Löneväxla eller inte?

Allt du behöver veta om löneväxling med Monica

Ska man löneväxla? När ska man göra det? Vad ska man tänka på? Det är frågor som vi går igenom i dagens avsnitt tillsammans med Monica Sjödin från communityn. Se vår uppdaterade sammanfattning för löneväxling 2026.

Avsnitt 368 | Publicerat 1 år sedan.

Avsnitt 368. Senast uppdaterad 27 dagar sedan (2026-04-19) av Jan Bolmeson.

Du kan lyssna på detta avsnitt (368) där poddar finns, t.ex. på Spotify, Apple Podcast och Acast. För innehållsförteckningen med tider, se fliken till vänster med längden på avsnittet.

Referens: Saknas.

Innehållsförteckning

Denna sida uppdaterades 27 dagar sedan (2026-04-19) av Jan Bolmeson.

Sammanfattning och guldkorn

Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.

Vi har även försökt göra avsnittet så konkret som möjligt där vi utgår från både erfarenhet men även bra checklistor som Alecta och PTK publicerat på sina hemsidor.

Några saker att tänka på kring löneväxling. Du bör bara löneväxla om du:

  • har en lön över 51.300 kr/mån EFTER löneväxlingen (gäller för 2024)
  • behöver ett extra pensionssparande / vill ha en högre pension
  • har råd att gå ner i lön nu
  • är medveten om att pengarna är låsta
  • inte har en alltför hög lön (under typ 80.000 kr)
  • har koll på avgifterna som uppstår
  • har koll på skatten om du fortsätter jobba efter 65 år
  • kan avsluta / pausa löneväxlingen när du vill
  • kan få överenskommelsen skriftligt
  • vet att det är lönen före löneväxling som är grund för lönerevision

Om vi går in på lite mer nördiga detaljer:

  • Har du ITP1? Se till att arbetsgivaren betalar in en kompletterande ITP1-premie så att den ordinarie premien är fortsatt lika hög. Skippa löneväxlingen annars.
  • Har du ITP2? Se till att din arbetsgivare fortsätter anmäla din lön innan löneväxlingen till Collectum. Skippa löneväxlingen annars.
  • Har du en 10-taggarlösning? Se till att arbetsgivarens inbetalning till denna inte blir lägre av löneväxlingen.
  • Försök få till löneväxlingen genom Collectum så att du får samma låga avgifter som på din andra pension.
  • Försök få arbetsgivaren att betala de extra ca 6% på premien som de sparar genom att den särskilda löneskatten är lägre än arbetsgivaravgiften.
  • Om löneväxling sker till annan försäkring än ITPK och ITP1 kolla om premiebefrielse finns med.

Vi hoppas att du gillar avsnittet och om du har några frågor, ställ dem gärna i diskussionen till avsnittet i forumet. Se länk nedan.

Tack för denna veckan!
Jan, Caroline och Monica

Vanliga frågor

Vad är minimilönen för att löneväxling ska löna sig?
Hur mycket extra får jag genom löneväxling?
Kan jag sluta löneväxla när jag vill?
Vad händer med min vanliga tjänstepension när jag löneväxlar?
När är löneväxling en dålig idé?
Hur mycket kan jag maximalt löneväxla?
Vad är skillnaden mellan ITP1 och ITP2 vid löneväxling?

Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.

Konkreta saker du kan göra nu

Kunskap, tips och råd är meningslösa om man inte omsätter dem i praktiken. Här får du ett par konkreta förslag som du kan göra antingen redan nu eller på lite sikt.

Be HR om skriftligt avtal med alla villkor för löneväxlingen

30 minuter

Kontrollera att din lön efter löneväxling är minst 51 250 kr

10 minuter

Säkerställ att arbetsgivaren betalar in mellanskillnaden på 7% mellan avgifterna

1 timme

Gör en pensionsprognos för att se effekten av löneväxling

3 timmar

Undersök placeringsvalmöjligheter och avgifter för löneväxlingen

2 timmar

Kontrollera att ursprunglig lön rapporteras till pensionsbolaget

1 timme

Communityns kommentarer

Nedan följer 9 av totalt 63 kommentarer. Notera att kommentarer i forumet inte kvalitetssäkras av oss på samma sätt som all annan text på denna sida. För att följa hela diskussionen, skriva en egen kommentar eller ställa en fråga, gå till forumet. Vi ses där! 🙂

  1. Avatar för emilv

    Hann ni med allt detta på 40 minuter? Vilken guldgruva, blir bra lyssning. Tack @Monica för att du delar med dig!

  2. Avatar för Ben1

    Intressant och bra avsnitt. Jag förstår dock fortfarande inte varför det skulle vara ofördelaktigt att löneväxla vid höga lönenivåer.

    Man betalar statlig inkomstskatt idag och lär även göra det vid uttag men man får 1) högre grundavdrag om man tar ut pensionen efter 67, 2) ~6-7% extra avsättning 3) Lägre schablonskatt i 37 år för säg en 30-åring.

    Vi kan även anta att man har tillgång till samma fonder som i ett ISK.

    Över en 30-årsperiod blir ju detta typ 30% ökat belopp?

    Jag tänker säkert fel. Hur är detta inte väldigt fördelaktigt?

  3. Avatar för Paladium

    Jättebra avsnitt, alltid värt att repetera!

    Angående köpa-ikapp regeln så behöver detta inte vara en insättning en gång i livet. Utan du kan välja att dela upp utrymmet över flera år.

    Exempel:
    Din bankkontakt räknar ut att du har ett utrymme om 1 mkr som du kan köpa ikapp.
    Du kan då välja att betala in 250 tkr under fyra år eller 50 tkr under 20 år.

    Många verkar tro att det är allt eller inget.

    Regeln är också skriven med utgångspunkt i att den ”anställde” har, vilket borde innebära att det inte spelar någon roll om du är ägare eller ej.

  4. Avatar för Ballongpinne

    Upprepades flera gånger att man kanske inte ska löneväxla som ung. En aspekt är ju att ju tidigare man gör det desto mer kan man dra nytta av ränta på ränta? Dvs 2 års tidig löneväxling kanske motsvarar 6 år sen löneväxling eller tänker jag fel?

    Jag sätter drygt 15% av lönen till pensionen. Har inget kollektivavtal utan bestämmer själv vad jag vill sätta av till vad.

  5. Avatar för Gabriel

    Har inte lyssnat på avsnittet men punktlistan ovan har missat det jag tycker är bland det viktigaste nämligen att man riskerar få sämre ersättning ifall man blir arbetslös eller sjukskriven. Bara det i sig gör att jag avfärdar löneväxling för egen del

  6. Avatar för janbolmeson

    Kan du säga något mer om detta @Gabriel?

  7. Avatar för TheFlorimell

    Vilket bra avsnitt, stort tack till er alla tre och särskilt till @Monica som delar med sig så rikligt :heart_hands::raised_hands:

    Jag tycker det är otroligt svårt att räkna på löneväxling, och har hittills inte gjort det utan sparar själv i ISK istället. Med skatten på ISK kontra schablonen för pension så kanske jag borde löneväxla egentligen, som komplement.

    Kort:
    -statligt anställd, tillhör avdelning 2 (jobbat statligt i ca 8 år, 30 år maxar förmånsdelen nedan)
    -i avdelning två ingår förmånsbaserad del när man tjänar över 7,5 basbelopp, och baseras på statliga tjänsteår. I teorin kan man byta till avdelning 1, men inte byta tillbaka och få avsättning med större % till pension.
    -tjänar långt över statliga gränsen
    -arbetsgivaren sätter INTE av extra medel förutom det man själv avsätter.
    -älskar mitt jobb, men man vet inte vad som händer; olyckor, total personlighetsförändring kan göra att jag vill gå i pension tidigare. Tidigare för mig är ca 65 år.
    -är närmare 45 än än 50 och har två hemmavarande barn, 10 och 15 år gamla.

    Två frågor som jag ställer mig: ska jag byta till avdelning 1? Ska jag löneväxla? Vad är smartast rent ekonomiskt? :see_no_evil:

  8. Avatar för Gabriel

    Vad jag förstår (kan ha fel) baseras a-kassa och sjukpenning på den inkomst man har kvar efter löneväxling.

  9. Avatar för janbolmeson

    Min förståelse är att det är ett misstag isf av arbetsgivaren. Se näst sista bilden i bildspelet. @Monica eller har jag misstolkat?

  10. Avatar för Passiv

    Att bruttolön före löneväxling rapporteras in till Collectum (eller annan löneväxlingslösning) gör att ordinarie tjänstepensionsavsättning hos Avtalat/Collectum inte minskas p.g.a. löneväxlingen.

    Det betyder inte att någon annan part (typ A-kassan) inte kan titta på bruttolön efter löneväxling när de räknar fram ersättningar m.m.

    Så vitt jag kan se är nog ändå inkomsttak för A-kassa lägre än bruttolönen som blir kvar efter löneväxling så det borde inte vara ett problem.

    Samma sak med allmän pensionsavsättning och sjukpenning.

    Det kanske är om man har någon fetare inkomstförsäkring med högre tak som det kan spela roll, antar jag.

    Det jag personligen brukar titta på är att allmän pension maxas och att statlig inkomstskatt undviks. 2024 ligger de på nästan exakt samma nivå och då lägger jag bruttolönen där.

Senaste nytt på RikaTillsammans

FikaTillsammans: AI i vardagen och på jobbet40

FikaTillsammans: AI i vardagen och på jobbet

26 maj: En fika med tips, inspiration och erfarenhetsutbyte av AI på jobbet och i vardagen | Supporterexklusivt.

Finansbranschens tre stora problem32
#465
1 tim 44 min

Finansbranschens tre stora problem

Tre minuter med statsminister Ulf Kristersson och EU:s talman Roberta Metsola: allt det jag inte hann säga baserat på Finansinspektionens egna rapporter. Med rådgivaren Per Palmström.

Pensionärer spenderar för lite av sparkapitalet34

Pensionärer spenderar för lite av sparkapitalet

Mental bokföring och rädsla för att pengarna tar slut gör att pensionärer unnar sig bara hälften av det som de skulle. Utdelande tillgångar ökar användningen av pengar och gör livet rikare.

Jan och Caroline Bolmeson39

Jämför bolåneränta 2026: Se din faktiska ränta direkt

Bolåneräntan är ofta familjens enskilt största utgift. Och samtidigt en av få utgifter där du kan sänka kostnaden med ett kort samtal, eller ett par knapptryck. Skillnaden mellan bankerna är större än de flesta tror, och enligt Finansinspektionen är det bara 3 av 10 svenskar som regelbundet jämför sin ränta.

SPIVA Europe Year-End 202540

SPIVA Europe 2025

100 procent av nordiska fonder slog inte sitt index på 10 år. 98% av globala fonder slog inte index. Tolfte SPIVA-rapporten i rad pekar åt samma håll.

Jan och Caroline Bolmeson tillsammans med Lysas grundare Patrik Adamson och Emilie Andersson28

Lysa: vår recension efter 7 år och 10 miljoner i sparande

Så här tänker vi om Lysa efter hundratals samtal i communityn och eget sparande. Slutsats: bäst för de flesta oavsett om du är nybörjare med 1 000 kr eller expert men av helt olika anledningar.