Köp, byt eller leasa bil på ett klokt sätt

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Hur gör man en bra bilaffär?
2. Den billigaste bilen kostar ändå 4 000 kronor i månaden
3. Privatleasing är inte så dåligt som många tror
4. De bästa bilkalkylerna görs på privatleasingkampanj på lagerbilar
5. Välj rätt exemplar till rätt pris – och pruta
6. Kolla bilens historik innan köp
7. Skippa specialfallen – lös dem via hyrbil
8. Skippa bil nummer två – och lägg pengarna på boendet
9. En begagnad bil är inte alltid billigast
10. Man kan åka rätt mycket taxi för 3 000 kronor i månaden
11. Besvärskontot – vad kostar det att inte lita på bilen?
12. Fyrhjulsdrift behövs extremt sällan
13. Tänk på din köpare redan när du köper
14. Du får sällan igen pengarna på tillbehör
15. Bilhandlaren kan sällan pruta på priset men kan lätt slänga med vinterhjul
16. Behåll vinterdäcken och sälj dem privat efter privatleasing
17. Företagare har fler möjligheter att optimera bilkostnaden
18. Är något annorlunda inför 2026?
19. Hur ser en bra process ut när man ska köpa bil?

Hur gör man en bra bilaffär?

Jan: Hur gör man en bra bilaffär? Vilka saker ska man tänka på när man byter bil eller funderar på att köpa en ny? Vilka misstag ska man undvika och vad är de bästa tipsen? Det är vad vi går igenom i det här sammanfattningsavsnittet tillsammans med Erik Nässen. Erik är RikaTillsammans communitys bilexpert med lång bakgrund i bilbranschen. Han är en av få i Sverige som kombinerar djup kunskap om bilmodeller med en gedigen förståelse för finansieringsfrågor.

I det här lite kortare avsnittet – som är den första delen av två – har vi sammanfattat fem års poddavsnitt och tips. Jag läser upp saker Erik sagt i tidigare avsnitt och låter honom kommentera dem. För dig som vill bygga en stabil grund kring hur man tänker på ett bilköp är detta verkligen avsnittet för dig.

För tydlighetens skull: varken jag eller Erik har fått betalt för detta. Det är ett community-avsnitt på er önskemål. När du har lyssnat klart kan du gå vidare till del två, där vi dyker ned i specifika bilmodeller inför 2026, vad Erik tror om bilbranschen framöver och svarar på massor av frågor från communityn. Erik driver till vardags elbilsexpert.com, där han hjälper dig som vill ha hjälp att räkna och välja bilmodell – framförallt om du är företagare.

Varsågod, njut!

Caroline: Varmt välkommen till RikaTillsammans-kanalen, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag – så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson.

Den billigaste bilen kostar ändå 4 000 kronor i månaden

Jan: Erik, jag tänkte att vi ska prata om hur man gör ett bra bilköp – eller i alla fall ett mindre dåligt bilköp. Och jag tänkte göra det lite annorlunda idag. Du har ju ändå varit med i kanske sex–sju avsnitt tidigare, så jag tänkte citera dig och låta dig kommentera om du håller med eller vill utveckla.

Det mest berömda citatet: den billigaste bilen kostar runt 4 000 kronor i månaden.

Erik: Det stämmer på en väldigt bred och generell nivå, och ingen har lyckats överbevisa mig om något annat. Jag tycker det stämmer fortfarande.

Jan: Om någon hör detta för första gången och känner att du har fel – hur kommer det sig?

Erik: Då har man oftast missat något. Antingen gör man reparationerna väldigt billigt själv, eller så räknar man inte med finansieringskostnaden, eller så tänker man "jag betalade kontant, så jag har ingen värdeminskning". Jo, det har du – du ser den bara inte. Det brukar vara det vanliga.

Privatleasing är inte så dåligt som många tror

Jan: Nästa citat: privatleasing är inte så dåligt som många tror.

Erik: Nej, och man kan faktiskt vända på det: hyresrätt är inte så dåligt som många tror heller, om man jämför med bostadsrätt. Det är ganska lika. Skillnaden är att bostadsrätten kan stiga i värde, medan bilen sällan gör det. Lägger man in det jag kallar besvärskontot och finansieringsbiten, och man är en normal, försiktig person, kan privatleasing vara ganska bra – om det handlar om kampanjpriser. Är det ordinarie priser är det sällan superbra.

Jan: Det är också så att privatleasing inte ligger så långt ifrån den verkliga kostnaden. Jag pratade med en bilhandlare som sa att när han säljer en bil på privatleasing tjänar han 2 000–5 000 kronor. Det är inte som att man blir blåst, som det kanske var för tjugo år sedan.

Erik: Nej, och privatleasing fanns knappt för tjugo år sedan. Men det handlar om att importören eller generalagenten har en annan inköpspris, en annan internränta och andra drivkrafter – och ibland vill man sponsra försäljningen utan att sänka priset öppet. Det gör att en bra kampanj på privatleasing kan ge dig en förmån du inte hade fått som rabatt vid ett vanligt köp. Men det bygger nästan alltid på att det är nya bilar.

Erik: Så man ska jämföra äpplen med äpplen. Du kan inte ta en gammal Volvo från 2008 och jämföra.

De bästa bilkalkylerna görs på privatleasingkampanj på lagerbilar

Jan: Tredje citatet: Många av de bästa bilkalkylerna görs på privatleasingkampanj på lagerbilar.

Erik: Ja, för när de vassaste kampanjerna tas fram blandas importören, handlaren och finansbolaget in – alla bidrar lite med sin marginal och bakar ihop det. Det är svårt att slå, framförallt om du försöker köpa samma bil till ett prutad pris på marknaden. Ofta handlar det om att driva försäljning och få upp registreringssiffrorna. Det är också därför det sällan fungerar på begagnat – då finns ingen importör att dela på kostnaden med.

Jan: Så det handlar om att ha koll på kampanjerna. Inte nödvändigtvis att ha jättedjup koll på varje bilmodell, utan snarare att hålla ett öga på marknaden och kunna agera snabbt när en kampanj dyker upp.

Erik: Precis, och det har faktiskt förändrats de senaste tre–fyra åren. Tidigare löpte kampanjerna över kanske sex, åtta, tio månader och man hade gott om tid. Nu är det mer som en kaffeburk med begränsat antal – 500 bilar ut på kampanj, 100 återförsäljare, fem bilar var. Då kan man inte fundera i tre veckor. Man måste vara påläst och beredd att slå till direkt.

Välj rätt exemplar till rätt pris – och pruta

Jan: Nästa: Välj rätt exemplar av rätt bilmodell. Ett högre inköpspris slår direkt på månadskostnaden. Pruta.

Erik: Ja, det stämmer. Och jag tycker många tänker bort sig här. De bestämmer sig för att en viss bilmodell är bra, men det är som att säga att alla lägenheter på Östermalm är bra och prisvärda. Det stämmer ju inte. Det handlar om rätt exemplar till rätt pris med rätt förutsättningar – och att det är den bil som passar just dig.

Jan: Du påpekade det när vi köpte vår bil: vi hade köpt lite för dyrt, och det var typ 12 000 kronor – men det blev direkt 1 000 kronor extra i månaden på kalkylen.

Erik: Ja, finansieringskostnaderna eller alternativkostnaderna slår direkt. Om vi jämför med privatleasing kan vi ta våra egna pengar och räkna på alternativet: antingen ett bankkonto med runt tre procents ränta idag, eller – om man räknar på att man alltid kommer ha bil – börsen med en högre förväntad avkastning. Det påverkar hur man ska värdera varje extra krona i inköpspris.

Kolla bilens historik innan köp

Jan: Du har också sagt: använd en sajt som car.info som visar rimlig värdering.

Erik: Det jag faktiskt sagt är att man ska använda Carv.info för att ta reda på information om bilen och dess historik. Deras värderingsmodul är i vissa fall ganska träffsäker och i andra fall värdelös. Men jag kan ha sagt tokigt ibland.

Jan: Okej, men oavsett – kolla på bilen ordentligt innan köp. Vad ska man titta efter?

Erik: Idag sker mycket av bilaffärerna på distans, och då brukar jag rekommendera att köpa av en märkeshandlare – en Toyota-handlare om det är en Toyota, en Volvo-handlare om det är en Volvo. De kan kolla upp servicehistoriken på de bilar de säljer, och det är det man vill se: att bilen är servad som den ska, att den inte har varit inblandad i allvarliga krockar, och att den inte har lämnats in för samma fel gång på gång.

Erik: Lite överkurs, men om man kan be dem berätta om inbytestestet eller inbytesprotokollet – vad stod på det när bilen byttes in – kan det avslöja en hel del. Men annars är det svårt om man inte är riktigt kunnig på bilar. Och med all elektronik i moderna bilar är det inte längre lika enkelt att "sparka däck" och se skicket som det var förr.

Skippa specialfallen – lös dem via hyrbil

Jan: Du har sagt: när du väljer bilmodell, skippa specialfallen. Resan till fjällen, till exempel – lös det via hyrbil, det ger en bättre totalkalkyl.

Erik: Ja, och det gäller i de flesta livsområden. Man dimensionerar inte värmepumpen efter den koldaste veckan vart tionde år. Man ska kanske inte heller dimensionera sin ekonomi efter att tvättmaskin, torktumlare och spis alltid går sönder samma helg. Samma med bilar. Vi har just nu en liten elbil, och förra påsken hyrde vi en bil för att köra hundra mil enkelväg till mina föräldrar. Den här påsken hyr vi en niobuss – för det är fler som ska följa med och mina föräldrar på 83 och 85 år ska vara med.

Även jag, som har flera bilar, vill inte ha en buss. Men det löser sig utmärkt att hyra. Ska du ha dragkrok tillfälligt? Hyr via Hygglo eller liknande. Man ska däremot inte göra livet onödigt krångligt – med barnstolar som ska flyttas fram och tillbaka kan hyrbilar snabbt bli jobbiga.

Jan: Jag insåg det själv. Hela vår bilresa sedan 2021 – jag var helt övertygad om att jag måste ha en Tesla Long Range. Men när jag analyserade mitt körmönster visade det sig att 92 procent av alla mina resor är under tre kilometer.

Erik: Jag hade faktiskt påpekat det redan för några veckor sedan. Hur långt kör ni egentligen? Femhundra meter till förskolan och femhundra meter till jobbet. Jag nämnde något om cykel, men visst...

Jan: Men jag upplever att det är ett vanligt mönster: man kör mest korta sträckor varje dag men dimensionerar bilen efter den enda långresan på året.

Erik: Och det handlar inte bara om längd. Har du barn i skolåldern tvingas du åka skärtorsdagen och dagen före julafton – du är mer låst än en pensionär som kan välja att åka dagen efter. Det påverkar också hur man ska tänka kring exempelvis elbil, för med mer flexibilitet är det inte lika mycket tryck vid laddstolparna.

Skippa bil nummer två – och lägg pengarna på boendet

Jan: Du har sagt: skippa bil nummer två och överväg att lägga en extra miljon på boendet istället.

Erik: Det kan jag stå för fullt. Det beror förstås på situationen, men vi pratar nu om våra döttrar som är på väg ut på bostadsmarknaden. Där är det en enorm skillnad på tusen kronor i månaden i avgift jämfört med tre och ett halvt tusen. Man kan liksom föra över det: ett högre lån kan ge ett bättre boende i ett bättre läge.

Jan: Om en bil kostar minst 4 000 kronor i månaden, är det 50 000 kronor om året. För 50 000 kronor om året kan du låna en extra miljon – som kanske räcker för ett boende där bil nummer två inte behövs.

Erik: Lite så, ja. Och jag förstår att det inte alltid är möjligt – bor man på landet behöver man ofta två bilar, det är ett faktum. Men om man väger mellan olika boenden och det ena har klart bättre kollektivtrafik, kan det vara värt att betala lite mer i hyra eller köpeskilling och slippa den andra bilen.

En begagnad bil är inte alltid billigast

Jan: Nästa: en begagnad bil är inte alltid billigast.

Erik: Nej, och det handlar mycket om hur man värderar risken att bilen går sönder, besväret med att hantera det och de övriga osäkerheterna. Det handlar mer om risker än chanser. Nyligen såg jag ett inlägg om någon som hade fått en Porsche värd 170 000 kronor som hade gått 32 000 mil.

Jan: Mm.

Erik: Mitt råd där var kort: sälj. Och jag tyckte det var klokt när någon frågade: "Om du inte hade fått den – hade du gått och köpt den för 170 000?" Det var egentligen det relevanta.

Jan: Vi har ju ett gammalt avsnitt där vi också konstaterade att när vi hade haft vår Tesla Model Y i tre år, var det faktiskt billigare att byta in den och ta en ny Tesla.

Erik: Precis. Och igår hjälpte jag ett par att räkna på en Skoda Enyaq. De hade haft sin i fyra år och var supernöjda, men när vi räknade visade det sig att de skulle kunna byta till en som gått betydligt mindre och fortfarande ha maskinskadegaranti – eller byta till en ny, beroende på om det finns kampanjer eller kampanjräntor. Och för fyra år sedan tänkte man också annorlunda om framtiden och andrahandsvärden. Det har varit en riktigt speciell tid i bilbranschen historiskt sett.

Man kan åka rätt mycket taxi för 3 000 kronor i månaden

Jan: Det här citatet vet jag inte om det är du eller jag som sagt, men: man kan åka rätt mycket taxi för 3 000 kronor i månaden och ändå spara 1 000 kronor mot att ha en bil.

Erik: Oh ja. Jag hade en snöskoter en gång som kostade så mycket att man hade kunnat åka helikopter under milen för samma pengar. Förutsättningen är förstås att man bor så att det finns ett vettigt utbud av taxi. Malmö är betydligt billigare än Stockholm. Om en genomsnittlig kort taxiresa kostar 200 kronor kan du göra 15 sådana resor på 3 000 kronor i månaden. Många gör inte en taxiresa varannan dag – och ibland räcker det med en tur-och-retur.

Erik: Det svider ju varje gång, det är sant. Vi har månadskort på tunnelbanan, men det har faktiskt ibland varit billigare att köpa enskilda biljetter. En biljett kostar 42 kronor idag. Åker hela familjen blir det 330 kronor. Då kan vi ta elbilen sex kilometer in till stan och parkera för 150 kronor.

Besvärskontot – vad kostar det att inte lita på bilen?

Jan: Och så: ta hänsyn till besvärskontot. Vad kostar det att inte ha tillit till att bilen startar?

Erik: Det är en av de allra viktigaste och mest undervärderade faktorerna. Det finns en konflikt mellan "det gamla gardet" som tycker att bilen inte är något besvär – man fixar det själv, man kollar och skruvar – och de som inte har tid, verktyg eller intresse för det. Jag har en kollega som står i Biltemas parkeringsgarage och skruvar på en Ford som gått 39 000 mil. Jag frågar hur han hinner. Men det är hans preferens och hans situation.

Problemet är att vi ofta pratar förbi varandra. Varken det ena eller det andra är fel – men man sätter sig sällan in i den andras situation.

Fyrhjulsdrift behövs extremt sällan

Jan: Fyrhjulsdrift behövs extremt sällan – det är ett exempel på ett dyrt specialfall.

Erik: Det behöver inte nödvändigtvis vara dyrt, men det är överskattat i relation till vad de flesta faktiskt behöver. Jag kör själv mycket fyrhjulsdrift – jag har hästsläp, båtsläp, åker till fjällen. Ändå tycker jag det är överskattat för de flesta. Många utnyttjar det dessutom för att köra för fort, och då blir det farligare – för när man väl måste bromsa är farten onödigt hög.

Erik: Däremot: om du ska sälja bilen spelar det roll. Marknaden gillar fyrhjulsdrift, och om det bara kostade 25 000 extra som ny har du ofta tjänat in det och mer när du säljer. Men man måste skilja på vad marknaden vill ha och vad man faktiskt behöver i vardagen.

Tänk på din köpare redan när du köper

Jan: Och kopplat till det: när du väljer bilmodell, tänk redan på din köpare när du säljer – och en större bil kan bli billigare för att den är lättare att sälja.

Erik: Ja, när du köper in ska du tänka på hur du tar dig ut. Väldigt få kör bilen tills den skrotas – de flesta har ändå en tidshorisont på två, fyra, sex eller åtta år. Och framförallt med kortare innehavstider är det värt att fundera på vad marknaden vill ha då.

Jan: Kan du ge något exempel?

Erik: Dieselbilar, till exempel. Det är troligt att efterfrågan på diesel om fem år är mycket lägre, och utbudet av begagnade dieslar är redan stort. Det påverkar värdet. Det liknar läget för bostäder i Stockholms eller Göteborgs innerstad: där finns det knappt mark att bygga, så kärnan håller värdet, medan ytterområden kan få ökat utbud och sjunkande priser.

Översatt till bil: hellre en bil som en barnfamilj kan köpa än en som bara passar ett pensionärspar. Skillnaden i driftskostnad mellan en vanlig Golf och en Golf kombi är minimal, men kombiversionen passar både familjer och pensionärspar – du tappar aldrig halva marknaden.

Du får sällan igen pengarna på tillbehör

Jan: Det här lärde jag mig the hard way: du får sällan eller aldrig tillbaka pengarna på tillbehör – till exempel Full Self-Driving.

Erik: Nej, och det syns tydligt vid privatleasing. Kryss i ett tillval, se hur månadskostnaden ökar, multiplicera med antalet månader – i stort sett har du betalat hela tillvalskostnaden rakt av. Undantagen är välsammansatta paket med fyrhjulsdrift och dragkrok. De brukar ha ett kvarvarande restvärde.

Jan: Jag såg det tydligt från andra hållet när jag tittade på begagnade: det skilde nästan inget i pris mellan fullutrustade och standardutrustade bilar.

Erik: Nej, och ta Volvo som exempel: otroligt många V60:or säljs med tygklädsel för att förmånsvärdet var lägre. Var tionde bil har läderklädsel. Det uppstår slagsmål om den med läder. Men lämnar du in bilen hos handlaren låtsas de inte om det. Tittar man däremot på prisnivån kan en handlare ha missat att sätta rätt pris.

Jag köpte faktiskt en XC70 av en VW-handlare förra sommaren – de hade prissatt den för lågt. Jag köpte den för 300 000 kronor, en tio år gammal XC70, och sålde den nyligen med bud på 300 000. Handlaren satte sen ut den för 360 000 en fredagkväll – på måndag var den såld. Den hade låg mils, jättefin spec och läderkläsel.

Bilhandlaren kan sällan pruta på priset men kan lätt slänga med vinterhjul

Jan: Du har sagt att en bilhandlare sällan kan pruta på priset men lätt kan slänga med vinterhjul.

Erik: Jag skulle nyansera det. Idag sätter nästan alla handlare priser för att vara konkurrenskraftiga från start. Om en bil har stått tre månader kan de ha satt fel pris och kan sänka det. Men går du in på en bil för 350 000 kronor som kommit in de senaste tre–fyra veckorna, kan du inte pruta ner den till 330 000. De vill tjäna runt 40 000 på en sådan affär.

Däremot kan de ha köpt in bilen lite fel, eller marknadssituationen kan ha förändrats – då kan det finnas utrymme. Man ska fortfarande leta och jämföra.

Jan: Men man behöver inte vara krossad om det inte går. En kompis köpte bil för två veckor sedan och fick vinterdäck som enda förhandlingsresultat. Han var lite besviken, men jag tyckte inte han behövde vara det.

Erik: Nej. Och för att sätta det i perspektiv: jag har just nu beställt två bilar i 800 000–900 000-kronorsklassen. Jag tror jag lyckades pruta 13 000 på den ena. På bilar uppemot 900 000. Du ska fortfarande försöka – men var inte ledsen om marginalen är liten.

Behåll vinterdäcken och sälj dem privat efter privatleasing

Jan: Sista två: överväg att behålla vinterdäck och sälja dem privat efter privatleasing?

Erik: Det beror lite på bilmodellen, men vid privatleasing generellt är det bättre att köpa vinterdäcken själv och sälja dem efteråt, snarare än att ta in dem i leasingavtalet. Då betalar du i princip däcken rakt av ändå – men äger du dem själv behöver du inte heller oroa dig för att skrapa en fälg, för de är dina.

Företagare har fler möjligheter att optimera bilkostnaden

Jan: Och sist: det kan skilja många tusen kronor beroende på hur bilen finansieras – framförallt om man är företagare.

Erik: Ja, för där finns det många fler rattar att skruva på. Som privatperson har du bilekonomi. Som företagare adderas förmånsvärden, leasingmöjligheter, skattemässiga hänsyn och hur just ditt bolag ser ut.

Jan: Och om man har en K10 eller inte spelar roll.

Erik: Absolut. Och det många missar är enskild firma. Har du enskild firma har du generellt ett högre skattetryck än aktiebolag, eftersom inkomsten läggs på din personliga inkomst. Det kan göra att även för en liten skogsägare, keramiker eller bonde kan bolagsformen påverka hur man bäst hanterar bilkostnaden. Med aktiebolag kan man välja på ett helt annat sätt.

Jan: Exakt.

Erik: Och det är kanske de med enskild firma som tycker "jag har ju bara en liten firma" som faktiskt har mest att vinna på att tänka igenom hur det görs.

Är något annorlunda inför 2026?

Jan: Har jag missat något? Det här är alltså hur man gör en bra bilaffär.

Erik: Det vet jag inte riktigt. Man börjar tänka "oj vad mycket jag har sagt" och blir lite rädd för sig själv.

Jan: Är det något du har ändrat åsikt om de senaste åren, eller något som inte stämmer för 2026?

Erik: Inte i grunden. Men jag upplever att bilmarknaden är trögare åt båda håll än jag hade trott. Jag är förvånad över att försäljningen inte har dippat mer, och förvånad över att man inte drog igång kampanjerna tidigare för att få fart på marknaden. Jag vet hur det ser ut från importörens håll mot fabriken – det är ett otroligt segt samspel – så på ett sätt är jag inte förvånad. Men ändå.

Hur ser en bra process ut när man ska köpa bil?

Jan: Du hjälper ju folk vid bilköp ibland. Hur ser en bra process ut? Vilka frågor ställer du?

Erik: Det jag tror många inte har tänkt igenom ordentligt är grundfrågan: vad vill jag ha av min bil? Är pengarna det viktigaste? Storleken? Imagen? Eller tvärtom – många säger "vi vill ha det billigaste, image spelar ingen roll". Men när man börjar titta på alternativ visar det sig att imagen ändå inte var helt oviktig.

Och många kommer med föreställningar de plockat upp från sin pappa eller kollega som inte stämmer längre – det var rätt förut, men inte nu.

Jan: Kan du ge exempel på sådana "tankegrodar"?

Erik: "Det är alltid bäst att köpa en tre år gammal bil med just den milen." Det kan ofta vara bra – men det är inte alltid bäst. Eller: "Köp en gammal Volvo, de går aldrig sönder." Jo, även gamla Volvobilar går sönder. Eller från andra hållet: "Köp en ny bil så har du inga problem." Det behöver inte heller stämma.

Dagens rost är inte rost – det är elektronik. Assistanssystem, givare, sensorer – det finns enormt mycket sånt i moderna bilar, oavsett om det är el, bensin eller diesel, delvis på grund av lagkrav. Vi skämtade om det häromdagen: undrar om man om fyrtio år kommer renovera en årsmodell 2025 som entusiast – och hur lätt det i så fall är.

Jan: Jag hoppas att du gillade det här avsnittet – det är något jag har velat göra länge. Skicka det gärna vidare till någon som ska köpa bil, skriv en kommentar om du har frågor, och tryck gärna på prenumerera eller gilla – det hjälper oss att nå fler.

Och rekommendationen är förstås att fortsätta med del två, som borde ligga publicerad redan nu. Där går vi igenom mer aktuella grejer för 2026: vad Erik tror om bilmarknaden, hur man ska tänka kring elbilar och batterier, vilka bilar som passar en familj med småbarn, vilken som är den roligaste bilen under miljonen – och massor av frågor från er i communityn.

Stort tack för att du tittar och lyssnar – vi ses i del två!