Nio anledningar till att ❤️ och investera i indexfonder

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Nya anledningar att älska indexfonder
2. Anledning ett: indexfonder gör dig rikare
3. Skicklighet eller slump?
4. Negativsummespel och avgifter
5. Anledning två: minskad risk att förlora pengar
6. Koncentrationen mot USA
7. Tillbaka till kraschen 1929
8. Krig, vågor och nedgångar
9. Bessembinder och de fåtal vinnarna
10. Anledning tre: indexfonder är billiga att äga
11. Snittavgiften och ränta-på-ränta
12. Anledning fyra: ett smart sparande är tråkigt
13. Bli rik över en natt
14. Tre anledningar att investera
15. Om aktier vore en hobby
16. 50-procentregeln och benchmarking
17. Varför håller folk på?
18. Bosse och frågan om att lära sig
19. Caroline, Tesla och tur
20. Anledning fem: du äger mer av det som går bra
21. Med på tågresan hela tiden
22. Anledning sex: du behöver inte följa din investering
23. Ett sidospår om Amazon
24. Anledning sju: passar för automatiskt månadssparande
25. Anledning åtta: enkelt att förstå
26. Anledning nio: 92 av 92 professorer
27. Det fungerar i teorin, men i efterhand
28. Anledning tio: kom igång på tio minuter
29. Invändning ett: marknaden förstörs
30. Invändning två: ansiktslöst ägande
31. När indexfonder får egna åsikter
32. Hållbarhet och subjektivitet
33. Vilken roll ska en indexfond ta?
34. Avrundning

Nya anledningar att älska indexfonder

Jan: Välkommen till Rika Tillsammans och dagens avsnitt som handlar om nya anledningar att älska och investera i indexfonder. Den mest uppenbara är att det med stor sannolikhet kommer ge dig bättre avkastning än de flesta andra investerare, och bättre avkastning än de flesta andra investeringar, i alla fall över tid.

Jan: Jag tänker att vi inte gör det svårare än så här. Här kommer Caroline och Oliver, och sen rekommenderar jag att du kollar länken i beskrivningen, där det finns förslag på konkreta indexfonder, hur man kan gå tillväga med risk och allt det där praktiska. Så jag hoppas att vi ses och att du gillar det här avsnittet.

Jan: Varmt välkommen till Rika Tillsammans-kanalen, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi och ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson. God fortsättning och välkommen tillbaka, Oliver.

Oliver: Ja, tackar, tackar.

Jan: Och välkommen tillbaka du som lyssnat. Första inspelningen för 2025. Då tänker jag att vi måste börja med nya anledningar att älska indexfonder.

Caroline: Absolut.

Jan: Absolut, vill du börja, Caroline?

Caroline: Ja, men det är ju så att man ska tillbaka till rötterna?

Jan: Och så tänker jag att indexfonder ändå på något sätt är basen de senaste tio åren för det som vi har rekommenderat. Då kör vi. Caroline, anledning nummer ett.

Anledning ett: indexfonder gör dig rikare

Caroline: Ja, indexfonder gör dig rikare.

Jan: Vänta, jag vet inte, jag hängde inte med här riktigt. Vad skulle jag göra? Skulle jag läsa nytt? Okej, jag läser nu. Indexfonder gör dig rikare. Din långsiktiga avkastning kommer sannolikt att vara bättre än 90 % av alla andra investerare. Och detta är utifrån studier som SPIVA har gjort.

Jan: Ja, men jag tänker så här att när man pratar om aktiv förvaltning, för det är de två olika skolorna när det gäller sparande. Den ena skolan säger så här: man ska försöka välja ut vinnarna och undvika förlorarna, det vill säga plocka ut nålarna ur höstacken. Medan den andra skolan säger så här: om du äger hela höstacken, så äger du alla nålarna, och då kommer det gå bra.

Jan: Och då finns det en domare i det här spelet som heter SPIVA, som de senaste 20 åren har mätt så här: okej, hur går det för dem som äger hela höstacken kontra de som letar efter nålar? Och då har man konstaterat att 9 av 10 professionella fonder, för de mäter bara professionella fonder, inte småsparare, så över en tioårsperiod tenderar 9 av 10 professionella förvaltare, alltså proffs, att underprestera mot det här.

Jan: Och då brukar man ofta säga också så här: om proffsen underpresterar, så är det ofta ännu värre på småspararsidan. Och sen är det också så att ibland pratar man om vissa saker som ett nollsummespel, men att just aktivt förvalta, att försöka hitta de här vinnarna och undvika förlorarna, det är till och med ett negativt summespel. Så du får bättre sannolikhet med en indexfond. Då blir du rikare, helt enkelt. Vad tänker du, Oliver? Vill du lägga till något?

Om du äger hela höstacken, så äger du alla nålarna.

Skicklighet eller slump?

Oliver: Nej, men jag vet det här med nollsummespel, det vet jag att många har åsikter kring, om det är det eller inte. Men jag tänker, min syn är så här: om man är riktigt, riktigt vass och lägger ner enormt mycket tid på det här, så kanske man inte ska äga indexfonder. Men det är extremt få som borde lägga ner den tiden.

Caroline: Och hur vet man att man är en av dem?

Oliver: Nej, jag vet. Det är att man är vass, att man kan lägga ner tillräckligt mycket tid.

Caroline: Ja, jag skulle kanske vara diplomatisk.

Oliver: Ja, jag håller med till stor del. Absolut, och det är ju så jag själv investerar.

Jan: Ja, men jag tänker att det är bra, för det där är den vanliga frågan. Men så här: om jag bara lägger ner lite tid och engagemang och energi och läser böcker, så kommer jag lyckas bättre. Jag påstår att det till och med är den största myten inom finans, alltså det som har kostat folk mest pengar. För det är så logiskt i alla andra områden. Ju mer jag anstränger mig, ju mer jag gör, ju mer jag kan, desto bättre kommer det gå. Det stämmer i alla aktiviteter, påstår jag, som har med skicklighet att göra.

Jan: Problemet är att med investeringar är det inte bara skicklighet, utan där är även slump inblandad. Jag tror att det var Feynman eller någon som sa så här: det kluriga med börsen är att den till synes ser ut att vara baserad på skicklighet. Men det är den inte, där är den här slumpfaktorn. Och det där är ju också inom den akademiska forskningen typ en av de vanligaste frågorna eller studierna: hur disentanglar man? Alltså, hur plockar man bort skicklighet från tur? För det går liksom inte ens att säga på, säg, tio år, det är egentligen för lite. För då säger en så här: hade jag bara tur eller hade jag skicklighet? Men när man tittar utifrån, så ser det likadant ut.

Jan: Så jag brukar säga så här, det jag ofta brukar fråga folk är: hur ser din process ut? Hur ser din process ut för att välja aktier? Och där kan man börja se redan det första breda penseldraget. Okej, är detta bara tur eller är detta skicklighet?

Negativsummespel och avgifter

Jan: Sen är det ju som du säger att vissa områden är det lättare att vara aktiv i än andra. Men för majoriteten är det inte ens ett nollsummespel, utan det är ett negativsummespel. Och varför det är ett negativsummespel är ju för att du dessutom betalar avgifter. Så du kämpar inte bara mot alla andra, utan du kämpar dessutom mot en friktion i det där.

Caroline: Huset vinner alltid.

Jan: Huset vinner alltid, precis. Och det finns samma tendens som de här studierna för småsparare. Som vi kanske kommer prata om också med Avanza framgent. Alltså hur det går för Avanzianen.

Caroline: Ja, exakt.

Jan: Det är ett avsnitt för nästa vecka. Där jag brukar ha en kontroversiell, jag har hamnat i bråk med Avanza och många andra, där jag brukar säga att om snittspararna, om de bara hade sagt så här, vet du vad, bara köp den här indexfonden, så hade det för de flesta gått bättre än vad det är de håller på med just nu.

Anledning två: minskad risk att förlora pengar

Jan: Jag är näst på tur. Genom en indexfond äger du alla bolag i alla länder, i alla storlekar och alla branscher. Det minskar din risk att förlora pengar. Vill du börja, Oliver?

Oliver: Ja, men jag tänker på det som jag vet du brukar säga ibland, Jan, om kritiken mot indexfonder och stora fonder. Om de skulle krascha, vad händer då? Och det är ju ofta så, som du brukar säga, att vi har ju större problem då än att våra fonder har gått ner så mycket i värde. Det kanske är något, ja, apokalyps, ett världskrig eller vad som helst. Och då har vi ju större problem än att våra indexfonder gått ner i värde. Så jag håller med.

Jan: Ja, jag tänker också att man brukar säga att den enda fria lunchen, gratislunchen, inom sparande är ju diversifiering. Att sprida riskerna. Sen ska jag också säga så här, att när vi säger att man genom att äga en indexfond äger hela höstacken, så är det inte exakt alla bolag. För där finns liksom 40 000 bolag. Säg att du köper en fondrobot, då äger du kanske 9 000 eller 10 000 av de här bolagen. Och sen är det dessutom så att man inte äger varje bolag till lika stor del, utan man äger det som kallas kapitalviktat. Så i förhållande till hur stora bolagen är, så äger du mer i de största bolagen än vad du äger i de minsta.

Jan: Jag gillar det du säger, jag brukar ibland ställa den teoretiska frågan: vad hade krävts för att en indexfond ska förlora alla pengarna? Så om du sätter en hundralapp i en indexfond, vad behöver hända för att den ska bli värd noll? Men om vi säger att den ska förlora 30 eller 40 procent, det är ju inte någon apokalyps. Vad är det som ska hända då?

Caroline: Nej men typ, det händer ju med jämna mellanrum. Det är inget konstigt.

Jan: Ja men låt säga att den förlorar ganska mycket.

Koncentrationen mot USA

Caroline: Vi har fått lite feedback här.

Jan: Ja, det tar du nu.

Caroline: Ja, men det kan jag säga nu eftersom vi pratar om det här med att man genom en indexfond äger alla bolag i alla länder. Det var någon som skrev på YouTube, tror jag, att, ja, fast majoriteten av det man äger ligger ju i USA.

Jan: Ja, idag är det nästan 70 procent.

Caroline: Så då är det i så fall något som skulle hända amerikanska bolag eller den amerikanska marknaden.

Jan: Ja, fast det där är också en sanning med modifikation, vet du. För jag får jättemånga sådana, åh, det är farligt. Och jag brukar säga så här: vet du vad, det är inte en bugg. Det är en feature.

Caroline: Jag fattar inte vad du pratar om nu ens. Vad är inte en bugg? Säg det med helt vanliga ord.

Jan: Om du investerar 100 kronor och 70 är USA, så menar jag inte att det är något negativt. Det är inte något som blivit fel. Man ska se det som något positivt, för att många av de mest lönsamma och de största bolagen är ifrån USA. Jag tror vi hade ett avsnitt om att typ Apples vinst, eller Apples kassaflöde, hade de kunnat köpa de tio största bolagen på Stockholmsbörsen varje år. Så jag tror att ibland blir det bara så att, för man tänker att om jag ska äga alla bolag i alla länder, då blir det så här: ja, men då lägger jag 10 kronor i USA, 10 kronor i Sverige, 10 kronor i Storbritannien.

Jan: Ja, fast om du summerar alla bolagen på den svenska börsen, så motsvarar de 1 krona om hela den globala börsen är 100 kronor. Alla bolag på den svenska börsen står för 1 procent av det globala börsvärdet. Så det är detta jag menar med att det blir kapitalviktat. Så jag är inte så rädd för att allt är USA. Och sen, som du säger, även om den amerikanska marknaden skulle krascha, det är ju inte som att Apple bara säljer prylar i USA.

Caroline: Nej.

Jan: Så det är globalt. Många av de här, Google är också globalt. Många av de här bolagen har sin intjäning över hela världen. Så jag är inte så rädd för den här koncentrationsrisken.

Tillbaka till kraschen 1929

Caroline: Nej, men jag vill återvända till förra avsnittet. När vi pratade om att jag sa att man inte behöver ha räntefonder, så tog du upp det här med att man kunde förlora. Jag skulle visualisera mitt sparkapital som jag har på börsen, att jag tänkte mig att jag skulle förlora 50 procent av det. Och sen ytterligare 50 procent. Och sen ytterligare 50 procent. Och så tänkte jag att jag inte har mycket kvar där nu. Och det var ungefär det som hände i den här...

Jan: Kraschen 1929.

Caroline: 1929, ja. Den stora depressionen som följde därpå.

Jan: Så menar man att det kom ett världskrig.

Caroline: Vänta, vänta här nu.

Jan: Att det var massarbetslöshet.

Caroline: Det var du som sa det, Oliver. Och att det påverkade hela världen. Och sen kom då första världskriget.

Jan: Nej, andra världskriget. 1919. Eller vad? Nej, vänta. 1933.

Caroline: Jag förstår inte. Jag är lite förvirrad. Men att vi pratar om att om det skulle ske någonting på den amerikanska marknaden, så som det gjorde då, så kan det ha globala konsekvenser.

Jan: Ja, absolut, så är det ju.

Caroline: Nu vill jag inte vända kortet mot er. Men jag har tänkt mycket på att jag faktiskt inte har en aning om konsekvenserna av den stora depressionen som kom.

Krig, vågor och nedgångar

Jan: Där tänker jag också så här. För att reda ut några sådana här grejer. Nummer ett, en av de stora grejerna som jag gillar, som du också säger: man behöver inte sälja bara för att det går ner. Det är nummer ett. Nummer två, krig är tyvärr bra för ekonomin.

Caroline: Men det var ju inte det då.

Jan: Jo, krig. Men det var ju innan, det var ju tio år innan kriget.

Caroline: Ja, det var tio år innan kriget.

Jan: Jag tror att det finns något sånt här Rothschild-citat. Köp till ljudet av kanonkulor och sälj till ljudet av trumpeter, eller något sånt.

Caroline: Ja, men det finns sådana klassiska.

Jan: Men grejen är så här: ja, ekonomin går i vågor. Så det är inget konstigt. Så en indexfond, jag brukar säga, i närtid, 2020, jag tror det var 13 februari till 18 mars, då föll börsen med typ 30 procent. Så det är inget konstigt. Och dessutom behöver man säga så här, att börsen kan ju gå ner både ett, två, tre år i rad. Så den maximala nedgången, som man ibland brukar prata om, drawdown, max drawdown, den kan ju vara 60 procent.

Under en tioårsperiod, räkna med att du någon gång kommer vara 50 procent back.

Jan: Det är därför jag brukar säga: under en tioårsperiod, räkna med att du någon gång kommer vara 50 procent back. Det är därför man inte bör ha pengar som ska investeras inom tre år i aktier, utan på sparkonto. Men det är inget fel. Grejen är, då måste man också sätta det i förhållande till: okej, vad är alternativen jag skulle haft annars? Enskilda aktier?

Jan: Det var ju bara så att jag och Oliver förberedde ett annat avsnitt, som kommer snart, om förutsägelser 2025. Där är, jag vill inte säga hundratals, men där är väldigt många bolag som är 99, 97, 98 procent back. Vissa är väldigt populära också, utifrån antal ägare.

Caroline: Ja, exakt. Vad spännande. Det kommer bli jättespännande avsnitt, känner jag redan nu.

Bessembinder och de fåtal vinnarna

Jan: Så det är mycket vanligare att enskilda aktier går back. Och detta är också en sån här grej som är väldigt ologisk. Nu blev det väldigt mycket överkurs här. Men det finns en studie av Bessembinder som man gjorde 2018, som visade att det var typ bara 4 procent av alla aktier som står för majoriteten av uppgången. Så mer än hälften av aktierna går back. Och då kan man fråga sig: hur kan börsen gå upp om mer än hälften av aktierna går back? Jo, för att de få som går upp drar med sig, drar upp snittet för alla de andra.

Jan: Så en av de stora anledningarna till att äga allt, det är inte för att man tycker så här, genom att äga allt så kommer jag vinna så mycket mer. Nej, genom att äga allt så ökar du sannolikheten för att du äger de här fåtalet aktier som går mycket bättre, och som kompenserar för förlusterna av alla de andra. Så att median- och snittaktien går ju nästan alltid back. Och trots det går det plus, för att man har de här enskilda outliers som drar upp.

Caroline: Ja, jag förstår. Vill du lägga till något, Oliver?

Oliver: Nej.

Anledning tre: indexfonder är billiga att äga

Caroline: Nej, då tar vi nästa. Indexfonder är billiga att äga. Det innebär mer pengar till dig. Och en tumregel är då att betala aldrig mer än 0,2 till 0,4 procent för ditt sparande.

Jan: Så jag brukar säga så här, det största sambandet som finns, eller ett av de största samband som finns inom finans, det är: hög avgift är lika med sämre avkastning.

Caroline: Och det är inte bara för att avgiften äter upp dina pengar?

Jan: Jo, det är en starkt bidragande faktor. Och den andra bidragande faktorn är att det ofta är aktiv förvaltning, och då sa vi innan att aktiv förvaltning ofta är ett nollsumme- eller negativsummespel. Så du har både att du får mindre pengar plus att du har en strategi som ofta inte fungerar. Tumregel, hade vi inte ett avsnitt med Patrik?

Jan: Jag tror jag fick av Lysa, som sa så här, en bra tumregel för att tänka kring avgift är att du kan multiplicera avgiften med sparhorisonten. Så om jag har en fond som kostar till exempel 0,4 procent i tio år, då kommer jag på tio år ge bort ungefär 4 procent i avgift. Har jag en fond, snittfonden i Sverige, vad är avgiften för snittfonden i Sverige?

Caroline: Alltså du tänker aktiefond?

Jan: Ja.

Caroline: Ja, den är väl något över 1 procent. 1,4 tror jag att det är.

Caroline: Men är det snittet verkligen?

Jan: Ja, snittaktiefonden.

Caroline: Va? Då betyder det att det finns de som är mycket högre, som drar upp då?

Snittavgiften och ränta-på-ränta

Jan: Ja, du vet, jag var ju så förbannad för något år sedan, jag kommer ihåg att HSB Bospar, de hade sådana här fonder med 2,25, 2,4 procent i avgift. Men skitsamma, jag tror snittavgiften är 1,4. Och det är ändå lågt i Europa, vi är typ bland de bästa i Europa. Så 1,4 gånger 10 år, 14 procent. Så det är liksom tre gånger så stor skillnad.

Caroline: Ja, det är ju sjuka pengar det blir. Alltså, det är ju ränta på ränta det också. Man kan göra det i en kalkylator också. Fast det är pengar som man blir av med istället.

Jan: Exakt. Och det är lite så också, men för tusan, vi har ju jobbat hårt för att tjäna de pengarna som vi sen sparar och investerar. Vi behöver inte ge bort dem till finansbranschen eller till banken. Tittar man på bankernas kvartalsrapporter, så tjänar de tillräckligt med pengar, tänker jag.

Caroline: Snyggt.

Anledning fyra: ett smart sparande är tråkigt

Caroline: Nej, men då går vi vidare. Ett smart sparande är inte spännande. Därför är det jättebra att indexfonder är tråkiga. Du bara svajpar och håller på.

Caroline: Jo, men det är väl ofta det som man inte vill ha eller inte vill höra. Man vill ju inte ha något tråkigt. Man vill ha den här dunderlösningen på allt.

Oliver: Jag tycker inte att det är något problem. Man har ju sin lekhink.

Caroline: Ja, men jag tror inte så många är så disciplinerade. Du vet, man har ofta höga ambitioner, höga mål ekonomiskt, som kanske inte ens är realistiska. Då menar jag på det sättet att för att vara lycklig så behöver jag sommarhus i Sverige, i Spanien och så två bilar och så här. De är ofta inte realistiska. De är inte ens grundade i värderingar.

Jan: Men sen överskattar man ju också hur mycket pengar saker kostar, för de flesta räknar aldrig på det. Så om någon kommer till dig, så är det så här: bara, Caroline, vad ska jag investera i? Och så har de ju Lamborghini och bilar, hus och så vidare i huvudet, så kommer du och säger det här, och så liksom, ja, så får du vänta i 10 till 15, 20 år. Det är så här bara.

Caroline: Okej, man vill satsa mycket och få mycket vinst, så att man kan konsumera det på det viset som du beskriver.

Jan: Ja, men det är så jag tänker att de flesta vill. Eller, vi vill uppnå resultat snabbt, just om det är träning, ekonomi och så vidare. Det ska gå snabbt och det ska vara lite fräckt också.

Caroline: Ja.

Bli rik över en natt

Jan: Vet du, jag har ett av de kommande avsnitten där vi har förutsägelser för 2025, där jag har en förutsägelse som låter så här: Någon kommer bli rik över en natt. Sannolikt inte du.

Caroline: Är det alltid över en natt?

Jan: Det kan man verkligen säga. Men du hör ju alltid någon som har investerat i någon sån här dogecoin eller memecoin eller någon aktie som har gått upp tusentals procent. Och det går ju att vinna på lotto också. Det är inget konstigt.

Jan: Men grejen, och här tror jag att det är många gånger det som skiljer sig åt, det som gör att många gör fel här, är att jag ju ofta vill ha någonting som kommer att lyckas i 990 fall av tusen. Alltså, om jag gör om detta tusen gånger, då ska jag lyckas i de flesta universum av det här. Problemet med en sån strategi som att köpa en enskild aktie eller någon kryptovaluta är att, javisst, det kan gå jättemycket upp, men det kan också gå jättemycket ner, och det är inte säkert att du lyckas i majoriteten av fallen. Så det är det ena.

Jan: Det andra tror jag också, att särskilt i början av en sparkarriär så fokuserar man mycket på den absoluta avkastningen. Att man tänker så här: jo, nu har jag investerat, 10 % i år på min investerade tusenlapp, det blev 100 spänn. Jag kunde liksom gått och delat ut tidningar eller bett min kompis om en hundralapp. Jag hade tjänat mer. För vi tänker inte att 10 % på en större summa blir liksom helt annat. Så vi fokuserar på det absoluta talet istället för den relativa procenten. Så det tänker jag också är ett vanligt misstag.

Tre anledningar att investera

Jan: Och sen tänker jag att här ska man, och detta är också ett misstag som jag gör hela tiden, för man utgår ju från att alla andra är som en själv. Och där finns ju någon studie, jag har tyvärr inte hittat den, så om någon kan hitta den så tar jag gärna emot den. Ring in till programmet. Vi hade ju det här avsnittet med två engelska professorer. Och då refererade han till en studie som någon professor hade gjort, som jag missat. Att det finns ofta tre anledningar till att man investerar.

Jan: Den första anledningen är nyttomaximerande. Alltså, jag investerar för att tjäna pengar, jag vill kunna gå i pension tidigare, det långsiktiga sparandet, att tjäna pengar, är det viktiga. Sen finns det där ett lika relevant mål med sitt investerande, som handlar om att ta spänning. Alltså, jag vill vara med om det här, jag vill bidra, jag gör ett ställningstagande med mitt sparande. Och då ska jag säga så här: indexfonder är jättebra om man har det nyttomaximerande perspektivet. Jättedåligt om man är ute efter kickar, och också ganska dåligt om man vill göra ett ställningstagande för något.

Jan: Till exempel, jag vill bidra till en hållbar utveckling. Ja, men då kanske du ska investera i det här nya climate tech-bolaget. Eller, jag vill ha elbilar. Så där får man också ibland ställa sig frågan: okej, vad är den egentliga anledningen? Och de flesta tror, det initiala svaret blir för alla att man gör det för att tjäna pengar. Men handen på hjärtat, så tror jag inte att det är sant för alla. Att det inte är nyttomaximerande, utan för vissa är det viktigare med kicken, till exempel. Eller den där chansen till den snabba bilen.

Jan: Och där är jag dålig, för jag är så nyttomaximerande i det där. Så jag tycker att det är tråkigt, det är bra. Att det sköter sig själv, då får jag tid till annat. Och göra sånt som gör mitt liv rikare.

Om aktier vore en hobby

Caroline: Men om du hade varit intresserad av aktier, mycket mer än vad du är. Ja, men att det är en hobby, till exempel. Hur hade du hanterat det då? Att du har den här globala indexfonden, men du är ju jätteintresserad av marknaden och hur det går för olika bolag. Vad hade du gjort då, för att hantera det?

Jan: Jo, men jag tänker att jag skickar den frågan till Oliver, som är ordförande för Unga Aktiesparare i Lund.

Oliver: Ja, tack så mycket, Jan. Ja, vad ska jag säga? Jag tänkte på André som har varit med i podden ibland. Han är ju sjukt, vad säger man, han är väldigt intresserad. André Granström. Han är ju ändå grundad i forskning och så. Så jag tycker ändå att han ger sig bra odds för att slå börsen, om man nu vill ge sig på det.

Oliver: Och det är väl det jag har märkt också med de aktiva investerare jag har träffat, som jag i alla fall med min magra kunskap uppfattar som duktiga, ur mitt perspektiv. De är ju medvetna om allting som talar emot dem, och gör det bästa för att ge sig själva den bästa möjliga chansen att ändå kunna överprestera. Så det är väl så jag hade hanterat det. Och inom Unga Aktiesparare finns det ju all möjlig kunskapsnivå. Så där finns rätt många som jag försöker ge någon hint om att indexfonder kanske kan vara en bra väg för alla pengar. Sen finns det vissa som är väldigt ambitiösa och duktiga, och så får man väl se om de lyckas eller ej.

50-procentregeln och benchmarking

Jan: Jag gillar också, ofta gillar jag den här, jag brukar alltid säga, 50-procentsregeln. Alltså, inom pengar är det ofta inte svart eller vitt, utan man kan göra både och. Ja, men sätt av hälften i din globala indexfond, och sen har du hälften i din lekhink. Och då har du dessutom fördelen att du kan mäta de två mot varandra. Så att du kan se, okej, men efter 10 år, jämför då hur det gick.

Jan: Och det var ju det som var den jobbiga insikten för mig, för jag konstaterade ju där 2010, 12, 13, att nu har jag investerat sen 1996, i snart 20 år. Och det har varit skitkasst. Det hade varit bättre om jag bara hade haft min indexfond.

Caroline: Ja. Ja, men jag tänkte på det, det är lite en resa man måste göra, tror jag också. Alltså, om du hade suttit här med ditt 20 år yngre jag. Hur hade diskussionen gått, hade du kunnat övertala dig själv att lägga ner Fingerprint och Ericsson och så vidare?

Jan: Jag har ju läst upp i något avsnitt mina egna marginalanteckningar. Det började närma sig. Vi borde ta fram sådana gamla avsnitt. Titta här nu. Boliden närmar sig det tekniska stödet, eller maktdiagnostik.

Caroline: Men om någon hade sagt så till dig, kanske nu när det är 20, men 30 dagar, ja, men vet du, du kan ju dela upp ditt sparande i olika delar, så att du har roligt, och där kan du bara ha en indexfond. Du kan testa och sätta dem mot varandra.

Jan: Det hade jag gillat. Ja, jag hade gillat den benchmarkingen, att tävla mot sig själv.

Varför håller folk på?

Jan: Sen är det ju det här också, för det är också en sån här fråga som till exempel Kenneth French, som jobbar med nobelpristagare och stora fondbolag, frågar mig så här: men om nu aktivt investerande är ett nollsummespel eller till och med ett negativsummespel, för att den ena vinner måste ju de andra förlora. Och ofta är det så att, det är inte ens så att hälften vinner, hälften förlorar. Det är ofta några få som vinner väldigt mycket pengar och väldigt många som förlorar. Varför håller folk på då?

Jan: Det är ju exakt därför som de håller på. Det är ju väldigt jobbigt att se att vissa vinner väldigt mycket pengar.

Caroline: Ja, ja, precis.

Jan: Man ser att det är möjligt dessutom. Och alla tror ju att man är den som är bättre än de andra. Vad är det man säger, den här svenska klassiska undersökningen på 80-talet, där man undersökte svenskars körvanor, så frågar man så här: är du en bättre bilförare än snittet? Och 87 % av alla svenskar svarar ja. Så det är en klassiker.

Bosse och frågan om att lära sig

Jan: Men jag ska faktiskt säga en grej till, för Bosse brukar ge oss feedback.

Caroline: Vem är nu Bosse?

Jan: Ja, men han är en i vår Rika Tillsammans-community, som hänger mycket på Patreon. Då skrev han: men du, Jan, du brukar alltid säga att man ska vara lat, passiv, ointresserad, oengagerad, oinloggad, för då vinner man. Och han sa så här: men vad lär man sig om man är ointresserad?

Caroline: Ja, exakt.

Jan: Den feedbacken har vi fått många gånger faktiskt. Jag tror alla gångerna är från Bosse.

Caroline: Ja, men det var någon på YouTube.

Jan: Det kan ha varit Bosse på YouTube också.

Caroline: Vad lär man sig då?

Jan: Ja, och då lär man sig inte jättemycket. Så om man vill lära sig, så rekommenderar jag till exempel vårt syskonbarn som fyllde 18, att gå med i Unga Aktiesparare nu, så får han hänga med dig i Lund, för att lära sig om bolagen, för att lära sig om ekonomi. Men bara för att man lär sig, så behöver man ju inte sätta alla sina framtida besparingar i det. Så jag påstår också att det finns ett egensyfte i att investera i enskilda aktier för att lära sig, om man har det som hobby eller intresse. Och det är helt okej att en hobby kostar pengar. Folk har ju hästar. Hade inte hobbies fått kosta pengar, så hade det varit jättekonstigt att ha en häst.

Caroline: Jag tänker att målsättningen för de flesta inte är att lära sig om ekonomi, utan målsättningen är ju, om man vill tjäna pengar, eller ta ett ställningstagande och så vidare. Och då är man ju inte intresserad av att lära sig.

Jan: Nej, och då passar en indexfond fantastiskt bra. Eller en fondrobot ännu bättre.

Oliver: Jag skulle precis säga samma. Jag är inte intresserad av att lära mig om bolag när jag investerar i lekhinken, utan jag vill bara ha en kick.

Caroline, Tesla och tur

Jan: Ja, det värsta med dig dock är ju att du har en sån fantastisk utväg.

Caroline: Du får så här, ja, men jag får... Jag har två aktier i min, två olika aktier.

Jan: Alltså, vi ska se så här, Caroline investerade i Tesla innan Tesla blev stort, och sen var hon så här, nej, men jag har läst lite så här, så jag vill köpa Taiwan Semiconductor Company. Naturligtvis har jag upp tusen procent.

Caroline: Nej, det är inte tusen procent. Jag sa, men ja, okej, tack. Man ska ha lite tur också ibland.

Anledning fem: du äger mer av det som går bra

Jan: Det är lättare att äga en indexfond eftersom man äger allt, inklusive mer av det som går bra just nu.

Jan: Ja, detta gillar jag. Jag påstår att de flesta som inte investerar i en indexfond ofta lider av den här fear of missing out, alltså FOMO. Och det som jag tycker är fantastiskt med en indexfond är ju att du kommer få mer av det som går bra och mindre av det som går dåligt. Så till exempel Nvidia, som var en av raketerna 2024, då var det ju så här, du hade den i din portfölj, för den ingick i indexfonden, och när den gick upp, den ökade väl med flera hundra procent tror jag under 2024, ja, men då ökade ju också andelen i ditt sparande. Och sen de företag som gick dåligt, ja, då blir de en mindre andel.

Jan: Så till exempel om man tittar för kanske 50 år sedan, eller kanske mer 100 år sedan, det var ju typ järnvägsbolag som var det största i indexet. Det är ingen som hade velat sitta med järnvägsbolag 2024. På samma sätt nu, innan var det mycket techbolagen, ja, då blev de större. Nu blev AI-bolagen liksom större, ja, men då ökar den andelen. Så att en indexfond följer med det här flödet hela tiden. Så du äger det som går bra, och då leder det till att man hoppar mindre mellan investeringar, och hoppar man mindre mellan investeringar, så är det absolut en framgångsfaktor.

Du äger det som går bra. Och då hoppar man mindre mellan investeringar.

Jan: Så det tycker jag också är en jättestor fördel. För annars blir man så här, oh, jag investerade i Sverige, och nu gick inte Sverige bra, ja, men då ska jag investera i USA, och sen gick inte USA bra, så hamnar man hela tiden efter, typ som när man är på ICA och ställer sig i fel kö, och så byter man kö, och så är man så här, shouldn't have done that. Ja, tänker ni något mer?

Med på tågresan hela tiden

Oliver: Ja, men det är lite som att man är med på tågresan hela tiden. Man behöver inte hålla på, som du är inne på det här med, om man skulle göra det själv så hoppar man ju ofta på rätt tåg för sent, men här får man ändå hänga med hela tiden. Så när man frågar så här, äger du Nvidia? Jajamensan.

Jan: Jag tycker att detta är så här, utifrån ett beteendeperspektiv tror jag också att det är lättare. Och det roliga är att detta har man också sett empiriskt. För till exempel, om vi tar 2020 när vi hade det, så var det ganska stora utflöden ur stora delar av fondbranschen och marknaden. Men till exempel Lysa då, som var fondrobot, hade mindre procentuella utflöden. Så att man märker att de som har investerat i en indexfond har lättare att hålla indexfonden, även i sammanhanget när det kommer en krasch.

Jan: Och det är också ofta lättare att hålla indexfonden eftersom hela börsen går ner. Ja, men då går man ju ner som hela marknaden. Och då är det så här, jo, men faller USA och Europa, för det är liksom global inflation eller någonting, så är det svårt att slå på sig själv att jag gjorde ett dåligt val. Medan om jag hade tagit en fastighetsfond i Sverige och allt annat går bra, så är jag så här, nej, det var ett idiotval med en fastighetsfond i Sverige. Och då är det lättare att slå på sig själv och byta, vilket man kanske gör precis fel. Medan med ett index så säger man så här, jag äger allt. Det är inget annat som jag kunde haft som är bättre, tänker jag.

Anledning sex: du behöver inte följa din investering

Caroline: Bra, vi tar nästa. Du behöver inte följa din investering i en indexfond. Det är bara att sitta still i båten och fortsätta köpa.

Jan: Ja, så detta är också en sån, många säger så att man ska följa upp sina investeringar, hur det går för dem, läsa vd-ordet innan man somnar.

Caroline: Så vem säger det?

Jan: I mina böcker eller tidningar. I mitt huvud är det alldeles...

Caroline: Nej, men... Har du läst det någonstans?

Jan: Vi hade ju gäster, till exempel, som var så här, du vet, när vi kommit ut så brukar jag alltid fråga, ja, men har du läst någon bra bok? Och så fick vi ju ett sånt bra boktips i podden, och sen kom vi ut och studerade och så bara, jag tänkte egentligen säga så här, men har du lyssnat på Amazons senaste kvartalsrapport? Den var jättebra. Men det kan jag inte säga i podden liksom, då framstår jag ju som helt knäpp. Och jag kan säga så här, ja, vissa, återigen, tycker man det är intressant och sånt. Jag satt och läste Amazons årsredovisning från 1997, sjukt bra av Jeff Bezos. Där han pratar om att vara nördigt fokuserad på kunden.

Jan: Men en indexfond, så är det så här, du behöver aldrig ha dåligt samvete för att du inte har gjort någonting. Utan tvärtom, du har inte gjort någonting. Wow, grattis, high five. Det är en framgångsfaktor.

Ett sidospår om Amazon

Caroline: Får jag bara fråga en annan sak om Amazon? Jag kan inkludera dig, Oliver. Ett långt tag så sa jag, varför hade jag sagt, jag sa inte Amazon. Amazon. Det roliga var att jag tror egentligen, jag har ju så dåligt självförtroende i att säga det nu. Amazon. Jo, men bara ett sidospår här nu med Amazon. Alltså, gör de inte rätt bra grejer med sitt bolag?

Jan: Jo, jo. Och har gjort det länge.

Caroline: Jag förstår att de har blivit stora, men jag har nog underskattat dem lite.

Jan: Men det sjuka, det sjuka, men hans vision kanske. Men det sjuka var att, vi kan göra ett annat avsnitt, nu har jag inte förberett det, men jag satt och strök under i det här, shit, detta var bra grejer. Och han, till exempel, 97, då var det en sån här, internet växer med 2000 % om året. Okej, ett problem när du är inne i en klassisk bokhandel, så är det så här, de har bara ett visst lagerutrymme. De kan inte ta in hur många böcker som helst. Så där spelar det roll. Medan vi har oändligt med lager. Och vi kan styra hur som helst. Det är mycket bättre att vara i en marknad som växer med 2000 % om året, för då kommer du kunna växa. Även om du är kass, så bara av att du är på rätt ställe, så kommer du följa med flodvågen.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Och massa sådana saker. Jag lyssnade också på någon sån här radiodokumentär om koloniseringen av Mars. Och då tog de upp massor med grejer, men han är ju också intresserad av att vi ska komma ut mer i rymden. Och då var han väldigt visionär kring det här med att vi på Amazon, vi hade ju, på den tiden när vi startade, ett postväsende som hjälpte oss i vårt quest, vad heter det?

Caroline: Ja, vår mission.

Jan: Nu är det vi som bygger nästa grej, som är postväsendet, för att vi ska kunna kolonisera ut i rymden. Det var ändå ganska fint och realistiskt, tyckte jag. Istället för att säga så här: 2033 ska vi vara på Mars. Eller hur? Det är mer realistiskt sagt av Bezos. Nu blir det jätte-off topic.

Caroline: Är det inte hans raketer som ser ut som stora snoppar?

Jan: Men alla gör väl det?

Caroline: Ja, jag vet inte. Vi kan kolla. Blue Origin.

Jan: Vi kan hoppa tillbaka till ämnet.

Caroline: Ja, men i alla fall.

Anledning sju: passar för automatiskt månadssparande

Jan: Framgångsfaktor. Långsiktigt, regelbundet månadssparande. Automatiskt månadssparande. Och indexfond passar perfekt för automatiskt, långsiktigt månadssparande.

Caroline: Bra.

Anledning åtta: enkelt att förstå

Caroline: Det sägs att man inte ska investera i saker man inte förstår. Få saker är enklare att förstå än en indexfond.

Jan: Ja, jag tänker det. Sen kan man ju göra det hur nördigt som helst med indexfonder. Men att du äger alla bolagen i förhållande till den andel de har av världsmarknaden. Och med de här 1500 bolagen som du får i en indexfond hos din bank, då äger du kanske 90–95 % av den totala marknaden. Äger du en fondrobot med kanske 10 000 bolag, ja, då äger du kanske 97–98 % av den totala marknaden. Och du har det fördelat så som marknaden tycker. De bästa bolagen har du mest pengar i. De sämsta bolagen har du minst pengar i. De bästa länderna har du mest pengar i. De sämsta länderna har du minst, eller inga, pengar i. Så det blir väldigt i linje med forskningen. Det blir bra, om jag ska säga så.

Caroline: Och det är inget konstigt heller. Det är ingen produkt som man har konstruerat på något sätt. Det är väl det som du försöker få fram här. Det är ingen svårighet med att förklara en indexfond.

Jan: Nej, svårigheterna börjar ofta komma när man kommer in på nyanser. Det finns indexfond för Sverige. Det finns indexfond för Norge. Det finns indexfond för fastighetsbolag i Sverige. Det finns jättemånga indexfonder. Det är väl där många kritiker ibland säger: ja, man är lika aktiv som en aktiv investerare, för man måste välja index. Nej, du ska bara välja så brett index som möjligt.

Caroline: Ja, bra. Sen tänker jag att vi kan ta invändningarna mot indexfonder sen. Vi tar nästa. Eller ville du säga något, Oliver?

Anledning nio: 92 av 92 professorer

Oliver: Nej, vi kör vidare. 92 av 92 professorer föredrog indexfonder framför ett sparande där man väljer enskilda investeringar.

Caroline: Och detta var väl en studie som du tog upp häromdagen?

Jan: Nej, men det finns ju någon sån här, Chicago Booth-universitet, som har ett roligt, de har en panel med professorer. Och så ställer de ofta, skickar de ut frågor till de här professorerna, både i USA och i Europa. Och så får de svara på en fråga, och sen får de dessutom ange konfidens. Hur säker är du på ditt svar? Och då var det så här, då ställde de den här frågan: skulle du, för en småsparare, för en intresserad investerare, givet att man inte gör olagliga saker, vad är störst sannolikhet för bäst avkastning? Och då var det 92, och alla 92 svarade indexfonden. Och sen hade de olika, man kan till och med gå in och läsa deras kommentarer.

Jan: Men jag tänker att där finns jättemycket stöd, både empiriskt stöd och teoretiskt stöd, för att indexfonder är det som ger bäst odds, bäst sannolikhet. Men det betyder inte att den kommer ge bäst avkastning. Tittar vi de senaste tio åren, så har bitcoin gett betydligt bättre avkastning. Men i förhållande till den risk som man har tagit, och återigen, någonting som ska lyckas i 990 av tusen världar, så är ju indexfonder det bättre alternativet.

Oliver: Jag tycker risken är en ganska stor vägande faktor, för mig i alla fall.

Jan: Ja.

Det fungerar i teorin, men i efterhand

Caroline: Och också det här med bitcoin. Det finns så många som säger så, börja investera, för om du köpte Amazon 1997, så hade du nu avkastat, jag vet inte hur många tusen procent. Så fungerar det i teorin. Det är ju det som är problemet. Det är ingen som hade orkat vara med på hela den resan. De fick ju jättemycket, nu vågar jag inte ens uttala det förut, men de fick ju jättemycket skit. För de gav ju ingen utdelning och sånt i många år. Det var ju svårt att äga bolaget.

Jan: Ja, de gjorde inga splittar på aktierna, det var jättedyrt att äga en aktie.

Caroline: Ett bolag som gör vadå?

Jan: Amazon.

Caroline: Jaså, Amazon. Jag trodde du pratade om Bitcoin.

Jan: Sen plötsligt så skulle de inte göra bokgrejer. Utan då skulle de plötsligt göra molntjänster. Så det är lätt nu när man tittar i efterhand. Men när man står där och tittar framåt, så är det jättesvårt.

Caroline: Ja, absolut.

Anledning tio: kom igång på tio minuter

Jan: Bra, jag tror här är sista. Du kan komma igång med ett sparande i indexfonder hos din bank eller hos en fondrobot på mindre än tio minuter.

Jan: Ja, så jag tänker också att en av de bästa grejerna är ju att det är en engångsgrej att komma igång. Du köper den, sen gör du ingenting på tio år. Sen har vi mycket diskussion i communityn om vilken väg som är bäst då. Ska man gå in på sin vanliga bank och köpa en global indexfond där? Och där har vi också en lista. Eller jag kan dra några av de här bästa indexfonderna. För det beror lite på vilken bank man har. Men vi brukar säga så här, man ska gå in på sin bank, och sen sorterar man indexfonderna, och sen tittar man på de billigaste, och sen tittar man på den som har global i namnet och gärna index i namnet.

Jan: Och exempel är då Avanza Global, Länsförsäkringar Global Index, Swedbank Robur Access Global, Storebrand All Countries Global, DNB Global Index, den tycker jag är bäst.

Caroline: Varför kommer inte den med?

Jan: Den är huvudrekommendationen. Och sen, tror jag, Skandia Global Exponering. Jag tror att med de här sex har vi nog fått in alla bankerna i Sverige. Och det räcker att välja en, det är ingen mening att välja flera, eftersom du äger samma bolag genom allihop.

Jan: Så då tycker vissa i communityn att det enklaste är att gå in på sin bankapp, öppna ett ISK och sen börja månadsspara i den. Jag tycker inte det är enklast. Jag tycker att det är enklast att man tar en fondrobot, som typ Lysa eller Opti. Att man googlar, och så laddar man ner appen, och så gör man det via dem. För jag upplever att det blir en bättre lösning. Men det är egentligen skitsnällt. Samma, för oss spelar det ingen roll. Vi tjänar inte mer eller mindre pengar beroende på vad du väljer. Så välj det du tycker är enklast. Eller 50/50-regeln. 50 % i den på din bank, och sen sätter du 50 % i fondroboten, och sen tittar du om 10 år.

Invändning ett: marknaden förstörs

Caroline: Ska vi ta några invändningar mot indexfonder?

Jan: Visst, när vi är igång.

Caroline: Jag tänker att... Vi har tagit en, vad lär man sig?

Jan: Ja, men det är så här, det är tråkigt. Jag tycker det är en fördel, vissa tycker att det är en fördel. En annan invändning, så är det många som felaktigt brukar säga så här: men när alla pengar blir indexfonder, så förstör de marknaden. Om alla skulle investera i indexfonder.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Och då brukar jag säga två saker. Där finns en snubbe som kom på en grej för 2000 år sedan, och man har hållit på och predikat och haft präster i 2000 år, och det är fortfarande inte som att alla är kristna. Så alla kommer inte köpa en indexfond. Nummer två, så är det så att prissättningen på marknaden sker vid handeln. Så även om en indexfond äger en stor del av kapitalet, så handlar ju en indexfond väldigt sällan. Som vi också nu pratar om, en indexfond köper ofta någonting och äger det länge. Så det är inte heller någon fara, för det är mindre än 5 % av handeln som sker med indexfonder. Så det är väl det. Har du någon invändning, Oliver?

Oliver: Jag tänker att jag ska fylla på det du sa nu, Jan. Så är det också så att om det nu teoretiskt blir så att marknaden blir mindre effektiv, desto större andel kapital som ligger hos indexfonder, så kommer det ge större möjligheter till aktiva förvaltare. Då får vi ett nytt nuläge. Och då är det ju en fördel för dem, och då kan de komma tillbaka. Så det finns ju en balans i det också. Det är inte så att vi bara kommer att gå till 100 % indexfonder och så dör allt. Utan då kan de istället tjäna mer pengar. Och då får vi ju inflöde där. Istället blir det ju så här, yin och yang.

Caroline: Ja, precis. Balans. Yin och yang.

Jan: Nu fick du pluspoäng hos Caroline. Carolines spirituella sida.

Invändning två: ansiktslöst ägande

Jan: Men en annan invändning, som man ibland brukar ta, är ju att det blir ett ansiktslöst ägande. Men där tycker inte jag heller att det är ett så stort problem.

Caroline: Vad betyder det egentligen? Ett ansiktslöst ägande?

Jan: Jo, men säg att indexfonderna nu har jättemycket pengar. Så betyder det att de som förvaltar indexfonden ska gå på en bolagsstämma och rösta. För en indexfond äger ju fortfarande andelar i andra bolag. Och äger man ett bolag, så kommer det med vissa rättigheter. Och en av de rättigheterna är att man får gå till en stämma och rösta. Och då tycker vissa att det är ett problem att de här inte röstar, eller inte tar sitt ansvar. Och att det är dåligt när det ägs av till exempel massa pensionsfonder. Ja, personligen tycker jag återigen inte att det är ett problem.

Jan: Utan då tänker jag så här, ja, men säg att vi tar SEB till exempel. Skandinaviska Enskilda Banken, där ägs en stor del av Investor. Investor och Wallenberg är för mig ganska aktiva ägare. De är insatta i hur SEB går och har åsikter om hur den sköts. Eller hur? En indexfond som till exempel i Sverige har ju innehav i 300 ytterligare bolag. Det finns ju inte en chans att en indexfond kan vara insatt på detaljnivå i de andra 300 ägarna.

Jan: Så då påstår jag att indexfonder inte borde rösta. Och det gör de många gånger. De kloka indexfonderna röstar ju inte. Vilket innebär att de här aktiva ägarna får mer makt i bolagen. Och det är ju de som är mer insatta, och kan vi andra fatta ett bättre beslut än de som har skin in the game? Nej, det kan vi inte. Så det tycker jag inte heller är ett problem.

När indexfonder får egna åsikter

Jan: Däremot tycker jag att det är ett problem när vissa tjänstemän på vissa pensionsfonder, för många pensionsfonder och indexfonder, börjar ha egna åsikter och går åt till exempel, jag tyckte det var ganska skandalöst.

Caroline: Skandalöst.

Jan: Skandalöst.

Caroline: Caroline hade 2,0 på högskoleprovet i svenskdelen, så jag har fått höra det här hemma. Skandalöst. Nej, det är du som tar upp det hela tiden.

Jan: Strunt samma, det var skandalöst. Jo, men till exempel, kom ihåg det här med Ericsson. Det sas att de hade mutat i Irak och Isis och hela det. Men det var inte säkert, etc. Och då var det en stor svensk indexfond, du behöver inte nämna namnet, för jag är ovän med dem, men som fick feeling och bestämde sig för att inte ge ansvarsfrihet till Ericssons vd och styrelse. När huvudägaren Wallenberg, i detta fallet Investor, gav ansvarsfrihet, för att de var så här, det är inte så säkert som det var i media. Där fanns en annan bild också.

Jan: Men då fick ju den här indexfonden feeling. Och då var jag så här, men vänta här nu, jag har mina pengar i den här indexfonden, jag har inte gett er mandat att gå och ha den åsikten för mina pengar. Är ni med? Och det där blir ju också en sån här, att jag vill ju inte att indexfonder ska få feeling. Så där kan man också, för mig är det också ett kriterium. Får den här indexfonden feeling och har massa åsikter, då tycker jag att det är kasst.

Hållbarhet och subjektivitet

Jan: På samma sätt som jag tycker att det är kasst att vissa indexfonder bara fått feeling nu. Nej, men nu ska vi vara hållbara. Och så är de hållbara på något subjektivt sätt. Där det rätt länge var så här, det är hållbart att inte investera i försvarsindustri. Och sen kom hela Ukrainakriget, så upptäckte man helt plötsligt så här, försvarsindustri kan vara bra att ha.

Caroline: Eller var det inte så här, Avanza hade väl någon fond som hade exkluderat Nvidia i sin...

Jan: Ja, det minns jag.

Caroline: Ja, och jag är så här.

Jan: Och sen inkluderade de den.

Caroline: Men var det för att man tyckte att den inte var hållbar?

Jan: Jag vet inte storyn där bakom.

Caroline: Jag kommer inte heller ihåg, men jag minns det som att folk var arga för detta.

Jan: Ja, och vissa var så här, nej, vi la inte till den, för att vi hade ändå lagt till den. Så var det massa, jag kan inte storyn. Men jag är så här, jag vill ha en indexfond, och då vill jag äga allt. Jag vill ha den här fördelningen som forskningen säger. Köpa en etisk, hållbar indexfond? Då finns det bra alternativ. Och då kan jag välja ett av dem. Jag vill liksom inte att de ska hitta på grejer.

Jan: Det är därför vi har pratat mycket tidigare om Länsförsäkringar Global. Varför jag nu gillar den här DNB Global Index. För att den har minst sådana här påhitt.

Caroline: Jaså?

Jan: Ja, men Avanza Global har ju också fått sådant påhitt nu. Så gick de från tusen bolag ner till 700 eller 800 eller vad det var. Och det är därför jag också gillar fondrobot, för att de är liksom så här, här är ett brett alternativ, här är ett hållbart alternativ. Välj! Vi väljer inte åt dig.

Vilken roll ska en indexfond ta?

Oliver: Jag tycker det är en väldigt viktig diskussion, det här med ägande. Alltså vad man ska ta för roll som indexfond. Jag har inget bra svar på det, men jag kanske kan säga att i framtiden kan jag ändå tycka det. Alltså, jag köper det du säger, att Investor och Wallenberg har bäst koll. Men ibland känns det som om de blir alltför stora ägare, kanske de bör ta sitt ansvar. Men det blir också väldigt klurigt, för det blir väldigt subjektivt, de ska läsa in sig.

Jan: Ja, jag vet inte. Det värsta man gör nu, det är ju att man anlitar sådana här bolag som säger hur man ska rösta. Och det blir ju inte bra. För då sätter de sig inte in i den. Det finns en affärsidé idag som heter så här, ja, vi berättar för dig hur du ska rösta. Vi röstar åt dig. Och tanken är då att man ska slippa, precis som Oliver säger, sätta sig in i det.

Oliver: Ja, precis.

Jan: För äger man 10 000 bolag, så kan man inte ha åsikter om alla 10 000. Så då blir det där.

Avrundning

Caroline: Bra! Nu kändes det helt nego kring indexfrågor i slutet.

Jan: Nej, men det var en intressant poäng där, att de inte ska ha egna åsikter, utan de ska gå efter forskningen.

Caroline: Och sen så kan det ju vara... Det kan vara ett annat avsnitt kanske, när man har haft egna åsikter i en fond. Vad kan ha hänt då? Kanske inte bara indexfonder, utan andra stora fonder.

Jan: Så jag är så här, det finns inget bättre alternativ för ett långsiktigt sparande än indexfonder. Så skulle jag säga. Vi har gått igenom, för det är dessutom så här, det går i linje med forskningen, det är det som ger sannolikt bäst avkastning utifrån den risk man tar, det är det som är enklast att komma igång med, det kommer dessutom ge dig bättre avkastning än de flesta andra investerare. För de flesta andra investerare har inte index, eller presterar sämre än index. Och sen kan man själv välja om man vill göra det via en indexfond, själv via min bank, eller om jag vill göra det med hjälp av en fondrobot. Och vi har tagit upp exempel på dem också.

Jan: Är det bra, är det någonting mer vi ska ta upp sista minuten innan vi slutar?

Oliver: Nej.

Caroline: Jag tänker så här, du som lyssnar eller tittat, tack. Har du någon fråga eller kommentar eller fundering, så är det ju bara att skriva en kommentar, så tar vi upp den. Så länge du inte säger att Caroline har rätt och vi andra har fel.

Jan: Tack för idag, vi ses nästa vecka.