Fler än 5 av 10 aktier
ger en negativ totalavkastning
Den vanligaste totalavkastningen för en aktie är -100% (Bessembinder, 2018)
Hendrik Bessembinder analyserade 25,967 amerikanska aktier från 1926-2016 och fann att majoriteten av dem inte ens var bättre än räntor. Endast 42.6% av alla aktier hade positiv avkastning över sin livstid jämfört med statspapper. De bästa 4% av bolagen skapade all nettoförmögenhet på börsen – resten gav samma avkastning som statsobligationer. Mer än hälften av aktierna gav negativ totalavkastning. Det vanligaste utfallet för en aktie var en förlust på 100%.
Innehållsförteckning
- Sammanfattning, guldkorn och citat (9 st)
- Därför är denna studie viktig
- Så gjordes studien
- Det chockerande huvudresultatet
- Extremkoncentrationen avslöjad
- Varför koncentrationen uppstår
- Bootstrap-simuleringar avslöjar sanningen
- Diversifieringens kraft bevisad
- Implikationer för privatinvesterare
- Praktiska lärdomar
- Sammanfattning
- Vanliga frågor (6 st)
- Konkreta saker du kan göra nu
- Communityns tankar, tips och inspel
- Relaterade sidor och annat kul
- Senaste nytt på RikaTillsammans
Denna sida uppdaterades 5 dagar sedan (2026-05-10) av Jan Bolmeson.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Därför är denna studie viktig
Denna studie var överraskande när den kom och ökade förståelsen av aktiemarknaden genom att visa att extremt få bolag stod för hela värdetillväxten på marknaden. Bessembinder analyserade 25,967 aktier sedan 1926 och visade varför diversifiering är helt avgörande - och varför aktieportföljer ofta underpresterar. Resultaten förklarar slutligen varför indexfonder ofta slår aktiva förvaltare.
Så gjordes studien
Forskarna analyserade alla amerikanska aktier i CRSP-databasen från juli 1926 till december 2016. Studien inkluderar 25,967 enskilda aktier och mäter buy-and-hold-avkastning inklusive utdelningar jämfört med statsobligationer över samma period.
Det chockerande huvudresultatet
Endast 42.6% av alla aktier hade en bättre avkastning statsobligationer över sin livstid. Mer än hälften av aktierna gav negativ totalavkastning. Det vanligaste utfallet för en aktie var en förlust på 100%.
Extremkoncentrationen avslöjad
De 1,092 bästa aktierna (4.3% av alla) skapade all nettotillväxt på börsen sedan 1926. Resterande 96% av bolagen gav tillsammans samma avkastning som statsobligationer - inget mer.
Varför koncentrationen uppstår
Aktieavkastning är extremt skevfördelad. Ett par enstaka och extremt framgångsrika aktier kompenserar för att de flesta andra aktierna är mediokra. Sammansättningseffekten förstärker denna skevhet över tid, vilket gör att enstaka vinnare dominerar totalresultatet.
Bootstrap-simuleringar avslöjar sanningen
Simuleringar av en-aktie-strategier över 90 år visade att de underpresterade marknaden i 96% av fallen. Endast 27.5% av enskilda aktier slog statsobligationer under hela perioden.
Diversifieringens kraft bevisad
Portföljer med 25 aktier eller fler visade dramatiskt bättre resultat. Skevheten i avkastningar minskade kraftigt med diversifiering, vilket förklarar indexfonders framgång mot aktivt förvaltade fonder.
Implikationer för privatinvesterare
Studien förklarar varför det är så extremt svårt att välja ut vinnaraktier (eller undvika förloraraktier) och varför bred diversifiering med t.ex. indexfonder fungerar. Risken att missa de få supervinnarna är enorm om du köper enskilda aktier. På omvänt sätt gäller - med en indexfond ökar sannolikheten att du äger de få extrema vinnarna.
Praktiska lärdomar
Satsa på bred marknadsexponering genom indexfonder istället för att försöka hitta vinnarna. Historien visar att sannolikheten att välja rätt bland tusentals aktier är försvinnande liten.
"Bara 38% av alla aktier slog den riskfria räntan (T-Bills) mellan 1926-2016.."
"Bara 4% av alla aktier stod för hela värdetillväxten utöver riskfria räntan (T-Bills) på amerikanska aktiemarknaden 1926-2016."
"58% av alla aktier gav en sämre livstidsavkastning än den riskfria räntan (T-Bills) i perioden 1926-2016."
"Den vanligaste livstidsavkastningen för en aktie i perioden 1926-2016 var -100%."
"Endast 1.092 avkter av 25.967 stod för hela värdetillväxten utöver riskfria räntan i perioden 1926-2016. Resterande hade samma eller sämre avkastning som den riskfria räntan."
Sammanfattning
Forskaren Hendrik Bessembinder genomförde den mest omfattande studien någonsin av enskilda aktiers prestationer genom att analysera 25.967 amerikanska aktier från 1926 till 2016. Resultaten utmanar grundläggande antaganden om aktieinvesteringar.
Studien visar att mindre än hälften (42.6%) av alla aktier överhuvudtaget slog avkastningen på statsobligationer (amerikanska T-Bills) över sin livstid. Mer anmärkningsvärt är att de 1.092 bäst presterande aktierna – endast 4.3% av alla bolag – kollektivt svarade för hela nettotillväxten på den amerikanska börsen sedan 1926. De övriga 96% av bolagen gav tillsammans samma avkastning som om pengarna istället placerats i statsobligationer.
Denna extrema koncentration förklaras av den positiva skevheten i aktieavkastningar. Medan de flesta aktier presterar måttligt eller dåligt, kompenserar ett fåtal extremt framgångsrika aktier för alla andra. Exempelvis står de fem mest värdegenerande bolagen (Exxon Mobil, Apple, Microsoft, General Electric och IBM) för 10% av all värdegenerering.
Resultaten understryker vikten av bred diversifiering. Bootstrap-simuleringar visar att en strategi med endast en aktie underpresterade marknaden i 96% av fallen över 90-årsperioden. Portföljer med färre än 25-50 aktier riskerar att missa de få vinnarna som driver marknadens utveckling.
Oj, verkligen! Den här studien visar hur lätt det är att trampa fel i stock picking.
Ska spara den här i bakfickan till nästa diskussion med någon som vill bygga en koncentrerad portfölj av en handfull aktier.
Sorry, @Anonym hade otur när jag tänkte.
Tack - bokför denna kunskap på kontot “4%-regeln”
Roligt om man kidnappade det ämnet med att alltid referera till den här studien när 4%-regeln kommer på tal.
Jag antar att den övergripande slutsatsen här är att den här typen av period vi haft nyligen när börsen bara går upp och upp och mera upp inte är något normalläge, sett över en längre tidsperiod. Det har förekommit högre räntor, mer inflation, mer skatter och andra saker som inneburit att börsen under långa perioder inte alls varit det självklara valet. Sedan har det förstås funnits bra perioder också men det är knappast så att vi nu nått historiens slut med nollränta och evig tillväxt.
Men är inte jämförelsen lite knasig?
Jag skulle hävda att investera i räntor är svårare än att investera i aktier. Vi kan inte köpa T-bills och hålla dem (som om de vore equity) och plocka kuponger som avkastning. Istället får vi spekulera i dem indirekt på andrahandsmarknaden i ETFer och fonder. Det är något helt annat än att faktiskt hålla obligationen.
Intressant, men slutsatsen har begränsat värde för mig som privatperson.
Ja, om man ska vara aktiv. Att som i jämförelsen bara köpa T-bills är ju inte svårare än att köpa en indexfond.
Du får gärna utveckla hur du tänker. Hänger inte riktigt med.
Jag tänker att slutsatserna är framförallt två:
Det är så lätt att tro att eftersom index är ett genomsnitt kommer 50% av bolagen prestera bättre/sämre än index. Vilket är helt fel, denna insikten gjorde att jag slutade köpa enskilda aktier. Man har oddsen emot sig när man väljer bort indexfonder.
Jag menade mest att det är skillnad på att hålla en obligation till maturity jämför med att handla med obligationer.
Sen insåg jag rätt sent att det här handlade om T-bills, som jag förstått det korta obligationer där det inte ens finns kuponger.
Det beror väl på hur indexet är viktat.