Nybörjarportföljen – vår enklaste och mest populära portfölj

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Introduktion till nybörjarportföljen
2. Vad avsnittet handlar om
3. Ansvar och villkor
4. Sammanfattning av poängerna
5. Egna simuleringar mot Lysas data
6. En uppdatering av en gammal artikel
7. Modern portföljteori och historien bakom 60/40
8. Riskjusterad avkastning och korrelation
9. Den optimala mixen och 60/40-portföljens ursprung
10. Varför 60/40 lever kvar i forskningen
11. Repetition: var avkastningen kommer ifrån
12. Hur man känner igen en bra rådgivare
13. Varför vi kallar den nybörjarportföljen
14. Fördelning och tidshorisont
15. Vad man kan förvänta sig av portföljen
16. Norska oljefonden
17. Global fond deluxe
18. Ombalansering och avkastning genom tre kriser
19. Antagandena bakom nybörjarportföljen
20. Varför månadssparande spelar roll
21. Gör det själv: tio fonder
22. Så ser den rekommenderade versionen ut
23. Genomlysning: regionfördelning
24. Genomlysning: bolagsstorlek och branscher
25. Avanzas fondportföljanalys
26. Avgifter, CO2-risk och hållbara fonder
27. Nörderiet börjar: simulering
28. Monte Carlo-simulering
29. Vad det är vi simulerar
30. Förväntat slutvärde och percentiler
31. Att tolka spannet
32. Maxförlust och drawdown
33. Sannolikheten att gå plus
34. Histogram över slutvärden
35. Histogram över maxförluster
36. Faktiskt utfall på Shareville
37. Lysas data och jämförelsen
38. Identiska resultat
39. Faktiskt utfall på Lysa
40. Value at risk på månadsbasis
41. Hur en krasch faktiskt beter sig
42. Hur mycket kan man förlora i en utdragen kris?
43. Fika tillsammans-tillfällena
44. Praktiskt om Fika tillsammans och kommande avsnitt

Introduktion till nybörjarportföljen

Jan: Nybörjarportföljen är jättebra. Det är en klassisk, lagom balanserad portfölj. Perfekt för nybörjaren. Men även proffsen, som norska oljefonden, använder den.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 89, och vi ska prata om nybörjarportföljen. Jag tänkte inte så mycket att vi ska prata om fonder, för det gjorde vi här om veckan, utan vi ska dyka ner i varför 60/40-portföljen är bra, hur den funkar och vad man kan förvänta sig. Varför är den fördelad på det viset?

Caroline: Precis. Och jag tänkte bara säga att vi gjorde introduktionen precis så som vi brukar nu, va?

Jan: Ja, för att vi fick jättemycket roliga kommentarer förra veckan på YouTube. Vi hade jazzat till det lite i inledningen.

Caroline: Ja, precis. Du sa så här, du sa hej istället för...

Jan: Nej, jag sa hallå istället för det sedvanliga hej.

Caroline: Och du hade... försökte freestyla.

Jan: Men nu gör vi det precis som vanligt.

Vad avsnittet handlar om

Jan: I alla fall, dagens innehåll är en genomgång av 60/40-portföljen. Det är fokus på själva portföljkonstruktionen, varför det är 60/40 snarare än vilka fonderna är. Det blir en kort repetition av det här med vikten av tillgångsallokeringen, att det är viktigt att välja andelen aktier och räntor snarare än fonderna. Sen tänkte jag att vi ska göra en genomlysning av portföljen. Det vill säga titta på vilka branscher, vilka regioner, det här med klimatneutraliteten också, titta på CO2-utsläpp. Och sen blir det nörderi på hög nivå, mycket simulationer. Vad kan man förvänta sig i risk, i avkastning, i maximal förlust.

Caroline: Över tid. Ja, men precis, om man har den här portföljen i 5–10 år.

Jan: Och sen ska vi naturligtvis titta på simulationer och se hur det har gått historiskt. Lite överkurs är att jag har fått data från Lysa, från den här fondroboten. De har delat med sig av sin data.

Caroline: Fördelat 60/40?

Jan: Ja, fördelat 60/40. Så det kommer vara jättekul att titta på.

Caroline: Jag ska bara säga en sak angående den här inledningen, eller sammanfattningen som vi gjorde. Det är rätt många kanske lite svåra ord, tillgångsallokeringar, om man aldrig har stött på det.

Jan: Vi kommer att prata begripligt om en liten stund. Det här var bara sammanfattningen.

Caroline: Nej, det var inte ens sammanfattningen, det var innehållet.

Jan: Innehållet, förlåt mig. Sammanfattningen kommer alldeles strax.

Ansvar och villkor

Jan: Men innan dess behöver vi ta det här vanliga med ansvar och villkor, som lagstiftningen säger. Det här är inte finansiell rådgivning, utan allmän information. Till exempel: det här avsnittet är inte sponsrat. Men vi har fått data från Lysa, och vi refererar till Nordnet, så vi har sponsrade länkar i det. Vi rekommenderar alltid att ta kontakt med en finansiell rådgivare som är certifierad och som kan titta på hur det är just för dig. Vi kan inte ta ansvar för eventuella förluster. Och i synnerhet idag är det extra viktigt att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Det enda vi kommer prata om idag är statistik, sannolikheter och hur det har funkat historiskt. Avsnittet bygger på att framtiden kommer se ut ungefär som det har gjort bakåt, men inte exakt. Det är en risk att man kan förlora sina pengar, och vill man läsa mer om de här villkoren kan man göra det på rikatillsammans.se.

Jan: Så, då blir Erik glad. Erik är ju juristen. Då tänker jag att vi tar sammanfattningen i ett par punkter. Den är till för den som bara vill lyssna nu, den här korta stunden, och få ut vad det är vi pratar om.

Sammanfattning av poängerna

Jan: Det handlar om att 60/40-portföljen är den mest klassiska portföljen. Jag kommer till och med prata lite om historien bakom den. Den har hängt med sen typ 1950-talet. Det som är viktigt att komma ihåg är att avkastningen, alltså hur mycket pengar du tjänar i ditt sparande, beror mest, till över 80 procent, på om du väljer aktier, räntor eller något annat tillgångsslag. Så vilken specifik fond man väljer spelar i princip ingen roll. Det är ett av de grundläggande antagandena.

Caroline: Du bara skrattar åt mig.

Jan: Nej, men kör på.

Caroline: Det spelar kanske lite roll, men inte så stor roll som man kan tro.

Jan: Nej, mindre än 5 procent av avkastningen. Om vi refererar till förrförra avsnittet, avsnitt 87, så visar forskningen väldigt tydligt att det som är bäst över tid är ett globalt index, passiv förvaltning och låga avgifter. Det är det som ger bäst odds. Tittar vi specifikt på 60/40-portföljen är det rimligt att räkna på ungefär 6 procent avkastning över tid, givet att framtiden kommer se ut till viss del som historien.

Caroline: Så 6 procent per år?

Jan: Per år kan man räkna på en 60/40-portfölj. Tittar man på maxförlust är det rimligt att räkna med att ett enskilt år kan förlora som mest 20 procent. Och då är det med 95 procents sannolikhet. Så man kan förlora mer, och i 95 procent av alla fall kommer den vara max 20 procent. Vi kommer att titta på det.

Egna simuleringar mot Lysas data

Jan: En annan slutsats var att jag först gjorde mina egna simuleringar och beräkningar. Sen fick jag Lysas data, och det var i princip identiskt. Mina var lite bättre, men det är så små skillnader.

Caroline: Lite bättre på vilket sätt?

Jan: På alla sätt.

Caroline: Nej, men så kan man inte säga. Det är bara statistiskt. För en simulation är inte samma sak som data som finns.

Jan: Nej, men jag tittade på deras data och sen gjorde jag simuleringar från rådatat själv. Och som jag sa innan när vi pratade om villkoren: jätteviktigt idag, historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning, så att man kommer ihåg det. Sen skulle jag också säga att det här avsnittet är ganska graftungt, särskilt i slutet, och innehåller mycket siffror. Så jag rekommenderar verkligen att gå in på bloggen på rikatillsammans.se.

Caroline: Man kan läsa inlägget som hör till.

Jan: Ja, för där kommer det vara mycket bilder, grafer och tabeller. Det gör sig varken särskilt bra i en podd eller i en vlogg.

En uppdatering av en gammal artikel

Jan: Sen kan vi också säga att det här faktiskt är en uppdatering av en gammal artikel vi hade om nybörjarportföljen.

Caroline: Hur gammal är den?

Jan: Den var så pass gammal att vi inte hade studion. Jag står i vardagsrummet med dåligt ljud och sånt. Det var lite awkward. Det var därför jag sa, okej, vi har massa intressanta saker att prata om, men vi måste göra om nybörjarportfölj-avsnittet.

Caroline: Jo, men det har tillkommit mycket kunskap också.

Jan: Ja, absolut. Så jag tänker att vi kör igång. Jag tänker faktiskt att vi börjar lite med historien. Jag måste bara säga, en portfölj, det är ju att förr i tiden hade man verkligen en portfölj med sina aktiepapper i.

Caroline: Ja, med värdepapper.

Jan: Det är därför det heter portfölj nu också, när man har sina värdepapper på internet.

Caroline: Ja, men jag tror, du vet, frågan är om det inte är Spiltan. När jag var och hälsade på någon som hade så här inramade aktier. Verkligen själva värdepapperna. Det är ju så fint.

Jan: Ja, det är fint.

Caroline: De är väldigt fina. Som kalligrafi och så.

Jan: Ja, precis. Du som ibland är på sådana här traditionella loppisar. Jag ska se ifall jag kan hitta värdepapper på Tradera.

Caroline: Ja, det hade ju varit jättekul.

Modern portföljteori och historien bakom 60/40

Jan: Men i alla fall, jag försökte googla igår om 60/40-portföljens historia. Men det var supersvårt.

Caroline: Vad var det du ville veta?

Jan: Jag ville veta: vem var först? Men jag hittade ingenting. Efter ett tag hamnade jag på Quora, om det uttalas så. Där var det faktiskt en som hade skrivit en historia som jag tyckte lät bra, så jag återberättar den. Den här finansiella rådgivaren skrev att typ 1952 kom Harry Markowitz med det som idag kallas för modern portföljteori. Eller modern portfolio theory, MPT. Den har använts supermycket.

Caroline: Precis.

Jan: Och vad han sa var att om man diversifierar, alltså sprider riskerna, inte lägger alla äggen i samma korg, det vill säga köper olika tillgångsslag för sina pengar...

Caroline: Ja, precis.

Jan: ...till exempel aktier och räntor eller kontanter eller guld, så kommer man kunna öka den riskjusterade avkastningen. Den riskjusterade avkastningen är den avkastning man får i förhållande till risken. Och det här är viktigt, för jag brukar ibland skoja med folk. Jag säger att jag vet ett skitbra ställe där man kan få 3 600 procents avkastning. Och alla blir så här, wow, 36 gånger pengarna.

Caroline: Ja, det kan man räkna ut i alla fall.

Jan: Men man bryr sig inte så mycket om risken.

Caroline: Nej, men då säger de, vad ska jag göra?

Riskjusterad avkastning och korrelation

Jan: Låt oss gå till närmaste kasino Cosmopol, så sätter vi allt på rouletthjulet, bara en siffra, inte ens en färg, på en siffra. Och det vill ju inte folk göra.

Caroline: Varför?

Jan: Jo, för det är 97 procents sannolikhet att du förlorar. Så den riskjusterade avkastningen på ett roulettbord är skitdålig. Men om man bara tittar på den potentiella vinsten är den ju jättebra. Så man måste alltid tänka på vilken avkastning man får i förhållande till risk. Målet är att jag vill ha en så bra riskjusterad avkastning som möjligt. Om man förenklar Markowitz teori grovt, och nu kommer jag säkert få skit, för det finns ju kurser i det här, så det är min egen förenkling, då säger den så här: ta alla investeringar du har tillgängliga, titta på förväntad avkastning, titta på risken, och titta sen på hur de rör sig tillsammans med de andra. Alltså korrelationen mellan guld och aktier, eller aktier och räntor. Hur mycket beror deras avkastning på varandra?

Caroline: Men gör de det?

Jan: Ja, det gör de. För när aktierna... Till exempel, ofta brukar det vara så att när aktiemarknaden går ner, går räntorna upp, eller vice versa. Du har till exempel Sverige- och USA-aktier, de korrelerar jättemycket. Man brukar säga, om USA nyser får Sverige förkylning. För det är ett jättestort samband.

Caroline: Ja, det här har jag hört.

Jan: Ja, men det är mycket mindre samband mellan till exempel guld och aktier. Där är det nästan negativ korrelation. Man brukar prata om att i 98 procent av fallen då aktier går ner, då går guldet upp. Så där är en negativ korrelation.

Den optimala mixen och 60/40-portföljens ursprung

Jan: Så man tittar på förväntad avkastning, risk och korrelation. Sen räknar man ut den mix som ger bäst avkastning. Då kan man göra en sån fin kurva, och så kan man se, här är det optimalt, här får jag bäst avkastning i förhållande till den risk jag tar. Teorin säger att om allt går enligt plan, vilket är osannolikt, så ska man investera i den mixen. Så det finns liksom ett rätt svar. Och så säger den att om du vill ha mindre risk än den optimala, lägg till kontanter eller räntefonder. Vill du ha mer risk, belåna, använd hävstång.

Caroline: Okej. Spännande. Ja, men det är verkligen förståeligt. It makes sense liksom.

Jan: Och tittar man på 1952, då fanns det i princip bara amerikanska räntor och amerikanska aktier i USA, där man kom fram till det här, eller i Sverige fanns det svenska aktier och svenska räntefonder. Räknade man på den här moderna portföljteorin på 50-talet, så kom man fram till att den optimala mixen för 70 år sedan var ganska lik 60/40. Så där har man sitt ursprung, och sen har den hängt med.

Bara för att det här var den optimala mixen 1950 betyder inte det att det är den optimala mixen idag.

Jan: Så man kan inte bara ta det och säga, ja men det var bäst på 50-talet, det är bäst idag. När vi pratar om 60/40-portföljen var till exempel Paolo Sodini i avsnitt 87 ganska tydlig med att i början av livet, när man inte har så mycket kapital, då är det dumt att ta låg risk. Då ska man snarare ta hög risk, och sen minskar man risken ju äldre man blir.

Caroline: Jag satt här och funderade, okej, men det var bra 1950, men kanske inte optimalt nu. Men då svarade du på frågan att det beror på var man är i livet, som professor Sodini pratade om.

Varför 60/40 lever kvar i forskningen

Jan: Ja precis, och hur ens ekonomiska situation ser ut, hur ens ekonomiska mål ser ut, den här finansiella termometern man själv har, att man kan sova gott om natten och så vidare. Men eftersom det här var ganska nära den optimala portföljen då, så var det många fonder som började använda den och jämföra sig mot den här 60/40-portföljen. Det gjorde att den därmed också ofta förekom i studier. När forskare gjorde studier på aktiemarknaden använde de ofta 60/40-portföljen som jämförelse. Så i princip varenda studie som fortfarande görs har alltid en 60/40-portfölj med.

Caroline: Tycker du att det är rätt, Jan?

Jan: Nej, men jag tycker absolut att det är bra. Vi kommer till det sen. Jag kallar ju den här för nybörjarportföljen, och vi gör det av en anledning.

Caroline: Jag tycker bara det är spännande, för så är det mycket i forskningsvärlden generellt. Att det man har gjort förr, man bygger på gamla resultat, och ibland borde man kanske egentligen bara revidera allt man vet. Okej, nu tar vi nya tag.

Jan: Absolut. Och det vi också kommer göra ett avsnitt om snart är 90/10, som är det andra alternativet, och sen kanske vi gör ett om den försiktiga portföljen också. Vi får se. Det här var basen. Jag kommer strax göra en utvikning kring norska oljefonden också.

Repetition: var avkastningen kommer ifrån

Jan: Men jag tänkte att vi ska ta någon kort repetition. Det här har vi tjatat om i många avsnitt, framför allt i avsnittet med Claudia Galli, som är ett superavsnitt för den som är nybörjare. Där pratar vi om var pengarna kommer ifrån, var avkastningen kommer från. Avkastningen kommer till 80 procent från tillgångsslaget, alltså från att välja aktier eller räntor. För oavsett vilken bästa räntefond du har, den kommer aldrig vara lika bra som en aktiefond i avkastning. Jag tror att i avsnittet, vi har ett helt avsnitt om räntefonder, där pratade vi om det som att aktier är gasen i portföljen och räntefonderna är bromsen. Man vill inte ha en bil utan gas, och man vill inte ha en bil utan broms, utan man vill ha både och. Sen kan man trampa lite olika hårt på dem.

Jan: Så det viktigaste är att välja andelen aktier och räntor. Det kommer påverka mest. Det som påverkar näst mest, om du väljer aktier, är: väljer du svenska aktier eller globala aktier, amerikanska eller europeiska eller asiatiska? Men det påverkar bara 15 procent av avkastningen. Så det är marginellt. Det som spelar minst roll är: väljer du Länsförsäkringars globalfond, Avanzas globalfond eller Swedbanks globalfond? För de är rätt så lika. Så det spelar typ bara 5 procent av avkastningen. Det här är basen, och det är superviktigt att man vet det.

Hur man känner igen en bra rådgivare

Caroline: Och det här är intressant, för när man träffar en rådgivare pratar de oftast om fonderna och inte om tillgångsslaget. Eller fondtypen. Och inte så mycket heller om vart man vill ta vägen med sina pengar.

Jan: Nej, det är katastrof. Vi har ju ett avsnitt om ekonomiska rådgivare. Där brukar vi säga att ett av de enklaste och bästa sätten att skilja en bra rådgivare från en dålig är att titta på hur de tar betalt. Tar de betalt per timme eller fast pris på uppdraget, jättebra. Tar de betalt i procent, så bara, ja, jag hjälper dig, det är gratis, men vi tar 0,5 procent av pengarna varje år, då är det bara att springa.

Caroline: Spring, spring, spring.

Jan: Det är inget bra. Och det blir rätt mycket pengar till slut.

Caroline: Ja, precis.

Jan: I förra avsnittet, 88, rekommenderade vi två finansiella rådgivare som tar betalt på just det här sättet.

Varför vi kallar den nybörjarportföljen

Jan: Men om vi tittar specifikt på 60/40-portföljen. Vi har köpt den i många år. Vi valde att kalla den för nybörjarportföljen.

Caroline: Ja, varför? Eller vill du ta det nu?

Jan: Ja, men vi kan ta det.

Caroline: Men det är för att den är lätt att komma igång med. Man tar inte för stor risk, man tar inte för liten risk.

Jan: Det är så här att doppa tårna i att börja spara. Särskilt eftersom, som vi kommer titta på sen, maxförlusterna inte är så stora och man ändå får en hyfsad avkastning. Det här är så här svenskt lagom.

Caroline: Men jag tänker så här också, om den är bra att börja med och man sen vill köra över sitt innehav till 90 procent, alltså 90/10, är det bra att göra det med samma portfölj som man har som nybörjarportfölj? Eller ska man börja på en annan?

Jan: Jag tycker man börjar på en annan, så man har två stycken parallellt, och sen bara flyttar man pengarna mellan dem.

Caroline: Därför att?

Jan: Det här är egentligen ett sätt, som vi pratade om i, jag tror, avsnitt 47, om fyra-hinkar-principen. Man behöver en buffert med låg risk, en med mellanrisk och en med hög risk. Sen lade vi till en fjärde hink som handlar om att ha kul, leka, testa, spekulera. Nybörjarportföljen är typiskt lagom, den ligger typiskt i mitten. Det är alltid vanskligt att säga så, men det är svårt att bli fel med en nybörjarportfölj.

Fördelning och tidshorisont

Jan: Fördelningen är då 60 procent aktier, indexfonder, och 40 procent räntefonder. Tidshorisonten brukar vi alltid säga är 10 procent per år i aktier som man kan låta pengarna vara. Eftersom vi har 60 procent aktier blir det sex år. Jag brukar säga 5–10 års tidshorisont, men minst fem.

Caroline: Så länge ska man ha sin portfölj?

Jan: Ja, för att det ska funka. Ett enskilt år slår alldeles för mycket. Om vi tar fem år som det minsta intervallet, då är det fem år från varje givet tillfälle. Om jag säger så här, nu är det 2019, den här ska jag ha till 2024. Men då kan jag inte 2023 fortfarande ha 60/40, utan då måste jag ha minskat den 2023, för jag har ju inte fem års tidshorisont längre. Så det här är rullande fem år för andelen aktier.

Caroline: Så då blir det kanske en 10/90-portfölj istället.

Jan: Men det här pratar vi om i fyra-hinkar-avsnittet. Avsnitt 47. Vi kommer att uppdatera det också. Det är också ett år gammalt, och då börjar det skava. Det blir orent i hörnen.

Caroline: Du sitter där på kvällarna och kollar på dem och bara, åh gud.

Jan: Ja, men lite så.

Caroline: Det är lite som med Nafanael, som nu är åtta år. När hon tittar på teckningar hon gjorde för två år sedan, hon bara, gud vad fult jag ritade.

Jan: Ja, precis. Man hade inte varit här om man inte ritade fult då. Många av artiklarna, det är ju ett löpande arbete. Jag ändrar på bloggen varje dag, men de flesta ändringar syns inte och är inte så stora att det kräver ett helt omtag, som till exempel idag. Så det är inget konstigt, det sker hela tiden. Och Google älskar ju också att man ändrar så att det är aktuellt.

Vad man kan förvänta sig av portföljen

Jan: Förväntad avkastning brukar jag säga är 5 procent per år. Nu kommer vi i avsnittet titta på siffror som säger 6 procent, men jag tycker better safe than sorry och säger 5 procent som det man ska förvänta sig. Som vi sa innan, den är lätt att komma igång med. Den kommer gå bättre än index, alltså bättre än genomsnittet för börsen, i dåliga tider.

Caroline: Är det marknaden då?

Jan: Ja, precis. När man lyssnar på rapport på kvällen, idag har börsen gått si och så. Så den kommer gå bättre i dåliga tider, men den kommer underprestera i bra tider. Jag kommer att visa exempel på det. Den hjälper en att komma igång och känna sig säker. Det är en klassisk balanserad portfölj, som vi sa. Men bara för att det är en nybörjarportfölj betyder inte det att man kommer till något läge i livet då man inte behöver den. Man kommer ju ha den hela livet. Ju äldre du blir, desto mer pengar kommer hamna i den.

Caroline: Men vad menar du att man kan ha den hela livet? Det var ju en 10 års horisont på den.

Jan: Nej, men 5–10 år. Man kan ha längre också, men har man längre horisont än 10 år, då är det bättre med 90/10-portföljen. För den kommer ge högre avkastning.

Caroline: Det är så spännande det här med vilken portfölj man ska välja.

Jan: Man ska ha många flera.

Caroline: Eller hur.

Jan: Och då återigen, avsnitt 47, fyra-hinkar-principen. Det är skönt att referera till den. Men bara för att den här är en nybörjarportfölj betyder det inte, som jag sa innan, att den inte är användbar.

Norska oljefonden

Jan: Norska oljefonden. Du har skrivit statens pensionsfond här, för er som tittar, eller för er som lyssnar också.

Caroline: Norrmännen, hur stavar de egentligen?

Jan: Precis som det låter.

Caroline: Vi har lyssnare i Norge, så jag tycker vi ska vara snälla mot...

Jan: Jag har flera stycken som kommenterar på YouTube och sånt. Jag uppskattar både ni som lyssnar i Norge och ni som lyssnar i Finland. Och det här som norrmännen har gjort är briljant. För det första, jag var inne på deras hemsida igår. Den här statens pensionsfond.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Det är den norska oljefonden. De förvaltar, alltså håll i dig, 9 000 miljarder norska kronor.

Caroline: Men varför, vad är syftet?

Jan: Nej, men norrmännen var sjukt smarta. De insåg så här, vi har hittat massa olja, den kommer att ta slut, vi borde investera en del av de här pengarna och inte använda dem i den löpande budgeten, typ som Venezuela och Ryssland och alla de här. De sa, nej, vi använder inte oljepengarna, utan vi investerar dem. Och de har tiodubblat pengarna de senaste 20 åren. De har en sån räknare. Varje sekund tillkommer det en miljon. Det är helt crazy. Sen tror jag att jag räknade ut att varje norrman har typ en miljon norska kronor i den här oljefonden. De skulle kunna ta ut en miljon, alla.

Global fond deluxe

Jan: Jag såg någon siffra att det var typ 1,3 procent av börsvärdet i världen. Så norrmännen äger alltså 1 procent av det totala. Det är supermycket. De äger, jag tror det var 9 000 bolag i 72 länder. Så det här är global fond deluxe. Sjunde AP-fonden, som är det bästa svenska alternativet, det tror jag är 2 700 bolag.

Jan: Men det som jag tyckte var intressant, nu har jag saxat direkt från deras hemsida, och här har jag till och med skrivit det på norska, där de har skrivit att aktieandelen är satt till 62,5 procent. Och den ska över tid ökas till 70 procent. Så de lämnar 60/40 och ska gå till 70/30, för de har upptäckt att det är bättre. Det är deras mix. Och det är väl rimligt att säga att idag ligger det optimala närmare 70/30 än 60/40. Räntepapir, som de kallar det, står för den resterande delen, 30 procent. Sen kan de även ha 7 procent i onoterade innehav. Ofta då fastigheter, äger de tydligen väldigt mycket av. Eller private equity-bolag, den typen.

Caroline: Det är det. Då skulle jag rekommendera avsnittet om Min Frea. Det är ett bolag som investerar i onoterade bolag. Vi hade det här med att pengarna i Tonys plånbok var mer värda än vad de var i min. Så en hundralapp i hans plånbok var mer värd än en hundralapp i min plånbok. Kommer du ihåg det avsnittet?

Jan: Jo, jag minns det, men jag minns inte varför hans pengar var mer värda än dina.

Caroline: Jo, för att onoterade bolag har en lägre värdering än noterade bolag, för att de går inte att handla i och sådant.

Ombalansering och avkastning genom tre kriser

Jan: Sen kan man skilja, de ombalanserar när fördelningen skiftar med 1,25 procent. Nu är vi tillbaka på statens pensionsfond.

Caroline: Precis, norska oljefonden.

Jan: Så de ombalanserar också. Och de har sen 1998, på den här fördelningen, haft en avkastning på 6 procent. Och då ska det sägas, från -98 har vi med krisen 1998, Ryssland, Asien, LTCM-krisen. Vi har med it-bubblan 2001–2003, och vi har med finanskrisen 2008. Så 6 procent på en 60/40-portfölj verkar stämma från flera håll.

Caroline: Den klarar sig igenom tre kriser.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Men vet du hur den gick under kriserna?

Jan: Det kommer vi titta på. Vi kan titta på exempelvis Lysas siffror sen.

Caroline: Ja, det kan vi göra.

Jan: Så det här är statens pensionsfond.

Caroline: Spännande.

Antagandena bakom nybörjarportföljen

Jan: Ja, så jag tänker att vi fortsätter. Om vi tittar på nybörjarportföljen, så bygger den på följande antaganden. Basen är globala aktier. Vi jobbar med passivt förvaltade indexfonder, så ingen fondförvaltare ska försöka förutse vilka bolag som kommer gå bra i framtiden. Vi köper alla bolag. Norrmännen gör bokstavligt talat så här, 9 000 bolag. Jag tror det finns 40 000 bolag i hela världen, så de äger 25 procent av alla bolag. Man väljer fonder med låga avgifter, för avgiften spelar roll.

Caroline: Ja, en låg avgift, det kan vi väl ändå säga.

Jan: Under 0,4 procent. Vi bygger på regelbundet månadssparande. Vi behöver inte pengarna på fem år vid varje givet tillfälle. Vi balanserar om en gång om året, det var det vi pratade om i avsnitt 83. Man startar om portföljen, men återgår till samma fördelning.

Caroline: Återgår till 60/40, för den kan driva iväg så att det blir fler aktier.

Jan: Aktier, ja.

Caroline: Eftersom aktier ökar över långa tidsperioder.

Jan: Så till slut kommer du ha en 100 procents aktieportfölj, för räntan blir så liten. Den bygger också på att du har buffert och allt det där med fyra hinkar.

Caroline: Fyra-hinkar-principen.

Varför månadssparande spelar roll

Caroline: Jag tänkte på det här med att vi pratar om månadssparande rätt ofta. Det är ju det här att det hela tiden ska ticka in pengar i portföljerna. Och varför egentligen?

Jan: Jo, för att, som vi kommer se sen när jag gör simuleringarna, det är stor skillnad på hur resultatet blir om du månadssparar eller inte. Du får ett bättre resultat om du månadssparar, för hamnar du i en krasch kommer du i månadssparandet köpa nya andelar även i kraschen. Då får du fler andelar, så du får en skjuts uppåt.

Caroline: Så då köper man också när det är billigt?

Jan: Ja, precis. För de flesta, nu ska vi bli lite mer konkreta, för de flesta nybörjare som aldrig har sparat, då rekommenderar jag faktiskt att använda en fondrobot för 60/40-portföljen. Vi har gått igenom alla fondrobotar i avsnitt 86. Och vi personligen gillar ju Lysa, där vi har lagt absolut mest pengar. Vi har testat de andra också, men det är dem vi använder. Vi har en sponsrad länk till dem i anslutning till videon, men det är rikatillsammans.se/partner/lysa.

Gör det själv: tio fonder

Jan: Om man vill göra det själv, om man är intresserad, finns det också i avsnitt 83 en förenklad variant med två eller fyra fonder. Där finns en rekommenderad variant med tio fonder och en överkursvariant med tjugo fonder. Det beror på vilka man väljer och hur mycket pengar man sätter in.

Caroline: Ja, det är det enda som avgör hur mycket pengar.

Jan: Det där med tjugo fonder, då ska man minst ha 100 000 – 200 000 kr. För att det ska vara värt det, eller ha ett ganska stort månadssparande. Men på Shareville, där man kan följa vår portfölj, där har vi den på tio fonder. Och skillnaden blir marginell. Pratar man med professor Sodini, så skulle han säga att egentligen allt bortom den där två- eller fyrafondsvarianten inför en risk som du förmodligen inte får betalt för.

Jan, klydda inte till det. Förstrula inte till det.

Jan: Jag vet att det finns läsare, som till exempel CL eller Jack på bloggen, som är så här. Det är skånska. Ha en billig, typ Länsförsäkringar Global Index eller Avanza Global, och sen skita i alla dina tillfixningar.

Caroline: Ja, men vadå?

Jan: Alltså att man ska ha så lite...

Caroline: Ja, ungefär som du brukar säga med ett livsmedel. Så få ingredienser som möjligt, desto bättre.

Jan: Det stämmer. Ja, men än så länge, för 2019 blir det en variant med tio fonder. Det är det som rekommenderas om man ska köra nybörjarportföljen.

Så ser den rekommenderade versionen ut

Jan: Och så här ser den ut. Vi har delat upp den här rekommenderade versionen i 40 procent globala aktier, 10 procent svenska aktier och 10 procent Asien tillväxtmarknad. Så vi har valt regioner. Sen är räntefonderna korta räntor, långa räntefonder, inflationsskyddade fonder och en aktiv räntefond.

Caroline: Jag tänker på det också, att om man tycker det här verkar lite svårt, så tar man en fondrobot. Men hur hjälper fondroboten?

Jan: Att den gör allt. Då behöver man inte ta beslut om vilken lång räntefond man ska ha, vilken kort.

Caroline: Nej.

Jan: Och du behöver inte ens fundera på om du ska ha lång eller kort räntefond. Utan du bara ställer in 60/40. Nackdelen med Lysa är att du betalar 0,3 procent i avgift. Men i det avsnittet vi gjorde, jag tror det var 86 om fondrobotar, då kom jag fram till att det är svårt att göra nybörjarportföljen billigare, för Lysa har stordriftsfördelar och har billigare och bättre fonder. Så det finns ett stort plus med det, om man vill gå den vägen.

Caroline: Ja, men precis.

Jan: På bloggen har jag också specifikt vilka de här tio fonderna är. Så jag kommer inte läsa upp dem, utan man kan kolla det på bloggen.

Genomlysning: regionfördelning

Jan: Om man köper de här tio fonderna och fördelar det på det här sättet, vad får man för regionfördelning? Här är det överkurs för den som vill göra det själv. Morningstar har ett fantastiskt verktyg som kallas Portföljhanteraren, där man kan gå in och knappa in sina fonder. Då gör den en sammanställning, en genomlysning av alla fonderna.

Caroline: Vadå för genomlysning?

Jan: Jo, den slår ihop alla de här tio fonderna och tittar på var de placerar. Till exempel visar den att vi får 45 procent i USA, typ 1 procent i Afrika och Mellanöstern, typ 13 procent av våra pengar i Sverige, och 3 procent i Latinamerika. Så du får en världsfördelning. Det kan man göra. Och vill man inte göra det här, så har vi de här bilderna på bloggen. För dig som tittar har vi det på skärmen framför dig.

Jan: Sen kan man kolla på bolagsstorlek och vilken typ av bolag man har i sina fonder.

Caroline: Precis.

Jan: Då brukar man prata om stora, medel- och små bolag. Sen brukar man även prata om värdebolag, alltså mogna bolag, eller tillväxtbolag, alltså bolag som är på tillväxt, eller en blandning.

Genomlysning: bolagsstorlek och branscher

Jan: Tittar man på den här nybörjarportföljen, eftersom vi går globalviktat, så är absoluta majoriteten stora bolag. Fördelen med de stora bolagen är att de ofta går med vinst. Majoriteten av alla stora bolag går med vinst, annars hade de inte varit stora. Man kan se att ungefär 15 procent är stora värdebolag, 15 procent stora mix och 15 procent stora tillväxtbolag. Sen är det kanske 6–7 procent medel i de tre kategorierna, och minst av småbolagen. Och småbolag är inte så små som man kan tro. Det är inga startups.

Caroline: Nej.

Jan: Till exempel räknas Avanza som ett litet bolag i en sån här, till och med mikrobolag skulle jag nog säga. Det här är ju också det som man pratar om, som vi pratade med professor Sodini om, faktorinvesteringar. Då vet man till exempel att värde brukar gå lite bättre än tillväxt, och små tenderar att gå bättre än stora över tid. Men jag håller faktiskt på att bjuda in en gäst, för det vågar jag inte uttala mig om. Vi ska ta hit en expert och prata om faktorinvesteringar. Jag jobbar på det. Så det ska bli jättekul.

Jan: Tittar man på branscher får man också en bra fördelning i alla branscherna.

Caroline: Men är det här man kan kolla då i Morningstar? Att man kan se både region, bolagsstorlek och branscher i Portföljhanteraren?

Jan: Ja, precis. Och det här är ju nackdelen när du investerar i enskilda aktier, då får du aldrig den här spridningen. Vi har aktier i alla storlekar, alla regioner och alla branscher, tack vare de här fonderna. Det är ju det som är så briljant med globala indexfonder. Här är det mest, skulle jag säga, finansbolag, alltså banker, investmentbolag, den typen. Men man kan kolla på bilden. Det man behöver titta på är att man får en bra spridning.

Avanzas fondportföljanalys

Jan: Sen måste jag faktiskt göra lite reklam för Avanza. Man ska ära den som äras bör. Avanza har gjort en jättebra grej för oss som sparar i fonder. De har gjort något som kallas fondportföljanalys. Jag tror det är ganska nytt, att det kom i början av 2019. Då kan man gå in och trycka på sin portfölj, och sen gör de precis som Morningstar, en analys på alla dina fonder, antingen på alla dina konton eller på ett enskilt konto.

Jan: Eftersom vi har ganska mycket pengar i vår balanserade portfölj, vi har ju delat upp att hälften har vi hos Lysa och hälften har vi själva, så har vi den här tjugofondsvarianten. Och den var lite rolig, för riskmässigt klassar Avanza den på en fyra av sju, vilket är perfekt. Det ska ju vara lagom, det ska vara en mellanrisk. Räknar man Morningstar-stjärnor så har vår portfölj fyra och en halv stjärna av fem, vilket är så här briljant. Jag blev glad när jag såg det.

Caroline: Det där känns som en sån egoboost.

Jan: Och jag hade bara synat det.

Caroline: Varför har vi det? Jag är glad att vi har det, men jag blir så här...

Jan: Jag blir stolt när jag gör någonting bra, Caroline.

Caroline: Men du har helt rätt. Tittar man på forskningen på antalet Morningstar-stjärnor, så spelar det ingen roll.

Jan: Tvärtom. Har du fem stjärnor ena året, så är sannolikheten högre att du kommer få färre stjärnor. Men tack för att du drog ner byxorna på mig.

Caroline: Det gjorde jag inte.

Avgifter, CO2-risk och hållbara fonder

Jan: Ja, i alla fall. De tittar också på den genomsnittliga avgiften. Nu har vi gjort en liten twist på vår nybörjarportfölj, det är att vi har valt in en hel del hållbara fonder. Det gör att vi får en högre avgift, vi får 0,53 procent i avgift, vilket jag tycker ändå är ganska okej. De visar också de största innehaven och alla branscherna. Vi ser att inget innehav i fonden eller i vår portfölj är större än 1,3 procent. Så om ett bolag eller en obligation går åt skogen, så förlorar vi max 1 procent.

Jan: Men det som var roligt är att Avanza har lagt till det här med fonder med låg CO2-risk. Av de här tjugo fonderna har vi lyckats få in fyra, så 20 procent av fonderna är uttryckligen uttalat klimatneutrala. Och jag tror att man kommer ihåg, om jag inte minns fel, att en global indexfond, 100 000 kr i en global indexfond, gav upphov till typ tre eller sex ton koldioxid. Så vårt sparande spelar stor roll. Då rekommenderar jag det här avsnittet som handlar om, jag tror det heter ett schysstare och smartare sparande.

Jan: Tittar vi på sharpekvoten, så var den 1,76. Vi har ett avsnitt om sharpekvot, men det är superbra. Det är orimligt högt. Vi har haft tur de senaste åren. Men den tar också bara de senaste tre åren, så det kan man inte räkna på. Standardavvikelsen är låg, alltså hur mycket det svänger, den är 7 procent.

Caroline: Svänger upp och ner i värde.

Jan: Ja, precis. Avkastningen har de senaste tre åren varit 34 procent, vilket är skitbra. Det har gått riktigt, riktigt bra för den här portföljen.

Caroline: Och den kan man då se på Shareville?

Jan: Ja, och på bloggen.

Nörderiet börjar: simulering

Jan: Så nu har vi tittat lite på innehållet i portföljen. Nu tänker jag att det blir nörderi, det blir överkurs. Från och med nu och framåt är det ett par minuter, eller ganska många minuter.

Caroline: Kan man lyssna på det även om man är nybörjare?

Jan: Man kan lyssna. Även om man är nybörjare, då lär man sig kanske nya saker. Jag ska försöka vara supertydlig, så man får värde även om man är nybörjare.

Caroline: Så nu får du vara småspararens flagga här.

Jan: Om man tittar framåt, vad kan man förvänta sig av en nybörjarportfölj, vad kan man förvänta sig av en 60/40-portfölj? Det bästa sättet jag vet är att man simulerar, för att få en uppfattning, en känsla av hur det här kommer att bete sig framåt. Man kan inte bara titta bakåt och säga, så här har det gått bakåt, det kommer gå exakt likadant framåt. Så går det inte. Men man kan titta bakåt, lära sig från det, och sen använder man det och gör slumphändelserna bakåt om till statistiska simuleringar.

Jan: Det är som om vi ska ta en tärning. Om jag kastar en tärning och får en femma, nästa gång jag kastar kan jag inte säga att jag får en femma. Jag kan få vilken siffra som helst. Men om jag kastar tärningen tillräckligt många gånger, så vet jag att jag kommer få ungefär lika många femmor som treor, som sexor, som tvåor.

Caroline: Eller hur.

Monte Carlo-simulering

Jan: Och inom finans gör man det man kallar för en Monte Carlo-simulation. Det betyder att man tar portföljen och så kör man den. Sen tittar man på utfallet. Sen kör man den en gång till. Och så gör man det här 10 000 gånger. Och det här har jag gjort. Jag har låtit den här portföljen rulla 10 000 gånger över en tioårsperiod.

Caroline: En gång, motsvarar det ett år då?

Jan: Nej, det motsvarar en tioårsperiod.

Caroline: En tioårsperiod.

Jan: Så här har vi hundratusen år.

Caroline: Ja, vi har hundratusen år.

Jan: Men vi har 10 000 tioårsperioder, det är det jag har tittat på. Och så har jag låtit den här portföljen köra. De antaganden jag har gjort, för att försöka träffa var någonstans vår genomsnittliga läsare ligger, är att man har ett startbelopp på 100 000 kr. Jag har räknat med att man har månadssparat 1 000 kr. Jag har inte kunnat ta hänsyn till avgifter eller skatt, för det har varit supersvårt. Men jag har räknat med inflation, för det brukar jag få frågan om.

Caroline: Har du räknat med inflation?

Jan: Ja, det har jag räknat med, på två procent. Sen har jag räknat med att man balanserar om den en gång om året. Precis så som vi pratar. Hänger du med hittills?

Caroline: Jag hänger med.

Jan: Perfekt.

Vad det är vi simulerar

Jan: Så vad är det vi simulerar? Vi kan inte simulera de tio fonderna direkt, för det är jättesvårt att få fram data för alla de tio fonderna. Så jag har gjort en approximation. Jag har behövt säga, okej, vad blir mest likt? Då har jag tagit 30 procent USA, för det är vad globala index är, ungefär 60 procent. Jag har tagit 20 procent allt utanför Nordamerika och 10 procent i Sverige. Så det motsvarar regionmässigt det som vi har valt i nybörjarportföljen. Och eftersom fondtypen och tillgångsslaget ger 95 procent av resultatet, så påstår jag att det här är en approximation som är 95 procent lik verkligheten.

Jan: På räntefonderna har jag valt 18 procent korta räntefonder och 18 procent långa räntefonder. Då har jag valt svenska statsskuldväxlar. Alltså, du lånar ut till svenska staten i tre månader eller i tio år. Så räntefonderna är ett lån till svenska staten på tre månaders sikt eller tio års sikt. Sen har jag tagit med fem procent guld. För den som vill veta exakt vilka fonder jag har valt, så står det på bloggen. Men jag har valt Vanguards fonder, som brukar anses vara standard för den här typen av simulationer.

Förväntat slutvärde och percentiler

Caroline: Då kan vi titta på hur det har gått?

Jan: Hur har det gått, och förväntat slutvärde. Nu blir det lite klurigare, för nu kommer jag prata om sannolikheter och percentiler. Vad jag har gjort är att jag har tittat på de 10 procent sämsta utfallen, de 25 procent sämsta utfallen, medianen, alltså mittvärdet, 75:e percentilen och 90:e percentilen. Så att man får sannolikheterna.

Jan: Då får man den här grafen, som jag har ritat upp och publicerar på bloggen, som säger att i genomsnitt, om vi tar det mellersta utfallet av de här 10 000 utfallen, så kommer det landa på en avkastning på 6,3 procent per år. Slutvärdet på det här sparandet, där vi hade 1 000 kr i månaden och 100 000 kr i startkapital, kommer att bli ungefär 366 000 kr.

Caroline: På tio år?

Jan: På tio år. Sen ser man att det finns en osäkerhetsfaktor. Det här är ett intervall, och intervallet går från 250 000 kr till 500 000 kr. Så i det mittersta utfallet blev det 366 000 kr. De 10 procent, det utfall som var bättre än 10 procent av de sämsta utfallen, blev 250 000 kr. Och den 90:e percentilen, då är det en halv miljon. Så vi har ett spann som täcker in 90 procent av alla utfall mellan 250 000 kr och 500 000 kr.

Caroline: Ja, men det är inte så illa, väl?

Jan: Nej, det är jättebra. Men är det förståeligt?

Caroline: Jag fattar det. Jag kan inte percentiler och sådär, men du har förklarat det bra. Jag är ändå intresserad av hur mycket pengar jag kan sitta där med efter tio år.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Och då skiljer det ändå ganska mycket.

Att tolka spannet

Jan: Precis. Det man ska komma ihåg är att av de här 10 000 utfallen har vi tagit med 9 000 av dem. Eller faktiskt inte, vi har tagit med 8 000 utfall. Av de här 8 000 utfallen hamnade de mellan 250 000 kr och 500 000 kr. Störst chans är det att få ungefär 350 000 kr.

Caroline: Okej. Bra.

Jan: Tittar vi på lite mer, nu blir det lite nörddata, men på bloggen har jag definierat alla percentiler. Här i avsnittet tar vi bara mittenvärdet, för det är det som är mest sannolikt. Avkastningen är 6,2 eller 6,3 procent per år. Slutvärdet utan inflation är 366 000 kr. Justerar vi det för inflation är det ungefär 300 000 kr. Så inflationen är ju jätteviktig, det har vi pratat om i många avsnitt. Inflationen är när pengarnas värde urholkas. Det kommer man inte undan, det sker hos alla.

Caroline: Lite varje år.

Jan: Precis. Att ha pengar på bankkonto, då har du en garanterad inflationsförlust.

Maxförlust och drawdown

Jan: Nu kommer vi till det intressanta, det som man kallar för max drawdown, alltså maxförlusten. Vad är maxförlusten i 95 procent av fallen? Den är 14 procent om man månadssparar. Så under ett enskilt år, i 95 procent av fallen, var den värsta förlusten 14 procent. Om du inte månadssparar, om du bara sätter in pengarna i början och sen låter dem löpa, då kommer du ha en maxförlust på 18 procent.

Caroline: Så man korrigerar sin maxförlust. Man får en mindre maximal förlust genom att tillföra pengar.

Jan: Ja, precis. Det här är jätteviktigt. Om vi tittar på den förväntade avkastningen, så har jag också definierat den per alla percentiler. Men återigen, vi tar genomsnittsvärdet, för det är det intressanta. Vi tittar på ett år, fem år och tio år. Ett enskilt år är genomsnittsavkastningen 10 procent. Jättehög. Och det make sense också, för som vi har pratat om, ett enskilt år kan slå jättemycket.

Caroline: Och med det menar du att det kan gå upp eller ner?

Jan: Ja, precis. På fem år blir det 6,5 procent och på tio år blir det 6,3 procent. Så ju fler år vi lägger på, desto jämnare blir det, desto mindre blir osäkerheten, och där hamnar den på runt 6 procent. Jag gjorde en simulation på 25 år, och den hamnade på 6 procent också. Så 6 procent är rimligt.

Sannolikheten att gå plus

Jan: Och tittar vi, det här är en jättekul tabell, för den säger: vad är sannolikheten för att få en viss avkastning på en tioårsperiod? Man kan säga att sannolikheten för att få en avkastning större än noll, alltså att man tjänar pengar, inte förlorar pengar, på ett år är 72 procent. Så sannolikheten att jag går plus med nybörjarportföljen ett enskilt år är 72 procent. Sannolikheten att jag går plus på en femårsperiod är 88 procent. Och sannolikheten att jag går plus på en tioårsperiod är 95 procent.

Caroline: Det känns rätt skönt, att man kommer att gå plus i 95 procent av fallen, om man bara har pengarna inne i tio år.

Det är därför jag alltid tjatar om att ha pengarna inne under långa tidsperioder. Ju fler år du lägger på, desto större blir sannolikheten för att du går plus.

Caroline: Ja, det här är inte pengar som man ska ha när man köper hus om två år.

Jan: Nej, för på ett års sikt har du ju 28 procents sannolikhet att hamna på minus. Och jag tycker det här är ganska coolt. Vi går 72, 88, 95 på att få ett positivt resultat. Sannolikheten att få 5 procent eller mer är 60 procent för både ett år, fem år och tio år. Så det är också det... vi har oddsen på vår sida för det här. Och bättre än så här kan man faktiskt inte göra.

Histogram över slutvärden

Jan: Sen har du ju gjort ett histogram.

Caroline: Ja, vet du vad ett histogram är? Jag har väl gjort ett histogram själv.

Jan: Jag har gjort ett histogram över utfallet av slutvärden, alltså 95 procent av alla utfall. Hur många av de här 9 500 simulationerna, var hamnade de? Man tittar på antalet.

Caroline: Jo, men det var kanske det här jag funderade över i början, när du pratade om percentiler. Är det normalfördelat med liksom...

Jan: Ja, det är det inte riktigt. Så histogrammet visar då hur många av de här 9 500 utfallen, av de 10 000 vi tittar på, hur många hamnade mellan 320 000 kr och 350 000 kr. Då var det 300 portföljer. Sen hamnade 350 portföljer på 367 000 kr, 350 portföljer hamnade på 400 000 kr och så vidare. Och så får man en fördelning. Den kommer man också kunna se på bloggen.

Caroline: Ja, precis. Men den ser ju positiv ut. Även de sämsta utfallen, om man sparar i tio år, då har man ju sparat 120 månader, 120 000 kr, man hade 100 000 kr från början, så man vill ju åtminstone efter de där tio åren ha tillbaka det man har sparat.

Jan: Ja, det vill man verkligen. Och här har vi att, jag skulle säga 97 procent av alla de här utfallen, alltså av 10 000 utfall blir 9 700 över det man har satt in. Då var det 220 000 kr, eller vad sa jag att det var? Ja, precis, över 220 000 kr. Det första intervallet vi har är 210 000 kr till 230 000 kr. Så det är jättekul.

Caroline: Jag gillar ju sådana här grafer, så man får titta på bloggen. Men för att det ska bli så, 210 000 kr, det vill säga lite mindre än man satt in, då måste de tio åren vara riktigt sugiga på marknaden. Eller vad är det som behöver hända?

Jan: Ja, antingen att du har dåliga tio år, eller att du har nått ett riktigt, riktigt dåligt enskilt år. Det är därför de här drawdowns, maxförlusterna, är så viktiga att titta på.

Histogram över maxförluster

Jan: Jag har också gjort ett sånt här histogram på maxförlusterna med och utan månadssparande. Och det här tycker jag är superviktigt, för jag är så här, vad är värsta fallet, vad kan man förlora? Då har man återigen tittat på, av de här 10 000 simulationerna, plockat ut 9 500, för man vill ta bort de sämsta och de bästa. För de blir statistiska outliers. Då ser vi att majoriteten ligger under 20 procent. Den maximala förlusten med månadssparande, jag tror att vi hade typ 200 portföljer som slutade på mellan minus 25 och minus 28 procent. Och sen alla andra hamnade där under. Nästan 5 000 utfall hamnade under 15 procent i maxförlust.

Om jag har 100 000 kr i den här portföljen i januari, så i de flesta fall kommer jag som värst ha 85 000 kr kvar.

Caroline: Men du har statistiken på din sida.

Jan: Ja, absolut. Det intressanta var dock när vi tittade på maxförlusten, alltså drawdowns, utan månadssparande. Hur mycket skillnad faktiskt månadssparandet gör. För om vi hade de värsta utfallen, minus 28 procent med månadssparande, så ligger de värsta utfallen utan månadssparande på minus 40 procent. Så man kan förlora 40 procent av sina pengar. Utan månadssparande kan de 100 000 kr gå till 60 000 kr ett enskilt år. Och det här är ändå mindre än om du har en 90/10-portfölj, för då pratar vi att du kan förlora 70 procent.

Caroline: Ja, jag tänker att det är viktigt ändå att fundera över varför månadssparandet var så viktigt. För det du sa innan var att när man månadssparar och marknaden har gått ner, då köper man billigt.

Jan: Ja, du får en skjuts uppåt.

Caroline: Man får en skjuts uppåt, ja. Och det är det jag måste fundera över aktivt, för annars tänker jag bara så, ja, men vi bara skjuts.

Jan: Du får ett mycket bättre skydd mot maxförlusterna med ett månadssparande. Sen blir det också naturligt, har du 10 miljoner kr i din portfölj och du månadssparar 1 000 spänn, då kommer det inte göra så stor skillnad. Så här har jag räknat på 100 000 kr och 1 000 kr i månadssparande, för jag tror att det är där vissa portföljer ligger. Så det här är jättekul.

Faktiskt utfall på Shareville

Jan: Tittar vi på faktiskt utfall, hur det har gått, så har vi kört nybörjarportföljen sedan 2015 på Shareville, alltså publikt. Per den 30 december 2018 hade nybörjarportföljen gått 17,6 procent, och Stockholmsbörsen hade gått minus 3 procent. Så det var nästan 20 procent bättre. Det här är tur, så här ska det inte vara.

Caroline: Jag tänker så, gud alltså, vi pratar ju om 6 procent på en tioårsperiod.

Jan: Ja, det har gått mycket bättre. De senaste åren har varit jättebra. Men det intressanta är snarare att jag, på bilden på bloggen eller för dig som tittar på videon, har lagt det här intervallet, och vi ser att den här grafen håller sig precis innanför intervallet. Så statistiskt beter den sig precis så som den ska. Jag har ett staket där.

Caroline: Jag har ett staket där.

Jan: Och man kan följa den här portföljen på Shareville. Då har vi en sponsrad länk. Shareville är Nordnets gratistjänst där man kan se in i andras portföljer. Man kan inte se beloppet, men man kan se det de har. Tar vi med den senaste uppgången som vi haft i januari, så ligger portföljen faktiskt på 28,7 procent plus, och index ligger på 9,46 procent plus. Så ska det egentligen inte ligga.

Jan: Men här syns ju också det jag sa innan, att portföljen går mycket bättre i dåliga tider, men sämre i bra tider. För om vi tittar bara från januari, så har portföljen gjort 9,4 procent, medan Stockholmsbörsen har gjort 12,7 procent. Så här har portföljen underpresterat, för att aktier har gått upp. Så det här är ju kul.

Lysas data och jämförelsen

Jan: Sen när jag gjorde det här avsnittet fick jag en idé. Jag tänkte, gud, eftersom vi gillar Lysa så mycket, vi borde jämföra med dem. Så jag ringde till Lysa och sa, hej du, imorgon spelar vi in ett poddavsnitt, vill ni skicka över er data? Och stackars Patrik.

Caroline: Du svettades lite.

Jan: Och Patrik, som låg hemma och sjuk, han kunde knappt prata, bara, jag ska se om vi kan skicka över någonting. Så fick jag prata med hans kollega Oscar. Så tack Oscar, tack Patrik för den här datan. Jag tycker det här är jättekul. Jag ska vara tydlig, vi har ett samarbete med Lysa, de har inte sponsrat det här avsnittet, utan de har tillhandahållit data. Vi har en sponsrad länk till dem, som vi tjänar pengar på om du använder den. Och Lysa, för dig som inte vet vad det är, det är en fondrobot, det är en hemsida, man registrerar sig och sen sätter man in pengar.

Caroline: Ja, och den gör sparandet och investerandet så mycket enklare, om man inte själv vill pilla med det.

Jan: Precis, man behöver inte tänka på långa och korta räntefonder, vilka fonder man ska ha, man behöver inte tänka på ombalansering, jag behöver inte göra någonting, och du betalar 0,3 procent. Den gör det som man vill.

Caroline: Ja, man säger till den vissa saker.

Jan: Precis.

Identiska resultat

Jan: I alla fall, jag tog deras data och gjorde exakt samma simulationer. Fast istället för att köra på den här approximationen, körde jag på deras riktiga data.

Caroline: Ja, på deras liksom.

Jan: Och de har ju också, en viss data är riktig och en viss data är backtestad hos dem. Men den var identisk. Det var helt identiskt. Jag tror att deras avkastning var 5,9 procent, vår avkastning var 6,2 procent. Det är till och med så att jag misstänker att den där skillnaden på 0,3 procent ligger farligt nära deras avgift. Så det skulle kunna vara att de är exakt likadana, men att det bara skiljer avgiften. Men det vet jag inte. Deras slutvärde med deras data var 355 000 kr, vårt var 366 000 kr. Man skulle inte ens kunna säga att det är en skillnad.

Caroline: Och då är avgiften borttagen, eller?

Jan: Jag vågar inte svara på det. Maxförlusten hos dem var Monte Carlo-simulerad med mina siffror. Jag vill inte att det ska vara så här, du vet, Jan Bolmeson sa att era siffror är si och så, utan det här är min hantering av deras rådata. Så alla fel här är mina och inte Lysas. Superviktigt. Så i alla fall, med deras fick jag minus 14,8 procent, med vår egen minus 13,9 procent. Deras maxförlust utan månadssparande var minus 20,4 procent, och vår var minus 18 procent. Så jag skulle säga att de här siffrorna är identiska.

Jan: Och det här är skönt, för min portfölj är på sätt och vis ändå teoretisk, medan deras portfölj är faktisk. Det jag var ute efter var att om jag gör det själv eller gör det hos Lysa, så vill jag inte ha två olika resultat. Utan en Ford köpt på ena bilstället och en Ford köpt på ett annat bilställe ska vara samma bil. Likadant.

Caroline: Jag gjorde en intervju på Sveriges Radio och blev rättad grammatiskt. Det kan det bli här också i den här podden.

Jan: Tack, Caroline.

Faktiskt utfall på Lysa

Jan: Om vi tittar på det jag tyckte var spännande, faktiskt utfall på Lysa. Det här är en blandning av simulationer och data. Men jag tycker att det är några intressanta grejer som de har. De har tagit fram lite siffror. Medelavkastningen per år har de kommit fram till 6,05 procent. I linje med det vi säger. Största maxförlusten minus 27 procent.

Caroline: Sa inte vi minus 28?

Jan: Jo. Extremt lika. Tittar vi på sharpekvoten, 0,6. Det är ingen procent på sharpekvot. Vilket är jättebra. Men de har även de här value at risk. Och det här är intressant, för det här vill jag göra ett avsnitt om, för det hamnade mycket diskussion i avsnitt 86, när vi gjorde om fondroboten där Better Wealth hade väsentlig feedback på att jag hade gjort lite fel. När jag hade pratat, för de fokuserar väldigt mycket på value at risk.

Jan: Men i alla fall, value at risk säger så här. Vad är, med 95 procents sannolikhet, den största enskilda förlusten jag kommer råka ut för med en 60/40-portfölj en enskild månad? Hur mycket pengar kommer jag som max förlora i den här portföljen en enskild månad med 95 procents sannolikhet?

Caroline: Ja, bra fråga.

Jan: Okej, och svaret är minus 3,5 procent. Så en enskild månad i Lysa-portföljen, i 95 procent av fallen, kommer det vara 3,5 procents max förlust. Så det är det jag riskerar en enskild månad.

Value at risk på månadsbasis

Jan: Jag tyckte om att ta det här på månadsbasis, eftersom de flesta, du vet, går börsen dåligt en månad, så kommer man vilja logga in. Då kommer man veta att i 95 procent av fallen bör det max vara en nedgång på 3,5 procent.

Caroline: Även om det är som 2008.

Jan: Ja, precis. En börs kraschar ju inte på en dag, utan det är utdraget ofta över ett, två år.

Caroline: Ja, precis. Och det påverkar väl alla på sitt sätt, men inte likadant.

Jan: Nej, och det var därför vi pratade om maxförlusten på årsbasis, minus 28 procent, men en enskild månad. Det intressanta blir att man kan titta på value at risk med 99 procent, alltså 99 procent av alla utfall. I 99 procent av alla utfall blir det minus 5,1 procent. Sen tittar man på en variant av den här value at risk, som kallas CVaR, då tittar man på vad genomsnittet av den där sista procenten som man inte tog med är. För vi har ju alltid de här outliers, de svarta svanarna.

Caroline: Ja, de som är statistiskt nästan...

Jan: Osannolika.

Caroline: Osannolika, men som ändå sker.

Jan: Och då vill man veta det, och då är den minus 5,9 procent. Så genomsnittet av alla de extrema förlusterna i den här portföljen är minus 6 procent en enskild månad. Det här vill man veta, för man vill kunna säga, ja, value at risk med 95 procent av utfallen är minus 3,5 procent, men om du hamnar i det där extremfallet, då förlorar du hela portföljen?

Caroline: Nej, men du pratar om en enskild månad. Du sa också att en krasch är utdragen, så då är det kanske flera månader egentligen det handlar om.

Hur en krasch faktiskt beter sig

Jan: Ja, precis. Medelavkastningen per månad är 0,5 procent. Så man pratar om att den går 0,5 procent upp per månad. Men de värsta, i 95 procent av fallen, är minus 3,5 procent. Sen har vi minus 5,1 procent och minus 5,9 procent. Nu hoppas jag att jag har tolkat de här siffrorna rätt, annars får Patrik och Oscar skrika på mig, och så får jag berätta det. Jag tycker så här, det verkar rimligt, it makes sense, och det hänger ihop när jag tittar på det från andra håll också. Så jag hoppas att det här var intressant. Överkurs, men intressant.

Jan: Och den sista grafen, den är också från Lysa, på 20 år. Det ser ut som...

Caroline: Det rinner blod på väggarna. Men det gör det inte.

Jan: Ja, men du är inte långt ifrån. Man brukar prata om så här, blodet flyter på gatorna i börskrascher. Det här är ju det. Här har jag, med hjälp av Lysa, ritat upp maxförlusten, alltså när har en 60/40-portfölj backat, och hur mycket har den backat? Här ser vi då både it-krisen, it-bubblan, det är den första stapeln ner, sen ser vi finanskrisen, och vi ser det också 2018 i slutet när det trillade. Det intressanta här är att ingen av nedgångarna är mer än minus 30 procent. De ligger där under, även i...

Caroline: Under hur lång tidsperiod är det?

Jan: Ja, det här är då, till exempel it-bubblan var ju under tre, fyra år. Så det här är de här max drawdowns illustrerade. Det kommer vara intressant sen, för vi kommer göra ett sånt här avsnitt om en 90/10-portfölj, och då kommer vi se hur mycket djupare de här dalarna går.

Hur mycket kan man förlora i en utdragen kris?

Caroline: Jo, men jag tänker fortfarande på det här med hur mycket jag kan förlora. Du pratar om att varje månad skulle jag som max kunna förlora 6 procent.

Jan: Ja, 99. Det är genomsnittet av de mest extrema utfallen.

Caroline: Ja. Men alltså, om en kris pågår under lång tid, förlorar jag mycket pengar då?

Jan: Ja, då kan det... Det är ju så svårt att säga, men vi pratar 95 procent och 99 procents sannolikhet, eller procent av utfallen. Sen pratar vi ofta om att en börskrasch pågår kanske under två år. Jag tror att Karavasil och Arne Talving sa att en börskrasch pågår med minus 0,5 procent per vecka. Det är den genomsnittliga börskraschen. För det går ju inte bara neråt. Även i en börskrasch har du uppgångsfaser.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Men jag vill bara så...

Caroline: För då gäller det ju att sitta still i båten.

Jan: Det är därför vi pratar 5–10 år.

Caroline: Ja, precis. Nej, men intressant det här med maxförlust.

Jan: Ja, och i illustrationen också. Så tack till Lysa. Vill du testa Lysa själv, så som sagt, använd gärna vår sponsrade länk.

Fika tillsammans-tillfällena

Jan: Och avslutningsvis, det var egentligen allt vi tänkte prata om. Har du frågor, kommentera gärna på bloggen, så hjälps vi åt. Det sista jag tänkte säga, det är att puffa för de sista Fika tillsammans-tillfällena, som vi läckte i förra avsnittet. Det kommer bli fyra tillfällen till under 2019. För det är så mycket jobb att jag inte orkar, jag hinner inte med att göra fler. Och så blir det på bekostnad av avsnitten i veckan, så det är inte så kul.

Jan: Så det blir i Stockholm den 7 maj med Patrik från Lysa.

Caroline: Vad härligt.

Jan: Ja, det är jättekul att han ville ställa upp. Sen blir det i Göteborg den 12 mars med Charlie Söderberg från Balansekonomi. Vi kommer prata om det, rik är du mer än bara pengar. Prata om tid, energi och pengar. Sen blir det den 9 maj med Erik Strand från Pacific Fonder, som kommer prata om guld och hedgefonder. Han är ju också idealisk att ha med. Han är så himla duktig på att förklara saker på ett spännande och enkelt sätt.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så han är i Göteborg, och den 7 mars i Malmö blir det Trine, om det här med hållbart sparande och solpaneler.

Caroline: Impact investing.

Jan: Impact investing, klimatsmart sparande. Och då tror jag att det blir Hanna som kommer ner.

Caroline: Det är verkligen att gå med flaggan i topp.

Praktiskt om Fika tillsammans och kommande avsnitt

Jan: Sen blir det inget planerat i höst, utan då blir det i så fall en pop up-grej. Man bokar sin plats på rikatillsammans.se/fikatillsammans. Det kostar 300 kr. Jag borde höja priset eftersom jag går back, men 300 kr. Man får mat. Inte dricka, det köper man själv. Sen är det ett föredrag från gästen, ungefär 45 minuter, en timme. Och sen är det en frågestund, en timme, med mig och gästen, där man kan ställa frågor, och så är det tillfälle att prata själv med andra. Lära känna andra likasinnade. Och så kör vi från typ 18.00 till 20.30. Så två och en halv, tre timmar. Och där mat ingår, som sagt.

Caroline: Bra.

Jan: Kommande avsnitt, det vi har planerat nästa vecka, blir det om ekonomisk frihet med Charlie Söderberg, och det här lite med FIRE. Sen kommer det väl ett avsnitt lite längre fram också om den globala barnportföljen. Och jag uppskattar supermycket alla tips som ni kommer med. Så fortsätt göra det. Det vi skulle vilja höra mer om, det jag har fått in tips om, är att man skulle vilja höra mer om just value at risk och faktorinvesteringar. Sen kommer ju de här klassiska också, bästa kreditkorten, bästa sparkontot och sådant.

Jan: Så med det återstår väl egentligen bara att säga, ett fantastiskt stort tack för idag.

Caroline: Tack för idag, ja.

Jan: Och så hoppas jag att vi ses nästa söndag.