Indexfonder har sparat investerare 500 miljarder dollar sedan år 2000
Setting the record straight: The truths about index fund investing (Vanguard Research 2025)

Kan indexfonder bli så stora att de skadar marknaden? Kritiken återkommer i takt med att indexfonderna växer, och i augusti 2025 svarade Vanguard med rapporten ”Setting the record straight: The truths about index fund investing”, som bemöter sex vanliga påståenden med data från den amerikanska fondmarknaden 1990–2024.
Rapportens mest citerade siffra är att indexfonder har sparat investerare runt 503 miljarder dollar i avgifter sedan år 2000. Det är ett starkt argument för billigt sparande, men också en siffra man måste titta närmre på.
Den största detaljen är avsändaren. Vanguard är världens största indexförvaltare och försvarar med rapporten sin egen affär. Rapporten är dessutom en branschpublikation utan peer-review, byggd helt på amerikansk data. Här går vi igenom vad den visar och vad den inte visar.
Innehållsförteckning
- Sammanfattning, guldkorn och citat (7 st)
- Avgiften är den del du faktiskt kontrollerar
- 500 miljarder dollar är en hypotetisk besparing
- Indexfonder står bara för 1,2 % av börshandeln
- I Sverige kan avgiftsgapet vara ännu större
- Jaga innehåll och avgift, inte etiketten
- Läs vidare
- Vanliga frågor (4 st)
- Communityns tankar, tips och inspel
- Relaterade sidor och annat kul
- Senaste nytt på RikaTillsammans
Denna sida uppdaterades 7 dagar sedan (2026-07-14) av Jan Bolmeson.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
0,47 procentenheter i avgiftsgap
Indexfonders snittavgift i USA var 0,09 % mot aktiva fonders 0,56 % per 2024-12-31, en skillnad på 0,47 procentenheter. Avgiften dras varje år och från varje krona, så gapet växer med spartiden. Läs mer.
500 miljarder är en uppskattning
Vanguard uppskattar att investerare hade betalat runt 503 miljarder dollar mer i avgifter utan indexfonder sedan år 2000. Siffran bygger på antagandet att spararna annars valt aktiva fonder, inte på en observerad besparing. Läs mer.
Bara 1,2 % av börshandeln
Indexfonder stod 2024 för cirka 1,2 % av den amerikanska börshandeln, upp från 0,3 % år 2006, trots 23 % ägarandel av börsvärdet. Det talar emot bilden av indexfonder som det som styr priset. Läs mer.
Mest ägande i mid-cap, inte störst
Indexfondernas högsta proportionella ägande ligger i medelstora bolag, inte i börsens giganter. Det talar emot tesen att indexfonder mekaniskt gör de största bolagen ännu större. Läs mer.
Vanguard försvarar sin egen affär
Rapporten kommer från Vanguard, världens största indexförvaltare, och saknar peer-review. Siffrorna behöver inte vara fel, men varje slutsats bör läsas med det egenintresset i minnet. Läs mer.
Gapet kan vara större i Sverige
Svenska indexfonder kostar ofta 0,1–0,4 % per år medan aktiva svenska fonder inte sällan tar 1,2–1,5 %. Rapportens USA-siffror är inte direkt överförbara, men avgiftsprincipen gäller även här. Läs mer.
Indexfond är inte automatiskt rätt
En indexfond kan vara smal, dyr eller i praktiken en aktiv satsning på en sektor eller region. Titta på vad fonden innehåller, vad den kostar och hur bred den är, i stället för på etiketten. Läs mer.
"500 miljarder dollar sparat sedan 2000 genom lägre avgifter"
"Indexfonder står bara för 1,2% av handelsvolymen"
"0,09% avgift för index vs 0,56% för aktiva fonder"
"Volatilitet oförändrad trots indexfondernas tillväxt"
"23% av USA:s aktiemarknad ägs via indexfonder"
"70% spridning ger fortsatt möjligheter för aktiv förvaltning"
Avgiften är den del du faktiskt kontrollerar
Indexfonders tillgångsviktade snittavgift i USA var 0,09 % per 2024-12-31, mot 0,56 % för aktiva fonder. Skillnaden är 0,47 procentenheter. Det låter litet, men avgiften dras varje år och från varje krona, oavsett hur marknaden går. Därför är låg avgift en av få säkra hävstänger i sparandet.
500 miljarder dollar är en hypotetisk besparing
Rapportens stora siffra är ungefär 503 miljarder dollar i merkostnader som investerare enligt Vanguard hade betalat utan indexfonder sedan år 2000. I slutsatsen avrundar Vanguard till cirka 500 miljarder. Det är pedagogiskt starkt, men ingen observerad besparing. Beräkningen antar att indexspararna annars hade betalat aktiva fonders snittavgift, ett kontrafaktiskt antagande snarare än ett uppmätt utfall.
Siffran mäter dessutom bara avgiftsskillnaden gånger förvaltat kapital. Den säger inget om vad spararna faktiskt fick i nettoavkastning efter skatt och eget beteende.
Indexfonder står bara för 1,2 % av börshandeln
Ett av Vanguards svar på indexkritiken är volymen: indexfonder stod 2024 för cirka 1,2 % av den amerikanska börshandeln, upp från 0,3 % år 2006, trots att de äger 23 % av USA:s aktiemarknadsvärde. Rapporten kallar det en droppe i havet, och det talar emot bilden av indexfonder som den stora prisstyraren.
Två andra faktorer pekar åt samma håll. Indexfondernas högsta proportionella ägande ligger i medelstora bolag, inte i börsens giganter, vilket talar emot tesen att de mekaniskt gör de största bolagen större. Samtidigt har andelen aktier i Russell 3000 som slår eller missar index med minst 10 procentenheter legat stabilt runt 70 % sedan 1990, trots indexfondernas tillväxt.
Det graferna visar är dock frånvaro av samband i Vanguards egen data, inte kausala bevis. Att inget syns i graferna är inte samma sak som att indexfonder bevisligen saknar påverkan på marknaden.
I Sverige kan avgiftsgapet vara ännu större
Rapporten innehåller ingen svensk data. Avgiftsprincipen är ändå universell: svenska indexfonder kostar ofta 0,1–0,4 % per år, medan aktiva svenska fonder inte sällan tar 1,2–1,5 %. Gapet kan alltså vara större här än i USA, även om den jämförelsen bygger på svenska avgiftsnivåer och inte på rapportens egna siffror.
Siffran 503 miljarder dollar går däremot inte att översätta till svenska förhållanden. Den gäller den amerikanska fondmarknaden och Vanguards egna antaganden.
Jaga innehåll och avgift, inte etiketten
Indexfond är inte automatiskt rätt fond. En smal indexfond kan vara dyr, koncentrerad eller användas som en aktiv satsning. Rapporten gör också upp med ordet passiv: många sparare använder indexfonder som byggstenar i portföljer som i praktiken är aktiva val.
RT-slutsatsen är enklare: välj brett, billigt och globalt. Etiketten spelar mindre roll än vad fonden äger, vad den kostar och om du faktiskt kan hålla fast vid den.
Få guldkornen direkt i din inkorg
Häng med 70 000+ andra prenumeranter som varje vecka får våra bästa tips, guldkorn och idéer om privatekonomi, sparande och investeringar — direkt i mejlen.
Läs vidare
- Portfölj med enskilda aktier ger en sämre avkastning – närliggande studie som fördjupar huvudtesen
- Ju mer sparare handlade, desto mindre tjänade de – närliggande studie som fördjupar huvudtesen
- Fokusera på låg avgift istället för fondbetyg när du väljer fond – närliggande studie som fördjupar huvudtesen
- Bästa fonderna – praktisk RT-guide för nästa steg


























