Fakta bankerna helst undviker: 9 av 10 fonder slår inte index

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Sex saker bankerna inte vill att du ska veta
2. SPIVA: nio av tio globalfonder slår inte index
3. Samma mönster i alla regioner
4. På tio år försvinner överprestationen helt
5. Ju längre tidsperiod, desto sämre resultat
6. De tysta vittnenas kyrkogård
7. SPIVA:s tre första slutsatser
8. Tur kontra skicklighet
9. 127 år för att urskilja tur från skicklighet
10. Historik säger ingenting om framtiden
11. Rapporterna du kan googla själv

Sex saker bankerna inte vill att du ska veta

Jan: Välkommen till RikaTillsammans och dagens poddavsnitt som berör sex saker som är viktiga när man väljer fonder. Eller, med min lite mer kvällstidningsaktiga rubrik: fyra grafer, sex saker bankerna eller din finansiella rådgivare inte vill att du ska veta. Skämt åsido handlar det här kortavsnittet om två rapporter som jag tycker är väldigt bra, men som typ ingen läser. Det är två nördrapporter: en från Morningstar som utvärderar fonder på halvårsbasis, och den andra från SPIVA som i 20 år har hållit den här räkningen.

Hur går det mellan aktivt förvaltade fonder, alltså fonder där det finns en förvaltare eller någon på banken som försöker välja ut vinnarna eller undvika förlorarna, jämfört med hur det går om man bara äger allt? Att man äger en sådan indexfond som utgår från att man inte kan förutse framtiden, så det är lika bra att man äger hela höstacken. För om man äger hela höstacken då får man med alla de där nålarna som de aktiva förvaltarna letar efter, och där är man garanterad att ha med dem.

SPIVA: nio av tio globalfonder slår inte index

Jan: Så jag tänker att vi hoppar rakt in i det. Det första som den här rapporten, SPIVA Europe Scorecard per 31 december 2024, går igenom är hur stor andel av de aktivt förvaltade fonderna, alltså de med en sådan förvaltare från banken som har läst på Handelshögskolan eller jobbar med det här på daglig basis, som var sämre än någon som bara ägde allt i form av en indexfond.

Det som är speciellt med SPIVA är att de gör korrekta jämförelser. Man jämför verkligen äpplen med äpplen. De jämför fonder och tar hänsyn till fonder som läggs ner. De tar hänsyn till massa olika saker. Och det har de gjort sedan 20 år tillbaka.

Den första grafen, för dig som bara lyssnar, kan jag beskriva. Den visar andelen globalfonder som är sämre än sitt index. Nu tittar man bara på globalfonder. Per december 2024 var det 91 % av alla globalfonder som var sämre än en indexfond. Per juni 2024 var det 84 %, december 2023 84 %, sedan 81 %, 73, 83, 85 och så vidare. Så kan vi gå bakåt i tiden, och detta är alltså på ett års sikt.

Samma mönster i alla regioner

Jan: Alltså, hur många av de här globalfonderna är sämre? Eller om man vänder på det: i hur många fall slår den billiga globala indexfonden den dyra aktiva fonden? Det är i 9 av 10 fall.

Då kan man säga: okej, var det bara de globala förvaltarna som var dåliga? Nej, det var det inte, för de här resultaten återkom om man tittade på amerikanska fonder. Där var 82 % av de aktivt förvaltade sämre. Tittar man på fonder som investerar i Europa var 85 % sämre än sitt index. Tillväxtmarknadsfonder var 72 % sämre än sina billiga och passiva motsvarigheter. Tittar vi på Sverige är det samma sak. För 2024 var 83 % av alla svenska aktivt förvaltade fonder sämre än indexet för Sverige under samma period.

Sen har de ju undersökt det här för olika geografier och olika tidsperioder. Men om vi tar tio års sikt, för man kan ju säga att de bara kan ha haft otur nu, att 2024 var ett svårt år. Ja, men om vi tittar på Europa på tio års sikt så underpresterar 95 % av alla aktivt förvaltade Europafonder mot sitt index.

På tio år försvinner överprestationen helt

Jan: Mot eurozonen är det 95 %, mot Norden underpresterar 100 % av alla aktiva fonder mot sitt index. Globala marknaden 99 %, tillväxtmarknader 99 %, USA 97 % på tio år, Frankrike 91 % och så vidare, Danmark 97 %. Sverige sticker faktiskt ut här i mängden med lägst andel underprestation, med bara 79 procent. Det vill säga att bara 8 av 10 aktivt förvaltade Sverigefonder underpresterade.

Det beror förmodligen på att vi i Sverige har en ganska udda grej: vi har ganska många småbolag, och Sverigefonderna tenderar att exkludera de här småbolagen. Så har man varit aktiv förvaltare och haft småbolag, då brukar man överprestera mot Sverigefonderna. Så jag skulle gissa att det är förklaringen.

Om vi går över till Morningstars rapport, som heter Active Passive Barometer Year End 2024, så har de dessutom delat upp det vidare i olika typer av bolag: storbolag, mikrobolag, storbolag med tillväxtinriktning, storbolag med värdeinriktning, mellanstora bolag, mix och så vidare. Och så har de tittat på hur det ser ut på 1, 3, 5, 10, 15 och 20 års sikt, så att man ser det över tid.

Ju längre tidsperiod, desto sämre resultat

Jan: Det ger en ganska intressant graf. Om vi tar stora mixbolag, det är ofta det man får om man köper en USA-fond eller en global fond. En global fond är ju ofta 60 % mot USA, och då är det ofta mot de här stora mixbolagen. På ett års sikt är det 26 % som slår sitt index. På tre år är det 33 %, så det ökar lite. Men sen kommer vi in på fem år: bara 20 %. På tio år 6 %. På femton år 5 %. På tjugo år typ 5–8 %.

Så ju längre tidsperioden blir, desto färre aktivt förvaltade fonder slår sitt index. Den här trenden återkommer oavsett vad man tittar på. På ett års sikt är det alltid många fler aktivt förvaltade fonder som slår sitt index, men ju fler år vi lägger på, desto sämre blir resultaten.

Sen kan man också se en tydlig trend: ju mindre bolag, desto större överprestation hos de aktivt förvaltade fonderna. Men det är fortfarande under 50 %. Så det här är ganska tydligt.

De tysta vittnenas kyrkogård

Jan: Sen är det något man behöver titta på som en klassisk strategi hos bankerna. Det är så att man startar jättemånga fonder, och sen lägger man ner de fonder som går dåligt och behåller de fonder som går bra. Sen kan man peka på dem och säga: titta hur bra våra fonder går, titta vilken bra historik de har.

Så till exempel har SPIVA tittat på hur många fonder som får fira sin tioårsdag, alltså hur många fonder som överlever till sin tioårsdag. Naturligtvis är det fler passiva fonder med låg avgift som överlever än aktiva fonder med hög avgift. Tittar vi på Europa så läggs fyra av tio fonder ner inom tio år. Samma sak på eurozonen. Mot Norden läggs hälften av fonderna ner. Globalt läggs fyra av tio fonder ner inom tio år. I Sverige läggs fyra av tio Sverigefonder ner inom tio år. Så det är nästan hälften av fonderna som läggs ner innan sin tioårsdag. Vilket också är bra att veta när man tittar på en bank och ser deras fondutbud.

Vi ser ju inte de fonderna som vilar på de tysta vittnenas kyrkogård.

Gud, vad bra de här fonderna har gått! Ja, fast vi ser ju inte de fonderna som vilar på de tysta vittnenas kyrkogård.

SPIVA:s tre första slutsatser

Jan: Så vilka slutsatser kan man dra av det här? Nu har jag två källor, både SPIVA och Morningstar. Här är SPIVA:s egna slutsatser, som jag mer eller mindre bara har översatt. De kommer från en rapport som heter Talking Points: Assessing the Impact of 20 Years of SPIVA. Vi gjorde också ett avsnitt om detta, avsnitt 302, där vi intervjuade vd:n för SPIVA.

Han säger att slutsatserna man kan dra är att de flesta aktiva förvaltare underpresterar för det mesta. Och detta gäller faktiskt både före och efter avgifter. För ibland säger man att det är de höga avgifterna som äter upp avkastningen. Ja, det ligger en viss sanning i det. Hade fonderna varit gratis hade det varit fler förvaltare som hade överpresterat. Men det här säger att många av de här fonderna har höga avgifter som kommer banken eller förvaltarna till godo, inte mig som småsparare. Så nummer ett: de flesta aktiva förvaltare underpresterar för det mesta.

Nummer två: de flesta aktiva förvaltare underpresterar även när man korrigerar för risk. Ibland hör man aktiva förvaltare säga: ja, ja, men väljer du oss så är vi inte så dumma som en indexfond som bara följer med ner, utan vi kan välja bort bolag som inte borde ha en sådan plats i indexet. Eller vi kan välja säkrare aktier om marknaden vänder.

Tur kontra skicklighet

Jan: Och historiken här, empirin, och faktiskt teorin också, men det får vi prata om i ett annat avsnitt, säger att de inte lyckas med det här. Nummer tre: sannolikheten för underprestation ökar ju längre tidshorisonten är. Det vill säga att ett bra resultat på kort sikt ofta bara beror på tur. För om det var skicklighet skulle det fortsätta över tid, medan vi ser väldigt tydligt att antalet aktivt förvaltade fonder som slår sitt index minskar med tiden.

Om vi tar de sista tre slutsatserna så handlar det om att resultaten gäller oavsett typ av fond, geografi eller tidsperiod. Nu har jag bara pratat om aktiefonder. Typ 93 % av alla aktivt förvaltade fonder underpresterar mot sitt index över en tioårsperiod. Så 9 av 10 är sämre. Detta gäller även om man tittar på räntor, även om man tittar på olika geografier, oavsett tidsperiod. Så det är ett ganska stabilt resultat.

Sen säger SPIVA också att när en förvaltare har ett bra resultat så tenderar det inte att hålla i sig. Detta går också i linje med Morningstar, som vi pratade om i avsnitt 123, att det är nästan större sannolikhet att en fond med tre stjärnor får ett bättre resultat än en fond med fem stjärnor det kommande året. Ofta handlar ett bra resultat ett enskilt år bara om tur.

127 år för att urskilja tur från skicklighet

Jan: Det har jag också pratat om i andra avsnitt. Inom finans brukar man säga att om man har ett bra resultat i 10 år, då handlar det inte om tur, då är det skicklighet. Det är inte heller sant. För tittar man på det från ett matematiskt perspektiv, så för att urskilja tur från skicklighet hade det nästan behövts 127 år.

För att urskilja tur från skicklighet hade det nästan behövts 127 år.

Det är jättesvårt att urskilja tur från skicklighet. Och notera att detta gäller professionella förvaltare som ofta har team. Vi har till exempel en fond här i Sverige som vi har intervjuat, där de är två förvaltare och har tio analytiker, varav en analytiker bara fokuserar på en specifik bransch i ett specifikt geografiskt område. Och de har jättesvårt att lyckas slå index.

Så du vet, ibland när jag träffar farbrodern som säger att han har fått jättebra resultat och att du skulle ha köpt det här, så är det ofta bara tur, även om de aldrig kommer erkänna det. Det blir bara konflikt om man säger det. Men lyssna inte på folk som säger: oj, du vet, det har gått jättebra, slagit index med supermycket. Man kan inte urskilja det på bara resultatet, utan då måste man titta på hur processen ser ut. Och även efter tio år är det jättesvårt att säga någonting.

Historik säger ingenting om framtiden

Jan: Och avslutningsvis: ett historiskt resultat bättre än snittet säger absolut ingenting om ett framtida resultat bättre än snittet. Det är här jättemånga går fel. Jag såg i någon undersökning att fyra av tio väljer fond baserat på historik, och historiken säger ingenting om framtiden. Detta är anledningarna till varför vi alltid tjatar om att man ska spara långsiktigt, regelbundet och automatiskt i en bred, billig, passiv indexfond.

Många gånger är det också så att vill jag investera i Sverige, då är det bättre att välja en svensk indexfond än en aktivt förvaltad svensk fond. Vill jag investera globalt är det bättre att välja en passiv, billig, bred global indexfond än en aktivt förvaltad global. Och detta gäller i princip vad som helst. Är du intresserad av elbilar och vill ha en liten del av din placering i elbilsbolag, välj en indexfond som väljer alla elbilsbolag i stället för att försöka välja ut dem själv. Så ju bredare, desto bättre.

Varför ska man betala mer, få det dyrare och få ett sämre resultat?

Den hängande frågan här blir: varför ska man betala för något, eller betala mer, och ofta få det dyrare och få ett sämre resultat?

Rapporterna du kan googla själv

Jan: Så jag hoppas att du gillade det här kortavsnittet. Om du har några frågor är det bara att återkomma i kommentarerna eller skicka ett mejl eller liknande.

De två rapporterna jag har hänvisat till är SPIVA. Det går superbra att bara googla SPIVA Scorecard. Det finns jättefina hemsidor där du kan se hur många fonder som underpresterar i olika regioner. Så det är egentligen inte ens dolt eller hemligt, eller att man ska hitta någon skum forskningsrapport. Det finns en hel sajt, men det här är ofta något som ingen har något incitament att prata om. Den andra heter Morningstar Active Passive Barometer, så den kan man också googla fram.

Så stort tack för att du lyssnar, för att du tittar och för att du följer. Så ses vi där ute i något annat kortavsnitt eller ett ordinarie avsnitt. Ha det så bra. Hej!