Hedgefonder – en intervju med hedgefondförvaltaren Eric Strand

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Att vilja tjäna pengar i alla lägen
2. High achiever och en linje genom personligheten
3. Relativ förvaltning kontra absolut avkastning
4. Varför det heter hedgefond
5. Hedge betyder häck
6. De dåliga sakerna och hur de byggts bort
7. När en annan åsikt är värd att lyssna på
8. En kritisk blick på 60/40-portföljen
9. Att välja ut marknadsneutrala fonder
10. Hur djupt behöver man förstå en hedgefond?
11. Warren Buffetts vad och frågan om mätperioder
12. Buffetts första regel: förlora inte pengar
13. Hur ser min kommande kassaflöde ut?
14. Den vanligaste missuppfattningen om hedgefonder
15. Multi Asset: pianot med sex tangenter
16. Avkastningsfokus i kronor
17. Första tangenten: Millennium Trends
18. Andra tangenten: mean reversion
19. Etiken kring Lundin Mining
20. Att saker rör sig för mycket åt båda håll
21. Tredje tangenten: reala tillgångar
22. Fjärde och femte tangenten: guld och att gå kort
23. Sjätte tangenten: ett flexibelt ränteben
24. Centralbankerna, forward guidance och igelkortsgrafen
25. Räntan upp, räntefonden ner: en förklaring
26. Hur fördelningen mellan tangenterna ser ut
27. Strategier som inte korrelerar
28. Hur stor är nedsidan i en svart svan?
29. Försäkringen på huset
30. Nassim Taleb och svansrisken
31. Einstein, ränta-på-ränta och en jämn kurva
32. Det aritmetiska kontra det geometriska medelvärdet
33. Murphys lag
34. Att titta på andra hedgefonder
35. Vad är en bra prissättning?
36. Egna pengar i fonden
37. Den politiska risken hos institutionella investerare
38. Vi har bara skrapat på ytan
39. Nästa vecka: guld

Att vilja tjäna pengar i alla lägen

Caroline: Du pratar om att man i alla lägen vill tjäna pengar.

Eric Strand: Man vill tjäna pengar i alla lägen, men i det vi pratar om nu är de flesta hedgefonder ganska försiktiga hedgefonder. Det finns aggressiva hedgefonder också, så det är en spelplan med två halvor.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 50, och det är ett samarbete med Pacific Fonder. Vi kommer att prata om saker som jag tycker är superspännande. Vi kommer att prata om hedgefonder, om guld, om alternativa tillgångsslag och hur man faktiskt kan använda det här i sitt sparande.

Jan: Med oss har vi Eric Strand. Varmt välkommen.

Eric Strand: Tack.

Jan: Du är fondförvaltare och förvaltar två av fonderna, Multi Asset och Pacific Precious. Om jag bara tar kort om din bakgrund, så långt jag har lyckats googla fram den, så handlar det om att du blev utnämnd vid Eurohedge Emerging Fund Awards, alltså en av de bästa nykomlingarna på hedgefondsidan. Du har en gedigen erfarenhet av finansbranschen, jag tror jag fick det till 25 år. Och samtidigt som du har den här gedigna matte- och finanskunskapen har du också en helt diametralt annan sida. Du har varit fäktare i svenska landslaget, var med i OS, du har ett stort intresse för yoga, och du startade de här fonderna när du, som du skrev någonstans i en intervju, gav dig själv en liten gåva när du fyllde 50. Jag tycker det är så fint. Så himla häftigt.

High achiever och en linje genom personligheten

Caroline: Men jag tänker att både fäktningen och yogan nog inte är diametralt, utan det känns som att det ligger i linje på något vis med vem du är. Vi kommer att se mer av din personlighet här under poddens och videons gång. Men det känns som att, nu när jag träffar dig här först, så tänkte jag bara: ja, det här är en high achiever.

Jan: Är det något du vill tillägga i presentationen?

Eric Strand: Nej, men det är väl en bra start att börja med, tycker jag. Sen kommer vi säkert in på det andra.

Jan: Ja, men absolut. Jag tänker att vi hoppar rakt in i det. Hedgefonder och guld är två spännande ämnen, för det är få saker som brukar få så mycket kritik i finansbranschen. Så innan vi går in på det tänker jag så här: varför blev det just hedgefonder, och dessutom mot alternativa investeringar?

Relativ förvaltning kontra absolut avkastning

Eric Strand: Om man börjar med hedgefonder så finns det, som jag ser det, en grund i att man ville uppnå absolut avkastning. Det vill säga att målet var att i alla lägen försöka tjäna pengar för förvaltaren. Och det tror jag är ganska viktigt bland investerare i huvudtaget, att de flesta inte vet skillnaden mellan relativ förvaltning och ett absolut avkastande mål.

Jan: Hur skulle du beskriva skillnaden?

Eric Strand: Skillnaden är att de som, säkert över 90, 95 procent av alla fonder i Sverige, är relativt avkastande fonder. Det vill säga att förvaltaren ska vara bättre än sitt jämförelseindex. Många förvaltare är bättre än sitt index. På många lövsedlar står det att de är sämre än sitt index. Någon gång säger man att de inte kan vara bättre än index. Det betyder att om index är minus 20 procent och förvaltaren är minus 17, så har de gjort ett bra jobb enligt sin egen jobbdefinition. Men det förstår ju inte ens sparare. Minus 17 kan ju inte vara bra. Och därför är det ganska viktigt att investerare får upp ögonen för absolut avkastande förvaltare, det vill säga förvaltare som hela tiden vill tjäna pengar för investeraren. Det är det viktigaste. Inte att vara bättre än index.

Jan: Precis, för det där tror jag att man många gånger missar. Det där har jag pratat om i tio år, just det här med index och att sannolikheten att en aktiv förvaltare slår sitt index är ganska låg. Det har man gjort mycket studier på. Men jag tror precis som du säger att det betonar den här skillnaden, att slå index betyder att göra minus 15 när indexet gör minus 17. Men om du skulle beskriva en hedgefond då?

Varför det heter hedgefond

Eric Strand: För det första vill man tjäna pengar. Det är nummer ett i en hedgefond, och det var så hedgefonder började. Sen blev det ett spår där man var tvungen att ha ett väldigt fritt placeringsreglemente, och fonderna blev registrerade på lite okända eller kända öar i världen där man kunde arbeta på ett annat sätt.

Caroline: Vad menar du då?

Eric Strand: De placeringsreglementen som en hedgefond behövde förr i tiden var tvungna att vara fria, och de här finansiella centren satte upp väldigt bra villkor för hedgefonder att verka på, på Bermuda och Caymanöarna. Där ligger de stora gamla hedgefonderna. Det var bra på den tiden. Men det är lite av det som har gjort att hedgefonder inte har blivit så populära, eller haft lite problem.

Jan: Men kan vi inte gå in på det? Det var ju en av de här frågorna. Om man tittar på ryktet skulle jag säga att de är dåliga, de är dyra, de är aggressiva, och framför allt gjorda för att göra förvaltarna rika. Det är om jag verkligen skulle burka helt åt det negativa hållet.

Eric Strand: Ja, om vi börjar med det sista då. Där finns egentligen det positiva, att de vill göra förvaltarna rika, men tillsammans med kundinvesterarna.

Caroline: Du tänker att förvaltarna blir rika?

Eric Strand: För att de är uppsatta med en performance fee, alltså en prestationsbaserad avgift, som nummer ett. Det vill säga att man har samma mål som investeraren. Grunden är att det är där man tjänar pengar som förvaltare. Så det är en bra grund. Men sen finns det fortfarande, i de gamla hedgefonderna, saker som vi har rådat bot på, kan jag säga. Men det kan jag förklara lite längre fram.

Jan: Men precis.

Eric Strand: Så det är ett bra argument egentligen.

Hedge betyder häck

Jan: Absolut. Och grejen är, jag kan ta min personliga åsikt sen, men innan vi går vidare: varför heter det hedgefond?

Eric Strand: Ja, hedgefond, det är en bra fråga. Hedge är engelska och betyder häck. En häck ska ju skydda i en trädgård. Och det är just det, man vill skydda kapitalet.

Caroline: Men är det i upp- och nedgång då? Du pratar om att man i alla lägen vill tjäna pengar.

Eric Strand: Man vill tjäna pengar i alla lägen, men i det vi pratar om nu är de flesta hedgefonder ganska försiktiga. Det finns aggressiva hedgefonder, så det är en spelplan med två halvor som blandas ihop under samma namn.

Jan: Men kan du inte ge en kort intro på de här två spelplanerna?

Eric Strand: För att kunna tjäna pengar i nedgång är man tvungen att ha ett annat placeringsreglemente, som vi var inne på förut. Den första hedgefonden var till för att skydda kapital vid nedgång på börsen. Men det här fria placeringsreglementet som behövdes för de här fonderna började användas av vissa förvaltare så att de glömde tanken om att skydda. I stället använde de reglementet för att vara så aggressiva som möjligt.

Jan: Så tanken från början var att det skulle vara så här låg risk, att skydda kapitalet. Och sen någonstans längs vägen var det vissa som sa att vi kan använda det här för att maximera avkastningen.

Eric Strand: Och då fick du två helt olika sorters fonder under samma namn, vilket har skapat väldigt stor oreda i vad en hedgefond är.

De dåliga sakerna och hur de byggts bort

Caroline: Men jag tycker det här reglementet känns så diffust på något vis. Kan man förklara det lite kort?

Eric Strand: Ja, man kan säga så här, att det vi har gjort för att komma lite mer framåt är att vi har rådat bot på de dåliga sakerna i hedgefondsvärlden.

Jan: Vad är de dåliga sakerna?

Eric Strand: De dåliga sakerna, traditionellt sett, är att de inte är transparenta, för att de är registrerade på orter långt bort. Det är inte vi. Våra fonder är registrerade i Sverige och är även UCITS-fonder. UCITS-fonder gör att det är full transparens på alla innehav. Så vi har tagit bort den frågan, som var en negativ fråga för vanliga hedgefonder. Nummer två är att hedgefonder kan vara dyra. Det har vi också rådat bot på genom att ha extremt låga avgifter.

Jan: Vad har ni då?

Eric Strand: Vi har en fast förvaltningsavgift på 0,5 procent, vilket bara täcker de kostnader vi har. Det ger oss ingen intäkt. Och sen har vi en rörlig avgift på 15 procent när vi tjänar pengar.

Jan: Jag ska bara säga det tredje.

Eric Strand: Likviditet. Många hedgefonder handlas bara månadsvis. Det tar lång tid innan man kan få ut sina pengar. Där har vi daglig likviditet. På de tre saker som större investerare tycker är negativa har vi kryssat av dem, för att inte ha med de dåliga sidorna.

När en annan åsikt är värd att lyssna på

Jan: Men hur tänker du själv? Eller vad är din rekommendation för hur man ska tänka? För jag har ju hittills generellt avrått från hedgefonder, och det var därför jag tyckte det var så spännande att få bjuda in dig. Min grundläggande åsikt är att om någon har en annan åsikt än man själv, då ska man ofta lyssna. Annars blir det så att man får bias. Så hur skulle du, nu har jag ju fått orättvist göra mitt case här i tio år till lyssnarna om varför man inte ska ha en hedgefond. Varför tycker du att man ska ha en hedgefond i sin portfölj?

Eric Strand: Man kan säga så här, att det idag är ännu mer intressant att ha en hedgefond. En hedgefond har oftast förmågan att vara marknadsneutral mot börsen. Korrelationen är låg, alltså den svänger inte som börsen svänger. Och det är en optimal egenskap ihop med en aktiefondsportfölj. Tar man dagens läge, där den klassiska portföljen har varit aktier och räntor, så fungerar den inte längre. Aktier kan fungera, men vi har varit i en uppåtgående aktiemarknad i den näst längsta genom historien, som är ganska övervärderad. Man har tryckt in väldigt mycket pengar och likviditet i marknaden. Den kan fortsätta, men någonstans vänder det.

Korrelationen är låg. Alltså den svänger inte som börsen svänger. Och det är en optimal egenskap ihop med en aktiefondsportfölj.

Eric Strand: Men ännu värre är att vi är i en räntemarknad där du, för att få en bra portfölj, ska ha haft aktier och statsobligationer för att ha den delen som inte korrelerar med börsen. Men statsobligationer ger en negativ avkastning. Då har man bytt ut statsobligationer mot obligationsfonder. Och obligationsfonder är företagsobligationer, som förvaltarna nu väldigt mycket har drivit upp till high yield, alltså skräpobligationer, för att få maximal avkastning på räntesidan. Problemet med det är att företagsobligationer, eller high yield, har en korrelation som är väldigt hög med börsen. Så nu sitter väldigt många investerare med en portfölj där, om börsen går ner, även deras räntedel förlorar mycket värde. Och då har de egentligen ingen portfölj. Så i stället för att ha obligationsfonder i en portfölj hade jag valt att ha marknadsneutrala fonder.

En kritisk blick på 60/40-portföljen

Jan: Så du säger, till exempel om vi tar caset som jag har gjort, eller som jag har rekommenderat att läsa: att ha en klassisk 60/40-portfölj. Och vill man vara aggressiv, ja, dra upp det till kanske 90/10. De klassiska, konservativa.

Eric Strand: 90 procent aktier och 10 procent.

Jan: Ränte- och obligationsfonder. Så hur skulle du, om du hade läst bloggen kritiskt och sett att han rekommenderar en 60/40-portfölj, där aktiedelen mer eller mindre är marknadsviktad, alltså global cap, och räntedelen är typ 20 procent korta obligationer, alltså typ Spiltan Räntefond, svenska korta tolvmånaders, och sen kanske långa i form av AMF Räntefond Lång, alltså typ de här sju år. Hur långa är de? Ungefär mellan fem och sju år. Hur skulle du med din erfarenhet säga: här hade du lite otur när du tänkte?

Eric Strand: Måste jag vara så snäll?

Jan: Nej, var inte snäll. Det här blev spännande. Vi får se om det blir någon fortsättning på podden efter det här.

Eric Strand: Nej, vad ska jag säga? Kör. Jag har väldigt svårt att se att räntesidan, att ha långa räntepositioner, ger någonting. Och i de korta positionerna ger de ändå ingenting. Så jag hade snarare haft 50 procent aktier och 50 procent marknadsneutrala fonder. Och marknadsneutrala fonder är egentligen kanske ett nytt namn på hedgefonder.

Jan: Ja, okej.

Att välja ut marknadsneutrala fonder

Jan: Men låt oss titta på det här. Hur ser processen ut för att välja ut de här marknadsneutrala fonderna, om du skulle prata med en lyssnare? Hur gör man det? Vad tittar du på? Om du inte fick köpa din egen fond, hur skulle du ha gjort då?

Eric Strand: Där kan man säga att det är just de här tre i strukturen. Det vill säga att om det är en modern hedgefond, en UCITS-fond, så gör det att den inte kan göra allt det man inte heller kanske ska göra med olika hävstång och derivat och knepiga saker. Är den UCITS så är den mycket mer reglerad, fullt reglerad som alla andra fonder, och då har man den tryggheten. Är den dagligt handlad? Då vet man att man kan köpa och sälja. Finns det inga köp- eller säljavgifter? Det kostar inget att köpa, och man kan gå och sälja två veckor senare om man inte tyckte det var kul. Och att kostnadsstrukturen är vettig.

Jan: Det är de tre. Men jag kan uppleva, till exempel, när jag tittar på hedgefonder, för jag har inte alltid varit negativ till hedgefonder, utan för många år sedan älskade jag Stella Nova, jag har haft Lynx.

Caroline: Jag minns att du pratade om det.

Jan: Sen bara försvann de. Det är väl Brummer, tror jag, som har Lynx. Och sen vet jag själv att du i någon intervju, eller någonstans, skrev om både QuantHedge och TrendHedge. Jag kan uppleva att även jag, som är insatt, har väldigt svårt att förstå vad det är jag köper när jag ska titta på en hedgefond.

Caroline: Jag tänkte precis fråga, är det någonting för den vanliga spararen?

Hur djupt behöver man förstå en hedgefond?

Eric Strand: Ja, det är en svår fråga att svara på.

Caroline: Det känns väldigt komplext, det här.

Eric Strand: Ja, fast frågan är ju om inte alla fonder, eller allting, är komplext egentligen. Det är väldigt svårt att säga när man förstår någonting. När man köper en vanlig aktiefond är det ju inte heller så lätt att säga att man förstår vad som görs.

Jan: Men det blir svårare, absolut. Men om jag ska vara lite tuff tänker jag så här: köper jag en global fond fattar jag ändå att jag kommer att få 60 procent i USA, 20 procent i Europa, och att det kommer att vara de största bolagen på de största indexen. Mer eller mindre. Säg gärna nu att Jan, du har missförstått hela grejen. Nej, men det är ändå sunt förnuft. Och vi kommer till exempel att prata om din Multi Asset-fond, som jag tycker är superspännande. Men säg att jag tittar på en sån här random hedgefond, och en grundregel är att förstå vad du köper. Hur djupt behöver jag gå för att kunna analysera en hedgefond?

Eric Strand: I slutändan handlar det om att man gillar fondens arbetssätt, och det blir i slutändan en förtroendefråga för förvaltaren. I hedgefondsvärlden blev det ju också så att de absolut bästa förvaltarna i världen blev hedgefondsförvaltare, för det är där fokuset på förvaltaren är så mycket större. Även om vissa fondförvaltarbolag är stora även på hedgefondsidan, så är fokuset på förvaltaren så mycket större, och det gör att alla är på tårna på ett helt annat sätt. Så det blir en förtroendefråga.

Caroline: Vad menar du med att fokuset är på förvaltaren, och varför är det så?

Eric Strand: Därför att det krävs mycket mer beslut av förvaltaren. Man måste ha mer rätt än fel, man måste våga ha fel.

Caroline: Så du tänker att förvaltaren är en person som har erfarenhet och som har gjort många rätt hittills, alltså som har skaffat sig förtroende.

Eric Strand: Förtroende, det behöver ju inte bara vara genom resultat, men överhuvudtaget blir förtroendefrågan extremt viktig. Den borde den ju vara överallt, men den blir lite extra viktig i och med att det kanske inte är lika lätt att förstå hur jobbet görs. Då blir det att man måste känna ett förtroende, att det här känns bra. Det kan nog vara svårt att komma fram till en slutsats att det här är perfekt genom en total analys.

Warren Buffetts vad och frågan om mätperioder

Jan: För jag tror att många av strategierna kan vara svåra att förstå, det här att vi skyddar och jobbar med räntefonder och så vidare. Men jag tänker en annan lite tuff fråga, för du verkar duktig på dem. Warren Buffett hade ju det här kända vadet, han skulle på tio år, att om jag väljer S&P 500, alltså det amerikanska indexet, så får ni välja en korg med fem hedgefonder, och jag tror att indexfonden kommer att slå de här fem hedgefonderna på tio år. Efter åtta år hade den gjort det. Vad skulle du säga är andra sidan av det där?

Eric Strand: Vi kommer in på det lite i fonderna, och man kommer kanske in på det med matematik och vikten av att ha jämn avkastning. För annars, om man mäter och gör perioder från ett läge. Om man tar marknadsneutrala fonder, hedgefonder, så är deras största styrka att kunna leverera positiv avkastning när marknaden går ner. Det är den absolut största egenskapen. De kan leverera positiv avkastning när börsen går upp också. Men det största är om de kan leverera när börsen går ner. Och att göra mätperioder som Buffett gjorde, där gick det rätt, för att de började vid rätt tillfälle.

Caroline: Du menar att det inte gick ner under den perioden?

Eric Strand: Nej, hade man valt fel tillfälle att börja vadet, så hade det kanske inte sett ut så. Så det blir en sanning i efterhand. Han trodde det, han visste det inte. Men i en börsuppgång är det bättre att äga börsen än hedgefonder. Så är det ju.

Buffetts första regel: förlora inte pengar

Jan: Jag är inte så tuff, utan jag bara burkar här för att göra det tydligt. För jag håller helt med där, just det här med att välja tidsperioder, och det du sa i slutet, att i en uppåtgående aktiemarknad är det få tillgångsslag som slår aktier. Men grejen är ju, Buffett sa också att den första regeln när det gäller att investera är att inte förlora pengar, och regel nummer två är att glömma aldrig regel nummer ett. Jag själv har börjat snegla på hedgefonder också. Och om vi ska vara helt ärliga, RikaTillsammans-portföljen, som var den vi började med, är ju egentligen en variant på permanentportföljen, som vissa absolut skulle påstå är en hedgefond, eller på Ray Dalios All Weather-portfölj. Så tanken på det sättet är inte ny. Och precis som du säger, en av de bästa förvaltarna, Ray Dalio, är ju hedgefondsförvaltare, och den fonden har gått jättebra.

Jan: Och jag tror du sa också att du hade en bakgrund med att ha jobbat med rådgivning, där du jobbade med klienter och deras pengar. Och där kommer, jag tror, och det får du gärna säga din åsikt om, men jag tror att när man börjar sitt sparande är det så här: hur kan jag få maxavkastning, hur kan jag öka mitt kapital? Men när man har kommit en bit på den resan är man inte så intresserad längre av att öka kapitalet, utan snarare av att bevara kapitalet. Och då blir det kanske mer intressant med den här typen av fonder och strategier, där man fokuserar mer på risken än på avkastningen. Vad säger du?

Eric Strand: Ja, men absolut, så är det. När man har kapitalet så är man nöjd om man har 5, eller 8 till 10 procent avkastning per år. Varför skulle man då vara ute efter 30, 40 procent, då är ju nedsidan lika stor. Och risken med nedsidan är att det är väldigt tufft att ta igen en förlust.

Hur ser min kommande kassaflöde ut?

Eric Strand: På samma sätt, när jag för länge sedan var rådgivare runt pengar, brukade jag se det som att den risk man måste ta hänsyn till är: hur ser mitt kommande kassaflöde in? När man blir äldre, när man närmar sig pension, då är en nedgång väldigt svår, för man har inga nya intäkter som kommer, och det är svårt att köpa. Då måste man minska risken. Men det behöver inte ha med ålder att göra, det kan ha med vad man har för jobb, eller att man har sålt sitt företag. Man måste hela tiden se, som jag brukar säga, vi kommer att ha en börskrasch, och den kommer.

Jan: Jag tänkte precis fråga, när kommer den?

Eric Strand: Ja, precis. Vi har väl max två år på oss, max två år, men troligen tidigare. Och den kommer att vara både större och kraftigare än vad vi vill tro, och det vill ingen höra. Men även om det skulle kunna bli en liknande, man pratar om jordens undergång, men det är det inte. Varje krasch är en möjlighet, och varje krasch är bra för alla unga människor, för de får möjlighet att köpa billigt. Det är som en skog som brinner, för att det ska växa nytt.

Varje krasch är en möjlighet, och varje krasch är bra för alla unga människor, för de får möjlighet att köpa billigt. Det är som en skog som brinner, för att det ska växa nytt.

Eric Strand: Man får inte bli rädd när man börjar prata om krasch, utan det behövs ju just för att våra ungdomar ska få sina löner och köpa väldigt dyra aktier. Det är bra för dem som har, men det är inte bra för dem som kommer. Så en krasch skapar möjligheter.

Den vanligaste missuppfattningen om hedgefonder

Jan: Precis, precis. Jag tänker att vi ska, åh, det är så mycket spännande. Jag tänker att vi ska börja runda av just den här hedgefonden. Vi ska ju prata om guld och massa annat. Är det någon missuppfattning du upplever? Den vanligaste missuppfattningen kring hedgefonder?

Eric Strand: Det är svårt, för vissa missuppfattningar är ju sanna uppfattningar också. Det är när man generaliserar som det blir ett problem. Alltså att man ser alla hedgefonder som samma sort, i stället för de här två spelplanerna. Om man generaliserar över de som är UCITS-reglerade eller de som ligger på Bermuda och Caymanöarna. Börjar man generalisera, förenkla.

Jan: Då blir det som alltid. Börjar man generalisera är man på väg åt fel håll.

Caroline: Men du pratade om förtroendet för förvaltaren, att det är väldigt viktigt. Har du själv haft någon förebild inom hedgefondvärlden, en riktigt duktig förvaltare?

Eric Strand: Det finns ett par amerikanska förvaltare som jag verkligen tycker har en coolhet och en vass hjärna och en syn. De måste ju oftast ha en lite bredare eller annorlunda syn. En vanlig förvaltare, där är det ju att du ska vara Sveriges småbolag eller globala aktier, då kan du göra en portfölj i grunden, så du har en bas, och sen tar du lite små bets på några bolag som du tror eller vet kommer att vara bättre än marknaden. Så blir du lite bättre än index, och det är jättebra, för du gör ett bra jobb. Men du behöver inte ha en stor fundamental syn på hela världen och hela systemet, utan du kan vara ganska inne på ett litet spår.

Caroline: Men du menar att de som du tycker är vassa har en mer fundamental bild över vad som pågår i världen?

Jan: Och hur det påverkar ekonomin.

Eric Strand: Precis, precis.

Multi Asset: pianot med sex tangenter

Jan: Men apropå det här med strategier, kan inte du bara berätta hur du tänker själv kring de hedgefonder du driver? Du driver ju dessutom inte bara en utan två. Men om vi börjar med den här Multi Asset, så när jag läste på här bestod den av lite olika delar. Som jag tror du kallade för millennial, de här nya teknologierna. Den består av reala tillgångar, räntor och så vidare. Kan du inte ge en introduktion?

Eric Strand: Tanken med fonden är helt enkelt att skapa en stabil avkastning. Det är en ganska försiktig fond. Vi siktar bara på den riskfria räntan, som är noll, plus 5 procent. Så målet är egentligen bara 5 procents avkastning. Så det är en relativt försiktig fond på det sättet. Stabiliteten, vad vi vill ha där, är att vi vill ha så lite volatilitet, alltså så lite svängningar, som möjligt i fonden. Och det ska jag komma in på varför det är så viktigt, antingen på fondnivå eller på portföljnivå. Som ni jobbar är det på portföljnivå, men för mig, med fonden, får jag se på fondnivå. Vad är värdet av att ha lite svängningar, att ha en stabil kurva svagt uppåt?

Eric Strand: För att uppnå det finns det olika tillgångsslag att ta till, och lite olika strategier. Det är de här sex olika strategierna i fonden. Ni känner er ganska bekväma med den, för egentligen har jag samma grund som ni tänker. Det är Harry Brownes permanentportfölj i botten i min tanke. Sen är det, som du var inne på, Ray Dalios All Weather Fund, som kom senare. Men sen har jag velat göra det lite bättre än vad de har gjort.

Jan: Ja, men såklart. Man ska ju inte göra något som de gör fast sämre.

Avkastningsfokus i kronor

Eric Strand: Och då är det, som sagt, reglerade, transparenta fonder. Det som också är viktigt med mina fonder är att vi har ett avkastningsfokus i SEK, i kronor. För annars, om man köper andra fonder, vet man ju inte. Är det en internationell fond, så vill de ju lyckas så bra som möjligt, men deras mål är hur fonden går i dollar eller euro, där de sitter. De bryr sig inte lika mycket om vad den råkar ge i kronor. Det blir bara ett resultat, men inte det de mäts av.

Caroline: Så då har det med valutan att göra också?

Eric Strand: Ja, eller att tänka på valutan. Det är viktigt, som jag sa. När jag sitter med våra fonder mot svenska investerare, så är det dem vi tänker på. Vi sitter i samma båt. Och det är det som är viktigt någonstans, och det är även det vi sa förut med hedgefonder, att man lever på performance, via en prestationsbaserad avgift, så att man sitter i samma båt. Bara det skapar förtroende också.

Vi sitter i samma båt. Och det är det som är viktigt någonstans.

Eric Strand: Men Multi Asset, för att få till det, är det olika tillgångsslag och strategier.

Jan: Det är ju nästan som ett piano, och på det här pianot har du sex tangenter. Och sen varierar du mellan de här sex tangenterna. Kan du inte beskriva dem? För jag tyckte att det var ganska spännande.

Första tangenten: Millennium Trends

Eric Strand: Vad jag vill göra där är att titta på aktiesidan. Och då tycker jag det finns två intressanta strategier först och främst. Den första kallar jag för Millennium Trends. Det är bolag som förändrar den värld vi lever i. Vi börjar med bioteknik, sen cybersecurity eller cybersäkerhet, alltså de där dataföretagen. Vi har AI, artificial intelligence, och robotics. Och den fjärde, som jag kallar för rechargeable batteries, alltså uppladdningsbara batterier. Inte Tesla, det är inte bilen, utan batterierna.

Caroline: Som man kan ha i hem, eller vad tänker du?

Eric Strand: Det är inte själva bilen som är förändringen, utan det är hur de drivs som är förändringen. Och då vill vi äga litiumbolag, eftersom det går åt mycket litium för att göra batterier. Så det är de trenderna som förändrar. Det är väldigt spännande bolag vi äger där, men vi äger ganska stora bolag, eller vi äger de stora bolagen. Inom bioteknik äger vi de största bolagen, för de gör vinst, de sitter inte med enorma mängder lån.

Caroline: Och kan man säga vilka de är?

Eric Strand: Ja, det kan man ju se.

Caroline: Precis, kan du inte ge några exempel, vilka typ tre, fyra?

Eric Strand: Ja, du ser det ju på Morningstar och allihop. Du kan gå in och se på fonderna.

Jan: Men om du skulle säga vilka som är favoriterna?

Eric Strand: Ja, men favoriter handlar inte om att ha favoriter. Man får inte bli kär i sina innehav.

Jan: Okej, det är bra.

Eric Strand: Det är väldigt viktigt. Men det som är viktigt här, det här är ju momentumaktier, aktier som går bra. Men det jag ville säga egentligen var att vi äger de större bolagen även inom bioteknik och cybersecurity. För jag vill inte ha icke likvida. Vi tar inte risken att köpa små bioteknikbolag. Vi avstår från att få 300 procents avkastning. För det finns ju inom de sektorerna bolag som kan vara ännu hetare, som kan ge ännu mer avkastning, men då tar man risken att de går åt andra hållet, eller att de inte är lika lätta att handla. För oss är likviditet väldigt viktigt. När man har en fond är det viktigt att kunna sälja snabbt. Att köpa är alltid lätt, men att kunna sälja snabbt. Och det kommer marknaden, när kraschen kommer, så blir det väldigt tydligt hur viktigt det är att kunna ta sig ur en position. Det är inte givet i en krasch. Och därav stora bolag. Men det är de fyra delstrategierna i en strategi.

Jan: Så det är den första tangenten.

Andra tangenten: mean reversion

Eric Strand: Den andra tangenten, som också är aktier, kallar jag för mean reversion. Det är en återgång till medelvärdet. Och vad vill vi köpa där? Jo, sånt som är lågt värderat, undervärderat. Och då är det i sektorer eller länder så att säga, det blir kontracykliskt. Där kan vi ta ett exempel som är bra, som vi brukar använda. Det vi köpte när fonderna började, Lundin Mining, på en kurs runt 25, som nu har haft en kurs runt 50, två år senare. Det är ju 100 procents avkastning. Men det intressanta var, när vi köpte den på 25, att all time high var nära 100 innan den sektorn så att säga tappade. Det vill säga att vi hade en ganska stor potentiell kursuppgång bara för att komma tillbaka till tidigare all time high. Medan resten av börsen stod ganska mycket på all time high, och då är det inte lika mycket potential i det. Det betyder inte att Lundin Mining någonsin kommer tillbaka, det vet vi inte. Men potentialen är där.

Caroline: Så vi har Lundin Mining i?

Eric Strand: I Multi Asset. Under mean reversion.

Caroline: Vänta, kan du motivera det valet?

Jan: Just på grund av det här balanserade, man säger att aktier går upp och de går ner. Men om man drar ett medelvärdesstreck där, så kommer den att återkomma.

Etiken kring Lundin Mining

Caroline: Jag kan tänka mig också att det finns en del människor som har negativa associationer till Lundin. Lundin Mining då bland annat. Är ni med på vad jag menar?

Eric Strand: Att det är mining i sig?

Caroline: Nej, men var de opererar någonstans i världen, och att det kanske inte är så noga för dem. Media har väl lagt fram det lite så.

Eric Strand: Jag har ingen aning.

Caroline: Men för mig låter det så.

Eric Strand: Man kan säga så här.

Caroline: Intressant att ni har det. Kan du motivera lite mer, så etiskt, från det etiska hållet?

Eric Strand: Ja, men nu börjar det bli riktigt spännande. Det är klart att det är lätt att säga att man tänker etiskt, alltså att gruvbolag inte är så etiskt. Men om vi inte hade några gruvbolag så skulle vi inte ha någonting.

Caroline: Nej, jag tänker inte gruvbolag, utan Lundin.

Eric Strand: Ja, men jag vill börja där, med att först kan man tänka sig att gruvbolag, det blir hemskt, och det kan jag hålla med om, att det kan se hemskt ut och så vidare. Men om vi var så etiska att vi inte ska gräva i jorden, då har vi inte en telefon, vi har inte ett hus, vi kan inte bygga någonting om vi inte har gruvbolag. Så någonstans kan man inte bara säga att vi ska totalt göra allting rätt.

Caroline: Nej, det håller jag absolut med om. Det finns en gräns för vad vi kan göra.

Eric Strand: Om man tar Lundin kan man säga så här, att det de är väldigt bra på ute i världen, och där anses de, i USA anses de som en av de tio bästa familjerna inom just den här sektorn. Det är ett namn som är väldigt aktat i USA, eller hela världen, i mining, i gruvdrift, hur skickliga de är. Så de är väldigt kända, kanske mer positivt kända utomlands förmodligen än i Sverige. Men deras expertis är just att kunna verka i ganska svåra områden.

Caroline: Vad tänker du, svåra då?

Eric Strand: Där det är politiskt svårt. Det är lite mer länder som är lite mer...

Caroline: Som du tänker i Afrika kanske, någonstans?

Eric Strand: Normalt sett, i den andra fonden och så vidare, undviker jag det. För mig, ur fondernas perspektiv, gillar jag att undvika sådana bolag, även om vi äger en Lundin Mining. Men mining är ju inte så nischat som några av de andra bolagen. För i Pacific Precious och den andra fonden vill jag hellre ha bolagen i Kanada, USA och Mexiko, länder som är lite stabilare än de länder där Lundin agerar. Men det som är positivt med Lundin också är att familjen äger så mycket i sina egna bolag. Det gillar jag.

Jan: Ja, men det handlar ju precis om att sitta i samma båt.

Eric Strand: Ja, det är väldigt positivt med Lundinbolagen. Och deras expertis och skicklighet.

Jan: Så det här är aktiedelen?

Att saker rör sig för mycket åt båda håll

Eric Strand: Ja, det är mean reversion. Där är det länder som har, ibland har vi länder som har gått ner, alltså Grekland eller Brasilien, sådana ger möjligheter för att de har gått ner. För det var det du var inne på, att i mean reversion betyder det att saker oftast går ner mer än de ska göra, och de går upp mer än de ska göra. Det rör sig alltid uppåt för mycket och neråt för mycket. Och det skapar möjligheter för förvaltaren, eller för investeraren.

Jan: Snyggt, så då är det två.

Tredje tangenten: reala tillgångar

Eric Strand: Det är två. Den tredje är då, blir också aktier, fast med fokus på reala tillgångar. Det vill säga att vi äger fastighetsbolag, skogsbolag, bolag som håller på med vatten, infrastruktur, jordbruk. Så det är bara bolag som äger någonting. Vi vill inte ha bolag som bara jobbar med ekonomi, eller jobbar med andra tjänster och så vidare.

Jan: Utan de ska äga någonting där under.

Eric Strand: Och det är gärna skog, fastigheter eller infrastruktur.

Jan: Och de sista tre?

Fjärde och femte tangenten: guld och att gå kort

Eric Strand: Sen har vi ett ben som egentligen bara är guld. Det ska vi prata om.

Jan: Ja, det ska vi prata om.

Eric Strand: Vi har en hel fond för det sen. Det femte benet, där går vi kort på aktiemarknaden.

Jan: Okej.

Eric Strand: Så vi går kort i olika länder eller sektorer.

Jan: Kan du säga någonting om vad kort är, för dem som inte är med?

Eric Strand: Enklast är att man får en tvärtomrörelse. Man tjänar på när börsen går ner. Och det gör vi. Jag jobbade väldigt mycket med ETF, som har blivit populärt nu, men som jag jobbade mycket med och var expert runt. Jag gjorde förut två fonder som bara investerade i ETF. Men idag använder jag bara ETF för att gå kort. För det är väldigt bra. När man går kort är det bra att gå kort ett helt index, i stället för att gå kort en enskild aktie. För det finns en risk. Om man går fel och går kort en enskild aktie, och den går upp hur mycket som helst, då blir det hur mycket som helst. Medan om man kortar ett index får man en bredd. Så det har blivit väldigt bra med ETF, att man kan gå kort via ETF.

Caroline: Men är det det här med att blanka?

Eric Strand: Ja, fast när man går via en ETF slipper man göra det via enskilda bolag, en enskild handling, utan då löser den det. Så blir det lite enklare att gå kort.

Sjätte tangenten: ett flexibelt ränteben

Eric Strand: Och sen är det ett ränteben.

Jan: Men det var du ju lite kritisk mot innan.

Eric Strand: Därför har vi ett ränteben som är flexibelt, så jag kan gå kort långa räntor.

Jan: Okej.

Caroline: Vad händer då? Är det som minus minus, tar de ut varandra?

Eric Strand: Nej, det blir så att om långa räntor går upp, stiger sakta nu, då kommer obligationsfonder att tappa i värde.

Jan: Det är det vi brukar prata om, när räntan går upp så går en räntefond ner.

Eric Strand: Det är fortfarande ologiskt och konstigt för mig, men vi kan ta det. Det kommer allmänheten snart att lära sig.

Jan: Men kan du inte ge en kort förklaring för någon som aldrig har hört det här förut? Hur skulle du förklara det, när räntan går upp att räntefonder går ner?

Eric Strand: De gamla ligger ju med låga räntor inlåsta, och när det kommer högre räntor så finns det inget intresse av att äga de gamla.

Centralbankerna, forward guidance och igelkortsgrafen

Caroline: Och var kommer de höga räntorna ifrån? Är det från staten då, att de höjer?

Eric Strand: Tyvärr var det förr i tiden så att centralbankerna styrde den korta räntan, och marknaden styrde den långa räntan. Men centralbankerna har tagit över båda två. Och förr jobbade centralbankerna så att man sa ingenting, och sen helt plötsligt sa man någonting. Och då var det det.

Caroline: Men sen krisen då, som var?

Eric Strand: Sen har man börjat på engelska, då säger de forward guidance. Alltså de ska prata om hur de kommer att göra, så att det ska bli en mjuk resa. Och det har Riksbanken också gjort. Och det är intressant när man tittar på just vad Riksbanken har sagt och tittar på de kurvorna. Nu har jag inte det exakt, jag har inte några papper eller bilder framför mig, men om man backar de här åren och ser på räntekurvorna. De har förutspått.

Jan: Då får man igelkortsgrafen.

Eric Strand: Ja. Tanken är att man har pratat om en kurva, och den ska vara upp. Men det har aldrig inträffat. Och man har pratat om räntehöjningarna uppåt, man har pratat om 25 olika räntehöjningar, men det har blivit 11 räntesänkningar på den resan. Det är en väldigt intressant graf att titta på. Och det mest intressanta egentligen är att marknaden fortfarande litar på det som sägs, fast man har sagt fel 25 gånger i rad.

Jan: Det kan man inte göra på olika sätt.

Caroline: Ekonomin blev inte som man hade tänkt.

Jan: Jag kan lägga in igelkortsgrafen på bloggen, för den är jättekul.

Räntan upp, räntefonden ner: en förklaring

Jan: Om jag gör ett försök att förklara det här, så tänker jag så här. Om jag är en räntefond är det så att man lånar ut pengar till någon, och då har vi kommit överens om att jag lånar ut mina pengar till dig på en ränta.

Eric Strand: På en viss fixränta.

Jan: Sen går tiden och du betalar mig den här räntan, och då får jag säga 1 procent. Sen höjs ju räntan till 2 procent. Det betyder att på alla nya lån kan jag få 2 procents ränta. Då är det inte så himla attraktivt att köpa upp ditt lån, för det har ju bara 1 procents ränta. Eller hur? Då har värdet sjunkit. Och det är därför som när räntan ökar, så sjunker räntefonder i värde. Så min tolkning, när du säger gå kort långa räntefonder, det betyder att när räntan ökar kommer du att spekulera i att de långa räntefonderna kommer att minska i värde. Vilket gör att då blir det precis som du säger, minus minus blir ett plus. Då tjänar jag pengar.

Eric Strand: Då tjänar jag pengar.

Caroline: Ja, för du tänker att krisen kommer att komma inom ett antal...

Eric Strand: Nej, det har inte behövt ta med krisen i det. Det kan vara tvärtom, att man får så mycket fart på ekonomin så att man måste höja räntan. Så det finns olika sätt varför räntan höjs. Det kan vara att det är så mycket fart, att det går väldigt bra, då måste räntan höjas, för att det skapas inflation. Eller så har du kris, som i Argentina nu. Där har vi en väldigt intressant situation, som man kanske behöver ta upp på radarn. Man har fått höja räntan till 40 procent.

Jan: I Argentina, är det inte Venezuela?

Eric Strand: Nej.

Jan: Det visste jag inte. Spännande.

Hur fördelningen mellan tangenterna ser ut

Jan: Utifrån de här fem tangenterna.

Eric Strand: Sex tangenterna. Vi har inte nämnt det också, men det är inte mycket annars. För det är också viktigt, när det gäller räntefonder idag, att det finns fonder. När man ska söka fonder, ja, men den har fått pris, eller den var bästa räntefonden. På aktiesidan kan det vara ett väldigt bra fenomen, men på räntesidan idag, så är egentligen den bästa räntefonden den fond som har haft de placeringar som har haft högst ränteavkastning. Och vilka får högst ränteavkastning? Jo, det är de bolag som har högst risk. Räntan stäms ju av mot risken. Det vill säga att de som toppar listan över bästa räntefonder är de som har de sämsta bolagen, de som har tagit högst risk. Så frågan är hur bra det är att äga, och hur bra det är att titta i backspegeln på deras resultat.

Jan: När krisen kommer får man se vem som har simmat naken. Eller vad är det man brukar säga, när vattnet åker tillbaka får man se vem som står där utan badbyxor.

Eric Strand: Det är lite farligt, just att man får betyg som att man är bästa fond, men man är den som har tagit mest risk, eller har mest skit i portföljen.

Jan: Men hur är fördelningen mellan de här sex tangenterna? Är det liksom 15, 15 procent rakt av i början?

Eric Strand: Nu har vi ingen bild här, men om vi säger Millennium Trends, den första, är ungefär 20 procent. Mean reversion, den strategin, är lite mindre, på 10 procent, nu, bara för att det är svårt att hitta reala tillgångar då. De aktierna som äger skog och vatten, 20 procent. Guld, 20 procent. Och sen är vi korta ungefär 10 till 15 procent. Och så har vi räntesidan, som då är 15 till 20 procent.

Jan: Hoppas det blir hundra nu.

Eric Strand: Nej, precis, det får man säga.

Strategier som inte korrelerar

Jan: Och sen, hur mycket varierar du? Om jag köper den här fonden, kan det plötsligt bli att det är 100 procent?

Eric Strand: Nej, nej. För egentligen är grunden, som vi sa, permanentportföljen, så den är ganska, jag känner att det är strategierna jag har hittat, strategier i sig som inte korrelerar. För det här Millennium Trends, den är lite momentum, lite som börsen fast lite vassare. Den är lite spännande. Mean reversion, det är undervärderade bolag som är kontracykliska. Om börsen skulle krascha kommer de ju att tappa. Men mean reversion, de är ju redan lågt värderade, så de har inte lika mycket fallhöjd på det sättet. Och aktierna i reala tillgångar kanske blir intressanta när alla blir lite defensiva. Och guld också. Nej, jag ser inte framför mig att det rör sig så mycket, att guld kanske går från 20 till 25 procent.

Caroline: Vi ska komma in på guld, men får jag bara fråga, kan man äga fonder i vatten?

Eric Strand: Vattenbolag.

Caroline: Vattenbolag.

Eric Strand: Som jobbar med vattenrening.

Caroline: Så på det viset.

Eric Strand: Alltså vatten är en viktig resurs. Det är en resurs och råvaror.

Hur stor är nedsidan i en svart svan?

Jan: Säg att jag köper den här fonden, hur stor är sannolikheten, jag fattar att det här är omöjligt att svara på, men jag försöker ändå, att den skulle göra minus 20 procent? Du säger att vi ska vara på stats plus 5 procent. Vad är så här worst case? Säg att det verkligen skulle skita sig, vi har en så här svart svan. Vad är risken jag tar i den här fonden?

Eric Strand: Ja, tittar vi på vad våra fondadministratörer gör, så är det att de backtestar alla krascher som har varit och ser vad fonden hade gjort under de förutsättningarna. Nu har jag inte siffrorna framför mig, men då landar vi på plus i alla de situationerna. Så det måste vara någon ny situation, som aldrig har inträffat på något sätt.

Jan: Men det ska vara osannolikt att den här ska kunna backa med någon större procentandel. Vågar du säga så här, den kommer med 90 procents säkerhet inte att backa med mer än max 5 eller 10 procent? För vi vet ju att ett vanligt index kan backa med 60 procent utan problem. Vad är nedsidan? Förstår du vad jag är ute efter lite?

Eric Strand: Ja, absolut, absolut. Jag tänker bara på vad som kan finnas. För det som är så lurigt, som du var lite inne på med statistik, nu brukar det användas åt andra hållet, men ibland säger man att saker har gått upp så och så mycket, men då har man inte räknat med att det var inflation under den tiden, som egentligen var givet. Jag försöker se om det finns någon parameter åt det andra hållet, som skulle kunna göra att den får gå dåligt.

Försäkringen på huset

Jan: Men för mig handlar det inte om att få ett rätt svar. Jag gillar till exempel, jag gör mycket Monte Carlo-simulationer och räknar på drawdowns och sådär. Och då brukar jag säga att de flesta sparare har alldeles för mycket risk i sina portföljer. Jag brukar säga att den genomsnittliga 40-åringen inte har varit med om IT-bubblan, och den genomsnittliga 30-åringen har inte ens upplevt finanskrisen.

Eric Strand: Så de är ju inte medvetna om det.

Jan: Eller känslomässigt medvetna om det. Som jag berättade innan, jag har förlorat mina pengar två gånger, jag har varit med om att min portfölj stod på minus 62 procent, och jag loggade inte in på mitt Avanza på ett och ett halvt år, för det var bara så att jag mådde dåligt. Och jag menar så här, att om jag köper din fond, då skulle jag bli sjukt besviken om jag loggar in och den står på minus 62 procent.

Eric Strand: Jag gissar att du hade haft vissa offentliga... Vi sitter ju i samma båt. Även om börsen går ner 70 procent, så sitter vi i samma båt. Jag vet inte om man kan säga att det inte kan hända.

Jan: Nej, men det fattar vi. Vi ska ju inte ha det.

Eric Strand: Det går ju inte att säga med 100 procent.

Jan: Nej.

Eric Strand: Men alltså, det ligger i hela fondens konstruktion och sätt att jobba. Det är vår överlevnad. Det är där vi jobbar dag för dag, att se till att vi har positiv avkastning. Det får liksom inte börja gå alldeles fel, eller att vi börjar se åt fel håll. Men jag går också lite längre än att göra sådana simuleringar. För mig är det ännu intressantare med det man pratar om, kanske mer om tail risk. När det händer som inte har hänt. Den ska inte klara det som redan har hänt, utan den ska vara gjord för att klara det som kommer att hända, för nästa kris, en annan kris.

Den ska inte klara det som redan har hänt, utan den ska vara gjord för att klara det som kommer att hända.

Nassim Taleb och svansrisken

Jan: Och det är ju mycket det som Taleb pratar om, med svarta svanar.

Eric Strand: Förlåt, nu blev det nördigt.

Jan: Nej, men det bygger på att vi tenderar att underskatta när det går åt skogen.

Eric Strand: Och då är det en forskare, eller en författare, som heter...

Jan: Nassim Taleb, som skrev en bok om just det här, att osannolika händelser inträffar med mycket högre sannolikhet än vad de egentligen borde. Vilket betyder att vi har gjort vissa felaktiga antaganden kring hur finansmarknaden rör sig. Att vi har mycket det här med svansrisken, att den långa svansen kan smälla till och ha mycket större påverkan än vad den statistiskt borde ha.

Eric Strand: Sen blir mina fonder lite som så, att jag inte heller vill simulera vad sannolikheten är inom 95 procents säkerhet, utan det är de där 5 procenten. Köper man din fond, så har du de 5 procenten. Och det är egentligen som försäkringen på huset. Sannolikheten att man ska behöva använda försäkringen, alltså om det brinner, sannolikheten för det är ju minimal. Men ändå har vi alla en försäkring för om huset brinner. Och vi hoppas att vi inte behöver använda den, men vi har den. Och det gäller portföljer också, att man måste ha. Ja, måste, måste man inte.

Jan: Man bör ha en sån här. Toppen.

Einstein, ränta-på-ränta och en jämn kurva

Jan: Är det någonting mer du tänker att vi har missat, om vi tar specifikt Multi Asset?

Eric Strand: Det som skiljer sig där är att den, just ännu mer, har som mål att ha en jämn avkastning. Och det är lite av det du var inne på, ett av mina tre årsspråk, eller inte mina, utan Warren Buffetts årsspråk som du tog. I den fonden bygger du på ytterligare ett årsspråk, från Einstein. Albert Einstein, som ränta-på-ränta-effekten, som ett av världens åttonde underverk. Och det ser man ju i alla grafer, hur positivt det är. Översätter man ränta på ränta till vår värld, börsen, eller avkastning på avkastning, då får det en dimension till som är väldigt viktig. Och då blir det lite matematik. Man pratar om aritmetiskt medelvärde och geometriskt.

Jan: Du hade ett citat: höga aritmetiska värden optimerar avkastningen, och skyddar samtidigt mot Murphys lag vid insättning och uttag. Var det rätt citerat?

Det aritmetiska kontra det geometriska medelvärdet

Eric Strand: Ett grundexempel är att om man över tio år har 100 procent. Om man adderar alla tio årens avkastningar till 100 procent, så är den optimala kurvan att ha 10 procent varje år, alltså i slutresultatet. Medan har man plus 20, 0, plus 20, 0, plus 20, 0, en ojämn kurva, så får man ett sämre slutresultat. Så det gäller att ha. Och det kan man ta också så här, ta lite kraftigare exempel. Om man har plus 50 och sen minus 50 i ena exemplet, och sen har någon som har, nu säger vi 0, 0. Det är de två serierna. Aritmetiskt tar ju båda samma, båda är 0 om man lägger ihop dem. Men resultatet, där har man kvar sina pengar. Men i andra fallet, så har man då från 100 fått 50 procents avkastning till 150, och sen när man förlorat 50 procent, då har man 75. Det var minus 25 procent. Det vill säga att aritmetiskt har de samma medelvärde, men inte geometriskt.

Eric Strand: Och därför gäller det att ha ju jämnare och finare kurvor man kan ha. Och det är därför det är så dyrt att förlora pengar, för det kostar så mycket. Och det är inget problem när börsen bara går upp. Men har man upplevt lite nedgångar, då lär man sig det. Det där är väl kanske bara tråkigt matematiskt.

Det är därför det är så dyrt att förlora pengar. För det kostar så mycket.

Jan: Precis, men det är ju som med Caroline, i förra avsnittet pratade vi om det här U-shaped glide path, det här med uttagsstrategierna, och att man vill minska risken för att ett enskilt år i början av ens sparandekarriär kan ha oproportionerligt stor påverkan. Och jag tror att det är många som inte tänker på det du är inne på, just det där med skillnaden på det aritmetiska och det geometriska.

Murphys lag

Eric Strand: Ja, och ett annat som jag brukar använda där, som jag tycker är lite roligt, det är Murphys lag. Om någonting kan gå snett, så går det snett. Och det är ju så, när man vill ta ut pengarna, när man behöver, man vill köpa någonting, huset är nytt, det är just då börsen har rasat. Och det är det man vill undvika. Undvik Murphys lag genom att ha jämn avkastning.

Jan: Är det något du vill tillägga kring den här Multi Asset? Något vi har missat?

Eric Strand: Nej, det tror jag att vi har kommit igenom, det mesta.

Jan: Jaha, toppen. Bra.

Att titta på andra hedgefonder

Jan: Och om du, som ändå är inne i branschen, om man skulle vilja titta på några andra sådana här hedgefonder, vilka tycker du är, de här är också duktiga, eller de här kompletterar? Har du några sådana?

Eric Strand: Inga. Jo, nej, men det finns ju jättemånga duktiga förvaltare, absolut. Det är svårt, jag ska inte säga namn på andra förvaltare, om vilka som är bättre än de andra. Det är ju bara att söka, tycker jag. Men det viktiga är att hitta strategier som uppfyller de här kriterierna.

Caroline: Vilka var de kriterierna?

Eric Strand: Att prisbilden är okej, att de är UCITS så att man vet att de är transparenta, och att de är dagligt handlade.

Vad är en bra prissättning?

Jan: Och hur ska man tänka, så här mellan tummen och pekfingret, vad är en bra prissättning? För det där brukar jag prata om, att fondavgifterna är skitviktiga.

Eric Strand: Först får man börja titta på att det inte är en fond-i-fond, för då blir det lite lurigt. Då kan det stå 0 procent, men det betyder att det är de underliggande fonderna, så där blir det lite rörigt direkt. Medan är det en vanlig direktfond, då ser man ju priserna. Förr tog hedgefonder 2 procent i fast avgift och 20 procent i rörlig avgift. Det var de där 2-20. Och nu, i moderna tider, har alla avgifter kommit ner. Så nu är det väl 1 procent i fast avgift och 20 procent i performance fee. Vi har gått lite längre där och dragit ner till en halv procent och 15 procent i performance fee.

Jan: Och då ligger performance fee på, om ni slår de här statsobligationerna, de här 5 procenten?

Eric Strand: Nej, utan vi har ett tröskelvärde. Vår definition är att tjäna pengar. Så när vi slår våra egna all time highs, då tar vi ut performance fee. Så att vi sitter i samma båt som investeraren. Vi tjänar bara pengar då investerarna har tjänat pengar.

Egna pengar i fonden

Jan: Bra. Har du dina egna pengar i fonden?

Eric Strand: Ja.

Jan: Alla?

Eric Strand: Inte alla i en fond. Jag har ju två fonder, så jag har delat upp det. Sen har jag lite annat också, lite direkta innehav.

Caroline: Direkta innehav i aktier då, alltså?

Eric Strand: Ja, och i silver.

Caroline: Ja, okej.

Jan: Bra.

Eric Strand: Sen har jag någon försäkring, om inte mina fonder finns, då får jag äga lite annat.

Jan: Ja. Men det tänker jag att vi ska prata lite mer om. Och om man skulle prata med någon där ute, vad skulle de säga? Ja, men Erics fond, den är bra, men. Vad skulle de säga om man vänder på det?

Den politiska risken hos institutionella investerare

Eric Strand: Alltså, i dagsläget, om vi lider av någonting, så är det att vi snart är tre år. Många uppfattar ju tre år som väldigt viktigt. Det finns ett värde av att en fond är tre år, det finns lite mer historik. Sen vet jag inte, ibland kan man vända på den saken.

Caroline: Hur kan ni lida av det?

Eric Strand: Nej, för det finns de som säger, vi större investerare säger, att vi tittar inte på fonder som inte har tre års historik. Det är en regel vi har. Ibland får jag, alltså i nöjelande investerare kan jag alltid göra som de vill, medan vissa institutionella eller försäkringsplattformar och så vidare, de tittar inte på fonden, för den är tre år gammal, punkt. Och då lider man av det.

Caroline: Och samtidigt har det ju inget med framtiden att göra.

Eric Strand: Exakt, nej, det är precis det, och alla vill inte riktigt förstå det. Men de som fattar beslut för andra, de lägger in en fråga om vad jag kallar för politisk risk. De vill inte få kritik, de vill inte höra att de var lite smarta, utan de vill hellre säga...

Caroline: Vi tog något som har gått bra i alla fall.

Eric Strand: Ja, vi gör inte så. De blir lite försiktiga, helt enkelt, på något sätt för att skydda sig. Men det har egentligen inte med framtiden, eller om det är en bra fond eller någonting annat, att göra.

Vi har bara skrapat på ytan

Jan: Toppen, bra. Det här ska bli superspännande. Jag ska faktiskt ta mig en funderare, och kanske komplettera, precis som du säger, räntebiten, att kanske sänka räntebiten och lägga till hedgefond. Och man kan köpa dina fonder via både Avanza och Nordnet och de vanliga ställena. Egentligen var det tänkt så här, att nu skulle vi prata om guld, men jag tänkte inte att vi skulle prata över en timme om hedgefonder. Men så kul var faktiskt det.

Caroline: Jag tycker ändå det är för lite tid, helt ärligt alltså.

Jan: Ja, precis. Man har ändå bara skrapat på ytan.

Caroline: Ja, vi har skrapat på ytan. Jag tycker det verkar vara rätt... För mig, som inte är insatt, känns det komplext, och det finns mer att gräva i där för att förstå varför det skulle vara bra för mig. Så att en timme är lite.

Nästa vecka: guld

Jan: Men jag tänker att för dig som lyssnar, så vet du vad vi har bestämt här, vi gör så här. Att vi avslutar egentligen den här veckans avsnitt här på hedgefond. Och sen gör vi så att nästa vecka tar vi, och fortsätter vår konversation, där vi pratar om guld och vad pengar är och lite de bitarna. Så tack för den här veckan. Normalt sett brukar jag säga till gästen hoppas du vill komma tillbaka, men här blir det inte ens en fråga, för vi bara fortsätter inspelningen här efteråt. Men vi delar upp det, så att nästa veckas avsnitt får Eric fortsätta.

Eric Strand: Eller vi kommer att fortsätta vår konversation här.

Jan: Men att gå in på guld, som är superspännande, för precis som hedgefonder är det få tillgångsslag som brukar få så mycket, eller som polariserar.

Eric Strand: Så mycket som guld faktiskt gör.

Jan: Tack för att du följer oss. Har du frågor kring det här vi har pratat om, så får du jättegärna skriva en kommentar, så kommer vi och Eric att svara på dem under de kommande dagarna. Så tack för idag.

Eric Strand: Tack.

Jan: Tack.