Löneväxla eller inte?

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Introduktion: löneväxling med Monica Sjödin
2. En timme om en "enkel" fråga
3. Vad är löneväxling?
4. De 7 procenten i arbetsgivaravgift
5. När villkoren blir en fälla
6. Tre stora fördelar med löneväxling
7. När ska man inte löneväxla?
8. Monicas egen resa: gå i pension vid 55
9. Att dra ut pensionsuttagen över fler år
10. Avgifter och var pengarna placeras
11. Vad är traditionell livförvaltning?
12. Löneväxling handlar inte om ålder, utan om utrymme
13. Utgifterna minskar med åldern, eller?
14. PTK:s punkter: ITP1 och löneunderlaget
15. ITP2 och Collectum
16. Vad är en tiotaggarlösning?
17. Flexibilitet och skriftliga avtal
18. Premiebefrielse och efterlevandeskydd
19. Efterlevandeskydd och återbetalningsskydd
20. Dubbelkolla avsättningen på den växlade lönen
21. Ha lite koll själv
22. Ikapp-köp för dålig tjänstepension
23. Vanligaste misstaget: att tro att det är en åldersgrej
24. Avrundning och en avstämning vid 50
25. Gör ett aktivt val i tjänstepensionen
26. Pension sparas som privat sparande
27. Avslutning och puff för Pensionsguiden

Introduktion: löneväxling med Monica Sjödin

Jan: Välkommen till Rika Tillsammans och avsnitt 368 som idag handlar om löneväxling. Eftersom löneväxling är tätt förknippat med pension har vi bjudit in communityns egen pensionsexpert Monica Sjödin. Så det här avsnittet är också lite reklam för hennes Pensionsguiden, där hon håller utbildningar och har sin sajt där hon skriver jättemycket om pension. Länk finns i beskrivningen. Men idag blir det så här: när ska man löneväxla, varför ska man löneväxla, vilka är fallgroparna att undvika, vilka misstag ska man se upp med. Nästan lite checklista om du ska löneväxla, som du kan ta med till arbetsgivaren, för att se till att du inte missar den där lilla extra pensionen till följd av lägre skatt för arbetsgivaren och liknande. Jag gör det inte svårare än så här, utan här kommer Monica Sjödin och Caroline såklart.

Varmt välkommen till Rika Tillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här podden heter Caroline och Jan Bolmeson.

Varmt välkommen tillbaka, Monica Sjödin. Du är ju en stammis i Rika Tillsammans-communityn. Du driver Pensionsguiden som började som en Facebookgrupp och nu är en jättefin hemsida och en resurs för den som vill få koll på pension. Du hjälper privatpersoner och företagare med att planera sin pension, både genom att hålla kurser och genom individuella pensionsgenomgångar, och en kurs där man ska göra sin egen pensionsplan. Du har varit med i flera avsnitt där vi har pratat generellt om pension. Vi har pratat om pension för företagare. Och även din egen resa från utbränd till att få leva det livet som du vill. Så varmt välkommen tillbaka.

En timme om en "enkel" fråga

Monica: Tack, vilken sån här introjingel. Det var ju kanongott.

Jan: Ja, precis. Sånt ska man ha när man vaknar på morgonen. Välkommen, god morgon, Jan Bolme. Bara riktigt pepp.

Monica: Exakt, exakt.

Jan: Men du, Monica, jag tänker att idag ska vi prata om Carolines favoritämne, löneväxling. Caroline ser jättetaggad ut.

Caroline: Nej, men det har väl dykt upp som ett, ja, med många som undrar kring löneväxling.

Jan: Det är det.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Nej, men vi har sett det, och då tänkte jag så här att det där är en sån konkret fråga. Som du också sa, Monica, i vårt försnack: vad ska vi prata om löneväxling? Det är väl ganska straight forward. Och jag tänker, Monica, det kommer vara dina famous last words. Så här en timme senare bara.

Men jag tänker så här, för att hoppa in i löneväxling. Staffan Ström på Alecta, som är ett pensionsbolag, han säger så här: löneväxling marknadsförs som en fantastisk lösning, men innan man förblindas av fördelarna bör man sätta sig in i frågan ordentligt. För löneväxling innebär att man ber sin arbetsgivare att byta ut en del av lönen mot något annat. Och du, det rör allt från cyklar till fertilitetsbehandling. Jag trodde bara det rörde sig om pengar, men det är det alltså inte.

Monica: Nej, men du kan växla till olika bitar. Du kan växla mot mer semester, men det vanligaste är ju mot pension.

Vad är löneväxling?

Jan: Ja. Och jag tänker så här, Monica, om vi börjar där. Vad är löneväxling?

Monica: Det innebär att du växlar bort delar av din lön mot någon annan tjänst. Och min inriktning är ju mot pension. Betalar du mycket skatt idag och har en hög lön idag, så kommer du sannolikt ha en lägre pension framöver. Så att du drar ner på skatten idag och får mer pengar sen.

Jan: Så man kan säga så att löneväxling handlar egentligen om så här: okej, men jag kostar arbetsgivaren en viss summa varje månad, och jag kan välja hur jag vill fördela den. Jag kan ha lite mer i pension eller jag kan ha lite mer semester etcetera. Och om vi tittar på det utifrån rent pensionsperspektiv, är löneväxling något jag kan tjäna mer pengar på?

Monica: Definitivt. Det du har är ju att man brukar säga att en gräns går vid ungefär 51 000 i år. Har du en lön efter växling som är under det, ja men då är det inte lönsamt, för då tappar du intjänandet till allmän pension och annat. Men om du har en hög lön så betalar du en ganska hög skatt idag. Och när du är pensionär så har du ju det förhöjda grundavdraget och har då alltså en lägre skatt. Så att du flyttar en hög skattesats idag mot en lägre skattesats imorgon. Och dessutom så får man lite mer pengar avsatt.

De 7 procenten i arbetsgivaravgift

Jan: Ja, men kan du inte säga någonting också? För det där är ju också så här, att det är ungefär 6 procent man tjänar på det där. Kan du gå igenom det där?

Monica: Arbetsgivaren betalar ut lön, då betalar han ju 31,42 procent i arbetsgivaravgifter. Men när man betalar in till din tjänstepension, då betalar han någonting som heter särskild löneskatt istället. Och den är bara 24,26 procent. Så däremellan har vi ju ungefär 7 procent. Och är arbetsgivaren lite bjussig så betalar han in den mellanskillnaden. Så att han fortfarande har samma totala lönekostnad för dig. Då fick du ju en extra bonus på 7 procent på en gång.

Jan: Och detta har jag också hört, eller sett så här, att detta missar arbetsgivare ibland. Inte så här "oh nu ska jag lura Jan här på 7 procent på hans lön", utan att man inte vet om det, eller man har missat det i lönesystemet, eller lönesystemet stödjer inte det. Så där har jag också förstått att det kan vara en bra idé att faktiskt prata med sin arbetsgivare och kolla upp det.

Monica: Definitivt. Jag menar, alla villkor. Det kan ju vara så att, nej men du måste löneväxla och då måste du göra det i minst fem år. Och det vill du kanske inte binda upp dig till. Eller du blir sjuk. Blir du sjuk så räknas en sjukersättning på inkomsten efter växling. Så då vill du ju snabbt kunna ta bort den. Så var det ju när jag gick in i väggen.

När villkoren blir en fälla

Jan: Men så du menar att under vissa villkor så kan man inte sluta löneväxla när man vill? Så att i det här fallet, dels får man ju väldigt mycket lägre lön när man blir sjuk.

Monica: Och dessutom skulle jag då fortsätta löneväxla 7 000. Netto i månaden. Nu hade ju inte jag det kravet, så jag kunde stoppa.

Caroline: Men samtidigt som, förlåt att jag avbryter. Samtidigt som lönen har blivit lägre måste du ändå fortsätta. Fast du når inte upp kanske till.

Monica: Det beror ju på hur avtalet är skrivet. Så det är därav, kolla detaljerna.

Caroline: Mm.

Jan: Ja, men det tänker jag också att vi ska prata om. Lite så här att djävulen brukar sitta i detaljerna. Och sen så var det någonting som jag läste också, att avkastningsskatten på tjänstepension är lägre än schablonskatten på investeringssparkonto. Kan du säga någonting mer om det?

Monica: Den skatten är lägre, vad är det, 0,4 eller något sånt där, jämfört med vanliga ISK-skatten på 1,1.

Jan: Ja.

Tre stora fördelar med löneväxling

Jan: Så att om vi ska sammanfatta så kan det vara, om du redan nu har börjat, om du efter löneväxling fortfarande har en lön på över 51 250, så kan det vara en idé. För du kan få ungefär 6–7 procent högre avsättning till pensionen. Det är den här diffen på skatterna för arbetsgivaren. Det är en lägre avkastningsskatt på tjänstepensionssparandet än investeringssparkonto. Och för det tredje är det att tanken är att jag kanske inte kommer komma över statlig skatt som pensionär, och då flyttar jag en del av den inkomsten som jag idag hade betalat statlig skatt på till framtiden, där den inte kommer hamna över ribban. Så det kan man säga att det är de tre stora fördelarna med löneväxling.

Caroline: Ja, bra. Får jag bara fråga en sak. Jag var inne på Unionens hemsida om löneväxling. Och så stod det flera gånger, tror jag, att man måste vara noga med att man får ett avtal kring löneväxlingen med sin arbetsgivare. Har du stött på att man har sagt "ja men jag vill löneväxla", och så säger arbetsgivaren "ja det kan vi göra", och sen så har det inte varit något ordentligt papper på det?

Monica: Jag har aldrig varit med om det. Min arbetsgivare har alltid haft ett papper där man har skrivit villkoren och kostnader och så. Men det finns säkert de som inte gör det.

Caroline: Är det inte kollektivavtalsreglerat?

Monica: Nej.

Caroline: Okej, ja det visste jag inte.

När ska man inte löneväxla?

Jan: Men du, om vi vänder på frågan. Jag gillar ju det så här, när ska man inte löneväxla?

Monica: Kommentar till den andra: ja, det kan säkert finnas någonting i kollektivavtal. Jag har inte tittat på just den. Men det är olika villkor i alla fall. Inte löneväxla. Jag skulle säga, är du ung och i början av din villa-Volvo-vovve-karriär, då gör pengarna mer nytta här och nu. För grunden är ju så här, det ska vara när man ställer sig frågan: kan jag avvara de här pengarna nu för att jag vill ha en bättre pension framöver? Och kan man inte, så är det ju dumt att binda upp. För just som du säger, du är ju bunden, du kan ju tidigast ha ut dem vid 55 och i vissa avtal ännu högre.

Caroline: Mm, precis.

Monica: Högre lön också. Nej men alltså, om du är lite äldre och tjänar bra med pengar så betalar du hög skatt idag, och du kommer sannolikt betala statlig skatt när du är pensionär också. Och har du då inte en intention att gå tidigare, ja då kommer du ju få betala statlig skatt i alla fall.

Jan: Precis. Så kan man säga så, för det var väl, jag vet att i communityn så var det en lång tråd i forumet att Alecta hade släppt någon rapport där de var så här, ja men nyttan avtar någonstans vid över 66 000–70 000. Nu i och för sig, tjänar du 70 000 så tjänar du ju mer än 95 procent av Sveriges befolkning. Men för de fem procenten där, så slår det över igen att det kanske inte löser det. För du betalar statlig inkomstskatt idag, och du kommer sannolikt betala statlig inkomstskatt som pensionär. Så du får inte den här tredje fördelen.

Monicas egen resa: gå i pension vid 55

Monica: Fast det förutsätter ju att du går i pension vid din riktålder. För mig var ju saken med löneväxlingen att jag skulle kunna gå tidigare. Så har du en intention att göra en FIRE eller gå tidigare, ja men då, för mitt fall, så täckte ju de första två åren min löneväxling. Så att det där argumentet blir ju så knasigt.

Jan: Ja, Monica, jag tror nu kommer folk vara så här, va? Vad sa du? Jag tror du får utveckla lite. Och börja där också, du får gärna ta en liten kort recap på din resa, och hur du resonerar.

Monica: Jag gick ju in i väggen vid 47, 48. Och efter sjukskrivningen så konstaterade jag, eller under sjukskrivningen, att jag inte ville vara kvar, att jag ville hitta på någonting annat. Och ett mål som jag satte för att vardagen skulle bli mer uthärdlig var att jag skulle kunna gå i pension om jag ville vid 55. Och i samma veva började jag även löneväxla. Så löneväxlade jag 7 000 i månaden, och så satte arbetsgivaren in 7 400 i månaden. Och de pengarna kunde jag ta ut sen när jag fyllde 55. Och då, vi har ju haft vansinnigt bra börsår bakom oss just nu. Så då blev ju det en del av den resan.

Jan: Men vad sa du, du tog ut dem när du var 55? Eller i fem års tid?

Monica: I fem års tid.

Jan: Okej, i fem års tid, ja. Men vad sa du att du hade för skatt på det? Mycket lägre skatt på de pengarna då, eller hur?

Monica: Nu betalar jag ju fortfarande vanlig inkomstskatt eftersom jag är så pass ung, så att jag inte har det förhöjda grundavdraget. Men det är ju fortfarande bättre. Skulle jag ha tagit ut det när jag var 65 så hade jag hamnat på statlig skatt resten av livet.

Att dra ut pensionsuttagen över fler år

Jan: Och då är det liksom, och det är väl bättre generellt för de som har lyxen och förmånen att ha hög pension, att man drar ut uttagen under fler år. Istället för att låsa sig vid 65, 67, 68, utan så här, hur mycket vill jag ha? Okej, och då räcker det de här åren.

Om man tittar på Alectas checklista för löneväxling, så sa de, alltså jag tror vi har egentligen berört det, då skrev de också så här: se till att du har råd att gå ner i lön. Vad tänker du när de skriver så?

Monica: Ja, men det är en av de frågorna vi tar på våra utbildningar också, det här liksom, ska du löneväxla så ska du se att du har råd med det, att du klarar det nya livet. Och lite som vi sa om det här, är du ung och har kommande höga kostnader, nej men då är det kanske inte rätt tillfälle.

Jan: Mm, precis. Och där också, och då menar man fortfarande, alltså punkt ett gäller ju fortfarande att man ska ha en lön på över 51 300 efter löneväxling.

Monica: Och sen säger de också, var beredd att låsa in sparpengarna. Det är det du sa som jag tolkade, att pengarna kommer vara låsta tills det är minst 55 eller enligt ditt avtal.

Jan: För det vet jag också att det var någon som skrev, jag tror det var Jesper eller Ann Gaudlin i forumet, som var så här, välkommen till mitt piffiga avtal där jag inte får ta ut det förrän 61. Och vi har också pratat om det, att inte ha en alltför hög lön, för det kan inte nyttjas.

Avgifter och var pengarna placeras

Monica: Sen skriver de också så här: ha koll på skatten om du fortsätter jobba efter 65, och ha koll på avgifterna.

Jan: Tänker de då avgifterna var de placeras?

Monica: Vissa av löneväxlingarna sker ju utanför kollektivavtalet, och då har du ju inte de här rabatterna på fondavgifter, du har inte låga årliga avgifter. Så här kan du ju sula på med både en hög fast och en rörlig avgift bara för själva försäkringen, fondavgifter utan rabatt. Och dessutom, som i mitt fall, så hade vi Söderberg & Partners, de tog 3 procent på avsättningen i premieavgift. Men trots det så upplevde jag ändå att det var bättre, för då var jag också fri att kunna hantera de pengarna.

Jan: En grej som också jag upplevde kom upp i diskussionen i forumet var så här att kolla upp vad du kan placera den här löneväxlingen i. Var det någon som var så här, jo men säg att du har mer än tio år kvar till pension, då brukar vi prata om att då ska man ta en relativt hög risk, till exempel indexfond eller liknande. Och då var det så här, ja fast du kan ju få alternativet att det ska in i en traditionell livförsäkring, eller liksom en sån här att det plötsligt blir ett räntesparande. Och då är det ju nästan bättre att skita i löneväxlingen, ta ut pengarna och investera dem själv via ISK.

Monica: Nej men alltså, det gäller ju att kolla. Det här är ju som vilket avtal som helst, att kolla på detaljerna och vad som är viktigt för dig.

Vad är traditionell livförvaltning?

Jan: Ja. Vad var nu traditionell livförvaltning för någonting?

Monica: Nej men det är ofta en sån här kombination av ränteförvaltning, alltså så här lågrisksparande. Och på långa tidshorisonter så behöver man ju inte ha det, för man förlorar mot inflationen och liknande.

Jan: Det låter så kul det här, traditionell livförvaltning.

Monica: Ja men det kan väl ha det.

Jan: Men det är ett annat avsnitt, tänker jag. Brukar inte traditionell förvaltning räknas i Sverige som den mest komplexa finansiella produkten du kan köpa? Något sånt där, ja. Är det inte så, Monica? Jag vet, när man pratar med finansiella rådgivare så är de alltid så här... Nu gäller det att hålla tungan rätt i mun.

Men du, jag tänker också så här, för någonting som jag upplever, när vi har ställt frågan i communityn så är det många som tror att löneväxlingen snarare ska triggas av åldern. En väldigt vanlig fråga var så här, jag är 48, ska jag löneväxla? Jag är 39, ska jag löneväxla? Medan då upplever jag så här, Monica, att din take är att det handlar inte så mycket om ålder.

Löneväxling handlar inte om ålder, utan om utrymme

Monica: Nej, däremot är det det att när man är äldre, när du kommer upp i 50, 50 plus eller motsvarande, barnen flyttar hemifrån, du kan ha ett billigare boende, du har kommit upp förhoppningsvis i lön. Så att det finns ett mycket större utrymme att avstå utan att du behöver tumma på din livskvalitet på samma sätt.

Jan: Ja, precis.

Monica: För mina 7 000, de 7 000 som jag växlade till exempel, de kostade mig 2 800 kronor netto i månaden. I minskad nettolön.

Jan: Och om man har en vettig lön, eller vettig, det här, men alltså en bra lön, då var inte de här 2 800. Det är inte där slaget om min livskvalitet står.

Monica: Exakt.

Jan: Nej men det där är också ett sånt misstag jag upplever att många gör. Att man är så här i 35, 40, höga 40-årsåldern. Man har fortfarande barnen hemma. Och så tänker man så här, shit, du vet, jag kommer vara fattigpensionär. Och så tänker man inte så här, barnen flyttar hemifrån. Och grejen är, barn tenderar ju kosta mer. Mycket pengar. Sen har jag ju hört från säkra källor att de slutar inte kosta, men de kostar mindre som äldre. Som vuxna.

Monica: Som vuxna.

Jan: Ja, men som vuxna.

Utgifterna minskar med åldern, eller?

Monica: Nej, men att man har ofta en bra period efter 50-ish, där man kan spara mer, man har amorterat mer på huset, etcetera.

Jan: Och sen, nu blir jag lite off-topic här, Monica, men jag såg en amerikansk studie som visade att typ från 60 års ålder så tenderar man minska sina utgifter med ungefär 1–2 procent om året. Och så är det en ganska rak minskning. Många gör också så här att man är 45, man loggar in på minpension, man vet att man så här, shit, vi klarar oss nätt och jämnt på våra två löner. Och sen tänker man att det kommer vara utgiftsnivån livsvarigt, alltså resten av livet. Medan egentligen så är det så att utgifterna faktiskt minskar från egentligen peaken någonstans vid 47. Och så går det neråt. Är det någonting du upplever med dina klienter?

Monica: Jag skulle snarare säga att vid 60, 65 är det där det peakar, alltså det är där de bara ska leva livet. Och där det är sommarstugor. Att det finns ett önskemål om att leva ett lite lyxigare liv, eller ett lite rikare, alltså kostnadsmässigt dyrare liv, under ett antal år. Man vill passa på medan man är frisk och rörlig. Och så ser man ett dropp sen, kanske 75–80, men att det går ner. Men fram till 70 i alla fall så skulle jag nog säga att det är fullt blås.

Jan: Är det så? Jag får revidera. Vi är unga och friska länge nu.

Monica: Ja, men precis.

PTK:s punkter: ITP1 och löneunderlaget

Jan: Precis. Bra. Jag tänker, är det någonting här? Vi tar några, nu blir det över. Jag hittade PTK. Ja, vet du vad PTK är?

Monica: Jag tror att det är de som förhandlar i kollektivavtal och sånt.

Jan: Ja, så var det några punkter. Så jag bara läser punkterna så får du reagera på de här. Så jag tänker, då säger de så här: om du har ITP1. Kan du bara kort säga vad ITP1 är?

Monica: Det är det ena kollektiva pensionsavtalet, för de som är yngre, privatanställda tjänstemän.

Jan: Okej. Och vad betyder yngre i det här fallet? Är det de som är födda efter 78?

Monica: 78 tror jag väl det är.

Jan: Ja. Men skitsamma, det är inte så viktigt. Det handlar inte om ITP1. Men då skriver de så här: om du har ITP1 måste du vara överens med din arbetsgivare att denna betalar in en kompletterande ITP1-premie under växlingstiden, så att den ordinarie ITP1-premien är fortsatt lika hög som innan växlingen. Annars ska du inte löneväxla. Vad betyder det?

Monica: Det betyder att, säg att du tjänade 60 000 och du växlar till 55, så skulle arbetsgivaren bara rapportera in 55 000 i tjänstepensionslöneunderlag. Och du skulle alltså inte få tjänstepension för de där första fem, för att du har växlat dem. Så det gäller ju oavsett. Det är ju i de här detaljerna, så du behöver se till att du fortfarande ska ha din ursprungliga lön som rapporteras in till tjänstepensionsbolaget, och det ska vara din ursprungliga lön som ska ligga till grund för lönerevisionen.

ITP2 och Collectum

Jan: Då tar vi nästa. Om du har ITP2 måste du vara överens med din arbetsgivare att det är lönen före löneväxling som ska fortsätta anmälas till Collectum som pensionsmedförande för ITP2 under hela tiden du löneväxlar. Annars bör du inte löneväxla. Är inte det då samma sak som ITP1-grejen?

Monica: Nej, det här är för oss som är äldre.

Jan: Okej, så vad betyder detta?

Monica: Men principen är samma, att man ska inte få en rapporterad lägre lön.

Jan: Precis, så det här är för de från 1978 och yngre, eller?

Monica: Mina. Vi andra.

Jan: Så att egentligen, oavsett pensionsavtal, se till att de rapporterar in lönen före växling. Och att den löneökning du får är också på lönen före växling.

Monica: Precis.

Jan: Ja men bra. Då tar vi nästa. Har du en tiotaggarlösning inom ITP2 ska du se till att arbetsgivarens inbetalning till denna inte blir lägre av att du löneväxlar. Så egentligen samma princip.

Monica: Samma sak.

Vad är en tiotaggarlösning?

Jan: Vad betyder det, tiotaggarlösning?

Monica: Det betyder att du kan, inom ITP2 så har du en del som kallas för förmånsbestämd pension. Det vill säga att det är den största delen, och det innebär att du får x procent av din slutlön. Så det är inga pengar som placeras på börsen eller något sånt. Så den säger så här att om du har tjänat 45 000 i månaden och du jobbar hos oss i 30 år, eller jobbar inom det här pensionsavtalet i 30 år, då får du 10 procent, då får du 4 500 i månaden. Livet ut, tills du dör. Typ garanterat.

Jan: Ja. Bra. Och sen säger de också, för att få del av de upphandlade låga avgifterna inom ITP, bör du ordna löneväxling genom Collectum. Då får du pengarna inbetalda till det bolag du redan valt som förvaltare för din ITP1- eller ITPK-försäkring. Vad tänker du om det? Fördel och nackdel.

Monica: Fördel är ju att du, som du säger, får det här låga utbudet, låga priserna. Och nackdelen är att du får det här begränsade utbudet, och du har bara flytträtt inom urvalet. Jag hade en tiotaggarlösning och jag hade min löneväxling utanför kollektivavtalet, vilket gjorde att när jag slutade min anställning så kunde jag flytta de pengarna till en större plattform. En Avanza, Nordnet eller motsvarande.

Jan: Ja. Jättebra.

Flexibilitet och skriftliga avtal

Jan: Sen tror jag att de kommer in på sin nästa punkt här, på det här som du var inne på också. Se till att överenskommelsen med arbetsgivaren inte binder upp löneväxlingstiden under långa perioder. Det ska vara möjligt att upphöra med löneväxlingen när du själv vill.

Monica: Ja. Eller hur? Gärna kunna vara flexibel. Vissa arbetsplatser har att du kan löneväxla flexpotten varje årsskifte, eller någon bonus eller någonting sånt. Eller om du behöver ändra beloppet efter ett tag för att du har ökade eller minskade livskostnader, eller en situation som gör att du inte klarar av det du har åtagit dig.

Jan: Ja, men precis. Sen kommer din punkt där, Caroline, se till att ha det skriftligt. Det är väl inte så konstigt att säga. Sen är de inne på samma som vi har varit inne på, se till att du får skillnaden mellan löneskatt och arbetsgivaravgifter som en liten extra höjning av pensionspremien.

Monica: En liten kommentar där. Det kan vara så också att arbetsgivaren vill ha en liten del. För det här är ju trots allt en liten extra administration för dem, att du ska liksom rapportera in annorlunda, du kanske ska betala ut till ett annat ställe. Så att de tar en liten del av det där tycker inte jag är udda på något sätt.

Jan: Ja. Sen säger de, näst sista punkten, det är lönen före löneväxling som ska ligga till grund för lönerevision också. Så att när man löneförhandlar.

Premiebefrielse och efterlevandeskydd

Jan: Och sen säger de sista punkterna, om löneväxling sker till annan försäkring än ITPK och ITP1, undersök om premiebefrielseförsäkring finns med. Vad menas med det, tänker du?

Monica: Det innebär att den fortsätter betalas in om du blir sjuk. Och inte kan betala själv. Däremot får man väl se då att, ja men som i mitt fall, jag hade inte premiebefrielse, men jag stoppade inbetalningarna istället. För att den här premiebefrielsen kommer ju med ett pris. Den kostar ju ett par procent.

Jan: Gör den det?

Monica: Så då får du ju ännu mindre inbetalning.

Jan: Okej, men kostar den mycket? Alltså, är det så? Okej, det tror jag, jag trodde att det var typ så försumbart. Men vi blandar inte ihop, alltså okej, och då kan vi, nu i och med att, ja förlåt du som lyssnar eller tittar, då tar vi ett steg tillbaka. För det är ju ofta två sådana: premiebefrielse och efterlevandeskydd. Och det är två helt olika. Kan du ta det snabbt?

Monica: Premiebefrielsen är ju någonting som arbetsgivaren normalt sett betalar i inbetalningen till tjänstepensionen. Så finns det ju lite sjukförsäkring, det finns lite olika försäkringsbelopp, och premiebefrielsen kan man väl se som att det är en typ av försäkring som går in och täcker.

Jan: Precis, om jag skulle bli sjuk så kommer de fortsätta betala in min tjänstepension fram tills dess att jag går i pension, och då slutar den. För annars hade jag haft sådana här sjukersättningar, och den ger inte tjänstepensionsavsättning.

Monica: Nej, den ger ju bara allmän pension.

Jan: Ja, och sen, för när jag sen går i pension, då ska jag ju leva på pensionen och inte sjukersättning och den vanliga lönen. Make sense, Caroline.

Caroline: Ja.

Efterlevandeskydd och återbetalningsskydd

Jan: Och efterlevandeskydd, om du skulle säga någonting om efterlevande?

Monica: Nej, men efterlevandeskydd är ju ett samlingsnamn för olika skydd som ska hjälpa dina efterlevande. Och det vanligaste är ju återbetalningsskyddet. Det vill säga, de pengar som finns kvar, det som försäkringen betalar ut till de efterlevande om du dör. Under vissa förutsättningar.

Jan: Ja, och där är det också så här viktigt. Vi ska göra det i ett annat avsnitt, försäkringar. Men då blir det så att om jag skulle dö och jag har en miljon i min tjänstepension, så kommer ju den då fördelas kanske på, säg, vi hittar på fem år. Och då blir det liksom 200 000 per år, ja vad blir det, typ 15 000 i månaden-ish, som då läggs på din lön, Caroline. Men är det alltså någonting man måste se till att det finns då?

Monica: Ja, man måste själv kolla upp det. Och den gäller också ibland med olika villkor. Det brukar vara ett max. Tar du ut den på livstid, så gäller återbetalningsskyddet max 20 år. Så lever du till 99 och det finns pengar kvar, så faller det inte ut några pengar.

Jan: Nej. Precis. Bra.

Dubbelkolla avsättningen på den växlade lönen

Monica: Så att, nej och sen understryker de då, för att inte få en sämre pension på grund av löneväxlingen måste du med andra ord dubbelkolla att arbetsgivaren ändå sätter av de här 30 procenten även på den lön du har växlat bort. Annars blir det en dålig affär.

Jan: Hänger det ihop med det där att kollektivavtalen över 50 000 sätter av 30 procent av den överskjutande delen? Och då vill man också att, okej om jag då sänker den överskjutande delen till 51, så vill jag fortfarande ha 30 procent avsättning på den högre delen. Är det det som är tolkningen?

Monica: Så det är också en sån där grej att kolla upp.

Jan: Bra. Men kan man säga så här, en duktig HR-avdelning, det här är väl saker de har koll på?

Monica: Ja. Däremot är det inte givet att de kan förklara de här viktiga detaljerna, för sånt som de kanske inte tycker är viktigt. Så att veta det här, hur mycket betalas in? Vad betalas det in? Hur mycket kostar det? Vilket urval kommer jag ha? Vilka villkor krävs med den här? Räknas jag med i lönerevisionen? Vilket belopp räknas in till tjänstepension?

Det går att göra en checklista på typ tio punkter och liksom följa. Så ställer man rätt frågor.

Ha lite koll själv

Jan: Exakt, ja det var det jag tänkte. Så att man ställer rätt frågor, ja. För det var det vi sa, att en duktig HR-avdelning, men tänk om man då råkar ut för som kanske är ny.

Monica: Som är ny på jobbet.

Jan: Som är ny på jobbet, ja, eller.

Monica: Ja men de har inte riktigt koll, och så ska de kolla upp. Alltså du vet, sånt kan man ju råka ut för. Så det är ju verkligen så att det lönar sig att ha lite koll själv.

Jan: Ja, men så är det ju alltid. Bra, men jag tänker, det är kanske som du säger, Monica, det är inte svårare än så här. Att nu har vi väl täckt in till och med överkursgrejerna kring löneväxling. Är det någonting...

Monica: Yes, bra, shoot. Max 35 procent i avsättning totalt, inklusive din vanliga tjänstepension. Så du kan inte välja att, ja men jag ska sätta av 50 procent av min lön. Utan om du har, säg att du har 100 000 i lön, ja men då är det 35 000 som max får gå till tjänstepensionsavsättning och löneväxling. För att det ska vara avdragsgillt hos arbetsgivaren.

Jan: Ja, precis.

Ikapp-köp för dålig tjänstepension

Jan: Sen nu, för att göra det ännu struligare, sen vet jag ju så att det finns ju någon sån här undantag, att om man har haft en dålig tjänstepension tidigare så kan man väl göra någon sån här ikapp-köp. Går det att göra för andra än bara egenföretagare? Det borde gå väl?

Monica: Ja, det går att göra för vem som helst. Det är min uppfattning. Jag måste säga att där är det en killgissning. Jag har inte varit med om att någon annan än en egenföretagare som gör det.

Jan: Ja, precis. Okej, men där kan man ju säga så här. Detta var ju någonting jag fick tips om i communityn, som var så här att om man har haft, under ett par år, dålig tjänstepension. Ofta gäller ju det företagare som kämpar för att få ihop sin affär. Och då är det ju inte som att tjänstepension är det man prioriterar. Men då när och om företaget går bra, så kan man kontakta försäkringsbolaget och säga så här, nej men titta jag har inte haft pension. Och så skickar man in hur mycket pension de senaste åren. Och sen gör de en beräkning. Nej men då kan du göra en engångsinbetalning på så här mycket pengar. Och så får man en Excel-fil på det. Så det kan vara en sån här bonus eller överkursgrej.

Vanligaste misstaget: att tro att det är en åldersgrej

Jan: Bra. Är det något sista, Monica, som du tänker att man skulle ta? Något misstag som folk brukar göra, eller som de tror på? Något man brukar tro på som inte är sant? Om jag börjar, så får du tänka, Monica.

Jag tänker så här, folk verkar ju ta det från att det är en åldersgrej. Det är jättemånga som är så här, de skickar med åldern i frågor. Som så här, jag är 55 år, ska jag löneväxla? Här var till exempel också en fråga så här, jag tjänar 48, ska jag löneväxla till pensionssparande, ISK eller IPS. Och då är jag så här, nja, du ligger ju under de där 51 300, så att du bör inte löneväxla. Så jag tror att det är mer, alltså de första checkpunkterna upplever jag är ganska tydliga. Lön över 51 300 efter löneväxlingen. Du behöver ha råd att gå ner i lön, du behöver vara beredd att låsa sparpengarna, du inte tjänar en monsterlön på de här över 66 000–70 000, koll på avgifterna och ha koll på skatt efter 65. På någon nivå så känns det som att då har man liksom löst 90 procent. Är det någonting du tänker som du brukar få höra om löneväxling?

Monica: Nej. Det är ju bara en av många pusselbitar till hur jag ska finansiera mitt drömliv som pensionär. Då är ju det ett sätt istället för att spara privat.

Jan: Exakt.

Avrundning och en avstämning vid 50

Jan: Vet du vad, jag har ju börjat gilla kortare avsnitt. Så jag tänker att vi rundar av här. Och sen tänker jag så här, har man frågor, man är intresserad av sin pension, man vill göra en pensionsplan, eller man vill bara ta ett möte och ha någon att bolla pension med, så är inte jag och Karro rätt personer. Utan då är det dig, Monica, man ska ta kontakt med, och det finns en sponsrad länk i beskrivningen.

Och annars brukar vi säga så här, att jag tror jag skrev på Instagram utan att ha kollat med dig. Men jag brukade säga så här, att om man jobbar på ett ställe där man har tjänstepension, alltså där det är kollektivavtal, och man är under 50, så länge du jobbar och har avsättning till din tjänstepension, så är det inte så många grejer att tänka på kring pension. Men när man börjar närma sig 50 så är det viktigt att ta en avstämning. För då är det ju 10–15 år kvar. Och varför det är viktigt att ta en avstämning vid 50-årsåldern är ju just för att, jag tänker så här, för då börjar slutsträckan, och där kan man börja navigera och göra förändringar som slår igenom.

Och sen så brukar jag också säga så här, man ska träffa dig definitivt innan man planerar att ta ut sin pension. Så att man inte gör knasigheter i uttagen. För det vet jag också att vi i vårt förra avsnitt, som jag också kommer att länka till, du sa så att det kan skilja jättemånga tusenlappar hur och på vilket sätt och i vilken ordning man tar sin pension. Är det?

Monica: Antal hundratusen, ja.

Jan: Fick jag hyfsat rätt på det, Monica?

Monica: Ja. Bortsett från att jag skulle säga att man skulle göra ett val i tjänstepensionen även om man är under 50.

Gör ett aktivt val i tjänstepensionen

Jan: Ja men det är klart man ska göra det.

Monica: 70 procent av de andra gör det ju inte. Och liksom traditionella försäkringar.

Jan: Ja men du, vet du vad? Detta är också så här, vi som skulle ha ett kort avsnitt. I finansbranschen. Så vet du varför entrélösningarna ofta har så mycket räntor? Trots att man är 30, man ska spara i 35 år. Man startar, kommer in i en sån här tjänstepensionslösning via kollektivavtalet, och så är det så här 80 procent räntor eller 75 procent, Avanza 75 eller liknande. Vet du varför det är så pass mycket räntor i de här entrélösningarna, en tes?

Monica: Det är det inte. Det är väldigt sällan det.

Jan: Är det så?

Monica: Avanza?

Jan: Avanza 75, ja.

Monica: Men det är Avanza. Det kan man ju inte lasta resten av branschen för. För att de har kass.

Jan: Nej men så får vi säga.

Monica: Eftersom vi är oberoende.

Jan: Exakt, exakt så. Okej, men då är det så här, poängen är en hög aktieandel när man är ung och har mer än tio år kvar till pension. Då ska man ha en hög aktieandel. Undvika de här traditionell liv-grejerna så mycket man kan, välja en så hög aktieexponering som möjligt. Så brukar vi väl säga.

Pension sparas som privat sparande

Jan: Och sen som vanligt brukar jag också säga så här, sparandet till en pension skiljer sig inte så mycket från hur man bör spara privat. Det är samma principer om risk, samma sätt du väljer fonder, samma tänk kring sparhorisont och liknande.

Monica: Jag har ett sånt här räkneexempel i Ta kontroll över din pension, just där, skillnaden, en tradfond. Och då hade jag så här, sätta 500 000 i en ITP-pensionsförsäkring. Den sämsta traditionella, om du sätter in 500 000, 10 år senare, så vad var den då? Nu kommer jag inte ihåg. Men skillnaden blev i alla fall 700 000 med den bästa entréfonden jämfört med den sämsta traditionella. På tio år.

Jan: 700 000. Vi ska jobba i 40 år. Det är bisarrt mycket pengar.

Skillnaden blev 700 000 med den bästa entréfonden jämfört med den sämsta traditionella. På tio år.

Jan: Jag vet också att vi har en tråd i forumet där vi har de här glide path, alltså hur de ändrar sina aktier. Och det skiljer ju enormt mycket mellan de olika pensionsbolagen. Jag tror det var JFB som gjorde en sån sammanställning. Så vi får be Oliver klippa in det också. Snyggt.

Avslutning och puff för Pensionsguiden

Jan: Nu måste vi sluta, annars kommer vi fortsätta prata om pension. Men jag tänker så här, Monica, ett stort tack. Och länk till Pensionsguiden finns i beskrivningen. Och sen tänker jag att vi ses i communityn fler gånger.

Monica: Tack så mycket. Det gör vi. Tack.

Jan: Jag hoppas att du gillade det här avsnittet som var lite nischat, lite nördigt. Men jag tycker ändå det är lite kul. Avslutningsvis, jag gillar att göra reklam för folk i communityn, så jag vill gärna puffa lite för Monica och hennes Pensionsguiden. Och då är det framförallt två saker. Hon har ju en digital kurs som är på kvällarna under någon vecka, som heter Ta kontroll över din pension. Och sen har hon en motsvarande för dig som är företagare, en sån här pensionsspara smart som företagare. Så kolla gärna in de länkarna i beskrivningen.

Och sen vet jag också att hon har några få tillfällen där hon gör så här individuell rådgivning eller individuell pensionsanalys. Så där kan man också passa på, för jag vet att hon kommer sluta göra det. Så jag fick egentligen inte lov att säga detta. Men jag hoppas att Monica inte lyssnar. Och så tänker jag att stort tack till dig som har tittat och lyssnat, så ses vi nästa vecka.