Portfölj med enskilda aktier ger sämre avkastning
Chansen att slå index steg från 11 % till 48 % när portföljen växte från 1 till 500 aktier (Vanguard, 2019)

Tio handplockade favoritaktier känns som att satsa på sina bästa idéer. Vanguard testade den föreställningen genom att simulera 10 000 slumpmässigt valda, likaviktade portföljer per portföljstorlek, från 1 till 500 aktier, ur det amerikanska Russell 3000-indexet under perioden 1987–2017.
Resultatet pekar åt motsatt håll mot magkänslan: ju färre aktier i portföljen, desto lägre är både chansen att slå index och den förväntade avkastningen. Förklaringen är att marknadens uppgång drivs av en liten minoritet extremvinnare, och med få innehav är risken stor att de hamnar utanför just din portfölj.
Studien är en simulering mot ett likaviktat amerikanskt index, inte facit för din svenska portfölj mot en global indexfond. Men mekanismen är dokumenterad även internationellt, och den pekar åt samma håll.
Innehållsförteckning
- Sammanfattning, guldkorn och citat (7 st)
- Bredd höjer oddsen att fånga vinnarna
- Medianaktien är inte marknaden
- Koncentration har en osynlig kostnad
- Vad studien inte visar
- Enskilda aktier hör hemma i lekhinken
- Läs vidare
- Vanliga frågor (4 st)
- Communityns tankar, tips och inspel
- Relaterade sidor och annat kul
- Senaste nytt på RikaTillsammans
Denna sida uppdaterades 7 dagar sedan (2026-07-13) av Jan Bolmeson.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Från 11 % till 48 % chans att slå index
I Vanguards simulering av 10 000 portföljer steg chansen att slå index från 11,1 % med en aktie till 48,4 % med 500 aktier. Ju bredare portfölj, desto större chans att vinnaraktierna finns med. Läs mer.
Medianaktien gav 7 %, snittet 387 %
Medianaktien i Russell 3000 gav 7 % i totalavkastning 1987–2017, medan genomsnittsaktien gav 387 %. Gapet visar att ett fåtal extremvinnare lyfter hela marknaden. Läs mer.
Nästan hälften av aktierna gick back
Cirka 47 % av aktierna i Russell 3000 hade negativ totalavkastning och nästan 30 % förlorade mer än halva värdet. Bara cirka 7 % gav över 1 000 %, och det är de som lyfter index. Läs mer.
30 aktier kostar 0,4 procentenheter
En slumpmässig 30-aktieportfölj förväntades ligga 0,4 procentenheter per år under index, innan avgifter och courtage räknats in. Det är koncentrationens pris innan eventuell skicklighet lagts till. Läs mer.
Nedsidan växer snabbare än uppsidan
Med 30 aktier i stället för 100 steg chansen att slå index med mer än 1 procentenhet från 10 % till 19 %, men risken att hamna lika långt under steg från 14 % till 34 %. Koncentration ger mer att förlora än att vinna. Läs mer.
74 % rätt krävs med tio aktier
För att en tioaktieportfölj ska ha 90 % chans att slå index måste 74 % av aktievalen pricka rätt, medan 53 % räcker med 500 aktier. Kravet på träffsäkerhet blir orimligt högt med få innehav. Läs mer.
Enskilda aktier hör hemma i lekhinken
Basen i sparandet bör vara en bred, billig och global indexfond som äger vinnaraktierna åt dig. Vill du plocka egna aktier, gör det med lekhinkens pengar och med oddsen synliga. Läs mer.
"Medianaktien gav 7%, genomsnittet 387% - extremerna avgör"
"En aktie: 11% chans slå index. 500 aktier: 48% chans"
"Koncentrerad portfölj måste övervinna -9,9% årlig nackdel"
"2 136 fonder visar: fler innehav = bättre avkastning"
"47% av aktier var olönsamma, 30% tappade över halva värdet"
Bredd höjer oddsen att fånga vinnarna
I Vanguards simulering steg chansen att slå index från 11,1 % med en enda aktie till 48,4 % med 500 aktier. En slumpmässig tioaktieportfölj slog index ungefär var tredje gång. Marknadens avkastning kommer alltså från ett fåtal extremvinnare. Har du för få aktier är risken stor att de inte finns i just din portfölj.
Studien räknar också ut hur träffsäker du måste vara för att kompensera. För att en tioaktieportfölj ska ha 90 % chans att slå index krävs att 74 % av aktievalen prickar rätt. Med 500 aktier räcker 53 %. Kravet på skicklighet blir orimligt högt när innehaven är få.
Medianaktien är inte marknaden
I Russell 3000-urvalet 1987–2017 hade cirka 47 % av aktierna negativ totalavkastning, nästan 30 % förlorade mer än halva värdet och bara cirka 7 % gav över 1 000 %. Medianaktien gav 7 % under hela perioden, medan genomsnittsaktien gav 387 %. Gapet visar hur få extremvinnare som lyfter hela marknaden. Det är skillnaden mellan att enbart äga några bolag och att äga ett helt index.
Koncentration har en osynlig kostnad
En slumpmässig 30-aktieportfölj förväntades ligga 0,4 procentenheter per år under index, innan avgifter och courtage ens räknats in. Simuleringen utelämnar nämligen kostnader helt. I verkligheten skulle courtage och andra avgifter förstärka koncentrationens nackdel, inte mildra den.
Sänker du antalet innehav från 100 till 30 stiger chansen att slå index med mer än 1 procentenhet per år från 10 % till 19 %, men risken att hamna mer än 1 procentenhet under index stiger samtidigt från 14 % till 34 %. Nedsidan växer snabbare än uppsidan, och det är just denna asymmetri som talar emot en koncentrerad portfölj. Spridningen i utfall följer samma mönster: tracking error (standardavvikelsen mellan portföljens utveckling och dess jämförelseindex) faller från 44,4 % med en aktie till 1,8 % med 500 aktier.
Även bland verkliga fonder syns riktningen. I studiens genomgång av 2 136 amerikanska aktiefonder 2000–2017 hängde 10 % fler innehav samman med 3,8 till 4,1 baspunkter högre årlig nettoavkastning.
Vad studien inte visar
Resultaten gäller slumpmässigt valda portföljer mot ett likaviktat Russell 3000-index, inte din handplockade portfölj mot en köpbar global indexfond. Siffrorna kommer dessutom från en Monte Carlo-simulering, inte från verkliga sparares utfall, och urvalet är helt amerikanskt. Principen att få vinnare driver marknaden är belagd även internationellt, bland annat av Bessembinder, men de exakta siffrorna gäller inte rakt av för en svensk portfölj.
Sambandet har inte heller varit stabilt över tid. Författarna är själva tydliga med att koncentrerade fonder tidvis gått bättre, särskilt i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Värt att veta är också att studien kommer från Vanguard, världens största indexfondförvaltare, vars affär gynnas av slutsatsen. Att oberoende forskning når samma resultat dämpar jävsoron, men den förtjänar att nämnas.
Enskilda aktier hör hemma i lekhinken
Det betyder inte att enskilda aktier är förbjudna. Det betyder att de bör bo i lekhinken, med pengar du kan avvara och med öppna ögon. Basen i sparandet bör vara bred, billig och global, så att du äger vinnaraktierna även när du inte vet vilka de blir.
Få guldkornen direkt i din inkorg
Häng med 70 000+ andra prenumeranter som varje vecka får våra bästa tips, guldkorn och idéer om privatekonomi, sparande och investeringar — direkt i mejlen.
Läs vidare
- 6 av 10 aktier är sämre köp än riskfria räntor – närliggande studie som fördjupar huvudtesen
- Fler än 5 av 10 aktier ger en negativ totalavkastning – närliggande studie som fördjupar huvudtesen
- Ju mer sparare handlade, desto mindre tjänade de – närliggande studie som fördjupar huvudtesen
- Bästa fonderna – praktisk RT-guide för nästa steg















