Om marknadsläget, guld och livet

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Välkommen, Erik Strand
2. USA som imperium i skakning
3. Vad är brus, vad är signal?
4. Råd till den som är orolig
5. Sitta still i båten eller inte
6. Vad är ett index?
7. Är koncentrationen en bugg eller poängen?
8. Tesla och rebalanseringen
9. Hur fonderna bygger sina positioner
10. En diversifierad portfölj
11. Guld: en barbarisk relik eller försvar?
12. Hur mycket uppgång finns kvar?
13. Hur stor andel guld är rimlig?
14. Förutsägelsen från 2020
15. Inflation och centralbankerna
16. Trumps mandatperiod
17. Olika sätt att mäta inflation
18. Eriks checkpoints: metaller
19. Den högteknologiska metallhungern
20. En perfekt storm för metaller
21. Är Trump smartare än man tror?
22. Kinas tillgång till metaller
23. Ryska metaller och olja under kriget
24. Hur investerar man i metalltesen?
25. AuAg-fonderna och silvret
26. Silverpriset just nu
27. Silver Bullet-fonden
28. Gold Rush-fonden
29. Fonder eller fysiskt guld?
30. Besöket hos Auragentum
31. Är råvaror missförstådda?
32. Varför guld inte ska ha ränta
33. Sverige och Europa versus USA
34. Pengar och livet
35. Marginalnyttan av pengar minskar med åldern
36. Livsenergin bakom pengarna
37. Att förbruka kapital ger erfarenheter
38. Att leva på idéer snarare än tid
39. Att köpa tillbaka sin tid
40. Att hålla igång hjärnan
41. Relationer och tid med varandra
42. Det som är gratis och går att dela
43. Att samla minnen utan att stanna
44. Hemligheten bakom en lång relation
45. Tillbaka till världen: Indien
46. Robotar och världsekonomin
47. AI-utvecklingen och det passiva tänkandet
48. Ny energi: sol, kärnkraft och torium
49. Energin som den stora förändringen
50. Budskapet i Zürich
51. ETF:er versus fonder
52. ETF-kyrkogården
53. Finansbranschen spelar inte samma spel
54. Fördelen med ETF:er
55. Fondernas korta livslängd
56. Sista frågan: krypto
57. Krypto som story
58. Drömmen om en världsvaluta
59. Avrundning och tack

Välkommen, Erik Strand

Jan: Varmt välkommen till dig som tittar och lyssnar här live. Vi är typ hundra personer, och varmt, speciellt varmt välkommen till dig, Erik Strand. Du har varit en efterlängtad gäst som har den här unika kombinationen av att prata om finans och makroläget, men också, precis som vi nyss skojade om, vad det är som är viktigt i livet egentligen. Du driver ju fondbolaget, eller vad är det? Du har varit grundare till fondbolaget AuAg Fonder, som har flera fonder som vi ska prata om idag också. Men jag tänkte att vi ska prata om världsläget och en massa annat. Så varmt välkommen!

Erik: Tackar, tackar.

Jan: Jag tänker så här, Erik, att vi måste ta avstamp i att det onekligen har varit händelserika veckor. Samtidigt kan jag själv uppleva att det är väldigt mycket oro, trots att börsen inte är ner jättemycket. Vad är din kommentar och reflektion på marknadsläget?

Erik: Det är definitivt, man ska inte säga att det är skakigt, men det är rörigt. Väldigt rörigt. Och på ett sätt börjar jag tycka att det är lite tråkigt att det är så negativt. Det som händer är ju att vi ställs mot varandra. Vi är först, vi är starkast, vi bestämmer, säger USA, och det går väldigt lite mot en värld, ett folk och så vidare. Så ur det stora tycker jag det är lite tragiskt. Men nu är det som det är. Det blir snarare en tävling mellan olika länder och olika ledare, och pajkastning mot varandra. Det är som det är, och det påverkar förstås marknaderna mycket. Men det är inte riktigt den utveckling av världen man kanske hade hoppats på.

USA som imperium i skakning

Jan: Om man skiljer på saker, för jag vet att du var med här redan för nästan åtta år sedan. Då pratade du också så här: vi är på väg mot en mer orolig tid. Och det var roligt, redan då sa du att den bästa portföljen kommer att vara femtio procent aktier, femtio procent guld. Följer världen den riktning du trodde? Sen att det inte är den riktning du hade önskat, det förstår jag.

Erik: Det tror jag absolut att den gör. Om man ska jämföra med historiska imperier så är det ju lite av USA:s storhetstid. Eller, imperiet är i skakning. Då blir det ofta sådana här rörelser, när imperiet ska skydda sig. När det inte går så bra, när man har tryckt för mycket pengar och fortsätter trycka pengar, använder man militären, använder sin makt. Det tror jag man har sett i alla imperier genom hela historien. När de unga imperierna är starka har de inga skulder och många unga människor, precis som USA hade när det tog över världsordningen. Nu är man inte där, och nu är det osäkert. Alla vill inte ha dollar, alla vill inte göra som USA säger. Men USA vill ändå säga ännu mer, just därför. Bestämma ännu mer. Den oron kommer nog fortsätta ganska länge. Sen får vi se vad som blir fortsättningen, vilket nästa imperium det är som tar över. Det har ju inte varit USA genom hela världshistorien, utan bara de sista sjuttio åren.

Vad är brus, vad är signal?

Jan: Vad är din egen spekulation? Vad går du och tänker eller tittar efter? Vad är brus och vad är signal?

Erik: Jag tror att det är väldigt viktigt med frihet. Att se till att man är fri, så att man kan röra sig och se om saker händer som man inte vill ska hända. Att ha den här friheten och mobiliteten tror jag kan vara viktigt. Inte för att jag är jätteorolig i sig. Det handlar om att leva så mycket som möjligt nu. Erfarenheter kan ingen ta ifrån en. Ha så roligt som möjligt nu, använd pengarna nu.

Jan: Men jag, som ändå känner dig lite, det är väl ingen panikstämning att ta ut pengarna och leva. För det här är ingen morgondag.

Erik: Nej, nej, utan det är väl så att de kommer att trycka väldigt mycket mer pengar igen. Så allting kommer nog se ganska bra ut. På så sätt finns det, till och med på börsen och i andra saker, mycket positivt i de bitarna. Det hela kommer nog fortsätta ett par, många år till. Jag vet inte, fem, tio, femton år, vi vet inte hur länge det går. Men någonstans kanske vi går för långt. Och även den dagen är jag inte särskilt rädd för en nystart av ett system, eller vad det än är. Människan har ju alltid på något sätt uppfunnit sig igen och blivit en bättre version, en bättre värld att leva i. Även om det alltid finns problem. Så även om det blir någon form av nyordning eller nytt sätt, eller att man börjar värdera andra saker än pengar, eller var vi än landar någonstans, så tror jag att det blir en bättre värld. Och den vill jag gärna vara med och se. Det är lite spännande, tycker jag, att få vara del i förändring.

Råd till den som är orolig

Jan: Vad skulle du säga till den som är orolig? För jag upplever att det är jättemycket oro nu. Jag brukar mäta det så här: nu var jag iväg en vecka och åkte skidor, och sen kom jag tillbaka och då var inkorgen full av oro. Jag har varit på Sveriges Radio två gånger på tre veckor. Det är ett symtom på att det finns mycket oro. Vad skulle du ge för bästa råd?

Erik: På ett sätt är det bra att det finns oro, tycker jag. Värre blir det om ingen bryr sig längre. Att det händer så mycket fram och tillbaka, att det svänger så hit och dit, och att alla då slutar bry sig. Det är nästan värre än att människor är oroliga. Det betyder ju att de ändå bryr sig. Så någonstans är det något bra i det.

Det är bra att det finns oro. Värre blir det om ingen bryr sig längre.

Sen vet jag inte. Man kan säga att media har blivit väldigt mycket åt ena eller andra hållet. Det har polariserats väldigt mycket nu, och nyheter lever ju på att skapa någon form av skräck. Man kanske inte kan ta bort det helt, för det är ändå lite skakigt. Man har svårt att förstå ledarna i världen. Vissa spelar för starkt och vissa är för svaga. Det är en ganska dålig mix. Jag läste en artikel om att europeiska ledare har mycket kommunikation i sådana här WhatsApp-grupper. Vissa försöker vara tuffa, och det funkar ibland, typ Kanada. Och sen försöker vissa vara lite eftergivna, och det funkar ibland. Men alla försöker hitta fast mark under fötterna.

Sitta still i båten eller inte

Jan: Men om vi är specifikt på börsen. Du vet att du och jag ibland har lite olika åsikter där. Jag är en sådan här varm förespråkare för att sitta still i båten, this too shall pass. Tänker du samma, eller? Hur tänker du? Sen tar vi nästa fråga.

Erik: Problemet är ju att alla har satt sig på samma sida av båten, skulle jag säga.

Jan: Det får du utveckla. Och förlåt, jag ska bara säga en sak innan du utvecklar. Ni andra, jag får säga att det har tillkommit massa personer, varmt välkomna. Har ni en fråga till Erik, skriv i kommentarsfältet, så tar jag upp dem efterhand. Det går jättebra. Det behöver inte bara vara jag och Erik som pratar. Så, utveckla att du tycker att alla sitter på samma sida i båten.

Erik: Ja, nej, men då kommer vi in på något annat som ligger dig varmt om hjärtat också. För jag menar att om man nu ska börja prata om vad index är, om vi kommer in på den frågan redan nu. Om vi ska bråka lite.

Jan: Nej, men vad är index? Om man börjar där lite först. Vad är index, eller vad har det varit egentligen? Nu har det börjat bli något annat än vad det var.

Vad är ett index?

Erik: Ja, det är en samling. Jag skulle säga att det är en korg. En förutbestämd korg med aktier. I slutändan är det produkten. I början är ju index summan av alla aktiva förvaltningar, alla aktiva köp och sälj på börsen.

Jan: Ja, okej. Det är ju snittet för marknaden. Den aktiva marknaden blir indexet i slutändan.

Erik: Ja. Och det är bra. Sen, när du har börjat kunna investera i index, alltså summan av all aktiv förvaltning utan kostnader, och alla gör samma sak. Vad vi har sett nu är att det som investerare är bra att äga index i vissa trender, i uppåtgående trender, för då äger man hela tiden mer av de bolag som är starka och går bra. Men det finns också faser där det inte är så. Det vill säga den dagen de här bolagen har blivit alldeles för stora i index. Problematiken med index är att index idag föder sig självt. Vi har sett att det har köpts väldigt mycket mindre europeiska bolag, för de amerikanska bolagen har blivit så stora, och de blir större och större, och för varje rebalansering blir de ännu större, och så köps det ännu mer aktier. Vilket har fått, och du kan ju sånt, men om man tittar på siffrorna så är USA väl sjuttiotre procent av globalindex. Alltså det som förut var en globalfond är ju nästan en USA-fond, och de tio största i USA är uppe i snart fyrtio procent av USA-marknaden. Så koncentrationen i marknaden är extrem. Det är en följd av detta.

Är koncentrationen en bugg eller poängen?

Jan: Fast du vet, Erik, jag tänker att vi inte ska göra det här till en konversation kring index. Men jag tänker så att det där är ju inte en bugg. Det där är ju det som är poängen med index.

Erik: Nej, det är det inte, för drar man index hela vägen, att om alla köper index —

Jan: Ja, fast det kommer ju inte hända, tänker jag.

Erik: Om vi bara leker om det.

Jan: Nej, nej.

Erik: Om vi går in på vad det är. Om alla köper index så kommer bolagen vara statiska. Det kommer inte spela någon roll vad de gör.

Jan: Absolut, men jag tänker, är det okej att jag utmanar dig i det där? För jag tänker så här att alla kommer ju aldrig köpa index. Vi hade en snubbe för tvåtusen år sedan som gjorde det till sin grej att predika och försöka värva folk, till och med värva folk med våld. Han har inte lyckats med mer än trettio procent av världens befolkning. Det är fortfarande mindre än femtio procent av världens tillgångar som ligger i de där indexvåldena. Men, ja, säg.

Erik: Ja, självklart kommer det säkert inte bli hundra procent, det kommer hända saker på vägen. Men det föder på sig självt. Man driver upp bolagen på ett sätt som inte blir sunt. Den sista gången vi såg den riktigt stora effekten av det, det var i den stora japankraschen. När bankerna till slut vägde sjuttio procent av det japanska börsindexet. Då blir det en omvänd effekt, om vi får en lång och bred nedgång en dag. Jag säger inte att vi kommer få den nu, men när vi får den så kommer vi uppleva den motsatta effekten. Nu har vi sett en liten mikrovariant av det hittills i år.

Tesla och rebalanseringen

Jan: För jag tänker till exempel Tesla. Tesla har ju varit en stor del. Det har varit en av de här Magnificent 7, eller typ, ja, det vet jag inte i och för sig, men ett av de stora bolagen. Den har ju tappat femtio procent av sitt värde sedan sjuttonde december. Och för mig blir det så här, ja, men det är ju en effekt av att det funkar. Att index funkar.

Erik: Ja, vi får se. Än så länge har inte alla indexfonder rebalanserat. Indexfonderna rebalanserar ju kvartalsvis eller halvårsvis. Så rebalanseringen av Tesla i index har ju inte skett än.

Jan: Ja, nja, ja.

Erik: Ja, jag delar inte din uppfattning. Efter en stor rörelse blir det väldigt intressant när rebalanseringarna sker av indexen, för då kommer indexen behöva anpassa sig. Alltså, indexfonderna anpassar sig till den nya sammansättningen.

Jan: Absolut, men det görs ju inte. Jag har ju träffat Vanguards chefsförvaltare. Alltså, som sitter på supermycket pengar.

Erik: Är han förvaltare?

Jan: Nej, men han är ansvarig.

Erik: Ja, jo, men.

Jan: Ja, men sen är det ju också så här, de säger att de inte byter dagen då indexet uppdateras. Han var lite så här på konferensen när han pratade: alltså, vi är inte dumma i huvudet på Vanguard. Vi ser ju också bara hur de skiftar aktier. Det kan de inte ändra och byta. Det står ju inskrivet i deras regelverk.

Erik: Jo, jo, fast det började de ju med veckor innan indexskiftet.

Jan: Jo, gud jo. Absolut.

Erik: Jo, Erik.

Jan: Jo, jo, jo. Det kan de inte göra.

Erik: Jo, det är klart de kan.

Jan: Nej, de måste följa sina regler, menar jag. De har ju regelverk.

Erik: Jo, precis, men om indexskiftet är trettionde april, så är det ju inte som att de trettionde april innan äger sex procent och sen byter till fyra och en halv. Den förändringen är ju flytande.

Jan: Jo, alltså så här. Jo.

Erik: Nej, då måste du ha en ETF som har en åsa-rebalansering, en rebalansering som sker över tid.

Hur fonderna bygger sina positioner

Jan: Men en sådan rebalansering sker ändå. När man bygger sin position. De bygger ju, alltså Dimensional har ju gjort detta fantastiskt. Vanguard gör ju detta. Jag vet att Lysa också gör detta i sin index.

Erik: Ja, men då måste man ha en rebalansering som sker över tid, att den sker över tid. Men det är ju inte alla som har det.

Jan: Ja, det här ska bli spännande.

Erik: Ni ändrar inte så mycket. Man ser ju bara detta när det går åt andra hållet. När det går åt det positiva hållet blir det oftast bara fördelar av det, i de bolagen. Alltså, när marknaden går uppåt, när vi köper mer av de här bolagen som går bra i en uppåtgående trend, då får man en positiv effekt av att vara i index, och då är det bra att vara i ett index. Men i en långvarig kraftig nedgång kommer det bli en omvänd situation. Och den kommer vi få uppleva en dag, men jag har inte upplevt den än. Det blir en intressant situation.

Jan: Ja. Men just att väldigt många sitter på samma sida, om de sitter still eller inte.

Erik: Jag tror att man kan sitta still av den anledningen att Fed kommer en dag snabbt sänka räntorna, och då kommer man trycka upp börsen igen. Oavsett om den har gått ner. Så att gå ur börsen tror jag inte är rätt.

Jan: Det är rätt. Om vi ska komma tillbaka till frågan.

Erik: Ja, absolut. Men om jag vänder på frågan: vad tycker du är alternativet?

En diversifierad portfölj

Jan: Alternativet?

Erik: Jag tror att det är viktigt att ha en diversifierad portfölj.

Jan: Ja, säg något mer om det.

Erik: Att ha olika tillgångsslag, där det inte bara är, om vi nu säger, techbolag, utan att man har med fastigheter, läkemedel och råvaror, som jag pratar om. Att det finns olika tillgångsslag. Det tror jag är viktigt över tid. Och framför allt det som jag tycker är väldigt positivt med RikaTillsammans, och som du har startat, och särskilt att man har ett engagemang i sitt sparande, sitt eget engagemang. Så att det inte blir en för stor passivitet. Sen får man gärna äga passiva fonder, jag har inga problem med det. Det kompletterar bara det vi gör, så jag har inga problem med det. Men jag tror inte man ska släppa sitt engagemang och låta det bli för mycket. Att det inte ens finns på kartan.

Guld: en barbarisk relik eller försvar?

Jan: Om vi ska säga, jag vet att guld ligger dig nära om hjärtat. Och det brukar ju sägas att det är bland de mest polariserande tillgångsslagen. Vissa tycker så här, vad var det han sa, Bernanke eller någon, att det är en barbarisk relik som inte har något att göra i dagens finansiella system. Till att man är så här: folk, okej, det är typ det enda du borde äga. Och Jan-Olov är här inne på kommentarerna också: kommer guldet fortsätta uppåt? Vi har ju sett rekord, vad var det, tjugosjuhundrafemtio eller tretusen. Jag vet i alla fall att det var tusen kronor grammet i svenska kronor.

Erik: Ja, det märks att du har slutat äga guld.

Jan: Ja, ja.

Erik: Men det var en stor dag i fredags, när vi gick över tretusen i fredags.

Jan: Var det så? Ja, det missade jag. Jag har bara åkt skidor, vet du.

Erik: Ja, det är väl femtio procent upp här.

Jan: Ja. Men berätta. Ge oss, för oss som inte följer guldet, ge oss status. Längre.

Erik: Ja, men det ser extremt starkt ut. Det är lite så att guld är starkt. Guld är ju bara guld, och det är inte ränta i och för sig. Men det är ju värdet på våra pengar som minskar hela tiden. Det är det som gör att priset på guld går upp. Så det är stimulanser och skulder som skapas, och det ser vi bara mer av. Vi vet att Trump vill få ner räntorna. Han kommer tvinga Fed att få ner räntorna. Vi ser Kina stimulera och trycka pengar. Vi ser Europa, vi vill ta upp lån som någon ska trycka pengar till för att finansiera försvaret. Det är stimulanser höger och vänster, och USA kör med sju procent budgetunderskott. Även om man försökte bromsa lite på mängden pengar så ser man att måttet på mängden pengar, M2, ökar igen och troligen kommer fortsätta öka. Och rädda börsen. Med mer pengar i systemet stiger priset på guld.

Guld är bara guld. Det är värdet på våra pengar som minskar hela tiden. Det är det som gör att priset på guld går upp.

Hur mycket uppgång finns kvar?

Jan: Förut, när vi pratade, sa du så här: guldpriset har inte ens påbörjat sin rörelse. Tycker du att den har påbörjat rörelsen nu? Eller är det fortfarande så att det lätt kan bli tre gånger mer, eller tio? Vad tror du?

Erik: Det finns väldigt mycket uppgång kvar i priset, med tanke på mängden pengar. Vi skulle vilja säga att allt under fyratusen fortfarande är billigt att köpa.

Jan: Okej, så man behöver inte känna att det är rekordnivå i fredags, tåget har gått. Det behöver man inte känna.

Erik: Nej, det tror jag inte. Jag vet inte om jag älskar guld, utan snarare är det så att jag hade älskat sunda finanser mer än guld. Men det kan vi inte få se, och då är guld ett bra försvar. Så det är inte så att jag egentligen älskar guld på det sättet, utan jag tycker det är ett väldigt bra försvar och en bra möjlighet för investerare att få en avkastning med en tillgång som har låg korrelation till den vanliga börsen.

Jan: Är det så fortfarande att korrelationen är låg? Om jag tittar på de senaste tio, femton åren har guld väl varit en av de bäst presterande tillgångarna, samtidigt som aktier. Vilket väl historiskt sett varit ganska ovanligt, att guld och aktier har gått upp samtidigt?

Erik: Ja, det finns både och. Men absolut. Det är klart, drar man det över en väldigt lång period och båda går upp, så ser det ut som att korrelationen inte är så låg. Men mäter man den, så ligger våra fonder ungefär på noll komma tjugofem i korrelation med börsen.

Hur stor andel guld är rimlig?

Jan: Jag tänker så här, hur man tittar på det beror på vem man pratar med. Vissa tycker så här om andelen, jag har ju en lång tråd i forumet där det är så här: Jan, RikaTillsammans borde inte rekommendera guld i sina portföljer. Och sen vet jag att du har, om jag inte minns fel, Precious Green, där du har femtio procent guld och femtio procent aktier. Minns jag rätt?

Erik: Ja, upp mot fyrtio procent, eller nära fyrtio procent. Ja, fyrtio procent, sextio-fyrtio.

Jan: Ja. Och sen säger vissa andra, hyfsat neutrala studier säger väl någonstans mellan fem och tjugo procent guld. Hur tycker du att man ska resonera? Vad är en rimlig andel? Femtio-femtio sa vi förut, va?

Erik: Jag vet!

Jan: Men vad fan, Erik!

Erik: Jag håller fortfarande, tror jag, om du drar upp någon graf på dem sedan vi gjorde den sändningen.

Jan: Ja, ja, ja.

Erik: Ja, ja. Men det är ju det som är så sjukt.

Förutsägelsen från 2020

Jan: Alltså, du vet din förutsägelse från tjugohundratjugo. Kommer du ihåg att vi hade en sådan här träff, typ i mars eller april? Jag tror det var i mars.

Erik: Nej, det var, det var innan botten var det faktiskt.

Jan: Typ femtonde mars tjugohundratjugo, då sa du så här: ja, ja, men den här kraschen som vi är i nu, minus tjugofem procent, den är över till midsommar. Och jag var så här, alltså det var ett bold statement. Och sen, mycket riktigt, var det över till midsommar. Det var ett bra läge att sitta still i båten och köpa mer där.

Erik: Exakt.

Jan: Har du någon sådan? Vågar du dig på en sådan förutsägelse, eller ska vi vila på gamla lagrar?

Erik: Nej, men jag ska nog försöka hitta på något här idag.

Jan: Ja. Det största jag skulle vilja komma in på sen idag, det var det du sa om livet också. Lite pengar och livet. För det har vi ju pratat om.

Erik: Det tycker jag är positivt, när jag ser vad ni gör, att ni har pratat mer och mer om det. Jag vet att jag pratade om det väldigt tidigt, och då var det inte så mycket prat om det. Men nu har det blivit en väldigt stor del.

Jan: Ja, precis, det är ju ditt fel, tänker jag. I den mest positiva bemärkelse.

Inflation och centralbankerna

Jan: Men du vet vad, jag tänker att vi tar några kommentarer. Det är vissa som tycker att jag är helt ute och reser. Vet ni vad, jag hoppas bjuder på det. Jan-Olov skriver så här: men med tullarna borde väl USA få inflation? Kan de verkligen sänka räntorna då? Vad tror du?

Erik: Man kan säga så här, man vill gärna tro att centralbanker bara agerar på inflation och att de kan styra inflationen. De har egentligen aldrig kunnat göra det. I slutändan får de ge upp och ha hög inflation, och det har vi haft genom tiderna också. Så jag tror snarare att de kommer få acceptera att vi har inflation. Och det är också så, utan att säga det, de kommer aldrig säga det, men de vill ha inflation. Det är inflationen som gör att vi konsumerar mer just nu, och USA lever ju på sjuttio procent i konsumtion. Och inflation är tyvärr ett av de kanske två, tre sätten att bli av med skulder. Nu när USA är så skuldsatta är inflation egentligen deras optimala värld. Så de har en högre inflation än de redovisar, vilket troligen också är fallet. Och sen, ja, ibland försöker de med räntan, men jag tror att räntan måste ner för att rädda systemet. Och Trump kommer köra så hårt att de kommer göra sig av med människor inom statsapparaten och öka arbetslösheten och tvinga Fed. För det är så Trump har byggt sitt imperium förut. Han är inte rädd för skulder. Han kan säga att de vill ha sunda finanser, men både han och Musk har inte varit rädda för skulder. De vill låna pengar och driva på i full fart. Jag tror på engelska "inflation boom", alltså att de vill ha en boom. Men de tar också inflationen, tror jag. Jag tror inte att Fed kan styra i slutändan.

Trumps mandatperiod

Jan: Och hur ser du det på, om vi skulle säga på ett års sikt, eller, ja, säg Trumps mandatperiod. Vad är scenariot som du tror kommer utspela sig?

Erik: Om man vänder på det, så tror jag i slutändan att han kommer vilja bli ihågkommen som en god president. Jag tror att han kommer bli ganska snäll på slutet och försöka se till att alla har det bra, men vara en ganska tuff guy de första två åren. Och då är det bara frågan hur omvärlden ställer sig. Det jag ser, förutom att gå in på detaljerna, problemet är ju att om du är starkast och vinner varje match, som USA kan göra, så vinner du slagen men förlorar kriget i slutändan. Till slut har du gjort alla så besvikna, alla har gått med på vad du har tvingat dem till att gå med på, men till slut har du inget förtroende någonstans. Och det är väl den risken jag tror USA tar genom att köra som de gör.

Jan: Du, Jan-Olov har en följdfråga här. Högre inflation, menar Erik tillgångsinflation, eller på vilket sätt har du högre inflation än vad som sägs?

Olika sätt att mäta inflation

Erik: Ja, det är en bra fråga, att vi pratar om tillgångsinflation eller prisinflation och monetär inflation. Det finns lite olika sätt att se på inflation, så bara den frågan är viktig. Men om vi tittar på hur de rapporterar inflation, så har de ju bytt modeller för att mäta inflation och vad de mäter. I Sverige mäter man ju inte hur fastighetsvärdena går upp, den monetära inflationen. Och en iPhone har enligt inflationssystemet blivit billigare, för att den kan mer, den har fler megapixlar i kameran. Men det är ju ingen som köper en billigare iPhone året senare. För oss blir den dyrare, men i inflationsmätningarna räknas det, bara för att den kan mer, som att priset egentligen har gått ner. De har lite märkliga sätt att mäta, och de har också ändrat sättet att mäta ett antal gånger. Skulle man använda de gamla modellerna så hade vi kanske haft mycket högre inflationstal. Men det där är ju bara mätningar.

Eriks checkpoints: metaller

Jan: Men Erik, vad tittar du efter? För de flesta av oss försöker ju ha en bild av världen. Vad är dina checkpoints? Alltså, okej, här verkar jag ha tänkt rätt, eller, okej, här blev det annorlunda än vad jag hade tänkt mig. När omvärderar du din syn på marknaden, och vad tittar du efter?

Erik: Om vi tittar nu, vad jag tycker många missar, det är hur viktigt det som vi håller på med är, metaller. När alla tittar på vad Trump och USA gör hit och dit, vad är det de pratar om egentligen? Vad de behöver, vad de ser att de behöver. De är ute efter Mexiko, Kanada, Grönland, delar av Ukraina, och allting handlar om metaller. Det är råvarorna de är ute efter. De ser den här problematiken, så att, det är lite förvånansvärt, tycker jag, att inte fler stora investerare har sett det. Man ser inte vad det är de verkligen vill åt, utan man ser allting annat runt omkring, vad de pratar och säger.

Jan: Men kan du inte förtydliga det? För för mig blev det lite av en överraskning, precis som du säger, att plötsligt var det snack om, för jag följer ju Ukrainakriget ganska nära, och där var det just den här mineraldelen. Och så var det, jo, vad var det, tjugoen, nu säger jag säkert fel, men typ tjugoen av trettio kritiska metaller för EU finns i Ukraina, och typ x av y för USA. Alltså, vad är det vi vanliga, som inte är i branschen, inte ser?

Den högteknologiska metallhungern

Erik: Vad som har kommit till i mixen är ju att vi har blivit ett extremt högteknologiskt samhälle, där vi använder väldigt, väldigt mycket metaller. Och vi har också en elektrifiering som också kräver väldigt mycket metaller. Och sen har vi då funktionerna av alla de här metallerna. Till det har vi en värld som håller på att deglobaliseras, eller man vill inte lita på tidigare partners, och man måste bli mer självförsörjande. I Europa är det ju väldigt låg självförsörjning när det gäller metaller. USA har också ett problem här, så man har varit beroende. Vi kan ju inte bygga flygplan utan ryska metaller. Det går inte.

Jan: Precis, så beskriv, för det är detta jag tror som jag inte kan, och många inte heller. Säg att en stor del av de här mineralerna finns i Kina och i Afrika till viss del, och att det är därför Kina har ganska mycket inflytande. Reser man runt i Afrika idag så är där jättemycket kineser. Men säg att vi får den här konflikten, och vi inte har de här mineralerna. Vad är det vi inte kan göra?

Erik: Vi kan inte göra någonting. Ingen dator, ingen telefon, inget flygplan, ingen bil.

Jan: Det är så pass?

Erik: Ja, det är metallerna som gör det möjligt. Och det spelar ingen roll om det är solceller eller vindkraftverk eller kärnkraft. Det bygger på metaller alltihop. Och samtidigt har det blivit svårt att hitta nya fyndigheter. Man kan säga om Ukraina att det finns där, men det är inte bara för att det matematiskt borde finnas i det här området. Det är en lång resa, det tar ju femton, tjugo år innan man kan plocka upp det ur marken på ett vettigt sätt, och om det överhuvudtaget är lönsamt.

En perfekt storm för metaller

Erik: Så det är en liten perfect storm i den frågan, att vi behöver mer och mer, vi vill inte vara lika beroende av de som kanske har lite mer, och, som sagt, vår tekniska och elektrifierade värld kräver metaller på ett sätt som, det blir vår nya industri, fyra punkt noll, fem punkt noll. Det är det som är spelet om Grönland också. Man tänker så här att om klimatförändringen gör att isen smälter förr eller senare, då kan vi börja bryta metaller på Grönland. Och Grönland är jättestort, så statistiskt borde det finnas mycket där, och de kan nog göra mycket innan isen har försvunnit. Men det tar ju tid att bygga vägar och sådant, så de har inte riktigt koll på vad de är ute efter, men de ser vad som finns. Och det gäller ju med Kanada och Mexiko som också har mycket, och Sydamerika har också mycket. Så det är inte bara Kina, Afrika och Ryssland, utan det finns ju överallt. Men vi är inte självförsörjande på något sätt, alltså vi i Europa och USA är inte det.

Jan: Men, okej, nu kommer en dum fråga, men varför pratar vi inte om det här då?

Erik: Nej, det är det jag nu pratar omvärldsspaning om, som jag tycker är lite oupptäckt, att även de stora, man ser hur USA-politiken går hit och dit, men ingen riktigt reagerar på vad det är de vill ha här. De vill göra affärer, och de behöver något, de vill ha något, och det är inte pengar de vill ha, utan de vill ha tillgång till de metaller som de är beroende av.

Är Trump smartare än man tror?

Jan: Du, nu kommer en fördom, men för mig låter detta som lite 3D-schack. Och jag är så här, är Trump på det sättet, eller den administrationen, mycket smartare än vad man tror? För jag kan ju ibland tycka att de är på riktigt dumma i huvudet. Är det bara att de spelar ett annat spel? Förstår du vad jag menar?

Erik: Jag har en lite delad mening, och jag vill inte gå in på politik, men jag tycker mycket av det, många saker de säger är också väldigt bra saker. Men sen, om de verkligen har tänkt genomföra dem eller inte, det är väldigt svårt att veta vad de har tänkt och vill. Jag tror att det man vet att de vill ha, det är precis som banker som gör alla de här indexprodukterna. De vill ju vara en sak och tjäna pengar, fast de gör det på baksidan. Så det är ju aldrig gratis, om man ska tro det, utan de tjänar pengarna på andra sidan. Så är det samma sak med imperier. De vill ju ha makt, och makt har du i slutändan genom att ha världsvalutan och den starkaste militären. Och det är väl det vi ser, en kamp mellan att ha makt och inte ha makt.

Kinas tillgång till metaller

Jan: Vi ska ta lite mer. Jan-Olov skriver här också: Kina har väl tillgång till väldigt mycket av de här viktiga metallerna, hur rädda ska vi vara för det?

Erik: Ja, det är ju det som EU har infört en critical act om mineraler för, vilka som vi verkligen måste börja jobba med. Och här är det väldigt intressant kanske, att just Sverige och Finland, norra Europa, är en stor del av lösningen. För det finns inte så mycket metaller i Mellaneuropa, utan det är ju Sverige, Finland, lite kanske i Portugal, Spanien, lite bort mot Rumänien och de länderna. Men i Mellaneuropa har vi väldigt lite metalltillgångar. Polen har en del, men annars är det väldigt ont om det.

Jan: Hur, man säger så här att Kina, en intressant spelare som jag finner i det här, det är ju Kina. De spelar ju, jag vet inte om det är, sa du 3D-schack eller sa du 3D?

Erik: Det är 3D-schack.

Jan: 3D hörde jag i alla fall.

Erik: Kina spelar ju oftast ganska smart. De är ju lite mer bakom, de gömmer sina kort lite mer. USA spelar ut korten fullt ut, och Kina håller sina kort väldigt nära. Och det är ju en av deras stora styrkor, att kunna ha ett mer långsiktigt perspektiv, kan man säga.

Jan: Ja, eller att inte ens tillåta, eller att sluta exportera dem, så det blir total kris.

Erik: Alltså, de har ju en kontroll på världen just där, än så länge. Och det är väl det USA inte vill att de ska ha. Eller att Ryssland har.

Ryska metaller och olja under kriget

Jan: Det var ju så med det ryska kriget, jag trodde själv länge att västvärlden vägrade ta emot ryska metaller. Alltså, jag tyckte att, man bojkottar ju Ryssland i kriget. Så uppfattade jag det från början.

Erik: Men snabbt såg man ju att det inte var målet, för man visste att vi måste ha metallerna för att bygga flygplan och så. Utan målet var egentligen bara att tvinga Ryssland att sälja det billigare till världsmarknaden, alltså till tjugofem, trettio procent lägre pris. För att minska intäkterna för Ryssland. Men det var inte så att man inte ville ha metallerna. Man vill ha metallerna, och man var inte så tydlig med det utåt, tycker jag, i kommunikationen, i ärlig kommunikation till oss medborgare. Rysk olja har ju också kommit in i västvärlden, fast då till ett lägre pris. Vilket varit bra för Indien och Saudiarabien och så vidare, som har köpt den ryska oljan billigt och sen sålt den.

Jan: Ja, det har jag också sett, att man sen bara så här, ja, men nu kommer den, nu är den förädlad, nu är den inte från Ryssland längre.

Hur investerar man i metalltesen?

Jan: Nej, men jag tänker så här, givet det här scenariot, hur investerar man i det? Om man tycker, jag tror på det här scenariot, hur ser ett sådant case ut?

Erik: Det blir ju lite att jag talar i egen sak här, men jag tror —

Jan: Men det får du lov att göra, Erik.

Erik: Jag tror att investeringen är möjligheten. Det finns en bra möjlighet i sektorn, eftersom bolagen nu har varit undervärderade väldigt länge, och man ser en väldigt intressant situation. Så om man är ute efter, åtminstone i lekhinken, att se, här finns en möjlighet som investerare, så tycker jag den är väldigt tydlig med tanke på situationen. Om man är en value investor, då vill man ju köpa billigt oavsett vad man tror på. Är man det, så vill man köpa billigt, och det har man möjligheten att göra. Och man ser att efterfrågan kommer öka kraftigt, så då är det ju bolagen som utvinner det. Och det ser vi som ett starkt, väldigt starkt case.

Jan: Och jag kan också kasta in så här, varken jag eller Erik har fått betalt för det här, utan vi gillar varandra, vi gillar det här samtalet. Och jag sa i början att du driver en fond, är det den här AuAg Essential Metals?

AuAg-fonderna och silvret

Erik: Den är ju den breda fonden, absolut. Men man ska inte glömma att även en fond, silver är den råvara som används näst mest av alla råvaror, efter olja. Men det är väldigt lite man använder i varje elbil, varje bil, varje telefon, varje dator. Och silver är ju den metall som leder el och värme bäst. Så silver är också en extremt viktig industriell och high-tech-metall.

Jan: Men du, apropå det, Natalia hade en fråga här. Hur är det med silver då? Ska silvret upp? Industrin kommer väl knappast driva silver upp nu? Vad är marknadsläget för silver?

Erik: Silver brukar man väl säga är som guld i ett gummiband, brukar jag tänka.

Jan: Ja, det finns ju värre ord, höll jag på att säga, men nej.

Erik: Industrin har ökat. Industrin stod ju förut för kanske fyrtiofem procent, och nu har man varit över femtiofem procent och går mot sextio procent. Så industrin är där, för vi behöver det, vi kan inte göra något utan det, och det är det som leder. Det finns inget ämne på jorden som leder el och värme bättre. Och vi ser också i solcellspanelerna att i början hade man väldigt mycket silver, sen minskade man och utvecklade tekniken i panelerna så att man kunde använda mindre, så att de blir billigare. Så det är en lång kurva där det blir billigare och billigare, men i de två sista generationerna av paneler har man mer silver. Man ökar mängden silver, för det viktiga är ju vad man får ut av dem. Och i Kina är installationen enorm när det gäller solceller. Så det är en stor efterfrågan nu.

Silverpriset just nu

Jan: Ja, detta skulle jag ju ha kollat upp innan. Vad ligger silverpriset i nu då, i US-dollar?

Erik: Ja, vi håller ju fortfarande på och kämpar mot att vilja upp i trettiofyra, men det är långt över när vi har pratat senare.

Jan: Ja, jag tror när vi pratade sist så var det typ nitton, eller så här tjugoen, eller något sådant.

Erik: Vi ville ju komma över trettioen, trettiotvå, trettiotre, lite känsligt vid trettiofyra eller trettiofem. Silver har en lång resa uppåt.

Jan: Ja. När du säger så, lång resa uppåt, jag tror att vi i något avsnitt pratade så här, ja, men på sikt ska det upp kanske tre, fyra gånger till.

Erik: Ja, det tror jag.

Jan: Har det inte ändrats?

Erik: Nej.

Jan: Men säg, på vilken tidshorisont är en sådan här, vad heter play på svenska? Du vet, man har alltid pratat om det på engelska. Jag vet inte, ett sådant här bet.

Erik: Ja.

Jan: För det är ju inte ett sex månaders bet.

Erik: Nej, nej, jag tror, jag vet inte vad som ska hända för att det inte ska vara det. Någon gång kan något bli övervärderat, självklart. Men vi är inte i närheten. Och om det tar fem år eller tio år, det vet jag inte. Någon gång kommer det vara kanske övervärderat, det kan allting bli.

Jan: Ja, men precis. Andrea skriver här, business case.

Erik: Ja, men så kanske det låter.

Jan: Ja, exakt. Då kan vi lika gärna ta play.

Silver Bullet-fonden

Jan: Men du, jag tänker, innan vi ska hoppa in där och prata lite om livet, så tänker jag så här. Kan du inte gå oss igenom, för nu inser jag att det var så länge sen vi pratade, så har du de här två nya fonderna. För du hade ju Silver Bullet, och den vet jag att du beskrev som Sveriges mest, inte riskfyllda, men den mest riskfyllda, med störst svängning. Hur har det gått för den? Vad är status i den? Och så tänker jag att vi tar dina andra tre fonder sen.

Erik: Den har ju vuxit och blivit stor, nästan en komma tre miljarder, så det är en ganska stor fond idag. Och jag tror, om du tittar på Avanza, ett års avkastning, det kan du ju göra.

Jan: Ja, det kan jag göra. Jag kan ha den faktiskt här. Eller någon sådan. Vi kan ju ta Nordnet också.

Erik: Ett år, plus femtiofem procent. Om du tar listan, alla fonder.

Jan: Jaha, ja, nej, då, vänta. Fondlistan. Ja, nu är jag inne där. Jag vet inte vad jag ska säga här, men jag kan dela skärm då också. Gud, vad det blev. Vad komplicerat det blev nu. Så. Yes. Vad vill du att jag ska trycka?

Erik: Utveckling. Har du utveckling nu på? Har du alla fonder, utveckling i ett år? Sortera på ett år.

Jan: Aha. Ha, ha, ha. Så här. Obvious. Det var en liten term jag har. Jag ser inte något. Jaha. Förstora. Ja, okej. Så, okej. Så nu syns det.

Erik: Du ställde frågan, det var inte jag som ställde frågan.

Jan: Nej, men precis. Ja, men det fattar jag. Grattis får man ju säga då.

Erik: Ja, det var ju du som tajmade här.

Jan: Ja, men precis. Det kanske inte ser ut som en vecka.

Erik: Nej, nej, men precis.

Jan: Nej, men så här, den är ju. Men du, dina andra två, Gold Rush, berätta om den. Vad är det för något?

Gold Rush-fonden

Erik: Den började som en matarfond till den ETF som vi skapade, som vi inte kommer att fortsätta med. Därför gjorde vi om matarfonden, som vi investerade i ETF-fonden, till en aktiv fond i december. Så nu är det en aktiv fond, som våra andra fonder. För vi tycker att portföljen blir mycket bättre när vi sköter det aktivt än om vi har skrivit reglerna i sten, som man gör med ett index. Vi har varit inne väldigt mycket i indexinvesteringar och sett baksidan av indexinvesteringar. Så det är en aktiv fond, som är en väldigt försiktig variant i den här sektorn. Vi kan säga att inom ädelmetalls-gruvbolagsfonder har vi den med mest risk, Silver Bullet, och kanske den med lägst risk, som mer närmar sig en investering som guld, även om det är bolag, så mycket som möjligt. Det är mycket royalty- och streamingbolag som inte har egen gruvdrift. Upp i fyrtio procent royalty- och streamingbolag, jämfört med de stora andra kända fonderna, som kanske har tjugo procent royalty- och streamingbolag. Så det blir defensivt på det sättet.

Fonder eller fysiskt guld?

Jan: Och för den som inte har lyssnat på de här gamla avsnitten. Hur ska man tänka kring att investera i dina fonder versus att köpa extra guld, som jag vet att du dessutom var, du träffade ju, jag såg det på din Instagram. Så det vill jag också höra om sen. Men vad är skillnaden mellan att köpa en ren guld-ETF versus att ha en Silver Bullet?

Erik: Alltså, att köpa en guld-ETC, eller, i Europa heter det ETC, i USA heter de ETF, för samma sak. Men det är en jättebra investering. Men det är ingenting som vi kan erbjuda. Det är en väldigt tajt marknad. Du måste ha extremt många miljarder för att kunna erbjuda den produkten, för att det överhuvudtaget ska fungera. Så den finns ju. Det är ingen idé att vi försöker göra något för samma sak. Utan vi är inne i bolagen, aktierna, och det är så vi också kan göra en Ucits-fond som kan finnas på alla plattformar. Det finns ju många plattformar där du bara kan köpa fonder och inte köpa börshandlade fonder eller ETC:er. Det är där vi är, det är vår plats, det är den vi tar.

Jan: Men hur är korrelationen?

Erik: Guld är ju en råvara, utan bolagen. Bolagen har ju mer, om man vill ha den defensiva delen för sin portfölj, så som vi har i Precious Green-fonden. Men man kan också säga så här, om man tror på sektorn, så kan man förvänta sig att bolagen är det som kommer ge mest avkastning, även om de svänger mer och har högre risk. Så är man väldigt positiv, mindre det här att man köper för oron i världen, utan att man tror det här kommer gå upp för att de kommer trycka pengar, jag tror på det här business-caset, då är det bättre att gå upp på riskskalan. Guld är ju längst ner på riskskalan, och silver kommer längre upp, och sen kommer gruvbolagen. Så det beror lite på var man är. Man kan såklart blanda och ha både och. Det ena utesluter inte det andra, skulle jag säga. Men det är inget vi kan erbjuda riktigt, för det är en omöjlig ekvation.

Besöket hos Auragentum

Jan: Hur var det att träffa dem då, på, var det Auragentum?

Erik: Det var bra, jag har träffat dem förut. De har varit och besökt oss i Göteborg också vid ett tillfälle. Det är trevligt. Jag tyckte de var lite trötta, tyckte jag. Lite trötta. Men de är goda vänner. Det var mer kanske att vi ville ha lite hjälp och kontakter när vi skulle se om vi tar oss in på den tyska marknaden. Att de känner alla där och har sitt case. Vi kan göra saker tillsammans kanske. Så det var mycket på den planen. Men vi äger en hel del i den också.

Jan: Jag vet att det har varit en favoritfond både för dig och mig, sen många år tillbaka. Bra. Innan jag tänker att vi ska hoppa över till livet, är det någon mer fråga jag borde, eller något vi borde ta kring dina fonder? Något man borde veta, eller du önskar att fler visste?

Erik: Hoppas det kommer någon fråga.

Jan: Ja, ja.

Erik: Det får vi ta. Annars får ni säga det. Vi är väldigt stolta för vår hemsida, där vi har alla innehav, väldigt transparent. Att dela med oss av mycket kunskap. Vi kör en AuAg Live en gång varje kvartal, för alla som vill ställa frågor till oss där. Och vi har en klubb nu också, AuAg-klubben, med fyrahundrasju medlemmar. Den började i höstas. Ett forum, att man kan vara med.

Är råvaror missförstådda?

Jan: Men du, om man tar det så, kan man då också säga att det är din syn att råvaror generellt är missförstådda, underskattade, undervärderade? På ett långt —

Erik: För den stora massan skulle jag säga så. Sen, när man tittar på vissa investerare, centralbankerna själva, så äger de ju mycket. Och många stora förvaltare, som Ray Dalio, äger ju ganska mycket råvaror. Så det är lite blandat. Men investerare som grupp har väl kanske hamnat lite, förenklat världen kanske lite för mycket. Men det är också vad jag ser att ytterligare ett business case är, just det. Värre är ju om det är överägt. Då ökar ju riskerna åt andra hållet, att investerare kanske då snarare säljer. Nu finns ju det här kvar, det vi i branschen kallar capital rotation, alltså när flödena börjar gå lite åt andra håll. Då får det en väldigt stor effekt på priserna.

Jan: Men du, en vanlig invändning mot råvaror är ju att de inte har någon naturlig avkastning. Att de inte ger någon utdelning, det blir ingen ränta. Vad tycker du är det bästa svaret på den invändningen?

Varför guld inte ska ha ränta

Erik: Jag vill ju prata om guld i första hand, som den största investeringen. Och guld ska inte ha ränta, för guld har ingen motpartsrisk. Ränta får man när man tar motpartsrisk. Det är då man kräver ränta och får ränta. Så om guld hade haft ränta, så hade det inte varit bra, för då hade det funnits en risk i guld. Så det ska ha noll i ränta. Men priset ändrar sig på grund av att värdet på pengar förändras.

Guld ska inte ha ränta, för guld har ingen motpartsrisk. Ränta får man när man tar motpartsrisk.

Jan: Att någon tar ränta, det ser ju bra ut tills det inte gör det.

Erik: Ja, ja, absolut.

Jan: Ja, men bra. Det är en fråga här från Johan, sen byter vi ämne. Är uppgången, vänta, vad tog jag där. Där, så. Är uppgången för Sverige och Europa, versus USA, tillfällig?

Sverige och Europa versus USA

Erik: Intressant fråga. Nu tyckte jag att jag såg här att det var ganska många som buy the dip, som köper nedgången, från retailmarknaden i världen. Så att då kanske man trycker upp indexen och USA tillbaka igen, och då kan det bli tuffare för Sverige och Europa. Jag tror inte vi riktigt har fått ordning på sakerna, och det är de amerikanska bolagen och den stora delen av indexen som de är, och pengarna går dit oavsett. Men, ja, vi har sett någonting, vi har börjat få smaka på någonting. Där vi ser, jag vet inte hur mycket, globalfonder har gått ner tio procent och Sverigefonder gått upp tio procent, och vår Gold Rush har gått upp tio, tolv procent. Alltså, det finns ändå ganska stor skillnad där på tillgångarna. Vi tycker det är intressant när investerare kanske, inte som du sa, är oroliga, men det är först då man börjar öppna ögonen och i alla fall titta på det. Det betyder inte att man ska ändra något eller göra något, men jag tror det är viktigt att man får anledning att titta på det och inte bara låta det gå, och sen plötsligt smäller det till. Jag tror det ger kunskap att börja titta på sitt sparande. Framför allt gäller det att förstå, och så ta ett aktivt beslut om vad man har och varför man gör det.

Jan: Det håller jag helt med om. Bra.

Pengar och livet

Jan: Jag tänker så här, livet, vad är din reflektion kring vad du önskar att fler tänkte på?

Erik: Ja, jag läser lite vad ni skriver, och det tycker jag är bra. Det handlar mycket om pengar och att inte behöva jobba en dag. För mig är det ju, den dag man har de pengarna, så är det snarare att man inte behöver jobba, eller inte vill jobba. Det gör att man får en valfrihet. Det är ju grejen, valfriheten, och sen vad man väljer, det är upp till var och en. Men vad jag skulle vilja säga, det är viktigt att träna på att välja på vägen. Om det är att välja fonder, eller om det är att välja annat, eller vad det än är, men att välja, välja, välja. Säga ja till vissa saker, nej till vissa saker. För problemet är när man har den här stora valfriheten och man inte har, alltså man blir bra på det man tränar på. Har man inte tränat på det, och får den här enorma valfriheten, då kan det bli ett stort problem.

Man blir bra på det man tränar på. Får man en enorm valfrihet utan att ha tränat på att välja, då kan det bli ett stort problem.

Jan: Absolut.

Erik: Därför är jag inte för robotar och så vidare, utan jag är för att man bygger sin portfölj. För att man aktiverar sig själv att välja. Men det gäller inte bara fonder och sparande, utan det gäller allt, att valfrihet ska leda till att man verkligen aktivt väljer något. Sen får man välja om man vill, såklart. Men inte bli passiv. För blir man för passiv i allting, och sen lyckas man ha pengarna för att inte behöva jobba, då är det väldigt svårt att hantera den situationen, tror jag.

Marginalnyttan av pengar minskar med åldern

Jan: Jag håller med, jag har ju hamnat på kant flera gånger med FIRE-communityn. Jag brukar säga, precis som du, att det handlar om att ha valfriheten. Jag brukar tänka på två grejer som har blivit tydligare för mig sen vi pratade sist. Jag önskar att fler tänkte på att värdet, eller marginalnyttan, med pengar minskar med åldern.

Erik: Ja, alltså, tittar vi, det är kanske bara två, tre år där man har exakt rätt mängd pengar.

Jan: Exakt, exakt.

Erik: När man är yngre har man för lite pengar, och sen har man två, tre år där man har exakt rätt, och då vet man kanske ändå inte om det.

Jan: Exakt.

Erik: Och sen en dag är man, och så ser man att man inte har gjort slut på pengarna.

Jan: För mig har det varit den stora frågan, för jag tänker mycket på pengar. Det är ju att vi har valt att inte ha barn, vilket gör att pengar blir väldigt konkret. Alltså, att om jag har x antal pengar på kontot den dagen det är slut, då har jag i princip gjort de pengarna i onödan. Men jag har gjort något annat, eller haft mer, valt något annat, eller frihet, i stället för de här pengarna. Eller om jag gick omkring och var arg för att jag gjorde en dålig affär som jag förlorade hundratusen kronor på. Men om jag har mer pengar när jag försvinner, då spelade det ju ingen roll. Varför gick jag och var arg? Det blir ganska mycket frågor runt de bitarna.

Erik: Exakt.

Livsenergin bakom pengarna

Jan: Nej, men, och jag tror att, precis, för det jag kopplade det till efter din kommentar för flera år sedan, var ju så här: jag använder ju en massa livsenergi för att skapa de här pengarna. Har man ett överskott i sin ekonomi, så har jag förmodligen lagt en ansträngning för att skaffa dem. Och då är frågan, var den ansträngningen rätt, eller kunde jag använt den livsenergin till något annat?

Erik: Till något annat? Ja. Och det är det jag tror, att det här att välja är träning. Det jag ser är att många har fått friheten, egentligen, för de behöver inte jobba, de har fixat pengarna. Men sen har man inte riktigt tränat på att välja, och då kan det lätt bli fel, om man inte har den.

Jan: Absolut, absolut. Och det där har jag varit inne på, så att pengar är egentligen inte, pengar löser väldigt få saker, på det sättet. Utan pengar är snarare en förstärkare. Jag brukar säga så här, är man olycklig och får mycket pengar, så kommer man vara mer olycklig. Är man lycklig och duktig på att välja, när man får pengar, så kommer man bli ännu lyckligare och klarar det ännu bättre. Så pengar vrider egentligen bara av volymen på det som redan finns. Och då kommer man in på det här, ett citat som jag gillar, att man inte kan lista ut vad ett rikt liv är för en själv, utan det är något man måste prova sig fram. Och vi förutsätter ibland, alla fattar att man måste träna för att bli bra på fotboll, men hur man använder pengar, det ska vi kunna direkt från början, utan någon träning. Så jag är helt i din båt kring det där.

Pengar löser väldigt få saker. Pengar är snarare en förstärkare, de vrider av volymen på det som redan finns.

Att förbruka kapital ger erfarenheter

Jan: Men är det något mer du tänker på, som du ser eller har sett hos andra? Du som sitter och lyssnar, nu har vi kidnappat folk för att prata om marknadsläget.

Erik: Jag brukar säga att allt det man har förbrukat kan ingen ta ifrån en. Att uppleva saker tycker jag är väldigt viktigt. Allt annat kan någon ta ifrån en. Så att en krona är ingen riktig krona förrän man har använt den. Nu ska jag inte säga att man ska slösa, men medveten konsumtion skulle jag säga.

Jan: Men du, där kom också en fråga från Jan-Olov. Tack för alla dina frågor, Jan-Olov. Vad gör du annorlunda utifrån valfriheten som du har, personligen?

Erik: Alltså, jag har hela livet jobbat stenhårt för att inte jobba, eller, får jag säga, för att inte jobba så mycket. Optimera, optimera. Jag har ju tävlat väldigt mycket med idrott, nästan för mycket, så att man alltid vill ha bästa resultat och leverera bäst. Vilket är nyttigt ibland, men det är ett mynt med två sidor, för man blir aldrig riktigt nöjd. Och jag gjorde det ännu svårare för mig själv, för när jag var säljare förr i tiden, som det hette, eller rådgivare hette det, men man var ju säljare av pensionsprodukter på nittiotalet, så ville jag alltid toppa listan, men jag ville göra det på halva tiden. Inte för att jag bara gick och hängde i hängmattan, utan det var väl för att jag då kunde ha mer tid för att forska eller läsa djupare om finans. Och det blev en bra snurra för mig, för jag läste mycket mer än mina branschkollegor, vilket gjorde att man fick lite mer kunskap, och sen när man kom ut och träffade kunder kände de skillnaden, och så fick man mer kunder och större affärer. Ju mindre jag jobbade, och ju mer jag läste och lärde mig, desto bättre gick affärerna, eller försäljningen då.

Att leva på idéer snarare än tid

Erik: För mig har det varit en livslång kamp att optimera och försöka leva på idéer snarare än tid. Och idéer får man när man är ute och går, eller tränar, eller gör något annat. Man får dem inte när man sitter och jobbar vid skrivbordet, utan man får dem plötsligt. Och idéer är värdefulla. Det tycker jag har varit min grej.

Jan: Men vad säger Erik, vad är ett rikt liv för dig då?

Erik: Nej, och då kommer jag tillbaka till, för mig, att ha tid. Ha tiden att göra de saker jag vill. Och att inte någon annan äger min tid. För om vi ska backa lite med pengar, vad pengar är, en ful definition på pengar är ju att man äger andras tid.

Jan: Ja, jo.

Erik: Jag vill inte att någon ska äga min tid. Så jag måste ha pengar och tid, så att jag äger min egen tid. Så att ingen annan äger den. Med pengar äger man andras tid.

Att köpa tillbaka sin tid

Jan: Jag brukar säga det, jag sa det faktiskt senast igår kväll, att ibland känner jag mig missuppfattad, kring att folk tror att jag säger att man ska spendera sina pengar. För jag brukar prata om, men vad är poängen med att dö rikast på kyrkogården? Eller vad är poängen med att dö med massa pengar på konton? Då tänker folk så här, ja, men då ska man köpa prylar. Och jag är så här, nej, alltså bland det bästa du kan köpa tillbaka är ju, precis som du säger, din tid. Och det finns ju många olika sätt att köpa tillbaka sin tid. Att gå ner i arbetstid, eller gå i pension tidigare, eller jobba för att jag vill, i stället för att jag måste. Det finns ju en massa sätt.

Erik: Där har jag ju ändrat mig väldigt mycket under min livstid. När jag var ung skulle jag sluta jobba när jag var femtiofem, och det har jag inte gjort, för jag är över femtiofem. Men när jag kom upp mot fyrtiofem, femtio, kände jag att de som slutade jobba, för att de inte behövde jobba, och bosatte sig i Spanien och spelade golf, de tappade, alltså de tappade mening, struktur, sammanhang.

Jan: Ja, och att använda hjärnan.

Att hålla igång hjärnan

Erik: Då bestämde jag mig för att, nej, det får bli en buffert, och man kör tills man trillar av stolen. Minst till nittionio eller hundra. För att hålla igång hjärnan. Sen hur mycket tid man lägger på det. Men förut var hälsan det jag såg som det viktiga. Men jag tittar mycket runt omkring mig, och då märkte jag att, så fort man slutade, så okej, de hade mycket tid och hade ganska kul, men hjärnan, att hålla igång hjärnan tror jag är lika viktigt som att hålla igång kroppen.

Att hålla igång hjärnan tror jag är lika viktigt som att hålla igång kroppen.

Jan: Är det någon mer sådan reflektion som du har gjort? För det är roligt, precis som du säger, för jag upplever också att när jag började för tio år sedan, när jag var trettiofem, versus nu när jag närmar mig fyrtiofem, så märker jag att, okej, man får inte så mycket gratis med hälsan längre. Så det har blivit verkligen ett projekt. Men är nästa, som du säger, att det handlar om att hålla igång hjärnan också? Eller, något jag också har tänkt på är relationer. Jag läste den här boken, "Top Five Regrets of the Dying" av Bronnie Ware. Och hon sa så här, att många ångrar att de inte tog hand om sina vänner bättre. Att det finns ett värde med att ha en vän som kan en sista historia. Tänker du något kring det?

Relationer och tid med varandra

Erik: Jag och min fru spenderar väldigt mycket tid tillsammans. Väldigt mycket tid, inte bara år, snart fyrtio år, men tiden, om man ska räkna i timmar, så blir det fantastiskt mycket mer tid än vad någon gör. Så det tycker jag är viktigt. Sen, med vänner, ja, du säger det, jag har ju varit med när det var järnridån, öststatsländerna, och där var det ju faktiskt så att de satt och pratade med varandra hela tiden. Det var ju det de gjorde. De hade ingenting. De träffades och pratade med sina vänner. Där har vi ju glidit bort ganska mycket nu, när det har blivit mobiler och TikTok och Instagram och sånt. Det kan ju vara en lite lurig trend i den frågan.

Jan: Absolut.

Erik: Så det tror jag. Där hade vi en vän.

Jan: Jaha, precis.

Erik: Snötass, jag kan visa.

Jan: Men jag tänker, där kommer, titta, här kommer hon. Brukar komma och sätta sig i knät. Är det något mer du tänker i denna frågan, som är så här, nej, men detta är något jag har tänkt på?

Erik: Det tror jag var de viktiga bitarna att poängtera. Ni är ju mycket på rätt spår där. Men det gäller ju att försöka ta det lite lättsamt och ha kul, och, som sagt, njuta. Och man ska ju inte lida sig igenom det hela.

Jan: Exakt. Nej, men verkligen.

Det som är gratis och går att dela

Jan: Vi tar en fråga här. Karin skrev en kommentar. Jag tänker att en krona man har investerat i att lära sig något nytt är väl spenderad, oavsett om det handlar om hantverk, vetenskap, business eller något annat.

Erik: Ja, men absolut. Jag gillar ju, alltså det jag fick. Det är ju också så, det ska man inte glömma, att det vackraste med kunskap, eller det vi sa om vänner, kärlek eller vänskap, det är ju något man kan dela utan att det kostar något också.

Jan: Ja, ja, eller hur? Många av de viktigaste sakerna är ju faktiskt gratis. Och det går att dela också.

Erik: Ja, ja, men verkligen.

Jan: Jag såg någon sådan här fin definition som jag gillar. Tänk om lycka är att samla på minnen som man kan bli nostalgisk över som gammal. Och det tilltalade mig.

Erik: Nej, det gillar inte du.

Jan: Nej, nej, nej.

Erik: Vad fan, Erik! Det måste ske nu, man kan inte spara det till sen. För det första vet man inte att man har den tiden. Det räcker inte till. Jag tror, den dagen det blir svart, när det är over, då kommer du inte ens veta om du var duktig, eller om du hade sparat, eller om du hade framgång, eller om du var en skurk. Du kommer inte veta någonting.

Jan: Nej, men absolut.

Erik: Så att komma ihåg att sitta de sista fem åren och tycka att man har gjort något bra, det tror jag blir en dålig ursäkt för att inte ha tillräckligt kul nu.

Att samla minnen utan att stanna

Jan: Ja, fast det är precis det jag säger. Att man ska skapa och samla på minnen, så att man skulle kunna berätta stories. Så att man kan bli nostalgisk över dem som gammal.

Erik: Jag får inte sluta, jag får inte bli nostalgisk.

Jan: Nej, nej.

Erik: Absolut, absolut. Jag behöver inte få någon hjärtinfarkt. Jag får inte stanna, jag tror inte vi får stanna. Jag måste fortsätta utmana. Även om det är tuffare.

Jan: Ja, men Stefan har en fråga här. Måste man jobba för att hålla igång hjärnan? Eller vad är alternativen till jobb, för att hålla igång hjärnan?

Erik: Det är självklart så att jag tror att någon som sätter sig för att lära sig ett nytt språk, det är också att aktivera hjärnan. Många har gillat att spela schack eller korsord. Men jag tror att jobb kanske, inte jobb, men det var lite varför jag också en dag, eller, man vill vara företagare, något där man själv bestämmer, att det inte är någon annan som bestämmer när man ska sluta. Nu ska vi inte ha någon över sextiofem eller sextiosju år, utan att man själv bestämmer det. Jag tror att man blir lite, om man är i ett sammanhang när det gäller det, så blir det en annan push än att man själv sätter sig och studerar och lär sig, vilket i och för sig är jättebra. Men det krävs riktigt mycket disciplin för att hålla igång det. Så att, absolut. Och det är ju som någon skrev här innan, att investera i sig själv och lära sig är ju fantastiskt bra.

Jan: Exakt, exakt. Bra.

Hemligheten bakom en lång relation

Jan: Evy, fråga här. Vad är hemligheten med lyckliga relationer i fyrtio år? Hur lyckas ni?

Erik: Ja, för oss är mycket just att ge tid, så att man verkligen är, den man är närmast, det är den man spenderar mest tid med, och inte mest tid på jobbet. Så det tror jag är. Tyvärr är det ju svårt, och jag har respekt för det, det såg jag tyvärr redan när jag var ung, och det var ju ett av de här aktiva valen vi har gjort. För att klara av, när man är yngre, både en karriär, kärlek och att ta hand om barn, är extremt tidskrävande och kostar mycket i relationer. Tyvärr är det ofta så att man måste ha ett jobb och en karriär, och har man barn så måste man ta hand om dem också. Och då är det oftast relationen och kärleken som tar stryk. Så det var ett val, för att vi satsade. Det var ett väldigt stort val vi gjorde, om vi nu pratar om att välja.

Jan: Jag och Caroline brukar ibland skoja om att det ibland känns som att vi är mer ett väloljat logistikteam än vad vi är ett par. Liksom.

Erik: Det har blivit som en indexfond nu, i livet.

Jan: Ja, jo, precis.

Erik: De är också väloljade.

Jan: Ja, exakt. Jag tar det som en komplimang.

Erik: Ja, ja. Alla får vara vad de vill.

Jan: Precis.

Erik: Jag kritiserar ingen.

Jan: Nej.

Tillbaka till världen: Indien

Jan: Du, vi har en omvärldsfråga här. Nu är vi tillbaka till världen och marknaden. Har Erik något att säga om Indien? Man hör väldigt sällan någon prata om Indien.

Erik: Ja, det är en bra fråga, tycker jag. De har en bra potential. De har en stor marknad. De har haft en väldigt stor fördel av att köpa väldigt billig olja de sista åren. Men återigen, ganska tyst.

Jan: Men är det inte så att de har, befolkning, är inte de på väg att bli världens största land? Eller är det redan?

Erik: Jo. Eller, mest, inte största landet, störst befolkning. De har inte den kanske starkaste. De har ju många utbildade och mycket befolkning. Fattigdom. Jag vet inte om de alltid gör det bäst för varandra heller.

Jan: Nej.

Erik: Alltså, de har inte riktigt den här, som man i Kina haft, en otrolig arbetsamhet och ordentlighet, som man har mer åt Asien, Kina, Japan, Korea. De är ju lite mer, och nu säger jag alltid fel, heterogen, nej, homogen. Alltså, de är väldigt olika inne i Indien, det är min upplevelse. Det är väldigt polariserat. De har ju, inte mer, lätt att man kopierar allt, de har ingen riktig respekt kanske för ägande. Ja, det är lite lurigt så. De har inte den här riktiga drivkraften som man har i Kina, Japan och Korea. Det har de ju inte. Men de är ju många människor. Men det är inte alltid bra det heller. Vi får se. Och sen har de inte haft de bästa ledarna, och har haft mycket dilemma från förr, historiskt dilemma. Men de borde ju ha en bättre ekonomi, med tanke på att oljan har varit så billig för dem. Jag tyckte det var lite positivt. Sen kanske de förlorar många av sina bästa talanger, att de flyttar till USA eller England. Men det kommer de snart inte få göra.

Jan: Nej.

Robotar och världsekonomin

Jan: Bra, men jag tänker att vi snart ska runda av här också. En fråga från Per-Johan. Vad tror Erik om påverkan på världsekonomin om det tillverkas massa robotar som kan utföra riktiga jobb?

Erik: Ja, det där är väldigt intressant. Nu har vi ju i och för sig kommit ganska långt, tror jag, i en viss del av robotiseringen, när det gäller produktionen. Men det finns ju fortfarande mycket. Ja, där har vi ett stort dilemma för världen. Jag tror inte det kommer funka att de gör jobbet, att alla, systemet tjänar pengar, och alla får medborgarlön. Det tror jag inte kommer bli en bra grej, faktiskt. Så det där är väl intressant. Jag tror att det krävs lite nya saker i framtiden. En sak som jag tror är väldigt intressant är att mänsklighetens utveckling hänger väldigt mycket ihop med hur mycket energi vi lyckas producera. Och att nå oändlig energi, eller extremt, alltså oändligt billig energi, tror jag är kanske den stora revolutionen, vad det kommer påverka och förändra. Kanske mer än robotar i sig, men, än vad vi gör av det. Om vi inte skulle behöva jobba, utan alla bara har det, men då ska vi bara bli konsumenter på något sätt. Jag vet inte, det är lite svårt att se det där.

AI-utvecklingen och det passiva tänkandet

Jan: Har du några tankar kring, följer du AI-utvecklingen?

Erik: Ja. Det kommer ju att, nu hittar vi inte mer koppar, i princip sju procent av all framtida koppar skulle behöva gå till alla datacenter från AI. Men så även AI, det finns positivt och negativt där. Det som jag tycker är negativt är återigen att det är ett passivt tänkande. Människan ska inte tänka, utan man får ett resultat, man tar det som en sanning, och det blir sanningar som uppfyller varandra. Och jag tänker, om all AI har skrivit alla svar de senaste, om femton år när de har skrivit alla svar som alla har sökt, det blir ju svaren, en självuppfyllande profetia i princip. Så frågan är om, liksom, vad är sant då? Om det är AI själv som har skrivit svaren som de själva kommer att söka upp, inte Google upp längre, men AI upp. Så det är lite negativt för vår utveckling, om vi pratar om att vi ska ha hjärnan aktiv.

Jan: Ja, precis.

Erik: Vi har blivit för passiva, och vi är rädda för att göra val, för val kan göra ont. Men man undviker att göra val för att man är rädd att välja. Man kan ta fel val. Och den passiviteten tror jag är farlig för människan, helt enkelt.

Ny energi: sol, kärnkraft och torium

Jan: Bra, vi har en fråga här från Andreas. Är ren energi, bolag, forskning på ny energi, något som intresserar dig? Till exempel sol, kärnkraft, fission, fusion?

Erik: Jag tycker det är väldigt, väldigt intressant. Och kärnkraft tyckte jag. Sol tror jag mycket på, med tanke på, det som är bra med sol tycker jag är att vi alltid har den. Vi har vår sol, och vi lever så länge vi har solen. När solen slocknar, så kommer vi inte leva, den saken är helt klar. Och att det är något som fungerar både i stor skala, i solcellsparker, och även i liten skala på ett litet tak någonstans. Eller bara på en liten klocka. Kärnkraft tror jag också. Jag har länge tyckt att det är synd att vi inte hade mer torium. Nu kan det bli svårt för torium att komma in och ersätta uran, även om det försöks i länder. Men man valde ju bort det när man ville ha kärnvapen. Men annars hade ju toriumreaktorer varit väldigt intressanta. Men de har ju börjat med det. Men det är svårt att konkurrera med kärnkraften, som har kommit så långt, kärnkraftsreaktorerna.

Energin som den stora förändringen

Erik: Och framtida energi, för energi kommer kanske skapa den största förändringen, om vi kan få det. Och egentligen, hur skulle det påverka om vi fick nästintill gratis energi? Vad skulle vi kunna göra, eller inte göra, eller vad väljer jag att göra? Vilka effekter och vilka business case, på vinnare och förlorare, i det fallet.

Jan: Ja, men det pratar man om, det är till och med på civilisationsbasis. Att det är väl de här Dyson-nivåerna. Hur mycket energi klarar en civilisation att utvinna.

Jan: Men du, jag tänker att vi ska, här är två frågor till. Men jag tänker att du ska till Frankfurt imorgon. Eller, vi ska tidigt imorgon, förlåt, Zürich. Och där ska du sitta, du, keynote, eller prata, sitta i panel. Vilka är de viktigaste budskapen du vill ge bort där, i Zürich?

Budskapet i Zürich

Erik: De vill ju alltid veta vilka bolag man ska investera i. Så jag kommer tvingas säga något bolag som är där. Men vi försöker undvika att prata om bolagen, alltså vi vill ju inte påverka. Jag tycker det är lite fel när förvaltare lyfter sina bolag, alltså man påverkar teoretiskt marknaden i bolag som man äger. Men det kommer jag säkert bli tvingad till. Men det säger jag här. Men det är väl det. Sen hade jag ju sagt att guld skulle vara tretusen, den dagen vi, imorgon, eller i övermorgon, när det har varit över där, så jag hoppas att det håller sig. Det får bromsa ner sig och stanna på tretusen nu, så att jag har rätt i min utsaga där, som jag sa för några månader sedan. Nej, men annars är det, nu ökar mängden pengar igen, det är det som är det stora. Att man kommer stimulera igen, för att det går knackigt. Det går inte särskilt bra, så då trycker man pengar.

Jan: Ja. Bra.

ETF:er versus fonder

Jan: David frågar så här, om Amerika, om han bara fick välja mellan ETF:er eller fonder, vad hade han valt? Alltså, jag brukar säga att jag tycker det är ganska galet. Om du skulle välja mellan ETF:er och fonder, vad hade du valt? Jag tycker att det är lite same same.

Erik: Ja, man kan säga så här, jag har gjort både och. Och jag får säga att jag är nog den i Sverige, i alla fall, som har jobbat mest med både fonder och ETF:er. Och jag ser fördelar i ETF:er, men jag ser tydliga nackdelar särskilt. Nu börjar det komma aktiva ETF:er, så att man kan påverka. Men nackdelen annars, när man gör en ETF som följer ett index som man själv skapar, det är att när man skapar indexet så skriver man reglerna i sten. Man kan i princip inte ändra dem, medan världen ändrar sig. Och det sa även iShares, de skrev sina regler för tjugo år sedan. Även om det skulle vara bättre för investerarna att de ändrar sig, så får de inte ändra på grund av tiden. Det är ett problem.

ETF-kyrkogården

Erik: Och sen har vi ett problem som har skett i ETF-marknaden. Det är en väldigt stor kyrkogård, alltså att det startas mer index och ETF:er än det finns aktier. Och sen kör man tio stycken, nio dör, en blir framgångsrik. Det är inte jättesunt. Och att intäkterna från finansbranschen i de här ETF:erna kommer inte från ETF-avgiften, utan de har så mycket flows i sina aktier, köp och sälj, och spreadarna som de säljer, som flow trades. Alltså, i slutändan förlorar investeraren på att avkastningen blir lite lägre, men att finansbranschen —

Jan: Men avgiften är låg.

Erik: Avgiften ser låg ut, men de har lyckats hitta ett sätt att tjäna pengar på investerarnas pengar på andra sidan. Och det kanske inte gör dem dyrare än fonder, men jag tycker det är en tråkig utveckling när finansbranschen hittar på saker för att tjäna pengar. Det finns ingen storbank som skapar en produkt för att inte tjäna pengar på den, det ska man veta.

Det finns ingen storbank som skapar en produkt för att inte tjäna pengar på den. Det ska man veta.

Finansbranschen spelar inte samma spel

Jan: Men när du säger så, Erik, jag tänker ju alltid så här, jag skrattar lite och tänker, detta är classic finansbranschen. Man behöver ju inse att finansbranschen inte spelar samma spel.

Erik: Sen tror jag, eller det beror lite på varför. Det finns många ärliga och fina i branschen, men de största aktörerna, det är sällan de snällaste aktörerna, det kan jag säga. Det är min erfarenhet. De små tror jag är mycket snällare än de stora. Sen, vad jag hoppas och har försökt driva, är ju att finansdiskussionen ska ta bort tredjeparts-provisioner, som det heter, eller ersättningar till plattformar.

Jan: Ja, förlåt, jag skrattar, för jag är så här, ja, ja, men där finns ju vissa stora.

Erik: Ja, det har ju skett i Holland. Holland och Norge har det, och då skulle vi inte behöva ha de här nettoplattformarna som dyker upp, som är en hybrid av det. Men det som är bra är ju att då blir avgifterna på vanliga fonder lägre, och att det kommer en plattformsavgift, vilket gör att man kan jämföra kostnadsstrukturen mer. För nu haltar det väldigt mycket.

Jan: Det finns två stora aktörer i Sverige som inte tycker om den idén. Den ena heter början på A och den andra början på N.

Erik: Nja, jag tror att det största problemet ligger i storbankerna.

Jan: Ja.

Erik: För i och med en sådan förändring skulle det sänka intjäningen.

Jan: Ja, fyrtio procent, och de kan ju inte fortsätta med priset. De har ju båda intäkterna.

Erik: Så jag tror den lobbyn är den som lobbar mest mot det. Det är nog storbankerna.

Fördelen med ETF:er

Erik: Men sen, en ETF, det är ju kul att man kan köpa och sälja på sekunden. Så gillar man att trada, gå in och ur marknaden själv, då är ETF:er bra. Det tycker jag.

Jan: Finns det, så här, dum fråga, nu blir det en nördig fråga. Finns det några, för era ETF:er är inte svenska, va? Eller är de det?

Erik: Nej, exakt, AuAg Fonder har ju —

Jan: Det är de enda som har rena svenska ETF:er, eller hur?

Erik: Ja, sen kan man ju säga, nu kom ju Montrose och sa att de har lanserat en svensk ETF. Men det är ju inte deras ETF.

Jan: Nej, exakt.

Erik: De marknadsför en befintlig ETF, och det är ju en sak. Men det är inte samma sak som att skapa och göra en ETF.

Jan: Nej, exakt.

Erik: Det är en tuff marknad. Och sen är det också så att break-even för en ETF, vi kanske måste ha sjuhundrafemtio miljoner kronor i den, annars förlorar du pengar på att ha den. Så det är därför jag menar att det är väldigt många som kommer upp, och sen går de bra ett tag, eller inte, och sen försvinner de. Jag vet inte om det är så sunt, det blir någon form av att de förbrukas. Det blir inte riktigt långsiktigt.

Fondernas korta livslängd

Jan: Ja, men jag såg, det finns ju så här sjuka siffror på hur många fonder som läggs ner. Jag tror, genomsnittet, livslängden är ju typ runt fem år. Alltså, knappt.

Erik: Ja, och jag tror på ETF:er är det värre, för att det blir snabbare, antingen eller.

Jan: Ja, men precis. Bra.

Erik: Du råkar göra en ETF som handlar om försvar. Du kom ut på marknaden precis när det blir hett, och sen får du in tio miljarder på en månad, och så är det bingo.

Jan: Ja, ja, exakt. Men det blir ju så här binärt lotteri, och det känns lite —

Erik: Och sen är det tio andra som blir ingenting. Eller måste läggas ner. Det blir, det är svårt. Vi får se var det där landar. Och just det här att man ska tjäna pengar på andra sidan, det tycker jag inte, det har inte med transparens att göra.

Jan: Nej.

Sista frågan: krypto

Jan: Sista frågan här. Tycker Erik om krypto?

Erik: Ska jag inte gå och lägga mig nu?

Jan: Jag lovar att vi slutar inom åtta minuter. Vi har redan dragit över.

Erik: Det bästa jag tycker med fenomenet är att fler har börjat fundera på vad pengar är. Det tycker jag är den stora vinsten för alla. Sen tycker jag blockchain är en modern infrastruktur. Det är ungefär som att vi skickar mejl, fast här skickar du på ett annat sätt. Och du har koll på datan, och du kan använda det här sättet att skicka pengar, eller skicka information. Det kan vara dokument och så vidare. Så blockchain, absolut, ifrågasätta vad pengar är, absolut jättebra. Sen brukar jag säga att allt som har ett pris kan man tjäna pengar på, så det ska man inte förneka. Men jag ser inte värdet i dem. Jag ser inget värde i dem.

Jan: Men du, nu provocerar du lite. Du som har varit i det här länge, i finansfrågor, och gillar att ha den här kärleken till guld också. Vad tänker du när folk säger så här, krypto är tjugohundratalets guld? Kryper det, skaver det lite i dig då?

Krypto som story

Erik: Jag tror, vad jag ser, storyn. Det här är ju mer en story eller narrativ. Nu ska det ju vara att staten ska ha det, nu ska det inte vara decentraliserat, nu vill man ju att USA ska ha en centraliserad, de ska ha en kryptoreserv. Så storyn ändrar sig hela tiden. Det är klart att man vill ha guldtanken, att det är en begränsad tillgång. Men problemet är ju att du kan göra väldigt många likadana. Du kan göra nummer ett, två, tre. Man kan köpa en Trumpcoin och en Melaniacoin. Ja, så det förstör ju vartannat. Och sen skulle jag vilja säga att det jag kan respektera, det är ju de som, alltså att det är ett lättare sätt att flytta pengar, och inte vara beroende av bankerna. Så där finns ju också intressanta fenomen. Men det är ju inte fenomen som staterna är stora fans av, som de gillar.

Drömmen om en världsvaluta

Erik: Så lite av min, jag skulle väl ha haft en dröm om en världsvaluta som ingen tjänade pengar på.

Jan: Ja.

Erik: För det tycker jag var en riktig valuta. Alltså, att någon har startat en valuta och blir mångmiljardär på att få den såld ut i världen, det ser jag inte som, det ligger inte i mitt hjärta. Men en världsvaluta som inte staterna, som man nu kan se, men som vi använder.

Jan: Men Erik, är inte du, jag älskar ju, jag gillar ju dig jättemycket där, men är inte det lite idealistiskt?

Erik: Jo, men det vill jag vara. Jag vill tro. Jag vill tro på det goda. Jag vill tro, det står jag för. Jag är en drömmare.

Jan: Ja, och jag tänker att, det är väl mycket roligare att vara det, tänker jag. Än att vara cyniker, eller att vara realist, eller som folk pratar.

Avrundning och tack

Jan: Du, Erik. Jag tänker att vi ska runda av. Du ska ju flyga till Zürich imorgon. Jag vill bara säga så här. Jag tror jag pratar för alla som har lyssnat där, vi har varit tvåhundra, eller hundranittiosex personer just nu, som sitter och lyssnar. Vi säger bara fantastiskt stort tack. Tack för att du delar med dig av din klokskap, din lite annorlunda syn, din verkligen, ja, men syn på världen. Och jag älskar ju den här idealistiska synen, vad är det som vore bra för oss människor, vad är det som gör livet rikt? Så tack, Erik.

Erik: Tack själv.

Jan: Tack alla som lyssnat.

Erik: Ja, tack.

Jan: Och som sista grej, om man vill komma i kontakt med dig, hur gör man det enklast?

Erik: Alltså, väldigt kul är ju om man vill gå med i vår klubb, AuAg-klubben. Där är vi snabbast på att svara. Annars är det ju, det är klart, vi har en mejladress på hemsidan som man kan maila också. Men AuAg, fonder.se. Ja, AuAg-fonder.se. Då kommer allt.

Jan: Ja, du ser ju kommentarerna. Många tummar upp, många stora tack. Och naturligtvis, stort tack till dig som har lyssnat och tittat. Vi hade naturligtvis inte kunnat göra det utan dig. Så tack så mycket allihop. Ha en fortsatt trevlig kväll. Lycka till i Zürich, Erik. Så hörs vi.

Erik: Ha det så bra.

Jan: Hej.