Ett sparande med 50% aktier och 50% guld?

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Guld agerar på fler sätt än silver
2. Tankespjärn som avsnittets tema
3. En portfölj med 50 procent aktier och 50 procent guld
4. Kvoten mellan guld och silver
5. JP Morgan och manipulationen av silvermarknaden
6. Vad kvoten egentligen säger
7. Guld vid oro, silver vid inflation
8. QE sedan 2008, varför kom inte inflationen?
9. M2 och pengarnas omsättningshastighet
10. Vad hände i december 2018
11. Velocity förklarad, varför pengarna måste röra sig
12. Varför systemet inte tål ens 2 procents ränta
13. Skuldkrisen 2008, goda och dåliga skulder
14. Hur en kommande nedgång kan se ut
15. MMT, Modern Monetary Theory
16. Från QE till helikopterpengar och medborgarlön
17. Förstatligandet av börsen, Schweiz och Japan
18. När alla lutar sig mot staten
19. Valutor är en förtroendefråga
20. Scenariot: nedgång, panik, ännu mer stimulanser
21. Liknelsen med drogen
22. En worry free-portfölj, Harry Brownes permanenta portfölj
23. Varför centralbankerna köper guld, motpartsrisk
24. Ryssland, Kina och kampen om dollarn
25. Libra, ett transfereringsmedel, inte en valuta
26. Decentraliserat kontra centraliserat, och statens kontroll
27. Hur guldet räddade Sverige under finanskrisen 2008
28. Den perfekta stormen
29. Den sista vattendroppen som får bägaren att rinna över
30. Förmögenhetsomfördelning, en möjlighet för den yngre generationen
31. Avrundning och en ny tidsräkning
32. Kronos och Kairos, två sätt att uppfatta tid

Guld agerar på fler sätt än silver

Eric Strand: Vad man måste förstå där är att det är olika faktorer. Guld har lite fler sätt att agera. Om det blir riktigt oroligt i världen, då går guldpriset upp.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 110, och detta är en liten fortsättning på förra veckans avsnitt med Eric Strand.

Caroline: Precis.

Jan: Han är, vad ska vi kalla det, expert på guld. Han har drivit och förvaltat en fond som investerat i guld, och är väldigt insatt i det av att ha varit länge i finansbranschen.

Caroline: Jag tycker att han är expert på rätt mycket ändå som har med ekonomi att göra. Vi kan ju ställa många olika typer av frågor till honom, och han är påläst.

Jan: Ja, men det som är roligt med honom är att han har den här tanken att man ska ha en egen åsikt i finansbranschen, och det är ganska ovanligt.

Caroline: Och då resulterar det också i att han tar reda på saker själv. Och då vet han ursprunget till grejer som man själv inte alls har kollat upp.

Jan: Precis. Han gillar makroekonomin, de stora penseldragen som gör att man får förståelse. Och som jag brukar skoja med honom: varje gång man träffar Eric så mår man lite sämre efteråt. Och det menar jag utifrån ett bra perspektiv. För man blir alltid lite klokare, lite smartare, och man tänker: oj, det där hade jag inte tänkt på. Och så är det ju alltid så att när man får ny kunskap så är det lite jobbigt. Det är lite jobbigt, för innan så levde man i ignoransens sköna sömn, eller vad man ska säga.

Tankespjärn som avsnittets tema

Jan: I det här avsnittet kommer vi att prata om, ja, lite tankespjärn har jag faktiskt lagt i titeln. Det är en kompis till oss, Helena.

Caroline: Vad menar du med det?

Jan: Det är en kompis, Helena, som alltid brukar säga "tankespjärn". Det är när man bara: hmm, det där hade jag inte tänkt på. En ny tanke. För jag påstår att det är omöjligt att tänka en ny tanke själv, utan att man måste få input från någon annan. Och tror man inte mig på det här, så testa: pausa videon eller poddavsnittet, vänd dig sedan till en annan person och berätta en tanke du aldrig har tänkt förut. Det är ganska svårt. Och till exempel i det här avsnittet så frågar jag honom: hur ser din portfölj ut? Och då säger han: 50 procent aktier och 50 procent guld.

Caroline: Och det hade du aldrig tänkt...

Jan: ...att man kunde ha.

Caroline: Så det är din tankespjärn för dig.

Jan: Ja, precis. Men hur tänker han då? Sedan pratar vi också om varför han inte gillar räntefonder, där vi hade en diskussion kring det. Att man innan skulle ha risk-free return. Och han pratade om att räntefonder ger ingen avkastning men du har en risk, så det blir no return with risk. Det var lite jobbigt. Sedan pratar vi om MMT, den här teorin som man pratar mycket om i USA nu, Modern Monetary Theory. Eller som vissa kallar det, Magic Money.

Caroline: För nu låter det som att det är något som alla borde ha koll på. Vi kommer att prata mer om det. Men jag minns nu när vi pratar om det här avsnittet att jag bara: vad är det för någonting? Borde jag ha koll på detta?

Jan: Ja, precis. MMT. Vi pratar mycket om det här med att staten trollar fram pengar. Vi pratar om förstatligandet av börsen och den schweiziska centralbanken, som plötsligt äger fler A-aktier i Facebook än Mark Zuckerberg. Vi pratar om hur guldet räddade Sverige under finanskrisen. Vi pratar om den här nya ekonomiska cykeln, och hur han säger att det är mycket som drar ihop sig till en perfekt ekonomisk storm.

En portfölj med 50 procent aktier och 50 procent guld

Jan: Jag vill också bara säga att bara för att vi har döpt avsnittet till "En portfölj med 50 procent aktier och 50 procent guld", så innebär det inte att vi har ändrat någonting i våra portföljer, eller att det är en ny rekommendation. Detta är helt enkelt tankespjärn, lite nya inspel, nya sätt att tänka. Så jag tänker att jag ska sluta babbla, och så släpper vi på Eric. Varmt välkommen tillbaka, Eric Strand. Du har ju jobbat i finansbranschen i nästan mer än 20 år, va?

Eric Strand: Ja, mer.

Jan: Mer, ja precis. Och du är den gäst som har varit med flest gånger på RikaTillsammans. Vi tror att vi är uppe i fem avsnitt, detta är det sjätte. Och just det som jag tycker är så fantastiskt med det är att du ofta har annorlunda åsikter, som vi pratade om framför allt i förra avsnittet, där vi tog mycket läsarfrågor. Där kom vi in på allt det här med 60/40-portfölj fast utan räntor, med guld. Och jag tänkte att vi ska fortsätta i det här avsnittet med att prata lite om silver, guld och lite risker och möjligheter. Så jag tänker så här: någonting som är väldigt populärt att titta på, det är kvoten mellan guld- och silverpriset. Och den är väl historiskt extremt hög? Det har bara varit två tillfällen i världshistorien då den har varit högre.

Caroline: Men varför vill man titta på den?

Jan: Ja precis, varför är den viktig? Vad skulle du säga?

Kvoten mellan guld och silver

Eric Strand: När man gör kvoter, eller tar någonting relativt, så får man ibland en uppfattning om det ena är dyrt eller det andra är billigt, vare sig det är börsen mot guld eller guld mot silver. Så det är därför man tittar på relationen. Och då är det som du säger att guld mot silver har legat på ungefär 80 gånger, plus minus har det rört sig där. Det är väldigt högt, får man säga. Då kan man säga att eftersom inte ens guld är dyrt idag, så är slutsatsen att silver är extremt billigt att köpa. Och det kanske är det mest spännande man kan investera i. Sedan måste man veta att silver svänger väldigt mycket, så det är ganska jobbigt att hålla en ren silverposition. Men silver är så sett mycket intressantare. Och det som kanske är ännu viktigare där är att man har en relation, eller kvot, till den naturliga förekomsten.

Caroline: Av silver.

Eric Strand: Silverförekomsten är 16 gånger mer än guld. Så kvoten borde inte vara 80 till 1, utan 16 till 1, eller 20 till 1 i alla fall. Så potentialen för silver är extremt stor. Och sedan finns det inte heller några stora reserver av silver. Silver är världens näst mest använda råvara efter olja, för att det behövs i alla datorer, telefoner, solceller. Men sedan har det varit en marknad där de största bankerna har tryckt ner silverpriset på ett konstgjort sätt.

JP Morgan och manipulationen av silvermarknaden

Eric Strand: Varför då? Det som är intressant nu är ju faktiskt att DOJ, som heter Department of Justice, och FBI gör en utredning nu mot handlare på JP Morgan som har styrt den här marknaden. Historien är ganska lång, jag vet inte om vi ska ta den eller komplicera den.

Jan: Kan du inte göra den kort?

Eric Strand: Ja, lång historiskt sett. Det var så att Bear Stearns, en av de två bankerna som gick omkull 2008, satt med enormt stora korta positioner i silver, och silverpriset gick upp. Och då kunde de inte möta en kort position.

Jan: Man tjänar pengarna när silver faller i världen.

Eric Strand: Och då gick silverpriset upp väldigt mycket.

Jan: Så de förlorade massor av pengar.

Eric Strand: Och då gick de omkull på detta. Det kommer kanske inte riktigt ut medialt, men det var det de gick omkull på. Och då tog JP Morgan över hela banken för en dollar. Men då tog de över de här korta positionerna, och då har de under de här tio åren kunnat växla den här korta positionen, till att nu ha väldigt mycket fysiskt silver. Men man har kunnat sänka priset. Det här är lite komplicerat, men man har gått kort alla uppgångar.

Jan: Och sedan har de fått...

Eric Strand: ...när priset har fortsatt gå upp, så har de fått priset att gå ner. Och sedan har de köpt tillbaka sina korta positioner när priset har gått under sina trender. Och det här har de gjort som bank i tio år. Varje gång det har gått upp så har de stoppat uppgången, och så har de köpt tillbaka det de har gått kort, och aldrig gjort en förlust på tio år. Är det möjligt? Och vad man tittar på där är: har de haft ett frikort från Federal Reserve, för att de var med och räddade bankerna? Att de har kunnat göra någonting som är olagligt, manipulativt? Men vi har ju sett det bland banker att göra inom andra områden. Om det är el eller räntor, så har bankerna hållit på med de här sakerna, manipulerat. Och därför, när man har en fond, så måste man titta på hur de här affärsbankerna positionerar sig. De heter "commercials" på engelska, om man ska söka på det.

Caroline: Men innan du går vidare där. Hur kunde de manipulera silverpriset? För jag fick intrycket av att de ägde så mycket.

Eric Strand: Ja, nu äger de så mycket. Så idag kommer de hamna i en situation där de vill... Det är det som man egentligen som silverinvesterare väntar på, att de slutar med det här. För nu kommer de här utredningarna ändå. Tidigare har utredningen bara varit av de centrala intresseorganisationerna, och de har inte gjort något mot banken, för det är banken som sitter i ledningen för de organisationerna. Men nu har det hamnat på FBI. Så nu är frågan vad som händer, för tar det här beteendet slut? Och JP Morgan har samlat världens största fysiska tillgångar av silver, så de kommer känna ännu mer på uppgången sedan. Men det är de som bestämmer lite när det får hända. Så väldigt intressant bakom kulisserna i silvermarknaden, vad som händer där. Väldigt spännande.

Jan: Ja, gud vad... det visste vi inte. Jag har inte koll på det.

Eric Strand: Nej, inte koll.

Jan: Jag har läst om den här rapporten. Jag följer en massa nyhetsbrev kring guld och silver, och då var det en rätt stor grej. Men det var några veckor sedan det kom ut.

Eric Strand: Jag kan flagga in lite bilder på Department of Justice, själva utredningen som håller på, och hur man ser att JP Morgan har gått från inga reserver till enorma reserver. Men som sagt, inte helt enkelt. Det händer saker bakom kulisserna, och det är väl där man har jobb som att vara lite expert på området och hålla på med de här sakerna. Det är inte för gemene man.

Caroline: Kan man säga att JP Morgan tjänade väldigt mycket på att...

Eric Strand: Bear Stearns? Ja, de tog över det.

Caroline: Och gjorde det som de gick omkull på, det gjorde de till sitt eget...

Eric Strand: Ja, de har både tjänat pengar på att ta bort de korta positionerna, och sedan har man skapat det största fysiska lagret av silver någonsin i historien. Så de har ju någonting i bakfickan. Vad de har tänkt.

Jan: Ja, de är ju...

Eric Strand: De är världens största bank när det gäller sånt här.

Vad kvoten egentligen säger

Jan: Men jag tänker att vi ska tillbaka till det här med kvoten. För om vi ska sammanfatta där, så säger du: okej, vad är kvoten mellan guld och silver? Typ 80–90 tror jag att den är nu, när vi spelar in i juni. Och då säger du: naturmässigt borde den vara på 16. Men vad kan man dra för slutsatser? Om jag överdriver, jag kunde ju delat silverkvoten med smör i Bangladesh. Varför är den här viktig? Är det för den historiska trenden, eller varför?

Eric Strand: För mig är den bara idag ett mått på att silver är extra extra billigt att köpa. Det är det enda för mig.

Jan: Så man kan inte dra någon annan slutsats än att den historiskt sett ligger billigt.

Eric Strand: Ja, alltså, får vi då uppgång i guldmarknaden, som även driver silverpriset, så kan man säga så här: om guldpriset kommer gå upp 50 procent, om jag tar en siffra, så kommer silver säkert gå upp 150 procent. Du kommer få en mycket större avkastning.

Jan: Ja, för där pratar man ofta om att silver är som guld fast på steroider. Eller att silver är som guld i ett gummiband.

Guld vid oro, silver vid inflation

Eric Strand: Ja, man säger det. Vad man måste förstå där är att det är olika faktorer. Guld har lite fler sätt att agera, för om det blir riktigt oroligt i världen, då går guldpriset upp. Det har vi sett här nu under försommaren, att det var lite mer oro om handelskrig och så vidare, då går guld upp på det. Det är en viss trygghet i den uppgången. Det hjälper inte silver när det är oroligt.

Jan: Så silver går inte upp vid oro.

Eric Strand: Nej. Däremot, gulduppgången som är nu, det är inte den riktiga gulduppgången. Nu köper många småkunder, men nu är det tvärtom, storbankerna har gått kort. Det här la jag ut på Twitter idag. De har gått kort, så det börjar bli farligt egentligen. Det finns handlingar för dem att trycka ner priset igen. Men den stora uppgången kommer när man ska göra sig ut ännu mer pengar i systemet. Då kommer guldpriset inte gå upp på grund av oro för handelskrig och sånt, utan då kommer det gå upp för att man trycker mer pengar. Pengar i sig blir mindre värda, och då blir guld mer värt. Och i det fallet så går silver upp enormt. Mer som på inflationen, att man minskar penningvärdet, det är bra för silver. Men ren oro, handelskrig eller Irankrig, det hjälper bara guld. Så där får du också det här varför, eller varför det är så just nu med guld eller silver. Vi såg att de inte rör sig riktigt samman.

Jan: Nej. Så att om man vill ha guld som försäkring, som vi brukar prata om, då säger man inte silver som försäkring.

Eric Strand: Jag tycker så här: den försäkring som är på grund av handelskrig eller andra krig eller de bitarna, de går oftast över. Så det är inte den riktiga försäkringen, tycker jag.

Jan: Mot inflationen.

Eric Strand: Utan den riktiga är mot inflationen, den stora delen. Sedan är det skönt i en portfölj att någonting går bra när de andra sakerna i börsen går dåligt, när det är handelskrig och kommer upp mer sånt. Då är det bra att guld går bra under den perioden, men så fort det där lägger sig så sjunker det tillbaka. Det är inte det som driver det riktiga priset, den stora prisuppgången.

QE sedan 2008, varför kom inte inflationen?

Jan: Men där tänker jag, som vi också har pratat om i andra avsnitt om penningsystemet, så ser du att det drivs av inflationen. Att pengarna kommer bli mindre värda, för man trycker så mycket pengar. Men det där, om jag ska vara lite kritisk, det har man ju sagt sedan 2008, när man införde den första QE, alltså att centralbanken började ösa ut pengar. Och alla är väl överens om att vi har en tillgångsbubbla, att de här pengarna har resulterat i högre aktievärden. Att vi har en bostadsbubbla i Sverige. Alltså massa sådana här bubblor.

Eric Strand: Kanske.

Jan: Ja, kanske. Men det har ju inte lett till den här ökningen i inflationen. Tvärtom har ju inflationen minskat.

Eric Strand: Man kan säga så här: jag säger inte bubbla, utan en tillgångsinflation har vi haft. Och det är ju fastigheter och aktier, det är en tillgångsinflation. Och sedan kan jag säga om vi inte har inflation eller bubbla på fastighetspriser. Där kan man ta en annan kvot som jag tycker är intressant på fastighetspriser, om man delar det med disponibel inkomst. Priset per kvadratmeter och disponibel inkomst, det där ser man också om fastigheter är dyra. Vad är de dyra nu då? Ja, alltså i Sverige är det orealistiskt idag att köpa en fastighet på inarbetade lönepengar.

Caroline: Det går ju inte. Det är det.

Eric Strand: För att den relationen... och där kan man jämföra med olika länder och se hur illa det är i Sverige på fastighetspriserna jämfört med vår disponibla inkomst. Och det är väldigt intressant att titta på.

Jan: Har du en sådan graf som vi kan lägga ut?

Eric Strand: Vi får ta fram en och lägga ut.

M2 och pengarnas omsättningshastighet

Eric Strand: Ja, men tittar man då på inflation som begrepp, så finns det något som är väldigt viktigt. En annan graf som vi ska ta fram, som du kanske inte har sett, som heter M2, som är velocity, alltså farten på pengar, hur mycket de omsätts. Och det är där problemet i systemet finns, och därför försöker de trycka så mycket, för att omsättningen på pengar har gått ner. För att vi inte använder dem tillräckligt mycket, eller banksystemet, de går inte runt tillräckligt mycket.

Jan: Ja, de blir liksom inte fabriker som tillverkar nya grejer, utan företag köper tillbaka sina aktier.

Eric Strand: Farten är ju en funktion av hastigheten och mängden. Och eftersom hastigheten och omsättningen har gått ner, så försöker centralbankerna öka mängden, så att summan blir samma. Men den riktiga inflationen får du när omsättningen ökar. När den kurvan vänder och börjar få fart på pengarna. Och då har du så jättemycket pengar i systemet, då går det undan. Men det är inte bara mängden, det är en faktor, men det är farten också. Så det kan vi ta en graf på också.

Jan: Ja, för det är det du säger, att mängden eller hastigheten har minskat. Jag lyssnade på en föreläsning som var så här sjukt teoretisk. Jag har sett en, tre gånger, med Lacy Hunt, en sådan här amerikan som är skitduktig på ränteinflation. Och han gör det algebraiskt. Och då säger han: du vet den största myten som folk har sagt nu, att räntan borde öka sedan 2008. Och det har ju, till exempel, vi band till och med vår bostadsränta på att jag trodde att räntan skulle öka. Och han är så här: nej, så länge vi trycker pengar så kommer räntan minska. Och det visar han med hjälp av att omsättningshastigheten på pengar minskar. Och så länge den minskar så kommer räntan vara låg. Jag vet inte om du håller med.

Eric Strand: Ja, absolut, jag kan inte säga emot det. Däremot blir det ju så, när det börjar bli oro eller det börjar bli fart på det där, så går det ofta så fort. Det är väldigt svårt att kontrollera den cykeln. Man försöker bromsa det genom att trycka pengar, men man hinner inte ta bort de pengarna när farten ökar. USA började ju ta bort stimulanserna i höstas.

Jan: Och då sjönk börsen med 20 procent.

Eric Strand: Ja. Och då ser man hur sårbart systemet är. Så de behövde göra det de gjorde, men det gick inte, för då kraschar systemet. Så nu har de gått tillbaka till där vi var innan, i princip, och nu pratar Draghi om att sänka räntan i Europa ännu mer. Nu gör man ännu mer av det här för att hålla uppe farten. USA försökte, och det fick sina effekter, man släppte det, men hade man fortsatt så hade det inte stannat på minus 20.

Vad hände i december 2018

Jan: Nej, för det där... håll din tanke, jag vet att du var på väg in i Kava.

Eric Strand: Ja, jag hänger inte med här.

Jan: Nej, så är det svårt.

Eric Strand: Ni kör på.

Jan: Nej, men så här: det som hände i december, om jag ska förklara enkelt här, du får rätta mig om jag säger fel. Amerikanska riksbanken sa typ där i höstas: nu går ekonomin bra, så vi kommer ta bort stimulanserna och vi kommer höja räntan. Vad som hände då var att marknaden reagerade och föll med 20 procent, och den var på väg mer ner. Och Trump blev rasande, och du vet, pressen på de här Fed, amerikanska centralbanken, blev jättestor. Och så sa de: nej, vi ångrar oss, vi kommer inte höja räntan, och vi kommer fortsätta stödköpa de här och sätta in mer pengar.

Eric Strand: Stödköpa?

Jan: Nej, men man stimulerar marknaden.

Eric Strand: Man stimulerar marknaden, man sätter in mer pengar.

Jan: Ja.

Eric Strand: Vi höjer inte räntan längre, vi slutar med att höja räntan, vi stimulerar.

Jan: Vi stimulerar. Och plötsligt så var marknaden bara: vad skönt, och hoppade tillbaka alla de 20 procenten. Så det vi såg i höstas var det som du sa, hur osäkert systemet var.

Velocity förklarad, varför pengarna måste röra sig

Caroline: Men det här med den velocityn, jag förstod inte det riktigt. För man vill att pengarna ska röra sig i samhället.

Jan: Ja, så som jag förstår det. Jag kanske får rätta mig här. Men att pengarna går inte till det som är avsett. Alltså tanken.

Caroline: Okej, vad är det avsett till?

Jan: Nej, men till exempel något som hade varit bra om ett företag som får massor av pengar... så vill man att de öppnar en ny fabrik, effektiviserar, gör research et cetera. Och då har de här företagen fått de här pengarna, men istället för att göra research och bygga en ny fabrik, så har de sagt: vår aktiekurs är för lågt värderad, så vi köper tillbaka aktier från marknaden.

Eric Strand: Och det ger ju ingenting för samhället. Det blir ingen fart, det blir inga löner, inga skatter, det blir inget rull i systemet, utan det blir bara konstruktioner som inte ger någonting. Så det är farten.

Jan: Vad bra. Och det här är säkert hundratals läsare som är så här: gud vad skönt att Caroline ställde den frågan. Verkligen bra.

Eric Strand: Bra.

Jan: Men vi var inne på den andra biten också.

Eric Strand: Ja, vi var inne på något annat.

Jan: Ja, men vi var inne på att jag tror att räntan kommer fortsätta vara låg ett tag till, tvärtemot alla de flesta andra som tror att räntan ska gå upp.

Varför systemet inte tål ens 2 procents ränta

Eric Strand: Ja, för vad som är intressant är det som vi sa om hösten, och sedan uppgången igen för att centralbankerna, Federal Reserve, backade. Och det intressanta är ju hur känsligt systemet var. De kom upp i lite över 2 procents ränta, det klarade inte systemet. Så känsligt. Det säger mycket om hur illa det är att vi inte är i en normal ränta. En normal ränta på pengar borde rent vara 5–6 procent. För att du lånar ut pengar med risk att förlora det du har lånat ut, och då vill du ha ränta tillbaka. På 16 år vill du ha tillbaka lika mycket som du har lånat ut i ränta. Och då ska du ha 5–6 procents ränta, om du inte tittar på kreditrisker och sånt. Men det är liksom en matematisk modell. Räntor ska inte vara noll. Och vi klarar inte ens 2 procent utan att det kraschar.

Caroline: Det låter ju jättekonstigt.

Jan: Och många säger att vi löste ett problem 2008, men vi skapade egentligen ett betydligt större problem.

Caroline: Och det problemet är att...

Skuldkrisen 2008, goda och dåliga skulder

Eric Strand: Vi har ökat mängden skulder. Det var en skuldkris 2008, vi hade för mycket skulder. Och ett system mår bra av skulder om det görs produktiva saker, som vi var inne på. Startas företag, byggs vägar. Då kan skulder vara bra. Det var det man missade, att dela på goda skulder och dåliga skulder. Goda skulder är ju när man gör någonting som har nytta i samhället. Och man har inte delat upp skulderna på det sättet, som man förstår börjar komma lite nu. Men för att klara av en skuldkris... det finns ju program som heter, vad heter det, Lyxfällan, eller hur? Där man ska lära människor att kanske inte överspendera, och se till att man har pengar och så vidare. Och det var ju egentligen vad världen skulle ha gjort. Vi hade lånat för mycket pengar, vi skulle börja sanera ekonomierna. Det var det korrekta sättet att sköta den krisen. Men vi gjorde tvärtom, vi skapade ännu mer skulder. Och då är det klart, det är det som är Lyxfällan: istället för att de ska börja sköta sig och ta hand om sina pengar, ge dem ännu mer pengar. Då är det inget problem att konsumera.

Jan: Ni har de här kreditkortsskulderna. Men vet du, om ni får ett bolån så kan ni betala alla kreditkortsskulder.

Eric Strand: Och vi dubblar det, bolånets storlek. Så ni kan handla ännu mer och göra ännu mer av det dåliga. Så det är egentligen det vi har gjort. Det är mycket tydligt på global nivå. Så det är lite läskigt. Men det är så att vi har inte löst någonting.

Caroline: Man undrar ju vad som skulle kunna hända nu. Och det har du sagt någon gång, Jan, att man vet aldrig vad det är som skulle kunna hända som utlöser en kris eller en krasch.

Hur en kommande nedgång kan se ut

Eric Strand: Min tro är... jag har en ganska tydlig tro faktiskt på vad som händer, det ser man bakom kulisserna. Och det är ju ett tema för en annan gång, vi ska inte gå in på det.

Jan: MMT-mannen, du, jag har det som en fråga. Titta, MMT.

Eric Strand: Ja, vad härligt. Utan vad som kommer hända är en nedgång, och då kommer centralbankerna göra nästa steg i att rädda världen med stimulanser, alltså räntesänkningar, trycka pengar, till då tankar om MMT som blir lite mer och mer galna för att rädda. Och då kommer kanske börser och guld, allting kommer gå upp igen.

MMT, Modern Monetary Theory

Jan: Men ska vi ta MMT? Det roliga är att det står för Modern Monetary Theory. Jag har inte träffat någon som egentligen är positiv till detta, av folk som jag känner som investerar. Det var en som till och med kallade det för Magic Money Tree. Men kan du inte förklara...

Eric Strand: Det är inte ens modernt heller, för det är inte modernt. Alltså, det var modernt när det kom.

Jan: Nej, men kan vi inte försöka förklara det tillsammans? Nu blev ju detta överkurs. Det var inte här vi skulle hamna.

Caroline: Men ändå hyfsat förståeligt och intressant, tycker jag.

Jan: Ja, men jätteintressant. Men om jag börjar, så får du fylla i. Det började... detta är en gammal teori, som när Bernie Sanders var med och kandiderade till president, så hans ekonomiska rådgivare har introducerat detta som säger mer eller mindre att så länge en stat kan ha sin egen valuta och kontroll över sin egen valuta, så kan de trycka hur mycket pengar som helst. Och då kan man finansiera allt för befolkningen. Ish.

Eric Strand: Ja, det är ett sätt. Jag ska inte säga att jag är expert på MMT, men jag försöker läsa mig till och förstå mer, eftersom det dyker upp och det kommer nya politiker i USA som...

Jan: Detta börjar bli galet. Det är typ allt till alla.

Eric Strand: Ja, alltså, för... Och även stora förvaltare som Ray Dalio tror att det här kommer som ett egentligen dåligt fenomen. Det är ett symptom på någonting dåligt, att vi har nått ett dåligt ställe. Ja, för vad är det centralbanker gör? Klassiskt, om vi backar tiden lite, vad är det centralbankerna gjort när det blev lågkonjunktur? Vad är det första de gjorde förr i tiden?

Jan: De sänkte räntan för att stimulera ekonomin.

Eric Strand: Så det var redskap nummer ett. Och det var det enda redskap man använde fram till 2008. I andra kriser var det det enda redskap man behövt använda för att rädda det.

Jan: Förlåt, får jag fylla i där? Och det är detta vi pratade om i förra avsnittet. När ekonomin går bra så höjer man räntan, för då blir det svårare att låna pengar, det är svårare att konsumera, efterfrågan minskar. När det är dåliga ekonomiska tider och folk är arbetslösa och sånt, så sänker man räntan, det blir billigare för företag att anställa, och så får vi igång ekonomin. Men det har varit grundredskapet.

Från QE till helikopterpengar och medborgarlön

Eric Strand: Sedan kom ju sista krisen, där man sa: vänta nu, det här räcker inte, vi måste göra mer. Då började vi med det här kvantitativa lättnader, QE, quantitative easing, alltså att man trycker pengar samtidigt och stödköper obligationer. Så man tog liksom ett verktyg till. Nu finns det varianter på det ytterligare. Och sedan, när vi går längst ut på den här skalan, så börjar man hitta teorier som vi kallar för MMT. Och det är en form av, en del säger, helikopterpengar också. Så man ger... och vi hör i de orden här också att det ska finnas en garantilön. Alltså att alla får lön, du behöver inte ha arbete, alla får lön. Medborgarlön heter det. Det ordet börjar dyka upp. Det bygger på att vi ger alla pengar, så kan alla gå ut och konsumera. Sedan vad det får för incitament för att arbeta och sköta sig och bygga företag, där haltar det lite. Men tanken är att vi ser till att alla har pengar, och har alla pengar så kommer alla konsumera, och konsumerar alla så rullar hjulen. Och i det här med MMT så ser man det väl så att man skyddar sig: om det blir för mycket fart för att man delar ut för mycket pengar, ja då höjer staten skatterna, och så minskar man via den biten. Så de har lite andra redskap att hantera det. Det är verkligen lite av en fantasiteori, men sannolikt så kommer den här fantasiteorin försökas, innan förtroendet... Det är där det kommer bli problemet, när förtroendet för att centralbankerna eller staterna med någon form av magiska instrument kan skapa system. Någon gång kommer inte befolkningen tro på det. Alltså kejsaren utan kläder. Vi kommer nå den punkten i slutändan. Men jag tror att någon form av MMT kommer att komma i nästa kris.

Jan: Särskilt som vi ser i USA nu att det är mycket på vänsterkanten detta drivs. Alltså Bernie Sanders, demokraterna och Elizabeth Warren. Att man vill ha detta, att staten kan trycka mer pengar så att alla får det bättre. Men vad händer?

Caroline: Det kommer att få konsekvenser. Det känns som att det är någonting som kommer att hända som inte är så trevligt. Men jag kan inte peka på vad det skulle vara.

Eric Strand: Snart, snart.

Eric Strand: Normalt sett har vi ändå lärt oss att du jobbar, du gör något för att skapa någonting, och så bygger du någonting, och så blir det någonting från det du gör. Men helt plötsligt så kan allting skapas från ingenting. Från himlen. Det blir svårt att känna. Det känns säkert skönt. Och det kan fungera i vissa bitar, men man slår sönder alla incitament att jobba eller inte jobba, om man ändå får pengar från staten.

Caroline: Men då går man in på människans natur och så. Det är ju en annan grej.

Förstatligandet av börsen, Schweiz och Japan

Jan: Men du, jag kommer ihåg, när vi var i ett sällskap i Göteborg så pratade vi om detta med att till exempel schweiziska Riksbanken, eller centralbanken, äger ju mer A-aktier i Facebook än vad Mark Zuckerberg äger. Och det är ju också en sådan här konsekvens som ingen hade tänkt på från början. Kan du inte bara dra det kort?

Eric Strand: Ja, vi har ju sett ett fenomen, kanske då i Schweiz och särskilt i Japan, där man har kommit längre i det här att det inte händer någonting. Där staten trycker pengar och inte bara köper obligationer, utan man köper börsen också.

Caroline: För att börsen ska gå upp?

Jan: Nej, så här snarare. Så som jag förstod, du rättar mig här om jag har fel, men att Schweiz och francen är ju en ganska stabil valuta, eller har varit det historiskt. Och så höll den på att bli dyr, och när den blev dyr så blev det svårt för de schweiziska företagen att exportera, så man ville sänka värdet så det skulle bli billigare för schweiziska företag att exportera. Så man tryckte schweizerfranc och sålde dem. Och när man sålde mycket så fick man ju US-dollar, och värdet minskade. Och sedan satt man plötsligt med en massa US-dollar. Och då är man så här: vad ska vi göra med de här massa US-dollar? Ja, men vi placerar dem, vi köper aktier. Och så köpte man Facebook-aktier.

Eric Strand: Mycket, precis. Och Japan har gjort det. Japan använder ju då fenomenet ETF, för då tycker de, där köper de hela marknaden så de inte är inne och stör. Men det som har blivit är ju att de äger ETF-marknaden, staten. Och staten blir den största ägaren i alla bolag, så det blir ju ett förstatligande.

Jan: Det blir det ju. Vilket egentligen är det sjuka.

Jan: Det är det magiska ordet. Nej, men det vi pratade om var så här att vänstern har ju alltid varit kommunismen, för de statliga företagen. Men här har vi ju då högern som pratar om de här QE och att vi ska köpa. Så det är också så att effekten blir att både vänster- och högerkanten driver politik som kommer resultera i att vi får statliga saker. Och precis som du och jag pratar om: var är liberalerna? Var är de mittentänkarna? Men de är ju bara borta.

När alla lutar sig mot staten

Eric Strand: De är borta för att alla tycker det är skönt att staten köper börsen. Det känns ju skönt, för det hjälper börskurserna att gå upp. Och alla tycker det är skönt att de går upp. Men ingen tänker att, vänta nu, vi jobbar ju för att få våra kronor. Vi sliter ju för att få våra kronor, och vi köper de här aktierna på den här kursen, och staten trycker pengar bara och köper, och konkurrerar om samma aktier. Och det är klart, i början känns det bra att det går upp, för att de köper, så det var bra, min investering går upp, så alla är nöjda. Men ingen tänker på: vänta nu, kan det vara så här? Får det vara så här? Vad kommer hända om det fortsätter?

Caroline: Men då tänker jag, om vi säger att man förstatligar företag på det viset. De är väldigt passiva, staten som äger Facebook till exempel, Facebook-aktierna. Nu är de passiva, men det är väl vad man gör sedan som är att förstatliga? Så länge man inte gör någonting speciellt så händer det ju ingenting i de företagen.

Eric Strand: Men i huvudtaget ska ju inte staten in och köpa aktier.

Caroline: Nej, okej.

Eric Strand: Man ska ju inte sitta inne på obligationer heller. Staten ska ju inte... alltså, vi har ju gått från att vi människor arbetar och skapar och gör saker, och det är det som skapar tillväxt, för att vi producerar, till att staten skapar pengar och köper obligationer med låga räntor och köper aktier. Alltså vi lutar oss alla mer mot staten. Staten fixar. Och det är ju frågan hur länge det går bra. Någonstans har man trott på att det är individen som arbetar och jobbar och skapar, så är det här totala motsatsen. Men någonstans har vi det så att all sådan politik är jätteskön tills pengarna, som man tar någonstans ifrån, tar slut. Då fungerar det inte längre. Men så länge det finns någonstans man kan ta pengar ifrån, så är det ju jätteskönt för alla. Man når ju en återvändsgränd där du inte bara kan trolla fram. Någonstans måste det ju vara att saker skapas på ett verkligt sätt.

Caroline: Men har vi inte redan nått dit att det inte behöver vara så?

Valutor är en förtroendefråga

Eric Strand: Det är därför jag säger att vi handlar om förtroende. Så länge vi tror på centralbanken och staten... och det är samma sak med valutor. Valutor är egentligen förtroendefrågor. Så länge någon tror på en valuta så är den stabil. Så fort... om vi nu ser länder som exempel, när folk börjar bli oroliga: är de värda någonting? När den cirkeln går igång. Och det kan vara Turkiet, och det kan vara Sydafrika, det är många länder där valutorna börjar tappas snabbt. Och det har hänt i Europa, i många länder också. Då blir det liksom katten på råttan. Det går fort, väldigt fort. Och det går liksom inte att stoppa en sådan spiral när alla börjar bli oroliga: är mina pengar värda någonting? Jag har ju sett i Sydamerika, du får lönen varje dag, för du måste... köper du inte för det, för du litar inte på det. Nu har vi litat på det, vi utnyttjar det förtroendet, men någon gång kan man ju gå för långt med att hitta på konstgjord ekonomi. För de lever på det, att vi har förtroende för dem. Och de får inte gå över den gränsen.

Jan: Hur ser du, hur tror du att det här kommer utspela sig? Vi kan ju inte sitta här och förutsäga framtiden, men ett scenario, hur skulle det kunna se ut?

Scenariot: nedgång, panik, ännu mer stimulanser

Eric Strand: För mig känns det som att, tyvärr är det som vi sa, att centralbankerna räddar inte problemet, utan de skapar nästa problem genom att sänka räntorna för lågt. Då går börsen upp, och det är jättebra att de går upp, men de går upp för mycket, så det finns väldigt mycket luft i börskurserna. Vi kommer få en nedgång, vi behöver inte säga exakt när den kommer, men den har alltid kommit på de här 50–60 procent, och det kommer komma igen. Frågan är bara då, blir centralbankerna och staterna så rädda? Nu var de lite rädda i höstas, när det hände efter hösten till jul, och så kom lite julklappar med räntesänkningar. Men nästa gång det går ner 30 procent, kommer de vara så rädda att det får inte gå ner de här 60 procenten, för då kraschar allt? Vi måste göra mer, vi måste stimulera mer. Och då kommer det här MMT. Och då kanske börsen går upp igen. Så att skyddet i börsen är att de kommer gå in och rädda marknaden igen. Och då kanske aktiekurserna går upp ännu mer, mycket mer än vad de gjort nu, för att då skapas ju ännu mer pengar. Så det som borde... det hade varit sunt med den här riktiga nedgången, men jag tror att de inte kommer låta den gå. De har ju visat att de vågar inte vara med längre, för att det går ner så mycket, och då kommer de till undsättning och räddar med ännu mer aggressiva modeller.

Jan: Men borde inte det vara ett tecken på att man borde öka aktieexponeringen?

Eric Strand: Absolut, men jag tror att den nedgången, om man nu leker med tanken att det borde gått ner 60 procent för att få en normal värdering, redan en resa ner till 30 procent innan de sätter igång det här, kommer vara så läskig. Så det kommer vara svårt att sitta kvar. Även om slutresultatet om tio år är att börsen kommer vara värd mycket mer, på grund av att de räddar. Inom citationstecken "räddar". För den räddningen, återigen, kommer inte vara en bra räddning, utan man kommer skapa något nytt problem.

Liknelsen med drogen

Eric Strand: Jag ska vara lite elak, så ska jag säga att det är lite som... vi ska inte prata droger här, men om vi tar de som använder starka droger, och säger att de mår bra då när de har drogen i sig, då mår de jättebra. När drogerna har slutat verka börjar de må dåligt. Och istället för att avvänja sig vid det här, för att de mår så jättedåligt, så tar man en ny drog. Och då mår de bra igen, de känner sig bra igen med den här drogen i sig.

Caroline: Ja, de känner sig okej. Det är väl där vi är också.

Eric Strand: Man känner sig okej. Och sedan så tar man bort drogen, då gör det ont, eller den slutar verka. Och fenomenet är ju också att man tar inte lika mycket drog, utan fenomenet med människor är att då tar vi lite starkare, så känner vi oss lite bättre. Och egentligen är det de här centralbankerna som ger oss den här drogen. Och så mår vi bra, och så känns det bra, och sedan kommer problemen. Och istället för att ta hand om det, så får vi en högre dos. En högre dos.

Jan: När vi egentligen skulle behöva åka in på behandlingshem och avgifta oss.

Eric Strand: Och avskuldsanera systemet. Men människan och systemet... inga politiker vill ju sitta på vakten när det görs. Sanering, det är ju ett garanterat sätt att inte bli omvald. Så alla vill ju välja den lätta vägen.

En worry free-portfölj, Harry Brownes permanenta portfölj

Jan: Hur, så här, om du... i avsnitt 105 så pratar vi om RikaTillsammans-portföljen, permanentportföljen av Harry Browne, som var en portfölj som ska klara alla ekonomiska världar. Om du skulle konstruera så här: nu ska jag ta semester här i tio år, jag kommer inte logga in på mitt konto, hur skulle du placerat en worry free-portfölj? Hur skulle en sådan sett ut?

Eric Strand: Harry Brownes portfölj tycker jag är jättebra. Alltså 25 procent aktier.

Jan: 25 procent guld. Sedan är det 50 procent ränta, och det har vi pratat om i förra avsnittet, vad du tyckte om det.

Eric Strand: För mig blir det väldigt enkelt om vi tar den, så får vi ett enkelt svar också. Där är det 25 procent långa räntor och 25 procent kortare räntor. Skippar vi dem två och lägger det på aktier och guld, så har vi en 50/50.

Caroline: Det blir inte komplicerat.

Eric Strand: Vad som är bra är att fortsätter börsen upp, så kommer vi tjäna pengar på det. Blir det riktig kris och riktigt dåligt, så kommer vi se bra ut också. En bra hedge.

Varför centralbankerna köper guld, motpartsrisk

Jan: Ja, spännande. Apropå detta, jag tror jag sa någon siffra, eller om det var du som sa det, att centralbankerna, samtidigt som de skickar ut de här pengarna och sänker räntan, så har de köpt guld. Jag tror att 2018 så var det 651 ton guld. Varför köper de guld?

Eric Strand: Ja, centralbankerna har ju varit nettoköpare av guld varje kvartal sedan 2010. Det är ganska många kvartal där de har varit köpare hela tiden. Och vad man kan läsa... jag brukar säga så här: centralbankerna, man ska inte alltid lyssna på vad de säger, men man ska titta på vad de gör. Det är intressant detta. Och här ser man verkligen vad de gör. Och det är ju att guld, silver, men särskilt guld här, som valuta, det är de enda pengarna som inte har motpartsrisk. För när det blir problem nästa gång, så är det på motpartsrisksidan. Det är inte börsen, utan det är motpartsrisker. Alla som har lånat ut de här skulderna, alla pengarna, alla kommer vilja ha tillbaka sina pengar när det blir oroligt. Om alla vill ha tillbaka sina pengar samtidigt...

Jan: Det är det problem.

Eric Strand: Då kommer en del fallera. För alla kan inte betala, de som har lånat kan inte betala bolag och vad det nu är. Och då kommer vi få stora problem, och alla vill ha sina pengar först. Och det är motpartsrisker, och de här motpartsriskerna vill man inte ha. Och guld är den enda investeringen som inte har en motpartsrisk, och det är det som är så unikt med guld. Och det är det centralbanken har sett, att ska vi stå starka, ska vi stå hyfsat starka, så ju mer guld vi har desto bättre.

Ryssland, Kina och kampen om dollarn

Eric Strand: Plus att Ryssland och Kina nu vill ha mindre och mindre beroende av USA. USA styr så mycket, så att Ryssland har till och med sålt alla amerikanska statspapper och köper bara guld istället. För det är ändå så att USA är det stora imperiet, och USA:s makt via dollarn och olja och Swift-betalningssystemet börjar få sina törnar. Det är inte riktigt lika mäktigt, och alla är inte riktigt på USA:s sida, och USA försöker bli ännu mer aggressiv i sina handelskrig för att hitta sin position, att inte tappa sin makt. Så det är en maktbalans här, och man ser hur Ryssland och Kina vill positionera sig för att kunna klara sig mer själva, vara mindre beroende av USA och de sanktioner eller handelsvillkor, så att de inte har den makten. Så det är där det händer på den stora nivån. Därför vill de ha guld, och dels vill de kunna skicka pengar eller göra affärer inte över dollarn, utan de gör affärer mellan Ryssland och Kina direkt. Eller de vill använda blockchain för att kunna flytta pengar mellan varandra, för att inte vara beroende av det som heter Swift-systemet. Swift-systemet är det bankerna använder, och det äger USA. Och det gör att USA kan sanktionera, strypa alla banker i Ryssland gentemot omvärlden, om de bara trycker, eller säger till: nu stänger vi där. Då kan de inte göra någonting. Och då är ju Ryssland och Kina i en total beroendesituation. Och nu jobbar de ju för att hitta vägar, och använda guld och använda blockchain för att ta sig ur det beroendet.

Caroline: Så vi tar det som hände igår?

Libra, ett transfereringsmedel, inte en valuta

Jan: Ja, det kan vi absolut göra. Där kommer en jättespännande nyhet. Nu spelar vi ju in detta precis innan midsommar, men detta kommer ju inte gå förrän lite senare i sommar. Men det var att jag har länge varit kritisk till bitcoin, till kryptovaluta. Inte så mycket på grund av tekniken, för den gillar jag, där med blockkedjor och att man kan ta bort den här...

Caroline: Du tror ju på blockkedjorna.

Jan: Jag tror absolut på en annan sorts valuta där man plockar bort bankerna. Men jag har ju sagt länge att det kommer inte vara bitcoin, för bitcoin har inget stort stöd i form av de stora förhållandena. Jag sa ju för två år sedan, avsnitt 25, över 80 avsnitt sedan, att det kommer komma en kryptovaluta som kommer backas av de största företagen, och som kommer att bli en av de som kan slå igenom. Och där lanserade ju Facebook, tillsammans med Visa och Mastercard, den här Libra. Jag vet inte om du har hunnit se eller någonting.

Eric Strand: Absolut. Vi ska inte fastna där, men det är ganska tydligt att... vi pratade om definitioner i förra programmet, om likviditetsfond, penningmarknadsfond. Men här är det också så att väldigt viktigt är att ta bort ordet valuta ur det här.

Caroline: Vad har man kvar då?

Eric Strand: Då har man ett transfereringsmedel.

Caroline: Ja.

Eric Strand: Och det är vad Libra är. Nu får du klara av det. Libra är ingen valuta, men det är ett sätt att flytta pengar. Det finns ingen mening att äga Libra.

Jan: Nej, det är ingen spekulation.

Eric Strand: Nej, inte det. På mitt konto har jag svenska kronor, men jag ska skicka dem här till...

Jan: Azerbajdzjan.

Eric Strand: Ja, Azerbajdzjan. Då går det via Libra, men de växlar tillbaka det till sin valuta. Nej, vi tog något svårt, tack för det. Eller om jag gör det från USA, jag gör det från US-dollar till Libra till svenska kronor. Så det är bara en transportering, och den är jättebra. Allt handlar om betalningssätt. Så det är bra med Libra. Och där kan Facebook utnyttja sin stora klientel med användare. Men det är ingen valuta, det har ingenting med valuta att göra, man måste glömma ordet valuta i detta. Det finns ingen anledning att äga en Libra, men det är ett sätt att flytta pengar från ett land, från en sändare till en annan. Och det är jättebra.

Decentraliserat kontra centraliserat, och statens kontroll

Eric Strand: Men jag förstår också de som gillar bitcoin eller andra kryptosörer, som jag vill kalla dem. Inte utifrån värderingar, för de har ingen värdering. Men jag ska säga att det som är speciellt ideologiskt med dem är att det är ett decentraliserat system, jämfört med vad vi haft förut, ett centraliserat system med banker. Det där är centraliserat, och hela bitcoin, all den transfereringen i blockchain, är decentraliserat. Och ingen av dem är egentligen valutor, utan det blir ett sätt att flytta pengar. Och det är intressant att inte behöva göra det via Swift-systemet, utan kunna göra det via blockchain-systemet eller tekniken. Spekulationen, värdet, det finns ingenting, för det kommer en bitcoin 1, bitcoin 2, bitcoin 3 som är snabbare och säkrare och bättre. Så den biten ska man ta bort. Och valutor är de verkligen inte, men de är transfereringsverktyg. Men det som blir problem för de som har skapat det decentraliserade tankesättet, att det inte ska styras av staten och de här bankerna, där blir Libra som en subvariant, någonting som inte bygger på de här decentraliseringsprinciperna, utan där sitter några andra bakom detta som är företagsalternativ till bankerna. Och det förstår jag att det stöter emot alla principer, för de som kommer från det hållet att det ska vara ett decentraliserat system. Så jag tror att Libra blir en framgång i att flytta pengar, och ett komplement till Visa och Mastercard. De är säkert med, för blockchain-transferering är ju egentligen en konkurrens till Visa och Mastercard. Så det kommer vara ett verktyg att flytta pengar, men det kommer inte ha något särskilt värde.

Jan: Jag ser det som en bra grej.

Eric Strand: Det handlar ju om systemet att flytta pengar. Och att flytta pengar på annat sätt än Swift-systemet. Där är alla moderna sätt att flytta pengar bra. Men vad som kommer vara, är ju att staterna... vi pratade om makt förut mellan länder, men här kommer staterna vilja ha kontroll på detta, för annars får de inte kontroll på hur pengar flyttas. Om det blir osynligt för dem så har de jätteproblem, för att staten vill kunna beskatta, ha koll på alla medborgare, vad alla gör. Och då måste Libra bli vänligt mot staten och anpassat till staten. Och så säger staten: du får skicka till Facebook, ni får skicka, men ni får inte skicka till dem och dem och dem. Då kommer ju Facebook göra som staten säger. Alltså de blir ändå en lydhund under staten. För ska det bli stort så måste staten gilla systemet. Om inte staten gillar systemet, så kommer de ju snabbt säga att tyvärr...

Caroline: ...ni får inte flytta pengar så här.

Eric Strand: Och då ska man bli...

Jan: Jag som var så glad innan, jag tyckte så här, positiv...

Eric Strand: Där blir det liksom... de har ett problem. Men jag tror att det kommer användas jättemycket, så länge de gör vad staten vill, om den amerikanska staten. Så länge de gör det så kommer det användas jättemycket, och det ser vi i Kina, hur pengar rör sig på det sättet. Men staterna vill ju inte ha det totalt decentraliserat, utan på statsnivå vill de ha koll. Där kommer det vara en maktfråga. Men transferering kommer det vara.

Hur guldet räddade Sverige under finanskrisen 2008

Jan: Spännande. Jag tänkte, nu var det ett sidospår, men jag tänkte hoppa tillbaka till centralbankerna och guld. För vi pratade om motpartsrisk, men jag vet också att du beskrev hur Svenska Riksbanken hade glädje av sitt guld under 2008. Kan du inte bara kort berätta vad de gjorde och varför hade vi glädje av det då?

Eric Strand: Precis. Allting kom inte upp på ytan, men det finns ett klipp där Riksbanken berättade vad de gjorde. Och det var att de svenska affärsbankerna fick problem, för man hade mycket åtaganden i dollar. Men de hade inte de dollarna, utan de hade kronor. Men när krisen var som värst så ville ingen ha kronor, hela marknaden frös. Och då kunde inte bankerna betala dollar, för de fanns inte. Och klarar du inte av dina åtaganden, då har du problem. Inte att du ska gå omkull, men nästan, det var en kris. Men som tur var så hade ju Riksbanken en guldreserv. Så Riksbanken går ut och säljer guld, 50 ton guld. För guld får du alltid dollar, men för kronor fick du inte dollar. Men för guld fick du dollar. Så Riksbanken säljer guld, får dollar, byter de dollar mot kronor. För Riksbanken var det okej att ta kronor från bankerna, och bankerna fick sina dollar, så att de kunde fullfölja sina åtaganden som de hade i dollar. Så de räddade ju banksystemet genom att använda guldreserven. Så viktigt är det när det händer, och det är sånt som man kanske inte riktigt visste hur allvarligt det var då.

Caroline: Nej, precis. Men 50 ton guld?

Eric Strand: Sverige har ungefär 13 procent av sin valutareserv i guld. Så vi har en del guld, men vi är inte uppe på de nivåer som Tyskland och USA, som har det på 80 procent.

Caroline: Nej.

Eric Strand: 80 procent av sin valutareserv i guld.

Den perfekta stormen

Jan: Okej. Så om vi ska börja runda av och sammanfatta lite. Så säger du att det håller på att dra ihop sig till en perfekt storm. Nästan.

Eric Strand: Ja, det gör det, från alla håll. Höga börskurser, räntorna som inte kan bli mycket lägre. De kan ju bli lite lägre igen, såklart, men någonstans är det ju den här botten. Och då ska allting hända samtidigt, det är det som är en perfekt storm, att vi aldrig varit i det läget. Och sedan har vi då politisk maktkamp, och kamp mellan länder, och populism. Populismen, liberalismen minskar, populismen på båda kanterna ökar, som i slutändan oftast har samma mål, om ett slags statligt, förstatligande. Och det blir svårare och svårare, och det ser vi i Sverige, att regera i liberala tankar, för att de här kanterna... och vi ser det ju i andra länder, om det är Turkiet, om det är Ungern, väldigt... och USA och Ryssland har ju varit innan populistiskt, nästan diktatoriskt. Det har det blivit i de länderna, och det är ju inte få länder, det är ju länder i Europa nära.

Allt det spännande i historien, det har ju redan hänt. Och så tittade han på mig och sa: du Jan, om du bara tittar dig omkring så händer det ganska mycket spännande saker just nu också.

Jan: Precis. Jag kommer ihåg när jag gick i skolan, jag älskade historia. Och så sa jag till min historielärare: ja, alltså, det hemska är ju så här, allt det spännande i historien, det har ju redan hänt. Och så tittade han på mig och sa: du Jan, om du bara tittar dig omkring så händer det ganska mycket spännande saker just nu också. Så jag tror det är lite som du sa vid något tillfälle, att det är en spännande tid.

Den sista vattendroppen som får bägaren att rinna över

Eric Strand: Ja, det är spännande, och det kommer hända. Och sedan alla försöker hitta vad det är som ska göra att det händer, det här. Men det är inte så det fungerar. Jag vet inte om det finns några bra exempel, men du pratar historia, men typ något sånt här som första världskriget, hur det startade. Vi ska inte ha världskrig nu, men det här skottet i Sarajevo, det startade med någon händelse.

Caroline: Som ingen kunde räkna med.

Eric Strand: Som är ganska trivial. Som i sig kunde liksom ha begränsats. Men så börjar det dra igång saker. Så därför är det väldigt... eller det här med sista sandkornet, eller den här vattendroppen som får bägaren att rinna över. Det är ju egentligen inte bara den sista som gör det, men det är ju uppsamlandet av alla vattendroppar som får det att rinna över.

Jan: Men där tror jag också att det är viktigt att komma ihåg, så som du också sa i något annat avsnitt, att detta är ju faktiskt inte bara negativt, utan detta är ju världens möjlighet, särskilt för yngre människor.

Förmögenhetsomfördelning, en möjlighet för den yngre generationen

Eric Strand: Just det, och det var en bra sak förresten, för det fick jag en kommentar om som jag ville ta upp. För jag använder ett ord som kan missuppfattas, som jag har sagt, "förmögenhetsomfördelning". Vad jag tänker där är att det blir en möjlighet om tillgångarna blir billigare. Aktier blir billigare att köpa, så blir det billigt för unga människor att börja köpa aktier, istället för att det är dyrt, vilket är bra för våra unga människor. Men mitt ord går att misstolka. Jag menar inte en politisk förmögenhetsomfördelning, utan en möjlighet från marknaden för vår yngre generation att kunna köpa fastigheter billigare, kunna köpa aktier billigare. Vilket känns obehagligt för oss som redan har jobbat upp det.

Caroline: Ja, man tror att de som har ska förlora.

Eric Strand: Ja, men det är egentligen på något sätt så att det finns en sundhet i att alla unga får chans att köpa, att inte bara vi som har samlat upp pengar kan behålla dem. Utan det behövs den här skogsbranden ibland, så att det brinner, och så växer det upp nya gröna träd, och inte bara behålla och hålla det gamla. Men jag har använt ordet förmögenhetsomfördelning, men jag menar det inte ur ett politiskt perspektiv, att man tar pengar från någon och ger någon annan, utan det är marknader som ser till att människor...

Jan: Varje generation behöver ju få sin chans. Den generationen som är nu har ju egentligen inte fått någon större...

Eric Strand: Det är dyrt för dem att köpa aktier, köpa fastigheter, då måste du få pengar från mamma och pappa. Så var det inte förr. Det tar bort den här... och jag tycker det är viktigt att ha gjort det själv, det är så viktigt att känna det, när man... det handlar ju inte om pengar egentligen i slutet, det handlar om vad är man stolt över, vad har man gjort i sitt liv. Och det har ju väldigt lite med pengar att göra, utan det gör att man lyckades köpa själv. Det är skönt att få lägenheten betald från mamma och pappa, det går inte annars om inte de gör det eller fixar lånet och sådär, men det är bara skönt, det skapar inte stolthet och ära. Och det är ju det man egentligen, en dag blir ännu äldre och tittar på sitt liv: vad är det jag har gjort, vad är det jag är stolt över? Det är ju det som är viktigt, att man ska köra det här.

Avrundning och en ny tidsräkning

Jan: "Går den här matchen?" Ja, jag gjorde det själv. Det är bra att titta på vilket barn som helst, de är ju som glada snabbt. Jag tänker att vi ska runda av. Det brukar gå... så här har jag konstaterat, jag berättade ju för dig att jag har fått en ny tidsräkning. Nu i och med att vi gör ett avsnitt i veckan, så kan jag alltid kolla: ja men när var senaste avsnittet? Ja, men det var avsnitt 72, så var det så här, ja men det var ju 30 veckor sedan. Och då tänker jag så här, om man är intresserad av de här frågorna, så vet jag nu att nu när du står i det här skiftet och har lämnat ditt gamla fondbolag, när du håller på att starta upp nytt, så vet jag också att du har pratat så här: ja, vi ska starta ett forum eller ett ställe där man kan prata om det här. Och där har du lite idéer, så du får helt oförskämt göra reklam för din forumgrej.

Eric Strand: Nej, vi kommer göra en klubb, auag.se. Au är ju guld och Ag är silver, och det kommer vara att dela kunskap helt enkelt, en informationsplattform om ädelmetaller och gröntekniks grundämnen, det kommer vara fokus. Sedan om det kommer någon betaltjänst i det också, men det kommer vara väldigt mycket som man bara får tillgång till och kan vara medlem och skapa ett forum som är lite nischat inom området, men som ändå är intressant. Och där hoppas jag att du kommer skriva en gästkrönika eller någonting sånt.

Jan: Absolut, det gör jag, det kommer jag göra jättegärna. Så auag.se.

Eric Strand: Det är en väldigt preliminär hemsida, det är ingen riktig nu, vi håller på med byrån och så vidare, så att det ska bli snyggt efter sommaren. Men det är redan 400 medlemmar som har använt sig av det utan att vi har startat, så det är jättekul.

Jan: Så det är ett intresse lite in i. Ag. Ag, ja, precis. Ja, men ett fantastiskt stort tack som vanligt, Eric. Man blir alltid lite klokare efter man har träffat dig. Man får alltid lite nya saker att tänka på, vet inte om du håller med. Och det är alltid lite kul att få...

Caroline: Det är kul under tiden också att prata, för det kan bli så otroligt djupt, och du har bredd. Väldigt stor bredd och kan mycket.

Kronos och Kairos, två sätt att uppfatta tid

Eric Strand: Jag kan faktiskt ge ett kort tillägg om tidsräkning, för det kom jag på när du sa det. Det finns ju två grekiska gudar, för de har också med tid att göra, och de är två bröder, och de heter Kronos och Kairos. Känner du till det?

Caroline: Vi känner till det, för vi läser ju myter. Jag känner inte till.

Eric Strand: Men det intressanta är Kronos och Kairos. Grekerna hade det, och det var två olika tidsuppfattningar. Och Kairos är egentligen en tid man vill leva i, när tiden inte existerar, när man bara är. Medan Kronos är kronologisk tid, ett, två, tre. Och vad som hände tyvärr idag i västvärlden, vi tog ju bara fasta på den kronologiska tidsordningen, och därför heter klockan kronograf, allting kommer från där. Och man har tappat Kairos-tiden, där man är människa. Nu har vi börjat hitta det igen, och det börjar bli mer yoga i vår värld, eller vi tänker lite annorlunda.

Jan: Ja, mindfulness.

Eric Strand: Vi börjar hitta tillbaka till det här Kairos. Men grekerna hade redan definitionen på två tidsuppfattningar. Men nu har du en tredje. Det är spännande.

Jan: Nu har jag precis en egen sort.

Jan: Den är inte så praktisk för någon annan än mig.

Eric Strand: För dig själv. Men det är fantastiskt.

Eric Strand: Den är decentraliserad.

Jan: Ja, precis. Jag hoppas att vi kan få göra om detta om ett antal veckor igen, Eric. Du är alltid välkommen tillbaka. Tack så mycket.

Eric Strand: Tack.