Historisk avkastning för guld, aktier och räntor
Årlig nominell snittavkastning per tillgångsslag 1928 - 2025
Data baserat på professor Aswath Damodarans Excel-fil med data från 1928 mätt i USD. Mest för att få en känsla för vad olika tillgångsslag ger över långa tidsperioder.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Värdet med den här grafen
Du får facit för nästan 100 år av sparande: vad aktier, guld, räntor, boende och kontanter faktiskt gett per år 1928–2025. Det är siffrorna att ha i huvudet innan du väljer var dina långsiktiga pengar ska bo.
Datan bakom grafen
Siffrorna kommer från professor Aswath Damodarans dataset på NYU, sammanställt av Ben Carlson i januari 2026, och avser USA mätt i dollar. Allt är nominell avkastning, alltså före inflation. Läs mer.
Aktier: 10 procent per år sedan 1928
Amerikanska aktier har gett 10,0 procent per år i snitt mellan 1928 och 2025, mer än något annat tillgångsslag i grafen. Överavkastningen är betalning för att du står ut med svängningarna. Läs mer.
4,4 procentenheter blir en avgrund
Skillnaden mellan aktiers 10,0 procent och guldets 5,6 procent gör att 10 000 kr blir cirka 175 000 kr i aktier men bara 51 000 kr i guld på 30 år. Ränta-på-ränta förvandlar en liten årlig skillnad till mer än tre gånger pengarna. Läs mer.
Sparkontots verkliga ränta: 0,4 %
Kontanter gav 3,4 procent per år 1928–2025 medan inflationen var 3,0 procent, alltså cirka 0,4 procentenheter realt per år. Pengar på kontot har behållit köpkraften men inte byggt någon förmögenhet. Läs mer.
Guld gav hälften av aktiernas avkastning
Guld har gett 5,6 procent per år sedan 1928, klart över inflationen men knappt hälften av aktiernas 10,0 procent. Den upplevda tryggheten har historiskt haft ett pris i form av lägre avkastning. Läs mer.
Guld lyste när börsen kraschade
Guld var bästa tillgångsslaget på 1970-talet med 28,6 procent per år och gav 14,1 procent per år på 2000-talet, när aktier backade. Det är guldets starkaste argument: det blommar ofta när aktier vissnar. Läs mer.
Misstaget: långa pengar i garaget
Sparkontot är ett parkeringsgarage, inte en motor, och det är ett misstag att låta pengar med tio års horisont stå där. Buffert och pengar du behöver inom några år hör däremot hemma på kontot. Läs mer.
Räntor gav 4,5 procent per år
Tioåriga amerikanska statsobligationer gav 4,5 procent per år 1928–2025, ungefär 1,5 procentenheter över inflationen. Räntor har varit mellanvägen: bättre än kontanter, lugnare än aktier. Läs mer.
Snittet döljer förlorade decennier
Aktier gick back i snitt per år både på 1930-talet och 2000-talet, trots ett långsiktigt snitt på 10,0 procent. Snittavkastning säger inget om resan, bara om destinationen. Läs mer.
Inflationen tog 3 procent per år
Inflationen i USA var 3,0 procent per år 1928–2025, vilket betyder att priserna ungefär dubblats vart 24:e år. Dra bort den från alla staplar innan du räknar på din egen kalkyl. Läs mer.
Kontrovers: guld är krydda, inte bas
Trots guldets rykte som trygg hamn landar vi i att det på sin höjd är en krydda på några procent av portföljen, inte en bas. Historiskt har guldägaren betalat för tryggheten med ungefär halva aktieavkastningen. Läs mer.
Guldpriset var fastlåst före 1971
Fram till 1971 var guldpriset i praktiken fastlåst via guldmyntfoten och Bretton Woods, vilket trycker ned guldets långsiktiga snitt. Guldets moderna avkastning är därför troligen högre än 5,6 procent per år. Läs mer.
Boende-stapeln underskattar bostäder
Grafens 4,2 procent för boende är prisutveckling, utan värdet av att faktiskt bo i huset. Studien The Rate of Return on Everything visar att bostäder med hyresvärdet inräknat avkastat i nivå med aktier 1870–2015. Läs mer.
USA är 1900-talets vinnarmarknad
Grafen bygger helt på amerikansk data, och USA är förra seklets bästa aktiemarknad. Globala snitt är lägre, så räkna inte med att 10 procent per år är en naturlag. Läs mer.
Svenska siffror finns sedan 1870
Vill du jämföra med Sverige har vi motsvarande data för Stockholmsbörsen från 1870 och framåt. Mönstret är detsamma: aktier slår räntor och sparkonton över långa perioder. Läs mer.
Viktiga nyanser att komma ihåg
• Allt är nominellt, dra bort cirka 3 procentenheter inflation • Datan är amerikansk och i USD • Skatter och avgifter ingår inte • Snitt per år betyder inte samma siffra varje år • Serien slutar 2025 efter ovanligt starka börs- och guldår. Läs mer.
Uppdelat per decennium
Nedanstående data är sammanställd per årtionde sedan 1920-talet.
| Aktier | Kontanter (3-mån) | Räntor (10-åriga) | Hus | Guld | Inflation | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1930-talet | -0.9% | 1.0% | 4.0% | -1.2% | 5.3% | -2.0% |
| 1940-talet | 8.5% | 0.5% | 2.5% | 8.1% | -0.8% | 5.4% |
| 1950-talet | 19.5% | 2.0% | 0.8% | 3.0% | 1.0% | 2.2% |
| 1960-talet | 7.7% | 4.0% | 2.4% | 2.2% | 1.6% | 2.5% |
| 1970-talet | 5.9% | 6.3% | 5.4% | 8.7% | 28.6% | 7.4% |
| 1980-talet | 17.3% | 8.8% | 12.0% | 5.9% | -2.5% | 5.1% |
| 1990-talet | 18.0% | 4.8% | 7.4% | 2.7% | -3.1% | 2.9% |
| 2000-talet | -1.0% | 2.7% | 6.3% | 4.0% | 14.1% | 2.5% |
| 2010-talet | 13.4% | 0.6% | 4.1% | 3.8% | 3.4% | 1.8% |
| 2020-talet | 14.9% | 2.8% | -0.6% | 7.5% | 19.1% | 4.1% |
Nästan 100 år av data i en enda graf
Mellan 1928 och 2025 gav amerikanska aktier 10,0 procent per år i snitt, guld 5,6 procent, räntor 4,5 procent, boende 4,2 procent och kontanter 3,4 procent, medan inflationen åt upp 3,0 procent per år. Siffrorna kommer från professor Aswath Damodarans dataset på NYU, sammanställt av Ben Carlson på Ritholtz Wealth Management i januari 2026.
Jag gillar den här grafen för att den gör något som är svårt att göra med ord: den visar vad trygghet på marknaden kostar och belöningen för risk, sida vid sida, över nästan ett helt sekel. Notera att allt är nominellt och mätt i dollar, alltså innan vi räknat bort inflationen. Det återkommer vi till, för det är där de flesta feltolkningarna börjar.
Aktier har gett 10 procent per år och försprånget växer med tiden
Skillnaden mellan aktiernas 10,0 procent och guldets 5,6 procent låter som en detalj, men över lång tid är 4,4 procentenheter per år en avgrund. Det är ränta-på-ränta-effekten som gör jobbet: en liten årlig skillnad multipliceras med sig själv år efter år.
Så här blir 10 000 kr efter 30 år med grafens historiska snittavkastningar:
| Tillgångsslag | Årlig avkastning | 10 000 kr efter 30 år |
|---|---|---|
| Aktier | 10,0 % | ca 175 000 kr |
| Guld | 5,6 % | ca 51 000 kr |
| Räntor | 4,5 % | ca 37 000 kr |
| Kontanter | 3,4 % | ca 27 000 kr |
| Inflation | 3,0 % | 24 000 kr (= bara behållen köpkraft) |
Det är därför vi tjatar om breda, billiga och globala indexfonder för den som har lång sparhorisont, i linje med vår genomgång av de bästa fonderna. Överavkastningen är inget som kommer gratis, det är betalningen för att du står ut med åren när det skakar. Det är hela poängen i Var inte rädd för rätt risk.
Sparkontot har knappt slagit inflationen på 98 år
Kontanter har gett 3,4 procent per år medan inflationen varit 3,0 procent, vilket ger en real avkastning på cirka 0,4 procentenheter per år. Det vill säga: pengar som legat ”säkert” i nästan ett sekel har i praktiken bara behållit sin köpkraft, inte byggt någon förmögenhet.
Detta är inte ett argument för att tömma sparkontot. Bufferten och pengar du behöver inom några år ska ligga tryggt, gärna på ett av de bästa sparkontona med insättningsgaranti. Det grafen visar är något annat: sparkontot är ett parkeringsgarage, inte en motor. Vi brukar lösa det med fyra-hinkar-modellen, där bufferthinken får vara trygg och långsiktiga pengar får jobba i aktier.
Misstaget är alltså inte att ha ett sparkonto. Misstaget är att låta pengar med tio års horisont stå i garaget.
Guld är inte en bas
Guld har gett 5,6 procent per år sedan 1928, klart bättre än inflationen men knappt hälften av aktiernas avkastning. Samtidigt har guldet en egenskap som förtjänar respekt: det har lyst som starkast precis när aktier gått som sämst.
- 1970-talet: guld 28,6 procent per år, decenniets bästa tillgångsslag, medan inflationen rusade.
- 2000-talet: guld 14,1 procent per år, samtidigt som aktier backade med i snitt 1,0 procent per år.
- Baksidan: på 1980- och 1990-talen, två av börsens bästa decennier, gav guld negativ avkastning per år.
En viktig brasklapp som communityn också lyft i kommentarerna: guldpriset var i praktiken fastlåst via guldmyntfoten och Bretton Woods fram till 1971, så det långa snittet underskattar troligen guldets moderna avkastning. Med det sagt landar jag ändå i samma slutsats som i vår djupdykning i guld: guld kan vara en krydda på några procent för den som sover bättre då, men historiskt har du betalat för den upplevda tryggheten i form av lägre avkastning än aktier.
Historiken är en kompass, inte en kristallkula
Nästan 100 år av data är en stark indikation, men det är fortfarande en backspegel. Tre saker är värda att hålla i huvudet innan du bygger din kalkyl på grafens siffror.
För det första är datan amerikansk och i dollar. USA är 1900-talets vinnarmarknad, och globala snitt är lägre. Den stora studien The Rate of Return on Everything 1870–2015 över 16 länder bekräftar mönstret att aktier slår räntor, men nyanserar t.ex. boende-stapeln: räknar man in värdet av att bo i huset har bostäder historiskt avkastat i nivå med aktier. För det andra är allt nominellt, så dra bort cirka 3 procentenheter inflation innan du drömmer. För det tredje slutar serien 2025 efter några exceptionellt starka börs- och guldår, och snittavkastning säger inget om resan: aktier gick back i snitt per år både på 1930-talet och 2000-talet.
Vill du jämföra med svenska förhållanden har vi motsvarande siffror för Stockholmsbörsen 1870–2024, och i vad är en rimlig avkastning att räkna på långsiktigt? går vi igenom vilka antaganden vi själva använder i kalkyler. Min tumregel är att använda grafen som kompass för riktningen, aldrig som kristallkula för nästa år.
Få guldkornen direkt i din inkorg
Häng med 70 000+ andra prenumeranter som varje vecka får våra bästa tips, guldkorn och idéer om privatekonomi, sparande och investeringar — direkt i mejlen.
Läs vidare
Om du vill fördjupa dig i historisk avkastning eller bygga ett eget sparande utifrån siffrorna har vi samlat de mest relevanta sidorna här:
- Bästa fonderna – breda, billiga och globala indexfonder som fångar aktiernas långsiktiga avkastning.
- Fyra-hinkar-modellen – ramverket för var sparkonto, räntor och aktier hör hemma.
- Var inte rädd för rätt risk, omfamna den! – varför aktiernas överavkastning är betalning för risk.
- Guld: en djupdykning – vår grundliga genomgång av guld som tillgångsslag.
- All historisk avkastning 1870–2015 – studien som jämför avkastning över 16 länder och 145 år.
- Stockholmsbörsen: historisk avkastning 1870–2024 – den svenska motsvarigheten till grafens siffror.
- Ränta-på-ränta-kalkylatorn – räkna själv på vad 4,4 procentenheter gör över 30 år.
Bilaga: Data till grafen
Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.
| Tillgångsslag | Årlig snittavkastning |
|---|---|
| Aktier | 10,0 % |
| Guld | 5,6 % |
| Räntor | 4,5 % |
| Boende | 4,2 % |
| Kontanter | 3,4 % |
| Inflation | 3,0 % |
Vanliga frågor
Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.
Communityns kommentarer
Nedan följer 9 av totalt 12 kommentarer. Notera att kommentarer i forumet inte kvalitetssäkras av oss på samma sätt som all annan text på denna sida. För att följa hela diskussionen, skriva en egen kommentar eller ställa en fråga, gå till forumet. Vi ses där! 🙂
Relaterade sidor och annat kul
Missa inte något – få våra uppdateringar
till din inkorg!
Få tillgång till våra senaste bästa tips, verktyg, avsnitt, videor, grafer och studier – direkt i din mejl!
- Notis till din mejl när vi släpper något nytt
- Kostnadsfritt, du kan sluta när du vill
- Någon gång i veckan
Om inte formuläret ovan visas, klicka här!
Senaste nytt på RikaTillsammans
Pengar, ansvar och RikaTillsammans bakom kulisserna
Del två av det personliga samtalet om identitet, ansvar, att jobba ihop som par och varför det blev indexfonder. Del 2 av 2.
Pengar, rädsla och tjugo år av hårt arbete
Ett personligt avsnitt om vägen från korridoren i Lund där vi träffades 2003, till dagens RikaTillsammans. Del 1 av 2. .
Lagomfällan: när livet är okej, men något ändå saknas
Stefan och Zandra har gjort allt rätt. God ekonomi, mer tid med barnen, mindre lönearbete. Ändå har livet blivit lite platt. Så ser lagomfällan ut och så tar man sig vidare.
Bästa aktiva globalfonden 2020 var inte längre i toppen 2025
Bara 16 % av 408 globala aktiefonder höll sig i topphalvan två femårsperioder i rad enligt SPIVAs nya rapport. .
Löneväxla för att gå i pension tidigare
Är löneväxling värt det 2026? Gränsen går vid 56 087 kr. Pensionsexperten Monica Sjödin förklarar fallgropen som kan kosta dig nästa löneförhöjning.
Är inte ”avkasningen” på guld rätt så ointressant i USD före 1971? Det är helt enkelt inte samma tillgång före och efter.
Mm, men egentligen är det väl bara Bretton Woods perioden när guldpriset kontrollerades som är lurig dvs 1944-1971 medan de senaste 55 åren samt före dess 1914-1944 som guld handlats fritt.
Så under perioden för detta datasetets nästan 100 år så har väl guldet handlats fritt i cirka 70 år.
Sen kan man ju också hävda att BW perioden skapade obalanser som ledde till väldigt hög avkastning (mätt i fiat valutor) under 1970talet dvs ser man över hela perioden typ de senaste hundra åren så är kanske snittavkastningrn hyfsat rättvisande.
Det man väl inte ska göra är att titta enbart på perioden 1971-nu för då kan man ju säga att guldpriset kom in i perioden dopat/nertryckt och man kan då få en felaktigt / för hög förväntan på avkastningen.
Tack!
Dock lite synd att den inte inkluderar råvaror. Det är väl den enda tillgången som saknas IMO
Det är nog svårt att hitta tidsserier för breda råvarukorgar som går tillbaka så långt som till 1928, men kanske man kan hitta tidsserier för spot-priser på enskilda råvaror. T.ex. råolja och koppar.
Jag hittade lite om detta i en gammal ofullständig artikel på nätet som handlar om supercykler för råvaror, över riktigt långa tidsspann, som t.ex. 100 år. Som exempel gick kopparpriset ned ca. 92% under en period på ca. 120 år från 1812-1932.
CRB/CCI, som tas upp i artikeln, är kanske det breda råvaruindex som har längst historik och går tillbaka till 50-talet, dock tydligen med rätt osäkra siffror de första två decennierna. I CRB ingår enl. Wiki-artikeln 17 olika råvaror.
Tillägg: Riktigt intressant blir det om man börjar studera perioder på typ 500 år och funderar på orsak och verkan till att råvarupriser fluktuerar. Man kan t.ex. fundera över varför kopparpriset sjönk under perioden 1812-1932, trots den pågående elektrifieringen i slutet av perioden. Hur relaterar det till dagens spådomar om ökande efterfrågan och kopparpriser pga den nu pågående elektrifieringen? Hur kom det sig att världens största mynt är ett ca 20 kg tungt kopparmynt från Sverige 1644?
Tillägg 2: Jag snöade in lite på koppar/silver-ration under historisk tid. Det visar sig att den tydligen har legat inom ett relativt snävt spann på 0,1-0,3. Det är ju dock ändå en faktor 3 som skiljer, som kan ha rätt avgörande betydelse, vilket t.ex. skeppsvarvet i Stockholm, som byggde regalskeppet Vasa fick erfara, när kopparpriserna sjönk och deras kontrakt var uppgjort med kopparpriset som bas.
Bilderna hämtade ur SVT:s miniserie om regalskeppet Vasa.
Stöldskydd?
(Och ändå snodde skåningarna svenskjävlarnas krigskassa i Loshult.)
Angående tabellerna, är det inte för många andra saker som påverkar dessa priser och nivåer för att man ska kunna dra någon rimlig slutsats av det?
Krig, medelklassens konsumtionsrevolution, deflationsår, inflationsår, boomar och pandemier…
Och kalla mig dum, men hur menar de att kontanter avkastar mer än inflationen? Är det vanlig bankränta som avses?
I amerikansk finansterminologi är väl kontanter (”cash”) lika med treasury bills, alltså statsräntor med löptid på mindre än ett år, har jag för mig. Om TS fått tabellen från amerikansk källa kan det vara detta. Blir ju lite udda när man översätter till ”kontanter” på svenska, dock.
De saker du nämner påverkar väl i stort sett alla tillgångspriser, så där ser jag inget som gör att råvaror skulle utmärka sig speciellt jämfört med andra tillgångar. Sen är ju inte råvaror direkt någon homogen grupp som reagerar lika på alla händelser. Det enda man kan säga med säkerhet är väl att i stort sett alla tillgångar reagerar mer eller mindre olika på olika ekonomiska förutsättningar (“stimulin”).
Det finns åtminstone 2 välkända artiklar som studerat utvecklingen av råvaruterminer sedan 1870-talet. Jag länkar till dem och kommenterar i detta inlägg:
Mitt inpass gällde generellt och jag menade mer att 95 år är en kort tid det också, när stora saker som världskrig och avslutad kolonialism etc präglat 1900-talet så mycket. Det handlade inte om ett inpass för eller emot att råvaror saknades i tabellen.
Ok. Man kan ju iaf. konstatera att alla tillgångar rör sig relativt mot varandra ideligen och att allt är ett enda gigantiskt gungfly. Ändå så försöker folk dra slutsatser av vad som påverkar olika skeenden och det går väl mer eller mindre bra att förklara olika saker i efterhand, men att veta på förhand hur saker ska utveckla sig är desto svårare.