pratat om att investera i guld länge. Och ett av mina favoritexempel som jag har använt, det är att om man hade ett kilo guld 1915 eller 18, där omkring, då kunde man för ett kilo guld köpa en Ford. Och det motsvarade, tror jag, 250 dollar. Om man sedan tittade hundra år senare, 2015, så fick du för 200 dollar knappt ett däck. Men hade du ett kilo guld, så kunde du fortfarande köpa en ny Ford. Så att det där kilot guld.

Caroline: Det är så jag förstår att guld bevarar sitt värde över tid.

Jan: Ja, det är det man får klart för sig också, att pengarnas värde minskar. För 200 dollar kunde du köpa en bil för hundra år sedan, medan 200 dollar idag i princip inte är värt något.

Guld saknar motpartsrisk

Eric Strand: Du har både den biten, och att det är en ISO-valuta i systemet. Centralbankerna köper det, centralbankerna har det. För de vet att det inte finns någon skuld bakom. Det är inte uppbyggt i skuldsystemet som våra vanliga pengar är.

Jan: Säg något mer om det. Jag behöver tänka två steg här nu för att hänga med.

Eric Strand: Det finns ingen motpartsrisk. Alltså, guld. Annars finns det ju alltid en motpartsrisk i pengar.

Caroline: Och vad betyder det, motpartsrisk?

Eric Strand: Att du lånar ut eller får tillbaka. Hela det systemet bygger ju på att det fungerar. Men guld, det är alltid guld. Det har inte något. Det finns inget beroende.

Jan: Nej, precis. Äger jag en aktie, så är jag ändå beroende av dem som driver bolaget, och bolaget har kunder. Lånar jag ut pengar till någon, så ska jag bedöma sannolikheten för att den betalar tillbaka. Äger jag mitt guld, så har jag mitt guld.

Caroline: Ja, men det är liksom.

Eric Strand: Och motpartsrisker, det är väldigt viktigt att titta på idag. Vad finns det för risk mer än själva prisutvecklingen? Finns det motpartsrisker? Och det gäller i alla finansiella instrument.

Motpartsrisk, insikten från 2008

Jan: Det där är en insikt för mig nu. Det där har jag faktiskt inte tänkt på. När du säger det så är det, it makes sense. Men spännande.

Caroline: Vad är det nu för insikt du har fått, Jan?

Jan: Nej, men att motpartsrisker är viktiga idag.

Caroline: Alltså mer än någonsin.

Jan: Ja, för det var egentligen det som, min tolkning, var det som hände 2008. Plötsligt litade ingen på någon annan, för man visste inte vem som satt med Svarte Petter. Och allt bara stannade, som vi var inne på innan. Och när vi pratar om risk idag, så pratar vi om vad kan det gå upp, vad kan det gå ner? Men vi pratar väldigt sällan om vem som sitter på andra sidan bordet. Så det var egentligen min tolkning.

Caroline: Men vad gör du av den insikten?

Jan: Nej, det vet jag inte. Jag får komma tillbaka om 50 avsnitt.

Caroline: Jag tänkte att du använder den när du ska bedöma.

Motpartsrisk i ETF:er och index

Eric Strand: Nej, men motpartsrisker, vi kan använda det i ett annat intressant fenomen. Jag vet att man använder mycket ETF:er. Och det är ju lätt att stanna där och tycka att det är enkelt. Men sedan, när man ser hur ETF:er fungerar i marknaden? Jo, det behövs market makers. Alltså banker som är med och köper och säljer. Men de har egentligen rätt att dra sig ur. Då funkar det inte längre. Och det är ju en risk som vi inte har med prisutvecklingen. Men den risken är inget problem så länge allting funkar. Men för två år sedan, när vi hade lite hack i USA, då kom det inga värderingar på dem, för det fanns inga market makers. Så en ETF är inte bara en ETF, det är ganska avancerat, det finns mycket parter inblandade, och då börjar det skapas lite risker.

Eric Strand: Det som ser enkelt ut, till exempel. Det har blivit populärt även i USA med stora, på amerikanska säger man high yield, alltså högränteobligationer, skräpobligationer. Man gör en ETF på det. Då borde ju allting bli jättebra, för den kan jag köpa och sälja när jag vill. Men innehaven är ju egentligen, i en dålig marknad eller lite svagare marknad, plötsligt illikvida. Hur kan man lyckas skapa en marknadshandlad ETF på något illikvit? Sådant blir bara lurigt när det inte funkar.

Caroline: Blir det inte lurigt när det är komplext? När man måste tänka efter, vad är det här jag handlar om egentligen?

Är index också en farlig konstruktion?

Eric Strand: ETF, börshandlad fond. Och sedan är det klart att man inte riktigt har fått se problemen med det, för att allting har gått bra. Men det är samma sak som med en ETF, ett index. Och index går jättebra när börsen går upp. Men den dag börsen vänder, så äger ju ett index mest av det som har gått bäst. Och när det går ner igen, så är det oftast det som har gått bäst som går ner mest. Så index i sig är också en farlig konstruktion. Men det är inte farligt så länge börsen går upp. Det kommer man bara märka när börsen går ner. Att index kanske inte är så bra.

Jan: Vi ska prata om det där i ett annat avsnitt faktiskt. Om just nackdelarna med index. För jag har också börjat.

Eric Strand: Bli lite så här medveten. Det har varit en väldigt bra uppgång.

Jan: Sedan skulle jag säga, jag vill inte basha index, men allt beror på vad man jämför med, så klart, tänker jag.

Rådet att äga guld kommer man inte få längre

Jan: Jag tänker att jag ska hoppa vidare. För många år sedan var jag på Handelsbanken, och Handelsbanken var det enda stället där jag fick rådet att man faktiskt skulle ha lite guld. Det är första och enda gången jag fick rådet av en finansiell rådgivare att ha guld. Och då sa de att en bra portfölj bör ha mellan 5 och 8 % guld. Och det är ju inte ett råd man får längre. Vad tycker du är en rimlig andel i ett sparande? Hur mycket bör man ha i guld?

Eric Strand: Det var roligt att du sa det, för Oxford Economics, som är en av de mer erkända internationella oberoende analytikerna om finanssystemet, de säger 5–9 %. Så 5–8 % var en ganska bra bit. Jag tror minst, alltså 10 % ser jag som ett minimum. Men jag tror att man ska upp mot 20–30 % i alla fall.

Jan: Motivera ditt svar, som man fick höra i skolan.

Eric Strand: Jag tror på Harry Browne med hans modell från början. Där är det 25 % guld och silver. Det är en ganska bra hög runt-tanke. Jag gillar den.

Jan: Jag har ju det i RikaTillsammans-portföljen, som är en rektor på det där. Så det är inget konstigt.

Eric Strand: Nej, jag tror att man ska ha minst 10 %, annars får man inte effekten av det. Går man under 10 %, så blir det inte någon effekt. Då kan jag lika gärna skita i det.

Ligger inte guldet bara och samlar damm?

Caroline: Men är det inte massor av pengar som bara ligger?

Eric Strand: Alltså, om man nu säger så här, att guld har ju varit en bättre investering det här årtusendet än börsen. En bättre avkastning, om du hade investerat allt i guld 2000. I kronor.

Caroline: Ja, okej.

Eric Strand: Då är det inte bara pengar som ligger. Du hade haft mer pengar om du hade köpt guld år 2000 för alla dina pengar, och jag hade köpt svenska börsen, utdelande index, för alla mina pengar, så hade du haft mer. Men absolut bäst hade det varit om man mixade detta. För då får man också en jämn kurva, i och med att de inte korrelerar. Så har man fått en ännu bättre kurva, för när börsen har gått som bäst, så kanske inte guldet gått så bra, och tvärtom. Då får man en ännu finare kurva. Så det är både en bra avkastningspotential och ett skydd om vi skulle få problem.

Ju bättre försvar man har, om det nu är fotboll, desto offensivare kan man vara. Det gäller att ha bra försvar, då kan man vara ännu mer offensiv i sin offensiva del.

Guldpriset, dollarn och den svenska kronan

Jan: Jag tycker att det där också är lite klurigt, för man ger ju ofta, det vet jag också att inom guld brukar det ofta denomineras i US-dollar, eller US-dollar per ounce, vilket är två mått vi inte direkt har någon naturlig relation till. Så hur mycket av det där är förändringen i svenska kronan, och hur mycket är guld, kan man säga så?

Eric Strand: Ja, man kan säga så här, och det tycker jag är viktigt, så som vi gör. Vi har några saker där vi skiljer oss från andra guldinvesteringar.

Jan: I din hedgefond.

Eric Strand: Pacific Precious. Dels investerar vi inte i, vi går inte långa i guldgruvbolag. Det är en väldigt hög risk. Det finns stora fonder i Sverige, BlackRock Gold och så. De svänger ju enormt mycket, jättehög volatilitet. Vi vill ha en låg volatilitet, så vi går inte att jämföra med dem. Det skulle gå att jämföra med en guld-ETF. Skillnaden är att vi vill, när vi ser att priset har gått upp för mycket, så drar vi ner lite på exponeringen, och när vi ser att priset gått ner lite väl mycket, så ökar vi exponeringen. Så att vi kan tjäna mer när det går bra och tappa mindre när det går dåligt. Men den tredje biten är också att vi har ett avkastningsfokus i SEK. Vi ser våra investerare i SEK, så att man sitter i samma båt. När man köper en guld-ETF, så bryr den sig inte om att vi sitter i SEK, utan den fungerar bara i dollar.

Jans egen resa, fyra sätt att äga guld

Jan: Det där tycker jag är spännande. Och nu tar jag från mitt eget perspektiv, och så får du hoppa in. Men när jag började spara i guld, för åtta år sedan kanske, då gick jag igenom det här, och då var det ganska bökigt att köpa guld. För jag insåg att det finns några olika sätt att göra det på.

Caroline: Gå till Guldfynd.

Jan: Guldfynd, det började man med när man var liten. Men utan det, då tänker jag så här: okej, det sätt som det finns på är att jag kan köpa det fysiskt. Och då kan jag köpa investeringsguld, och då har jag redan tagit bort alla sådana här samlingsmynt och sånt skit, smycken och sånt. Utan rent investeringsguld, det fanns det ett par. Och sedan fick jag hem det, och då uppstod det första problemet, så här: okej, hur lagrar jag det här? Hur försäkrar jag det här? Sedan hade jag långa diskussioner, och det finns artiklar på bloggen om det, när jag skulle ha det i mitt bankfack. För Swedbank kunde inte ens svara på om jag fick ha det i bankfacket. Och sedan var det en sjuk historia, för det slutade med att de tyckte att det var bättre att jag hade det hemma än i bankfacket. För då gick det på lösöresförsäkringen, alltså hemförsäkringen. Så jag sa: menar ni allvar att ni rekommenderar att jag hellre har det hemma än i ett bankfack? Sedan kändes det så konstigt, så vi hade det i bankfack i alla fall.

Från fysiskt guld till ETF:er och allokerat guld

Jan: Sedan var nästa steg guld-ETF:er. Då fanns ju GLD till exempel. Den går ju inte att köpa längre, en börshandlad ETF, amerikansk.

Eric Strand: Ja, det är en av de största.

Jan: Men då uppstod problemet när man började läsa i det där kaninhålet igen, kring att det finns motparter. Äger de guldet själva? Eller är det egentligen bara derivat, eller är det allokerat? Och sedan det sista jag har gjort hittills, och det är också därför jag tycker det är spännande att du erbjuder ett annat sätt, det är att jag har börjat köpa det fysiskt allokerat. Att det har gått till nischleverantörer.

Caroline: Som har ett kassaskåp med guld.

Jan: Till exempel, så att en annan partner vi har på bloggen har ju varit BullionVault. Där du köper det i Storbritannien, och de köper det fysiskt och har det åt dig. Men det är också bökigt, för det är ganska dyrt. På låga summor, under 50 000, är det inte ens lönt, för då betalar du flera procent.

Eric Strand: Nej, man köper ganska mycket för att det ska löna sig.

Jan: Och sedan presenterar du egentligen ett fjärde sätt.

Pacific Precious, guld som fond med fysisk täckning

Eric Strand: Ja, alltså, vårt mål har ju varit att, i och med att vi ändå är en fond och är köpbara på Nordnet, Avanza och de här platserna, så blir vi en enorm form av elektroniska. Det blir vi. Men det jag har sagt är att vi vill vara det absolut bästa alternativet inom den världen. Att det vi äger är täckt med fysiskt guld, som vi har sett och som vi har en barlist på och så vidare.

Jan: Men var köper ni?

Eric Strand: Jag tror att ni har använt någon av dem som vi också använder, i Tyskland till exempel. Så jag tror inte, i de här ETF:erna du nämnde, och ETC:er som det är i Europa, att det är den faran. Faran ligger om du köper en ETN från en bank, som du pratade om förut.

Jan: Det här är nytt för mig.

Eric Strand: Du nämnde en bank, jag vill inte nämna den själv. Men de har guld-ETN:er. Exchange-traded notes. Och då har du motpartsrisk på den banken. Och det är osannolikt att banken går omkull, men du har ändå tagit in den risken. Och sådant vill inte vi ha. Vi vill ha där guldet finns, guldtackorna och siffrorna. Det är det vi kan respektera. Men sedan, vi konkurrerar inte med dem som investerar i, eller säljer till investerare, fysiskt guld. Det är också ett komplement. Så vi kompletterar mer varandra.

Möjligheten att månadsspara i guld

Jan: Nej, men precis, för det är det här jag menar.

Eric Strand: Vad jag vill säga faktiskt, det som är bra nu med oss när vi finns på de här plattformarna som Avanza och Nordnet, det är ju att du även kan månadsspara. På ett enkelt sätt. Vi har inga köp- och säljavgifter på fonden, så man kan månadsspara, vilket skiljer sig. Det är annars svårt att månadsspara.

Jan: För om jag pratar i din sak nu, jag brukar försöka undvika det, men jag tänker till exempel, för jag hittade vid ett tillfälle en fond i Schweiz som jag gillade jättemycket, som hette CKB, Zürcher Kantonalbank eller något sådant. Och det gick inte att köpa, det kostade tusen spänn i courtage för att köpa det, och sedan sådana här frågor om fysiskt. Så de sa: du får jättegärna bli kund. Du sa, minsta insättning är 350 000 euro. Jag bara, tack.

Caroline: Kan du bara berätta vad de hade?

Jan: Det var en sådan här fond. De har det i sitt eget.

Caroline: Kassaskåp. De har guldet.

Jan: De har guldet fysiskt hos sig.

Caroline: Du behövde köpa för tre.

Jan: Ja, och då ville man få ut det. Så sa de: ja, men vi har fysisk leverans, men du behöver liksom.

Guld bara för rika? Nej, hundra kronor i månaden

Eric Strand: Men det är en bra aktör, men det blir problem för en vanlig investerare. Då dyker det upp andra problem.

Jan: Alltså, man måste vara en större investerare. Och courtaget på Avanza var tusen spänn. Då ska jag handla för hundratusen för att få en procents köpavgift. Det blir stökigt.

Caroline: Det känns lite som att det här bara är för rika människor då, guld.

Jan: Ja, men fram tills, det finns ju leverantörer.

Eric Strand: Du kan vara i vår fond idag, vi har ju inga köp- och säljavgifter. Och de fasta avgifterna är extremt låga också. Och du kan månadsspara hundra kronor i månaden. Du behöver alltså inte vara så rik.

Jan: Precis, det funkar. Där går gränsen.

Valutahedgen och Jans inre konflikt kring tajming

Jan: Men jag vill komma tillbaka till det här. För problemet med de andra till exempel också, jag gillar verkligen BullionVault, men där blir det också den där valutagrejen. Alltså hedgen i valutan. När du säger att ni har ett svenskt fokus i SEK, kan du inte berätta mer om det?

Eric Strand: Absolut. Valuta är ju inte en helt enkel fråga.

Jan: Nej.

Eric Strand: Men det vi äger är ju guld i dollar i grunden. Men för oss är det viktigt vad vi ger för avkastning till våra investerare. Och våra investerare är i Sverige, så vi måste tänka på, ska vi hedga eller ska vi inte hedga. Det är fortfarande ett beslut som vi fattar hela tiden och försöker tajma. Som till exempel nu sist, inte slutet av den här veckan, men slutet av veckan innan, då ökade vi hedgen mot att dollarn skulle tappa i värde. För vi ansåg att dollarn hade blivit lite väl överköpt. Dollarn tappade i värde, och sedan gick den upp ganska kraftigt. Och den gick upp så kraftigt och snabbt, så att då var det läge för oss att öka hedgen. Men när den gick upp, så tjänade vi pengar på att dollarn gick upp i kronor, vilket var bra för våra investerare. Men sedan, när vi kände att nu är dollarn för överköpt, då ökade vi hedgen. Men vårt fokus hela tiden, det betyder inte att vi alltid har rätt, men vi tänker i samma båt. Vi är i samma båt, annars har man bara en investering.

Tajming, behavior gap och momentum

Jan: Men så här, normalt sett för mig, det låter bra. Och sedan får jag den här inre konflikten, där många studier visar, just det här med behavior gap till exempel, att normalt sett kostar tajming i genomsnitt en vanlig investerare 2 % i avkastning om året. Samtidigt som man har visat att momentumstrategier ändå kan ha en värdehöjande effekt.

Caroline: Vad är det, momentum?

Jan: Ja, men det är så här med tajming. Frågan är, hur vet jag att jag får värde för det? Hade det inte bara varit bättre att låta det vara? Förstår du hur jag tänker? Vad är risken? För jag tar en risk där i er. Precis som ni kan skapa värde, så kan ni hamna ur synk.

Eric Strand: Det är samma sak som hur mycket guld vi har och hur mycket silver vi har, vilka metaller vi har. Men tanken för oss är att vi gör inget annat än att hitta den marknaden, och förhoppningsvis kan vi den marknaden lite bättre än den som själv investerar. Det är egentligen det man köper, vår kunskap att hitta i marknaden. Om vi ska ha mer guld eller mer silver i portföljen, beroende på hur det ser ut. Eller om vi ska valutahedga mycket eller inte. Har man känslan att man kan vilja göra det bättre själv, då ska man ju göra det själv. Det är ju ändå så en fond fungerar, att man överlåter lite. Jag vill inte lägga tiden på det.

Att ha rätt sex till sju gånger av tio

Jan: Men har ni mätt en överavkastning, till exempel, när ni har gjort det här?

Eric Strand: Vi mäter ju hela tiden, och absolut är det så att vi har gjort väldigt bra saker. Vi gör också fel. Det ligger i en hedgefonds natur, att man har rätt sex–sju gånger av tio, då är det bra. Man kan inte ha rätt tio gånger, och man får inte vara rädd för att göra fel heller, för då vågar man inte göra det. Så vi känner oss bekväma i hela den biten.

Jan: Det är ert jobb, liksom. Om jag köper den här Pacific Precious, vad är det jag får egentligen? Får jag då det här underliggande fysiska allokerade guldet? Eller är det en blandning av guld och silver? Du sa att det i alla fall inte är gruvbolag. Hur ser det ut?

Vad fonden faktiskt äger, guld, silver och streamingbolag

Eric Strand: Jag ska försöka göra det lite kort då. Det är guld och silver i första hand. Vi kan ha platina och palladium också. Men guld och silver är de som handlas mest och lättast. Och i en osäker marknad, en osäker situation, så kan vi vara långa guld och korta silver teoretiskt, om vi skulle känna oro. Sedan investerar vi i lite bolag som heter streamingbolag. Det är bolag som är en liten hävstång på guldpriset, men inte har drift som gruvbolag. Men när det gäller gruvbolagsbiten, där går vi långa tio bolag, eller åtta till tio bolag, och så går vi korta index. Så det är bara en spread mellan de här bitarna, men vi tar ingen aktiv lång position. Och det här gör att vi kan tjäna pengar även när marknaden går ner. Går våra tio bolag bättre än själva gruvbolagsindex, inte vanliga börsindex utan gruvbolagsindex, då tjänar vi pengar. Alla strategier vi har, vill vi kunna tjäna pengar med även när guld- och silvermarknaden går ner.

Eric Strand: Nu är vi ganska positiva, för nu kommer vi från en bear market, så nu har vi en ganska positiv syn på de kommande åren. Men priset har gått upp väldigt mycket och gått långt över sitt medelvärde. Den dagen kommer vi kanske skifta positioner. Det är vårt arbete, som man egentligen köper.

Målet, bättre än guldet upp och mindre dåligt ner

Jan: Jag läste någonstans att du hade som mål att ni skulle gå bättre än guldet när det går bra, och mindre dåligt än guldet när det går dåligt. Eller var det inte något sådant?

Eric Strand: Ja, det finns absolut med i vårt mål. Och det som är viktigast nu är att inte missa när tåget går uppåt. För i och med att guld och silver, i motsats till börsen, har varit på sin nedåtresa, eller bear market som vi sa, så är vi i startgroparna i vissa valutor, det är redan en uppåtgående fas, en bull market. Och den vill vi inte missa, så vi är inte för aggressiva med att skilja oss från utvecklingen på guldpriset just nu.

Jan: Och det är många som pratar om guldet, eller till och med hedgefonderna som vi pratade om i förra avsnittet, alltså ser det lite mer som en försäkring i portföljen. Och framför allt, som vi var inne på, mot det här med politiker. Alltså en försäkring mot inflationen. Vad tänker du?

Guld som både orohandel och vinstjakt

Eric Strand: Ja, jag förstår vad du menar. Jag tror att inom både guld och silver finns det både en fear, alltså en orohandel, och en greed, alltså att man vill tjäna pengar. Och de inträffar vid lite olika tillfällen. Om det är oro, så kan det vara banksystemet, men det kan också vara politik och krig. Sådant skapar oro. Så det är många olika bitar som kan få priset att skena iväg där. Men sedan, när du får tryck i marknaden, och de stora aktie- och obligationsmarknaderna börjar tappa pengar, var ska pengarna ta vägen? Då ser vi att det börjar gå in i råvaror, det går in i guld och silver, som är en lite mindre marknad. Och om mycket pengar som har gått upp så mycket i värde då ska in i en mindre marknad, så får du en otrolig köpkraft. Då börjar du få ett momentum i det, och då får du in andra handlare som ser det. Så det agerar på olika parametrar.

Att inte sitta på fel sida av båten

Jan: Så om vi ska börja avrunda här nu. Det finns ju mycket annat spännande att prata om i det här ämnet också. Men jag säger återigen, så som jag har pratat om, en 60/40-portfölj, som jag sa innan. Globala fonder mer eller mindre, 20 % långa räntor, 20 % korta räntor. Om du skulle ge mig feedback, hur skulle du lagt till? Du sa så här, om det är mindre än 10 % guld, då är det inte lönt, eller mindre än 5 %, då får jag inte den effekten. Hur skulle du resonera? Vad skulle du råda en sparare som har kanske en 60/40-portfölj i en femårshorisont?

Eric Strand: Ja, nummer ett är ju att vi inte ger råd.

Jan: Nej, men jag fattar, men det här är ju inte rådgivning på det sättet.

Eric Strand: Jag tror på portföljen för framtiden. På samma sätt som man ska använda historia, som jag gjort mycket genom monetär historia och börshistoria, så är det inte historia som gäller, utan det är nu och framåt. Och börsen kan fortfarande ge mycket. Vi kan fortfarande få en sådan här jätteuppgång på börsen, eller få för oss att börja sänka räntan ännu mer i USA, tillbaka igen, och trycka mer pengar. Då kommer ju börsen gå upp bara av det. Så man kan vara med på börsen igen. Men det absolut viktigaste, som jag ser det, är att har man nu 50 % på börsen, så skulle jag ha de andra 50 % i marknadsneutrala fonder. Och egentligen ser jag ingen anledning att ha räntefonder idag. För korta räntor ger ingenting. Ger det ingenting, så ger det ingenting, du har ingen nytta av att ha det. Och långa obligationer riskerar att ge en förlust. Så marknadsneutrala fonder, det tror jag är framtidens portfölj.

Jan: Tillsammans med aktier.

Hur man fördelar mellan multiasset och precious

Eric Strand: Tillsammans med aktier.

Jan: Och säger vi att vi tittar på den här delen som ska vara marknadsneutral, om du skulle ge pointers, hur ska man tänka? Hur skulle du fördelat? Till exempel, i förra avsnittet pratade vi om multistrategi eller multiassetfonden, nu pratar vi precious, alltså guld och silver. Hur fördelar man, tycker du?

Eric Strand: Jag ser fonderna så här. Multiasset är mer en fond som står som en helhet för sig. Om man bara ska ha en marknadsneutral fond, så skulle jag ha valt den, och sedan haft aktiefonderna. Är jag mer för att jag ska bygga en mer avancerad portfölj, och ska ha fyra stycken marknadsneutrala fonder, då hade jag absolut haft med Precious som fond. För då är man mer beredd på att, okej, den kanske inte presterar när börsen går som bäst. Man är mer medveten om att den beter sig så, så man ska inte kasta ut den bara för att den inte går upp, eller för att börsen går upp. För att man ser det mer som en portfölj. Medan multiasset, som sagt, den är mer, den klarar att vara en helhet, om man mer tänker på det sättet. Så det beror lite på hur man vill se sin egen portfölj.

Permanentportföljen och tillgångar som inte går åt samma håll

Jan: Bra. Är det något som du tycker att vi har missat, när det gäller hela den här guldkonversationen? Någon fråga vi borde ha ställt?

Eric Strand: Vi kan ju hoppas att det var så mycket spännande. Det är väldigt konstiga saker vi pratar om, att man kanske vill ställa frågor.

Jan: Får vi väl återkomma med svaret? Ja, precis. Vi hade ju i pausen, då pratade vi om vad det är. Pengar är en jättespännande fråga. Hur skapas pengar? Jag hade egentligen velat prata mycket om permanentportföljen och allvädersportföljen. Men så här bara kort, tror du att permanentportföljen har en plats i dagens, liksom?

Eric Strand: Man kan säga att egentligen har inte ekonomin förändrats så jättemycket. Absolut har den det. Sedan tror jag att den har, som vi var inne på, Ray Dalio som pratade om All Weather-fonden, det är ju någon form av lite utveckling av det. Och det är väl lite, utveckling finns det alltid att göra. Men grundtänket handlar om att ha tillgångar som inte går åt samma håll.

Tyvärr är det det som är risken idag, att alla sitter på samma sida av båten. Om man pratar om finansiella bitar, så finns det inget viktigare att undvika. Att sitta på fel sida av båten.

Avgiftsstrukturen i Pacific Precious

Jan: Om vi ska ta det praktiskt, precis som innan, de här fonderna finns ju på Avanza och Nordnet. Avgiften på Precious?

Eric Strand: Först och främst är det inga köp- och säljavgifter. Så man kan köpa en vecka och sälja nästa vecka. Och sedan är avgiften 0,5 % i fast avgift. Och sedan är det 15 % i så kallad prestationsbaserad avgift.

Jan: Och hur funkar den?

Eric Strand: Den fungerar så att om vi slår ett nytt all time high, det vill säga att fonden har ett högre värde än vad den tidigare haft, då drar vi avgiften.

Jan: Men kursen som syns är alltid netto.

Eric Strand: Precis.

Jan: Bra. Om vi tar samma fråga som innan, om jag hade pratat med någon i branschen, så hade de sagt: ja, Erics fond är bra, men vad är liksom nackdelen med den, eller vad ska man se upp med?

Avgiften kopplad till all time high, inte statsskuldväxlar

Eric Strand: Alltså, nackdelen, jag har tänkt och verkligen tänkt utifrån en investerare. Jag ville göra den perfekta fonden för en investerare utifrån sin struktur, och jag tror att vi har lyckats. Jag har svårt att se vad vi kan göra som är bättre. Frågan är om vi kanske inte gjort den tillräckligt bra för oss själva då.

Jan: Man kan ju ha synpunkter, det där kommer säkert komma upp i kommentarerna, liksom avgiftsstruktur. Men jag tänkte faktiskt på det när du sa det innan, att jämfört med många andra hedgefonder så är det ju en ganska schyst, en ganska tuff avgiftsstruktur, att säga att den är kopplad till all time high. För de flesta andra brukar koppla det mot T-bills, alltså statsskuldväxlar, plus en provision eller något sådant.

Eric Strand: Så vi behöver göra positiv avkastning.

Caroline: Vi gör det bättre hela tiden.

Eric Strand: Precis.

Förvaltarens egna pengar i sin egen fond

Jan: Och precis som innan, och precis som du sa i förra avsnittet, du hade dina pengar i multiasset. Har du dina pengar i Precious också?

Eric Strand: Jaja.

Jan: Det är en löjlig fråga, för egentligen hade det varit konstigt om du inte hade. Men jag har sett undersökningar där 8 av 10 fondförvaltare inte har sina egna pengar i sin egen fond, och jag tycker det där är ganska kasst. Sedan fattar jag varför det är så också.

Eric Strand: Nej, alltså, där följer jag stenhårt samma princip, att vi ska sitta i samma båt. Så jag har alla pengar, jag har någon investering direkt i silver, men annars har jag allt i mina egna fonder.

Avrundning och inbjudan till frågor

Jan: Ja, men det är ju superspännande. Och det som var roligt, tyckte jag, med den här intervjun, är att jag har fått saker att tänka på också. Och jag hoppas att det är så för dig som har lyssnat med. Men jag tänker att det här verkligen är en sådan här grej, vi får göra fler. Vill du komma tillbaka?

Eric Strand: Jag kommer gärna tillbaka.

Jan: Ja, men vad roligt. Och precis som vanligt, du som har lyssnat, har du kommentarer, frågor och funderingar, skriv gärna på bloggen, gå in på rikatillsammans.se. Jag kommer skriva min reflektion också om ett par dagar, när det har landat. Och sedan tror jag också att du, Eric, om det kommer kommentarer och frågor, gärna kan svara på dem också.

Gäst (anonym): Men ett stort tack. Tack så mycket. Tack, tack.