RikaTillsammans-portföljen – ett sparande som alltid ska gå plus

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Ett avsnitt för att lätta på det dåliga samvetet
2. Grov outline för dagens avsnitt
3. Simple, safe and stable
4. Ansvarsbegränsning och villkor
5. Sammanfattning: portföljen och de tre böckerna
6. De fyra ekonomiska klimaten
7. En portfölj som ska gå plus, inte slå börsen
8. Faktiskt utfall sedan 2014
9. Harry Browne och en worryproof portfölj
10. Spaningen: alla har för mycket aktier
11. Vad de professionella förvaltarna gör
12. Diversifiering på riktigt
13. Två klassiska misstag
14. Att köpa guld utan att betala för smycket
15. Vem var Harry Browne?
16. Citat: en permanent, väldiversifierad portfölj
17. 25 procent vardera: aktier, korta räntor, långa räntor, guld
18. Den ekonomiska cykeln, förenklad
19. Recession och deflationsspiralen
20. Tillväxt: aktier trivs
21. Recession: kontanter går minst dåligt
22. Inflation: guld och reala tillgångar
23. Deflation: långa räntefonder
24. Sammanfattning: fyra klimat, fyra tillgångsslag
25. Citat: safety genom kontrast
26. Citat: stability
27. Hur portföljen har gått jämfört med tillgångsslagen
28. Graferna: guldet som motvikt
29. Faktiskt utfall på Shareville
30. Riskjusterad avkastning och tre stjärnor
31. Simulering: förväntad avkastning
32. Sannolikheten att gå plus
33. Citat: simplicity och fonderna
34. Recessionsdelen: korta räntor i olika valutor
35. Inflationsdelen: guld
36. Deflationsdelen: långa räntefonder
37. Avanza, Nordnet och varför så många fonder
38. En portfölj för att bevara kapital, inte slå börsen
39. Överkurs: att belåna portföljen
40. Avslutning och kommande avsnitt

Ett avsnitt för att lätta på det dåliga samvetet

Jan: Syftet med RikaTillsammans-portföljen är att alltid gå plus oavsett vad som händer på marknaden. Och det har den klarat både under it-bubblan och finanskrisen. På 40 år har den bara gått back fem gånger, och då bara väldigt, väldigt lite.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 105, och idag blir det ett sånt här "jag ska lätta på mitt dåliga samvete"-avsnitt, tänkte jag. Vi ska prata om RikaTillsammans-portföljen, som är en portfölj för alla väder och som nästan aldrig går minus.

Caroline: Varför har du dåligt samvete?

Jan: Jo, för att RikaTillsammans-portföljen var ju den jag började med för typ mer än fem år sedan, nästan tio år sedan. Men sen introducerade vi nybörjarportföljen och globala barnportföljen, som är enklare portföljer, både i teorin och att sätta igång och i verktyg. Då har den här hamnat lite i skymundan. Så när jag häromdagen skulle leta upp den till ett frågesvar och läsa upp, hitta den här artikeln, så funkade inte videon. Och när jag läste artikeln så var det bara "åh nej, åh nej, åh nej". Så det här är en komplett omskrivning och omgörelse. Grejen är att jag älskar den här portföljen.

Caroline: Du får berätta mer sen varför du älskar den.

Grov outline för dagens avsnitt

Jan: Det ska jag absolut göra. Men jag tänker att vi tar bara den grova outlinen för dagens avsnitt. Det handlar om en spaning jag har gjort kring att många har en hög exponering mot aktier. Och eftersom vi kommer prata om portföljteori, ett annat sätt att tänka, att istället för en portfölj som ska maximera vinsten prata om en portfölj som inte går back, så skulle jag säga att hela det här avsnittet egentligen är lite överkursavsnitt. Men det är ganska roligt, hoppas jag. Vi kommer prata om makroekonomi, inflation, deflation.

Caroline: Makroekonomi, är det det som händer i stort?

Jan: Ja, hur funkar det? Det är spännande.

Caroline: Så man kan ändå lyssna på det här fastän man inte kan så mycket om portföljer eller aktier eller investeringar.

Jan: Eller hur. Jag vill att det här avsnittet ska vara mer en inspiration snarare än ett "gör det här". Avsnitt 99 var mer en hygienfaktor. Nästan så här, gör du inte det här i din ekonomi så får du skylla dig själv lite.

Caroline: Nu himlar du med ögonen också.

Jan: Ja, nej, men vi får vara lite snälla. Folk får ta det som tips.

Caroline: Ja, men så är det.

Jan: Jag brinner ju för att jag vill att alla ska spara. Jag oroar mig för människors pension, jag oroar mig för framtiden. Och då tänker jag att avsnitt 99, "kom igång med ditt sparande", är mer ett "gör det här". Medan det här avsnittet inte är ett "gör det här"-avsnitt. Det är ett sätt, en inspiration. Kanske överkurs, ett annat sätt att tänka.

Simple, safe and stable

Jan: Så jag tänker att vi ska prata om RikaTillsammans-portföljen. Varför är den viktig? Vad är den? Hur funkar den? Vad är möjligheten? Och att verkligen fokusera, istället för en portfölj som svarar på "vilken portfölj tjänar jag mest pengar på?", på en portfölj som i teorin är simple, safe and stable. Jag önskar att det var lika bra på svenska. Det är enkel, trygg och stabil. Och det är inte jag som har hittat på den, vi kommer prata om historien. Den här har en historia som är mer än 50 år gammal.

Jan: Den bygger på teorin bakom de fyra ekonomiska klimaten, det vill säga tillväxt, recession, inflation och deflation. Det ska vi prata om vad det är. Sen kommer jag ge konkreta fondförslag, men jag kommer inte rabbla 20 fonder här i podden, utan då får man gå till bloggen och läsa.

Caroline: Där kan man se hela listan?

Jan: Ja, precis. Och eftersom vi faktiskt har kört den här portföljen i många år, de senaste fem åren på Shareville där alla kan se hur det gått, så kan man inte fejka utvecklingen eller något sådant. Man kan faktiskt se hur det har gått. Och det har gått, kan jag avslöja, fantastiskt bra. Långt mycket bättre än det borde gå. Så det är lite innehållet i dagens avsnitt. Ska vi hoppa rakt in i det?

Ansvarsbegränsning och villkor

Caroline: Jag tänker att vi behöver ta det här som är lite trist, ansvarsbegränsning och villkoren. Det behöver man alltid ta.

Jan: Ja, i alla fall enligt vår jurist. Avsnittet är inte sponsrat, men det kommer innehålla sponsrade länkar, framförallt till Nordnet. Innehållet, åsikter och rekommendationer är inte att betrakta som finansiell rådgivning och ska inte uppfattas som det. Det är information, det är inspiration. Och särskilt idag, då vi kommer titta mycket historiskt, hur har det gått, hur ska det gå i framtiden, så är det viktigt att säga att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Allt om framtiden innehåller en osäkerhet.

Jan: Och även om RikaTillsammans-portföljen är en portfölj som inte ska gå back i teorin, och den har inte gjort det i praktiken särskilt många år heller, så kan det hända att den gör det i framtiden. Den kan både öka och minska i värde, och i värsta fall kan man förlora alla sina pengar. Det här är också ett avsnitt som bygger mycket på information från böcker och hemsidor. Vi har bedömt det vara tillförlitligt.

Caroline: Vill man läsa ännu mer juridiskt, så kan man göra det på rikatillsammans.se/villkor. Och det är juridisk text på riktigt, för det är inte vi som har skrivit den.

Jan: Nej, men det går att läsa. Och sen kostar den massor av pengar, men det är en annan historia. Så vi kör igång.

Sammanfattning: portföljen och de tre böckerna

Caroline: Vi kör igång, ja. Jag tänker att vi tar sammanfattningen. Är det den här exekutiva sammanfattningen, där jag inte kan ställa frågor?

Jan: Ja, precis. Kör på den. Den här teorin, RikaTillsammans-portföljen, bygger på en portfölj som heter Permanentportföljen av Harry Browne. I det här avsnittet kommer vi egentligen sammanfatta mycket från tre böcker. Det är Permanent Portfolio, boken Fail-Safe Investing av Harry Browne och Money: Master the Game av Tony Robbins.

Caroline: Jag trodde Tony Robbins var mer en coach, men han har skrivit en bok om pengar alltså?

Jan: Ja, det är också en sån bok. Jag har så många tankar om att vi ska gå igenom böcker, men sen underskattar jag alltid hur mycket jobb det är att förbereda ett bokavsnitt. Men det är en jättebra bok. Lite som Tim Ferriss, han intervjuar massa människor inom ekonomi. Han har ju tillgång till alla de här människorna, så han intervjuar dem, kollar vad de gör och skriver en bok om det.

Caroline: Fantastiskt. Det är roligt hur vi alltid i sammanfattningar hamnar på sidospår.

Jan: Nej, det är bra, älskling.

Caroline: Jag var lite fascinerad. Jag ska inte ställa frågor.

De fyra ekonomiska klimaten

Jan: Vi ska prata om de fyra ekonomiska klimaten. Precis som väder består av torrt eller fuktigt, varmt eller kallt, så kan man säga att ekonomi består av tillväxt, då det mesta går upp, och motsatsen, recession, en minskning av ekonomin. Det består av inflation, då pengar minskar i värde, och deflation, där pengar ökar i värde. Det är fyra kombinationer.

Jan: Tricket är att ha fyra olika tillgångsslag som trivs bra i de fyra olika klimaten. Vi kommer prata om varför de mår bra i de olika klimaten, men det ger riktigt bra diversifiering. Diversifiering är att inte lägga alla äggen i samma korg.

Caroline: Att sprida sina risker.

Jan: Exakt. I tillväxtfasen trivs aktier väldigt bra. I recession, när ekonomin går dåligt, är det bästa man kan ha kontanter eller korta räntefonder. När man har mycket inflation är det bra med guld, och i deflation är det bra med långa räntefonder. En bra diversifierad portfölj ska ha alla de här fyra delarna.

Jan: Tittar vi på RikaTillsammans-portföljen passar den här kombinationen bra i mellanriskhinken. Det är avsnitt 47, för dig som inte har lyssnat på fyra-hinkar-avsnittet. Tidshorisonten för RikaTillsammans-portföljen är ungefär två till fem år. Den förväntade avkastningen, och det kommer vi in på, har jag en issue med. Alla siffror visar att den ska ge typ sex, sju procent, och jag tycker det är för mycket. Så jag har skrivit fyra.

Caroline: Jag vill fråga varför, men vi tar det sen.

Jan: Vi tar det sen. Men jag skulle säga mellan fyra och sju procent, där fyra är på den låga sidan. Jag är alltid hellre försiktig än aggressiv.

En portfölj som ska gå plus, inte slå börsen

Jan: Sen några övriga punkter som vi också kommer gå in på i detalj. Det här är en portfölj som kommer att underprestera mot aktier. Jag säger det rakt ut, den är sämre än en portfölj med 100 procent aktier. Det är meningen.

Caroline: I uppgång.

Jan: Nej, men över tid. Har du den här portföljen i 40 år, så kommer aktier ge bättre resultat. Det är inte en portfölj som ska maximera avkastningen. Men det är en portfölj som med stor sannolikhet ska ge en positiv avkastning. Sannolikheten för att den ska gå plus ett enskilt år är 83 procent i simuleringar. På fem år är det över 99 procents sannolikhet att den går plus. Jämför vi med våra andra portföljer brukar vi prata tio år för att uppnå de här sannolikheterna. Så det här är nästan som en hedgefond. Den ska ge positiv avkastning varje år.

Jan: Tittar jag på undersökningen sedan 1978, alltså 41 år, så har den bara gått back sex år. Och den största förlusten de senaste 20 åren, som den har backat ett enskilt år, är minus 3 procent, 2,98.

Caroline: Det är inte mycket.

Jan: Nej, och då ska vi komma ihåg att de senaste 20 åren hade vi en it-bubbla där aktier föll mer än 50 procent. Vi hade en finanskris 2008 där aktier föll med 40 procent. Så vi har en portfölj här som ger en stor del av resultatet, men till en väldigt låg risk. I like, helt enkelt. Den svänger väldigt lite. När vi pratar om maximal förlust, minus 10 procent, medan till exempel globala barnportföljen som är 90 procent aktier har minus 27. Så den har tre gånger mindre förväntad förlust.

Faktiskt utfall sedan 2014

Jan: Tittar vi sedan på 2014, då har vi fakta, inte teoretiska beräkningar, utan de facto, vad har vår portfölj gått? Då har den gått 42 procent upp mot OMX30, som Shareville jämför med, vilket jag tycker är en orättvis jämförelse. Vi har ju bara 25 procent aktier och OMX30 är 100 procent aktier. Men då har den gjort 15 procent, vi har gjort 42 procent. Det är därför jag säger att den har gått sjukt bra.

Caroline: Vänta här nu. Jag fattar inte.

Jan: Index?

Caroline: Ja.

Jan: Shareville, Nordnet och Shareville jämför alltid med OMX30, alltså Sveriges 30 största bolag. Så hade jag ägt Sveriges 30 största bolag sen 2014 när vi började, så hade jag haft 16 procents avkastning. RikaTillsammans-portföljen, som är en mer defensiv portfölj, har gjort 42 procent.

Caroline: Ja, det låter helt konstigt.

Jan: Ja, men det är det jag säger. Vi tar det sen, hur det här kan ha gått till.

Caroline: Det låter helt sjukt. Lite omständigt att sätta ihop.

Jan: Så det är inte bara så här Lysa, fem klick och så är det färdigt. Det är lite mer jobb. Och jag brukar säga att den här portföljen borde älskas av alla FIRE-människor.

Caroline: Du får berätta vad FIRE är.

Jan: Ja, det gjorde vi i förra avsnittet, avsnitt 104. De människor som säger "om jag vill gå i pension tidigt för att leva på avkastningen av mitt kapital", och så säger de "jag ska plocka ut 4 procent av mitt kapital och leva på det". Och det här är en väldigt trygg portfölj som ger en bra avkastning.

Caroline: Jag skulle fråga vem som gillar den här portföljen. Men nu har du svarat på den frågan.

Jan: Ja, bra. Så det var sammanfattningen för avsnittet. Ska vi hoppa rakt in i det? Eller du bara skrattar åt mig.

Caroline: Jag tycker vi är i det nu. Kom igen, kör på.

Harry Browne och en worryproof portfölj

Jan: Då kör vi. Urfadern till den här portföljen är Harry Browne, en amerikan. Han skrev en jättefin sammanfattning kring en portfölj. Kan inte du läsa den?

Caroline: Jo, det kan jag. Den är ju på engelska, så jag får ta det på svengelska. "You don't need a money manager. Investing is complicated and difficult only if you're trying to speculate and beat the market. To keep what you have requires only a simple understanding of the basics of investment. You can set up a worryproof portfolio for yourself in one day, and thereafter you need only one day a year to monitor it."

Jan: Så vad tar du med dig från det?

Caroline: Han säger att det inte är så komplicerat att skapa en bra portfölj. Och sen att man inte behöver lägga så mycket tid på att underhålla den.

Jan: Ja, och att den är worry free. Jag gillar att jag inte behöver oroa mig. Jag kan göra andra saker i mitt liv. Det går helt i linje med det jag alltid pratar om. Vi pratar inte om sparande som en hobby. Vi pratar om sparande för att vi ska tjäna pengar och kunna ha en bra livskvalitet när vi går i pension.

Caroline: Ja, eller nu.

Jan: Ja, eller nu. Under tiden också. Det är det som är hela syftet. Och som vi sa i början är det här inte en ersättning för avsnitt 99, "kom igång med ditt sparande". Det är en annorlunda och lite mer komplicerad portfölj vars syfte är att ge positiv avkastning. Så att vi minskar risken för att freaka ut. Jag tror att det är en ganska stor risk hos många.

Spaningen: alla har för mycket aktier

Jan: Och det hänger ihop med min spaning. När jag tittar där ute just nu, vad är sentimentet?

Caroline: Var tittar du då? Jag måste bara fråga. Vilka kanaler har du där du känner av samtiden?

Jan: På frågesvar kommer det in 10–20 frågor om dagen. Det är så jag märker vad frågorna handlar om. Även om jag inte svarar på alla läser jag, för jag vet att det är en massa andra duktiga läsare som svarar. När jag träffar folk på workshopparna vi håller, när jag läser på Facebook, ser vilken typ av poddar de pratar om. Och min upplevelse, det är väl min talang eller förbannelse, är att jag har ganska lätt att se när kejsaren är naken.

Caroline: Vad som pågår egentligen? Säg det hellre, annars tänker jag bara på sagan.

Jan: Ja, det är lite så att jag ibland känner mig som pojken där, som är "men vänta, vad håller folk på med?"

Caroline: Du ser strömningar och vad det är som pågår.

Jan: I personlighetstest och sånt får jag alltid lätt för att se mönster. Och här får ni gärna rätta mig om ni tycker att jag har fel, men min upplevelse idag är att det är stort intresse för sparande, stort intresse för aktier. Det rätta idag är att man ska ha full exponering mot aktier. Räntefonder är dåligt, det är skit, det tjänar man inga pengar på. Man är konstig om man pratar om räntefonder. Så är min upplevelse. Jag vet inte om du håller med.

Caroline: Jag är inte där ute i de kanalerna. Jag är i helt andra kanaler, Jan.

Jan: Är det så att ni andra inte håller med, så kommentera gärna.

Caroline: Ja, det hade varit spännande att höra.

Jan: Min farhåga är att jag tror det här och sen är det inte så. Men man sitter ju i sin egen bubbla, och bubblan kan vara mer eller mindre tät.

Caroline: Så att man kanske ändå hänger med rätt bra i vad som händer.

Jan: Men jag märker det i alla fall, att så fort jag får pratat om att man ska ha räntor, så brukar folk säga "jag har 100 procent aktieexponering". Och så säger jag alltid "tänk om du freakar ut". "Nej, men jag kommer inte freaka ut."

Caroline: Nej, men det är det man säger.

Jan: Alla säger det innan det händer.

Vad de professionella förvaltarna gör

Jan: Det som får mig att tro att kejsaren är naken är att jag tror att väldigt många har väldigt mycket exponering mot aktier. 60, 90, 100 procent. Att aktier är det enda man har i portföljen. Men det intressanta är att när man tittar på många internationella förvaltare, som förvaltar pengar för Yale-universitetet, eller för Harvard, eller stora hedgefonder, de som förvaltar pengar åt andra, pensionsfonder, stiftelser, skolor, arabiska kungahuset, så är det nästan ingen som har över 50 procent aktier i sin portfölj.

Jan: Här på bloggen har jag en tabell där Marc Faber, en schweizare som ibland kallas Dr. Doom, Gloom and Boom, har 25 procent aktier, 25 procent räntor, 50 procent reala tillgångar.

Caroline: Vad är reala tillgångar?

Jan: Guld, fastigheter, skog.

Caroline: Okej, sånt man kan ta på.

Jan: Ja, precis. Jared Dillian, som var före detta chef för tradingavdelningen på Lehman Brothers och skriver ett av de bästa nyhetsbreven om aktiv förvaltning, han är alltså inte en sån här indexfondsperson, han tycker indexfonder är skit, men han har ändå inte mer än 30 procent aktier. Han säger att en portfölj inte bör ha mer än 30 procent aktier. Han har en portfölj som är 30 procent aktier, 55 procent räntor och 15 procent reala tillgångar, alltså guld, råvaror, fastigheter. Och han säger att det här är en portfölj som ger nästan samma resultat som en 80/20-portfölj, men med en betydligt lägre risk.

Jan: El-Erian och Swensen, de som förvaltar Yale och Harvard, 50 procent aktier, 17 procent räntor, 32 procent reala tillgångar. Ray Dalio, en av världens bästa hedgefondförvaltare, 30 procent aktier, 55 procent räntor, 15 procent reala tillgångar. Det här tycker jag är jätteintressant.

Caroline: Det är intressant, men de är ju också insatta i finans och ekonomi. Och om jag får göra en spaning, så tror jag att det pratas så mycket om aktier att när man är nybörjare eller inte riktigt har koll, så tänker man att det är väl det man sätter sina pengar i. Man vet inte vad räntefonder är, eller reala tillgångar. Det är jättekomplicerat där ute.

Jan: Ja, absolut. Och sen tror jag att det blir en hets också, för man pratar med dem på jobbet. Det är ingen som säger "jag har en riskjusterad portfölj" eller "jag har en defensiv portfölj" eller "jag har en absolutavkastande portfölj". Och än värre, när vi pratar aktier här, så pratar vi mer eller mindre indexfonder. När många där ute pratar aktier, då är det typ Powercell eller Framfab.

Caroline: Finns Framfab?

Jan: Nej, det fanns inte.

Caroline: Fingerprint tänkte jag.

Jan: Sådana aktier som det skrivs om i vissa tidskrifter.

Caroline: Ja, och Aktiespararna och det som har kurser. Det som är lite hett kanske.

Jan: Ja, precis. Och jag tycker, hur kan det vara så stor diskrepans mellan de professionella och småspararna?

Caroline: Det är vad jag tror, att småspararna kanske inte har den förståelsen. Jag är som en småsparare, jag vet inte.

Jan: Där känner jag mig ibland som förkämpen för att försöka ta det som de professionella gör till oss småsparare.

Caroline: Det är perfekt. Det är därför vi sitter här.

Diversifiering på riktigt

Jan: Ja, precis. Så vi pratar om diversifiering, och diversifiering handlar om att inte lägga alla äggen i samma korg. Att inte köpa två aktier för alla sina pengar och sen tro att det är okej.

Caroline: För då är man ju inte diversifierad.

Jan: Man är inte diversifierad bara för att man har fler aktier. Även om man har tolv aktier, betyder inte det att man är diversifierad. Du har fortfarande alla äggen i aktiekorgen. Du har ingen guldkorg, ingen korträntefondkorg, ingen långräntefond, ingen fastighetskorg. Problemet med diversifiering är att många tror att de är diversifierade, men de är inte det i verkligheten. Det är ett stort problem.

Caroline: Och det kan vara att man har tolv eller femton olika bolag, eller fem olika fonder, men är det samma typ av fond så spelar det ingen roll.

Jan: Har man till exempel tio svenska storbolag och en svensk indexfond, det är ingen diversifiering. För det första är storbolagsfonden och de tio bolagen förmodligen samma, plus att du har allting i Sverige, plus att du har allting i aktier. Så där bör man verkligen ta handen på hjärtat och titta på sin portfölj. Är den diversifierad på riktigt? Och utgå från att svaret är nej.

Caroline: Varför man ska diversifiera är ju för att risken blir så himla hög.

Jan: Ja, ekonomin går i cykler, den går upp och ner. Och då är det så att olika tillgångsklasser mår olika bra. Nu har vi haft tillväxt i tio år, då har aktier gått bra. Guld har gått ganska dåligt ett tag, så då är det ingen som vill äga guld. Men det kommer komma ett klimat då guld går jättebra och aktier går dåligt.

Caroline: Ja, precis.

Två klassiska misstag

Jan: Så ett vanligt problem är att man tror att man är diversifierad, men man är inte det. Ett annat är att man har för mycket risk i samma tillgångsklass.

Caroline: Kan du utveckla lite vad det betyder?

Jan: Jo, det är det här med att man bara har aktier. Och så försöker man diversifiera inom aktier och glömmer bort att aktier behöver diversifieras som tillgångsslag, eller tillgångsklass. Här har vi också ett problem. Ett jättevanligt fel många gör nu är att man säger "jag har mina aktier, och okej Jan, jag fattar, jag köper ditt tjat, jag köper räntefonder". Men så köper man räntefonder och tänker "om jag ändå ska tjäna på räntefonder, då vill jag ha räntefonder som ger någon avkastning, kanske 3,5–4 procent om året". Då måste jag välja de räntefonder med högst avkastning.

Jan: Men ett lån funkar ju så. En räntefond är ju lån. Vem är det som betalar högst ränta? Jo, de som är sämst. Det är ju SMS-lån som har högst ränta, medan ett bolån, som är tryggast, har lägst ränta. Så helt plötsligt har du en räntefond som lånar ut till de sämsta företagen. Kraschar aktier, då kommer de här företagen också krascha, och då kommer din räntefond krascha. Man förlorar sina pengar.

Caroline: Ja, och då har du återigen trott att du har diversifierat mellan räntor och aktier, men du är inte diversifierad. Men jag glömmer ganska ofta att när man köper räntefonder så lånar man ut pengar.

Jan: Det är det man gör. Och där är det så att med en aktiefond ger de bästa företagen den bästa avkastningen. Men med räntefonder får du den högsta avkastningen från de sämsta företagen.

Caroline: Det är inte så intuitivt.

Jan: Nej, vi har pratat om det här innan. Vi har ett helt avsnitt, avsnitt 63, om räntefonder. Tillgångarna i portföljen är exponerade för samma typ av risk. Räntefonder och aktier kan falla samtidigt, om man har fel typ av räntefonder. Ett annat vanligt misstag är att man inte har några reala eller fysiska tillgångar i portföljen. Man har inga fastigheter, inget guld, inga råvaror. Och ett annat vanligt misstag är att man inte har några kontanter eller korta räntefonder. För man tycker "pengarna ska ju arbeta, de ska vara i rörelse". Men då missar man också möjligheten att utnyttja om det kommer en möjlighet.

Att köpa guld utan att betala för smycket

Caroline: Får jag bara fråga en sak om det? Jag ville köpa guld som present någon gång. Så gick jag till Hallbergs Guld eller något sånt. Det var ju jättedyrt. Så tänkte jag "nu gör jag ett misstag, för jag betalar för att guldet är förädlat till ett smycke". Men utomlands gör man ju det i vissa länder, i Mellanöstern till exempel, man ger smycken så.

Jan: Vi kan ju prata om vilken form guldet ska vara i sen, för att man inte ska betala för mycket för det. I Sverige har vi inte det. Guldfynd är skitdåligt.

Caroline: Man betalar för mycket för guldet.

Jan: Det är inte bara att du betalar för guldet, det är dålig kvalitet, det är ofta inte 24 karat eller så rent guld. Du betalar för tillverkning av smycket, sen betalar du för guldfyndsmarginal. Däremot har det utomlands börjat komma företag där du köper bullion, alltså bara rent guld i form av ett smycke, där syftet inte är att det ska vara ett jättefint smycke utan guldet är det viktiga, metallen. Då har de kanske bara mycket mindre påslag, men det är ändå påslag på kanske 20 procent på guldpriset.

Caroline: Men det finns bullion-smycken faktiskt. Jag vet att vi har tittat på det. Jag tycker det är jättefint.

Vem var Harry Browne?

Jan: Så vi har pratat lite om misstagen. Och det roliga är att de här misstagen inte är något man gör bara 2019. Det är misstag man har gjort under många år. Harry Browne verkar ha varit en väldigt rolig person. Han var född 1933 och dog 2006. Han har skrivit typ massa böcker som har sålts i nästan två miljoner exemplar. Han var finansiell rådgivare, sen var han presidentkandidat för Libertarianerna.

Caroline: Republikanerna tänkte jag fråga.

Jan: Nej, det var något annat. Han skrev om den här permanentportföljen redan på 70-talet. Så det är ingenting nytt överhuvudtaget. Och det är roligt att se hur han har fått rätt i mycket. Han har också skrivit om hur han blev fri i en ofri värld.

Caroline: Du har läst hans alster och tycker att han verkar vara rolig.

Jan: Ja, han verkar vara en väldigt speciell person, lite filosofisk kanske. Så jag gillar honom jättemycket.

Citat: en permanent, väldiversifierad portfölj

Jan: Jag tänker att vi ska läsa lite citat från honom idag om den här permanentportföljen, eller RikaTillsammans-portföljen som jag har valt att kalla den. Jag läser lite i taget.

Jan: "For the money you need to take care of you for the rest of your life, set up a simple, balanced, diversified portfolio." Så för pengarna som ska ta hand om dig resten av livet behöver du en väldiversifierad portfölj, där du inte lägger alla äggen i samma korg.

Jan: "I call this a permanent portfolio, because once you set it up, you never need to rearrange the investment mix, even if your outlook for the future changes." Jag gillar det. Du sätter upp det en gång, det är en permanent portfölj, du behöver inte ändra i den. Även om du ändrar vad du tror kommer hända i framtiden kring tillväxt, recession och hur ekonomin går. Den ska funka alltid.

Jan: "The portfolio should assure that your wealth will survive any event, including an event that would be devastating to any individual element within the portfolio." Vi pausar där. Så vad är det han säger? Jo, den portfölj du har borde se till att din förmögenhet överlever, oavsett vilken händelse som än äger rum, även en händelse som är hemsk mot en ingrediens i portföljen. Så du vill ha en kaka som funkar, även om mjölet skulle bli dåligt.

Jan: "It isn't difficult or complicated to have such a portfolio, this safe. You can achieve a great deal of diversification with a surprisingly simple portfolio." Han säger att med en förvånansvärt enkel portfölj kan du få stor diversifiering, alltså stor riskspridning. Does it make sense?

Caroline: Ja, det makes sense till mig.

Jan: Vad tänker du? Du har inte sett det här avsnittet innan, så vi kör det lite live.

Caroline: Jag tycker att det är märkligt hur vissa tankar formuleras för länge, länge sedan. Och nu plockar vi upp det, och vi är säkert inte bara vi som gör det, men att det kan vara bra grejer för 70 år sedan.

Jan: Ja, 50 år sedan.

Caroline: Och jag gillar grejer som är gamla. För då har de bestått tidens tand. Jag har svårt för flugor, det nya heta, man vet ingenting. Jag är hellre sköldpaddan än haren.

Jag är hellre sköldpaddan än haren.

25 procent vardera: aktier, korta räntor, långa räntor, guld

Jan: Och tittar vi då, vad är det för portfölj man pratar om, som är så diversifierad att den överlever oavsett vad som händer, oavsett ekonomiskt klimat? Då ser han att permanentportföljen, eller RikaTillsammans-portföljen, består av 25 procent aktier, 25 procent korta räntefonder, 25 procent långa räntefonder och 25 procent guld. Och han säger att när vi tittar på ett sparande eller en portfölj bör det ha tre krav. Det ska vara safe, simple and stable. Vi tar det första kring safety och sen bryter vi ner det.

Caroline: Är det han som har skrivit det här?

Jan: Ja, allt det här är från hans bok.

Caroline: Då läser jag nu. Och det här handlar om safety. "It should protect you against every possible economic future. You should profit during times of normal prosperity, but you also should be safe, and perhaps even profit, in bad times. Inflation, recession or even depression."

Jan: Så han pratar mycket om att man ska vara trygg i sitt sparande. Och i slutet nämner han olika ekonomiska klimat. Precis som vädret består av oändligt många kombinationer, så är grundstenarna desamma. Allt väder kan definieras: är det varmt eller kallt, är det torrt eller fuktigt? Med de två kombinationerna får du alla typer av väder. I ekonomi är det samma sak. Du kan ha tillväxt eller recession, och du kan ha inflation eller deflation. Jag tänkte att vi ska titta på dem.

Caroline: Vilken fin graf du har gjort här.

Jan: Det kan man se om man kollar på YouTube-kanalen. Men den kommer också ligga på bloggen.

Caroline: Du har ritat för hand.

Jan: Ja, på iPaden. Ofta tror man att det är antingen tillväxt eller inflation eller recession eller deflation. Men det går inte att säga, det är ungefär som att säga "är det varmt idag, men inte torrt eller fuktigt". De här olika hänger alltid ihop i kombinationer.

Den ekonomiska cykeln, förenklad

Jan: Här försökte jag visa en förenklad ekonomisk cykel. Och nu är jag ju fysiker och inte nationalekonom, så det är mycket möjligt att jag har missförstått det här, men jag hoppas att jag inte har gjort det. Så någon får rätta mig i så fall.

Caroline: Du är så blygsam, Jan.

Jan: Nej, men ibland känner jag, när jag pratar om makroekonomi, att det hade varit bra om jag hade läst NEK:en på universitetet. Men då tyckte jag ekonomi på det här sättet var trist. I alla fall, i en ekonomisk cykel, om vi börjar på något neutralt, så har vi en tillväxt. Kurvan går uppåt, allting är bra. Men när vi har tillväxt uppstår något som man inom ekonomi kallar för ett positivt produktionsgap. Det går bra, alla tjänar pengar, det är större efterfrågan, men blir det större efterfrågan på saker tenderar priset att öka. Och ökar priset börjar folk byta arbete, det blir löneökningar. Det finns inte tillräckligt många varor. Och då inträffar inflation. Sen när vi passerar toppen, då hamnar vi i recession.

Caroline: Varför inträffar inflation då? Du kopplar ihop det med varor, att det inte fanns varor?

Jan: Det är här jag inte känner mig helt hundra säker. Men för att det blir en större efterfrågan än vad det finns kapacitet, och då tenderar priser att öka i värde, för det blir en brist. En brist på de varorna och tjänsterna.

Caroline: Och priserna går upp?

Jan: Ja, det är en brist på varor, tjänster, arbetare, allt. För allt går ju bra, folk är villiga att betala mer pengar.

Caroline: Men inflation är ju att pengarna blir mindre värda.

Jan: Ja, för att allting ökar. Förmodligen kan någon ge en mycket bättre förklaring. Är det någon som skruvar på sig, någon nationalekonom, mejla mig så kan vi få göra ett avsnitt om nationalekonomi.

Recession och deflationsspiralen

Jan: Sen, någonstans, enough is enough. Vi har passerat toppen, och då hamnar vi i en recession, då ekonomin minskar. Företagen kan inte sälja lika mycket, eller det finns för mycket varor ute. Man har producerat ikapp, och plötsligt kan man inte sälja sina nya varor, för det är folk som rear ut gamla varor, eller man har stora lager. Då börjar man säga upp folk, arbetslösheten ökar, och vi hamnar i en recession, en inbromsning av ekonomin. Och när recessionen går tillräckligt långt har vi ett negativt produktionsgap. Det finns för mycket grejer ute där till salu, men ingen vill köpa dem.

Caroline: Kan kanske köpa dem.

Jan: Ja, kan, eller nej, man vill inte. För i inflation vet man att det är bättre att köpa idag, mina pengar minskar i värde imorgon. Jag kommer inte få lika mycket imorgon som om jag handlar idag. I deflation är det tvärtom. Handlar jag imorgon kommer jag få mer än vad jag får idag. Så i en deflationsspiral är produktionen ganska negativ, för ingen konsumerar någonting. Och konsumerar ingen kan företagen inte producera. Kan företagen inte producera blir det en ökad arbetslöshet. Ökar arbetslösheten är man inte intresserad av att konsumera. Och så blir det en negativ spiral nedåt, något förenklat.

Jan: Men när det har varit tillräckligt negativt, lagren är upphandlade, det finns företag som har gått i konkurs, det går inte att få tag på grejer, så plötsligt bildas det en efterfrågan och tillväxten tar fart igen. Så vi rör oss mellan tillväxt och recession, det är den stora cykeln. Och inflation och deflation är obalanser. När det är för mycket tillväxt eller för mycket recession, då slår de till.

Caroline: Ja.

Jan: Och det här är bara en förenklad modell. Men är det förståeligt?

Caroline: Ja, jag tycker det. Man kan titta på den bilden.

Tillväxt: aktier trivs

Jan: Om vi tittar lite i detalj på tillväxt, så karaktäriseras tillväxt av en ökande produktivitet, företagen går bra, det är ökade vinster, minskande arbetslöshet, för företagen producerar så bra de kan anställa, det är enklare att få lån, stabila räntor, hög produktion, ekonomin går på högvarv. Och i ett sånt klimat trivs aktier jättebra, för aktier är ju företagen, företagens vinster ökar. Räntefonder kan också vara bra att ha, guld går skitdåligt, kontanter är skitdåligt. Hänger du med?

Caroline: Är det så vi har det nu?

Jan: Ja. Typ.

Caroline: I Sverige i alla fall, får man väl säga.

Jan: Jag skulle säga absolut. Idag 2019. Jag skulle säga att vi är i en tillväxtfas, men jag hatar att förutsäga framtiden. Om jag ska göra en kvalificerad gissning skulle jag säga att vi är i slutet av en tillväxtfas.

Caroline: Man tror ju alltid det.

Jan: Ja, precis. Jag vet inte om vi har passerat toppen. Följer man vissa bloggar, som jag, till exempel Cornucopia, som skriver mycket om de här tecknen, så säger han "nu har inköpschefer börjat bli negativa, hushållen är negativa". Så vi har kanske passerat toppen, eller så har vi en bit kvar. Sånt är omöjligt att veta, men vi är inte i början av en tillväxtfas. Sannolikheten är större att vi är närmare slutet än början. Men kan det fortsätta tillväxt två, tre, fyra år till? Absolut. Australien har haft 28 år av tillväxt. Så det är svårt att säga.

Recession: kontanter går minst dåligt

Jan: Tittar vi på recession karaktäriseras den av lägre ekonomisk aktivitet, höga men minskande räntor, för Riksbanken försöker stimulera och sänker räntorna.

Caroline: Ja, för då blir det lättare att ta lån.

Jan: Ja, blir det lättare att ta lån vill företag investera, de anställer, anställer de folk kan folk handla, kan folk handla blir det mer produktion. Det är det många är oroliga för, att när vi får en recession nästa gång är räntorna redan på noll, hur ska de sänka räntorna mer?

Caroline: Det går ju inte, och då finns inget verktyg för att hjälpa ekonomin.

Jan: Nej, det är det man pratar mycket om i makroekonomi. Den här konferensen jag lyssnade på, det var bara det här man pratade om. Det blir svårare att få lån, en credit crunch kan hända. Man litar inte på företag för att de kommer gå dåligt, så man lånar inte ut pengar, och så blir det en negativ spiral. Det blir inbromsning, mycket varsel, uppsägningar, lägre konsumtion, företag visar lägre vinster, går med förlust, går i konkurs. Och det är allmänt deppigt. En recession är depp, faktiskt. Det är inget kul. Och i en sådan miljö går korta räntefonder och kontanter minst dåligt.

Caroline: Vad är det här med kontanterna? När du säger att kontanter går minst dåligt, vad betyder det i praktiken?

Jan: Aktier går back, guld går back, räntefonder går back. Så det enda som inte går back är kontanter på kontot.

Caroline: Så vi har ingen inflation då?

Jan: Inte så stor i alla fall.

Caroline: Jo, men inflation.

Jan: Det är bättre att få 2 procents inflation än minus 20 procent på aktier.

Caroline: Ja. Jag börjar förstå här.

Jan: Ja, så i en recession är egentligen inget bra. Det är kasst. Och det är därför många riksbanker är rädda för recession. De vill inte att vi ska ha recession. Men det är som att säga "vi ska bara vara glada, vi får inte vara ledsna". Så funkar det ju inte heller.

Caroline: Du tycker det är en naturlag att någon gång måste recessionen komma?

Jan: Ja, jag tror det. Så har det gjort i alla år. Och så fort folk säger "det är annorlunda nu, vi behöver ingen recession", så säger jag "maybe not". Jag tror det var John Templeton som sa de fyra farligaste orden för en investerare: det är annorlunda nu.

Caroline: Ja, fast det är det på engelska.

Jan: This time it's different.

Inflation: guld och reala tillgångar

Jan: Om vi tar inflation, så karaktäriseras den av att priserna stiger, det är för mycket pengar i cirkulation. Vi har stigande räntor för att kompensera för inflationen. Blir pengarna mindre värda vill de som lånar ut pengar inte förlora på det, så då vill man ha en högre ränta. Det blir dyrare att leva, värdet på besparingar sjunker. Har du pengar på kontot och det är inflation blir de mindre värda. Det blir lönsamt att ha lån, man minskar exporten. Som jag säger, du kan inte idag köpa lika mycket för dina pengar som du kunde igår. Så det är bättre att handla idag än imorgon. Man vill spendera pengarna.

Caroline: Det här är ju inget man går och tänker aktivt.

Jan: Nej, de flesta tänker inte på det överhuvudtaget.

Caroline: Nej, men vem är det som styrs av att det är bättre att köpa idag än imorgon?

Jan: Jo, blir det extrem inflation, som du vet på 30-talet i Tyskland eller i Venezuela, då vill du handla idag. Det är bättre att ha äggen än en skottkärra med pengar.

Caroline: Ja, det är väldigt tydligt. Där blir det extremt tydligt.

Jan: Men när det är 2, 3, 4 procent, då är det ingen som tänker på det, på det sättet att "jag borde handla".

Caroline: Nej, jag tänkte mer om det var stora företag som köper stora kvantiteter, där de märker det.

Jan: Ja, skulle kunna vara, absolut. Och i en sån här miljö mår guld och reala tillgångar bäst. Bättre att äga ägget än en skottkärra med pengar. Bättre att äga ett hus eller guld eller något du kan ta på, som är realt. Vissa aktier kan gå bra också, eller det kan se ut som att aktier går bra. De kan göra 5 procent, men ofta är det då att inflationen gjort 5 procent. Så aktier kan skydda mot inflation, men de ger ingen överprestation. För Coca-Cola, om inflationen ökar med 5 procent, så höjer de priset på Coca-Cola-burkarna med 5 procent.

Deflation: långa räntefonder

Jan: Tittar vi på det sista, deflation. Deflation karaktäriseras av fallande priser, värdet på besparingar ökar, lån blir dyrare. Inte räntorna, utan lånen blir dyrare. För de lånade pengarna blir mer värda för den som har lånat ut. Så du som har lån vill inte ha lån i ett deflationsscenario. Det betyder att du måste betala mer. Du tjänar mindre, men ska betala tillbaka samma summa. Hög arbetslöshet, ofta minskande vinster. Och som jag sa innan, du kan köpa mer imorgon för dina pengar än idag, vilket gör att det blir en negativ spiral. I en sån miljö mår långa räntefonder bäst. Det är inte så konstigt, för en räntefond vill ju låna ut pengar. Lånar vi ut dem så blir de mer värda. Därför mår långa räntor bra.

Caroline: Men någon gång pratade du och jag om Japans ekonomi, över en lunch eller nåt. Och när du berättar om den här deflationen så låter det som Japans ekonomi. Kan det stämma?

Jan: De har haft problem med det här. Och de har haft andra problem också, för de har stora demografiska problem.

Caroline: Men det pratas mycket om att de sparar sina pengar. Man är duktig på att spara pengar i Japan, men man konsumerar inte så mycket.

Jan: Men det är ju superkomplicerat egentligen.

Caroline: Ja.

Jan: Nu minns jag inte siffrorna, men jag var och lyssnade på en föreläsning där någon sa att typ inom 30–50 år så är majoriteten av Japans befolkning i pension.

Caroline: Ja, de har inte en befolkning som kan producera tillräckligt för att försörja de som inte arbetar.

Jan: Men det hade också varit roligt att prata med någon som kan det här. Jag kan ju inte.

Sammanfattning: fyra klimat, fyra tillgångsslag

Jan: Så sammanfattar vi det: fyra klimat, fyra tillgångsslag. Tillväxt, aktier och räntor, dåligt för guld och kontanter. Recession, bra för kontanter, dåligt för allt annat. Inflation, bra för guld och dåligt för allt annat, även om det andra kan se ut att gå bra, för aktier. Deflation, bra för räntefonder, dåligt för allt annat. Även guld kan ibland gå bra i deflation. Och som vi var inne på, man har en kombination av klimat. Tanken är att det som går bra kommer gå bättre än det som går dåligt. Nu lät det jävligt dumt.

Caroline: Ja, det gjorde det faktiskt.

Jan: Hur ska jag förklara det här? Säg att i inflation går guldet plus 20, men de andra går minus 5 var. Då blir det ändå så att man märker att det är en grej som går mycket bättre än alla de andra.

Caroline: Ja, och det drar det andra. Så nettot blir att du går positivt.

Jan: Ja, totalt i portföljen. Så tanken är att det alltid ska gå plus. Men eftersom du äger de andra grejerna som går dåligt i perioder, så blir det ett ankare. Det blir inte bara ankare och inte bara aktier. Det här ankaret och draget uppåt gör att du får en ganska jämn avkastning. Är du med?

Caroline: Ja.

Jan: Och då kommer vänner och bekanta säga "men det är bättre att ha bara aktier i tillväxt, det är bättre att ha bara guld i inflation, man ska byta". Man ska byta, men good luck. Det går inte.

Caroline: Nej, det är nog ganska svårt.

Citat: safety genom kontrast

Jan: Om vi sammanfattar säkerheten i det vi pratat om, kan du läsa vad Harry Browne har skrivit.

Caroline: "The portfolio's safety is assured by the contrasting qualities of the four investments, which ensure that any event that damages one investment should be good for one or more of the others." Precis det du sa med ankare och drag.

Jan: Ja, precis. Den som går bra kommer gå bättre än de andra som drar ner portföljen. Så du får ett positivt netto.

Caroline: "And no investment, even at its worst, can devastate the portfolio. No matter what surprises lurk around the corner, because no investment has more than 25 % of your capital."

Jan: Vad tänker du om det?

Caroline: Jag vet inte. Säg du. Mina tankar är så komplicerade, Jan.

Jan: Nej, men nu blir jag nyfiken på komplicerade tankar.

Caroline: Men jag tänker så här, att du har max 25 procent i de olika tillgångsslagen. Så även om alla aktier skulle gå i konkurs, helt osannolikt, men även om det skulle hända, då har du max förlorat 25 procent av din portfölj.

Jan: Ja. Är du med?

Caroline: Nu sa du det så enkelt. Ja, okej.

Jan: Vill du säga det komplicerade?

Caroline: Nej, jag vill inte det. Det tar lite tid för mig att komma till det enkla.

Citat: stability

Jan: Bra. Så ska vi ta det andra portföljkravet, stabilitet.

Caroline: "Whatever economic climate arrives, the portfolio's performance should be so steady that you won't wonder whether the portfolio needs to be changed."

Jan: Hur tolkar du det?

Caroline: Att man inte behöver fundera över om man ska göra något med portföljen, vad som än händer ute i världen.

Jan: Ja, den funkar för alla väder.

Caroline: "Even in the worst possible circumstances, the portfolio's value should drop no more than slightly, so that you won't panic and abandon it."

Jan: Och det är det vi har pratat om, att man inte freakar ut, för den här portföljen går inte ner så mycket. Värsta fallet de senaste 20 åren, där den har minskat i värde, har varit minus tre. Du får inte panik på minus tre procent. Tänk att han skrev om det här redan för 50 år sedan, att folk freakar ut.

Caroline: "Stability also permits you to turn your attention away from your investments, confident that your portfolio will protect you in any circumstance."

Jan: Man behöver inte titta på den hela tiden.

Caroline: Var jag inte rätt skarp nu i tolkningarna?

Jan: Jo, precis.

Hur portföljen har gått jämfört med tillgångsslagen

Jan: Så om vi tittar på hur den har gått.

Caroline: Vänta, vilken?

Jan: Portföljen, RikaTillsammans-portföljen pratar vi om nu. Jag tänker att vi jämför alla fyra, jag visar en graf där jag jämför alla de fyra olika tillgångsslagen. Vi tittar på 100 procent aktier, 100 procent räntefonder, bara långa och korta, och bara kontanter. Och sen visar vi portföljen i den grafen också. Man kan titta på bloggen, det är avsnitt 105. Tittar vi sedan 1978 är det ganska tydligt att aktier är det som har gått absolut bäst, och kontanter är det som har gått absolut sämst. RikaTillsammans-portföljen ligger någonstans i mitten mellan dem. Och återigen, då undrar man, men varför inte bara 100 procent aktier? Jo, vill du vinstmaximera, gör det, men då ska du veta att du inte freakar ut.

Jan: För om vi tittar under samma period, så hade vi under it-bubblan, mellan 2000 och 2002, en nedgång på minus 37 procent. Och det är då index. Folk hade ju oftast inte index.

Caroline: Nej, precis. Man har massa andra aktier som kan gå ner mycket mer.

Jan: Vad var det som var populärt under it-bubblan, tror du?

Caroline: Nej, men det var ju it. It-aktier.

Jan: Ja, eller hur. Om vi separerar från index, index föll med minus 37 procent på tre år, vad föll it-aktierna? De föll med minus 80 procent under den perioden. Och det var ju det folk hade, annars hade det inte varit en bubbla.

Caroline: Nej, men vissa bolag gick väl i konkurs också. Så man hade förlorat sina pengar om man bara hade de bolagen.

Jan: Ja, precis. Man börjar om med sitt sparande. Tittar vi på finanskrisen 2008, som jag också ritat in här på grafen, minus 38, alltså på hela indexet. Återigen, de flesta har inte hela index, utan enskilda aktier. Men då har vi en nedgång på 12 månader på minus 38 procent. Jämför vi det med RikaTillsammans-portföljen, så den största förlusten som har ägt rum mellan 1978 och 2019, som jag kunde hitta siffrorna på, är minus 5,3 procent. Så den största förlusten RikaTillsammans-portföljen har gjort historiskt är minus 5 procent. Och det var ett riktigt uselt år för den.

Graferna: guldet som motvikt

Jan: Tittar vi på RikaTillsammans-portföljen mellan 1998 och 2019, det vill säga den senaste 20-årsperioden.

Caroline: Nu tittar du på komponenterna i själva portföljen.

Jan: Ja, precis. Och portföljen.

Caroline: Men du kan ju försöka beskriva den för läsaren.

Jan: Så det här är aktier, guld, korta och långa räntefonder och RikaTillsammans-portföljen, för de senaste 20 åren.

Caroline: Okej. Så den blåa linjen, RikaTillsammans-portföljen, har gått stadigt uppåt under perioden. Inga stora rörelser. Största nedgången minus 3 procent. Börsaktier har tappat minus 37 procent. Men det som sticker ut här för mig är att guld bara blir jättemycket värt 2011, ser det ut som.

Jan: Ja, runt finanskrisen, mer 2008 och 2011.

Caroline: Vad gick skitdåligt 2008 och 2011? Då var det aktier. Men de gick ändå uppåt där efter ett tag. Men visst gick det ner väldigt mycket. Att guld kunde sticka iväg på det viset är ju helt... Det ser så konstigt ut.

Jan: Och det är det här jag gillar. Du har aktier som går ner i portföljen, men guldet går upp. De två kompenserar varandra, och du har en RikaTillsammans-portfölj som går väldigt jämnt. Och det andra är också, tittar vi de senaste 20 åren, så är inte överprestationen för aktier jättehög. Om vi tittar på slutvärdet för RikaTillsammans-portföljen.

Caroline: Du menar att man jämför slutvärdet för RikaTillsammans-portföljen och slutvärdet för aktierna?

Jan: Ja, att de har gått ungefär lika.

Caroline: Med något litet gap där.

Jan: Ja, men det är inte som den förra.

Caroline: Nej, det är det inte.

Jan: Tittar vi de senaste tio åren ser vi samma sak. Vad hände med guldet de senaste tio åren, om du ska beskriva?

Caroline: Guldet har gått ganska dåligt. Aktier har gått bättre. Det hade en liten topp där 2011, som sagt. Men sen har det väl bara varit. Ja.

Jan: Men det är det här jag tycker är så intressant. De senaste 20 åren har guldet gått fantastiskt. De senaste tio åren har guldet gått sådär och aktier har gått bra. Och så får du hela det här, fyra olika tillgångsslag, när något går bra går det andra dåligt, och när något går dåligt går det andra bra. Och du själv ligger där i mitten.

Caroline: Ja.

Jan: Precis på de här graferna också hamnar RikaTillsammans alltid i mitten av de fyra tillgångsslagen, vilket inte är så konstigt.

Caroline: Det är inte att förakta.

Jan: Inte alls.

Faktiskt utfall på Shareville

Jan: Om vi tittar på faktiskt utfall, hur har det gått? Nu har vi tittat på de olika tillgångsslagen, men det här är en faktisk implementation med avgifter. Vi har kört den här portföljen sedan 2014 på Shareville.

Caroline: Shareville, det är ju på Nordnet.

Jan: Nordnets tjänst, där man kan följa våra portföljer. Vi har en sponsrad länk till Shareville. Det är gratis att bli medlem, det blir man via Nordnet. Sen kan man bara trycka på vår RikaTillsammans-portfölj och trycka följ, och då kan man se hur den utvecklas varje dag, om man vill det. Varför man nu ska vilja det. Då kan vi se att om man jämför mot Stockholmsbörsen, alltså SIX RX, och nu tycker jag det här är en jäkligt orättvis jämförelse, för vi jämför verkligen äpplen med päron. RikaTillsammans-portföljen är bara 25 procent äpple, alltså 25 procent aktier. Men då ser vi väldigt tydligt 2018, när vi hade de stora nedgångarna i aktier, då rörde sig RikaTillsammans-portföljen knappt.

Jan: De här bilderna kan du se på bloggen. Och som jag sa innan, jag älskar Shareville för att man kan följa de här portföljerna, men jag har vissa invändningar, som att de jämför mot Sveriges 30 största bolag. Det är inte en relevant jämförelse på det sättet. Men det är ändå roligt att logga in och se att man har gjort 42 procent och de har gjort 15, OMX.

Riskjusterad avkastning och tre stjärnor

Jan: Och framförallt något jag också tycker är roligt, nej, jag ska inte gå på någon rant kring Shareville här, men Shareville jämför portföljen med andra sparare. Och den här portföljen varierar, men den ligger väldigt ofta bland de 10 procent bästa portföljerna på Nordnet någonsin, för man mäter egentligen detta på riskjusterad avkastning. Just nu har portföljen tre stjärnor, alltså att det är topp 10 procent. Och det roliga är att många andra portföljer, nu kommer mitt lilla rant, som har tre stjärnor, de har tre stjärnor under en viss period och sen har de aldrig tre stjärnor igen. De är inte stabila, för vi har ändå fem års historik på den här portföljen.

Jan: Det här kan man följa via vår sponsrade länk i anslutning till avsnittet. Jag ska inte gå igenom supermycket siffror här, för det blir inte så roligt att lyssna på, men jag har gjort en sån här simulering som vi brukar göra på våra portföljer, så man kan se hur den ska bete sig. Vad ska den ge för förväntad avkastning? De tabellerna finns på bloggen.

Simulering: förväntad avkastning

Jan: Man kan säga så här, i den 50:e percentilen, vad vi har gjort är att vi har tagit RikaTillsammans-portföljen, tittat på förutsättningar och sen gjort 10 000 kombinationer över olika perioder. Hänger du med? Alltså över en tioårsperiod, till exempel. Och då får vi fram att den ska ge i genomsnitt 7 procent om året. Den har gett historiskt 7 procent, men jag tycker det är för mycket. När jag har läst teorin ska den ge mindre.

Caroline: Vad är det du baserar det tyckandet på? Är det en känsla?

Jan: Det är en känsla, och det är när jag har läst andra böcker om RikaTillsammans, eller om permanentportföljen, så ligger den lite för högt här. Så man ska alltid vara lite skeptisk. Och vi har haft bra börsutveckling de senaste åren.

Caroline: Ja, är det inte det som det beror på?

Jan: Också det spelar in. Men det jag tycker är intressant att jämföra den med är framförallt när jag jämför med en 90/10-portfölj. Alltså 90 procent aktier, den globala barnportföljen. När jag jämför simuleringen för RikaTillsammans-portföljen och den globala barnportföljen, så jämför vi den 50:e percentilen, det mittersta utfallet, där det är lika stor sannolikhet att det blir bättre som sämre. Då ger RikaTillsammans-portföljen 7 procent, typ 7,9, medan globala barnportföljen ger 8,5. Så de ger nästan samma avkastning i den 50:e percentilen. Men om vi tittar på maximala förlusten, då ligger den här på halva risken. RikaTillsammans-portföljen har minus 10, medan globala barnportföljen ligger på minus 25 i risk. Så avkastningen är ungefär samma, men risken är dubbelt så hög för den andra.

Caroline: Eller hälften så låg. Hälften så stor. Jag vet inte.

Jan: Jag tror vi sa samma egentligen.

Caroline: Ja.

Jan: Så tricket är, ungefär upp till 50:e percentilen, ungefär samma avkastning med mindre risk. Däremot tittar vi på de bästa utfallen, så är globala barnportföljen mycket bättre. I de 90:e percentilen, de 10 procent bästa utfallen, gör RikaTillsammans-portföljen typ 10 och den andra ger 15, ish.

Caroline: Vänta, är det mycket bättre? Att globala barnportföljen ger 15 procent och RikaTillsammans-portföljen ger 10?

Jan: Ja.

Caroline: Ja, över lång tid kan det nog spela stor roll.

Jan: Över lång tid spelar det jättestor roll i de bästa scenarierna. Men man kan säga så här, i de värsta scenarierna är RikaTillsammans-portföljen mycket bättre, för den går typ aldrig back. Men i de bästa scenarierna blir det ett ankare, ett drag. Den klarar inte att gå lika högt upp. Medan en 100-procentig aktieportfölj, en global barnportfölj, är mycket sämre i de sämsta utfallen, men mycket bättre i de bästa. Det hänger ihop med graferna också, att aktier svänger mer, RikaTillsammans-portföljen är mer balanserad.

Caroline: Ja.

Sannolikheten att gå plus

Jan: Allt det här kan man nörda ner i siffror. Men något jag tycker är mest roligt är sannolikheten för att gå plus. Vad är sannolikheten att jag får mer pengar i den här portföljen i slutet än när jag började? På ett år är sannolikheten 80 procent, på fem år är den 99,7 procent och på tio år är den 99,99 procents sannolikhet. Och jag som är negativ och försiktig, I love this. På ett år med en 100-procentig aktieportfölj har du 60 procent upp, 40 procent ner, så du har 20 procentenheter högre sannolikhet med RikaTillsammans-portföljen. Sen kan man titta mer, men sannolikheten att få över 5 procent är över 50 procent också, så det är bra.

Citat: simplicity och fonderna

Jan: Så det var stability. Jag tänker att vi ska ta den sista, det sista portföljkravet av tre. Då är det simplicity, av Harry Browne.

Caroline: "The portfolio should be so easy to maintain, and require so little of your time, that you'll never be tempted to look for something that seems simpler but is less safe."

Jan: Så det ska vara en enkel portfölj.

Caroline: Ja, precis.

Jan: På bloggen finns det en lista på fonderna. Då går jag igenom de fonder som ligger i portföljen.

Caroline: Har du skrivit tillväxt inom parentes här?

Jan: Ja, precis. Det handlar helt enkelt om de fonder som är i aktiedelen. Och det är de vanliga fonderna vi har i de andra portföljerna också. Länsförsäkringar Global Index, nära, SEB Sverige Indexfond och så vidare. Och jag vet att många läsare gillar Avanza Global. Men det är inte riktigt ett alternativ, eftersom du inte kan köra den här portföljen hos Avanza. Det kommer jag in på alldeles strax. Så listan med fördelningen finns på bloggen, kan vi bara säga.

Recessionsdelen: korta räntor i olika valutor

Jan: Tittar vi på recession har vi korta räntefonder, och här har jag faktiskt valt att göra en lite mer komplicerad grej. En kort räntefond och kontanter är ungefär samma sak, att man lånar ut pengar på kort löptid. Men eftersom vi har så låga svängningar vill vi inte utsätta oss för höga svängningar i valuta. Så därför har jag valt, när vi har de här kontanterna, att ha dem typ i euro, US-dollar och olika valutor. Här börjar vi introducera de här börshandlade fonderna, alltså ETF:er. Och många av de här fonderna går inte att köpa på Avanza, utan då behöver man ha Nordnet. Det gör det också klurigt att månadsspara. Så därför brukar jag säga att ska man månadsspara, lägg in pengarna bara som ett saldo eller kontanter. Eller i Spiltan Räntefond Sverige-fonden. Men jag behöver inte läsa upp fonderna, de finns på bloggen.

Inflationsdelen: guld

Jan: Tittar vi på inflationsdelen handlar det mycket om guld. Och där finns det inget alternativ för guld i svenska fonder, utan då måste man ha de här börshandlade fonderna, typ ETFS Physical Swiss Gold. Och var hittar man det nu? Nordnet. På listan har jag skrivit kortnamnet. Till exempel den här börshandlade fonden, ETFS Physical Swiss Gold, GZUR. Det är kortnamnet, så det skriver man in i sökfältet, GZUR, så kommer den upp och man kan välja den.

Jan: Här kan man, om man vill göra överkurs, byta ut det eller lägga till lite silver. För silver rör sig mer än guld, så det kan vara en kort spekulation. Och som vi har pratat om med Erik Strand och sånt, allt guld är inte skapat lika. Så här kan BullionVault vara ett alternativ om man har 50 000. Men det har jag skrivit om på bloggen. BullionVault har nämligen en minimiavgift på 500 kronor per år. Köper du guld för 1 000 kronor och betalar 500 kronor i minimiavgift, då har du betalat 50 procent i avgift. Därför brukar jag säga att BullionVault bara är intressant när man har 50 000 kronor, så att de 500 kronorna du betalar oavsett blir 1 procent av 50 000. Och där har vi också en sponsrad länk till.

Deflationsdelen: långa räntefonder

Jan: Sista delen, deflation. Det här är den del jag egentligen är mest orolig för. För i deflation vill du ha långa räntefonder, och i Sverige är en lång räntefond på sju år. Och det är inte att pengarna är låsta, utan att de lånar ut pengar. Du kan fortfarande få ut dina pengar när du vill, men räntefonden lånar ut pengarna på sju års sikt. Men teorin bakom permanentportföljen säger att det måste vara 20 eller 25 år, helst 25 år. Och det går inte att hitta en svensk räntefond som lånar ut på 25 år. Den längsta svenska räntefonden är på typ sju, åtta, tio år.

Caroline: Vänta, men vad händer nu? Man sätter in sina pengar i en räntefond som köper lån, som lånas ut på 25 år, men våra pengar är inte låsta i 25 år?

Jan: Vänta lite, du får vänta.

Caroline: Jag känner mig lite stressad, jag känner att vi har pratat i över en timme.

Jan: Ja, jag förstår.

Caroline: Jag lånar ut mina pengar, eller jag sätter mina pengar i en räntefond som lånar ut pengarna på sju år. Vad händer sen efter sju år?

Jan: Ja, då får räntefonden tillbaka alla pengarna och påbörjar en ny. Och säljer det lånet till någon annan. Det här är avsnitt 63 om räntefonder. För man handlar med lånen. Det är inte som att man är en bank. När vi tar ett bolån, till exempel på banken, då är det banken som lånar ut våra pengar. Men banken måste få sina pengar någonstans, och då säljer de bolånet till någon annan. Så det är mycket handel med det där.

Jan: Så därför måste man ha sådana här börshandlade fonder, som till exempel BlackRock iShares Government Bond, 25–30 år. Det här är ett vanligt misstag. Folk säger ibland "jag vill göra en svensk RikaTillsammans-portfölj, och jag har AMF Räntefond Lång, som är en av de längsta svenska räntefonderna". Men då har du inte en RikaTillsammans-portfölj. Då har du 25 procent aktier, 25 procent guld, men sen har du 50 procent korta räntefonder. För du har ingen lång räntefond. Och då har du missat ett klimat, deflation, där din portfölj bara kommer gå back. Därför måste det vara de här börshandlade fonderna. Men de introducerar en valutarisk. Eller en möjlighet. Som nu när svenska kronan har blivit mindre värd, så har det underlättat jättemycket för RikaTillsammans-portföljen. Det är därför den har gått så bra.

Avanza, Nordnet och varför så många fonder

Jan: Så listan finns antingen om man tittar på YouTube eller på bloggen. Och om vi ska ta de sista kommentarerna: portföljen, som jag har varit inne på innan, går inte att ha på Avanza, man måste göra den på Nordnet. Det är för att Avanza inte tillåter köp av de här börshandlade fonderna. Det är lite roligt, för beroende på vem man pratar med på Avanza handlar det om allt. "Nej, men fonderna är inte godkända." Och jag var "men de är godkända på Nordnet, jättekonstigt". Och sen var det "nej, men vårt system pratar inte med den tyska börsen, så du kan inte köpa". Så det verkar vara lite strul med det. Man kan bli kund på Nordnet om man vill sätta ihop den. Använd gärna vår sponsrade länk. Det kostar inte något, men vi får en liten ersättning.

Jan: Och sen, varför har vi valt så många fonder? Vi har valt fem fonder i varje kategori, så det är typ 20 fonder. Jo, för att få spridning i olika valutor, spridning i olika typer, men också för att kunna få godkännande för belåning. Det här är nämligen en bra portfölj att belåna, eftersom den rör sig så lite. Sen handlar det om att det inte går att månadsspara i den här portföljen, utan då får man lägga pengarna på kontot eller i den här Spiltan-fonden.

Caroline: Hur gör man när man ska sätta in där då?

Jan: Bara automatisk överföring, men du har inget köp.

Caroline: Nej, man kan inte göra en sån här autogiro.

Jan: Jo, du kan göra autogiro in på din depå, alltså på ISK-kontot, men du köper ingenting för det, du bara lägger pengarna. Man måste köpa när man väl är inne där.

Caroline: Ja, och det gör man en gång.

Jan: Det gör man när man balanserar om, en gång om året. Och som vi var inne på i den långa räntedelen, löptiden måste vara 20 år eller mer. Och vi har en valutarisk, eller valutamöjlighet, i det här.

En portfölj för att bevara kapital, inte slå börsen

Jan: Och återigen, det är inte en portfölj för att slå aktier. Det är en portfölj för att gå plus varje år. Och den kommer göra det i många, många år.

Det är inte en portfölj för att slå aktier. Det är en portfölj för att gå plus varje år. Det här är också en portfölj som egentligen bevarar de pengar du har. Så är man inne på FIRE, den här fyraprocentsregeln, vi pratar om det i avsnitt 49, att leva på avkastningen av sitt kapital. Om någon skulle säga "Jan, nu kommer du inte tjäna en krona mer i ditt liv på ditt jobb, alla dina pengar kommer komma från ditt sparade kapital, hur vill du placera dina pengar?", då hade jag placerat dem så här.

Jan: Och medan forskningen är väldigt tydlig, som vi pratade om med Paolo Sodini i avsnittet, globalexponerad, låga avgifter, så är det här en annan teori. Det här är ett annat djur. Så är man intresserad av det här och vill läsa mer, läs de här fyra böckerna. Permanent Portfolio av Craig Rowland, Fail-Safe Investing av Harry Browne, det är därifrån alla citaten är, och Money: Master the Game av Tony Robbins. Han skriver inte så mycket om permanentportföljen, men om all weather-portföljen, som är nästan samma sak. En portfölj för alla väder. Och sen kan man naturligtvis googla permanent portfolio eller all weather portfolio.

Överkurs: att belåna portföljen

Jan: Nu kommer vi till överkursen.

Caroline: Ja, det är egentligen det sista vi ska ta innan avslutningen.

Jan: Och det här är en portfölj som vi pratar om i avsnitt 102, om att amortera, spara, investera, till och med belåna. Det är en portfölj som är enkel att belåna. Jag har klippt in en bild från vårt Nordnet-konto. Vi kör ju den här på Nordnet. Och här har Nordnet bedömt den här portföljen som så pass låg risk att de ger oss den bästa räntan. Vi ser också att de markerar med grönt, ljusgrönt och mörkgrönt. Och den här ligger spot on i det säkra, trygga. Så Nordnet bedömer den här portföljen som låg risk. Avsnitt 102 kan man lyssna på.

Avslutning och kommande avsnitt

Jan: Har man frågor eller kommentarer tänker jag att det bästa stället att ställa dem är på bloggen, i avsnitt 105.

Caroline: 152?

Jan: Nej, 105. I anslutning till avsnitt 105. Så kan vi ha diskussionen där. Och sen, som vanligt, följ oss gärna på Shareville. Använd vår sponsrade länk, så får du se hur det går när vi gör någon ändring i portföljen, som sker typ en gång om året.

Caroline: Men vad händer då? Man får en uppdatering?

Jan: Ja, man får en uppdatering. Och där brukar jag också säga, för att få de här uppdateringarna, särskilt om man följer en av våra portföljer, för jag skrev också i förra veckan att vi sålde av gulddelen, den här Pacific Precious, så är det bra att man är uppsatt på nyhetsbrevet, så att man inte kanske sitter med någon gammal. Det händer en gång om året. Det är inte så att varje vecka "nu gör vi en ändring i portföljen", utan det ska vara extraordinära omständigheter. Som nu att den här Pacific Precious-förvaltaren hoppade av, sålde allt sitt innehav. Det är delade åsikter om vad som har hänt. Det är värt att gå in på bloggen och läsa den här artikeln som heter "Sålt av Pacific Precious", om det är så att du äger den fonden.

Jan: Så prenumerera gärna om du lyssnar på oss på podden. Gillar du det vi gör, skriv en recension och ge oss fem stjärnor.

Caroline: Eller så här, man får skriva en recension.

Jan: Och ge oss fem stjärnor. Nej, jag ska inte skoja. Tryck på prenumerera här på YouTube om du tittar på oss. Nyhetsbrevet, rikatillsammans.se, överst kan du anmäla dig. Och sen säger vi inte så mycket om sociala medier, men ibland kommer det ett inlägg där. Och gillar du det vi gör och vill att vi ska kunna fortsätta göra det här, sponsra oss gärna på Patreon. Det är många som gör det. Vi kommer ha vår första digitala Patreon-träff, så vi kommer prata om frågor. Vi har delat med oss av lite investeringstips där för de som sponsrar oss, så vi försöker ge lite bonusvärde. Man kan gå in på patreon.com/rikatillsammans. Och man väljer själv om man vill stödja med 10 kronor i månaden eller 30 kronor. Jag tror de flesta gör faktiskt typ 50 kronor, att det är någon slags billig fika. Det är så här många bäckar små. We love it.

Jan: Kommande avsnitt har vi faktiskt två planerade. Det kommer vara med Pontus Kopparberg.

Caroline: Och vem är det nu då?

Jan: Han har varit vd på Bjurfors, som är en mäklarbyrå, och varit chef för Fastighetsbyrån på Swedbank. Vi skulle göra en intervju med honom om bostadsmarknaden och tips när du köper bostad, villa eller bostadsrätt. Och det slutade med att det blev två avsnitt.

Caroline: Ja, och vi kan väl bjuda in honom igen och göra åtminstone ett avsnitt till. Det var mycket matnyttigt.

Jan: Ja, vi tänkte att vi skulle prata om köp av fastigheter utomlands. Men det hann vi inte med. Det kommer förhoppningsvis att komma.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Och sen kommer Erik Strand tillbaka hit, som vi ska prata med om vad som hände med fonden och sådant. Så har du frågor du vill ställa till honom, kan du också skriva dem i bloggen. Men det är ett stort tack. Sorry att det här blev lite långt, det här avsnittet.

Caroline: Det blir det ibland.

Jan: Tack så mycket.