Läsarfrågor och intervju med Eric Strand

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. En liten försmak: 60 procent aktier och 40 procent guld
2. Tolv läsarfrågor och en välkänd gäst
3. Eric har lämnat Pacific och bygger ett eget varumärke
4. Bäst läge att köpa guld sedan 1971?
5. Guld som en "barbarisk relik" – eller pengarnas grundämne?
6. Varför just guld – och inte silver eller palladium?
7. Är guld en miljövänlig investering?
8. Stora bolag, hållbarhetsrapporter och stabila länder
9. Guld på lång eller kort sikt?
10. Guld som försäkring – och konsten att köpa det oälskade
11. Howard Marks och tio gånger högre avkastning
12. Hur vet man vad som är billigt?
13. The Big Short och priset för att gå emot
14. Vad är inte populärt just nu?
15. Läsare T: är guldet övervärderat?
16. Investeringsguld eller guldgruvaktier?
17. Mia: hur positionerar man sig för en finansiell krasch?
18. Räntefonder, skräpobligationer och guld som skydd
19. "Risk free return" eller "return free risk"?
20. Olika syn på räntefonder som krockkudde
21. 60/40 med guld i stället för räntor
22. Valutareserver och vanan att äga guld
23. Att dö med miljoner på kontot
24. Vinstmaximering är inte alltid det viktigaste
25. Hur konsumerar man på ett ansvarsfullt sätt?
26. Räntefond eller sparkonto?
27. Du lånar in pengar till banken – inte tvärtom
28. Olika sorters räntefonder – och det luriga ordet "likvid"
29. Insättningsgarantin – trygghet eller falsk trygghet?
30. Hur exponerar man sig mot guld?
31. Motpartsrisken i AvaGuld
32. Sista frågan: en ny ädelmetallsfond på gång?
33. En fond som gör lite mer än rak exponering

En liten försmak: 60 procent aktier och 40 procent guld

Jan: Då skulle du hellre säga så här: "Då tar jag hellre en 60/40-portfölj där jag har 60 procent aktier och 40 procent guld."

Eric Strand: Jag sticker ut hakan och säger det.

Jan: Det är det. Wow.

Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 109, och idag är det, tror jag, ett lite efterlängtat avsnitt för många läsare. Vi har nämligen bjudit tillbaka Eric Strand, som har jobbat i finansbranschen i över 20 år och som är, skulle jag säga, lite av en expert på placering och sparande i guld. Han har varit med i många avsnitt tidigare i podden och på bloggen, allt från vad pengar är till möjligheterna med finanskris och guldets plats i sparandet. Och idag är det faktiskt ett helt avsnitt med bara läsarfrågor.

Caroline: Ja, för det har kommit in så himla mycket läsarfrågor till Eric.

Jan: Ja, precis. Och det roliga är att nu när Eric inte förvaltar fond själv så kan han ta ut svängarna lite mer. Till exempel det här att det är det bästa läget att köpa guld sedan 1971. Han pratar också om varför vi inte förlitar oss på guld, trots att regeringarna gör det. Vi pratar om den psykiska påfrestningen i att våga ha en egen åsikt som går mot konventionell visdom och allmän uppfattning. Sedan pratar vi mycket om guld utifrån en miljö- och hållbarhetsaspekt: är det miljövänligt med guld? Vi pratar också om alternativen, hur man kan placera i guld, och framför allt om guldets unika egenskaper. Så det här är, jag tror vi hann faktiskt med fler frågor när vi kör läsarfrågor själva.

Tolv läsarfrågor och en välkänd gäst

Caroline: Ja, men det är viktigt att hinna med läsarfrågorna, tycker jag.

Jan: Ja, precis. Så då kan vi inte hålla på som vi brukar. Nej, men här kommer väl en tio, tolv läsarfrågor. Så ett stort tack till dig som har ställt frågor. Och jag tänker att vi släpper på intervjun med Eric.

Varmt välkommen tillbaka, Eric Strand. Jättekul att du vill komma tillbaka. Du är den gäst som har varit med oss flest gånger. Fyra avsnitt har vi gjort tidigare.

Eric Strand: Ja, det känns kul att vara tillbaka i alla fall.

Jan: Ja, precis. Du har ju en passion för ädelmetaller och guld. Det roliga är att jag ibland, när jag beskrev dig för en kompis... det var kanske inte den mest charmerande beskrivningen, men väldigt positivt menad: när man träffar Eric så mår man alltid lite sämre efteråt, men man blir mycket klokare. Och jag menade det så, för man får reda på saker man inte visste om, saker man inte hade tänkt på. Och jag tänker att alltid när man blir lite smartare, lite klokare, då känner man sig lite så här. Världen ruckas kanske lite. Världen ruckades lite. Jag älskar det där, för du sa också i ett av våra första avsnitt att när man investerar pengar eller jobbar i finansbranschen, då behöver man ha en egen tanke och egna teorier om saker. Och det är verkligen något som du har.

Eric Strand: Ja, och sedan vill man kanske ibland måla upp positiva bilder, oavsett om det är finans eller livet. Men ibland är sanningarna inte så bekväma.

Jan: Nej, nej.

Eric Strand: Man måste ändå lyfta dem i stället för att gömma dem för att det inte ska vara obekvämt.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Det kommer att bli obekvämt förr eller senare.

Eric har lämnat Pacific och bygger ett eget varumärke

Jan: För er som inte har sett Eric i tidigare avsnitt: du har en lång bakgrund i finansbranschen, du har förvaltat fonder i många år, du har jobbat i finansbranschen. Och idag ska vi prata lite om läsarfrågor.

Caroline: Det har kommit in en hel del.

Jan: Det har kommit in en hel del, precis. Och fram till för några... vi behöver ta lite elefanten i rummet här. Fram till några veckor sedan förvaltade du fonden Pacific Precious, men sedan dess har du lämnat Pacific och har nu lite egna idéer att jobba med framgent.

Eric Strand: Ja, precis. Framåt har jag skapat ett eget varumärke, och så ska vi göra lite olika koncept på förvaltning som blir kanske ännu bättre och ännu billigare för investerarna. Det är mitt mål, och det kommer synas mer och mer här, särskilt efter sommaren.

Jan: Ja, men det kan vi också prata mer om. Men jag tänker att vi kör läsarfrågorna direkt. Ska du ta första frågan?

Bäst läge att köpa guld sedan 1971?

Caroline: Jag kan ta Daniels fråga här.

Du har sagt att läget att köpa guld inte har varit bättre sedan 1971. Vad tänker du om det?

, Daniel

Eric Strand: Det kom väl upp på en tv-sändning när jag var med, tror jag. Jag vet inte om det var jag som sa det. Men det är så att man kan titta på lite grafer som är ganska intressanta, där man relaterar börsvärdet mot, om vi först tittar på råvaruindex. Och det är där man ser det. I den relationen har det aldrig varit billigare med råvaror allmänt jämfört med börsen. Så det är inte så ofta det händer. Tittar man allmänt så gäller det att köpa billigt och sälja dyrt, så det finns en anledning att kanske ta hem vinster på börsen och köpa råvaror. Och där är guld en av råvarorna.

Jan: Men varför tror du att det är så?

Eric Strand: Att det är billigt nu? Det beror helt enkelt på att börsen har gått upp så mycket, så då blir relationen åt andra hållet. Och det är ganska intressant att titta på, om man vill ha en taktisk allokering, att titta på S&P 500 mot guld, hur den faktorn ser ut. Ser man det över historien, så ser man att hade man växlat hyfsat när den faktorn blev hög, från börsen till guld, och sedan när den är låg... det vill säga att guldpriset är högt jämfört med S&P 500, man bara delar dem med varandra. När det kommer ner till 0,5 så har man, när guld har varit som dyrast och börsen som lägst, köpt börsen vid det tillfället. Då har man en väldigt bra modell faktiskt för att få bra avkastning.

Jan: Så du menar att man ska växla mellan guld och aktier?

Eric Strand: Ja, det är en möjlighet att göra det i alla fall, om man nu vill vara taktisk i allokeringen. Men det finns en relation, och man ser det tydligt när det ena har gått upp för mycket. Oftast är det uppgångar. I början är grunden i uppgångarna, antingen det är börsen eller guld, sund. Men i slutet av alla uppgångar blir det att det går upp för att det har gått upp. Man köper det som har gått upp. Och då blir den sista uppgången en osund del. Och det är där man får vara lite försiktig och se till att man inte blir av med allt man har fått på den där sista uppgången.

Caroline: Vad var det du sa?

Eric Strand: S&P 500? S&P 500, det är amerikanska börsindex.

Guld som en "barbarisk relik" – eller pengarnas grundämne?

Jan: Men jag tycker ändå det där är lite fascinerande, för vi har haft ett avsnitt om guldets vara eller inte vara i portföljen, ett av de tidigare. Det är ändå ganska många som tycker så här, att guld... någonstans är den totala mängden av allt guld mindre värd än till exempel Apple. Apple har ett större börsvärde än nästan allt guld som finns samlat. Och då tycker vissa att guld är en barbarisk relik. Det ger ingen utdelning, det växer inte. Jag har till och med hört någon säga att det är som att ha en stenbit i sitt bankfack.

Eric Strand: Ja, och det där är jättebra att någon ställer den sortens frågor. För det har också fått mig att säga att okej, nu får vi backa tillbaka och se: vad är det, varför har det blivit guld? Och där kommer vi lite in på mitt nya brand också, vad jag kommer att ta fasta på. Det handlar egentligen om det periodiska systemet. Jorden består av ett antal olika grundämnen, och guld och silver är grundämnen. Vatten och olja är inte grundämnen, även om vatten är något vi använder hela tiden.

Jan: Så du skiljer på resurser?

Eric Strand: Grundämnen är det vi har här på jorden. Och det är egenskaperna i grundämnena som är så intressanta. Guld har unika egenskaper, och det är därför guld har blivit pengar. Hade man velat hitta något ämne på jorden som skulle vara pengar idag, och tittat på vilket grundämne som har bäst egenskaper för att vara pengar, så hade det blivit guld idag också. Och det har det varit i 5 000 år.

Caroline: Men för att det är så beständigt?

Eric Strand: Ja, det har alla de här egenskaperna som behövs för att göra någonting. Att det inte finns för mycket. Det finns många olika faktorer i det. Så det är egenskaperna. Och det är samma sak med en helt annan grej som kommer komma in i mina nya fonder, där vi kommer titta på grönteknik-grundämnen. Varför är litium intressant? Jo, för att litium har vissa egenskaper som gör att man kan göra batterier, och man behöver göra batterier för att göra elbilar, om vi ska lämna bensin- och dieselbilar. Så det är egenskaperna i de här ämnena. Och då är inte guld bara en sten. En sten består ju av många saker, men de andra grundämnena kan inte vara pengar. Så det är där man kommer ner till att det är så mycket mer.

Varför just guld – och inte silver eller palladium?

Jan: Men varför inte till exempel palladium eller silver eller någon av de andra?

Eric Strand: Ja, för att det ska vara så icke-reaktivt och beständigt som möjligt, och guld är det som reagerar minst med någonting. Och det har en så tung densitet att du inte bara kan skapa en kopia, för du kan inte lägga ihop två ämnen och få något som är tyngre. Och sedan, som sagt, silver är jättebra, men silver oxiderar ändå med luft. Det blir mörkt, det blir inte guld på det sättet. Sedan har guld en bättre historia än palladium och platina, för guld är lättare att bearbeta. Det är mjukt och går att forma till mynt vid lägre temperaturer än vad man kunde få fram förr i tiden. Så det hade blivit guld.

Jan: Sa du inte när vi hade fika tillsammans i Göteborg att man kunde ta ett gram guld och dra ut det? Eller var det inte du som sa det? Jo, det var jag som sa det. Kan du inte säga... jag har inte hört det här. Om man tar ett gram guld och gör det till en tråd, hur långt kan man dra ut den tråden innan den brister?

Caroline: Hur tjock är tråden?

Eric Strand: Ett gram. Ett gram.

Caroline: Man kan väl dra ut det ganska långt, guldet. Hur ska du gissa?

Eric Strand: Ett gram är inte mycket.

Caroline: Nej, men hundra meter då?

Eric Strand: Det var mycket. Det är en lång tråd. Ja. 3 000 meter är det. Det är helt galet. Det är för att atomerna sitter ihop. Så det där är vi inne på, de här egenskaperna i ämnena. Och det är det som blir så intressant. Och som sagt, något jag kommer belysa väldigt mycket mer här framåt.

Är guld en miljövänlig investering?

Jan: Vi hade en fråga från Anna, som sa så här: men du, när man ändå pratar ESG och miljö, så är guld bland det... man gör dokumentärer om hur hemska arbetsvillkor det är när man bryter guld, hur man får fram guld. Att det är en miljöfråga. Att det kanske inte går att köpa något som är mer miljöovänligt.

Eric Strand: Jag har inte läst på, så jag vet... jo, det kan jag svara på. Det svarar jag gärna på. När man handlar guld, så som investerare, då följer all guld en "good delivery"-standard, och då är allting, varifrån det kommer, superorganiserat. Så där finns inte den biten överhuvudtaget. Sedan, eftersom guld är värdefullt, så dyker det upp någon som vill försöka ta fram guld på sitt eget lilla sätt i vissa områden. Men det är en sidoverksamhet som inte har med den normala guldutvinningen att göra.

Jan: Men säg att jag köper... jag vet ju att du, eller vi båda, rekommenderar samma guldfonder, till exempel på Nordnet den här ETFS Physical Swiss Gold. Om jag köper den, är jag då en miljöbov, eller nej?

Eric Strand: Du är ingen miljöbov då, för då är det gjort på rätt sätt. Och det är garanterat att det är gjort på rätt sätt. Men det finns ju, som i allt...

Jan: Så det är mer så här, om jag köper guld på en marknad i något afrikanskt land?

Eric Strand: Så kan det vara något, då vet du inte varifrån det kommer. Då finns det en risk. Men det är så att när något är värdefullt, då lockas alla att försöka hitta guld och använda gamla metoder, som man gjorde för 50 år sedan. Och det är klart, det är tacksamt att göra ett reportage om det, men det har inte med den moderna framtagningen av guld att göra. Det är en helt annan sak. Och då ska man veta också att de bolag man tittar på, om man går in på de stora bolagen och tittar på deras sustainability, alltså deras hållbarhetsarbete, så har de otroligt fokus på den frågan. För de vet också att de stora bolagen är i skottgluggen om de inte gör det bra. Och jag skulle säga att bolagen i den branschen har bättre rapporter och insyn i de frågorna än många vanliga bolag.

Stora bolag, hållbarhetsrapporter och stabila länder

Jan: Alltså, är det mer något i stil med Boliden, Heraeus och de här?

Eric Strand: Ja, alla stora amerikanska bolag, eller vilka de än är. Går man in på deras hemsidor och tittar på sustainability och hållbarhet, så blir man fascinerad över hur de tar upp det här, hur de jobbar med skador och hur alla har det. Plus, får man inte glömma kanske, att... nu brukar jag alltid investera i länder som är stabila länder, för jag vill inte ha en risk att det blir statskupp och förstatligande i något konstigt land.

Jan: Typ inte Kongo.

Eric Strand: Nej, precis. Men när de ändå är i... säg att de även skulle vara i länder som inte har det så bra, så har de en ganska stor funktion. De ger arbetstillfällen i länder, ganska arbeten som ger en bra lön i relation till andra jobb i de länderna, och de betalar skatt, och de som jobbar betalar skatt. Så hade de dragit sig undan därifrån, så hade det blivit sämre för befolkningen också. Men som sagt, man ska titta på bolagens egna rapporter, hur de är, och inte kanske bara titta på en granskning om något hemskt. Men det är klart, det går att hitta hemskt. Det är lite som när det tillverkas kläder: vissa bolag tillverkar kläder på ett bra sätt, vissa gör det under väldigt dåliga förhållanden. Så det finns både och.

Guld på lång eller kort sikt?

Jan: Ska du ta nästa fråga, Caro?

Caroline: Ja, den kommer från Benjamin. Och han frågar: ska man köpa guld på lång eller på kort sikt?

Jan: Omöjlig fråga. Men hur resonerar du? Köper du guld på lång eller kort sikt?

Eric Strand: Nej, men jag känner att alla investeringar man gör ska vara på lång sikt. Jag har väldigt svårt att se en investering på kort sikt. Sedan beror det på vad man definierar. Jag är ingen trader, jag är en investerare. Man får skilja på trading och investeringar, tycker jag.

Jan: Kan du inte skilja på det?

Eric Strand: Jo, men jag kan skilja på det. Jag tycker varje investerare... jag brukar säga så här: öppna två konton, för det första. Ha ett konto där du investerar långsiktigt. Men sedan vill du ha lite kul och satsa på lite olika idéer. Namnge det kontot till ett tradingkonto. Och om det då är 10 procent eller vad du nu vill säga. Så att man inte har dem i samma depå. För har man dem i samma depå, så har jag sett att man börjar blanda ihop dem till slut. Och det brukar inte sluta bra. Men ha det där spekulations- och tradingkontot för sig. Men sedan kan man ju säga okej, nu är guld billigt. För mig är det väldigt enkelt när det gäller handel: grundtesen är att köpa billigt och sälja dyrt. Man kan ha massa olika teorier om vad man ska köpa och inte, men någonstans handlar det om att köpa billigt och sälja dyrt. Och där kan man vara intresserad av att kortsiktigt köpa mer när det känns väldigt billigt.

Guld som försäkring – och konsten att köpa det oälskade

Jan: Men där tänker jag också så här, att när vi tittar på guld så tror jag att vi har lite samma syn: egentligen är syftet med guld i en portfölj lite av en försäkring. Och att, precis som du pratade om direkt i början, sedan i framtiden skifta ut det, då till exempel mot aktier eller en annan sorts tillgång. Jag tänker också när du säger det här med att köpa det som är billigt. Jag har tänkt mycket på det på sistone, för det låter så logiskt och så enkelt. Men så inser jag att det som är billigt ju ofta är det som inte är populärt. Det är ofta det som kritiseras. Det är ofta det som är out of favor, som ingen vill ha just nu. Just nu pratar vi om att aktier har gått jättebra. Om jag sitter här i podden och rekommenderar folk att köpa aktier, så kommer jag inte få ett enda kritiskt mejl. Men så fort jag pratar om räntefonder eller guld, då börjar mejlen komma: hur kan du rekommendera räntefonder? Hur kan du rekommendera guld? Hur hittar man den där känslan eller tryggheten i att veta att jag har köpt det här för att det är billigt, för att det är felprisat, i stället för att jag bara är dum i huvudet som köper det?

Eric Strand: Nej, men det är väldigt bra. Egentligen säger man... det finns det här ordspråket på engelska, "when the blood is running in the street". Alltså när det är riktigt illa och verkligen ingen vill äga, det är då man ska köpa. Så man måste vara lite motvalls i det tänket, eller "contrarian" som vi säger lite engelskt, men motsatsen. Det bästa exemplet på det är egentligen att vi i väst gör gärna fel, medan asiatiska människor gör det mer rätt. Så fort priserna går ner, säg på guld, då går de och köper.

Jan: Jaha.

Eric Strand: Och vi gör egentligen bara rätt i den frågan när det gäller kläder.

Jan: Okej.

Eric Strand: Men det är väl vilken kultur man har, för de har en relation till guld. Ja, men på kläder gör vi det.

Caroline: Ja, det gör vi när det är rea.

Eric Strand: Då går vi och köper. Varför gör vi inte det på börsen? Där ska vi köpa när det är högt.

Caroline: Det är inte någon som har bestämt att nu är det rea.

Eric Strand: Jo, det är ju en krasch. Börskraschen är rea. Visst, men det är så att... nej, vi använder det, då tänker vi att vi köpte billigt. Men vi gör inte det på investeringar. Det är ganska intressant. Men i Asien, som sagt, direkt när sakerna går ner, då går de och köper. Så de har liksom ett bättre förhållningssätt, tycker jag.

Caroline: Men vilka är de? Är det småsparare, eller är det...? Alla, alltså det asiatiska tankesättet.

Jan: Men gör de det även på aktier?

Eric Strand: Ja, de har förstått att rea är bra. Och vi har förstått det ibland, att rea är bra.

Howard Marks och tio gånger högre avkastning

Jan: Det är väldigt fascinerande. Jag vet inte om du känner till Howard Marks. Han skickar ju sådana här brev till sina investerare, och han hade ett sådant brev som jag tror vi måste prata om i något avsnitt, typ hela brevet. Men han säger så här, att han brukar ge sina nyanställda en uppgift. Han har ju en stor fond. Och så säger han: hur ska du göra om du ska få tio gånger högre avkastning än alla andra? Och då börjar ju alla så här: ja, men du vet, då hade jag kanske köpt det här. Ingen har svarat rätt på den frågan. Om du ska få tio gånger högre avkastning, då måste du göra precis tvärtemot alla andra. Du kan inte ha en indexfond. Du måste göra det som är typ mest oälskat.

Eric Strand: Och det ser vi ju, att när vi haft tydliga fastighetskrascher, om vi nu pratar 92, när alla fick sälja och ingen ville ha det, och det var det värsta man kunde ha... de som köpte då, det är de som sitter med verkligt stora förmögenheter. Det är många sådana som köpte mycket och skapade sina imperier för att de köpte så billigt. Det är ju inte nu. Nu kan man köpa och det kan fortfarande gå upp, men det kommer inte bli något jättebra.

Jan: Nej, precis.

Eric Strand: Och börsen kan också gå upp, men det blir inte något jättebra heller.

Hur vet man vad som är billigt?

Jan: Så hur vet man vad som är billigt? Eller när det är det där läget?

Eric Strand: Du hade ju en del faktorer som var ganska intressanta. När ingen tycker om det, när ingen vill ha det, när man är lite emot det, då är det oftast ett tecken på att det någonstans håller på att vända i de här cyklerna. Samtidigt är vi ju, och det kanske är lite med vårt beteende, om vi pratar om hur vi människor är, så är vi flockdjur. Om något går bra, så vill alla vara med på tåget och inte bli lämnade vid sidan om. Så att man är hellre med, även om det riskerar att förlora pengar. Och den dag man förlorar pengar på börsen, så förlorar man med alla andra. Då känner man sig bekväm med att jag var med alla andra, även om det bar utför stupet, så var jag med alla andra. Människan har det lite jobbigt att gå själv, att vara själv. Och då stänger man hjärnan och bara följer.

The Big Short och priset för att gå emot

Jan: För det står ju i den här Michael Lewis-boken "The Big Short", som vi även har pratat om när det gäller filmen. De gick ju emot allt, all konventionell visdom, när de... de som det handlar om, precis... när de sa att det här är en fastighetsbubbla i USA, och sedan spekulerar de mot fastighetsbubblan, och alla sa: ni är dumma i huvudet, ni satsar mot hela systemet. Och vad jag ändå förstod var att det tog enormt mycket kraft, eller psykisk påfrestning.

Caroline: Men var det det att gå emot, eller var det...?

Jan: Att gå emot. Det ser man i filmen också i vissa drag, men det är mer tydligt i boken hur psykiskt påfrestande det var. Det här till exempel läkaren, som spelar trummor i filmen. Han har ju lämnat finansbranschen efter det.

Eric Strand: Jag brukar säga, för att stärka sin egen tro på saker... om man har en tro som inte är konventionell, så brukar det finnas lite... jag får säga det på engelska: "Either you look like a fool before, or after." Och ingen av dem är roligt, men det ena tror jag är bättre i slutändan.

Vad är inte populärt just nu?

Jan: Vi får prata om det. Så om vi tittar just nu, vad skulle du säga inte är populärt? Vad har vi liksom...?

Eric Strand: Där har vi, som sagt, råvaror generellt har inte varit så populärt, för där har du inte haft uppgången, och då är det inte populärt.

Caroline: Men vilka råvaror är det?

Eric Strand: Det är generellt, hela råvaruindex är ju liksom...

Caroline: Och då är det inte bara metaller, utan det är...

Eric Strand: Allt ligger billigt.

Läsare T: är guldet övervärderat?

Jan: Ska vi ta den?

Caroline: Läsaren T:

Är inte guldet övervärderat? Produktionen kostar 1 000 US-dollar per uns, men säljs för 1 345 US-dollar per uns. Silver å andra sidan: produktionskostnaden är 24 US-dollar per uns, men säljs för 15 US-dollar per uns.

Jan: Precis, att produktionskostnaden är 24 US-dollar per uns.

Caroline: Och säljs för 15 US-dollar per uns.

Jan: Kan vi summera den frågan? Det är lite kladdigt. Alla frågor är helt tydliga på bloggen. Den här läsaren har jämfört produktionskostnaden för ett uns guld och ett uns silver, och konstaterar att det kostar 1 000 US-dollar att producera ett uns guld, men det säljs för 1 345. Och det kostar 24 US-dollar att producera ett uns silver, men det säljs för 15 US-dollar. Alltså, till exempel ett gruvbolag som producerar guld kan gå med vinst, något förenklat, medan ett gruvbolag som skulle producera silver går med förlust, för det kostar mer att ta upp det än vad de kan sälja det för.

Eric Strand: Det är en jättefin fråga, och siffrorna är kanske inte helt exakt rätt, men de är väldigt intressanta när man tittar på det. Jag kan ta det först på bolag. Det är viktigt att titta på vad de har för produktionskostnad på sitt guld, säger vi, och ta fram det. För det intressanta är att de som har... ibland vill man ju ha de som har så låg produktionskostnad som möjligt. Men när man ska köpa en aktie i ett bolag, och de har en något högre produktionskostnad, och marginalen för dem är väldigt liten just nu i faktiska tal och procentuellt, så om guldpriset stiger, då kommer det påverka den här aktien bättre som har en hög produktionskostnad. För den procentuella förändringen på marginalen för dem blir så mycket större. Om man äger aktien, så att ibland är det faktiskt bra att äga bolag som har en hög produktionskostnad. Men det är så att det där är överkurs.

Jan: Det där fick jag tänka efter på. Man kommer få spola tillbaka. Vad var det de sa?

Eric Strand: Så det är intressant med priserna, och sedan kan man dra ett snitt. Det här är snittet för produktionskostnaderna, och det kanske är lite högre än det, men det finns en sanning i det. Det som är kanske då är att guld utvinns som en första råvara från gruvbolag, medan när det gäller silver är det ganska få som är rena silvergruvbolag. Silver kommer fram som en biprodukt på koppargruvor, och då bryr de sig inte så mycket om själva silverpriset, utan silvret kommer upp ändå, och då får vi betalt för det. Det spelar ingen roll om vi är lägre än... så att den siffran blir lite svårare. Men silverpriset, och det kanske vi kommer in på mer, är väldigt speciellt i sin relation till guld just nu.

Investeringsguld eller guldgruvaktier?

Jan: Ja, men det har jag en fråga på. Men jag tänker att när vi ändå är inne på det här: jag är ju inget stort fan av guldgruvaktier, utan jag köper hellre investeringsguldet. För nu nämnde du aktier. Vad tänker du?

Eric Strand: Nej, men det är så att aktier, och särskilt enskilda aktier, är så otroligt volatila, alltså de svänger så mycket. Och det är väldigt svårt att orka hålla en sådan aktie. Volatiliteten, svängningen, på guld är 12, eller mellan 10 och 15, lite lägre normalt sett än vad börsen är. Nu har börsen varit lugn, men normalt sett lite lägre än börsen. Guldgruvbolagsaktier ligger på 40–50, så det svänger enormt mycket. Och det svåraste som investerare är att går det ner så mycket en dag, så helt plötsligt: nej, jag orkar inte, jag säljer. Och så tappar man allt. Så det är svårt att äga, och särskilt om det är enskilda aktier.

Jan: Jag håller med dig. Ja, vad skönt.

Mia: hur positionerar man sig för en finansiell krasch?

Jan: Ska vi ta Mia?

Caroline: Mia. Hon undrar: hur ska man positionera sig för en finansiell krasch? Idel lätta frågor.

Jan: Ja, precis. Om vi börjar med: tror du på att vi står inför en finansiell krasch? Schysst att ställa frågor.

Eric Strand: Ja, alltså, man hatar att få sådana här frågor själv. Nej, men återigen, vi får ju alltid stora nedgångar. De stora nedgångarna har varit 55–60 procent, och det finns ingen anledning att tro att den nästa inte kommer vara lika stor. Om något, så borde den vara större med tanke på så mycket låtsaspengar som har skapats. Och det kommer att komma, så det gäller att ha en stabil portfölj så att man kan sova den dagen. För har man varit med i de krascherna och varit investerad med kapital som är en relativt stor del av sin upparbetade förmögenhet, eller vad man nu ska kalla det, då blir det jobbigt att se när det går ner. Nu har vi haft ganska sköna dagar, och alla har tyckt att det enda problemet är att jag inte har tjänat lika mycket som grannen. Lyxproblem då, men även de kan vara jobbiga. Men när det går ner... det är inte så många som har upplevt det, och det kommer bli jobbigt. Så man måste vara positionerad innan och ha, som ni pratar om också, lite hedge, lite skydd i portföljen.

Räntefonder, skräpobligationer och guld som skydd

Jan: Hur ser din tillgångsallokering ut? Hur placerar du själv? Vi behöver inte gå in på exakt, men hur mycket aktier, räntor, guld?

Eric Strand: Ja, det är det som kanske är speciellt den här gången, som kanske skiljer sig från andra nedgångar när de kommer. Det är att förut har man skyddat sig i obligationer. Räntefonder. Men nu är det en svår marknad, eftersom det inte finns någon ränta så ger det ingen avkastning. Man kanske kan behålla pengarna om det nu känns vettigt, men det är inte som det var förr, med att ha en aktie- och obligationsfond i portföljen. Och sedan är nästa sak att vad som har hänt i den marknaden är att det som är obligationsinvesteringar har blivit mycket mer högriskobligationer. En del kallar det för skräpobligationer eller junk bonds. Det är olika namn på samma sak. Och det har alla fondförvaltare fått ta in i portföljerna för att få lite avkastning, så att det ser bra ut. Det är en tävling att ha högst avkastning, men då har kvaliteten på obligationerna blivit så dålig. Och sådana obligationer går också ner. När börsen går ner, så går de också ner. Då har man inget skydd alls. Det har blivit mycket svårare att skydda sig på det sätt som man klassiskt har gjort med ränteinvesteringar. Och då blir, tror jag, guld också en väldigt stark del att ta med sig.

"Risk free return" eller "return free risk"?

Jan: Jag håller helt med dig. Men hur är fördelningen? Den där duckade du. Alltså hur mycket aktier, hur mycket räntor, hur mycket guld?

Eric Strand: Alltså, jag är ju lite så att jag vill...

Jan: ...bara ha aktier och guld. Ja, precis, det kommer jag ihåg. Apropå det där vi sa, att man blir lite klokare efter att man har träffat dig: att räntefonder inte är någon hit. Kommer du ihåg vad du sa? Med möjlighet till att inte förlora, vad var det du sa till mig?

Eric Strand: Ja, alltså, innan har man ju alltid velat ha en... eller man tittar på räntor som return, eller risk free return. Det är ju det ordet man använder, risk free return. Men korta räntor idag är ju return free risk. Och det är inget bra. Där får man tänka en gång till.

Caroline: Du får inte ut något av det, men du tar en risk.

Jan: Och det är det här jag menar. Tänk om man träffar Eric och så säger han så här till en, och så är man så här: ja, tack Eric.

Eric Strand: Man måste verkligen gå ner. Ska man ha något som är säkert på räntesidan, då måste du ner till statspapper. Och statspapper ger minusavkastning, och det vill man ju inte heller ha. Och går du lite upp, det räcker att du går till en penningmarknadsfond... jag vet att det var en storbanks penningmarknadsfond i förra kraschen som förlorade 5 procent i värde, fast det var en fond som egentligen inte skulle kunna förlora pengar. En penningmarknadsfond är en väldigt kort räntefond, men de hade då bankpapper i den, och så vidare, som gick omkull. Och då tappade de det. De hade motpartsrisker. Så man ska inte ha några motpartsrisker i ränteportföljen, för det är en motpartsrisk att man sitter på att någon annan inte betalar tillbaka sina skulder. Man sitter i en ränteplacering. Och då måste man till statspapper, och statspapper ger negativ ränta. Det känns inte så bra.

Olika syn på räntefonder som krockkudde

Jan: Nej. Så att, ja, jag kanske tjatar här nu, men om man nu tror på det här... där har vi väldigt olika åsikter, för jag gillar ju mina räntefonder. Jag har en syn på att räntan faktiskt ska gå ner, fortsätta gå ner.

Eric Strand: Ännu mer minus på statspapper? Ja, jag tror det. Eller vill du äga annat än statspapper? Vill du ha motpartsrisk? Vad jobbigt det blev nu.

Jan: Nej, men jag tänker så här, jag tänker att det inte är annorlunda nu. Jag tänker att vi tar korta räntefonder. Javisst, de ger ingenting, men de behåller värdet. Medan då tänker jag att om jag skulle sätta... jag har vår 60/40-portfölj, som jag vet att du också har åsikter om. Mina 60 procent aktier och 40 procent räntefonder. Då tror jag, precis som du säger, att jag behöver ha köpt dem innan. Och då tror jag att de kommer vara som en krockkudde. Jag köper inte räntefonder för att tjäna pengar på dem, jag köper dem för att det ska vara en krockkudde. Och då är jag okej med, eftersom syftet är att de ska vara en krockkudde, att de inte ger någon avkastning.

Eric Strand: Samtidigt är det så, att för att tänka sig en krockkudde och ha skydd och sedan ha någon nytta av dem efter börskraschen, då börjar man ändå bli lite av en allokeringstänkare. Att man ska köpa billigt och så vidare. Då har man inte en evig portfölj, utan då vill man allokera om. Men det viktiga är, som sagt, om man är inne på det spåret, då gäller det att ju mer man har att köpa för den dag börsen är billig, desto bättre är det. Och om aktiedelen har gått ner väldigt mycket, för man har behållit den, och krockkudden är okej, då har man en del att köpa för. Men om du hade haft en krockkudde som kanske går upp under den här nedgången, då har du väldigt mycket mer att köpa för när börsen blir billig. Vad tänker du, guld då kanske? För mig känns det som en mycket mer attraktiv lösning.

60/40 med guld i stället för räntor

Jan: Så att, typ i en... vi kan ta den frågan då, för jag vet till exempel 60/40, och det är av de här anledningarna, att du säger att du... jag är inget stort fan av 60/40-portföljen.

Eric Strand: Jag tror att den är fantastisk om man vill göra ett säljcase på hur bra det är med 60/40-portföljen, för den har en fantastisk historik. Så vill man sälja en portfölj som ser bra ut bakåt i tiden, så är det en fantastisk portfölj. Men det är inte det vi kommer att få. Historia är något som är väldigt nyttigt och väldigt bra att lära sig från, men man kan inte heller köra... man kan inte köra framåt och bara titta i backspegeln. Då kommer man köra av vägen. Man måste ha en blick framåt, för sakerna blir inte samma. De liknar varandra, men det blir inte samma. Och det här är nog det tillfället där vi inte har de här räntenivåerna vi har haft när det har gått ner. Förra gången, kraschen, så kom räntan upp till 5–6 procent. Det var fortfarande ganska lågt jämfört med andra krascher, men räntan har varit mycket högre än så. Men dit kommer vi inte komma den här gången. Redan nu gick man in och började prata om att vi ska sänka räntor, centralbankerna, när de inte ens har höjt dem. Så det är fascinerande att... jag har svårt att se, för just det här, att går man ifrån statspapper, så börjar det bli lite luddigt: vad är det man äger, vad är det för motpartsrisker man har?

Jan: Men då menar du... då skulle du hellre säga så här, då tar jag hellre en 60/40-portfölj där 60 procent är aktier och 40 procent är guld. Jag sticker ut hakan och säger det. Det är rätt mycket guld.

Eric Strand: Egentligen inte. Tittar du på en portfölj, även en modern portfölj från de sista 20 åren, har du 50 procent börs och 50 procent guld, så har du en bättre avkastning än att äga bara börsen eller bara guld. Så det är en bra portfölj, även bakåt. Även om det inte är det vi ska titta på, men det fungerar. Och det är inte så stor risk.

Valutareserver och vanan att äga guld

Jan: Ja, gud. Det är lite ovant, tror jag. Det är jätteovant, jag har så här, hjärnan jobbar här.

Eric Strand: Ja, men om vi nu tänker att USA och Tyskland, deras valutareserver, är 80 procent guld, och så sitter vi och blir nervösa för att äga guld. Det rimmar någonstans inte riktigt.

Caroline: Ja, men det är ovant. Ja, det är ovant. Vi har aldrig haft den fördelningen.

Jan: Nej, jag kan säga att jag aldrig ens haft tanken på att ha den fördelningen. Jag har ju som mest haft 25 procent guld, som vi har i RikaTillsammans-portföljen.

Caroline: För dig är det väl lite så att guld är en liten grej som man har?

Jan: Ja, det är en hygienfaktor.

Caroline: Ja, och för Eric är det en viktig grej.

Jan: En viktig byggsten. Och sedan är det lite som du säger, det här går ju mot konventionellt vetande. Och då blir det lite så här, återigen samma sak, det är ingen som kommer kritisera en för en 60/40-portfölj med 60 procent aktier och 40 procent räntor. Men har du 60 procent aktier och 40 procent guld, precis som du säger, då sticker man ut. Då har man en åsikt som inte andra har, vilket jag tycker är coolt.

Eric Strand: Ja, eller något annat. Precis. Du valde ordet coolt igen.

Jan: Jag valde ordet coolt.

Att dö med miljoner på kontot

Jan: Men sedan är det väl också det här att jag vet att när vi träffades sist, så var det den andra magsupen jag fick av dig, som var så här: men du Jan, om man dör och har en massa miljoner på kontot, då kan man ju också fundera på vad man har gjort i sitt liv.

Eric Strand: Ja, nu kom du in på något helt annat. Men ändå kanske inte. Jag gillar ju att prata om pengar. Alltså, vad är pengar? Vi har varit inne och snuddat vid det lite grann. Men så lärde jag mig av min fru en gång, hon sa något väldigt smart, och kontentan var väl att en krona är bara en krona när man har använt den. Eller aktivt kapital. Vi försöker ju säga att vi ska spara och spara och spara, men så länge jag har varit med, så har jag sett att så många som har kommit en bit i sitt sparande kommer så långt att de bara sparar. Det blir ett fängelse i sig att bara spara. Och till slut ser man, om man har träffat många, att de flesta, jag ska inte säga de flesta, men väldigt, väldigt många, dör med väldigt mycket pengar och tillgångar på sina konton, som man inte har använt. Och då i livet kan man ju börja undra: vänta nu, varför har jag så mycket pengar som jag inte använder? Har jag då jobbat alldeles för mycket egentligen? Jag kunde ju ha varit mer med mina barn. Varför samlar jag på mig så mycket som jag inte använder? För av dem jag har träffat, jag har inte träffat alla, men det är väldigt få jag har träffat som har gått bort utan pengar på sina konton eller tillgångar.

Caroline: Ja, de är ju väldigt få, va?

Eric Strand: Det finns ju såklart, det finns alltid fall. Men de flesta har ju, vi pratar miljonvärden, om det inte är på kontona så är det fastigheterna. Och då tänker man, kunde man kanske ha jobbat lite mindre och levt lite mer.

Pengarna till upplevelser kan ingen ta ifrån en. På en börskrasch kan man bli av med allt, men en upplevelse kan ingen ta ifrån en. Så för mig är det väldigt viktigt att använda pengar. Det är då de verkligen blir någonting.

Vinstmaximering är inte alltid det viktigaste

Jan: Anledningen till att jag tänkte byta samtalsämne lite abrupt är att jag egentligen tänker att det inte är så långt ifrån. Ofta pratar vi som att det enda rätta är att vinstmaximera. Hur får jag den bästa portföljen? Hur tjänar jag mest pengar? Och jag tänker att kanske vinstmaximering inte alltid är det viktigaste, utan att man behöver ha in det här perspektivet också.

Eric Strand: Ja, för ni jobbar ju mycket med att man ska lära sig spara och investera. Och jag har jobbat med individuella kunder förr i tiden. Och då märkte jag att, även om det inte är så jättemånga som har jättemycket pengar, så såg jag att de människor som hade jättemycket pengar hade väldigt svårt att använda sina pengar. Så det blir en loop som är på något sätt... det är något som inte stämmer här. Är de rika för att de bara sparar och inte använder dem? Eller vad är det som händer? Eller varför, när man har kommit dit, så har man liksom ingen nytta av dem? Varför gjorde man det från början? Det där är ganska intressant att se relationen. Jag kom fram till att det är fler som kan skapa pengar än de som är duktiga på att använda pengar på ett bra sätt. Så själva egenskapen att använda pengar är väl något som ni kanske ska börja ta upp mer, för det är väldigt fokus på att spara, investera och maximera.

Hur konsumerar man på ett ansvarsfullt sätt?

Caroline: Berätta vad du tänker kring att använda pengarna. Vi vänder oss ju ofta till människor som kanske inte vet hur man sparar och investerar, eller som har sparat massa pengar och sedan kanske åker till Thailand och så har man inte pengar, och så måste man börja om på sitt sparande. Att visa att det är viktigt att man sparar långsiktigt, alltså inte bara på två år utan tio år kanske. Det är ju sådana människor vi vänder oss till.

Eric Strand: Ja, det där är det som är svårt: vem är mottagaren, vem förstår budskapet på rätt sätt? Det handlar inte om att slösa med pengar. Men jag tycker liksom man...

Jan: Hur konsumerar du? Hur konsumerar man på ett ansvarsfullt sätt?

Eric Strand: Min modell när jag var yngre, det var två saker. Det ena var att jag skulle vara skuldfri när jag var 40 år. Och det blev jag. Sedan såg jag att alla andra tjänade pengar på att ha massa lån. Det var jobbigt, så det var jättejobbigt. Så jag gick och funderade: hur ska jag göra? Så till slut gick jag till banken och lånade pengar för att investera i något. Men då visste jag att jag fick 5 procent på den här investeringen och betalade 1 procent i ränta, så det var en bra månadsintäkt på det. Men jag såg inte det som ett lån, för jag kunde när som helst sälja den där tillgången och lösa lånet, för det var inte mitt eget boende. Men det tog några år. Det var jobbigt att alla andra tjänade på att räntan är låg, men inte jag, även om mitt första mål kändes rätt, att bli skuldfri. Sedan var mitt trick för mig själv att ta bort alla fasta kostnader som man har lagt upp. Titta på alla autogiron, alla saker som tickar och kostar. Och se till att de fasta kostnaderna är så låga som möjligt, och i stället lägga utgifterna på rörliga kostnader, om det nu är resor. För då är det lite lättare att göra av med pengarna, för man kan när som helst sluta resa. Skulle det bli tajt eller hårt, eller bli problem med ekonomin, så slutar man resa. Då försvinner alla de rörliga kostnaderna. För det farliga är att ha mycket fasta kostnader som bara ligger och tickar hela tiden, när det blir svårt. Så det var mitt sätt att både vara sparsam och slösaktig samtidigt.

Räntefond eller sparkonto?

Jan: Coolt. Och bara en parentes: det här med att amortera, spara eller investera pratade vi om i avsnitt 102. Så det kan vara ett tips faktiskt till dig som lyssnar eller tittar. Jag tänker att vi ska avrunda här med de sista läsarfrågorna. Du har redan varit inne på att räntefonder inte står jättehögt i kurs hos dig. Men jag vet också att du sa, när vi hade fika tillsammans i Göteborg för några veckor sedan, att en räntefond egentligen är en bättre konstruktion än ett sparkonto. Kan du inte bara ta en kort recap på det?

Eric Strand: Ja, om man tittar på fonder så är de en väldigt fin juridisk konstruktion. Och det är just att om man investerar i en fond, så hamnar inte pengarna i banksystemet. De ligger utanför banksystemet, även om de har ett förvaringsinstitut som är SEB eller Swedbank någonstans. Så även om den banken skulle få problem, gå omkull, så ligger inte de pengarna i den banken. Och det gör att man kan ha hur mycket som helst i en likviditetsfond, så tar man ingen motpartsrisk på det sättet. Medan har man pengar på en bank, så har man en motpartsrisk. Så juridiskt sett är en fond i den biten bättre. Sedan har du, om du har en fond med aktier, en kursrisk. Men om du inte har aktier, så har du en bättre situation.

Du lånar in pengar till banken – inte tvärtom

Jan: Men jag tror, för det vi pratade om där också var den här tredje grejen som du sa, som var så här: gud, det där har jag inte tänkt på. För du sa så här: du vet när du sätter in pengar på ett bankkonto, så sätter du egentligen inte in pengar på ett bankkonto, utan du lånar in dem. För det står ju inlåning.

Eric Strand: Ja, precis. Det är också väldigt mycket något som man har haft en bild av hur det är. Och det kände väl jag också, att jag sätter in pengarna på banken för att de ska vara, jag ska se dem mer säkra, så att jag inte blir rånad, som man såg på Vilda Västern höll jag på att säga, men med någon diligens. De blir rånade av banditer. Därför vill man ha dem på banken, för att liksom inte någon ska komma och ta dem ifrån en. Men så är det inte. Man tror att man sätter in pengar, men man lånar in pengar till banken. Utan ränta, men med risk. Medan banken, när de lånar ut till dig, då vill de ha både säkerhet och ränta. Så de vänder på det, och det får inte vi. Så det är ingen riktigt bra konstruktion faktiskt.

Olika sorters räntefonder – och det luriga ordet "likvid"

Caroline: Du nämnde likviditetsfond. Är det samma som räntefond?

Eric Strand: Ja, likviditetsfond är en sorts räntefond. Vi har likviditetsfond med superkorta papper, penningmarknadsfond som får ha lite längre papper, och sedan har vi obligationsfonder som får ha lite långa. Och sedan har du företagsobligationsfonder, och sedan kan de här fonderna ha olika hög eller låg rating på företagsobligationerna, alltså hur bra bolagen är, hur säkra bolagen är. Så blir det en skala. Och det är därför det är lite farligt ibland med räntefond, för man pratar egentligen om väldigt många olika sorters räntefonder.

Caroline: Det är väldigt varierande, det här med likvid. Att vara likvid, det är väl att ha pengar?

Eric Strand: Ju kortare papperna är...

Jan: ...desto mindre blir risken. Det var det vi pratade om i avsnitt 64, det här med gungbrädan. Det var ett tag sedan.

Caroline: Det var 50 veckor sedan.

Jan: Nej, men gungbrädan, det är ju det här med att räntefonder är speciella, att när räntan går ner så ökar de i värde, och när räntan går upp så minskar de i värde. Och sedan var ju gungbrädan att ju längre löptid, som Eric är inne på, desto större blir variationen. Så det är som en gungbräda. Bra. Jag tänker om...

Caroline: Det gjorde inte något tydligare för mig, ska jag säga.

Jan: Vadå?

Caroline: Nej.

Jan: Nej, men jag vet inte, jag var inne på likvid.

Caroline: Att det betyder att pengarna finns hos en, att man har dem.

Eric Strand: Likviditetsfond.

Caroline: Jag blev så lurad av det.

Eric Strand: Det har blivit namnen på de kortaste räntefonderna. Sedan kan man ju i och för sig säga att i och med att de inte har någon kursrisk i princip, så blir de ju ganska likvida på det sättet. Man tappar inte något. Men namnet är lurigt. Lite lurigt namn.

Insättningsgarantin – trygghet eller falsk trygghet?

Jan: En uppenbar fråga kommer att... vänta nu här. Du sa inlåning på banken. När jag sätter in mina pengar på Swedbank, så lånar jag egentligen ut pengarna till Swedbank utan någon ränta. Men insättningsgarantin då? Vill du prata om den? Nej, jag vet att vi har pratat om den. Vi har pratat om den. Men du kan sammanfatta det kort. Hade jag suttit och lyssnat på det här och inte hört de tidiga avsnitten med dig, så hade jag varit så här: men vänta, de har helt missat insättningsgarantin.

Eric Strand: Det stämmer. Först ska man tänka så här: varför har de infört insättningsgarantin? Precis, nu kan man må lite dåligt.

Caroline: Nej, men det är väl för att man ska känna sig säker på att pengarna finns, även om banken går omkull.

Eric Strand: Så staten går in. Man tror ändå att de kan gå omkull.

Caroline: Det är ju egentligen det man säger. Man tror inte att en bank kan gå omkull, men okej, de senaste åren har vi förstått att de kan det.

Jan: Men jag tänker att det du säger egentligen är så här: vänta nu, om det var tryggt, då hade vi inte behövt någon försäkring.

Eric Strand: Det är den första tanken man ska känna, att vänta nu, varför har vi det här? Sedan är nästa fråga: hur tryggt är det? Jag tror att reserven för insättningsgarantin är, jag tror den är 3 procent idag.

Caroline: Alltså 3 procent av?

Eric Strand: Av det som man egentligen garanterar.

Caroline: Ja, okej. Så man får tillbaka jättelite bara?

Eric Strand: Nej, man ska få tillbaka allt. Men om alla banker skulle krascha, då måste staten trycka pengar för att betala. För vem är det som garanterar? Staten. Vem är staten?

Jan: Det är vi.

Eric Strand: Så vi garanterar oss själva, varandra. Men om inte pengarna finns, om de är borta i banksystemet, och staten inte har några egna pengar, extrapengar, då måste staten trycka alla de pengarna. Eller höja skatten.

Jan: Ja.

Eric Strand: Skapa de pengarna. Så jag skulle säga att, först tycker jag att insättningsgrejen skapar en viss oro om man tänker till på varför den behövs. Och det andra är: är det en liten bank, som vi har haft småbanker, ja, då fungerar det, då är det jättebra att det finns. Är det en systemkris, då blir det problematiskt, då är det kanske en liten falsk trygghet.

Hur exponerar man sig mot guld?

Jan: Precis. Bra. Jag tänker att vi har pratat om det i de tidigare avsnitten, så jag kan länka till dem. Jag tänker så här, en fråga här från Arabesque och Rickard:

Vilka vettiga alternativ finns det om jag nu vill placera i guld? Jag känner att jag går mot den här konventionella visdomen, jag sticker ut, jag vill tjäna pengar på min krockkudde. Hur exponerar jag mig mot guld, till exempel?

Eric Strand: Alltså, vi har ju på... det beror ju på plattformen lite grann. Vad har de för utbud?

Jan: Och där är jag ju så att på Nordnet gillar vi båda den här ZGLD, alltså ETFS Physical Swiss Gold, eller bara ETFS Physical Gold. Men du skrev också på din hemsida, erikstrand.se, att på Avanza kan man välja AvaGuld, men att det inte är något fantastiskt alternativ. Varför är inte det ett fantastiskt, eller minst lika bra alternativ som på Nordnet?

Eric Strand: Nej, alltså Nordnet har lite lättare linor in för att handla mot den tyska marknaden, så därför kan man köpa det, som det heter, ZGLD eller VZLD, de två. Det finns inte på Avanza, och de har inte löst det ännu. Vi ligger på för att de ska komma dit, men det verkar lite trögt. Och ska man ha en rak guldexponering, så det enda de har är AvaGuld. Och det är inget vi gillar, eftersom vi plötsligt har en motpartsrisk på en stor amerikansk bank där. Så det är inte det bästa. Kortsiktigt är risken liten, men långsiktigt är det inte optimalt, det är inte så jag skulle vilja ha det. Men jag ser det som så att det jag har på Avanza, det kan jag göra tills min nya fond är uppe på banan. Då känner jag mig trygg igen.

Motpartsrisken i AvaGuld

Jan: Men kan du förklara risken i den där AvaGuld? Alltså, även om den är liten, hur ser den ut?

Eric Strand: Ja, där har du en ticker på guld, och då är det en utställare. Och om det är Morgan Stanley som Avanza använder här, så har du en motpartsrisk: går den banken omkull, så...

Jan: ...så blir din AvaGuld värd noll?

Eric Strand: Ja, i princip.

Jan: Medan på Nordnet, om jag har förstått det rätt, där har de det fysiska guldet.

Eric Strand: Ja, där har du inte alls den risken, så de är väldigt mycket bättre på Nordnet. Absolut.

Jan: Ska vi ta en av de sista frågorna här, Caro? Ja, förlåt.

Caroline: Jag var fortfarande kvar i det där. Ja, men häng kvar. I Schweiz ligger guldet i ett valv. Var det så?

Eric Strand: Eller de två som Nordnet har, så är det London och Schweiz. Medan Avanza-lösningen på guld som de har idag är egentligen bara en elektronisk konstruktion, som lovar att ge dig prisuppgången på guld.

Caroline: Aha, okej, så det är inte guldet.

Eric Strand: Det finns inget...

Caroline: ...valv med guld.

Eric Strand: Det är ju en av de största bankerna. Det är ingen liten bank som står bakom, utan går den banken...

Jan: ...jag tror att det är J.P. Morgan?

Eric Strand: Nej, jag sa ju det alldeles nyss.

Jan: Okej.

Caroline: Sånt kan hända. Ja, det händer ju.

Eric Strand: Om man har en sådan lösning, så är det ju att det är en av de riktigt stora bankerna, och går de omkull, så innan dess har kanske alla svenska banker gått omkull.

Jan: Ja, vi har andra problem.

Eric Strand: Då har vi lite... men absolut, vi ska hitta en bättre lösning på Avanza. Eller skapa en bättre lösning på Avanza.

Sista frågan: en ny ädelmetallsfond på gång?

Caroline: Vad sa du, Jan? Vi tar sista frågan. Rickard, han undrar: har Eric planer på att starta någon ny ädelmetallsfond?

Eric Strand: Ja, det kommer nu. Absolut. Vi har ett namn, och den kommer ha en liten nisch på det jag var inne på förut med grundämnen. Den kommer ha ädelmetaller och grönteknik-grundämnen, så det kommer finnas en del även på de ämnen som litium och kobolt. För då får man det jag brinner för, där guld och silver är ett skydd mot det finansiella skuldsystemet som vi har byggt upp, och de här andra bitarna när vi tittar på egenskaper i grundämnen, som gör att vi kan ställa om till den gröna värld vi vill ha. Och då behöver vi ädelmetaller, men vi behöver de här andra grönteknik-grundämnena. Och det vill jag också ha med i fonden den här gången. Och det är en viktig sak faktiskt, när man tittar på grönteknik-grundämnen, hur intressant det är. Vad är det som har gjort vår luft så mycket bättre? Vi vill ju ha den ännu bättre, men den har blivit väldigt mycket bättre de sista 30 åren än vad den var innan. Vad är det?

Caroline: Du tänker på de där katalysatorerna.

Eric Strand: Det är det som har gjort... det blev lag för 30 år sedan, och hade vi inte haft det, så hade det varit svart här ute. Så nu vill vi byta från bensin och diesel till el, men det här var väldigt viktigt. Katalysatorn var avgörande, för den tar bort ungefär 90 procent av det dåliga och giftiga. Men vad är det som får en katalysator att fungera? Vad är det man måste ha i en katalysator för att den ska göra sitt jobb?

Jan: Är inte det någon av de där, platina eller palladium?

Eric Strand: Ja, precis. Platina och palladium, lite beroende på om det är diesel eller bensin. Så igen är det egenskaperna i de här ämnena som blir så intressanta. Och nu behöver vi då kanske andra ämnen, litium, kobolt. Vi behöver silver för batterierna, vi behöver silver för solceller. Och det vill jag få med ännu mer.

En fond som gör lite mer än rak exponering

Jan: Men blir det samma effekt då? Om jag säger nu att jag skulle vilja ha guld i den här exponeringen för skyddet, blir det inte då konstigt att jag har massa litium och kobolt?

Eric Strand: Du kommer inte ha massa litium. Jag tror att det kommer att bli en bra funktion i det.

Jan: Får jag det här försäkringsbehovet? Eller är det ett sätt att, när guld går dåligt eller sidledes, faktiskt ge en avkastning?

Eric Strand: Det kommer fortfarande att vara väldigt ädelmetallstungt, för det är ändå de som används mest, och de har båda funktionerna. Men jag vill få med det på de här sista procenten, så att det blir ännu mer intressant och roligare. För fonden måste ändå, ska det vara en fond, så ska den helst skilja sig lite från en rak exponering. Alltså en helt rak exponering som är ett till ett och utan någon dynamisk valuta, då köper man ju en ETF eller en ETC, som det heter. Det är ingen idé att göra en sådan fond.

Jan: Nej.

Eric Strand: Då kan man ju lika gärna köpa den. Jag vill ha en fond som gör lite mer, och som är lite mer spännande att äga också.

Jan: Ja, men när du har lanserat den, så får du komma tillbaka, så får vi prata mer om det. Jag tycker det här är skitbra. Vi har gått igenom nästan alla läsarfrågorna, men jag har inte fått ställa en enda av mina egna frågor. Så jag tänker att det tar vi helt enkelt bara i del två, alltså i nästa avsnitt, som kommer nästa vecka. Så tack, Eric. Jag kommer inte säga att det hade varit trevligt om du kom tillbaka, för det gör vi om ett par minuter.

Eric Strand: Tack! Tack.