Löneväxla för att gå i pension tidigare

Jan: När är det lönsamt att löneväxla? Hur mycket pengar ska man löneväxla om man väljer att göra det? Vilka är misstagen att undvika? Vilka är varningsflaggorna? Och hur gör andra? Det är vad dagens verkligt korta avsnitt handlar om, eftersom det har varit en av de frågorna som har kommit upp oftast i communityn.

I detta avsnitt diskuterar jag och Caroline löneväxling tillsammans med pensionsexperten Monica Sjödin från Pensionsguiden. Vi har inte fått betalt för det här avsnittet, men eftersom Monica har ställt upp med sin tid och hon brukar svara på frågor i vår community, så gör vi också lite reklam för henne och hennes kurs om pension. Med det sagt — här kommer Monica och Caroline.

Välkommen tillbaka, Monica.

Monica: Tack!

Jan: Löneväxling, det ska vi prata om nu. Och jag tänker, du och jag är så här ”we love it”, Caroline not so much.

Caroline: Jo, men jag gillar också det. Men det är som att jag glömmer hela tiden. Vad är det nu för något, hur går det till och så? Och jag har kompisar som tjänar jättebra som löneväxlar. Och jag vågar typ inte säga, för jag borde ju veta vad det är för något.

Monica: Säger de med fördelen då?

Jan: Vet du vad det roligaste är? Vi kanske ska klippa bort det. Men Caroline löneväxlar.

Caroline: Ja, jag tycker…

Jan: Jag tycker att det är en fantastisk startpunkt. Så Monica, löneväxling på 60 sekunder — vad är det, vem är det för och varför är det bra?

Vad är löneväxling?

Monica: Det är för dem som är höginkomsttagare. Och i det här fallet skulle man säga över 60 000 i månaden. Det innebär att du växlar bort och avstår en viss del av din lön här idag till semester eller till pension. I det här fallet pratar vi pension. Idag, när du har en hög lön, betalar du hög skatt. Läggs det in i pensionen så betalar du ut det sedan när du tjänar mindre och har en lägre skatt. Så har du dessutom ett litet inofficiellt tvångssparande, eller vad man ska säga — du har faktiskt inte gjort av med pengarna.

Jan: Exakt. Och sedan skjuter arbetsgivaren också till.

Monica: Med lite tur, ja. Ibland.

När passar löneväxling — och när inte?

Jan: Jag har förberett en checklista så som jag har förstått löneväxling, när det passar och vem det passar. Jag tänkte kasta upp några grejer här, och så får du säga bu eller bä. Okej, så att det är bara lämpligt om din lön efter löneväxlingen 2026 är 56 087 kronor, eller 8,07 inkomstbasbelopp.

Monica: Med lite marginal, skulle jag säga.

Jan: Ja, säg något mer.

Monica: Säg att du blir långvarigt sjuk eller helt plötsligt ska vabba en månad. Då sjunker den.

Jan: Då sjunker den, ja.

Monica: Och då kan du hamna under. Att du har lite wiggle room.

Jan: Och egentligen är det inte månadslönen utan årslönen som räknas. Den ligger just nu på 673 038 kronor, eller 8,07 inkomstbasbelopp om jag vill räkna om det till något annat. Det är också bara aktuellt om man behöver ett extra pensionssparande. Håller du med om den?

Monica: Jag kan tycka att om man gillar pengar så kan det vara ett bra alternativ — du får ju mer pengar sedan.

Jan: Absolut, men jag tänkte när jag skrev den så var jag så här: om du är typ 30 och ska uppgradera ditt boende, du har barn, så är det kanske mer värt att ta ut pengar nu eftersom du behöver dem, än att spara dem till framtiden.

Monica: Om du inte har ett bättre behov nu, skulle jag snarare säga.

Finns det inget annat du ska lägga pengar på som gör ditt liv rikare eller som du behöver? Då kan du lika gärna växla. Om pengarna ändå bara hamnar på ett sparkonto, då är det onödigt att betala mycket skatt här och nu.

Jan: Exakt. Och sedan hade jag också att man ska vara okej med att pengarna är låsta, för de är låsta tills tjänstepensionen. Där sa du också att idag är åldern 55, men du var så här: jag blir inte så förvånad om den kanske blir högre i framtiden.

Monica: Vi höjer alla åldersnivåerna liksom, så det är inte alls otänkbart.

Jan: Sedan har jag faktiskt skrivit här att man inte ska ha en alltför hög lön. Men nu ser Monica frågande ut. Effekten — när jag har försökt läsa på har det varit så att om du har en jätte-, jättehög lön, alltså du har kanske över hundratusen, så minskar det effekten av löneväxlingen. Då börjar det närma sig att man lika gärna kunnat ta det som ISK-sparande.

Monica: Det jag ser hos många är att man vill använda växlingen som brygga — att du vill gå tidigare. Och då spelar det ingen roll hur mycket du har växlat, för du har ju fortfarande en lägre… säg att du tar 70 i pension och du hade 100 i lön. Eller 120 i lön. Ja, men då är det fortfarande lägre skatt där.

Jan: När till exempel Alecta skrev detta i sin rapport så var de så här: ja, du går fortfarande och jobbar tills du är 68 och så har du bara en mastodontpension. Medan du säger så här: det är det teoretiska exemplet. Det är inte så folk använder det, utan folk…

Monica: Folk kanske gör det, men inte de jag kommer i kontakt med.

Jan: Ja, för då använder de det och säger så här: jag går istället tre år tidigare. Och då blir det inte så ineffektivt, eftersom det sprids ut över flera år, som till exempel de här räknar.

Monica: Löneväxlingen täckte ju 55, 56, 57.

Jan: Ja, exakt. Bra. Ha koll på avgifterna — det är också, tror jag, en PRI- eller Alecta-rapport där de har sagt att om avgifterna där man placerar sin löneväxling är över 0,4 %, så neutraliserar de hela 5,8-procentsbonusen.

Monica: Nej, alltså… Den progressiva inkomstskatten är ju hög ändå. Du vill ha låga skalavgifter på den här nya pensionen eller på den befintliga, men det låter…

Jan: Är det de här att de tittar på de 5,8 procenten du får mer?

Monica: Det kanske kan vara så.

Jan: Att om jag löneväxlar 1 000 kronor så får jag 58 kronor av arbetsgivaren, men om jag sedan betalar 0,4 procent högre avgift så kommer den att…

Monica: Ja, men det är den biten. På inkomstskatten kan ju inte den… Alltså, det är så pass mycket pengar det rör sig om.

Jan: Ja, men bra, det var bra förtydligande. Och sedan var det också det här under 68 år. Vill du förklara den?

Monica: Ja, fast det är väl mer…

Jan: Att skatten sjunker.

Monica: Ja. Och sedan är det att i det här fallet har du jobbskatteavdrag om du inte tog en löneväxling — i en viss mån, beroende på, nu är det bara upp till 40 då. Och sedan har du ditt förhöjda grundavdrag.

Jan: Ja.

Monica: Men arbetsgivaravgiften blir ju lägre, det är på arbetsgivarsidan — det är billigare för arbetsgivarna att…

Jan: Jag tror att de räknade på att om man gör det innan 68 så blir diffen för arbetsgivaren att man får de där 5,8. Medan om det är efter 68 så blir det att du får 11 % mindre. Så det var en sån här: löneväxla inte efter 68.

För jag upplever att när alla andra pratar om det förutom du, så pratar de om de här 5,76 procenten — att det är den stora grejen med löneväxling. Och du är så här: ja, det är en cherry on top.

De 5,8 procenten — och Monicas eget exempel

Monica: Tittar man på min löneväxling när jag växlade — då växlade jag 7 000 i månaden. Arbetsgivaren satte in 7 400. Så dels hade jag 400 rakt av som var liksom plus. Och nettomässigt, om jag hade växlat eller inte, så blev det 3 400 kronor. Så det här skulle kunna jämföras med att jag satte in 3 400. Då sätter jag in 7 400 i den här pensionsförsäkringen, och så betalar jag 20 eller 25 % skatt på det när jag tar ut det. Det är ganska många procents skillnad. Då kanske jag får 6 istället för de här 3 400 som jag har nu. Så det är ett par tusen i månaden.

Jan: Ja, precis. Vill du hoppa in, Caroline? Annars fortsätter jag.

Caroline: Nej, bara kör på. Jag tar anteckningar.

Monica: Och så kan du vara så här: detta berör mig.

Caroline: Och också…

Jan: Bara för att göra det enkelt för den som lyssnar — när ska man inte löneväxla? Då är det så här: lönen efter växling är under de här 56,1. Arbetsgivaren kan inte svara på om du får 5,8 % extra. Men då är det egentligen så att det inte är där slaget står, så det kan vara värt även om du inte skulle få de där.

Monica: Ja, jag tror att kommun och region — tror inte jag, deras avtal lägger inte in extra till exempel.

Jan: Det kan ändå vara värt att göra.

Monica: Ja, det är ju en matematisk fråga. Vad betalar jag idag och vilken skatt tror jag att jag kommer betala då? Det är enkelt att bara kolla i en skattetabell.

Jan: Sedan var det också ITP-et utan tydlig kompensation för missad premie.

Monica: Det kan inte jag uttala mig om riktigt just…

Jan: Då hänvisar vi till…

Monica: Ja, på Collectums hemsida står det vad som är pensionsmedförande lön.

Jan: Exakt. Och man ska inte göra detta om man saknar buffert eller annat sparande — det är inte en ersättning. Sedan var det också spännande att, återigen, hålla rätt sak i huvudet: det viktiga är inte löneväxlingen i sig, utan att man pensionssparar. Det är det som är det stora värdet i det.

Lönerevision, rapportering och fallgropar

Jan: Men jag tänkte på något som är superviktigt: hur ens lön sedan påverkas i lönerevision, hur den rapporteras in. För om man har tagit mycket löneväxling så får man lägre lön, och om det är den som sedan ligger till grund för lönerevisionen, så kan man förlora på det — jämfört med om man hade haft sin höga lön.

Monica: Ja, det är likadant i tjänstepensionsinbetalningen.

Du vill försäkra dig om att tjänstepensionen baseras på din ordinarie lön och inte på lönen efter växling. Det är vissa som gör så att det är efter växling. Och då har du helt plötsligt betalat bort din egen tjänstepension.

Då får man dra bort den biten ifrån det man vann i det hela.

Jan: Jag såg också att det var någon rapport om att det var förvånansvärt många arbetsgivare som inte visste hur det gick till på det egna företaget. Med risk att jag blandar ihop de här rapporterna — men det var bara typ 30 procent av arbetsgivarna som var säkra på…

Det är värt att kolla upp det där. Vem är det man kollar med? Facket?

Monica: HR. Det bör finnas — om man jobbar på en större firma så finns det säkert en policy på löneväxling på intranätet. Och likadant att man är medveten om att många ersättningar baseras på lönen efter växling. Alltså sjukersättning och sådant. Så att man snabbt behöver kunna stänga av den.

Caroline: Ja.

Jan: Inkomstförsäkring och…

Monica: Ja, sannolikt. Och likadant om du ska ta ett bolån, då är det den lönen som är inrapporterad.

Jan: Jag har ingen erfarenhet — är det enkelt att slå på och slå av?

Monica: Det är nog helt beroende på vilket bolag man jobbar på. Om det är liksom Lasses Mekaniska…

Jan: Finns det sådana här lagkrav: nu har du satt dig i löneväxling, nu får du inte, nu är det kört? Finns det vissa sådana — du har valt, kan du inte…?

Monica: Nej, utan det är mer att det blir mer administration för dem rapporteringsmässigt.

Jan: Ja, precis.

Löneväxla mot semester — och vad gör folk i snitt?

Jan: Du sa det också i en bisats innan — att man kan löneväxla mot annat också, till exempel semester. Det var också Johan som var så här: jag vill ha mer ledighet, jag vill inte vänta till efter pension. Vad säger du eller vad tänker du?

Monica: Jag har faktiskt inte grottat ner mig i det, måste jag säga.

Jan: Men det är bra att veta som ett…

Monica: Ja, ja, ja. Men alltså, är det så att… det är ju den här världen att vi vill hellre ha tid än pengar. Då passar det ypperligt för det ena. Det är ju två tider — det ena är tid nu i semester, och det andra är tid i framtiden.

Jan: Vet du, jag har faktiskt kollat snittsiffrorna. Vet du hur mycket folk sätter av i snitt och median?

Monica: Det kan jag inte säga.

Jan: 3 000 kronor är medianen och snittet är 3 500. Det är också en sån här — ibland tänker man så här, folk löneväxlar sjukt mycket. Nej, nej.

Caroline: Lite grann bara.

Monica: Det blir ju ett tvångssparande, det blir enkelt — för man ser inte pengarna. Jag behöver inte ta ett aktivt beslut den här månaden att de ska flyttas till mitt ISK, utan det kommer ut lite mindre pengar i lönekuvertet.

Jan: Maxgränsen är väl de här 35 procent?

Monica: Ja, precis. 35 totalt med tjänstepensionen. För det är ju avdragsgillt upp till 35 %.

Jan: Så har du en sjukt bra tjänstepension…

Monica: Ja, då finns det inte så mycket utrymme att löneväxla.

Jan: Nej. Bra. Har du sett några misstag i det här?

Vanliga misstag och tankar om framtiden

Monica: Nej, det är väl snarare att man inte gör det fast man har råd och möjlighet. Om man tittar på min ålder — du har lite vuxna barn, du har inga kostnader, men du tänker inte på det. Det är väl ett ypperligt exempel på det här när vi säger pensionsplanen: när vill jag gå i pension, hur ska det bekostas? Hade man gjort det här tidigt och koncentrerat sig på att gå i tidpension, då lär det växla.

Istället för att betala en massa skatt — och så ligger de där pengarna och sen går de till barnen eller barnbarnen eller så gör man något annat. För har man ingen nytta av dem så kan de faktiskt jobba bättre.

Jan: Sedan är det också viktigt att veta att de pengar som har löneväxlats in, dem kan du inte få ut. Apropå det vi sa om att avbryta — när vi pratar om att avbryta så är det bara att nya pengar inte går in. Men pengar som är inbetalda — låst, klart.

Caroline: Kommer inte tillbaka.

Jan: Ligger där.

Monica: Jag skulle vilja väcka det här med löneväxling till…

Jan: Ja, ja.

Monica: Som ett private, alltså IPS till AP7. För det är flera som vill spara där. Om man kunde bara styra om liksom…

Jan: Ja, ja, exakt. Jag tror vi behöver göra ett avsnitt så här: ”Till dig kära politiker — här är våra…”.

Monica: Den är samma — då styrs den av tre år före riktåldern. Det är låga avgifter. Det är…

Jan: Ja, jag är med.

Ägande av tjänstepension och föräldraledighet

Jan: Bra, jag tänker att vi har ägande av tjänstepension där man också har partner. Det där är väl också en sån här som vi pratar om i ett syskonavsnitt till detta — att vara schyst mot sin partner. För i och med att jag löneväxlar så flyttar jag egentligen, om jag är gift, pengar som är vårt gemensamma till mina egna. Så där får man också titta: vem äger den här, och kompenserar man den andra…

Monica: Ja, om man har gemensam ekonomi, så.

Jan: Exakt. Bra. Nej, men jag tänker att det var en fråga som var också så här, jag läser för er: ”Jag löneväxlar i dagsläget men undrar hur det fungerar när man blir föräldraledig. Vet du hur det funkar? Pausas det då eller fortsätter det som vanligt?”

Monica: Ingen aning. Det kan väl säkert vara lokala…

Jan: Ja, jag tror det också. Jag tror…

Monica: Annars blir det inte mycket pengar kvar.

Jan: Nej, exakt.

Monica: Jag menar, första månaden när jag gick in i väggen, då drogs ju de där av från den lilla lön jag hade. Då blev det så här…

Jan: Jag hade lite från början och det blev…

Monica: Men det gick snabbt att stänga av, så det var inget konstigt.

Minpension.se, tiotaggarlösning och sammanfattning

Jan: Du och jag är ju förtjusta i minpension.se — att man kan lägga in och testa. Kommer löneväxlingen in där, eller behöver man lägga in det själv?

Monica: Det beror på hur den är uppsatt. Säg att du löneväxlar inom ITP2 och den går in på ITPK.

Jan: Ja.

Monica: Den prognosen är inställd på det vanliga avtalet, så prognosen kommer inte att finnas. Men i upparbetningen som de skickar in så kommer det synas. Men har man — jag hade ju tiotaggarlösning inom ITP2 till exempel — då låg min löneväxling i en separat försäkring, och då kom den som en separat post.

Caroline: Vad är tiotaggarlösning?

Monica: Det är ett alternativ till de här ITP2-försäkringarna — man kan byta bort en del av den förmånsbestämda försäkringen till…

Jan: Exakt.

Monica: …att få fond.

Jan: Men vi ska inte hoppa in i den där traditionella förvaltningen där det var så här… Nej, jag ska inte. Bra. Jag tänker att i mina anteckningar har vi typ gått igenom det mesta. Det man ska tänka på är hur lönen beräknas, se till att du inte får en sämre ersättning om du blir arbetslös eller sjuk…

Monica: Titta på avgifterna för det där du stoppar in dem, skulle jag säga. För i mitt fall var det utanför kollektivavtalet, och då har man helt plötsligt ordinarie priser på skalavgifterna, på den årliga fasta rörliga avgiften. Så det kan bli högre avgifter där.

Jan: Ja, precis. Men jag tror att den vanligaste frågan som kommer i communityn är det här löneväxling versus eget sparande. Men det landar du och jag i — eftersom det handlar om skatt, måste man hela tiden ta hänsyn till att det inte bara är vilken fond och fondavgiften, utan det är så här: vid användningen av pengarna, hur är skatten vid det tillfället?

Monica: Ja, för det har betydligt högre stöd. Avkastningsskatten i en pensionsförsäkring är betydligt lägre än ISK-skatten, så att den skatten har också betydelse om det är så att du skulle spara privat under 20 år jämfört med att spara i en pensionsförsäkring i 20 år. Det är ju olika skatter, men överlag så är det väldigt lönsamt.

Caroline: Precis.

Jan: Det är några saker man ska tänka på: se till hur lönen beräknas senare, så att till exempel lönerevisionen är på den nya lönen, se till att få det skriftligt, vad händer om man blir sjuk eller arbetslös vid jobbbyte… alltså sådana saker.

Snyggt, Caroline, du har tagit en massa anteckningar.

Monica: Oj, oj.

Jan: Vi kanske ska ta…

Caroline: Nej, nej, men det behöver vi inte göra. Det är bara liksom highlights. Det finns lite olika här. Nej, men det som vi sa precis — att man behöver, varför behöver jag göra det här? Ja, men för jag är intresserad av att få ut pengar sedan, och till en lägre skatt när jag ska ha dem.

Jan: Och att man kan gå tidigare. Löneväxlar man så kan man gå tidigare — det är ett bra sätt om man vill gå tidigare.

Caroline: Och om jag inte vill gå tidigare så kommer jag ändå ha mer pengar att hålla på och resa för och sånt som jag vill sen. Ja, men det är mycket som rör sig i huvudet här nu om vad min löneväxling ska gå till. Kanske inte direkt.

Jan: Här kommer Caroline som bara: den ska läggas på hög.

Monica: Eget konto.

Jan: Precis.

Caroline: Nu låter det som att jag bara ska spendera den. Men det vill jag inte.

Monica: Egopengar man har.

Jan: Det är Caroline. Nej, exakt.

Tack och vägledning vidare

Jan: Monica, du har ju pensionsguiden.nu — en hemsida där du har kurser. Du har en Facebookgrupp också, Pensionsguiden — heter den också pensionsguiden.nu?

Monica: Nej, den heter bara Pensionsguiden för utrikade.

Jan: Ja, på Facebook. Och sedan har vi ett syskonavsnitt till detta där du har också en kurs där du pratar om att ta kontroll på din ekonomi.

Monica: Men ekonomin kan vi köra på köpet. Den slänger vi in.

Jan: Bra. Så det är det enklaste — att om man vill liksom så här känna ”jag fattar inte pension, jag vill dyka ner i detta, jag vill räkna, jag vill göra min plan”, så är det där man tar nästa steg hos dig.

Så tack Monica för att du var med, och tack för att du också svarade i vårt forum på pensionsfrågor.

Monica: Tack själv.