Allt som har ett pris kan man spekulera i

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Vad det här avsnittet handlar om
2. Hundra frågor på två avsnitt
3. Vad inflation egentligen är
4. Inflation gynnar låntagaren
5. Hur man lyssnar på det jobbiga
6. En speciell hussyn på världen
7. Använd det här som input, inte som sanning
8. Vem är Erik Strand
9. Ha en egen filosofi
10. Lyssna, men bilda din egen uppfattning
11. Varför Erik tänker annorlunda
12. Piraten som observerar utanför byn
13. Mannen som föll från höghuset
14. Pris kontra värde
15. Skjuta problemet framför sig
16. Everything bubble
17. "This time it's different"
18. Financial engineering
19. Vad skulle få Erik att tänka om
20. Centralbanken har tappat bromsen
21. Vem räddades, och vad blev lärdomen
22. Låga räntor och beteenden
23. Kommer dippen nu?
24. Hur stor blir korrigeringen
25. Prisinflation kommer upp på bordet
26. Hur stor kan en riktig krasch bli
27. Att ändra skalan
28. 50 procent av alla dollar på nio år
29. Vad centralbankerna måste säga
30. Som 70-talet, fast med skulder
31. Slutet på den billiga produktionen
32. Perfect storm, om något inte räddar oss
33. Hur långt har automationen redan kommit
34. Myten om att vi jobbar mindre
35. Inflation som en hemlig skatt
36. Från industrisamhälle till konsumtionssamhälle
37. Varför inflation är dåligt för dig
38. Att klara sig i ett inflationssamhälle
39. Vad ska en ung förmögen göra
40. Konsten att använda pengar
41. Alternativkostnaden bortom den sista kronan
42. Vilken risk passar dig
43. Förmögenhet i relation till framtida intäkter
44. Bara perfekt rik ett år i livet
45. Kvinnan som var 80, inte 79
46. Hälsan och huvudet
47. Att aldrig sluta jobba
48. Att starta om gör en ung
49. Stolthet och värdighet
50. Vad Nattugglan egentligen bör göra
51. Vilka tillgångsslag är minst dåliga nu
52. Michael Burry och de styrda räntorna
53. Procentuella rörelser nära noll
54. Aktier: hiss eller diss
55. Myten om aktier som inflationsskydd
56. Räntefonder: korta och långa
57. Realräntefonder och tips
58. Korta amerikanska räntor och valutarisken
59. Råvaror och problemet med terminer
60. Fastigheter och belåningens baksida
61. Aktieåterköp på lånade pengar
62. Kissa i sängen
63. Eget boende och skog
64. Minusmiljonären
65. Varför guld och silver är försvaret
66. Vad silver används till
67. Det enda ämnet industrin och investerare slåss om
68. Kryptovalutor: guld eller inte
69. E-kronor och statens kontroll
70. Blockkedjan som infrastruktur
71. Spårbarhet och kontroll
72. Krypto går inte att jämföra med guld
73. Bitcoin som digitalt guld
74. Volatilitet och rationaliseringar
75. Avrundning och nästa avsnitt

Vad det här avsnittet handlar om

Jan: Jag tror att vi kan få se en nedgång i marknaden. Jag tror att vi kommer få se ytterligare en räddning med ännu mer stimulanser, vilket kommer trycka upp priset på även aktier. Man behöver inte vara jätteorolig för att äga aktier, men man får vara beredd på att det kan komma att svänga ganska ordentligt när det där sätter igång.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Jan: Idag är det dags för avsnitt 205, och det är ett samarbete tillsammans med Erik Strand från AuAg Fonder. Det här är roligt, för Erik är en av de mest uppskattade gästerna vi har haft någonsin, tror jag, på bloggen. Jag tror det här är typ hans tionde avsnitt. För dig som inte känner Erik så förvaltar han fonder med fokus på guld. Han tänker mycket kring makroekonomi, kring världsläget, kring inflation. Jag brukar ibland skoja om Erik att man alltid mår lite sämre och känner sig lite klokare efter att han har varit här.

Caroline: Ja, för att man alltid tänker så här: nej, men det där har jag inte tänkt på. Eller: det där var lite jobbigt.

Jan: Vi har fått in supermycket frågor, så det blir både den här veckan och nästa vecka avsnitt med Erik, och det blir i princip bara läsarfrågor.

Hundra frågor på två avsnitt

Caroline: Ja, så gott vi har kunnat, för det har också varit så att Erik kommit igång och pratat och, ja. Så att vi har försökt ta med alla frågor vi har kunnat.

Jan: Ja, precis. Man hinner inte runda frågorna ens på två avsnitt. Vi hade över hundra frågor. Men jag försökte dela upp det. Dagens avsnitt handlar mycket om inflation. Det handlar om världsläget, om makro, om guld och silver.

Caroline: Och vad är makro nu då?

Jan: Makroekonomi handlar väldigt mycket om till exempel det här som någon läsare skrev, att hälften av alla världens pengar har tillkommit de senaste tio åren. Hur påverkar det? Vad händer med räntorna? Kan räntorna fortsätta sjunka efter att de har sjunkit i 40 år?

Caroline: Och hur påverkar det mig? Hur ska jag kunna skydda mig mot det?

Jan: Att kunna se att till exempel en börskrasch, som är ett scenario med hög inflation, kanske inte behöver vara en stor katastrof. Särskilt om man är ung är det kanske en ypperlig möjlighet att komma igång, att börja investera. Att se att det handlar inte om att saker är svart eller vitt, eller att det är något domedagsscenario, utan att det faktiskt finns ganska mycket möjligheter. Men fokus kommer vara mycket på inflation.

Vad inflation egentligen är

Jan: Det vi kan säga i bakgrunden till det här avsnittet är att inflation är att pengar minskar i värde. Vi har ett mål i Riksbanken att vi ska ha 2 procents inflation varje år.

Caroline: Ja, och det betyder inte att om du har 100 kronor i januari så har du 98 kronor i december. Utan det betyder att du fortfarande har 100 kronor, men du kan bara handla för 98 kronors värde, eftersom saker har blivit dyrare under året.

Jan: Man märker inte inflation, inte på kort sikt. Och det där med inflation kan ha ganska jobbiga effekter. Det är därför vi upplever att saker var billigare när vi var barn, till exempel. Det kan också ställa till det, för inflation blir nästan som en skatt på besparingar. Dina besparingar blir urholkade.

Caroline: Ja, mindre och mindre värda på bankkontot.

Jan: Det är ganska intressant. Jag kan lägga ut en länk i beskrivningen till Ekonomifakta, som är en hemsida som har koll på svensk inflation. Där kan man skriva: om jag hade fått en hundralapp i dopgåva, hur mycket var den värd när jag tog studenten, eller hur mycket är den värd idag? Lite beroende på hur gammal man är. Är man 20 har inflationen urholkat kanske 20–25 procent av hundralappen. Är man kanske 60 år och börjar närma sig pensionen, då är det inga problem att den har urholkats kanske till 70–80 procent.

Caroline: Vad sa du? Inga problem?

Jan: Nej, inga problem att det har skett en så stor urholkning.

Caroline: För att?

Inflation gynnar låntagaren

Jan: Ja, men för att det har varit 2 procent om året i väldigt många år. Ränta på ränta funkar åt alla håll. Så därför är det ett problem för oss som sparar pengar.

Caroline: Det är ett problem, ja. För alla pensionärer.

Jan: Alla som har sparat pengar. Men för dem som har lån är inflation bra. Det är därför vi har inflation, för att stater, massor av företag och många privatpersoner har lån. Har du lån och inflation betyder det att du amorterar på ditt lån, men inflationen amorterar också. Särskilt i en situation som idag där du har en inflation på 2 procent och en ränta på 1 procent. Då betyder det att du har 1 procents årlig extra amortering med hjälp av inflationen. Så återigen, inget bra eller dåligt, utan det som är bra utifrån ett perspektiv kan vara dåligt utifrån ett annat.

Jan: Det kommer vi prata jättemycket om i båda de här avsnitten. Och sen i nästa veckas avsnitt blir det mer djupdykning i guld, i green tech och silver. Vi pratar om: är det fortfarande köpvärt att köpa guld? Är det fortfarande köpvärt med silver? Hur kan man tänka kring de här andra metallerna? Vi pratar till och med om utvinning av guld från havet eller asteroider, som du tyckte var spännande.

Caroline: Det tycker jag, men det är aldrig någon som tar sånt på allvar.

Jan: Mina sådana där fantasiscenarier.

Hur man lyssnar på det jobbiga

Caroline: Ja, så är det väl lite så.

Jan: Men jag tänker att vi behöver inte återberätta hela avsnittet. Är det någonting som du tänker att läsaren bör ta med sig? Du var ju lite sådär, ibland zonade du ut, sa du.

Caroline: Ja, men det är hög nivå på avsnittet, det är det. Men jag tycker ändå man kan lyssna på det och ta till sig kring just det här med inflationen och hur det påverkar oss och sparandet. Jag får verkligen en sån känsla av hur viktigt det är att investera mina pengar och inte bara ha dem liggande någonstans, så att inflationen urholkar dem. Men sen också allt det som Erik kan om makroekonomi. Hur sambanden ser ut och hur det ser ut från ett högt perspektiv, det vi pysslar med här nere på jorden. Det kan verkligen vara kul att lyssna på. Ibland är det till och med så att jag bara: vad var det han sa egentligen? Och så får man spola tillbaka, för det var en sån där jobbig grej.

Jan: Jag brukar skoja om att när man hör någonting som gör en trött eller irriterad, eller man håller inte med, så är det så att det passar inte in i de uppkörda hjulspåren man har i hjärnan. Då är det ett tillfälle att bara: okej, det där gillade jag inte. Och då får man säga: varför gillar jag inte det? Gillar jag inte det för att det gör att jag har haft fel? Eller är det för att jag inte har tagit höjd för det? Eller är det för att det levererades på fel sätt?

Caroline: Ja, exakt. Det kan verkligen vara en inspiration till att gräva djupare.

Jan: Där är förmodligen ett guldkorn någonstans i den tunnan med skit.

Där är förmodligen ett guldkorn någonstans i den tunnan med skit.

En speciell hussyn på världen

Jan: Men jag tycker, och framför allt är det superviktigt: ställ frågor. Både jag och Erik tycker att det här är ett så pass viktigt ämne, och där finns inga självklara svar. Det ska också sägas att det här är en väldigt speciell hussyn. Precis som restauranger har husviner är det här en syn på världen som är annorlunda. Som inte alla håller med om. Det pratar vi om också i nästa avsnitt. Ta till exempel någon som Anders Borg eller Stefan Ingves. De håller inte alls med om den här synen som Erik har.

Jan: Jag och Erik har haft många diskussioner där han dragit till med: nej, men jag tror inte på räntefonder. Han har en portfölj som är 60 procent aktier och 40 procent guld, eller 50 procent aktier och 50 procent guld. Det är inte direkt en syn som jag håller med om heller. Så det är viktigt att se att det är lätt att man bara blir inspirerad. Vi hade Erik på ett sånt här fika-avsnitt på Patreon. Då skrev någon i kommentarerna en känsla som jag också får när jag lyssnar på Erik. Bara: "Shut up and take my money." Att bara, it makes sense. Men samtidigt behöver man se till att inte stirra sig blind.

Caroline: Nej, men det säger Erik också. Att man alltid ska lyssna på många olika synpunkter.

Jan: Ja, och inte ta saker.

Caroline: Nej, och fundera själv. Det tycker jag var fint sagt av Erik.

Använd det här som input, inte som sanning

Jan: Men nu kan vi inte... Jag ska säga en sista sak. Poängen med det här avsnittet är inte att spring och sälj Lysa och köp guld och konserver för alla pengarna. Utan ha det här som en input. Gillar du det Erik säger, ja, men ta höjd för en del av det i lekhinken. Vi har till exempel själva en del av Eriks fonder i våra lekhinkar. Men jag har en lite annan hussyn. Det är viktigt att inte bortse från det här, för Erik är inte ensam om den här synen. Och har han rätt, om man är en sån som Stefan Ingves, eller kanske inte Stefan Ingves, men man har en helt annan syn, så tycker jag att det är farligt. Man behöver ta höjd även för de scenarier som man inte delar åsikt kring själv, tänker jag.

Jan: Med det sagt tänker jag att vi kör igång avsnittet. Så varmt välkommen tillbaka, Erik Strand. Det är en ära att ha dig tillbaka. Du har varit efterlängtad. Det är inte så många gäster där man skriver: "Nu kommer Erik Strand tillbaka", och folk bara: "Äntligen! Här är mina frågor!"

Vem är Erik Strand

Jan: För dig som inte känner Erik sedan tidigare så är han fondförvaltare. Du har ett eget fondbolag, AuAg Fonder. Du har två fonder, AuAg Silver Bullet och AuAg Precious Green, och en ny fond på gång som vi också ska prata lite om. Sen har du jobbat i finansbranschen i många år. Du har varit fondförvaltare, du har varit idrottsman på landslagsnivå, varit med i OS med fäktning. Men framför allt, det som jag älskar och som jag tror att många av våra lyssnare gör, det är dina tankar kring ekonomi, kring inflation, kring fonder och att verkligen ha sin egen väg. Så varmt välkommen tillbaka!

Erik: Tackar, tackar. Kul att vara här igen.

Jan: Jag tänker så här, Erik. Idag, jag skämtar inte, när vi la ut i forumet och i sociala medier att du skulle komma tillbaka, fick vi in hundra frågor. Så idag blir det inte så mycket: åh, idag gör vi ett strukturerat avsnitt om guld och silver. Utan det blir: jag tror det blir ett dubbelavsnitt med frågor. Men eftersom du dessutom har varit med ett par gånger tidigare, så tänkte jag att idag blir det lite tuffare. Är det okej? Jag höjer ribban lite.

Erik: Vad menar du med tuffare, Jan? Är det tuffare frågor?

Jan: Nej, men jag tänker så här att...

Erik: Djupare?

Ha en egen filosofi

Jan: Nej, men jag tycker att det är lite roligt. Jag kommer ihåg första gången vi träffades, Erik, då sa du så här: som fondförvaltare, eller när man förvaltar sina pengar, bör man ha sina egna tankar. Man bör ha en egen filosofi och inte bara gå på vad alla andra gör. Vi ska absolut hoppa in i det. Men jag fick en fråga här från Asp, som också är ett av dina fans. Han skrev: varför, jag som kanske är ny lyssnare, varför bör jag lyssna på dig? Vad är risken om jag inte lyssnar på dig som förvaltare? Varför är det du har att säga viktigt?

Erik: Ja, det är frågan om det är viktigt, men man kan hoppas att det är viktigt i alla fall.

Jan: Du hade inte varit med tio gånger i podden om inte jag hade tyckt att det är viktigt.

Erik: Nej, men någon gång tror jag att jag lärde mig själv i livet. För jag hade en period, jag vet inte om det är 10–20 år sedan, där jag verkligen ville påverka, få andra att tycka eller göra saker som jag tyckte var bra. Men det släppte jag sen och kände att det funkar liksom inte. Utan jag kan, genom det jag pratar om när det gäller fonder och förvaltning, eller om det gäller träning och kropp, inspirera. Det har blivit mitt mål att inspirera. Och då är det upp till mottagaren att inspireras eller inte. Jag lägger ingenting i det. Jag ska inte säga att jag inte bryr mig, men jag säger min grej. Det är lite grunden, att jag vill inte pusha någonting. Jag kommer säga vad jag tycker. Det brukar jag göra ganska tydligt. Jag har min egen åsikt.

Lyssna, men bilda din egen uppfattning

Erik: Och varför man lyssnar, det är också en sak. Jag tror att vi lyssnar väldigt mycket nu, och jag säger det till många: försök tänka, fundera på vad alla säger eller det man lyssnar på. Försök bygga in det i någon form av egen tanke och eget tyckande, så att man äger det själv. Så att man inte egentligen lyssnar för mycket på andra. Man måste ju lyssna för att höra. Vi har två öron och en mun. Det är bra att lyssna mycket. Men man kan inte bli bara en lyssnare som kopierar det någon säger, utan man får försöka samla in kunskapen och bilda sin egen uppfattning. Det är egentligen det jag vill. Lyssna gärna, men tänk, fundera och skapa en egen bild. Det är min rekommendation.

Lyssna gärna, men tänk, fundera och skapa en egen bild.

Jan: Jag gillar det jättemycket. Jag brukar säga att jag också försöker prata om saker och sen vara fri med resultatet. Att det är okej vad du som lyssnar väljer att göra med det här eller inte. Men då har man i alla fall fått möjligheten.

Erik: Och då kan jag få en logik i att säga varför man kanske eventuellt ska lyssna på mig. Det är att vi kanske säger det lite annorlunda än många i finansbranschen som har en hussyn, en mer normal hussyn på aktier och räntor. Pratar de om det, så pratar jag mycket om centralbanker och pengar och skulder, och vill se en positiv möjlighet i världen för oss alla. Men att det finns problem, och lyfta upp problemen också. Hur man eventuellt kan skydda sig, eller till och med tjäna pengar på det om man nu vill tänka så. Det är lite annorlunda, och då tror jag det är bra just om någon ska bilda sig en egen uppfattning, att ha lyssnat på olika vinklar, så man inte bara får samma information hela tiden.

Varför Erik tänker annorlunda

Jan: Jag håller med. Jag tror också det är en av dina styrkor som många lyssnare och läsare tycker om. Att du kommer från ett annat håll, och att du har ett lite större perspektiv. Kallas det makro?

Caroline: Det är det roligaste, från David: "Låt Erik prata makro. Det blir alltid intressant."

Jan: Ja, men det blir det. Men jag tänker, om vi uppehåller oss lite där. Du säger så här, för det upplever jag med dig, att du har lite som du kallar en annan hussyn än de flesta andra. Hur kommer det sig?

Erik: Det beror väl lite på att man kanske aldrig, även när jag var anställd, jag vet inte om jag egentligen jobbade som anställd. Jag jobbade förut, när jag var rådgivare runt pengar, mer kanske för kunden än för det bolag jag representerade. Jag satte personerna i centrum, och då blev det att man blir väldigt fri även när man var anställd från det arbetsgivaren hade som sitt mantra. Sen byggdes det på, och när skuldkriser och frågan om vad pengar är kom, så har det byggts på bara mer och mer. Men just att hålla sig själv fri i sitt sätt att tänka, så att man får det här bildandet av en egen åsikt. Det är nog det som gör att det känns viktigt och rätt att ha en egen åsikt. Sen kan det vara samma som vissa andra i en fråga, men det är mer ett sammanträffande än att man kopierar och bara upprepar det andra har sagt.

Caroline: Men jag undrar, Erik, om inte du alltid har varit en sån som har tänkt själv och funderat. Vad tycker jag? Vilken väg vill jag gå? Kan det vara så?

Piraten som observerar utanför byn

Erik: Ja, alltså... När jag skojar lite om mig själv, så är jag lite av en pirat, brukar jag säga. Inte elaka pirater, utan snälla pirater. Och står gärna för att, inte automatiskt utanför systemet, men jag vill gärna stå utanför och titta på vad som händer i systemet. Vi pratade lite innan om träning, fäktning och yoga, som jag gör mycket. Det var faktiskt så gurus, det som var en guru för länge sedan när yogan kom till, det var att de satte sig utanför byn och observerade. Inte tittade på, utan observerade, observerade, observerade, och så lät de sanningen, eller det de såg, komma. Inte tänka och tycka, utan lät det komma. Vad är det människorna håller på och springer runt där och snurrar i sina ekorrhjul, även på den tiden. Och sen började de utveckla yogan, från att man observerade mer vad som hände inne i systemet, än att bara springa in i det, för då ser man inte så mycket. Så det är nog lite den biten.

Jan: Intressant som alltid. Det här visste inte jag. Men om vi tar Willy Salomonssons första fråga, för den är egentligen precis på det här ämnet. Utifrån din position där du observerar, var är vi just nu, och vart är vi på väg? Om man tar det från ett makroperspektiv.

Mannen som föll från höghuset

Erik: Ja, ska man vara lite negativ så är vi på ett sätt i ett fritt fall, även om allting går uppåt som en ballong. Och ska man vara riktigt negativ kan man säga att det finns den här liknelsen om någon som tyvärr hoppade från ett höghus i USA som var 50 våningar högt. Han föll neråt, och när han hade fallit 35 våningar ner: ja, men det här går väl bra, det har ju inte hänt någonting. Lite så är det faktiskt, om man ska skapa lite oro.

Jan: Ja, det är det jag brukar säga med Erik, som jag inte sa idag. Man mår alltid lite sämre och är lite klokare efteråt. Men berätta, du får gärna utveckla det där resonemanget mer.

Erik: Ska man försöka komma ner på det, det som är lite obehagligt när man har skapat så mycket pengar i systemet och så mycket krediter, och anledningen är ju för att hålla allt under armarna så att det inte får krascha. Vi har pratat om det förut, att krascher inte behöver vara så dåligt. Men nu vill man inte tillåta en krasch, utan nu ska det bara uppåt. Det får liksom inte hända någonting. Vad vi har fått är en skillnad mellan pris och värde. Och det är det som är obehagligt.

Pris kontra värde

Erik: Om man pratar finansiella marknader tycker jag att det har blivit väldigt mycket pris. Aktier har ett pris, krypto har ett pris, fastigheter har ett pris. Men det har gått isär, divergerat från vad värdet är, och det ska det egentligen inte göra. Pris och värde ska vara samma sak. Men pris har blivit ett mantra, och till slut blir det en sanning. Att priset är värdet, fast det kanske inte riktigt finns det värdet där. Det är alltid lurigt att investera när vi har, om vi tar börsen, så höga P/E-tal på bolagen. Särskilt i de sektorer man verkligen kan mäta P/E-tal. Vissa sektorer är svårare, när det är framtidsbolag och så vidare. Men om vi pratar de vanliga bolagen så är P/E-talen extremt höga.

Jan: Ja, där är vi. Men är det så dåligt egentligen att vi pratar pris i stället för värde?

Erik: Jag tror att det är receptet för en ganska hård smäll. Särskilt för dem som... Normalt sett går det alltid tillbaka. Kurvorna går för mycket upp och sen går de för mycket ner. Ju större skillnaden blir mellan pris och ett riktigt värde, desto större blir fallhöjden, och desto ondare gör det för dem som kommer in fel i den marknaden.

Jan: Jag tänker så här: vart tänker du att vi är på väg? Är det så att vi är på 35:e våningen och har ytterligare 14 våningar att falla innan det blir...

Skjuta problemet framför sig

Erik: Jag hoppas vi kommer på något smart innan dess. Möjligheten finns alltid. Man vill tro på mänsklig innovation och vara lite suspekt kanske mot centralbanker och penningskapandet. Jag tror vi kommer få se mer av penningskapande och, vad ska vi kalla det, bokföringstekniker, hur man bokför skulder. Vi börjar se länder ge ut så långa obligationer. Nu är det i Sverige också 50 års, som inte fanns. En del länder har gått upp till 100 år. Och en del börjar prata om det som heter perpetual bonds, någon form av krigsobligationer man gav ut förr i tiden. Lån som aldrig ska betalas tillbaka, det ingår i villkoren. Det är verkligen ett sätt att bara skjuta problemet framför sig. Det pratar man om och föreslås i en del länder redan.

Jan: Men varför har det blivit så här då?

Erik: Jag tror att problemet är att man har dragit igång en form av bubbla. Bubblor kommer alltid komma och gå. Men någonstans finns det egentligen ett ansvar för politiker att försöka punktera bubblorna, eller pyspunka dem, innan de blir för stora. Men nu har de blivit så stora att det är ingen som vågar längre. Då finns det bara ett sätt, och det är att göra den ännu större, så att om den brister, så brister den inte på min vakt, när jag är politiker.

Everything bubble

Caroline: Men bubblor brukar ju vara så enskilda grejor. Aktier, till exempel. Som bitcoin eller tulpanlökar. Men bubblan innefattar allt nu, inom det ekonomiska systemet, eller vad säger du?

Erik: Det finns de som säger att det är en "everything bubble". På engelska, ja, precis. Och ganska mycket. Men vissa saker är lite lurigare än andra, skulle jag vilja säga. Så det är ändå en viss skillnad. Det beror lite på hur marknaderna är finansierade, eller vad det är som har drivit priset. Om de skiljer på priset och värdet. Det tror jag är viktigt att börja se den skillnaden. Eller observera, om vi backar till det. Observera, vänta, det är någonting som händer här.

Caroline: Men en klurig fråga: hur vet man vad som är pris och vad som är värde?

Erik: Mycket bra fråga. Man kan bara, om man tittar bakåt i tal, som vi gillar att göra. Jag brukar säga att man inte ska titta i backspegeln när man ska köra framåt, men ibland får man titta i backspegeln ändå. Förr var det i alla fall så att ett P/E-tal vid 7, då var det billigt att köpa en aktie. Ett P/E-tal vid 14, då var det ett normalpris. Och var det P/E 21, det var ungefär de här man tittar på, då var det dyrt. Det är klart att man inte ska gå all in när det är över 21. Det är som att vänta på en smäll. Man vill egentligen köpa. Det gamla mantrat är att köpa billigt och sälja dyrt. Sen om man gör det en gång i livet eller varje dag, varje månad eller varje år, det är upp till investeraren.

"This time it's different"

Jan: Kan jag inte, om jag tar en sån här tråkig syn då, säga så här att det är annorlunda nu?

Erik: Gamla tider?

Jan: Ja, men man brukar ju säga att de farligaste fyra orden inom finans är: "This time it's different." För i 80 procent av fallen är det inte annorlunda.

Jan: Men kan det inte vara så att det är annorlunda den här gången?

Erik: Ja, vi kan hoppas att det var så att vi har hittat "the holy grail", det här att vi bara kan trycka pengar. Ja, då behöver vi egentligen inte jobba längre. Vi behöver inte göra någonting, utan vi trycker pengar. Jag försöker se, det är det jag försöker observera utifrån, om det är så. Jag har svårt att tro på det. Men sen, är det humlor, eller vilka är det som inte ska kunna flyga? Som flyger ändå. Så att man kan inte säga något sånt, att det inte är så. Men absolut, det är ju så att när det börjar sägas att det är annorlunda, så är det ytterligare en pusselbit till att det inte är sant.

Caroline: Jag tänkte bara fråga om de här hundraårsobligationerna, eller krigsobligationerna. Är det inte någon som sitter där på andra sidan och vill ha tillbaka sina pengar?

Erik: Det är lite skitsamma.

Caroline: Ja, precis.

Financial engineering

Erik: Det tror jag faktiskt att... Det är min tro. På engelska finns det något som kallas financial engineering. Man gör något smart utav saker som egentligen bara är ett plus ett, men ska bli två. Man gör något lite fiffigare. Ibland är man lite för kreativ i de här bitarna, allt från olika derivatlösningar till att trolla i bokföringen. Jag får en känsla av att man vill ge ut en sån här, det är inte en hundraårsobligation, för den ska ju betalas tillbaka om hundra år.

Caroline: Ja, om hundra år då.

Erik: Men perpetuella obligationer, de ska aldrig betalas tillbaka. Det finns sådana som är flera hundra år gamla engelska obligationer. Men de försöker köpa tillbaka dem, för det är en ränta på dem. Jag tänker mig att om någon lånar enligt det upplägget, så skulle de säga att det här är ingen skuld, eftersom vi inte ska betala tillbaka den.

Caroline: Nej.

Erik: I bokföringen. Utan det här är bara en utgift. Och den som lånar ut, det här är ju ändå en tillgång. Vi ser det som, inte kanske ett lån, men det är en aktietillgång i stället. Då lyckas de få en tillgång på ena sidan men inte en skuld på andra sidan. Och kan man få till det bokföringsmässigt, då skulle systemet plötsligt se väldigt mycket bättre ut. Om man förenklar, så tror jag att man är ute efter sådana saker. För någonting måste man göra med de här enorma skulderna vi har skapat. Som fungerar, vi har ingen ränta på dem, men det får vi se hur länge vi kan vara utan ränta på skulderna.

Vad skulle få Erik att tänka om

Jan: Om jag ska utmana dig lite till. Vad behöver hända för att du ska vända och tycka att du har fel? För det här är inte den gängse hussynen i finansbranschen. Där tänker man: ja, ja, men det här har ju funkat. Man pratar om nya pengateorier och sånt.

Erik: Fel... Jag vill se sunda statsfinanser. Det är min grundfilosofi. Eller också att man jobbar och sparar, och det är vårt arbete som gör att vi får en tillväxt i världen och ett bättre liv genom alla generationer. Hade vi haft sunda statsfinanser, och inte bara statsfinanser utan alla andra finanser, så hade vi inte behövt investera i det jag håller på med, guld och silver och de bitarna. Då hade det inte varit viktigt. Nu är det inte så. Vi såg en tendens: USA försökte ett tag dra tillbaka lite stimulanser. Man försökte höja räntan, och det var egentligen ur den biten positivt. Att börja göra det är inte samma sak som att återställa där vi var innan. Problemet var bara att redan vid 2 procent eller 2,25 procent kraschade börsen, och så fick man dra tillbaka och börja sänka räntorna igen.

Centralbanken har tappat bromsen

Erik: Vi har inte mycket utrymme. Förut har centralbanker använt räntan för att kunna stoppa en inflation, höja räntan och bromsa ner hela systemet. Men det verkar som om det är svårt att höja räntan nu också, för då kraschar det av den anledningen. Så man har tappat ett redskap som egentligen är bromsen. Hade vi sett att de började ta tillbaka och minska sina balansräkningar, att skulder började betalas tillbaka, så hade vi inte hållit på som vi gör nu. Problemet är att nu när man gjorde den här räddningen igen... Det som hände var att man sänkte räntan igen, det blev stimulanser, börsen kom tillbaka.

Caroline: Var det i USA?

Erik: Nej, det var i USA. Man sänkte räntorna och det kom tillbaka. Sen kom covid, och åtgärderna för att försöka stoppa covid. Det kostar enorma pengar. Frågan är hur man ska lösa det och komma ur det här. Att öka skulderna, skulderna, skulderna. Allt bygger på det, och priserna går upp.

Vem räddades, och vad blev lärdomen

Erik: Egentligen var det tänkt... Det var många som hade varit väldigt offensiva. Jag ska inte säga om det är fastighetsbolag eller allmänt investerade, de här som syns mest i media och är riktiga stora framgångsrika personer. Mycket av deras saker blir räddade av de stödåtgärder som infördes. Där var lite problemet. Min tanke var egentligen att man först och främst skulle ha räddat bolag som inte har funnits så länge, för de har inte hunnit bygga upp en kassa. Medan bolag som har funnits i 10, 20, 30, 40 år, de ska göra vinster, och vinsterna ska man lägga lite åt sidan så att man har för dåliga år, goda år, dåliga år. Det har vi alltid haft med oss. Men nu har man inte gjort det, utan man har behövt öka hävstången på sina investeringar för att få högst avkastning, för att bli populärast bland alla olika aktier. Och sen kommer det en överraskande smäll som den här. Har man inte lagt undan i ladorna, så ska man egentligen åka på den här smällen. Men om man inte gör det, utan blir räddad för att det är för systemets bästa, vad blir lärdomen för barnen eller yngre människor?

Den som sparar och är försiktig blir loser. Förloraren. Och den som är offensiv och chansar, allting bara går upp. Går det åt pipan så blir man räddad ändå.

Erik: Det där är inte särskilt bra, för det sätter sig i vårt medvetande. Ingen vill vara en loser och hamna efter. Och så är det för att man egentligen är försiktig och sund i sitt ekonomiska tänk. Det tycker jag är lite...

Låga räntor och beteenden

Jan: Nej, precis. Det där är en sån fråga man ibland kan tänka på. Är det något problem då att räntorna är låga? Att vi trycker mycket pengar? Argumentationen är: ja, men det ger upphov till ett beteende som kanske inte är fördelaktigt. Är det så man kan säga? Att vi skapar ett större problem framgent?

Erik: Ja, man ska inte underskatta hur... Människan har förmågan att observera och tänka. Och det är verkligen synd om dem som har varit försiktiga, för de har förlorat. Om vi inte... Nu har vi inte satt punkt än. Man vet inte vem som har vunnit och vem som har förlorat när vi pratar pengar, förrän man har realiserat. Men som det ser ut nu, om man tittar på siffrorna nu, så har den försiktiga förlorat, och väldigt farligt.

Caroline: Vilka siffror är det man kollar på då?

Erik: Ja, avkastning. Den som har mycket avkastning, den som har fördubblat och tredubblat sin förmögenhet eller besparade pengar, medan någon annan inte har gjort det. Jag menar, den personen känner sig: var jag dum nu? Det brukar också vara farligt att när de sista försiktiga, de som inte har varit med, ger upp och går in, så trycker det oftast upp marknaden. Det är också en signal. Där börjar det bli historiskt sett.

Kommer dippen nu?

Jan: Är vi där nu då?

Erik: Jag tror att vi kan få se en nedgång i marknaden. Jag tror att vi kommer få se ytterligare en räddning med ännu mer stimulanser, vilket kommer trycka upp priset på även aktier. Så jag är inte... Man behöver inte vara jätteorolig för att äga aktier, men man får vara beredd på att det kan komma att svänga ganska ordentligt när det där sätter igång.

Caroline: Ja, förlåt. Tar du din fråga? För annars har jag en fråga här.

Jan: Vilka är det som har varit försiktiga? Om du bara skulle ta några konkreta exempel. Och vilka är det som inte har varit det?

Erik: Ja, men det är alla som är... Vem som har varit försiktig, det vet vi inte. Vi får börja titta på kontona. Men det är naturligt att några människor är försiktigare i sin personlighet.

Caroline: Men då ansöker väl inte de om att få stöd nu under coronakrisen?

Erik: Nej, de har inte fått stöd. Men med sina investeringar är de försiktiga, det vill säga att de inte har fått den här superavkastningen som finns i olika tillgångar. Medan de som har köpt större och större hus och ser större och större värde i sina fastigheter, de blir... De som har lånat för att investera, till exempel. De som har amorterat har förlorat. De som har pengar och en blandad portfölj har förlorat, till exempel. Det är bara att kolla, alla som har köpt bitcoin har tjänat massor av pengar, till exempel.

Caroline: Förutom de som köpte...

Erik: Förutom de som köpte innan det föll.

Hur stor blir korrigeringen

Caroline: Men du, jag har en fråga här från Willy igen och Niklas Helgegren. När tror du, när kommer dippen? Är börsen övervärderad, eller är det här ett rimligt pris? Hur stor korrigering tror du på?

Jan: Så låt oss höra. Du har ju haft sådana sjuka förutsägelser de senaste åren, som har stämt.

Erik: Som har stämt, ja.

Jan: "Coronakrisen, den är över på börsen innan sommaren." "Det är räntefonderna som kommer, företagsobligationsfonder kommer krascha." Ingen press nu, Erik.

Erik: Nej, jag måste ha haft tur. Det är farligt att lyssna på någon som har tur. Man ska lyssna på alla som har haft otur. Där har jag haft lite tur. Börserna är övervärderade. Den var ganska lätt att svara på. När kommer det? Vad jag tycker, om man känner marknaden, så känns den ganska svag den sista tiden. Den vanliga börsen pratar vi om nu. Den har inte fallit igenom på något sätt, men den har inte haft samma självklara styrka. Så det är någonting som känns, att någonting där är löst.

Prisinflation kommer upp på bordet

Erik: Det som alla pratar om nu är att, vi pratar inte tillgångsinflation eller monetär inflation, som jag gillar att prata om, utan nu har även prisinflation kommit upp på tavlan, på bordet. Det gör att, kanske det som har fått börsen att vara lite svagare. Man känner att den är svagare.

Caroline: Men vad är nu det, prisinflation? Är det när priset då...

Erik: Ja, prisinflation är det som vi egentligen alltid har pratat om som inflation. Men jag vill bryta upp ordet, för det har blivit så stor skillnad mellan prisinflation och tillgångsinflation, eller monetär inflation. Vi har inte sett... Många har sagt att vi har skapat massa pengar, men vi har inte sett någon inflation. Vi har sett ganska låg prisinflation, men vi har sett väldigt hög, stor tillgångsinflation, om vi tittar på pris på fastigheter och aktier. Så det är ett ord som måste brytas upp, inflation. Och prisinflation, om vi ska prata om det, om det är en fråga, det vet jag inte, men jag kanske ska svara färdigt på frågan.

Jan: Jag vill svara färdigt på frågan också. Nu har jag nästan tappat bort frågan.

Erik: Ja, förlåt.

Jan: När vi var inne på när börsen skulle krascha.

Erik: Ja, just det, jag undvek den frågan.

Hur stor kan en riktig krasch bli

Erik: Frågan är, vi kan nog få en svag period ganska snart, och en ganska kraftig försvagning. Men jag tror att den också kommer hjälpas upp. Man kommer snabbt försöka rädda den. Om vi tittar på riktiga börskrascher, om det är det man vill höra, så är de... Du kan sådana tal bättre än jag, men vi pratar mellan 50 och 60 procent.

Jan: 55 procent någonstans brukar de väl ligga i snitt.

Erik: Men jag var med i början på 90 och 2000, med stora bolag som Ericsson. Ett bolag gick ner 95 procent. Och nu när vi byggt en större bubbla än någonsin, när vi pratar om den stora nedgången på börsen, så tror jag att den är större än de tidigare genomsnitten. Om de är 55 procent, så är den säkert 60, 70 procent. 60–65 procent skulle jag gissa. Men återigen beror det på, nu har vi lärt oss det här med att man kan trycka pengar. Det fanns inte förut.

Jan: Ja, vi har lärt oss att det funkar. Det var ett redskap som vi inte hade förut.

Erik: På något sätt är det, ja men då gör vi "whatever it takes". Och nu nästa sak blir "whatever we must". Man hittar på något nytt sätt att göra mer. Ja, jag tror att det kommer man göra igen, och det kommer trycka upp börsen.

Att ändra skalan

Erik: Det var någon som sa, jag kommer inte ihåg om det var Rogers, någon finansguru, det är inte bara yoga det finns guru, det finns inom finansvärlden också. Han sa att det här indexet, det kan gå, när det var på två-tretusen, till 10 000. Han bara tog fram en siffra. Det här var många år sedan redan. För han såg att man skapade tydligen mycket krediter i systemet. Det betyder inte... Det ser ut som vi blir rikare, vi har en nolla till, men nollan betyder inte så mycket, för man har bara ändrat skalan. Det gör att det blir väldigt svårt att observera vad som egentligen händer, för man får in svåra variabler när det skapar distortion.

Jan: Vi är överens om att klassiskt brukar man säga mellan 50 och 60 procent. Och då brukar man också säga att en börskrasch pågår kanske ett till tre år. Tror du att det kommer vara så också, eller tror du att vi kommer se en längre återhämtningsperiod? Kortare kanske?

Erik: Mitt scenario, som vi nu ser, först kommer vi se... Jag tror att vi kommer få en börsnedgång kanske i år, som skulle kunna vara den stora, men som inte kommer bli den stora. Den kommer gå ner 10–15 procent, i alla fall så att alla blir lite rädda och börjar agera och börjar sälja. Det gör ont i magen när man ser hur värdet bara sjunker på alla tillgångar. För det är då det börjar bli intressant, när det blir psykologi i sparandet. Men så kommer man återigen gå in, och börsen kommer gå upp och säkert slå nytt all time high igen. Ser man långsiktigt nu så är inte den faran. Men när det inte går att stoppa, när man ser att det här funkar inte längre... Jag tror fortfarande att det ligger några år fram i tiden. Så jag tror att man kan äga aktier, men det är farligt.

50 procent av alla dollar på nio år

Jan: Jag tänker, om vi ska ta det här från Z-Patrik. Han är en användare på forumet och skriver: vi har ju 50 procent av alla världens dollar har skapats de senaste nio åren, mellan 2012 och 2021. Och sen säger han: vi har massiv inflation i finansiella tillgångar, samtidigt knappt någon inflation enligt KPI. Är det fel att mäta inflation enligt KPI?

Erik: Ja, där är han verkligen på poängen. Sättet att mäta KPI har förändrats så mycket, så man mäter med samma ord fast man mäter på så många olika sätt. En del säger att om man använder de gamla modellerna som man hade förut och räknar idag, så ska siffran vara mycket, mycket högre. Sen har man lagt in väldigt fiffiga saker. Dels räknar man inte med saker som fastigheter eller aktiepriser, såklart. Sen, allt från den hedoniska metoden, som gör att även om en telefon är dyrare att köpa idag, det kostar mig mer pengar, så säger man: men den kan ta lite bättre bilder, och då räknar man ner. Så i den matematiska modellen ser det ut som att den har blivit billigare, vilket drar ner prisinflationstalet.

Vad centralbankerna måste säga

Erik: Däremot tror jag att det finns två saker nu. Vi börjar se en prisinflation. Det är de talen som kommer upp här. Och centralbankerna, Federal Reserve, de kommer säga att den är tillfällig, övergående. Det var någon som sa lite smart: vad ska de annars säga? Man kan inte säga att den ska bli permanent och högre, för då skulle de skrämma alla. Så det är klart de säger det. När de säger att den är tillfällig och övergående, det betyder inte särskilt mycket. Det är där man måste lyssna och fundera. Vad är det de säger, och betyder det verkligen något? Kan de säga något annat? Då finns det inget större värde i det.

Erik: Men jag har en ganska intressant teori om riktig prisinflation framöver, och den ena delen bygger på det man tittar på vid farten på pengar. Många tittar på hur mycket pengar som har skapats. Men de har skapats för att farten på pengar, hur snabbt de omsätts, har gått i princip neråt hela tiden nu sedan 2008. Inflationen är oftast en summa av de här två, mängden och farten. Faran är om det blir hög fart, om den här farten på pengarna går upp och tar fart igen. Då har vi också så mycket pengar i systemet. Då får du en väldigt hög inflation.

Som 70-talet, fast med skulder

Erik: Och som sagt, problemet den här gången, skulle vi få hög inflation, som på 70-talet, ja, då ska centralbanken gå in och efter en lång period försöka knäcka och få ner inflationen, stoppa den här överhettningen. Det gör man genom att höja räntorna. Då höjde man räntorna från 10 procent till 20 procent. Vi kan bara fundera lite på, ett liknande scenario, om det inte är från 10 procent, men säg att vi då har en ränta på 4 procent som alla svettas över, och så ska den höjas till 8–10 procent. Då blir det riktigt svettigt. Hur gör de det när det finns så mycket skulder? Vem ska betala en sådan ränta?

Slutet på den billiga produktionen

Erik: Men en annan intressant prisinflationsteori, eller observation jag har, det är att vi har nu, sedan 20–30 år, producerat saker billigare och billigare och billigare. Vi har flyttat produktionen. Vi gjorde kläder i Sverige, sen blev det Portugal, sen blev det Litauen, sen blev det norra Afrika, och nu är det, sen blir det Kina, och så är det Indonesien. Jag kan inte hela raden, men åt det hållet. Men nu blir det inte billigare, vi kommer inte längre. Vi är vid vägs ände där. Vi har tryckt ner priset genom billig arbetskraft i 20–30 år. Om den kurvan inte längre kan gå neråt, så kan den antingen vara stilla, eller så kommer den sakta börja gå uppåt. Som vi ser i Kina, det är inte billigt längre. De vill ha betalt för sitt jobb.

Erik: Så om vi inte får med oss den här nedåtgående prispressen längre, den stagnerar, stopp, och till och med kanske börjar kurvan gå åt andra hållet. Samtidigt får vi, vi har en ganska stor befolkning på jorden, och de befolkningsrikaste, Kina och Indien, är många, och de börjar få en större medelklass. En medelklass som är större och har mer pengar, köpkraft. Och börjar då konkurrera på världsmarknaden. Jag menar, vetemjöl och allt annat är ju ett världspris. Börjar de konkurrera med oss, och vi har inte jobbat så mycket och byggt upp så mycket, vi har stagnerat lite i Västeuropa, så får vi konkurrens om de här världspriserna med en ökad köpkraft, samtidigt som produktionskostnaderna, den trenden, supertrenden och megatrenden är över. Samtidigt ser jag att, det här kanske börjar inträffa på riktigt om tre, fyra, fem år, att vi får en prisinflation därifrån som egentligen inte har så mycket med penningskapandet att göra.

Perfect storm, om något inte räddar oss

Jan: Det är ganska många saker, tror jag, som kan hända under det här decenniet. Perfect storm.

Erik: Ja, lite så är det, och det är intressant. Sen finns det saker som kan förändra. Är det annorlunda nu? Vi kanske kommer på intressanta smarta uppfinningar. Ibland säger man att kan energi bli gratis så skulle det hjälpa väldigt mycket. Det finns en del möjligheter också. Det kanske är det man lite hoppas på och väntar sig. Skjuter man bollen tillräckligt länge framför sig, så kanske kommer en så smart lösning att man kan plocka bort problemet.

Caroline: Men jag tänker också på att vi har en del automation. Inte robotar, men ni vet vad jag menar.

Erik: Robotar?

Caroline: Ja, robotar är en arbetskraft som kanske inte kostar mer än energi.

Jan: Men det är väl bara i vissa branscher som det funkar också.

Caroline: Fast man pratar om att det mesta kommer...

Jan: Jo, men det är klart de kan sy kläder.

Caroline: Det kommer mer och mer automatiseras.

Erik: Jo, men så är det. I och med att människoarbetskraften blir dyrare, så kanske man går över lite till att försöka utveckla den här automationen.

Hur långt har automationen redan kommit

Caroline: Jag vet inte.

Erik: På ett sätt ja, men jag skulle nog säga att vi har egentligen kommit väldigt långt där redan också. Om man tittar på hur en bil tillverkas, så är det väldigt automatiserat, robotar som gör det. Vi har inte så mycket att hämta där.

Caroline: Nej, men det måste vi väl ändå ha? Det finns så många områden där människor är arbetskraften.

Erik: Fast det finns till och med... Jag som älskar glass, det finns en robot som tar en kula och glass i strut. Man har till och med automatiserat glassbarer. Det är absolut någonting vi kommer att leva med. Och som kanske gör oss människor överflödiga för systemet. Systemet behöver inte oss om inte vi gör ett jobb. Det är en stor fråga. Men jag tror att i det vi producerar har den kommit ganska långt. Så jag tror inte det räddar oss. Gratis energi, om energi blir så billig, det kan vara någonting som kan hjälpa oss.

Myten om att vi jobbar mindre

Jan: Sen tror jag också, det här är ett annat avsnitt, jag tror inte jättemycket på det. Vi har automatiserat skiten ur mänskligheten de senaste hundra åren. Och det är inte som att vi jobbar mindre. Vi har diskmaskin.

Caroline: Att vi inte behövs, menar du?

Jan: Nej, precis. Vi har tvättmaskin och diskmaskin och robotgräsklippare, datorer. Och vi jobbar mer än någonsin. Så jag tror att det där är lite myt.

Erik: Ja, jag håller med dig. Kanske på ett sätt också, och det kan man se att... Nu är det bra att vi har fått en jämställdhet, män och kvinnor jobbar och så vidare. Men rent ekonomiskt är det ganska intressant att, oavsett vem det var som jobbade, nu var det kanske tyvärr historiskt män, men en familj kunde leva på en persons arbete. Om man tar det rent ekonomiskt. Det går inte idag. Så någonting annat har hänt i vårt samhälle också. Att vi måste arbeta mer och dra in mer pengar för att få det att snurra så som vi vill. Det är också intressant att observera.

Inflation som en hemlig skatt

Jan: Jag tänker att vi ska prata mer om inflation. För den som inte har läst nationalekonomi eller var med på 70-talet, vad är det som är så sugigt med inflation? Om vi tar ner det till oss som privatpersoner.

Erik: Ja, det är en jättebra fråga. Inflation är, vad ska jag säga, en hemlig skatt kan man säga. Det fungerar som en skatt på pengar. Och varför man vill ha inflation, det finns ju också. Man kämpar efter de här två procenten. Det finns en anledning till det. Man vill att, om vi tar en bil, oavsett utveckling och teknik och konkurrens, eller någonting stort som kostar 100 000 kr, kostar det då för pengarnas värde 98 000 kr nästa år? Nej, att det inte blir billigare, utan den kommer kosta 102 000 kr nästa år. Så det är bättre att köpa den i år. Man vill få människor att köpa saker nu, och inte sen. För då är pengarnas värde lite mer urholkat. Då får man det här trycket.

Caroline: Bättre att köpa nu än imorgon.

Erik: Ja. Och blir det tvärtom, att vi inte har någon inflation, då kan man lika gärna vänta och köpa. Väntar alla med att köpa, så tvärstoppar det. Det blir inga arbetstillfällen.

Från industrisamhälle till konsumtionssamhälle

Erik: Och det är där vad som har hänt också. Man observerar att vi har inte... Vi hade en industriell revolution i början på 1900-talet. Vi byggde samhällets ekonomi och tillväxt på att verkligen producera saker som behövdes. Sen har vi blivit ett konsumtionssamhälle. Du får rätta mig om jag har fel, men jag tror att 70 procent av USA:s BNP baseras på konsumtion. Och Kina är på väg dit. 70 procent betyder att man har satt sig i en situation där det inte får sluta konsumeras.

Erik: Och nu har vi då vår nya livsfilosofi som vi alla vill anamma, att vi inte ska konsumera så mycket. Det är också väldigt intressant. Hur ska man få ihop det? Då börjar man prata om det här med cirkulär ekonomi. Då kan vi konsumera och ändå klara av det. Om hela det ekonomiska blodflödet bygger på konsumtion... Cirkulära, där det återanvänds, då blir det mindre. Då tar farten på pengar ännu mer, går ännu mer ner i botten. Hur ska vi få det här att snurra när vi då minskar konsumtionen också? Det är också intressant.

Varför inflation är dåligt för dig

Caroline: Men det där är ju inte så sugigt.

Erik: Alltså om inflationen blir det ännu större incitamentet att jag ska handla nu än imorgon. Ja, systemet vill ju få det.

Caroline: Men varför vill inte jag som privatperson ha hög inflation?

Erik: Därför att det exploderar värdet på dina pengar. Det är värdet på det du... Det blir mindre. Det är en skatt.

Caroline: Ja, fast om jag... Men det spelar ingen roll för dig?

Jan: Ja, jag tänker så här... Nej, men nu är jag lite djävulens advokat här. Säg att jag är en genomsnittlig svensk som har ett stort huslån. Jag har kanske tjänat lite pengar på mitt boende. Har jag lån så blir inflation bara bra. Det gör att mitt lån minskar i värde.

Att klara sig i ett inflationssamhälle

Erik: Det är den intressanta skillnaden mot 70-talet. Då blev man rik på fastigheter. Inte för att fastighetspriset på så sätt gick upp, utan att värdet, vad lånet var, försvann med den inflationen. Det har vi inte nu. Nu är det tvärtom. Nu är värdet på de lånade pengarna lika stort, fast priset på själva fastigheten har gått nästan rakt upp. Så det finns sätt att klara sig bra i ett inflationssamhälle också. Men det är nog svårt för dem som bara har lön. Har du inte tillgångar där du kan skapa avkastning som är mer än inflationen... Och det ser vi i länder där vi historiskt har mycket inflation. Till slut brinner det, du måste köpa sakerna nu, annars är de inte värda någonting. Du kan inte ha pengarna.

Caroline: Extrem som Tyskland. Man fick lön två gånger om dagen.

Erik: Ja, och det finns mindre extrema fall också, där man ser länder som har problem med sina valutor. Sydafrika har haft problem, och Turkiet har problem. Då pratar vi inte om de absolut sämsta länderna.

Vad ska en ung förmögen göra

Jan: Men jag tänker här, vi har en som heter Nightowl, eller Nattugglan. Han frågar: på ren svenska, vad ska man göra som hyfsat förmögen, ung, runt 30-årsåldern, svensk, med bra inkomst i dagens klimat? Ska man spendera allt man har, låna så mycket man kan, leva det goda livet? Eller ska man vara, som du har varit inne på här, lite losern, och spara och investera? Vad kommer man bäst ut med?

Erik: Som finansperson, ett: spendera, gör av med pengar. Nej, men jag skojar inte. Om det är bra saker, man spenderar pengarna på erfarenhet, upplevelser kan ingen ta ifrån en. Det är ett av mina mantran. Jag har jobbat ganska länge i finans och jag har hjälpt många som har lyckats med stora förmögenheter. Om det nu har lyckats, livet är ju mer än pengar. Men jag märkte att det var fler människor, även om de inte var så många, som kunde göra pengar, skapa förmögenheter, än vad jag såg som hade förmågan att använda dem på ett vettigt, roligt sätt. Att verkligen använda dem.

Konsten att använda pengar

Erik: För många av dem blev det bara monopol. Man samlade bara mer och mer pengar, och sen en dag, som jag är nu själv, av olika anledningar skrev ett testamente. Man funderar på: de där sista pengarna som jag slet för och drog in, som jag aldrig använde sen, varför slet jag så mycket när jag kunde tagit det lite lugnare, eller gjort ditt och datt? Man börjar fundera på, vad är de pengarna värda om jag inte använder dem? En krona, för mig är en krona egentligen bara en krona när jag använt den. Och det vill jag ha med mig. Även om jag inom finans säger att man ska spara och investera, så tycker jag att användandet är väldigt viktigt.

Caroline: Men det betyder inte att slösa, att köpa och bara sitta?

Erik: Nej, jag tycker, man ser mycket när pengar bara rinner ur händerna. Det behöver inte vara bilar, utan det kan vara fika varje dag. Det är bara tjofofofof. Det kanske inte är upplevelser. För vissa är det en upplevelse, så det ska man inte ta ifrån. Men upplevelser tycker jag, om man ska gå långt historiskt, då ska man använda pengar.

Caroline: Medveten konsumtion då kanske, av upplevelser.

Erik: Det finns jättemycket skit man kan handla. Det är svårare konst att använda pengar än att göra dem.

Alternativkostnaden bortom den sista kronan

Jan: Det där tänker jag på. Vi har inte pratat så mycket om det, Caroline, men bortom den där sista kronan man har användning för, så brukar man också inom finans prata om en alternativkostnad. Vad är alternativkostnaden om du inte investerar? Vad hade du kunnat ha om du hade investerat, som du inte har idag? Men jag påstår lite som du är inne på, som är något kontroversiellt, att bortom den där sista kronan som du har nytta av, när du har tillräckligt mycket pengar, så får du en alternativkostnad på den även om du tjänar pengarna.

Caroline: Vad är alternativkostnad? Att du inte reste?

Jan: Vad är alternativkostnaden? Att du satt och jobbade fram pengarna.

Caroline: Ja, för att du satt och jobbade när du egentligen kunde ha spenderat tid med dina barn, eller gjort en hobby, eller träffat vänner.

Erik: Man behöver ha en respektive som vet hur man gör av med pengarna på rätt grejer.

Caroline: Ja, på rätt grejer. Upplevelser och...

Vilken risk passar dig

Jan: Men vi hoppar tillbaka till Nattugglan här. För han skriver: i synnerhet rent privatekonomiskt, för en hyfsat förmögen småsparare, mellan 1 och 20 miljoner kr i förmögenhet, hur ska man tänka? Jag tänker att vi ska prata om hur man skyddar sig mot inflation lite senare.

Caroline: Men vad är frågan här? Hur man ska tänka med de pengarna?

Jan: Hur livet kommer att se ut. Vad får inflationen, det här scenariot som du målar upp, för konsekvens för dem som lyssnar på det här avsnittet, som jag tror de flesta skulle kvala in någonstans mellan 100 000 kr och 20 miljoner kr?

Erik: En sak som jag tycker är väldigt viktig när man pratar om... Det här är inte någon rådgivning om hur man ska investera på något sätt. Men vad jag lärde mig, eller försökte predika, även om det inte var en bra predikan, det var att när man tittar på den risk man vill ta i en investering, så var det att titta på sin... Om man tog sin förmögenhet, om den nu är 100 000 kr eller 10 miljoner kr, spelar det ingen roll. Man tog vad man hade för summa. Och titta lite på, vad är de framtida intäkterna? Ungefär, åt det hållet. Vi behöver inte vara noga.

Jan: Som ofta beror på ålder. Humankapitalet.

Förmögenhet i relation till framtida intäkter

Erik: Ja, hur många år har jag kvar? Och för att hitta sin riskklass, vad jag vill investera. Är förmögenheten väldigt stor i relation till framtida intäkter, så uppstår det en situation där, om vi återigen får den här stora nedgången, är jag väldigt långt fram i tiden, eller om förmögenheten oavsett tiden är så stor att mina framtida intäkter, mitt arbete, inte är så stora jämfört med den här förmögenheten. Om jag då förlorar den, eller förlorar en stor procent av den, så hinner jag inte jobba ikapp den. Men är jag 25 år, kommer den här börskraschen, okej, jag förlorar halva, eller 70 procent av min sparade förmögenhet, men mitt framtida arbete kommer jag kunna köpa mycket för och investera mycket för. I slutändan är det till och med en positiv faktor för mig. Medan är jag 60, 65, 70 år, har en stor förmögenhet, inte så mycket framtida intäkter, och så får jag de här 60–70 procentens nedgång på börsen, då kan jag aldrig återhämta det.

Bara perfekt rik ett år i livet

Erik: Om vi backar till frågan, vad ska man göra med pengar? Och har man en situation där någon är ung och har pengar, så är det alltid trixigt. Jag brukar säga att man är bara perfekt rik under ett år i livet. Det är lite olika för olika. Innan har man för lite pengar, och sen har man, för man räknar med att ha för mycket pengar som man inte gjorde slut på. Någon gång har man lagom. Det är väldigt lite. Och grejen är, jag upplever att man upptäcker inte det förrän i efterhand, när det var.

Man är bara perfekt rik under ett år i livet. Innan har man för lite pengar, och sen räknar man med att ha för mycket pengar som man inte gjorde slut på.

Caroline: Så är det. Får jag bara ställa en personlig fråga, Erik? Vi pratar ofta om, både Jan och jag och här nu också, att man kanske vid 60 års ålder inte har så många år kvar att jobba och jobba ikapp om man har blivit av med sina pengar. Men tänker du ibland på att man kanske kan börja om lite?

Erik: Den tanken har slagit mig mer och mer. Man är ju inte död än.

Kvinnan som var 80, inte 79

Jan: Jag får bara flika in. Det roligaste är att jag pratade med en kvinna, hon var typ 84. Och så pratade vi, och hon ägde fastigheter. Och sen kom hon och sa: du Jan, jag har sett den här fina fastigheten. Hade jag varit 70, 79, då hade jag köpt den. Men hon var 80.

Caroline: Hon var 80, och då gick gränsen.

Jan: Nej, där gick gränsen. Jag är lite för gammal. Men hade jag varit 79, då hade jag slagit till.

Erik: Nej, men det här... Det är bra, i alla fall om jag relaterar till mig själv och min egen tro. Jag har förändrats ganska mycket under mitt liv. Från att jag var ungdom var jag helt säker på att jag ska göra mina pengar, och sen när jag är 55 år då kan jag sluta, spela golf hela tiden och bara ha det skönt och göra vad jag vill. Men sen har jag märkt att när man blir äldre, så vill man bli yngre. Man vill hålla sig i form, man vill träna. Och det kostar mer, tycker jag, för min del i alla fall.

Hälsan och huvudet

Erik: Jag har varit väldigt noga med att träna och äta bra och hålla mig i form. Egentligen, jag ska inte säga att jag är rädd för att dö, men lite rädd är jag. Det är därför jag tränar och äter bra. Det tror jag att alla som är rädda för att dö ska kanske tänka så. Det är kanske bra att göra vad man kan. Man kan inte förhindra arv och otur, men man kan göra vad man kan med hälsan. Så jag var väldigt fokuserad på att hälsan skulle vara optimal för att kunna leva aktivt länge.

Erik: Men sen märkte jag att det inte bara är hälsan, utan man har ju huvudet också. Och då har jag känt, när jag observerar igen, så ser jag att människor blir gamla. Många blir gamla när de flyttar ut från en stad till ett hus på landet. För det blir som en annan...

Jan: Tempo.

Erik: En annan lunk, ja. Jag märkte en gång för länge sedan, när jag var hos min farmor som var riktigt gammal, flera dagar i rad, så började jag bli lite... Jag började prata på ett annat sätt. Man var inte riktigt i tempot. Så man påverkas hela tiden. Tittar man på dem som går i pension, okej, de kanske är ute och spelar golf eller fiskar och pysslar med huset. Men det blir inte så mycket mentalt arbete.

Att aldrig sluta jobba

Erik: Då kände jag, min strävan nu när man blir äldre, att försöka vara ung så länge som möjligt, eller känna sig inte döende, så gäller det huvudet också. Och då bestämde jag mig för att jag ska aldrig sluta jobba. Från och med att jag slutade jobba så fort jag kunde ta ut tjänstepensionen som jag hade då, 55 år, ut med det, leva på det, så har jag sagt att jag ska aldrig sluta jobba.

Caroline: Jag är också inne på det.

Erik: Ja, så absolut. Men jag kanske inte ska säga att det är arbete. Man kanske går ner i tid, försöker hitta ett arbete där man själv styr, och att det inte är någon som säger att nu är du 65, pang, vi vill inte ha dig längre. Utan hitta det här lilla, att du kan bygga ett litet eget företag vid sidan om, så du har någonting. Det räcker att du kanske jobbar 10–20 timmar i veckan. Men det håller lite utmaningar, lite match.

Att starta om gör en ung

Erik: Och som sagt, när jag startade om med mitt eget varumärke och fonderna för två år sedan, i en ändå hyfsat hög ålder, det som var superjobbigt, att inte veta hur det ska gå och så vidare, det känns väldigt bra nu när det gått så bra som det har gjort. Men det var alltså riktigt... Under en bra period jobbade jag mer än någonsin. Hade bara kostnader och inga intäkter. Och så ska man gå hem till sin fru och säga att jag jobbar mer än någonsin, men jag har inga pengar med mig hem. Så det var verkligen en tuff utmaning. Men att lyckas med något och göra det när man är lite äldre... Jag kom på efteråt, vänta nu, jag känner mig som 25–30, rent mentalt. Jag kunde inte bara sitta och ta det lugnt och glida på en räkmacka ut de sista tio åren när man jobbar. Jag fick vända varenda sten och försöka göra allting så bra som möjligt för att lyckas. Och det blev så rejuvenating.

Caroline: Ja, faktiskt. Att man får nytt liv.

Erik: Ja, så att de här utmaningarna, och inte bara aktiverar kroppen utan även huvudet. Så jag tror på att jobba hela livet. Och den dagen jag inte kan göra det, så får det vara. Då märker man det. Jag vill inte hamna, det försöker jag intala mig själv, när man ska behöva vara på ett hem och någon byter blöjor på en, det känns inte... Där är jag.

Caroline: Nej, där är jag också så här. Då kan man lika gärna checka ut.

Stolthet och värdighet

Jan: Men jag tänker, vi ska hoppas...

Erik: Men det är min personliga åsikt, det har inte med någonting att göra. Någon annan skulle känna annorlunda. Allting jag säger är...

Caroline: Ja, men jag kan säga så här, Erik, jag håller helt med.

Erik: Jag vill inte inspirera någon till något. Jag vet faktiskt en japansk minister som sa något liknande, och han fick avgå. Nu är det ingen som säger att jag ska avgå, men man kanske ska... Jo, men alla har väl olika syn på det där. Min egen, jag vill leva ett stolt liv, med stolthet och värdighet. Jag har lite gamla värderingar i mig som jag tycker är viktiga.

Jan: Jag kan säga att jag delar dem fullt ut. Vi hade ett avsnitt där vi pratade om att tjäna extra pengar eller starta eget vid sidan om. Jag tror jättemycket på det också. Men vi har sett en människa, vad var han, 70 någonting, när han startade ett nytt företag. Och bara, nu börjar vi om här.

Erik: Ja, ja, ja.

Jan: Och jag har bara tänkt: fan vad coolt. Det kan man göra när som helst.

Erik: Ja, nej, men så är det.

Vad Nattugglan egentligen bör göra

Jan: Men vet du vad, jag tänker, vi har typ 80 frågor kvar.

Erik: Och när kommer de svåra?

Jan: Om vi hoppar tillbaka, så egentligen det vi skulle kunna säga till Nattugglan. Är du under 30, han frågar vad ska jag göra? Luta dig tillbaka, önska att kraschen kommer tidigare. Du kommer förmodligen ha stor livsintjäning framgent, så för dig är det en bra grej. Är du någonstans 30–45, ja, då är man någonstans mitt i. Det är inte superbra. Eller vad är det de säger, den där Tjernobyl? Not too great, not too bad. Och sen om man är äldre, ja, då behöver vi prata om det här. Hur skyddar jag mina tillgångar? För jag har kanske inte den där tiden att återskapa.

Vilka tillgångsslag är minst dåliga nu

Jan: Så jag tänker, vi har en fråga här från Libertas på ämnet. Vilka tillgångsslag anser du, Erik, är bäst, eller minst dåliga, att äga nu? I det här scenariot, att man bestämmer sig för att höja räntan, eller att vi får den här inflationen. Vad tänker du?

Erik: Ja, för det första, om vi tar det sista, jag tror inte att man kommer höja räntan. Marknaden har först sagt att om vi får en högre inflation, då kommer vi få högre räntor. Jag tror att man kommer vara väldigt, väldigt långsam att följa med högre räntor. Running hot säger man, man vill att inflationen ska få gå över. Nu har den varit under de här 2 procenten. Nu ska den få vara över 2 procent lika länge och lika mycket, så att man vill få igång inflationsrullningarna. Så marknaden har tagit höjd för högre räntor. Men det tror jag är en felaktig tolkning av läget. Jag tror att vi kommer få ännu kraftigare negativa realräntor.

Caroline: Gud vad spännande.

Erik: Inflationen kommer gå upp lite grann, eller mer och mer. Men man kommer vara ännu långsammare med att följa upp med högre räntor.

Michael Burry och de styrda räntorna

Jan: För det där... Jag läste senast igår, på forumet hade vi en diskussion om Michael Burry, han som var med i den här "Big Short". Han har kortat massa räntefonder, det vill säga att han satsar på att räntan ska gå upp. Det är det många som pratar om, att räntan ska upp. Och vi såg små rörelser i räntan upp, medan du tänker att räntan kommer gå långsamt.

Erik: Det som är intressant, om man backar historien, är att förut satt centralbanker eller Riksbanken med de korta räntorna, och den långa räntan styrdes av marknaden. Men där är vi inte idag. Centralbankerna har tagit över och styr den långa räntan. Så vi har fått en, om vi ska kalla det manipulation, eller en styrning av centralbankerna, av den ränta som egentligen marknaden skulle sätta. Hade marknaden satt räntorna så hade de varit klart högre under lång tid. Jag tror inte centralbankerna har råd med det, med skulderna.

Procentuella rörelser nära noll

Erik: Men vad jag tror, jag vet inte om just Burry är inne på det här, men vad som är intressant, det är, om du tittar på räntor, den procentuella rörelsen. De tyska räntorna var ju ganska tidigt nere på noll. Om du gör en finansiell investering som bygger på den procentuella förändringen på någonting som är väldigt nära noll, så blir den oändlig i princip. Om den går från noll till 0,1 så är den oändlig procentuellt, eller går från 0,1 till 0,3, så är det flera hundra procents förändring. Jag tror det är sånt de tittar på. De gör lite ingenjörskonst på att använda just att talen blir så intressanta när du är där nere. För när någonting går från 5 till 10, så krävs det 5 procentenheter för att det ska bli 100 procents förändring. Men nu när vi är där nere, så är det väldigt lite som krävs.

Erik: Det där ser man också, jag tror att många luras av det. Man såg det till exempel i den här Dogecoin. Det var en kryptovaluta som kostade 0,001 eller 0,01, och sen gick den till 0,5. Och det är tusentals procents ökning.

Aktier: hiss eller diss

Jan: Men jag tänker, låt oss gå igenom lite olika tillgångsslag. Det här är från Z-Patrik och Kent Hansson och flera andra som undrar. Aktier, i det här scenariot som du pratar om nu, hiss eller diss?

Erik: Om vi tar liksom... Hiss.

Jan: Hiss. Berätta varför. Du säger ändå att aktier är riskabelt att äga nu.

Erik: Ja, det är det absolut. För fallhöjden... När man investerar vill man egentligen att fallhöjden är mindre än möjligheten uppåt.

Jan: Du vill ha en högre uppsida?

Erik: Ja, för man kan inte få bara uppsida. Det hade varit roligt. Förut ville man ha så kallad risk free return. Men nu har vi tvärtom. Nu har vi return free risk. Ska du vara säker så förlorar du pengar. Så risk kommer vi ha. Men jag tror att det kommer gå upp. Tyvärr är inte det den optimala investeringen som jag ser det, för att uppsidan och fallhöjden är...

Myten om aktier som inflationsskydd

Jan: Men normalt sett brukar man ändå prata om att historiskt sett är det en myt kring att aktier är bra mot inflation. När jag läst massa studier på det här så säger de snarare: ja, men aktier har klarat sig bra i inflation på grund av riskpremien. Inte för att aktier är normalt ett tillgångsslag som går bra i inflation.

Erik: Om man ska backa, så hade jag sagt: okej, aktier är en form av tillgång. Man äger någonting i ett bolag. Och det är nog så att man måste börja titta på vilka länder, och särskilt vilka bolag som har, man brukar prata om, nu blir det lite engelska, pricing power. De bolag som kan, om bolagen får högre kostnader för att ta fram sina produkter, så måste de... Kan de höja priset? De som har pricing power, som har varumärken, de kan höja priset. De som inte har det kan inte. Du kommer ha bolag som klarar sig bättre, och de aktierna är nog bra att hålla i handen. De bolagen som har svårt att göra det, de kommer bli uppvärmda förlorare.

Jan: Kan vi ge något exempel på bolag som har till exempel pricing power?

Erik: Nej, men tror du att Coca-Cola är ett sånt bolag? Ja, pricing power har företag som har starka varumärken. Apple borde kunna klara sig. Coca-Cola. Och de som inte har monopol men är så starka i sin ställning. Det kommer säkert komma investeringsteman och fonder på det också. Så är det ju alltid.

Räntefonder: korta och långa

Jan: Om vi tar då korta räntefonder.

Erik: Korta räntefonder blir ännu sämre nu med negativ realränta. En viss ökad inflation, och man följer inte med och höjer i samma takt.

Jan: Så det är diss?

Erik: Ja. Korta räntor.

Jan: Okej, långa räntefonder, alltså långa löptider?

Erik: Där är det som så att räntan går ändå upp. Det är inte så att den följer med inflationen, men den kommer ändå gå upp. Så det blir inte heller bra.

Jan: Nej. Och då ska man komma ihåg, för dig som lyssnar, att när räntan går upp så faller en räntefond normalt i värde. Det är så här omvänd hävstång. En lång räntefond, ja.

Realräntefonder och tips

Jan: Men du, nu kommer den enda personliga frågan jag har här. Realräntefonder, eller realräntor brukar man säga. Sådana här tips, till exempel. De ska ju vara skyddade mot inflation. Pratar man med dem som har en annan hussyn, folk som har jobbat inom finans, typ centralbanker, eller nu hittar jag bara på sådana som Anders Borg eller klassiska finansiella rådgivare, då säger de: ja, men realräntor är skydd, that's the shit, tips-fonder. Vad säger du?

Erik: Jag letar också själv efter, eller tittar på, investeringar som skulle kunna fungera. Det har jag gjort hela livet, som skulle vara intressanta framåt i tiden. Problemet är just i den här situationen att räntan inte följer med inflationen. Man har en officiell prisinflation. Man har en ränta som inte följer med den här officiella, som egentligen till och med är lägre än den underliggande, verkliga inflationen. Så för mig kommer de inte göra det de är designade att göra. Talen kommer säkert följa med om man tittar på avkastningen, men jag tror, det är lite som jag sa med företagsobligationer, att de är lite felkonstruerade. Tanken i konstruktionen är rätt, men när du får den här skillnaden, och att man inte kommer följa med räntorna uppåt, så tror jag inte att de kommer leverera det man förväntar. Det här tycker jag är lite obehagligt. Att man tänker rätt: nej, men jag tror på inflation, jag köper tips eller realräntor, och sen blir man blåst.

Korta amerikanska räntor och valutarisken

Erik: Det jag tror, om man ska titta på korta räntor, ja. Men det kommer ett problem med det. Det land som kommer vara först och snabbast att eventuellt höja räntor är USA. Då säger man: okej, då kanske det skulle vara bra att äga korta amerikanska räntor. Problemet är bara att det man äger är egentligen dollar mot kronor, och valutarörelsen är mycket större än vad räntorna är. Så har man fel i valutan... Har man rätt i valutan, att dollarn kommer vara starkare än kronan, vilket kortsiktigt alltid är svårt att veta, men över väldigt långa perioder så är stora valutor starkare än små valutor. Men i och med att valutaspelet blir mycket större i procent än vad själva räntefrågan ger, så blir det svårt.

Jan: Man skulle väl ha valutahedgat en amerikansk kortränta då.

Erik: Det är så man ska tänka.

Råvaror och problemet med terminer

Jan: Ja, jag tänker så här. Råvaror generellt, inte specifikt ädelmetaller, det kommer vi till. Men råvaror.

Erik: Råvaror ser bra ut.

Jan: Ja, så hiss på råvaror. Det finns också en annan som frågar, att det fanns den här Handelsbanken Råvarufond som la ner. Har du något bra alternativ man kan titta på? Jag vet att vi har någon lista på forumet med något exempel.

Erik: Det som är intressant när man pratar råvaror, och varför, en ytterligare anledning till varför jag har startat fonder runt ädelmetaller, det är att ädelmetaller, när det handlas för investering, handlas till spotpris. Medan andra råvaror, om det är kaffe eller vete, där använder man futures, man rullar terminer, och i en uppåtgående marknad för de priserna så får man inte med sig avkastningen.

Erik: Jag vet att någon gång för många år sedan investerade jag med någon i olja. Och vi hade rätt i sak. Oljepriset gick upp 40 procent. Men vi fick bara 20 procent. Och först fattade inte ens jag heller, på den tiden, vad händer nu? Min vän som var med fattade ännu mindre, för han jobbade inte inom finans, han jobbade med fastigheter, och han tyckte: vad har du hittat på här? Okej, han hade tjänat 20 procent, men det var inte 40 procent som man kunde se i Dagens Industri. I en uppåtgående kontantmarknad för råvaror så förlorar man så mycket när de här rullas. Medan i en ädelmetall, vilken det än är, så är det spotpris. Investerar du där och det går upp 40 procent, då får du 40 procent.

Erik: Så råvaror som inte är ädelmetaller är svårare. Då blir det kanske lite lättare att investera i de bolagen som utvinner, fast det är en helt annan sak. Men det är svårt att investera i råvaror på det sättet, och då får man besvikna investerare. Har man investerat i de här råvarorna, så ser alla att det går upp, men så får man bara med sig halva avkastningen. Det är i och för sig en fördel när det går ner. Men den som har köpt för uppgång och inte får full uppgång blir ganska besviken, och då ska man förklara varför det inte går upp så mycket som man tycker att det borde. Det är svårt.

Fastigheter och belåningens baksida

Jan: Bra. Om man tar fastigheter.

Erik: Ja, det är så här att i grunden känns reala tillgångar rätt, både i magen och hjärtat, i ett sånt här scenario. Men här kommer ett ganska intressant fenomen, och det slår egentligen på aktier också. Vi pratade i början om pris och värde. Har du en marknad som har byggt upp en prisbild som är baserad på extrem belåning, så har du tappat lite av funktionen att vara en real tillgång. Hade ingen lånat till någon fastighet i Sverige, så hade det varit jättebra, en superinvestering. Men nu när du har lånat så enormt mycket, så tappar du mer och mer. Ju mer belåning som ligger bakom, desto mer tappar du funktionen av en real tillgång. Det gäller väldigt mycket fastigheter i Sverige.

Aktieåterköp på lånade pengar

Erik: I USA gäller det väldigt mycket amerikanska bolag. För de har lånat gratis, gjort aktieåterköp. Normalt sett kan aktieåterköp vara ganska bra om bolagen gör det när det har gått dåligt för bolaget, och ledningen tror mer på bolaget än marknaden. Men nu har de gjort aktieåterköp bara på högre och högre kurser, all time highs. Lånat mer och mer pengar. När de gör aktieåterköp så minskar mängden aktier, och då går priset per aktie upp. Vilket gör att man har drivit kurserna, vilket är ett farligt fenomen.

Erik: Det var faktiskt förbjudet i USA förr. Nu tillåter man det igen. Jag skulle egentligen vilja säga att aktieåterköp borde bara få ske från bolag som inte har skulder. Att de tar på sig skulder för att göra aktieåterköp, för att ledningen sitter med optioner på priset, det är inte bra. Om bolaget får problem, det är bra att börskursen har gått upp, det är alla glada för. Men bolaget har mycket sämre finansiell ställning om vi får en problemsituation. Och då förstör man också lite av... När vi sa att aktier är någon form av tillgång, men den blir urholkad ju mer belåning som finns bakom. Fastigheter har det problemet.

Kissa i sängen

Jan: Men för att det ska bli tydligt. Vi pratar om inflation. Om räntan är låg och inflationen ökar, är det inte bra att de här tillgångarna är belånade, och att företagen har skulder?

Erik: Ja, man kan säga att det kommer fortsätta driva på priset, och det kommer vara bra under en kort period. Det är så här "kissa i sängen". Det kommer nog vara bra under en period, för återigen, priserna kommer drivas på ännu mer av inflationen och alla krediter som skapas. Men risken, när det skiljer sig så mycket mellan pris och ett verkligt värde... Och då, nu pratar jag min egen bok, som man säger, fördelen med råvaror, eller om vi pratar ädelmetaller, är att de marknaderna inte alls... De är reala tillgångar, men värdena idag är inte på grund av att man har belånat och köpt. Hade alla belånat lika mycket och köpt guld och silver, så hade priserna varit sky high, jättehöga, och då kanske fortfarande varit bra att äga, men nedsidan hade ökat då.

Eget boende och skog

Jan: Bra. Det där var spännande. Det har jag faktiskt inte tänkt på. För det blir samma resonemang kring eget boende och skog.

Erik: Eget boende. Jag brukar säga: helt eget boende är frågan om man överhuvudtaget ska prata om som en investering. Om du har ett boende och sen köper en fastighet som du använder och hyr ut, som du kan sälja hela utan att du behöver flytta, det är en investering. Det egna, ja, man kan säga att det kan gå upp i värde, men fastighetsmarknaden är ganska binär, så det kan väldigt snabbt gå ner i värde. Jag har varit med och haft grannar, när jag bodde i början på 90-talet, som hade en negativ förmögenhet, för värdet gick ner mer än vad de hade i lån. Det går ganska fort när man har belånat. De här beloppen, miljonbeloppen, man hör siffror som man bara trillar av stolen nästan.

Minusmiljonären

Erik: Även om man har ett skydd däremellan som är obelånat, med dagens värde, med 20–30 procents nedgång på fastighetsvärdet, så är du minusmiljonär.

Jan: Det får vara så här, nytt uttryck. Det var nytt för mig också. Minusmiljonär.

Erik: Jag har sett såna.

Jan: Ja, men precis.

Erik: Och det är inte roligt, för det är väldigt svårt att ta sig ur. Problemet är oftast när någon kraschar. Jag har sett många som har kraschat, så det får vara en riktig krasch. Problemet är att de ofta inte slutar på noll. Du slutar ganska långt under. Hamnar man på noll, så kan man arbeta sig upp, hyra en lägenhet och bo. Men hamnar man under, då är det väldigt svårt, för då kan man inte komma till någon bank, man kan inte komma någonstans. Man är helt utanför.

Jan: Ja, och beloppen är ofta nu så stora, så fallhöjden är, 30 procent på en 10-miljonersvilla, det är kul när det går upp. Du får 3 miljoner kr. Men 3 miljoner kr back, det tar ganska lång tid att spara ihop.

Erik: Verkligen.

Varför guld och silver är försvaret

Jan: Jag tänker så här, sista här, tio minuterna på det här avsnittet. Vi kommer fortsätta med ett avsnitt till sen. Men då, guld och silver. Du har redan varit inne på varför du gillar dem, för att man får hela rörelsen. Men varför upplever du att guld och silver är hiss i det här scenariot?

Erik: Som jag sa från början, min dröm hade varit att vi hade haft supersunda finanser, både privat, i samhället och systemet, centralbanker och stater och alltihop. Det har vi inte. Och då blir guld och silver för mig det bästa försvaret i en portfölj.

Jan: Och varför det? Det är ju inte helt intuitivt.

Erik: Nej. De är ju pengar. Så när man förstör värdet på pengar, så är det som är pengar och som man inte förstör, det är guld och silver. Sen är vi ännu mer för silver, just av dess egenskaper i vårt samhälle som vi har framför oss. Där är det en dubbel, eller trippeleffekt nästan, på silver som investering. Guld som skydd och silver som investering, skulle jag säga.

Vad silver används till

Jan: Du har nämnt innan vad silver används för, men nu kommer jag inte ihåg. Var det i datorer, eller...?

Erik: Silver är... Vi går till en grön värld och en högteknologisk värld. Och då är det, som i en mikrofon här, olika ämnen, element, som behövs för att få allting att fungera som det ska. Inget ämne används så mycket som silver, och den enda råvaran som används i fler applikationer är olja. Men sen är det silver. Men man använder inte mycket. Det är egentligen bra för den som investerar, för det gör att priset inte blir elastiskt. När det väl stiger så kan man ha en lång, uppåtgående prisresa, för den som investerar. Det beror på egenskapen i silver, att det leder elektricitet och värme bättre än någonting.

Erik: Och nu när vi gör en grön värld som till stor del bygger på elektrifiering, så kommer efterfrågan bli, jag ska inte säga enorm i storlek, eftersom man inte använder så mycket, men du kan inte göra någonting utan silver. Du har det i solceller, du har det i datorer och mobiltelefoner. Och i elbilar har du två till tre gånger så mycket silver som i en vanlig bil. Och elbilsflottan ska bli större och större.

Det enda ämnet industrin och investerare slåss om

Erik: Koppar kommer också användas mer. Man säger att om koppar leder 100, som ett tal, och så mäter man alla andra. Då är guld på 70 någonting. Men silver, som man inte mätte just då, silver är 105. Så silver är det ämne på jorden som leder el och värme bäst. Det kan man inte ersätta när man vill ha det mest. När det är för dyrt så använder man hellre koppar, och man ska ha mycket av det. Men när det verkligen behövs... Och det är inte bara att det ska leda, utan det ska också vara hållbart. Det ska vara böjbart men ändå inte gå av. Det är många sådana små saker, och det är ett av våra grundämnen.

Erik: Det är det enda grundämnet där både industrin behöver det och investerare vill ha det. Guld är nästan bara för investerare. Det används också i industri och läkarvård, men inte så mycket jämfört med investeraren. Och koppar är bara industri i princip. Silver är det enda ämnet där båda kommer tävla om priset. Det kan vi prata om i ett helt avsnitt om silver bara.

Silver är det enda grundämnet där både industrin behöver det och investerare vill ha det. Båda kommer tävla om priset.

Kryptovalutor: guld eller inte

Jan: Ja, jag tror vi kommer få tillbaka till det. Jag tänker att vi ska hoppa tillbaka till guld och silver, men jag har också det här från Z-Patrik. Kryptovalutor. Det har varit mycket i media. Vissa säger till och med att vi som är äldre, vi gillar guld och silver, och millennials gillar kryptovalutor, av samma anledning. Det kan inte kontrolleras av staten, och det finns en begränsad mängd. Man köper kryptovalutor när man hade egentligen köpt guld om man var mossig. Vi äger inte en enda kryptovaluta, så vi är mossiga i det här fallet. Men jag kastar upp den till dig så att du kan få smaka och njuta.

Erik: Ja, egentligen skulle vi behövt ett avsnitt för det också. Jag tror absolut inte att de konkurrerar på någonting. Jag tror på stablecoins. En stablecoin är en e-krona eller en e-rubel eller en e-dollar. Jag tror framför allt på en stablecoin som är backad med guld, ännu mer.

E-kronor och statens kontroll

Jan: Men om vi backar till de här e-rubel eller e-kronor som kommer. Berätta mer. Jag har bara hört om den kinesiska.

Erik: De kommer inte vara värda mer än en vanlig krona. De kommer bara vara ett annat sätt. Och tvärtom mot det som är lite av anledningarna till krypto, att skicka pengar, så är e-kronor eller e-rubel snarare motsatsen. För det är bara ett sätt för staten att ännu mer ta bort kontanter, för att ha ännu mer kontroll. För pengar handlar om kontroll för stater, i slutändan. Pengar är en sak i värde, men ännu viktigare för stater är att ha kontroll. Och de kommer inte vara mer värda.

Erik: Så en stablecoin som verkligen är backad med fysiskt guld, det ser jag som det optimala om man ska göra en coin. De här andra coins som ska ha ett pris men inget värde. Där är det ännu mer av det vi pratade om förut, skillnad på pris och värde. Här finns inget värde alls, utan bara ett pris. Men man kan tjäna pengar på allt som har ett pris. Det betyder inte att man inte kan tjäna pengar på det, men det kommer vara mycket fler som förlorar pengar på det än som tjänar pengar på det. Så om det är Dogecoin eller Bitcoin eller vilken coin man än vill...

Blockkedjan som infrastruktur

Jan: Så det finns ingenting med...

Erik: Om man tror på blockchain mer, om man pratar blockchain, så man verkligen delar på det. Blockchain är ett sätt att transportera information. Att transportera information, det gör ju också ett vanligt mejl, ett sms, Swish, vanliga banköverföringar. Allting är någon form av modern infrastruktur, man skickar information. Och där är det en del saker som är viktiga, och det är snabbhet. Ibland är det snabbhet som är viktigast. Ibland är det säkerhet som är viktigast. Och ibland är det kontroll över systemet som är viktigast. Så det är lite olika beroende på vad man ska göra. Blockchain för att veta att ett skickat dokument inte är förfalskat på vägen, där finns massa användningsområden.

Erik: Stater kan hellre ha en... Ryssland vill ha en e-rubel för att skicka den via blockchain till Iran, säger vi, för man vill undvika det amerikanska Swift-systemet för att flytta pengar. För att inte USA ska kunna styra världsekonomin via det logistiksystemet. Det är deras anledning att ha en e-rubel. Något annat land vill kanske inte ha kontanthantering.

Spårbarhet och kontroll

Caroline: Ja, men det är ju annat. Det är pengar som inte är beskattade eller någonting sånt.

Erik: Men det är mycket bättre om vi kan följa varenda transaktion.

Caroline: Är det också ett sätt att undvika penningtvätt, som tydligen är så otroligt?

Erik: Penningtvätt skulle jag inte säga...

Caroline: Ja, fast får du kontroll på det?

Erik: Det är inte primärt, men det blir en bieffekt.

Caroline: Ja, men det var ju meningen att banker skulle ha kontroll på det.

Erik: Men kontroll är en anledning, att du kan spåra. Men det är mer att de kan spåra egentligen allt. Och du kan inte backa något ogjort heller. Är det gjort så... Och även om inte någon ser att någon har gjort något fel, så finns det... Du kan spåra det tio år bakåt i tiden. Allt sparas.

Krypto går inte att jämföra med guld

Jan: Och sen tittar vi på krypto, eftersom du kan göra hur många som helst, och du kan decimalisera dem. Det finns ingen begränsning i dem.

Erik: Så då finns det. Det går inte att jämföra med guld. Men en stablecoin som är backad på guld, ja, det är bättre än en e-rubel. Det finns, men jag tittar på dem och de känns inte riktigt seriösa, för du måste ha två funktioner. Dels ska det fungera, vara en stablecoin på guld. Men sen måste du verkligen veta att de som...

Jan: Att guldet finns?

Erik: Att guldet finns, för annars är det en fejk och en fraud. Så det är inte helt... Jag tittade på att vi skulle göra det själva, men vi får se.

Bitcoin som digitalt guld

Jan: Jag tycker att det här är superspännande med de här krypto. Men jag tror precis som du. Jag tror att om man har köpt krypto, till exempel bitcoin, och tror att det är digitalt guld, då tror jag att man har trillat i diket. Sen kanske jag får äta upp det här i framtiden. Men jag upplever det som att det är väldigt två olika saker.

Jan: Sen ska jag också säga att i forumet har vi en tråd som heter Stora Bitcoin-tråden. Jag tror vi är 600 inlägg in i den diskussionen. Vart hän tar den vägen? Det är mycket diskussion. Tråden började så här: har bitcoin något värde? Och sen är det roligt, för där blir det många aspekter, både det tekniska, som du är inne på, och sen blir det det här pris, och sen massa de här andra valutorna.

Erik: Ja, men man får inte glömma att allt som har ett pris, det kan du som investerare, om vi pratar investeringar, tjäna pengar på. Så enkelt är det. Är det någon som lyckas, så har den som har lyckats köpt och också sålt och tjänat pengar. Så att man inte tittar på kontot, vad det är värt, eller priset gånger antalet man äger, utan har man köpt och sålt med vinst, då har man tjänat pengar på det. Och det går att göra. Det går att förlora också.

Volatilitet och rationaliseringar

Jan: Jag kan säga så här, jag har full respekt för dem som investerar i kryptovalutor, för de som klarar det, de har cojones när det gäller att hantera volatilitet.

Erik: Du håller inte med?

Jan: Nej.

Erik: Vad som är problemet, vad som förstör lite för det också, tycker jag, det är att man försöker hitta på för mycket synonymer. Man ser också över historien att det är lite olika från när det började tills det kommer sen, att man byter. Och bara den saken, om man nu har något nytt, varför vill man efterlikna guldfärgen eller ett guldmynt i sina illustrationer? Varför går man inte och gör någon annan bild på någonting annat? Man går bakåt i tiden för att hitta det här. Eller att man säger att volatilitet är häftigt, och det är därför man tjänar pengar, för att det är volatilt. Man hittar för många sådana rationaliseringar. Och det tror jag är i slutändan en skada, för det dyker upp för många sådana.

Avrundning och nästa avsnitt

Jan: Ja, men jag håller helt med. Jag tänker så här, vi avrundar det här avsnittet, för det känns som att vi kommer kunna prata hur mycket mer som helst. Jag tänker att i nästa avsnitt, som vi kommer spela in direkt här efter, men som nog kommer släppas först nästa vecka, ska vi dyka ner mer i guld och silver. Vi ska prata mer om dina fonder, och lite mer om portföljteori. Hur mycket guld ska man ha? Vad är skillnaden? Du sa innan, i en bisats, att guld är skydd och silver är mer investeringen eller spekulationen.

Jan: Och sen tänker jag att vi ska ta lite allmänna frågor. Du får inte svara nu, men vi har fått in frågor så här: Erik, är du en prepper? Till exempel.

Erik: Ja, det är en bra fråga.

Jan: Så ett stort tack, Erik. Och så ses vi i nästa avsnitt. Hej.