Färre än hälften av alla aktier slår index

Färre än hälften av aktierna slår sitt eget index

I genomsnitt slog bara cirka 239 av 500 bolag (47 procent) S&P 500-indexet per kalenderår under perioden 1990–2025, enligt data från Factset sammanställd av Ben Carlson på Ritholtz Wealth Management. Det låter nästan som ett myt, men det är det inte. År 2023 slog bara 148 aktier (30 procent) indexet, och inte ett enda år sedan 1990 har 70 procent av aktierna gjort det.

Ett index är bara genomsnittet av sina egna aktier. Ändå lyckas majoriteten av aktierna år efter år inte nå upp till sitt eget snitt. Det är ingen paradox utan matematik, och den matematiken är hela förklaringen till varför vi i snart tjugo år har tjatat om breda, billiga och globala indexfonder.

Så läser du grafen

Grafen visar för varje år sedan 1990 hur många av de cirka 500 bolagen i S&P 500 som gav högre avkastning än indexet självt. Spannet är stort: från 144 aktier (29 procent) bottenåret 1998 till 346 aktier (69 procent) toppåret 2001. Några år sticker ut särskilt:

Lägg märke till de tvära kasten. Mellan 1998 och 2001 hoppade antalet från 144 till 346, och mellan 2022 och 2023 föll det från 296 till 148. Bredden på börsen vänder utan förvarning, och ingen ringer i en klocka innan.

Ha i åtanke att grafen endast räknar hur många aktier som slog index, inte med hur mycket. Den säger inte heller något om vilka aktier det var. Vinnarlistan byter nämligen innehåll hela tiden, precis som den bästa aktiva globalfonden 2020 inte längre var i toppen 2025.

Myten om den genomsnittliga aktien

Den genomsnittliga aktien får inte genomsnittlig avkastning, och det är den viktigaste insikten i hela grafen. När börsen går upp 10 procent betyder det inte att de flesta aktier gått upp ungefär 10 procent. Det betyder oftast att ett fåtal raketer dragit upp snittet medan majoriteten släpat efter. Avkastningen på aktiemarknaden är skevt fördelad, som ett lotteri där några få storvinster betalar för alla nitlotter.

Finansforskaren Hendrik Bessembinder visade omfattningen i sin studie Do Stocks Outperform Treasury Bills? från 2018:

The best-performing 4 % of listed companies explain the net gain for the entire US stock market since 1926, as other stocks collectively matched Treasury bills.

Hendrik Bessembinder, Journal of Financial Economics (2018)

Fyra procent av bolagen står alltså för hela börsens nettoförmögenhetsskapande på nästan hundra år. Resten har som grupp inte gett mer än amerikanska statsskuldväxlar, och fler än hälften av alla aktier ger till och med en negativ totalavkastning över sin livstid. Den som väljer enskilda aktier letar alltså inte efter en nål i en höstack. Den letar efter de få nålar som betalar för hela höstacken.

De smalaste börsåren sedan IT-bubblan

Åren 2023, 2024 och 2025 hör till de smalaste börsåren i hela serien, med bara 148, 152 respektive 155 aktier som slog indexet. Man får gå tillbaka till 1998 och 1999, mitt i IT-bubblans uppblåsning, för att hitta liknande nivåer. Förklaringen känner du säkerligen redan till: en handfull amerikanska techjättar har dragit nästan hela uppgången, medan de flesta andra bolag harvat på i normal takt.

Det är svårt att ignorera det historiska mönstret. Direkt efter att IT-bubblan sprack vände bredden tvärt, och under 2000–2002 slog 324, 346 respektive 312 aktier indexet, eftersom det var megabolagen som föll mest. Samma mönster syntes 2022, när räntechocken sänkte techjättarna och 296 aktier (59 procent) plötsligt slog index. Kom däremot ihåg att historiska mönster inte är någon prognos, och att försöka tajma när bredden vänder har varit en förlorande strategi. Men det är en bra påminnelse om att dagens vinnare inte har något abonnemang på förstaplatsen.

Vad betyder det för ditt sparande?

Om oddsen att en enskild aktie slår index ett enskilt år är sämre än ett mynt, och bara ungefär en tredjedel av aktierna slår indexet över 10–20 år enligt Carlsons beräkningar, då är slutsatsen för oss ganska enkel. Genom att äga alla bolagen via en bred indexfond garanterar vi att vi får med oss de få extremvinnare som skapar nästan hela avkastningen. Vi har skrivit om det många gånger:

• Portfölj med enskilda aktier ger en sämre avkastning – färre aktier betyder större risk att missa vinnarna.
• 36 professorer svarar på frågan om småsparare kan slå marknaden – forskarnas svar är i princip enhälligt.
• SPIVA Europe 2025 – inte ens proffsen med samma data lyckas konsekvent.

Paradoxen är att vi i en indexfond medvetet äger de cirka 53 procent av bolagen som ett genomsnittligt år går sämre än index. Det är priset, och det är ett bra pris, för att garanterat äga nästa Apple eller Nvidia den dagen den exploderar. Vi behöver alltså inte hitta vinnaren, vi behöver bara se till att aldrig missa den. Vilka fonder som löser det jobbet billigast har vi samlat i vår genomgång av de bästa fonderna, och varför det är ett av världens bästa erbjudanden förklarar vi i nio anledningar att älska indexfonder.

Läs vidare

Vill du fördjupa dig i varför indexfonder är så svårslagna, eller ta nästa steg i ditt eget sparande, har vi samlat de mest relevanta sidorna här:

• Bästa fonderna – konkreta förslag på breda, billiga och globala indexfonder.
• Fler än 5 av 10 aktier ger en negativ totalavkastning – Bessembinders forskning om börsens skeva fördelning.
• 6 av 10 aktier är sämre köp än riskfria räntor – uppföljaren som visar hur få aktier som bär all tillväxt.
• 80 professorer eniga: indexfonder slår aktier – expertkonsensus i frågan.
• Nio anledningar till att älska och investera i indexfonder – vårt pedagogiska grundavsnitt om indexfonder.
• Bara 2 % av vinnarfonderna är ens topp-50 % fem år senare – varför historisk avkastning inte hjälper dig välja.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.