Fortfarande en stor uppsida i både guld och silver

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Guld mot 3 000 dollar och ett tresiffrigt silverpris
2. Diskussionen i forumet och Eriks egen syn
3. Erik Strand tillbaka: e-krona kontra vanlig krona
4. Vad skiljer en e-krona från en sedel?
5. Valuta handlar om kontroll
6. KYC, övervakning och statens incitament
7. Varför guld och silver i portföljen?
8. Hur mycket guld och silver har Erik själv?
9. Pengar som känsla och cash på kontot
10. Bolag som hävstång på metallpriset
11. Köp i svackor, sälj i uppgångar
12. Vad är ett rättvist pris på guld och silver?
13. Guld-silver-ratiot och när man byter
14. Hävstång i Silver Bullet-fonden
15. Varför silver rör sig så snabbt
16. Profiler som inte äger guld eller silver
17. Silvrets framtida efterfrågan
18. Silverandel i gruvbolag
19. Olika guldfonder och ETC:er
20. Den "gratis" guld-ETC:n
21. Varför ETC och inte BullionVault?
22. Tactical Gold och en ny fond på gång
23. Läsarnas guldfeber
24. Är du en prepper?
25. Samma filosofi oavsett belopp?
26. Guld från rymden
27. En portfölj man inte får kludda med
28. Precious Green som en modern 60/40
29. En offensiv syn på hållbarhet
30. Green techs fyra ben
31. Att positionera kapitalet för avkastning
32. Stora förbättringar i smutsiga branscher
33. När slutar dippen för gröna aktier?
34. Grafen, palladium och ämnenas egenskaper
35. Grafen och tejp-experimentet
36. Sämsta rådet och att bli sin egen guru
37. Vem inspireras Erik av?
38. Lyssna brett och placera dig i mitten
39. Avrundning: var vaken och tänk själv

Guld mot 3 000 dollar och ett tresiffrigt silverpris

Jan: Jag ser en bild där vi har ett guld som sticker iväg här, förbi det senaste all time high från i augusti, och att vi kommer upp mot 3 000 dollar i guld. Att den här relationen då har kommit ner mot 31, och att vi har ett tresiffrigt silverpris på 100 där.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Jan: Idag är det dags för avsnitt 206, och det är ett samarbete tillsammans med Erik Strand och AuAg Fonder. Det är egentligen en fortsättning på förra veckans avsnitt.

Caroline: Där vi pratade om, ja, det var egentligen så här 100 läsarfrågor som vi fick in. Som vi försökte hinna med.

Jan: Men vi pratade om guld.

Caroline: Vi pratade om guld.

Jan: Och silver, såklart. Vi pratade om guld som försäkring, silver som investering. Jag tror vi pratar om det här med fair price, är guldet fortfarande köpvärt på de här nivåerna. Vi pratar om green tech. Vi fortsätter lite diskussioner från förra veckan med den ekonomiska situationen i världen. Men jag tänker så här, att vi kan aldrig göra Erik rättvisa.

Caroline: Nej, vi får låta honom prata själv.

Jan: Precis. Men däremot tänkte jag faktiskt säga att vi efter förra veckans avsnitt har haft ganska mycket diskussion i forumet. Och jag kommer lägga ut en länk i samband med avsnittet, där Erik också har varit inne och svarat på frågor och haft diskussionen. Och jag uppskattar det jättemycket. Att man kan, det är inte att samtalet slutar med poddavsnittet, utan det börjar nästan bli som att poddavsnittet sätter igång samtalet. Och sen får vi reda på allt som jag sa fel.

Diskussionen i forumet och Eriks egen syn

Caroline: Vad är det som har hänt i forumet specifikt? Vad har frågorna varit till Erik?

Jan: Det handlar mycket om att, eftersom vi i förra avsnittet pratade väldigt mycket om världsläget och makrot, så har det varit mycket diskussion kring det. Mycket länkar till centralbankerna, mycket citat från rapporter. Det har varit så här, hur kan man se på det här? Så mycket, det är den vanligaste frågan, Eriks syn. För det som är roligt med Erik är ju att han har den här tesen att man som investerare behöver ha sin egen syn.

Caroline: På läget i världen och på...

Jan: På sina investeringar och sin strategi. Man ska inte vara en dålig kopia, var hellre ett original. Det är ju lite roligt. Vi pratar också om, till exempel i det här avsnittet, att den synen som han har inte alltid är den gängse synen. Och att det ofta finns centralbanker som släpper rapporter som ser på det på ett annat sätt. Men till exempel, vi hade en diskussion i forumet. Deutsche Bank släppte, de har en sån här forskningsavdelning, en rapport som jag tror heter "What's in the Tails", som de släppte efter avsnittet vi spelat in med Erik. Och de är inne på samma bana, att inflationen tenderar att öka. Inflationen i USA var nu typ 5 procent, mycket högre än vad den har varit på flera år, precis som Erik har sagt. De pratar också om att centralbankerna är efter, alltså att de är reaktiva numera, i stället för att vara proaktiva.

Caroline: Så att det är mycket... Erik kan ibland vara lite av en, inte en siare, men lite sådär. Så att han ser saker nästan när de sker, eller lite innan de sker.

Jan: Jag brukar skoja att när man träffar Erik, efter att man har träffat honom, mår man alltid lite sämre och man är lite klokare. Att man har fått nya saker att tänka på. Men vet du vad, jag tänker att vi släpper på Erik. Och sen är du som vanligt välkommen att titta i forumet och fortsätta diskussionen. Eriks fonder, de finns på auagfonder.se, där har han ett nyhetsbrev. Så om man vill ha mer av Erik så finns det där. Och vi har dessutom faktiskt på Patreon ett inspelat extraavsnitt med Erik också, som vi gjorde innan vi spelade in de här avsnitten. Så vi släpper på Erik. Varsågod.

Erik Strand tillbaka: e-krona kontra vanlig krona

Jan: Varmt välkommen tillbaka, Erik Strand. Du är ju fondförvaltare, du har två egna fonder, AuAg Silver Bullet och AuAg Precious Green. Och det här är egentligen en uppföljning, eller egentligen en fristående fortsättning på förra veckans avsnitt, där vi pratade mycket om inflation och makro. Idag ska vi prata om guld, silver och portfölj. Vi ska prata om e-kronor.

Caroline: Ja, det ska vi.

Jan: Och digitala valutor, som ligger Caroline där om hjärtat. Och sen tänker jag att det egentligen blir en fortsättning med läsarfrågor. Jag rekommenderar nog att man lyssnar på det förra avsnittet, om man inte har lyssnat på det innan. Även om vi tar frågor rakt av. Så jag tänker så här, vi åt precis lunch emellan, vi har spelat in de här två avsnitten vid samma tillfälle. Och då kom vi in på det här med e-krona. Och då var frågan, vad är egentligen skillnaden på en e-krona och en vanlig krona? Men nu har vi ju inte sett e-kronan än.

Erik Strand: Men nu har vi inte sett e-kronan än. Men som sagt, jag tror att den första grunden är att det intressanta är att få alla centralbanker att skapa mer kontroll, om de vill ha e-krona, e-rubel, e-yuan eller vilka valutor det än är. Vissa länder vill göra det för att kunna skicka pengar utanför Swift. Men det som är lite lurigt, tror jag, är att om en e-krona kommer från centralbanken, eller Riksbanken då i vårt fall, så finns det en anledning att äga en krona med Riksbanken som motpart i stället för att ha en krona på banken. För då har man ju lånat ut pengar till en affärsbank som, om man har mycket pengar på banken, faktiskt kan förlora pengar på det.

Jan: Och då, är det lika lätt att äga en e-krona, så att säga, att du har ett konto med e-kronor och det är obegränsat? Så skulle alla kunna, kanske plötsligt om det blir lite oro i finanssystemet, köpa e-kronor för sina kronor man har på bankkontot.

Caroline: Kan man säga så här, hellre att staten är skyldig mig pengar än att Swedbank är skyldig mig pengar?

Erik Strand: Ja, för vi har sett att banker kan gå omkull. Så om jag inte förlorar någonting på det... De måste ju hitta något sätt att stoppa det också, eftersom inte pengarna... Alla pengar som vi ser på bankkontona finns ju inte i systemet. Det är, om det är 10 procent som finns. Det är därför inte alla får ta ut pengar från kontot i cash, alltså i kontanter, för då går systemet omkull. Men det skulle i princip bli samma sak om alla tog ut det från bankkontot och la det i e-kronor. Så där har inte jag sett hur de har tänkt att lösa den biten. Men motpartsrisken är ju ändå allt annat lika, så varför ska man ta den? Även om den är liten, varför ska man ta den motpartsrisken?

Vad skiljer en e-krona från en sedel?

Caroline: Skulle man kunna ta ut en e-krona från en bankomat, och så blev det en sedel? Eller ska det vara omöjligt?

Erik Strand: Det spelar ju egentligen ingen roll om det är en e-krona eller om det är en krona på ett vanligt bankkonto.

Caroline: Ja, för det var det jag inte förstod. Nu sa du att det var en annan motpart, och då...

Jan: En hundralapp. Vad som skiljer dem åt. En vanlig fysisk hundralapp har mindre motpartsrisk än 100 kronor på bankkontot.

Erik Strand: Ja. För 100 kronor, då är det Riksbanken som är ansvarig.

Caroline: Som garanterar värdet.

Jan: Det här är lite så här, man får vara logisk, eller lite mental gymnastik. För man får till exempel tänka så här, att när vi sätter in pengar på banken så heter det inlåning, att vi lånar ut den här sedeln till banken. Och det är därför vi har en insättningsgaranti. För att vi ska våga sätta in pengarna på banken, alltså låna in dem till banken. Och här är det bättre, att det är två parter, allt annat lika, så är det bättre att låna ut pengarna, eller att jag har en skuld, att Riksbanken har en skuld till mig, än att Swedbank har en skuld till mig. Swedbank är ändå ett privat företag, eller Handelsbanken, SEB.

Erik Strand: Sen får vi inte glömma att insättningsgarantin är backad med 3–4 procent av det man garanterar. Den är inte helt optimal.

Jan: Den är inte alls bra.

Erik Strand: Nej, dessutom.

Jan: Men det går ju att trycka nya och dela ut.

Erik Strand: Precis.

Jan: Jag tycker det är jätteviktigt att vi pratar om vad skillnaden är, mellan e-krona och vanlig krona på banken. För mig var det samma sak innan vårt samtal nu. Nu har jag inte sett e-kronan än.

Caroline: Nej, det har vi inte gjort.

Erik Strand: Men annars kommer den ju inte stiga mer i värde, att den blir värd mycket mer än en annan krona, av ren spekulation.

Valuta handlar om kontroll

Jan: Nej, och det där är en jättespännande diskussion, just det här med att, som vi pratade om lite i förra avsnittet, att valuta ändå till syvende och sist handlar om kontroll. Till exempel dollarn, den är ändå uppbackad av en militärmakt. Det finns sådana förvecklingar också. Det finns ju ingen stat som frivilligt kommer ge upp och säga, nej men bitcoin är en mycket bättre teknisk lösning, så vi inför bitcoin i stället för vår egen valuta. För då har man liksom som stat sagt, nej men vi kan spela fotboll, men nu bestämmer vi att alla i vårt lag ska springa baklänges. Staterna går ju bara åt ett håll, och det är mer och mer kontroll. Det går aldrig åt andra hållet.

Caroline: Nej.

Erik Strand: Så de kommer jobba för det. Och valutor har använts som olika maktmedel eller banksystem. Vi hade ju ett petrodollarsystem som det hette. Man styrde egentligen världen med amerikanska dollar och saudiarabisk olja. Nu har det ändrat sig lite grann och det är inte riktigt samma. Och USA:s imperium håller på att vackla lite, och det kommer upp nya. Det är ju det som är ovanför det här med finans och pengar, det är makten och kontrollen, en nivå över hela detta. Och där kommer det in.

Jan: Så jag tänker ibland när jag hör folk som är lite så här unga, som bara: "Åh, bitcoin kommer bli det nya betalsystemet." Läs lite historia. Den vanliga arrogansen som skiner igenom.

Caroline: Ja, men jag är lite... Man kan tjäna på om priset rör sig. Det kan jag göra. Det här med penningtvätt är ju mer och mer aktuellt hela tiden, och bankerna är rädda för att bli anklagade för att ha hjälpt till att tvätta pengar. Och då kan jag ändå tänka att en e-valuta hjälper till med det. Att man har mer kontroll över en sån grej. Jag vet inte. Eftersom det också är så att man använder blockchain. Alla ska ju förhindra penningtvätt.

Erik Strand: Jag tror inte riktigt att det är penningtvätt det handlar om. Hittills har ju, om man säger så, bankerna och EU inte varit ett jättebra exempel när man tittar på den frågan. De har inte följt regelverket överhuvudtaget.

Jan: Jag tänker att vi går vidare.

Erik Strand: Jag tror inte det är bankerna.

Jan: Nej, men så här, Caroline. Vill du tvätta pengar så kommer det alltid gå att tvätta pengar. Alltså, that's it. Tyvärr är det så dessutom. Ju mer pengar du har, desto enklare är det.

Caroline: Nej, jag skulle precis fråga om inte det var svårare när man har miljarder.

Erik Strand: Nej, men jag tycker... På ett sätt har du ändå rätt, att det är mycket mer spårbart idag. Även andra överföringar är mer spårbara, och bankerna kan inte ha så stängda system som förut. Det är definitivt lättare att kontrollera och spåra. Men snarare är det väl så att människornas beteende inte slutar. Jag menar, vi tittar på covid-åtgärderna. Jag tittar mycket på tysk tv, för att få en annan bild. Där har de stängt ner väldigt mycket, och de har haft väldigt mycket med masker och allt vad det är. Och sen visar det sig att de här politikerna har fått mutor för att styra upp det här med maskerna och fått vissa pengar till sitt bolag i Tyskland och något till någon sån här Virgin Island. Så det ligger nog i många människor som sitter på fel ställen och har de möjligheterna, så gör de det.

Caroline: Men det är bra när de åker dit på det i alla fall.

KYC, övervakning och statens incitament

Jan: Nej, jag blir bara irriterad. För jag sitter i andra projekt där jag hamnar i de här KYC-spiralerna. Och det blir bara värre och värre. Det ska lämnas mer och mer dokumentation. Men grejen är att eftersom jag sitter och skriver den här dokumentationen till banken, så vet jag precis vad jag ska skriva för att de ska bli nöjda. I det här fallet är det ju sant, det jag skriver. Men jag vet precis också vad jag skulle kunna skriva som inte är sant, för att komma undan det. Det är lätt att inte skriva sanningen. För mig är det där ungefär som med flyg. Vi ska ta av oss skorna för att gå på flyget, för att det fanns en terrorist som vid ett tillfälle hade en skobomb. Men vi tar inte av oss skorna när vi åker tåg eller tunnelbana, för att det hade varit opraktiskt. Så jag har inte höga tankar om det här överhuvudtaget, och ännu mindre om bitcoin, där varenda transaktion sedan tidernas begynnelse dessutom är loggad.

Jan: Så nej, jag är liksom så här. Man behöver fatta vad statens incitament är. Och statens incitament är att ha kontroll. Och kan man inte upprätthålla kontroll med mjuka softies, så gör man det med hard power. Då gör man det med att man skickar folk till läger. Man fängslar folk, man drar ner flygplan och så vidare. Så jag tror att, visst, vi kan ha det här försöket att förändra världen, men då behöver man, don't argue with reality.

Caroline: Du, du kom igång här nu.

Jan: Ja, men för jag blir lite trött på det här. Och så är det förmodligen för att vi har en diskussion i forumet där vi är sexhundra inlägg in i den diskussionen. Så, kan vi gå vidare nu?

Caroline: Ja, men det var inte jag som har uppehållit oss vid detta. Vi kunde gått vidare för två minuter sedan.

Jan: Men vi går vidare.

Varför guld och silver i portföljen?

Caroline: Och vad går vi vidare till?

Jan: I förra avsnittet pratade vi mycket om inflation och påverkan av det. Vi pratade om olika typer av tillgångar. Och nu tänkte jag att vi skulle hoppa ner i guld och silver. Vi tänkte prata om dina fonder, vi tänkte prata om portfölj. Och jag tycker Lars Lindborg har en jättebra fråga. Han skriver så här: "Jag som inte begriper mig på att balansera risker i mina placeringar med ädla metaller, utan jag väntar hellre ett tag tills börsen fjädrar upp. Varför ska jag ha guld och silver i min portfölj överhuvudtaget?"

Erik Strand: Då är vi inne på ren portföljteori. Och portföljteori handlar om att ha olika tillgångsslag i en portfölj. Tittar man på det rent matematiskt historiskt, Oxford Economics, då pratar de om att ha 5–10 procent guld i en portfölj. Men det är ju över i princip alla historiska perioder. Sen kan man titta på riktigt långa familjeförmögenheter som har levt i 200 år. Hur skulle de se ut för att klara det? Och sen kan man i och för sig också titta på de kommande tio åren, vad kan man se med tanke på skuldnivåer, räntenivåer, inflation. Så att man ser det lite mer framåt också. Så man har en mix mellan de bitarna. Och då kanske de här 5–10 procenten inte är tillräckligt. Sen klarar man sig med det mesta.

Erik Strand: En portfölj handlar om någon form av mix mellan en optimering och att göra det enkelt för sig. Det finns så mycket frågor i en portfölj. För det är också så, eller min erfarenhet i alla fall, att gör man en portfölj som är för diversifierad, som vi säger, när det ska vara olika korrelationer, när de ska svänga olika för att bli en stabil portfölj. Gör man för mycket, så har man till slut ingen riktig koll. Vad ska jag byta eller inte göra? Vad är det jag har? Och då är det ibland bra, om man vill vara lite mer på tårna, att ha en koncentrerad portfölj och inte för mycket innehav. Även om det teoretiskt kanske skulle vara bättre med många innehav.

Erik Strand: Det finns lite olika skolor för hur man ska göra. Backar man de sista 20 åren, så har man klarat sig utan guld i portföljen, men man hade troligen haft mycket mer pengar om man hade haft guld i portföljen.

Hur mycket guld och silver har Erik själv?

Jan: Och här är vi inne på Guldfeber, Erik. Han skriver så här: "Vore intressant att veta hur stor del du själv har, Erik, samt rekommenderar att ha i fysisk metall, alltså i ädelmetall." Och så skriver han: "Såklart får han ju sälja sina fonder, men det skadar inte att fråga."

Jan: Säg hur mycket du tänker, och sen ska jag säga min åsikt.

Erik Strand: Jag brukar dela upp det så här att rent fysiskt guld, silver, mynt i handen, det är något som jag har i trädgården eller någonstans där jag vet var jag har det. Det tycker inte jag man behöver så jättemycket av, för det är någon form av sista försvar om någonting skulle gå. Jag är inte så mycket för att jorden ska gå under, eller att det ska bli krig och så vidare. Historiskt har de här sakerna hänt. Inte att den gått under, för vi uppfinner oss alltid på nytt. Men krig och... Ja, nu såg vi ju covid. Det kanske inte är världens undergång heller, men saker händer som vi inte tror ska hända. Och nästa händelse är också kanske något konstigt som vi inte hade en aning om.

Erik Strand: Och där brukar jag säga, om det är mellan 20 000 kronor och 100 000 kronor, mer behöver man inte ha i den frågan. För att värdet på det i det läget, inte astronomiskt, men det är väldigt stort, man behöver inte gå längre. Vill man investera mer i guld och silver, så tycker jag man kan göra det via det som heter ETC:er, som liknar en ETF, eller via fonderna som vi har, eller andra fonder som finns på området.

Pengar som känsla och cash på kontot

Erik Strand: Även om jag är orolig för banker och inte gillar motpartsrisk, så är jag en sån som gillar att ha väldigt mycket, eller för mycket enligt min egen teori, cash på kontot. Som jag också skiljer från mina investeringspengar. Och det är liksom två saker. I stället för att månadsspara, som jag inte tror på, så tar jag hellre, när jag ser att det växer på det här kontot, en engångssumma och flyttar över. Och skulle det vara åt andra hållet, att jag har konsumerat för mycket, så får det hämta sig lite. Och den summan, när jag går in på den här appen eller loggar in på bankkontot, så ska det kännas, jag kan gå och köpa vad jag vill. Med de här pengarna behöver jag inte röra mina investeringar.

Erik Strand: Men rent ekonomiskt är det ju hål i huvudet att ha massa pengar på bankkonto som man inte får någon ränta på. Men jag vill ha det, för mig är pengar en känsla först och främst. Sen om man går in på det vi investerar, så är jag också kanske lite tiltad, för jag vill ju vara fullt ut med investerarna som det är. Egentligen är det bästa att jag i princip har haft, nu kom Silver Bullet-fonden först, så då var jag all in i den. Nu har jag köpt lite i Precious Green också, dels från Silver Bullet och dels från lite andra intäkter som har kommit, så att jag har fått upp den procenten. Men Silver Bullet, den som har högst risk, väger absolut tyngst av mina egna.

Jan: Men procentuellt, allmänt, rekommendation som vi inte ska ge...

Erik Strand: Ja.

Jan: Och det har vi pratat om förut, så jag tror inte min portfölj förut med 50 procent aktier och 50 procent guld är dålig.

Erik Strand: Nej, den har gått fantastiskt sen du droppade den första gången.

Jan: Ja, precis.

Erik Strand: Sen har vi ju, i fonderna är det mer bolag än guld, så det är en annan sak. Silver- och guldgruvbolagen går ju liksom in i det där, det är inte riktigt att man sitter 50/50 på det sättet, utan det blir nästan mer aktier mot guld och silver. Så det är en sak. Men det jag tycker är viktigt här, det är att, ska man ha med guld, så måste man upp lite i procenten i sin portfölj. Jag förstår att om man pratar om det till alla, så får man vara försiktig. Då får man säga 5 procent. Men jag tycker att för att det ska få en stor effekt i det läge som vi är just nu, med den situationen, så ska man behöva gå egentligen åtminstone till 20 procent. Om man inte går till 50, så behöver man vara på 20 för att det ska få...

Jan: En effekt.

Bolag som hävstång på metallpriset

Erik Strand: Effekt. Alternativet, om man inte vill ta så stor del av sin portfölj, är att man börjar titta på bolagen som utvinner, för de är någon form av hävstång på priset. Då kanske man kan gå ner till 10 procent i stället, eller kanske ner till 5, men under där har det inte heller någon effekt alls. Det är ett sätt om man inte vill använda så stor procent av sin portfölj.

Jan: För så tänker jag. Jag gillar ju forskningen, jag gillar den här CAPM och effektiva marknadshypotesen, som säger så här: äg allt. Och många begränsar det, äg allt, till bara att äga alla aktier. Men normalt sett ingår ju guld som en del av finansiella tillgångar, likaså räntor. Och jag tror att om man sätter i marknadsvärde, någon artikel jag läste, och nu ska jag säga att jag inte har dubbelkollat detta, men då sa man så här att guld i förhållande till aktier och räntor är ungefär 9 procent storleksmässigt, alltså i market cap. Och att det är därför som många pratar 5–10 procent, för då har du den andelen som guld har i förhållande till de andra tillgångarna. Men om man skulle ta i förhållande till investerbart guld, så är det typ bara 2 procent. För allt guld är inte investerbart. Utan det är liksom Riksbank och andra som äger.

Jan: Så jag gillar det här som du säger, för det går i linje med det som jag också säger, att fysiskt guld, bara en liten, liten del som försäkring. Har du mer sen, som i portföljen, ja, med upp till 5–10 procent. Men sen resonerar jag så här, rätt eller fel. Det gjorde ett stort intryck på mig när du sa sist så här, ja, men om du ändå tror på caset, då vill du ändå få en effekt när väl rörelsen kommer. Så då gjorde jag så att jag bytte ut en del av det guldet till din Silver Bullet.

Erik Strand: Ja, det gick ju superbra sen dess.

Jan: Och du har fått effekt.

Erik Strand: Ja.

Jan: På en relativt liten exponering får du ändå en ganska stor effekt. Och sen får man säga så här, sen du började prata sist så tror jag att din fond gick upp typ 100 procent, mellan 80 och 100 procent.

Erik Strand: Men då brukar jag säga, saker som kan gå upp 100 procent kan också backa, att det blir en stor svängning.

Jan: Och då tänker jag så här, det gör inte mig så himla mycket att din fond svänger så mycket, eftersom syftet där är ju att den ska vara ett komplement till det andra. Det är inte som att jag är all in. Jag vågar inte som du gå all in i Silver Bullet. Jag hade inte kunnat sova på natten. Men som komplement, tänker jag.

Köp i svackor, sälj i uppgångar

Erik Strand: Jag tycker, alltså när man har en sån fond, när det har gått väldigt bra, sälj lite. Alltså från Silver Bullet-fonden. Och när vi har perioder när vi inte går så bra, då ska man köpa lite. Så att man plockar hem lite uppgångar och sen, eventuellt om det kommer lite svagare perioder, då ska man köpa. Så att man inte gör tvärtom.

Jan: Ja, precis. Och jag tänker så här, vi har pratat om det här i andra avsnitt, men bara en kort repetition: så sa du också, som jag gillade, att man kan se guld och silver som en skala. Där du har fysiskt guld som är liksom lägst risk i den här klassen, lägst avkastning. Och sen någonstans kommer silver i mitten, och sen har du silver- och guldaktier som kommer längst ut.

Erik Strand: Ja, eller jag skulle vilja säga guldaktier och sen silveraktier.

Jan: Ja, guldaktier.

Erik Strand: Ja, till och med. Nu utvinner de ju många både och, men om det är ökad andel silver så hamnar vi längst upp på skalan.

Jan: Ja, precis.

Vad är ett rättvist pris på guld och silver?

Jan: Bra, så jag tänker så här, en fråga här också som många har ställt, det är så här: vad är ett schysst pris på guld och silver? Är det för sent att köpa guld och silver? Har det tåget gått nu? Det kan man ju tro när du säger att det har gått superbra.

Erik Strand: Ja, men så här, silverpriset har ju, jag tror det var 2020...

Jan: Jag köpte billigt.

Erik Strand: Ja, precis, jag köpte i början.

Jan: Jag förstår.

Erik Strand: Jag har ju tittat på det, för att se vad som kan vara ett fair price, alltså vad är ett rätt värde på det, för att ha för oss själva som ett mått på när det är billigt. Och nu är ju fonderna long only, så de köper oavsett. Vi spekulerar inte i om det ska upp eller ner, utan vi är alltid i marknaden.

Erik Strand: Och tittar man på grafen, om man lägger ihop, om man tittar på USA, eftersom guld prissätts i dollar, och tar USA:s skuldvolym och lägger på det nu, eftersom centralbankerna blivit aktiva, deras balansräkning, så får man med den kurvan ett ganska bra mått. Och priset borde vara, eller rättare sagt, när det är under den här kurvan så är det billigt för oss. När det är över den här summeringen, och så delar man det med 100, då är priset på guld högt. Och egentligen den enda gången där guldpriset är över kurvan i modern tid, det är 2011, när guld hade sitt all time high då.

Jan: Förlåt, säg det igen.

Erik Strand: Om du har USA:s balansräkning på Fed, den är ju på 7 biljoner dollar. Sen har vi 28, eller ungefär 27, på statsskulden. Det blir 3 400, och så delar vi det helt enkelt så att vi får 3 400. Det är massa nollor i trillions. Men det är den här summan som blir 3 400 som vårt riktmärke. Hade priset på guld idag varit över 3 400, då hade det varit dyrt. Och för oss, som vi ser det, så är allt under 3 400 billigt. Och det ligger på ungefär 1 900 nu?

Jan: Ja, nu är det lite över 1 900.

Erik Strand: Så för oss är det billigt, billigt, och särskilt då, som vi sa i förra avsnittet, att det inte är finansierat, prisbilden inte är finansierad av lån. Så där är vårt riktmärke. Skulle priset imorgon, eller om en vecka, gå upp till 3 500, då har guld blivit dyrt.

Jan: Så att även vi kan säga, utifrån vår syn på världen, nej men nu är guld dyrt. Att vi inte alltid säger att det är billigt.

Erik Strand: Men nu är det väldigt billigt. Med tanke på den mängd pengar som har skapats.

Guld-silver-ratiot och när man byter

Jan: Om man tar det i förhållande till, till exempel, Kaj skrev så här: "Men vilket pris ska jag sälja mitt silver och byta till guld? Hur ligger silverpriset i förhållande till guldpriset?" Det ligger väl på 27, typ runt 25?

Erik Strand: Nej. Man tittar på en ratio, så man tar guldpriset genom silverpriset, för att få fram det här när guld är billigt eller när silver är billigt i relation till varandra. Det är ett väldigt intressant tal. Det där brukar toppa. När silver är som billigast, eller guld som dyrast jämfört med varandra, så är det uppe i talet 90. Det var även över 100 då i mars, covid. Sen går det i en bra marknad för ädelmetaller bättre för silver än för guld, och då minskar den här kvoten, så går det neråt, neråt, neråt. Historiskt brukar det, om man tittar bakåt, kanske vända vid 30 till 1. Om det var uppe i 90 till 1, så är det 30 till 1. Och nu har vi kommit ner från de här 100 mot runt 70, 80, 70, 60. Det har rört sig där nu. Så det är fortfarande en bra bit kvar innan vi når 30 till 1, om man nu ska hitta var man ska sälja silver och köpa guld.

Erik Strand: Sen, är det annorlunda nu? Tittar man nämligen på den naturliga förekomsten och det pris som man satte som ett fast pris på Newtons tid, så är det 16 till 1, om man tittar på vad som finns i jorden att utvinna. Och det är ännu mer så att man har svårt att utvinna silver nu, man får bara fram 8 till 1. Och vi har inga lager på silver. Det återvinns hela tiden, och 20 procent av marknaden är återvinning. Men det finns inga lager, inga överskott. Så vi håller på att få en fysisk brist på en råvara som är totalt nödvändig i industrin och för den gröna omställningen. Vi kan nog se inte 30 till 1, utan jag tror vi kommer till 20 till 1. Jag skulle inte vara förvånad om vi kommer under 10 till 1. Och då blir ju matten...

Jan: Så 30 till 1 är...

Erik Strand: Precis, så matten blir så att, om vi bara leker med att guld kostar 1 900 nu, säg 2 000 avrundat. Så 20 till 1, då borde silvret vara köpvärt på 100.

Jag ser en bild där guld, när det sticker iväg förbi det senaste all time high, kommer upp mot 3 000 dollar, att relationen då kommer ner mot 30 till 1, och att vi har ett tresiffrigt silverpris på 100.

Jan: Ja, jag tror att, jag ser en bild där vi har ett guld som, när det sticker iväg här förbi det senaste all time high från i augusti, att vi kommer upp mot 3 000 i guld, och att den här relationen då kommer ner, säger vi, ner mot 30 till 1, och att vi har ett tresiffrigt silverpris på 100 där. För jag tror, innan vi kommer ner till 10 till 1, så har ju guldpriset också gått upp.

Hävstång i Silver Bullet-fonden

Jan: Kan man säga så att, om silverpriset nu ligger på 30, för att det är enkelt att räkna, det ligger väl på 27, säg att det ökar tre gånger. Hur kommer det slå på Silver Bullet-fonden? Kommer det slå också tre gånger, eller kommer det slå mer?

Erik Strand: Det som är positivt när man äger bolagen, det är att, i och med att de har en kostnad att utvinna, så hamnar oftast prisförändringen på råvaran nästan rakt ner på sista resultatlinjen, så man får en form av hävstång på priset. Sen skulle man kunna hävda, och där brukar man generellt säga 2–3 gånger, men det är väldigt generellt och svårt att säga perioder, men det blir en hävstång mot råvarupriset. Och sen exakt vad den är, det är alltid svårt att säga. Jag menar, förra året var det inte så mycket, fonden gick upp 41 procent under hela året och silverpriset gick upp i kronor 30 procent, så det är bara 10 procent mer än de här 30 procenten, om man ska räkna på det hållet. Och inte dubbelt så mycket. Så det varierar. Men tror man på guld, så ska man köpa silver, och tror man på silver, så ska man våga köpa bolagen. Sen blir det en ökad risk, och det är ju där fonden gör sitt, att den är en portfölj, att man har många bolag på en gång, så att man slipper...

Jan: Det var väl du som sa så här, Sveriges mest riskfyllda fond?

Erik Strand: Ja, det var vad vi gick ut med. Men nu, i och med att vi växer utanför Sverige, vi finns ju i...

Jan: Så Europas mest riskfyllda fond?

Erik Strand: Mest riskfyllda fond. Vi har ökat lite. Sen är ju riskfylld, EU bygger på riskklass, och där är vi...

Jan: Sjua.

Erik Strand: Där är vi sju plus.

Jan: Är det så?

Erik Strand: Ja, ett sju plus. Men det är ju riskklass, och riskklass mäter volatilitet. Men volatilitet, i en väldigt positiv, uppåtgående marknad, så är inte volatilitet dåligt på det sättet.

Jan: Nej, man vill ju ha volatilitet uppåt. Du vill ju inte ha den... Men varför är det volatilitet?

Varför silver rör sig så snabbt

Erik Strand: Det är en svängig marknad. Det är en liten marknad och det går fort. Silver rör sig väldigt fort, särskilt om vi får en fysisk brist, för det finns ingenting som... Du kan inte få fysisk brist på ett dataprogram. Jag får en fysisk brist, och så har vi just-in-time på alla bilar, och allting måste tillverkas nu. De måste ha det nu. Och de betalar liksom det som behövs, för det påverkar sällan slutpriset på en produkt. Så det finns inget stopp om det händer. Och då rör det sig väldigt, väldigt fort.

Erik Strand: Det är väl lite det man måste, i den här marknaden så är det så att, den marknaden är... Börsen kanske rör sig ofta ganska trendigt, stabilt uppåt, och sen trendigt och snabbt neråt. Men den rör sig på något sätt lite mer trendigt. Silvermarknaden, även guld, men särskilt silver kanske, då ligger det ganska länge som en trappa, liksom ligger på en platå. Och sen, boom, sticker det väldigt snabbt. Och sen ligger det på en platå igen. Det är lite svårt att äga på det sättet, att man inte ser det jämna.

Erik Strand: Och det gäller att köpa innan. Det är väldigt svårt att köpa efter. När man ser att det rör sig, för då missar man det här snabba, för det rör sig så extremt fort. Så där tänker jag, långsiktigt ska man vara inne i marknaden, och sen om man vill, kan man när det gått upp mycket sälja lite. Och tvärtom, om man kommit in lite fel, så kan man köpa lite när det har gått ner.

Profiler som inte äger guld eller silver

Jan: Jag tänker så här att det är ganska många av våra lyssnare som också lyssnar på andra poddar, där det är till exempel andra från finansbranschen som säger så här, ja men man kan äga bitcoin eller guld, och man vill ha något att spekulera i, jag äger varken guld, silver eller bitcoin. Vi behöver inte citera någon här. Vad är det de missar, upplever du, liksom så här, kända finansprofiler?

Caroline: Som inte äger något av det?

Jan: Ja, som kan säga till exempel så här i en sparpodd.

Erik Strand: Jag kan nästan gissa vem.

Jan: Jag också.

Erik Strand: Det som är intressant är, jag har faktiskt inte hört det, jag har bara hört just kvoten någonstans. Men eftersom det var missad politik, och Sveriges Riksbank var tvungen att sälja av sin guldreserv för att hjälpa de svenska affärsbankerna under finanskrisen, och då såg man hur viktigt guld är att äga. Så då har jag väldigt svårt att förstå om man också till och med var lite engagerad i den perioden, att man inte tycker att det är viktigt att ha guld nu. Och ser man på riksbankerna som ändå styr det mesta, om Sverige ligger på 11, 12, 13 procent av sin valutareserv i guld, och vi har Tyskland och USA som har 75 procent av sin valutareserv i guld, och vi har Kina och Ryssland som försöker öka sina andelar guld, att det ska vara förbehållet liksom bara staten, de längst upp, då tror man att man missar något.

Silvrets framtida efterfrågan

Jan: Bra, vi kan gå vidare. Kaj Småros här också: "Silverpriset är ju inte enbart beroende av vad investerare är beredda att betala. Finns det studier på hur behovet förväntas stiga eller sjunka i framtiden?"

Erik Strand: Ja, silverpriset, som sagt, det finns inga reserver. Förr fanns reserver, för centralbankerna hade silverreserver också. Det har de inte längre. Så om man tittar på utbudssidan, det är svårt att möta en större efterfrågan, för att starta en ny gruva och utvinning, då pratar vi fem, tio år, så det hinner man inte göra snabbt. Och de flesta, de största utvinnarna, är bolag som egentligen utvinner något annat, säg koppar. Och för att få fram mer silver så måste de utvinna allmänt mer. Och har inte det andra priset, om det är koppar de egentligen letar efter, stigit iväg på samma sätt, så börjar inte de sätta igång och försöka utvinna mer, för silver är ändå bara en biprodukt för dem. Så det är bara de som är nischade på silver som skulle försöka möta efterfrågan, och det är väldigt svårt för bolagen att snabbt få ut mer.

Erik Strand: Det är den ena biten. Och sen, som sagt, har vi ett antal olika faktorer, där elektrifieringen och högtekniksamhället hela tiden behöver det. Eftersom silver återvinns till hundra procent, det är inte fossilt, utan det vi tar fram kan vi också återvinna. Så det är cirkulärt på det sättet i ekonomin. Vilket gör att när vi har en elbilsflotta, alla har bara elbilar, då kommer det inte gå åt mer silver till elbilar.

Jan: Nej, utan då är det det man använder som finns i marknaden.

Erik Strand: Men hur många år, om det tar 20–30 år innan vi har gjort den resan, så är det en ökad efterfrågan bara på just elbilar i 20–30 år. Så det är en väldigt stor sak. Och sen då solceller, som också använder silver. Silver är ju både monetärt och, om man tror på att vi ska gå mot en grönare och mer elektrifierad värld...

Silverandel i gruvbolag

Caroline: Väldigt intressant. Vad sa du, att de stora gruvorna som utvinner silver har något annat de utvinner?

Erik Strand: När vi tittar i fonden så vill vi ha en hög andel silverutvinning i Silver Bullet-fonden, för att få maximal effekt på resultatet. Men det betyder inte att det är de bolag som utvinner mest silver. För det kan vara en annan gruva som är enormt stor, som utvinner mer silver, men silverandelen i det bolaget är inte så stor. Så att den påverkas mer av kopparpriset.

Caroline: Ja, och då passar inte det in i Silver Bullet-fonden.

Erik Strand: Så det är lite, för man får aldrig fram bara ett ämne.

Olika guldfonder och ETC:er

Jan: En fråga här från Martin W och Daniella Hallqvist. Det finns ju till exempel en populär guldfond som vi har diskuterat mycket i forumet, till exempel den här Xetra-Gold eller WisdomTree. Sen plötsligt poppar det fram massor av guldfonder. Royal Mint Treasury, Royal Mint. Har du någon tanke kring de här olika? Varför, och är de bra?

Erik Strand: Nej, men mest en tanke, jag tycker att de är väl same same. Det är väl bara avgiften som skiljer leverantören. Så man kan väl bunta ihop dem. De är väldigt, väldigt likvärda. Sen är det lite hur man vill handla dem och hur likvida de är, alltså hur mycket de handlas och omsätter, och priset. Det finns lite olika faktorer, och det är en konkurrens, helt enkelt, för marknaden har blivit så stor. Så att alla vill vara med och leverera någonting, och sen är det en konkurrens. Och det är ju jättebra att det är en konkurrens i marknaden, men alla de ETC:erna finns på vår hemsida under övrig information, så vi listar alla de som finns i Europa som är bra. Om vi säger att det finns åtta stycken ungefär, så är det kanske bara två som bara går att handla via London. De andra går att handla idag via tyska börsen.

Jan: Har du någon favorit av de här? Eller någon du skulle säga två, tre, om du ska sätta pengar? Eller är det till och med så att du har någon av dem i fonden?

Erik Strand: Ja, i Precious Green har vi nästan allihopa, för vi får inte äga för mycket igen, så vi måste, för oss är det bra att kunna spela.

Jan: Vilka har du där då?

Erik Strand: Ja, alla de. Royal Mint och så vidare. De flesta, alltså WisdomTree, Royal Mint och så vidare. Dem har jag träffat personligen och känner.

Den "gratis" guld-ETC:n

Jan: Visste du, det här är kanske en hemlighet, det kanske inte blir en hemlighet om det går ut till de 25 000 som lyssnar på det här avsnittet, men visste du att den ena av de här, jag tror om det är Xetra, är mer eller mindre gratis att spara i på Avanza och Nordnet. Visste du det?

Erik Strand: För mig har den en kostnad.

Jan: Jag vet, för dig har den en kostnad i fonden, men för den som äger detta... Det här är så här missat.

Erik Strand: Vem som äger vad? Det står nollor, men det är 0,36 i avgiften.

Jan: Fast vet du vad, det är inte sant. Det här har vi grävt i, i forumet. Vi har lite för mycket fritid i forumet.

Erik Strand: Ja, men ta det från början.

Jan: Xetra-Gold är en sån här ETC, som äger guld. Och då har den 0 i avgift, men de har en intern avgift på 0,3.

Erik Strand: 0,36, ja.

Jan: Problemet är att Avanza och Nordnet inte har lyckats komma på någon teknisk lösning för att ta betalt. Så att du som sparare inte betalar de 0,36, utan det är Avanza och Nordnet som i dagsläget betalar de 0,36 till fondbolaget. Men de tar inte de pengarna från dig som sparare.

Erik Strand: Det låter jättekonstigt att de inte vet hur man ska ta betalt. De brukar inte få finnas kvar så länge, produkterna.

Jan: Nej, jag vet.

Erik Strand: Men produkten i sig ligger på 0,36. Det finns några som har gått ner till 0,20, 0,22.

Jan: Ja, precis. För vi diskuterade det på forumet, ska man byta till någon av de här på 0,22? Men jag har inte sett någon sån faktura eller någonting, så vi grävde i det där. Kontaktade Avanza och Nordnet, och sen var det så här, nej, ni får den gratis just nu. Så det är väl lite så.

Erik Strand: Ja, jag får kolla lite där. Utifrån Avanza, jag vet ju vad Xetra kostar, eller vad produkten kostar.

Jan: Ja, precis.

Varför ETC och inte BullionVault?

Jan: Men du, en fråga här. Det var några som frågade. Det gäller att fråga rätt person.

Erik Strand: Ja, men så är det ju alltid.

Jan: BullionVault, till exempel. De här som har allokerat guld eller silver. Det finns ju ett antal sådana aktörer. Varför har du valt de här, som Xetra-Gold, och inte en sån?

Erik Strand: Nej, alltså jag gillar ju, om vi går tillbaka till de här 20–100 000 som vi hade i mynt eller minitackor eller vad det än är. Det är ju där så att jag kan ta med mig det, även om banken stänger ner och jag inte kommer åt pengarna. Men om jag är inne i det som investeringar, alltså mellan aktier, guld och fonder, då vill jag också inom samma ram kunna flytta pengarna mellan de olika, alltså flytta från guld till aktier eller från aktier till guld, när det ena har gått bra eller dåligt. Och då vill jag ha dem på samma plattform. Om det är en BullionVault, det är liksom någonting jag använder via min dator och köper och säljer. För mig blir det liksom... Är det något jag ska ha i handen, då är det det där. Men ska jag ha det i min depå, då vill jag ha det i samma depå, så att jag kan...

Jan: Ja, men jag fattar. Sen kan jag säga, jag är ett fan och har varit i många år av BullionVault. Problemet med BullionVault är att det är väldigt skatteineffektivt. En sån här ETC kan du ha på Avanza i ett ISK eller en KF. Så att om guldet är samma, så blir det väldigt mycket mer praktiskt att äga en ETC.

Erik Strand: Just att man kan ha det i vilken sorts depå man vill, som du säger, skattemässigt också, eller byta till något annat tillgångsslag.

Tactical Gold och en ny fond på gång

Jan: Här kom Vittra. Vi har tagit halva hennes, eller hans, fråga här. Men det var en följdfråga: "Vad tror du om att starta en Gold Bullet-fond? Var det inte snack om något Tactical Gold?" Jag har för mig också att det var någon som... Ja, Samuelsson frågade så här, vad hände med Tactical Gold?

Erik Strand: Ja, lite av min grej är ju att hitta på, eller skapa innovation och kreera nya fonder, och jag får ju försöka hålla mig lite och inte göra för många fonder. Man vill hitta rätt sorts fonder. Dels ska de ha ett bra verktyg i marknaden för en investerare, och sen är det en fördel att de lyckas, så att man kan fortsätta att erbjuda dem. Det har blivit lite som, jag sa till någon, som att skriva en låt, en hit. Man gör ganska mycket jobb, allt från idéer till finansinspektioner och så vidare, tills det är uppe på marknaden, och sen ser man om det blir en hit eller inte. Så det är lite som att man måste ha en känsla av vad som blir rätt.

Erik Strand: Vi har tittat på, tanken var ju att göra någon form av defensiv fond på guld och silver, som ska kunna tjäna pengar i alla lägen. Jag fick en del frågor i början, när vi bara hade Silver Bullet: vad gör vi sen, när det har gått upp? När vi har nått NAV 10 000, som vi hoppas på, vad händer då, när det ska bara gå ner? Då vill ju jag att det finns en fond, en annan fond med samma pris, så att de investerarna kan stanna i huset, så att vi har något att erbjuda. Nu känner jag att det är ganska långt fram, tror jag, innan vi kommer dit.

Jan: Alltså jag tycker ju så här, Tactical Gold, jag hade köpt den bara på grund av namnet. Så macho-inspirerad.

Erik Strand: Så det finns där, det finns lite idéer. Men nu har det kommit en mer spännande idé som jag inte kunde släppa. Jag var tvungen att låta den gå före.

Jan: Men kan du säga någonting om den nya fonden?

Erik Strand: Ja, precis. Nej, men det är ju så här, ju närmare det kommer, desto mindre kan man säga. Så är det ju alltid. Nej, men vi kan nog säga en del saker, för en del saker ska egentligen inte ut så mycket. Jag ska se om jag kan försöka säga lagom mycket. Och egentligen är ingenting klart förrän man har fått en stämpel från Finansinspektionen. I det här fallet är det inte svenska Finansinspektionen, utan den irländska, som går under CBI, Central Bank of Ireland, som ska sätta stämpeln. Jag har en förhoppning att de sätter stämpeln den här veckan, när vi spelar in detta. Och då är det klart. Det blir en börshandlad fond.

Jan: Det blir en börshandlad fond.

Erik Strand: Ja, som går i hela Europa.

Jan: Som går i hela Europa.

Erik Strand: Och...

Jan: Vi kan väl gissa att den kommer vara kanske någonting med ädelmetaller-inspirerat.

Erik Strand: Ja, och det kommer gå mer åt guldhållet.

Jan: Okej.

Erik Strand: Och det kommer ha en del med hållbarhet att göra också. Så det blir väldigt spännande. Och den kommer noteras på Londonbörsen först, och sen blir det Frankfurt och Milano tio dagar efter. Det är en sån tids...

Läsarnas guldfeber

Jan: Apropå det här med kreativitet, vi har en fråga här från Jonathan. Han säger så här: "En fråga till Erik är så här, kan han hjälpa mig med ett förslag till ett bättre namn på mitt ISK-konto, som jag i dagsläget har döpt till Precious Erik? Och om man sen skulle kunna signera valfri bild till ett altare i vardagsrummet?"

Erik Strand: Det är en riktig grupp. Så det får vi se. Jag tar det som något väldigt positivt.

Jan: Ja, men det är positivt. Vilket fan alltså. Jonathan är ett fan. Och det roliga är...

Erik Strand: Ja, vi kan prata mer om Jonathan sen. Men jag gillar ju Tactical Gold. Jag vet att Jonathan kanske också kommer gilla det.

Jan: Bra. Jag tänker att vi går vidare här. Pam, pam, pam, pam. Alltså, du kan ju verkligen inte släppa det här Tactical Gold. Du var tvungen att säga det, och nu kan du inte hitta nästa. Var var jag någonstans?

Erik Strand: Jag kan säga så här. Fortsättningen på Tactical Gold, jag har hållit på där lite. Jag har Stefan, som jag har tagit in som förvaltare och lite med marknad. Och sen har jag Kristoffer, som jag har tagit in, som är en tech-guru. Och sen tittar jag lite på mitt område med matematik, och vill ta in någon som är riktigt ung och fräsch och duktig på det. Alltså någon form av kvantmodell. När vi pratar om Tactical Gold. Så det finns där. Men det gör den ännu mer kvantbaserad också.

Är du en prepper?

Jan: Ja, men du, om vi tar den där frågan som jag hade här innan, som vi duckade. Så Erik, här från Pelle. Han undrar så här, är du en prepper?

Erik Strand: Ja. Prepper?

Jan: Ja.

Erik Strand: Ja, det är å andra sidan så här, first rule of fight club, you don't talk about fight club.

Jan: Har du guldet i trädgården?

Erik Strand: Ja, men så här, first rule of fight club, you don't talk about fight club.

Jan: Nej, ja.

Erik Strand: Nej, alltså jag är... Det är lite som jag sa förra gången, att jag har någon form av kritisk, positivt kritisk inställning till systemet, och inte tar allting för givet. Och värnar verkligen om frihet, all sorts frihet. Frihet att få välja fritt, eller få röra sig fritt. Så de fenomenen, om det är så att, när allting är spårbart, eller vi har kameror överallt, som här, och där man hela tiden egentligen alltid kan säga att ja, men det är ju för allas bästa, det skyddar en, har du inget att dölja så spelar det väl ingen roll. Och det är klart, det går ju inte att förneka det. Men sen någonstans finns det ju, när går den där gränsen, när blir det för mycket av det. Och det där tycker jag är lite filosofiskt intressant.

Erik Strand: Egentligen skulle jag kunna säga att hade vi haft ett chip, som vi har kanske på en hund eller katt. Hade vi haft det nu när det kom covid, man har ju alla argument egentligen. Om alla hade varit chippade innan, så hade man ju sett exakt vem som träffar vem, vem var var, nu är du ett riskområde. Man hade kunnat, inte som mobilen är, utan på personen, och kunnat spåra. Så man har alla argumenten, att för vår allas säkerhet nästa gång, så ska vi se till att alla är chippade. Det låter som en utopi idag, men vi börjar närma oss dit. Det hade varit intressant om man diskuterade de frågorna innan det händer. Men nu är det så lätt att säga i efterhand.

Jan: Ja, men nu gör vi det här, och nu måste vi, det är valfritt att ta vaccin, men ska du få resa så måste du ta vaccin. Valfrihet då.

Erik Strand: Vi tvingas in i saker som man inte har diskuterat utifrån principer och filosofi.

Jan: Men prepperfrågan är...

Erik Strand: Jag är inte... Jag vill ha lite fysiskt guld och silver, som jag sa, utifrån ett försäkringstänk. Får vi en total härdsmälta som är mer än total, alltså...

Jan: Ett totalt haveri.

Erik Strand: Mer än totalt. Så att det verkligen är, eller krig. Så är det skönt att ha den, bara för att jag sover lite lugnare. Och har jag ett bra försvar, så kan jag vara lite mer offensiv i mina andra saker. Så egentligen, det är den anledningen. Men jag har inte de andra sakerna man behöver om man ska vara en riktig prepper, med rätt sorts kläder och rätt sorts...

Jan: Inga taktiska kläder och taktiska...

Erik Strand: Inga konserver i källaren.

Jan: Så mindre prepper än vad du är.

Erik Strand: Ja, det är du säkert. Nej, men mentalt är jag kanske det. Men jag går inte hela vägen och gör det. Grejen är så här, det där är ju ett kaninhål. Det tar ju aldrig slut. Man måste rädda sig själv från det där kaninhålet. Men jag tycker att kunna röra sig lätt, jag är ju inte bunden till för mycket saker och så vidare. Det tror jag också, att ha den... Nu säger jag, de saker jag äger, äger jag länge, så jag är dålig på att sälja, även om det är en bil. Jag kan inte sälja bilen. Även om jag ska ha en ny bil, så behåller jag den gamla. Jag får ta hand om den, för den har ett namn. Så jag är ju dålig på det. Men någonstans tror jag att inte låsa upp sig för mycket och fastna i ett spindelnät, det är också ett sätt att skydda sig. Och mentalt, ja.

Jan: Ja, att kunna...

Samma filosofi oavsett belopp?

Jan: Men du, jag tänker att vi hoppar till en annan fråga. Mattias undrar här: "Har du samma filosofi och samma tankar oavsett belopp? Alltså om det rör sig om 10 000, 100 000, 1 miljon, 10 miljoner, 100 miljoner. Kan man resonera på samma sätt?"

Erik Strand: Det är därför jag egentligen inte har det här med månadsspar. Jag har ett belopp jag vill se på mitt konto. Och då blir det ett grundbelopp. Då blir det inte procentuellt, utan det vill jag se på mitt konto. Och sen blir resten investeringar, och så blir det en procentuell fördelning inom den biten, men det där måste vara uppfyllt först. Så då, lite som han är inne på här, blir det inte riktigt samma procent beroende på hur stor förmögenhet eller placeringsbart kapital man har. Så frågan är bra på det sättet.

Jan: Jag brukar tänka på det ibland som så här, att det är två olika faser. En uppbyggnadsfas, alltså get rich, och sen en stay rich. För vad som händer, upplever jag, när man har ett stort belopp, mer än det man behöver, det du pratar om när man kanske inte ska månadsspara, då blir ju risk mer valfri. Då behöver man inte ta samma risk, upplever jag.

Guld från rymden

Jan: Men jag tänker, Caroline, du har ju suttit här och hållit på en fråga, typ i två timmar.

Caroline: Nej, men det var ju bara något du visade mig på din dataskärm igår, som du tyckte var roligt. Och då var det att du hade sett att någon hade lagt ut på nätet vilka kometer och meteoriter som finns i vårt solsystem, som snurrar runt, och att man skulle kunna utvinna guld från vissa håll.

Jan: Ja, men det var någon som skrev en fråga, det var faktiskt i forumet, som skrev så här: "Men vad händer om det kommer ut massor av mer guld?" Alltså, till exempel, vi utvinner guld ur havet. I havet finns det till och med mycket guld, eller att det fanns någon komet eller någon asteroid som hade så här 128 000 ton guld på sig. Alltså, kan det komma en sån här svart svan, som bara, ja men plötsligt fick vi 128 000 ton guld från en asteroid?

Erik Strand: Nej, men däremot är det ändå intressant, utan att jag kanske kan berätta exakta detaljer, men principerna hur, alltså, det är svårt att säga, hur universum kom till. Och där måste jag säga en annan sak, att nu ska man ju försöka lösa det genom det nya James Webb-teleskopet, där man ska kunna se ut i rymden och se vad som egentligen har hänt. Och för att kunna få de bilderna och kunna se det, så behöver det teleskopet guld. Det är bara guld som kan reflektera. Så hela det teleskopet är guldpläterat. Så gammalt guld är det som gör att vi kan lösa universums mysterium. Så det är ganska häftigt. Och det ska väl upp nu i år, tror jag, eller nästa år. Lite försenat. Och lite fräcka bilder på just det också, James Webb-teleskopet, om man går in och tittar på det, hur man ser guldpläteringen på hela.

Gammalt guld är det som gör att vi kan lösa universums mysterium. Hela James Webb-teleskopet är guldpläterat, för det är bara guld som kan reflektera.

Erik Strand: Men annars är det ju från universum, alltså hur guld kom som ett element till jorden. Och det är inte bevisat eller inte, men det är guld som kom till jorden från början, när jorden skapades från många olika smällar. Då var jorden, om jag har förstått rätt, som ett äpple, att det bara är skalet på ett äpple som är skorpan. Resten är flytande. Jag kan inte så mycket. Det är väl en flytande kärna i alla fall. Men kärnan är så stor, och det som har svalnat och blivit hårt, det är skalet på ett äpple. Så mycket värme är det inne i jorden.

Erik Strand: Och det guld som träffade, eller ingick, när jorden skapades, rent matematiskt så måste det egentligen ligga längst in i den här kärnan. För att det är tyngst. Guld är tyngst, så det dras längst in och skapar magnetism. Så det guld vi har, det har då träffat jorden från meteorer, efter det att det blev en hård skorpa, så att det stannade, att det inte åkte in i smältugnen. Så det kommer därifrån, det guld vi har och hittar, från rymden. Så det är inget konstigt i det.

Erik Strand: Och på samma sätt finns det mycket guld i havet, om man skulle räkna ut hur mycket guld det blir sammanlagt. Men grejen är, priset, det är snarare så att priset måste bli så högt så att det lönar sig att utvinna det. I vatten är det så lite per liter hav, det är mikroskopiskt, så att arbetet att göra det skulle kosta så enorma pengar, så det är inte lönsamt. Så man kan tänka så här, när någon börjar förbereda att nu ska vi åka till en asteroid i framtiden för guld, då är det ett tillfälle att kanske sälja. För då är guldet så högt att man kan byta till något annat.

Jan: Ja, om man hittar det, men man bara tänker, då kan man nog börja räkna, vad kostar det att få fram den här mängden extra guld?

Erik Strand: Vad är kostnaden för att ta sig dit och utvinna det och bygga det och sen ta tillbaka det till jorden? Vad är kostnaden för det? Då kan man nog hitta ett pris. När guldpriset når det priset, då kanske det är dags. Inte för att man har hittat den, utan man ska ju verkligen få hit det också.

Jan: Ja, precis.

En portfölj man inte får kludda med

Jan: Jag tänker, vi har en fråga. Ska du ta den här, Caroline, från Petter Viktig?

Erik Strand: Men då får vi nog lägga till en nolla till.

Jan: Ja, precis. På 20 000 dollar.

Erik Strand: Så ni drivs inte så mycket av fantasi, tycker jag. Bara realitet. Siffror.

Caroline: Petter Viktig skriver så här: "Be Erik att sätta ihop en långsiktig portfölj, som man inte får kludda med mer än en ombalansering per år. Just för att få fram var han ser stabilitet kontra avkastning."

Jan: Så en portfölj som man inte får kludda med, som du inte får byta i. Är det 50 procent aktier och 50 procent guld?

Erik Strand: Ja.

Jan: Är det Precious Green?

Erik Strand: Ja, jag kan ju inte släppa det, så jag får ju...

Jan: Du håller kvar vid det.

Erik Strand: Ja.

Precious Green som en modern 60/40

Jan: Vi har en fråga här också om Precious Green. För den som inte har lyssnat innan, så är Precious Green egentligen en, och det här är min tolkning, så nu får vi se hur fel jag är, men det är en variant av 60/40-portföljen, där man har 60 procent aktier, 40 procent guld och silver, eller ädelmetaller, eller de metaller som behövs för att lösa framtidens klimatutmaningar. Och på samma sätt är de 60 procenten aktier också i de här megatrenderna, som vi ser med elektrifiering och de klimatdelarna som vi har, alltså den där green tech-biten. Var det korrekt, eller vad skulle du lägga till?

Erik Strand: Man kan säga att 60 procent, det är ju 60/40-portföljen, en ny variant på det som passar vår tidsålder. Du plockar bort mina räntor och sätter dit guld.

Jan: Exakt, den är given. Den kan man ju inte missa nästan. Rub it in!

Erik Strand: Nej, men nu har vi haft en nedåtgående räntetrend i 30 år, och vi har nått en botten. Även om det kan bli minus en procent till, så har vi nått en botten. Obligationstrender är ju långa. En bullmarknad är 30 år drygt. Och sen är det dåligt att äga obligationer i 10 år, och sen är det kanske bra i 30 år igen. Så där känner vi oss lugna de kommande 10 åren.

Erik Strand: Och tittar vi på globala aktier, så var vi lite inne på att väldigt mycket är övervärderat. En del bolag är tråkiga, en del bolag tillhör den gamla världen. Och då tror vi att green tech-segmentet kommer och överpresterar under ganska lång tid framåt, i den omställningen till den andra megatrenden vi tror på, en grönare värld.

En offensiv syn på hållbarhet

Erik Strand: Men sen är det skillnaden, när vi pratar hållbarhet, så vill vi titta på bolagen som vi äger, och vi vill kunna kommunicera med bolagen och kunna skapa förbättringar i bolagen, genom att ställa vissa krav på dem eller förändring. Men vad vi tror på är att om du har bolag som verkligen behövs i världen, och de ändå är bolag som släpper ut någonting som vi inte vill ha i världen, kan du skapa en förändring i en sån bransch som behövs, så gör du bland den största nyttan du kan göra i utvecklingen mot en bättre värld.

Erik Strand: För att påverka i en bransch, om det nu är ett dataföretag, om de ändå inte släpper ut någonting, förutom deras kontor som släpper ut ganska mycket. Men annars, du gör ju inte så mycket bara för att du äger ett bolag som kanske inte ens gör något nyttigt och viktigt. Så vad är poängen? För poängen med en fond är ju att vi har attraherat kapital, och det här kapitalets makt. Bolagen vill ju att vi ska köpa dem, för ju mer vi köper, rent teoretiskt, desto mer stiger de. Nu är vi inte så stora kanske att vi påverkar, men den dagen vi blir så stora, så vill de ju att vi ska köpa och inte sälja deras bolag, och därför lyssnar de på oss.

Erik Strand: Och det har de gjort redan väldigt bra. När vi kommunicerar, så svarar de direkt på det här, hur de ser på det vi kanske tycker inte är optimalt. Och sen kan vi i en fond, när vi börjar titta mer och mer på detta, se vilka är de tre bolag som gör det här bäst, och vilka är de som gör det sämst, och så kan vi få de här sämsta att lyfta sig. Och om de inte vill lyfta sig, vet du... Men att påverka i en bransch, det tror jag, och i alla de branscher där man kan göra skillnad och göra en påverkan på det man gör, är väldigt, väldigt värdefullt.

Erik Strand: Så vi tar hållbarhet, i stället för att vi fyller fonden med bolag som har högsta hållbarhetsrating, och så stoppar du in Google, Microsoft, Deutsche Telekom och massa bolag som inte producerar någonting, kanske, så har de en högre rating, för de gör inte någonting, och så ser fonden jättefin ut. Men för mig är inte det... Det är jättebra att de bolagen sköter sig, eller inte gör någonting, men det är inte att vara aktiv och använda det en fond kan göra. För en fonds styrka är ju att den har samlat kapital, och genom det kapitalet har en viss makt att påverka. Så vi har en lite offensivare take på hållbarhet.

Green techs fyra ben

Erik Strand: Och sen är det i den här green tech-frågan, vi har delat upp det i fyra områden. Det ena är att skapa energi, om vi nu är solcellsbolag. Det andra är att lagra den här energin, om det sker via batterier eller fuel cells. Sen är det vilka företag som kan se till att vi förbrukar mindre i fastigheter. Fastigheter är ju en jätte, jag ska inte kalla det en bov, men där sker mycket energi och utsläpp, genom fastigheter eller städer. Vilka kan göra smartare system? Och vilka bolag ser till att återvinna de här viktiga ämnena som behövs? Och det fjärde benet är egentligen de bolag som utvinner de ämnen som vi behöver, om det nu är koppar, till exempel, eller litium. Och då kan man välja de bolag som gör det på ett bra sätt.

Erik Strand: Förutom att påverka dem, så kan man se till att välja de bolag som känns rätt att äga, och på rätt ställe. För annars kan ju någon tycka att man inte kan gräva i marken och förstöra jorden. Men gräver vi inte fram koppar, så kan vi inte elektrifiera världen, och då får vi ingen grön värld. Det finns ingen väg förbi det, men hur gör vi det på bästa sätt?

Erik Strand: Och genom att ha fyra ben där, de här svänger väldigt mycket, solcellsbolag eller vätgasbolag, de svänger ju som jojo. Det är väldigt svårt att äga sånt och hålla kvar det i handen. Så jag tror att få den här mixen, att det blir 20 bolag som rör sig olika, blir en bra portfölj. Det är liksom en helt annan jämfört med mycket i branschen, där det bara ska se bra ut.

Att positionera kapitalet för avkastning

Erik Strand: Och vad jag tror är bra där, det är att många som investerar säger att jag tror på den gröna megatrenden, att vi transformerar oss mot en grön värld. Jag tror på elektrifiering. Sen investerar jag pengar. Och när jag investerar pengar, man investerar ju för att få en positiv avkastning, och ju mer positiv desto bättre. Så om jag tror på trenden, hur positionerar jag mitt kapital för att få avkastning? Inte för att det ska se bra ut, utan för att få avkastning. Då är ju vårt sätt att tänka på green tech det rätta. Och det känner jag att många har sett, att det här är vad jag vill. Sen finns det de som inte vill det, utan vill något annat, och det är ju fine också. Det passar inte alla.

Erik Strand: Men en lite offensivare take, det tycker jag är ganska kul att prata om. För en del säger att nej, men vi kan inte äga ett bolag som gräver i marken, vi förstör jorden. Men moderna miners, alltså gruvbolag, de har ju vätgas, de stora lastbilarna görs inte längre, går inte på diesel, utan de har solceller för energi. Man återställer en gruva idag så att det inte syns att man har varit där, man planterar träd, så det blir skog, och sen har man infrastruktur, alltså vägar, vatten och el framdraget, och bygger nya byar. Det har skett väldigt mycket. Och det är det man vill, man vill få fler och fler av de bolagen att göra det här på det moderna, rätta sättet. Och då kan vi se till att få fram det som behövs, koppar och silver och litium, att det görs på ett bra sätt, och att det framöver görs på ett ännu bättre sätt. Då gör vi en stor nytta, som vi ser det. Även om det inte är det traditionella tänket att äga ett bolag som har jättehög rating.

Stora förbättringar i smutsiga branscher

Caroline: Nej, och sen känns det också så att i sådana här klassiska, som till exempel gruvor, det gör ju större skillnad att göra en förbättring. Du får ju mer betalt för en förbättring än i ett annat.

Erik Strand: Ja, nettoförändringen för jorden är ju mycket större.

Caroline: Det är ju som när det gäller transport eller lastbilar och sånt.

Erik Strand: Eller industri. Förändringar där gör ju mycket mer på...

Jan: Ja, men det var ju som den här, vad är den här, de ska göra grönt stål i Norrland, den här H2 Green Steel. Lyckas de med det, så är det typ som alla Sveriges personbilars utsläpp. Det var en så stor påverkan. Ish, ish. Det var det jag bara kände att jag drog till med någonting.

Erik Strand: Ja, det tror jag.

Jan: Jo, men det var så att om LKAB... Vad jag förstått så står städer för 60 procent av allt utsläpp, så det är ju städer i sig, människan i sig, som står genom vårt boende och fastigheter för det största.

Erik Strand: Ja, jag vet. Det får vi återkomma till. Men utvecklingen och möjligheten att använda elektrifiering och fuel cell-tekniker inne i fastigheter har ju kommit långt.

När slutar dippen för gröna aktier?

Jan: Ska vi ta Marcus fråga, som är relaterad till detta?

Erik Strand: Ja.

Jan: Då skriver han så här: "Gröna aktier har, från att ha gått extremt bra under fjolåret, fått en ganska kraftig dipp i år. Inget konstigt i sig, men hur länge tror du, Erik, att dippen för gröna aktier kommer fortsätta? Det gäller ju såklart också Precious Green-fonden."

Erik Strand: Mm. Ja, jag tror vi kommer med ett nyhetsbrev där vi skriver just om detta.

Jan: Förlåt, där får jag ändå säga så här, att jag gillar jättemycket ditt nyhetsbrev, och det finns ju på bloggen också. Så där kan man faktiskt gå in och anmäla sig till det där nyhetsbrevet, om man gillar det som du pratar om. Det är ett jättebra sätt att connecta på, nyhetsbrevet.

Erik Strand: Sen finns vi på Twitter och LinkedIn också, såklart. Och de gick ju upp flera hundra procent under hösten. Och då hade vi hela... det var väl egentligen Biden, alltså Trump var ju väldigt mycket för att hålla kol och brydde sig inte egentligen om den gröna omställningen och hela den biten. Och sen, när man såg att Biden skulle vinna, så insåg man att nu blåser vindarna åt andra hållet. Och på det så gick de här bolagen upp, inte bara 100 procent, utan 200–300 procent under hösten, fram till slutet av januari, början på februari där.

Erik Strand: Men sen har de tagit ordentligt stryk, och det beror dels på att de gick upp, återigen, saker när de går upp ibland går de upp för mycket. Och det kan hända silverpris och guldpris. Alla saker ofta går upp för mycket, och sen ska de komma ner. Sen kan man väl säga att flera av bolagen är ganska känsliga, de är ju ganska mycket framtidsbolag, alltså man har vinsterna i framtiden. Det är svårt att göra riktiga P/E-kalkyler om de inte ens har vinster. Och då fanns det en oro nu. Alla bolag som verkligen är framtidsbolag och har nästan bara förhoppningar, de kan också vara väldigt mer räntekänsliga, om vi nu får en högre ränta. Även om realräntan går åt andra hållet, men även om den första räntenivån ökar, så påverkar det dem, och det drar ner vinsterna, och då blir det ett säljtryck på de sortens bolag. Så de har kommit ner.

Erik Strand: Helt enkelt, precis som man säger, så är det nog inte en så stor grej, utan trenden ligger där. Men det är svåra bolag att hålla själv. Så jag tror verkligen att en fond gör stor nytta, att man får en liten spridning på det. För vi har ju haft individuellt i fonden bolag som varit gigantiska, men man ser inte det i fondens kurva.

Grafen, palladium och ämnenas egenskaper

Jan: Jag tänker så här, det är supermånga frågor här som är så här, jag skulle vilja höra Eriks syn på palladium. Jag skulle vilja höra Eriks syn på grafen. Och finns det något annat material som kommer ersätta silver eller koppar? Men om vi skulle ta någon sån här grafen. Det roliga, måste jag säga, när jag läste frågan, så var det så här, skulle det vara intressant att höra Eriks tankar om materialet i grafen. Så var det så här, vilken graf? Och alla bara så här, nej, grafen!

Erik Strand: Det brukar man väl blanda också med andra material.

Jan: Grafen, det är väl det här med kol och nano. Man har väl pratat om det i ett par år nu.

Erik Strand: Ja, ett par år. Det är nog 20 år som man har hållit på. Det är egentligen en forskning, och man kan fortfarande inte framställa det på ett ekonomiskt sätt. Och egentligen är vi positiva till all forskning runt ämnen. För grunden i AuAg, även om det står guld och silver, så är det ju egentligen periodiska systemet och ämnens egenskaper. Det är egenskaperna i guld och silver som gör guld och silver till vad det är. Och det är samma sak om det är palladium eller platina.

Erik Strand: Så om vi tar palladium och platina. Det är de två ämnen som har räddat vår värld hittills när det gäller försmutsning. Med katalysator, som har tagit bort det här under 30 år. Det är extremt stor skillnad på sådana bilar som inte har det.

Jan: Ja, det tar ju bort 95–98 procent.

Erik Strand: Hade vi kört utan i 30 år, så hade det varit ganska svart överallt, och i våra lungor också. För det har blivit så mycket mer bilar än vi hade då. Och alla vet hur det är att stå bakom en bil som inte har det.

Jan: Ja, som inte har det. Det är fruktansvärt. Om alla hade gått så.

Erik Strand: Det är bara tack vare platina och palladium som vi har kunnat göra katalysatorn. Så utan de här metallerna så hade det inte ens funkat. Och det är samma sak, att det är snarare så att vi hittar mer användningsområden för silver, än att det försvinner ett användningsområde för att det kommer något annat. Och med de här nya teknikerna, nya ämnena, så är det oftast kombinationerna med silver. Och silver är inte bara högtekniskt, det är också bakteriedödande, så det används inom sjukvård, för sterilisering, så man hittar mer och mer. När man gör covidtester, så finns silver med i hela frågan för att kunna få det gjort. Man använder guld för att kunna ta bort restcancer, alltså guldpartiklar är det. Så ämnena, det är egenskaperna, ämnena, som gör det fascinerande. Och då har vi inte ens pratat om det här med det monetära och skulder och pengar, utan egenskaperna och nya ämnen, jätteintressant.

Grafen och tejp-experimentet

Erik Strand: Grafen är superintressant, potential, hittills. Om man har använt det, så har jag förstått att man bara har kunnat använda det i en Space Shuttle, alltså i en rymdfarkost. Där pengar inte spelar någon roll, för det är inte lönsamt, och det har det inte varit.

Jan: Man behöver ju bara tejp egentligen.

Erik Strand: Nej, men alltså...

Jan: Man har ju sett att man får ett lager kolatomer, som grafen ju är. Om man tar tejp på det, så...

Erik Strand: Ja.

Jan: Kunde funka.

Erik Strand: Det är sant.

Jan: Jag tror det. Vi är delägare i något sånt här litet onoterat bolag. Så det är bara att ringa till oss. Jag fattar inte vad ni håller på med. Det är bara att använda tejp.

Erik Strand: Ja, hur sant kan det vara att få fram det?

Jan: Chalmers har ju haft, de har ju fått forskning på det här ganska länge i Göteborg, och försvarsindustrin har uttalat sig. Jag läste en del saker om det här, men det finns inte i någon form av industriell skala.

Erik Strand: Nej, det är väl lite forskning. Om man ändå forskar i 20 år, så går det inte sådär jättefort. Men återigen, det är ju ämnen från vår jord som vi använder för att skapa nytt. Och det förresten, jag såg med guld, vad var det? Det var ganska mycket guld. Jag kommer inte ihåg siffran, vad synd. Hur mycket guld man har på de här rymdkolfarkosterna, för att kunna hålla temperaturen rätt. Eftersom det är så kallt i skuggan och varmt i solen.

Jan: I solen, ja.

Erik Strand: Och då behöver du guld, om det var 40 kilo. Det var något enormt stort. Men det finns ju inte så många rymdfarkoster. Ju mer teknik, ju mer moderna vi blir, så är det snarare så att vi använder mer av det. Och inte att ny teknik gör att vi använder mindre av det.

Jan: Ja, men marginalerna blir ju mindre. Det är ju det som vi upplever.

Sämsta rådet och att bli sin egen guru

Jan: Jag tänker så här, vi ska runda av här, vi har bara ett par minuter kvar. Jag vet inte om jag vågar ställa den här frågan, för oftast mår jag dåligt efteråt. Sämsta rådet, har du något sånt nytt som du har tänkt på sist? Förutom månadssparande och räntefonder och 60/40-portföljer. Det känns ju så att, skulle man ha antitesen till RikaTillsammans, så är det lite så här, Erik Strands.

Erik Strand: Jag kanske ska säga några fler sådana saker som jag gillar.

Jan: Vi kan ta sämsta rådet, och sen får vi höra. Så har jag en annan fråga också.

Erik Strand: Berätta nu. Nu fick jag en som kanske passar. Inte ha en finansguru. Alltså inte låsa fast sig. Men det där har vi faktiskt samsyn om. Inte ha en Warren Buffett, eller kanske inte ens ha en. Bli inspirerad, men börja skapa själv, för att vara bara en följare eller en copy.

Jan: Bli inte en kopia.

Erik Strand: Nej, utan ta till. Lyssna, som vi sagt förut, på flera. Skapa egna. Börja kreera. Testa, prova. Gör misstag. Innan du har gjort alla misstag, så är du fortfarande en risk. Så gör alla misstag, och gör dem så tidigt som möjligt. Det är kanske mer allmänt känt, men gör det verkligen. Låt dem vara dina egna misstag, så att du står för att jag gjorde ett misstag. Inte att det blev fel för att jag följde Warren Buffett, och så blev det fel. Och då tror jag att man ska lyssna på och observera dem. Observera flera, och bli sin egen lilla guru.

Innan du har gjort alla misstag är du fortfarande en risk. Så gör alla misstag, och gör dem så tidigt som möjligt. Låt dem vara dina egna.

Vem inspireras Erik av?

Jan: Jag har en fråga i anslutning till det. Jag vill gärna bygga vidare på det här. Men kör du, Caroline.

Caroline: Det är väl fräscht och bra att du inte är med för en gångs skull. Jo, men Erik, vem skulle du vilja se här i podden, som får lägga fram lite tankar och idéer och sånt? Vem brukar du lyssna på? Har du någon du lyssnar på? Eller inspireras av, kan man väl säga.

Erik Strand: Om vi tittar här i Sverige på finansbranschen, vi dras ju ganska mycket ihop med killarna på TIN Fonder. För att vi känner att vi rör oss i marknaden ungefär i samtid. Fast de är väldigt inriktade på hälsa och tech. Det är mycket tech.

Caroline: Eller vill du att någon ska komma som pratar åt mitt håll?

Erik Strand: Nej, nej. Det kan vara åt ett helt annat håll. Det kan vara så.

Jan: Förlåt, jag omformulerar din fråga. För det är faktiskt Håkan som har ställt en liknande fråga. Han ställer så här, finns det några profiler som Erik genom åren har lyssnat extra mycket på?

Erik Strand: Ja, det gör det. Men på något sätt så går det lite i vågor det där. Och nu skulle det nästan vara fel att säga att jag tog något namn, för de har rört sig lite bort från det jag känner. Jag menar, Warren Buffett, han vill inte äga guld, men han har ägt jättemycket, han har varit en av de största silverägarna genom tiderna. Och även ägt gruvbolag, även om han har sålt igen. Så de rör sig lite. Även Ray Dalio, som var en guru på sitt sätt. Men han har gått lite för mycket, jag ska inte säga att det blir lite religiöst, men det har nästan blivit lite svårt att ta till sig. Och det är därför jag tror att det känns skönt att inte vara för hopkopplad. Som jag sa förut, just att de rör sig. Det kommer lite nytt och ny inspiration. Jag ser gärna att det kommer ny inspiration också.

Lyssna brett och placera dig i mitten

Jan: Ja, men är det inte så att under tiden man bygger, så måste man lyssna på väldigt många olika för att bygga ihop sin egen bild. Så tänker jag. Så jag gillar ju att lyssna på dig. Och där klumpar jag ju... Det finns ju folk som är mycket mer extrema än vad du är. Det är ju typ bara så här Peter Schiff eller Mike Maloney, eller går in på Zero Hedge. Det kaninhålet tar ju inte slut åt det hållet. Men sen kan jag gilla ibland att lyssna på Anders Borg eller Stefan Ingves. Och sen tänker jag liksom så här, nej men det är nog inte Peter Schiff som har rätt där borta. Och det är nog inte Stefan Ingves där borta heller. Då blir det, när du har hört alla argumenten, så blir det på något sätt så här, okej, nej men då vill jag, det känns bra för mig när jag vaknat, jag placerar mig här i mitten.

Jan: Jag tror inte på... Ursäkta, nu tappade jag namnet, men jag tror, en kille som är professor här i Lund i nationalekonomi, jag har inte hans namn längre. Men vi var med i en artikel, det var någon Realtid eller någonting, där vi båda var med, vi var med i samma fråga på något sätt, och så hade vi lite kontakt. Så jag känner inte honom så väl, men jag tyckte att han hade väldigt intressanta bitar, och han var ju mer från teorin, och jag vet att han har haft en del samtal med Riksbanken och så vidare på den nivån. Så han skulle vara ganska intressant.

Erik Strand: Men om inte det blir för tråkigt.

Jan: Nej, precis.

Erik Strand: Akademiker kan vara lite kul.

Jan: Vi gillar ju ibland så här, vi kan relatera till dem.

Avrundning: var vaken och tänk själv

Jan: Jag tänker så här, har du något annat? Det kan du få sen. Det är ju massor av frågor som vi inte hann ta. Vi hann ju inte prata om Silver Squeeze eller Reddit, och vi har inte pratat om olika hinkar och sånt här. Så det får vi ta nästa gång. Men jag tänker, är det någon fråga som du tänker så här, det här är något som vi borde ha ställt, eller det här är någonting man kan tänka på? Någon förutsägelse, om du känner att du vill ge det?

Erik Strand: Jag vill ju få komma tillbaka. Nej, men jag tror att det handlar mycket om att få upp sin egen syn. Och observera mer och se, och inte bara följa. Just nu är det viktigt. Sen betyder det inte att man inte ska köpa och investera, men att man skapar en medvetenhet om det. Så att det inte blir så lätt att ryckas med, att man gör det för att andra gör det, eller för att man är rädd att förlora för att andra tjänar. Jag såg till och med, jag tror den näst rikaste, eller rikaste, i Norge, var tvungen att köpa något för att den andra hade gjort det. För annars var det risk att den andra blev rikare än honom. När det börjar bli så, det är inte bra. Och det smittar neråt också. Så jag tror, var vaken, det kommer hända saker.

Jan: Bra, men jag tänker att det är väl fantastiska avslutsord. Lite kritiskt tänkande, bilda sig sin egen åsikt, inte ta allting som sägs. För liksom, jag brukar säga så här, det finns inga objektiva råd. Alla råd är på något sätt subjektiva.

Jan: Men jag tänker så här, Erik, ett fantastiskt stort tack, både å våra vägnar och våra läsares vägnar. Och jag tänker, som Jonathan skrev där, du är en väldigt uppskattad gäst här, och det är väldigt, väldigt roligt att tänka på de här, men få en lite annan input. Och inte bara att det blir teoretiskt, utan väldigt konkret kring vad man kan göra. Så jag hoppas att du vill komma tillbaka även i framtiden.

Erik Strand: Ja, jag hoppas att jag får fortsätta komma tillbaka.

Jan: Ett stort tack, Erik.

Erik Strand: Tack så mycket.