Bästa tipsen för att köpa och äga en bil 2025

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Välkommen och dagens ämne: att köpa bil 2025
2. Bilmarknaden 2025: lugnet före stormen
3. Utslagningen bland varumärkena
4. Experimentet: familjen Bolmeson säljer bilen
5. Tre insikter: vi använder inte bilen som vi tror
6. Edge case och barnens ålder
7. Vinner man verkligen på att gå ner i storlek?
8. En miljon på boendet i stället för andra bilen
9. Var inte dumsnål i köpet
10. Att sätta rätt kryss i listan
11. Dragkrok, fyrhjulsdrift och big wins
12. Fyrhjulsdriften och dess marknadspris
13. Gå ner från två bilar till en
14. Ärlighet i klientmötena
15. Besvärskontot och den åldrande bilen
16. Den bästa bilen och småbilarnas charm
17. Eriks bilägande: 18 elbilar och en gammal Volvo
18. Kia EV9 – när drömbilen krånglar
19. EV9:ans storlek och delade meningar
20. Renault 5 och de små bilarnas praktiska sida
21. Privatleasing ger nya bilar med fulla garantier
22. Värme på distans: vad går att eftermontera?
23. Vad behöver jag egentligen?
24. Vad kostar en elbil att underhålla?
25. Statistiken bakom maskinskadeskyddet
26. Räkneexemplet på en dyrare Tesla
27. Elon Musk har alltid varit halvtokig
28. Musk, makten och oron
29. Lärdomen från dieselskandalen
30. Alternativen till en Model Y
31. Kunden vill ha lägsta möjliga kostnad
32. Hur kategoriserar man kostnadsnivåerna?
33. Familjebilsträsket och stegen nedåt
34. Småbilar och sky's the limit uppåt
35. Varför branschen döljer prissänkningar
36. Kina: hur illa är en kinesisk bil?
37. Risken med ett märke som lämnar Europa
38. Jan har kollat på allt, men tycker det är svårt
39. Mellanbilen som faller mellan stolarna
40. En billig elbil faller inte så mycket i värde
41. Tipset: titta på en gammal bils andrahandsvärde
42. Den stora pengen är att äga bilen, inte att köra den
43. Skoda Octavia och privatleasingerbjudanden
44. E-Niro: den problemfria begagnade elbilen
45. EU:s nya regler som styr körbeteendet
46. Företagsbil: förmånsvärde och nettolöneavdrag
47. Tumregler för bilkostnad i bolaget
48. Bolagspengar mindre värda för Jan och Caroline
49. Moms och leasing på Blocket
50. Dolda kostnader i ett privatleasingerbjudande
51. Bränsle och fordonsskatt som glöms bort
52. Frågor från communityn: bränslepriser och EU-direktiv
53. Ingen bred väljarbas för 35 kronor per liter
54. 4,2 miljoner bensin- och dieselbilar i Sverige
55. Afrika och Kina hoppar över bensinbilen
56. Kinas elbilsmarknad
57. Batteritekniken: små steg, inga genombrott
58. Bilpooler och delningsekonomi
59. Förhoppningen kontra ekonomin i bilpooler
60. Hur rädd ska man vara om sin bil?
61. Bucklor, repor och risiga bilar
62. Normalt slitage och privatleasingens regler
63. Stenskott och besiktning vid återlämning
64. Sällan dyrt att lämna tillbaka
65. Vad ska ingå i en bra bilförsäkring?
66. Stora kontra små försäkringsbolag
67. Eriks knep: byt bil ofta och rätt
68. Sitt still i båten till efter sommaren
69. Gå till olika kedjor av samma märke
70. Vad behöver vi egentligen?
71. Gigekonomin och den hemska arbetssituationen
72. Säljaren är på din sida
73. Två tips vid distansköp
74. Heiko som hjälpte till med Tesla-utlämningen
75. Eriks extrajobb på Bromma flygplats
76. Andra bägare än den ekonomiska
77. Säkerhetstänket på flygplatsen
78. Vem ska höra av sig till Erik?
79. Avrundning och tack

Välkommen och dagens ämne: att köpa bil 2025

Jan: Välkommen till RikaTillsammans och dagens avsnitt, som handlar om de bästa tipsen när man ska köpa bil. De stora sakerna att få rätt på.

Det handlar om bilmarknaden 2025, och det handlar också om en hel del ointuitiva saker som man kanske inte tänker på kring totalkostnad, kring bilköp och liknande.

Dessutom kommer vi gå igenom en hel del frågor från er i communityn, om den nya Teslan, om Elon Musk, om dieselpriset och om det kommer öka, om kinesiska bilar och massor annat spännande.

Så jag tänker att jag inte ska prata mer, utan här kommer Caroline och Erik Nässén, som är elbilsexpert och har varit med i flera avsnitt tidigare. Varsågod!

Caroline: Varmt välkommen till RikaTillsammans-kanalen, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson.

Jan: Varmt välkommen, Erik Nässén. Du är ju en av communityns favoritgäster. Du är Sveriges bilexpert. En av få som har pluggat på Handelshögskolan och har ett stort bilintresse. Du har till och med pratat om hur man kan köra bil gratis.

Du har jobbat i bilbranschen, sitter på Blocket på fritiden och hjälper framför allt företag och ibland privatpersoner att köpa bil och äga bil. Du hjälpte oss när vi valde vår bil för tre år sedan. Och sen ska vi också komma in på det. Du gör ganska roliga saker för att ha ett rikt liv själv. Så varmt välkommen!

Erik: Tack!

Bilmarknaden 2025: lugnet före stormen

Jan: Jag tänker så här, Erik, du har ju de senaste åren hjälpt oss alltid i början av året. Hur ser bilmarknaden ut 2023, 2024, och nu tänker jag så här, nu är vi här 2025. Hur ser bilmarknaden 2025 ut?

Erik: Just nu är det nog lite lugnet före stormen, ska jag uttrycka det. Många, och även bilbranschen själv, uttrycker att 2025 kommer att bli ett spännande år. Mycket beroende på ändrade regler, men även utifrån att hela bilbranschen har haft det ganska tungt med några år av lågkonjunktur, ihop med en sorts förändring mot elbilar, där de har svårt att anpassa sig och har massa utvecklingskostnader.

Så en del pratar om att det blir någon sorts perfekt storm, där många saker kommer samtidigt. Man kan kommentera en kort sak, till exempel: EU har infört att man betalar böter när man har släppt ut över en viss gräns. Och då räknar man alla bilar. En koncern som säljer 9 miljoner bilar får liksom 9 miljoner gånger ett utsläppsbelopp, som man lägger över den här genomsnittsgränsen. Det beloppet brukar vara ungefär 100 euro, ungefär 1 000 kronor.

Så tänk dig att man har 9 miljoner bilar, och så ligger man ett gram över. Då får man 9 miljoner bilar gånger 1 000. Problemet för bilbranschen, eller något bra för miljön, hur man nu vill vända det, är att man sänker den här gränsen 23 gram. Så om de gör som i fjol, kommer de att få 23 000 extra i böter per genomsnittsbil. Så det pressar bilbranschen att sälja fler elbilar.

Jan: Men detta var Europa, sa du?

Erik: Ja, jag har för mig att det är ett Europa-regelverk. Det är en av orsakerna.

Utslagningen bland varumärkena

Jan: Henrik Wirsell på Patreon skrev så här: I en intervju i YouTube-kanalen "Elbilsmagasinet" spår du en utslagningsprocess på bilmarknaden, där vissa varumärken eller handlare kan få det känsligt.

Erik: Ja. Om man tänker från bilfabriken ända fram till bilverkstaden, om man ska kalla det bilbranschen, och framför allt då importör och bilfabrik och bakåt, för bilverkstäderna kan ju skruva med många olika märken, så är det en väldigt lågmarginalbransch. Man måste ha stora volymer. Det är därför vi har de här stora koncernerna, där man hänger ihop massa varumärken, man utvecklar bilar tillsammans, man kan köra 9–10 miljoner bilar.

När det nu håller på att vända och stöka om, de här små varumärkena som kanske inte ingår i någon stor grupp, de kanske inte är i framkant med det marknaden vill ha, de får det svårt. Att hålla fabriker, importörer. Verkstäderna byter bara, sätter upp en skylt till. Men bakåt får man svårt att hålla, för det är lika mycket jobb att vara importör och ha hand om en liten bilmodell som en stor. Många moment är samma.

Det här har pågått ända sedan 50-60-talet, när det fanns jättemycket bilmärken. Det var en av anledningarna till att Saab försvann. De var helt enkelt lite för små för att kunna hålla lönsamheten uppe. Det ihop med en sorts, som en del skämtsamt säger, Facit-, Kodak-, Nokia-moment.

Det här skrev jag om i en bok för fem år sedan. De stora koncernerna sitter de facto ihop med väldigt stora nätverk av underleverantörer, långtidskontrakt. Det är en gigantisk ryggsäck. Och när man då ska ställa om, blir den här ryggsäcken en stor bromskloss och belastning, ungefär som när en stor supertanker ska byta riktning. Det går inte vidare fort, medan ett litet, nystartat bolag kan manövrera ganska enkelt och ta en annan riktning.

Experimentet: familjen Bolmeson säljer bilen

Jan: Jag tänker också så här, vi har fått in massor av frågor, precis som vanligt. Men när vi pratade sist, i september, så blev det en lite märklig utkomst av det mötet. Det slutade inte där vi trodde det skulle sluta när vi började.

Erik: Exakt. Och för dig som inte har hängt med oss tidigare: 2021 hjälpte du oss, och då köpte vi en Tesla.

Jan: Och där, apropå det här, sa du att du hade skrivit den här boken om elbilar. Framför allt det jag har tagit med mig efter våra samtal tidigare är att titta just på totalkostnaden. Då, 2021, hjälpte du oss räkna på en Tesla Model Y, och då konstaterade vi också att det kunde skilja typ 100 000 kronor på samma bil. Beroende på hur man finansierade. Om man köpte den med lånade pengar, om man tog leasing, och vilken typ av leasing.

Och då i september var vi så här, ja men leasingen går ut, ska vi ta en ny eller ska vi behålla? Jag var helt säker på att vi skulle behålla. Och då var du så här, ja Jan, fast du vet, det blir ju billigare. Likadan, fast vit, och då får du garanti. Och så säger du så här i en bisats: ja, fast det bästa vore ju om ni sålde bilen. Kommer du ihåg?

Erik: Ja, och lite tar jag det kanske som ett experiment också, för att se.

Jan: Exakt. Så nu har vi gjort experimentet. Eller vi är fortfarande i experimentet, nu spelar vi in detta i februari. Vad är det, fem månader sedan?

Erik: Ja, vi är i experimentet, och vi är i den jobbigaste månaden, kan man säga.

Jan: Men tajmingmässigt lyckades ni pricka och sälja bilen, om jag har förstått rätt?

Caroline: Ja, men jag har inte följt det, för jag har inte vågat. Men gjorde vi det?

Jan: Det är ett av få tillfällen i livet som vi har lyckats tajma någonting. Och det är tack vare dig, Erik.

Erik: Ja, men precis.

Tre insikter: vi använder inte bilen som vi tror

Jan: Men jag tänker så här, om jag bara ska ta några insikter. Caroline, du får sufflera här, och Erik, du får vara så här: "Okej, detta känner jag igen." Så vår insikt var ju: ett, vi använder inte bilen så mycket som vi tror.

Erik: Nej, det är ganska vanligt.

Jan: Två: vi använder den i princip bara till barnens träning. Jag inser att om vi hade varit själva, Caroline, jag vet inte vad du säger, då hade vi klarat oss helt utan bil.

Caroline: Ja, vi hade bara hyrt den när vi behöver.

Jan: Och insikt nummer tre var också att när vi tittade på bil 2021 var jag helt övertygad om att vi skulle ha en stor bil. Typ Tesla Model Y eller en V90 eller något sånt. Medan nu inser jag så här, men vi åker ju oftast bara två i bilen. Det är jag och Freja när hon ska till träningen eller liknande. Då har jag insett att vi hade nog klarat oss med en småbil.

Och den enda gången vi ska upp till Sälen, då tittade jag och tänkte: det kommer vara superdyrt att hyra bil. Och så var det typ 8 000 kronor för en storbil. Hade vi hyrt en XC90, alltså största Volvon, så var det 11 000 kronor för tio dagar. Och så var det så här: gud, det var ju inte alls så mycket. Det är klart att 10 000 är mycket pengar, men om man tar det i relation till att åka runt med en XC90 tolv månader om året, versus att ha en liten bil till vardagen och sen hyra den där jag gör roadtripen. Totalkostnaden måste ju ändå bli lägre. Vad tänker du?

Det är jättevanligt att man skaffar sin bil utifrån ett edge case. "Jag ska dra upp båten en gång per år."

Edge case och barnens ålder

Erik: Och det finns en massa sådana. Sen ska man också säga att det finns en liten koppling till hur gamla barnen är, hur mycket de skjutsas. När de är små ska de ha med sig barnvagnar, och stolar tar plats. När de är lite mitt emellan, då är det hobbyer och allting. Och när de börjar bli 16, 17, 18, då ska de mest hämtas, utan packning. Så precis som du säger, många gånger åker man kanske ett par stycken, men det är inte så ofta man har fullt i bagaget till vardags.

Jan: Nej, exakt. Och, Erik, är jag ensam om det här? Jag har inte hört någon tänka på det här sättet.

Erik: Det finns undersökningar, och om jag minns rätt så säger man att bilarna står stilla 95 procent av tiden. Det är också en drivkraft bakom bildelningsekonomin och allting. Varför ska de här dyra pjäserna bara stå?

Det andra är att vi svenskar, tack vare arvet från Saab och Volvo, är ganska vana vid stora bilar. Vi tycker man ska ha en stor bil. Flytta till Italien, Frankrike, någonstans, så ska man nog snarare ha en liten bil, för den stora är bara svår att parkera. Så vi är på något sätt fostrade in i att vi ska ha stora bilar. Vi pratar också om fjällresan, semesterresan, vi har långa avstånd. Mina föräldrar bor i en by några mil utanför Umeå. Det finns ingen kollektivtrafik. Då är det lätt att säga "ta en buss", vilken buss då?

Och det är lätt att säga, här sitter vi mitt i centrala Stockholm, nu tar jag bilen idag för jag ska iväg sen, och det är lite pest att köra. Jag hade glatt åkt kommunalt, för det finns jättebra möjligheter. Så det är skiftande förutsättningar. Men det ni har upptäckt är egentligen det ganska många skulle upptäcka om de tänkte efter.

Vinner man verkligen på att gå ner i storlek?

Erik: Däremot, i vissa fall är det inte säkert att man alltid vinner så mycket på att gå ner i storlek. Det beror också på, lite så.

Jan: Kan du säga någonting mer om det? Man vinner inte alltid på att gå ner i storlek?

Erik: Nej. Många tror att det blir väldigt mycket billigare när jag går ner. Men det är så mycket fasta parametrar i det ändå. Vi hade ju en tråd om att en bil kostar nästan alltid minst 4 000 kronor. Många köper en bil, de har köpt den för kontanta pengar, och så tittar de på vilka räkningar som kommer varje månad och konstaterar att den här månaden kostar det bara 1 200 kronor. Och det är för att de inte har sett värdeminskningen. Den syns ju inte på bilen. Och de ser ingen kapitalkostnad. Så då inbillar man sig att det på något sätt är billigt.

Och så blir det åt andra hållet, tycker man, att en jättedyr bil som kostar 600 000 måste vara superdyr. Jo, det kan den vara. Men är räntan 0 procent, då är det i alla fall ingen kapitalkostnad till den, som det kan vara annars.

Jan: Precis. Den diskussionen har jag nu, lite med en dåres envishet, hållit i. Att din bil kostar minst 4 000 spänn, eller så har du räknat fel, eller så är du ett av de där edge case som är så här: jag privatimporterar själv, jag skruvar på lördagar, jag heter Per-Johan och byter drivaxel på min Toyota. Och jag ser det som en lärtid, att få lära mig hur det funkar.

Erik: Exakt.

En miljon på boendet i stället för andra bilen

Jan: Och där måste jag också säga, för den som lyssnar på oss första gången, en sån himla klok grej, ett sånt tankespel. Du sa att många, i stället för att skaffa sig en andra bil, hade kunnat lägga en miljon mer på sitt boende. De där 4 000 i månaden. Kan inte du ta resonemanget i stället för jag?

Erik: Nej, men det är mer så här. Om vi antar att resonemanget är en grund, och 4 000, då pratar vi inga lyxbilar, då pratar vi något ganska enkelt, en Skoda Fabia typ, eller en äldre Volvo där jag får lov att skruva billigt själv. Om den kostar 4 000, kan man ta ett lån så man har en extra månadskostnad på 4 000, och det är ungefär kanske en miljon eller någonting. Och då kanske man bor så pass centralt att man klarar sig med en bil.

Och nu kanske jag säger något som låter, jag tycker det kan vara tråkigt, men det är ganska få som är bilintresserade. Att vara intresserad av annat är helt okej. Men om man inte är bilintresserad, varför ska man då hålla på med massa bilar? Tycker man det är kul som jag, då kan man ju ha massa bilar. Men tycker man inte det, varför ha två och hålla på att skicka på verkstaden, besikta, serva, hitta parkering till och fixa stenskott på? Varför då?

Var inte dumsnål i köpet

Jan: Förlåt, Caroline, jag ser inte dig, så du får hoppa in bara.

Caroline: Jo, men det var också en annan sak du sa när vi tittade sist. När man köper ska man inte vara dumsnål i köpet, utan ibland också tänka: vad kan jag sälja den här för?

Jan: För då pratar vi ju, detta ska vi också prata om, Elon Musk och Tesla. Då tittade jag så här, men vi behöver inte en Model Y, vi kan ta en Tesla Model 3. Och då sa du något resonemang, ja, fast det är fler som har nytta av en Model Y. En större kundgrupp. Kan du inte förklara det resonemanget också, för det var så här för mig: wow, så har jag inte tänkt.

Erik: Ibland brukar jag säga så här: det är väldigt få som köper en bil och har den tills den skrotas. Det är extremt ovanligt. Jag stötte faktiskt på Bojan häromdagen, som jag försökte få köpa av honom, så jag skickade ett brev till honom. Men det är en annan sak. Han fyllde 75 år den dagen för övrigt, och han hade haft den i nästan 20 år.

Det normala är kanske att man köper en bil och har den en viss innehavstid någonstans. I bilbranschen är tre år ett ganska standardsätt att tänka. Och då brukar jag säga, bil-TCO, alltså totalkostnad, det blir ungefär som schack. Det är schackmatt som är det slutgiltiga, det är då man förstår hur det gick. Och schackmatt, det är den dagen du säljer och har fått betalt för bilen du sålde.

Den stora, svåra, okända variabeln är att bedöma vad jag får för bilen. Förbrukningen, bränslet, försäkringen, däcken kan du se. Det svåra är restvärdet.

Att sätta rätt kryss i listan

Erik: Så den lite svåra biten är att bedöma vad jag får för bilen. Och då kan det vara värt att kosta på att välja ett visst tillval, eller undvika ett visst tillval. Tänk dig en rosa Mercedes. Eller full autodrive på en Tesla för 75 000. Om full autodrive är 75 000 och man får noll för den, eller ungefär 5 000 kanske, då får man tänka: betalade jag 75 000 och får 5 000 för den, då har jag offrat 70 000. Där blir det att sätta rätt kryss i rätt lista, och kanske inte vara dumsnål. Man kanske går upp på den här, för den har en större kundgrupp.

Och andra gånger säger jag till de jag hjälper, samtidigt ska du inte vara dumsnål. Vill du ha en silverfärgad bil och tycker det är snyggt och praktiskt, ja, ta det då. Hellre det än att säga, jo men en vit, jag sparar några hundralappar, fast du tycker inte om vit. Om den ändå ska kosta 8 000 i månaden, om det då kostar 8 400. Annars kanske du inte ska ligga där.

Jan: För mig blir det också insikt, ändrat beteende. Det var så här, ja, vi har ingen nytta av dragkrok. Men då var jag så här, väldigt många verkar vilja ha dragkrok. Sen ifrågasätter jag också, hur ofta använder du den där dragkroken? Men okej.

Dragkrok, fyrhjulsdrift och big wins

Erik: Och grejen är, just med dragkrok är det också skillnad. Vissa bilfabrikanter har väldigt fina, eleganta, elektriska från fabrik. Medan andra är så att, nej, den skruvas på på verkstaden i Sverige, oavsett om du köper bilen ny eller begagnad. Och skruvas den på i Sverige, då är det ingen skillnad om du gör det och aldrig använder den. Nästa ägare kan göra det. Då brukar jag säga, då kan du strunta i det.

Samma sak om du hyr den med privatleasing, då behöver du inte bry dig om hur attraktiv den är. Välj gärna din rosa bil utan dragkrok om du vill. Men leasingbolaget kommer nog att sätta en, för de vet om sånt här. Så i regel säger du till leasingbolaget, jag vill montera en dragkrok, och sen, fine, det kostar 15 000 och du får betala av 12 500–13 000 på de här tre åren. För vi tror att det är värt 2 000 begagnat om tre år.

Jan: Men du, jag tänker, innan vi ska hoppa in på lite andra frågor. Vilka är fler av de här big wins, eller stora saker att få rätt på vid bilköp? Det vet jag att folk alltid är nyfikna på.

Erik: Det ena är att stirra dig inte blind. Många gör felaktigt det, tror att prislappen alltid är den stora korrelationen till vad bilen kostar. Det är den på sätt och vis, framför allt när räntorna är höga och liknande. Det andra är att man på något sätt blandar ihop kostnad med betalningsflöde. Jag säger till dig: jag lägger 300 000 i kontantinsats, så kostar det mig bara 1 500 kronor i månaden. Nej, det gör det inte, för du har lagt 300 000 i kontantinsats. Som du kunde haft på ett bankkonto och fått ränta på. Som om du la dem i byrålådan och tog upp en 36:e del varje månad, vilket är 8 500.

Så man lurar gärna sig själv, och sen vill man gärna ha saker. Så man låtsas, eller inbillar sig: jag behöver den ju faktiskt, för vi måste ha fyrhjulsdrift, för vi ska ju faktiskt.

Fyrhjulsdriften och dess marknadspris

Jan: Ja, jo, fyrhjulsdrift är jättebra i många situationer.

Erik: Men vi skulle kunna berätta varför det har blivit så i Sverige. Det handlar egentligen om marknadsmässiga skäl. Man ville driva fram det, för att en grund var att få vissa tjänstebilsförare att inte kunna välja vissa märken som inte hade fyrhjulsdrivna bilar.

Och fyrhjulsdrift är suverän om du fortsätter köra lika försiktigt och känner lika tidigt att det är halkigt. Men problemet är om du kör fortare. Då har du på något sätt offrat vinsten du hade, för när du nu ska bromsa ligger du i 110 i stället för 90. Fyrhjulsdrift är en sån sak som är jätteälskad i Sverige. Marknadsmässigt kostar det inte mer än 20 000 att ta fyrhjulsdrift, för marknaden kommer tycka att det är värt det i stort sett.

Så det finns en massa sådana här saker. Sen finns det även vissa kopplade till vissa märken. Köper du en sån bil, så bör du ha det paketet, för det vill alla ha, annars blir den nästan osäljbar. Idag kan man också se en ganska stor trend mot automatlådor. Bilar med automatlådor, framför allt småbilar, är mycket mer värda begagnat, om vi pratar äldre bilar, än manuella. För att många kanske inte ens tar körkort för manuell. Jag har upptäckt det med yngre människor nu. Jag var så här, men kan inte du åka och hämta? Fast ni har lånat en manuell bil.

Jan: Men Jan, jag vet inte vart du vill ta detta vidare. Är vi fortfarande på big wins här med bilen?

Gå ner från två bilar till en

Jan: Ja, det tycker jag.

Erik: Och en big win, som ni är lite inne på, fast nu när vi har noll bilar. Kan man gå ner från två till en bil, så är det ganska mycket big wins. Den andra bilen är ofta väldigt mycket bekvämlighet. Och behöver man det, man kanske kan säga sig, en period i livet kanske vi ska unna oss två bilar, för att få föräldrataxin i vardagen att funka. Och så är det inget mer med det. Ungefär som vi köpte en barnvagn, och det behövde vi också, för att det ska vara praktiskt beroende på hur man bor. I stället för att lida och tänka, gud vad dyrt det är, ja, men ni måste ju inte ha två bilar hela livet. Så att man, vad säger man, lagar efter läge.

Jan: Precis. Är det något vanligt misstag också, som folk gör?

Erik: Många. Många! De flesta sker här uppe, i huvudet. Man gör mentala misstag, man lurar sig själv. Det stora är nog faktiskt, och där driver bilbranschen tyvärr på det, att man visar en fin, låg privatleasingkostnad. Fast nu när räntorna är höga, har man i stället börjat visa en låg månadsbetalning på ett lån med en kontantinsats. Och så ser man, åh, och så tror folk att det är en privatleasingkostnad. Och lite blir det att när kunden väl har kommit in där, så lyckas säljaren ta över. Du ska ju bara betala så här mycket i månaden. Ja, men du kommer ju ha en restskuld som är så här stor, eller du har ju betalat en kontantinsats.

Slaget sitter mycket i att vara lite ärlig mot sig själv.

Ärlighet i klientmötena

Erik: Jag sitter ganska ofta med mina klienter och säger så här: men ska du verkligen byta bil? Ja, men det är helt okej. Vill du, men du kommer inte spara pengar.

Jan: Ja, men exakt. Det är ju det jag älskar med dig, för du är inte knuten till något bilmärke eller någon aktör. Så du är så här, nej, men ni kanske ska sälja bilen. Nej, du kanske ska behålla din bil. Nej, du kanske ska ha den här modellen i stället. Vad är det vanligaste skiftet som händer i dina klientmöten?

Erik: Det vanligaste skiftet är nog att man säger att jag måste inte ha allt det där jag trodde jag behövde. Sen är ett ganska vanligt skifte, att man säger, nej, men jag vill köpa den här klassiska tre år gamla som har gått si och så, för det sparar jag så mycket pengar på. Så visar man, ja, fast tittar du som jag, det kanske inte är så stor skillnad. Ofta brukar det vara lite skillnad uppåt, men det är inte så stor skillnad att gå från den där till den här.

Jan: Ja, men då är det ju inget snack, tycker man.

Erik: När man ser det. Och det handlar ju ofta om att man har missbedömt vad den man hade kostar, för man såg bara månadsfakturorna.

Besvärskontot och den åldrande bilen

Jan: Exakt. Nej, men det där var ju en chock för mig. Och du som lyssnar eller tittar, vi har tidigare avsnitt där vi har gått igenom kalkylen, där du var så här, ja, men er gamla V70 kostar ju typ 7 000 i månaden. Och en ny hade också kostat 7 000. Ni kan ju byta från en tre år gammal Tesla till en ny Tesla, där månadskostnaden blir samma.

Och så det vi har pratat om nu, besvärskontot. Att desto äldre bil, desto mer får du vara inställd på att åka till verkstaden, fixa, dona, försöka få någon att laga det billigt.

Erik: Har du en äldre bil, då kan du inte hålla på och lämna in den till en storstadsmärkesverkstad, för då kommer det att kosta kulor, helt enkelt. Deras timdebitering är så hög. Och det är inte för att de tjänar ovanligt mycket pengar i städer, utan de har ovanligt mycket kostnader. Då ska du i stället leta dig fram till en liten och bra verkstad.

Jan: Jag tänkte, vi ska ta en fråga, sen hoppar du in. Jesper och Mikael i forumet undrar: en sak jag har undrat, av alla bilar du har ägt, Erik, vilken är den absolut sämsta?

Erik: Jag läste igenom frågorna, och jag låg sömnlös i natt och tänkte på det. Det måste vara en Citroën BX GTI från 1988. Tänk dig en GTI, det är som en liten sportig motor. Det var Peugeot GTI, Golf GTI. Så parar man ihop det med världens tröttaste automatlåda, som kändes som en sån som går med rullator och käpphandskar. Samtidigt sätter man det i en stor, tung bil och försöker få de där att samsas, ihop med att man på motorvägen kunde hissa fönsterrutan halvelektriskt. Och så tänkte man, ska jag ta tag i det här? Nej, för dagen efter var det något annat fel. Så det är nog min sämsta bil jag haft.

Den bästa bilen och småbilarnas charm

Jan: Vilken är den bästa då?

Erik: Bästa bil jag haft, det beror på hur man ser det. Jag tyckte faktiskt den Volvo V70 jag hade för två år sedan var galet trevlig. Och mer ur perspektivet, fantastiskt att då var den 13 år gammal. Skönare att åka i än många nya jag åker i. För Volvo är jävligt duktiga på stolar, komfort, ljudisolering och det.

Och elbilar, den lilla vi har nu som heter Seat Mii. Det är som en e-up eller Skoda Citigo, den är 3,60 lång. Fantastiskt trevlig liten småbil, andrabil. Vi bor vid Globen i Stockholm, och det är lättparkerat och jättetrevligt. Så på något sätt skulle jag vilja slå ett slag för små bilar också. Hittar man rätt småbil, så kan det vara väldigt trevligt.

Jan: Men är de också trafiksäkra, Erik? Man kanske inte är ute och kör så mycket långväga.

Erik: Man kan säga så här, nej, så är det. Men man ska ändå veta, en sån här liten elbil väger ändå 1 200 kilo. Så det är en liten knubbig krabat, du har ändå lite vikt med dig. Och den går inte att köpa ny längre. Men ändå, man kan se det också på säkerhet. Storleken har betydelse, vikten har betydelse. Men de här stjärnorna vi ser i Euro NCAP, regelverket förändras över tid. Man har börjat lägga in massa aspekter på fotgängarkrockskydd, barn i bil och allting. Så många gånger, även om en bil idag ser ut som att den inte är top notch i stjärnor, kan den fortfarande vara väldigt bra. En säker bil för dig som förare om du ska krocka. Sen är det ju så att vi använder den i storstan, det är låga hastigheter. Men det är en av nackdelarna med små bilar, såklart.

Eriks bilägande: 18 elbilar och en gammal Volvo

Jan: Mikael undrar också, hur ser ditt bilägande ut på senaste tiden?

Erik: Det har varit lite fram och tillbaka. Jag är nu på min 18:e elbil, jag beställde min 19:e häromdagen. Och så köpte jag en annan gammal Volvo faktiskt häromdagen, från 2002.

Jan: Det är roligt, det där. Om någon hade frågat mig att gissa vad Erik har för bil, då skulle jag säga: senaste elbilen av något märke, och/eller en gammal Volvo från typ 2004 till 2012.

Erik: Som det väl är en gammal dam som har haft?

Jan: Nej, det var en gammal herre faktiskt som har haft den.

Erik: En gammal herre, ja. Men inte kört så mycket med den.

Jan: Nej, det var en väldigt speciell herre. Han bytte olja på hösten, sen ställde han bort den. Och det första han gjorde på året, det var att byta olja igen. Han slog aldrig på sig några ljus och körde på parkering. Ljus får inte nöta på glödlampan. På den nivån, den står alltid inomhus.

Erik: Försiktigt, ja. Sen kan man säga så här, en del tänker sig, jag hade en klient, jag hjälpte honom, han hade planer på att köra den här bilen till 40 000 mil. Det var en BMW X5 i och för sig. Och någonstans blir det så, har man sådana planer, då är det oftast så att desto nyare bil, desto svårare blir de planerna. För det blir mer och mer elektronik, system, givare. Där finns någon sorts teknikskifte före 2010. De äldre är ganska robusta och ganska lätta att felsöka och hålla liv i, med ganska enkla verktyg. Sen är nästa brytpunkt kanske 16–18 någonstans. Sen har vi de allra senaste. Är du en sån som vill köra bil och skruva själv, och länge, då är kanske inte de här splitternya de som passar bäst.

Kia EV9 – när drömbilen krånglar

Jan: Du, får jag fråga. Jag har förstått att i Stockholm, i en viss kundgrupp, vi har många kompisar, har Kias EV9 blivit superpoppis. Du hade en sån också.

Erik: Jag hade en sån. Vi kanske inte behöver gå så djupt i det här. Vi kan konstatera att det var lite surt med den. Man hade vibrationer i den. Den stod mer på verkstaden än hemma hos mig.

Jan: Var det ett måndagsexemplar?

Erik: Det förekommer nog på fler. Jag har ju varit produktchef för Passat för 20 år sedan. Allting som snurrar har en egen frekvens, om man ska uttrycka det så. Råkar du hamna på den snurrhastigheten, då börjar det gunga. Det här försöker man konstruera bilar så att det inte händer vid fel hastighet. Det händer i någon hastighet du bara passerar, eller en hastighet du aldrig kommer upp i. På min bil råkade det ligga i 100–120. Eftersom vi bara använder den på långresor, var det precis de hastigheterna, så vi grejade en massa. Det slutade med att Kia köpte tillbaka den.

Jag har ingen special deal eller någonting, och jag ska inte lägga någon blame på Kia. Jag tyckte de skötte det snyggt. De försökte kanske lite för länge med samma sak. Till slut, när det inte biter och man lägger på, då måste man böja sig. Jag tror att det kanske bara var den bilen.

EV9:ans storlek och delade meningar

Erik: Sen är det så att den är väldigt stor, och den känns ännu större. Så den är nästan en mardröm att köra ner i parkeringsgarage och sådana grejer. Men en jätteskön bil att åka i. Bra bil att dra med. Välutrustad också. Billigt.

Jan: För mina kompisar var det så här, ja, men du vet, alternativet är typ en Porsche, en Cayenne, och då tyckte många att den är billigare och den är större.

Erik: Jo, men det är den. Och sen kan man säga, utseendet. Jag vet inte om de lite äldre kommer ihåg en hockeyspelare som heter Krutov. Det fanns en skröna om honom. Han var inte direkt bildskön, och det var någon som sa att det var ett utseende bara en mor kan älska. Och lite så var nog den här bilen. Den delar verkligen känslor, från de som tycker den ser stor och maffig ut, till de som tycker den ser jättehemsk ut. Och det är en av de få sju- eller sexsitsiga bilarna som finns. Ganska vettig räckvidd och allt sådär. Men den blev fem månader hade jag den.

Jan: Ja, precis. Får jag fråga, vad är det för någon du har beställt nu?

Renault 5 och de små bilarnas praktiska sida

Erik: Nu har jag beställt en Renault 5 Electric. Det fanns en som hette Renault 5 förr i världen. Det här är en liten, modern, och jag tycker en ganska lyckad retrodesign av den som elbil, som jag tycker ser ganska cool ut. Och rolig. Den är under 4 meter, den är 3,992 lång. Så det är en småbil.

Jan: Jag brukar inte köpa franska bilar, så jag ska ge dig en chans nu. Men du, Erik, du har väl tyckt om någon Citroën?

Erik: Jag har haft många Citroën. Jag har haft åtta stycken. För många år sedan, inte på senare tid. Men lite så, den föll jag för. Och tanken är att jag ska byta ut den här Seaten och ha den här som andrabil. Men jag tycker det är roligt med små bilar också. En del tror att det måste vara stort. Men det är väldigt mycket praktiskt med en liten bil.

Jan: Vi får komma in på det också med småbilar. För jag har också börjat. Det har jag inte ens sagt till dig, Caroline, men nu när vi inte alltid har bil, utan vi har lånat mammas bil. Och det roliga är att det är en S80 från 2008, tror jag. Apropå bekväm bil. Fantastisk.

Men det jag tänker på, jo, det jag skulle säga, är att då har jag åkt ganska mycket i Uber. Och då tittar jag nu på allting, vad är det för en bil jag åker med? Och då var det en Peugeot, någon sån där 3008. Och jag var så här, gud, det här var ändå en schysst bil. Men sen var det så här, den är fransk, så den går bort.

Erik: Du behöver kanske inte tänka så.

Privatleasing ger nya bilar med fulla garantier

Erik: Nej, och så måste jag säga, tänker vi privatleasingbilar, då är det ju regelmässigt splitternya bilar, med fulla garantier. Och det är kanske inte de första två-tre åren det märks skillnad på hur bilar är byggda, om de rapplar eller inte. Men där kan man se att, oavsett vad vi själva tycker om det, kan vi se vad marknaden tycker. Och de tappar ganska mycket värde.

Jan: De gör det.

Erik: Och det gör det många gånger ganska prisvärt att köpa begagnade.

Jan: Du, jag tänker också så här. Apropå den här S80:n har jag tänkt, men vad har vi egentligen för kravspec på en ny bil? Om vi hoppar till vår situation. Och så fick jag den frågan, och vet du vad som dök upp först? Första svaret var så här: jag vill kunna sätta på värmen på distans.

Erik: Ja, sån hade jag den här dagen.

Caroline: Nej, men den går bort. Jan, det var detta jag sa till dig häromdagen. Att det har man inte i S80:n, och det märks nu i februari.

Jan: Ja. Men då hörde jag någon säga: men Jan, det kan du installera i efterhand.

Värme på distans: vad går att eftermontera?

Erik: Delvis. Du kan montera det man kallar en eberspächer eller webasto, alltså en diesel- eller bensinvärmare. Problemet är att det kostar in mot 30 000 kronor eftermonterat. Så det gör man väldigt sällan. Å andra sidan, har man en elektrisk motorvärmare och en sensorsladd i väggen, så kan man ta ett tidur, en timer, eller en sån med någon sorts styrning, att du trycker på en knapp så slås strömmen på till vägguttaget. Så det går att göra, men då bygger det på att man har en sladd där man kan stoppa in.

Jan: Ja, men det kan vi. Varför hade vi inte detta möte i december? Jag hade inte behövt frysa i tre månader.

Erik: Nu är det så att man inte vill göra det, då kommer våren.

Jan: Det är ett bra sätt att locka fram våren då.

Erik: Ja, det är ett bra sätt. Men hur ska man tänka när man går igenom den här speclistan?

Jan: För jag har koncentrerat mig så här, när jag gick igenom det förra gången, var det så här: vill ha, eller behöver. Om du skulle guida oss, vad ska man titta på utifrån en kravspecifikation?

Erik: Det blir lite som ett kök som är snyggt men opraktiskt. Det suger efter ett tag. Jag ska faktiskt använda bilen. Vad passar mig, hur lätt är den att köra och parkera? Att till exempel ha en Kia EV9 och fickparkera den i Stockholm, det är inget kul, för du hittar inte plats så lätt.

Vad behöver jag egentligen?

Erik: Om jag går här, nu råkar vi vara uppe på Östermalm, jag är så fascinerad av alla stora bilar, och tänker, vad många varv de får snurra för att hitta parkering. Och ibland undrar man, vem i familjen har valt den här bilen? Någonstans, vad behöver jag egentligen? Och så försöka vara lite, hur ofta packar jag egentligen, och hur mycket packar jag? Kan jag ha en takbox i stället? Det finns en sån här backbox man kan ha på dragkroken. Och dragkrok, precis som du säger, kan jag låna en bil de gångerna? Kan jag hålla ner det där edge caset, då kan jag ofta offra fyrhjulsdriften, och då öppnas en massa andra alternativ.

Samtidigt kan man säga, men herregud, ibland, om du har råd, nu ska man inte uttrycka det så, men om du vill ha en sån här bil och det finns plats i din ekonomi, varför inte välja det då, om det är det du drömmer om eller vill ha?

Och sen tycker jag generellt att många, oavsett, elbilar eller vanliga bilar, underskattar hur bilar slits med milen. Så där sitter jag ibland med mitt andra, och man pratar, den här har ju bytt olja på svinet, den har bara gått 22 000 mil. Jo, men dina hjulupphängningar har gått 22 000 mil, alla tryckknappar har gått 22 000 mil, du har suttit 22 000 mil i sätet, varenda generator, vattenpump, rubbet har gått 22 000 mil. Bara för att du har bytt olja och i motorn gnuggas det lätt, resten finns kvar.

En elbil, den är ju ingenting, tror man. Jo, men åk till en som bara servar elbil, det finns grejer att skruva på dem också.

Vad kostar en elbil att underhålla?

Erik: Och så tappar man bort det, framför allt när man pratar om elbilar, och tror att den inte kommer behöva göras något med. Så blir man lite förvånad när en länkarm är trasig. En del tycker till och med att byta däck är onormalt. Och då kanske man också tappar bort att däcken till vissa av de här bilarna, om det är 19 tum, de börjar kosta 10 000 för att byta fyra däck.

Så det är en sån där sak man kanske inte får med sig. Och då också när man köper en begagnad. Jag är ofta så här, titta, så tar vi fram alternativ, och jag tycker du ska köpa en sån här. För jag brukar säga att det finns en sida som heter Konsumenternas. Konsumenternas är ungefär som Råd & Rön för tjänster. Och där kan man kolla bilförsäkringar, och man kan kolla något som heter maskinskada.

Maskinskada i en bilförsäkring, det är ungefär som en hemförsäkring, vad har jag i försäkringsskydd om det händer något stort? Och om det är något försäkringsbolag kan, så är det statistik, bedöma risker, vad saker kostar. Och i princip alla försäkringsbolag säger, när bilen har gått 10–15 000 mil och är 8–10 år, då vill vi inte vara med längre och försäkra med maskinskada.

Statistiken bakom maskinskadeskyddet

Erik: Och det ska man nog tolka som att de gör av en anledning. Det innebär att kör du längre än det, då får du börja räkna med att det händer saker, på grund av statistiken. Och sen får du också inse att du nog inte har något försäkringsskydd där. Så det är en telltale. Om man är den som vill ha ett bekymmersfritt ägande, då kanske det är där det börjar, nu ska vi skiljas.

Jan: Ja, men precis. Men jag tänker så här, vi tar lite av vår situation och lite frågor. Till exempel Karin på Instagram. Hon skriver så här: Tesla förra året, stolt ägare fram tills Musk blev galen. Hur ser framtiden ut?

Jan: Ja, exakt. Detta vill jag också veta. För vi var ju så här, i september var ju planen, okej, var utan bil, vänta tills Tesla släpper sin Juniper-modell. De släppte den, och jag sa, den är jättesnygg. Och Caroline var bara så här, Tesla, no.

Caroline: Nej, det har ju inte gått särskilt lång tid sen vi ville ha en Juniper, och sen han då har blandat sig i politiken i USA. Det har ju varit väldigt korta månader.

Erik: Men är ni säkra på att ni vill ha en Juniper, om den är dyrare än att ta den gamla då? Jag vet inte vad ni säger.

Caroline: Nej.

Räkneexemplet på en dyrare Tesla

Erik: Nej, men nu är det ganska många som sitter i er sits. Om vi bara gör en jättekort utläggning, för jag såg att någon frågade här. En del tänker så här, ja, men den kostar ju bara 95 000 mer nu, fast då får jag faktiskt den här färgen och allting, och så kommer jag få mer begagnat, så det är nog ingen merkostnad, tänker man.

Och då brukar jag säga så här, ja, fast den är faktiskt 95 000 dyrare än samma standardversion i vitt. Och sen är det 4,54 procent ränta i stället för 0, och det är värt ungefär 75 000 på tre år. Men det är ju skärmar där bak. Så då har du, kan man säga, ett handikapp på 170 000 som du ska känna att, ja, men den är ju värd mer. Ja, men den är inte värd 170 000 mer om tre år. Säg att den är värd, vi är jätteoptimistiska, den är värd 70 000 mer. Ja, då har du förlorat 100 000 mer på att välja den kontra den. Och slå ut det på 36 månader, då är det ungefär 3 000 i månaden. Och då blir det så här, vill du åka den nya Junipern för 3 000 mer? Så här kan man räkna.

Jan: Alltså, det är skönt att man mår lite dåligt när du säger så.

Erik: Ja, men det är många som försöker, man försöker lura sig själv, för man vill ha den. Och då tänker man, den är ju värd, fast den är inte värd mer än 70 000 mer. It ain't gonna happen, brukar jag säga.

Elon Musk har alltid varit halvtokig

Jan: Nej, men så kan vi komma till Elon Musk då, för jag anar att den frågan som kommer. Han har inte blivit tokig, han har alltid varit tokig.

Erik: Nej, men det är nog så. Jag satt och funderade, hur länge ska vi prata om Elon Musk? Ska vi ta hela avsnittet?

Jan: Nej, men någonstans får man se.

Erik: Jag har ju hängt med. Jag hämtade ut min första Tesla, och jag är ingen Tesla-fantast, för det första.

Jan: Tesla-fanboy. Förlåt, det du brukar säga är så här, om man hade tagit bort, vad var det du sa sist?

Erik: Om du sätter en bensinmotor i en Tesla, så är den inte så märkvärdig, brukar jag säga. Så får man rätt förväntningar. Däremot har de gett en ganska bra kalkyl ekonomiskt. Jag hämtade ut min första Model S i mars 2015. Så jag har hängt med dem ganska länge och läst.

Och jag skulle kunna säga så här: nej, Elon Musk har inte blivit tokig, han har egentligen alltid varit halvtokig. Han har uttryckt sig klumpigt i flera olika sammanhang, han har pratat om pedofiler i grottor. Så egentligen är det väl mer att det har kommit ut på en annan bredd nu.

Sen tror jag också, jag försökte tänka, hur tänker Elon Musk? Och grejen jag kom fram till: Elon Musk är otroligt krass. När jag utbildade mig till officer och löjtnant, då kunde man välja ett ämne som kallas etiskt bedömande. Det handlar mycket om så här: motståndaren finns i en lada med fem gisslan. Antingen slår vi ut ladan, offrar fem, men då sparar vi 200 liv där borta. Och då fanns det inget svar på vad man skulle göra, utan det var mer att man skulle resonera i sitt huvud.

Elon Musk tror jag ser det som en ren matematisk övning. Jag kan offra 19 om jag räddar 20. Punkt. Och sen lägger han ingen värdering.

Musk, makten och oron

Erik: Och har du en sådan människa, som dessutom, om man tittar på hur han har gjort med Tesla, med SpaceX, med Twitter, numera X. Då är det så här, om jag låter, jag sparkar alla på Twitter, och så ser jag, nej, de där ska jag nog inte sparka, då tar jag tillbaka dem. Och gör man så och sparkar hela de här i USA, så ser man, där dog det faktiskt, ja, men då behöver de pengar, men någonstans kom det att poppa upp, där dog inga människor.

Och vi i Sverige, som kanske är väldigt humanistiskt lagda, vi vill ju inte att någon ska få ett skavsår. För oss blir det otroligt jobbigt att se det. Så jag är orolig på riktigt, för nu är han i maktens korridorer med Trump. Och av de där två tror jag definitivt att Musk är den mer intelligenta, om jag ska uttrycka det så. Men pengar och makt är en rätt läskig kombination, ihop med, som jag sa, offrar jag 19 och vinner 20, så behöver jag inte ens tänka på det. Med det mindsetet blir det ingen rolig...

Jan: Nej, det blir läskigt.

Caroline: Men Erik, jag tänker också så här, att rent bilmässigt är det många nu som inte vill ha Tesla, eller som säger det i alla fall, att jag tänker inte välja det. Kommer det gå dåligt för Tesla?

Lärdomen från dieselskandalen

Erik: Nej, jag tror att, om vi tittar på många bilar, folk förknippar ju, dieselskandalen. Det var inte en enskild person på det sättet som gjorde någonting, men då blev det Volkswagen och diesel. Den dagen dieselskandalen exploderade, stod jag och utbildade Volkswagens säljare i hur duktigt Volkswagen var på miljö.

Jan: Nej, nej!

Erik: Exakt den dagen, det är klockslaget. Och det blev så sjukt, för man var otroligt på många sätt, det skulle vi kunna prata jättemycket om, men i varje fall, det gick över. Du har massa andra kopplingar bakåt, där stora företagsledare har ballat ur, som en del tycker. Men det är klart att det kommer att påverka. Men vi ska inte tro att resten av världen tänker som Sverige. Det gör man inte. Så jag tror att det här är en större grej i Sverige, kanske, än i många andra länder. Men det är klart, det finns ju det. Jag tror att efter ett tag, men just nu är det många som känner det gnagigt.

Jan: Jag kan ibland älska internet, för det var också så här, detta hände när Tesla lanserar sin nya Model Y. Den svänger bara höger. Eller, räckvidden är Berlin–Stalingrad. Det öppnar upp för memes på bred skala.

Erik: Precis, nya modellen i modell-lineupen: N-A-Z-Y.

Jan: Det var lite jobbigt.

Alternativen till en Model Y

Jan: Men jag tänker så här, om vi skulle titta. Det var också en fråga här från Ticker, om bästa bilen i prisklass, där Model Y. Vad är liksom alternativen? Sen blir jag också lite nyfiken, för oss som är kanske en modellstorlek under. Hur ska man tänka?

Erik: Det är ganska vanligt, många vill ha en familjebil, rymlig, gärna fyrhjulsdriven, kanske inte måste, jag vill nog ha en dragkrok på den. Och då landar man ofta i kanske en Tesla-modell, om vi tänker en storlek, för vi börjar där då. Då skulle vi kunna ta till exempel en Toyota RAV4, som laddhybrid, eller en Toyota RAV4 som hybrid. Som inte är laddbar på något sätt, men den går otroligt snålt. Väldigt driftsäker och allting. Den brukar kunna vara ett bra alternativ.

Och sen beror det på om man tänker prisnivå eller kostnadsnivå. En begagnad Skoda Enyaq, för att hålla oss kvar i laddbara bilar, kan vara en väldigt trevlig bil att åka i.

Jan: Vad ligger vi i, typ månadskostnad eller totalkostnad?

Erik: Då ligger vi någonstans vid 7 000, men då blir det tråkiga, jämfört med en splitterny Model Y med 0 procent ränta. Då kanske det bara är en tusenlapp bort. Beroende på vad man får för den. Och då tror en del, delvis tack vare Elon Musk, att det inte ska gå att sälja en Model Y om något år. Det är klart det kommer det, när det kommer till kritan.

Kunden vill ha lägsta möjliga kostnad

Erik: Det är många som hör av sig till mig, och jag håller inte bara på med elbilar, utan med vanliga bilar också. Och de säger ärligt, det här med miljön, det är klart det är en bonus, men det får inte kosta hur mycket som helst. Och en del säger kanske, men du vet, vårt fokus är inte där. Vi vill ha lägsta möjliga kostnad. Så det blir lätt att diskursen, tidningsrubrikerna, clickbaiten, är på en nivå, medan den breda massan kanske inte är riktigt lika.

Men samtidigt, om vi tar just Tesla, Elon Musk, Model Y och allt det biten, så är det de som inte gillar elbilar, de hittar ett nytt verktyg att banka på.

Jan: Och blir hånade på jobbet.

Erik: Men om vi tar, häromdagen på jobbet, han satt och roade sig, han sa, Volvo V60, XC60, V90, han pratade om det, för då satt han med telefonen.

Jan: Berätta vad de kostade.

Erik: Ja, det var ju 650 000 och uppåt för allihopa. Så man kanske har en felaktig bild här inne, vad kostar en Volvo familjebil ny? Och varför, om man kan få en 2023:as V60 med automatlåda, en liten bensinmotor som har gått 4 000 mil, för 300 000, varför ska jag köpa en ny laddhybrid för 600 000? Sen kanske man bara kör 1 000 mil per år.

Hur kategoriserar man kostnadsnivåerna?

Jan: Men hur ska man kategorisera, för det är jag lite nyfiken på. Var är hoppen, kostnadsdrivande?

Erik: Ja, precis. Kan man tänka sig 6–8 000, då är det Model Y, Enyaq etcetera. Är det 10 000 i månaden, då är det EV9. Det jobbiga blir, som jag hjälpte till med igår, jag tittade på en begagnad Skoda Enyaq, så hittade vi en för 349 000, den hade gått 6 000 mil, och så landade vi någonstans på 6 500–7 000. Och så sa vi, men observera, om vi tar den här likadana nere i listan som kostade 380–390, likadan, då är det 9 500. Så bara om du köper fel exemplar, fast av rätt bil, kan du slafsa iväg 2 000 spänn, för att du slafsar iväg 50–60 000 kronor, du betalar för mycket.

Pratar vi begagnade bilar, blir det väldigt mycket att hitta rätt exemplar också. Diffen kan ofta vara, säg 36 000, det är 1 000 kronor i månaden.

Och det finns jättemånga ställen där du har två som i princip ser likadana ut. Årsmodell, mil, utrustning, men ena handlaren tar 36 000 mer. Och det är 1 000 kronor i månaden. Så det är lätt att det kliver snett bara för att man valde fel exemplar, när det är begagnad bil.

Familjebilsträsket och stegen nedåt

Jan: Ska man komma ner under de här, om vi pratar familjebilsträsket, är det en nivå, ska vi komma ner någon tusenlapp mer?

Erik: Och familjebilsnivån, vilket är det vanliga spannet, där du har 80 procent. Då blir det jättestor skillnad om du är privatperson eller företagare. Men om vi tänker bilkostnaden och släpper om finansieringen var bra eller dålig, vi kan ta företagare sen, då är det någonstans kanske 6 till 8 000 kronor för en begagnad, 3-4-500 000-kronorsbil. Alltså en sån vi pratar om, en Svenssonbil. Du kommer inte under 6 på en sådan. Det är inte så vanligt att du kliver över 8 000 heller, men så fort du börjar välja fel exemplar, då kan du vara uppe i 10. För det är inte mer än 60–70 000 fel. Om ni bara tittar, ta en vanlig Volvo V60 och välj en motor, en växellåda och mil, så ser ni differensen på olika exemplar.

Ska vi då kliva ner kanske på 5–6 000 kronor, då ska vi oftast kliva ner i storlek. Det man kallar, det finns olika benämningar, A-klassen, eller vissa i Golf-klassen. Det kan vara exempelvis en Golf kombi, Skoda Octavia, Toyota Corolla. Och då är vi på en bil, kanske några år gammal, som har gått 5–6 000 mil, som kostar någonstans 180–230 000.

För då har vi klivit ner i kapitalkostnaden, vi har klivit ner i försäkringskostnader, vi har klivit ner i däckskostnad, vi har kanske klivit ner lite i bränsleförbrukning, flera små parametrar. Så får vi bort den där tusenlappen, så vi kan vara ner mot 5 000 om vi gör rätt. Gör vi fel är vi på 7 500 ändå.

Småbilar och sky's the limit uppåt

Erik: Och ska vi ner mot 4 000, då måste vi börja titta på det vi kallar småbil, typ en Skoda Fabia, eller kliva på en gammal bil som vi reparerar själva. Och sen, the sky is the limit uppåt.

Många av oss som pratar med, om jag funderar på en Kia EV9, då kan man ofta titta på ordinarie privatleasingpris. Det speglar ofta ungefär verkligheten. Och om jag minns rätt, låg väl den på 11 plus utrustning.

Jan: Ja, jag tror 13 var det när jag tittade.

Erik: Och så ska du lägga på bränslet på det. Det kanske inte är med vinterdäck, det kanske inte är med försäkring. Och så är du uppe i dina 14–15. Så uppåt finns det ju liksom...

Jan: Vad är den roligaste så här dyra bilen folk har kommit med till dig?

Erik: Lamborghini Urus. Nej, det är en Lamborghini-suv. Men den jag faktiskt räknar lite mer på, det har väl varit någon BMW X5 i M-version eller nåt sånt. Någon 1,5 miljoners eller 1,3 miljoners bil. Och då är man ofta en bit över 20 000 i månaden.

Och det är ganska roligt, det finns en sida som heter Carplus. Som är en massa privatleasing via Hedin Bil. Och de har blandat Porsche och sådana i sitt sortiment av märken. Och där kan du se vad det kostar, privatleasing på en Porsche. De brukar vara sorterade i prisordning. Så början är nog en liten Dacia Sandero för en spottstyver. Och så jobbar man sig ner, och så slutar de med en Porsche Taycan för 20 000. Och då blir många så här, men gud, så mycket kan den väl inte kosta? Jo, om du räknar rätt.

Varför branschen döljer prissänkningar

Erik: Sen kan de göra kampanjer, så att privatleasingen blir väldigt billig. Och det här med att det är skakigt på bilmarknaden. Det bilbranschen helst inte vill göra, det är att sänka sitt listpris. För sänker de listpriset, så är ju alla avtal, alla bilar de hyr ut, helt plötsligt värda mindre än kalkylen. För helt plötsligt är prisbilden inte rätt. Alla begagnatlager, alla handlare, ligger fel. Så det man vill göra är att dölja att man sänker priset. Och det gör man genom att baka in det i en privatleasing. Och så ser det jätteförmånligt ut i månadskostnad. Helt enkelt för att man har stoppat in pengar i det.

Ungefär som Teslas nollränta på modellen. Det är värt nästan 100 000 som Tesla har stoppat in för att hålla liv i försäljningen i stället för att sänka priset.

Jan: Men du, du känner ändå oss nu. Vad skulle du, om du skulle gissa, vilka bilar tror du att vi har tittat på? Är det nya bilar eller begagnade?

Erik: Nya, nya. Jag kan inte tro begagnade. Jag tror säkert att ni har tittat på något lite Zeekr X, Xpeng G9 och någon sån, för att den känns lite spännande.

Kina: hur illa är en kinesisk bil?

Jan: Ja, förlåt. Då kan man prata Kina. Kan vi ta Kina, för det var också en fråga här. Kina vill en del lägga ihop ungefär som Elon Musk. Hur illa är det att det är en kinesisk bil?

Erik: Jag brukar säga, jag brukar inte lägga mig i politik, utan det får var och en tycka. Men däremot sitter det mycket kinesiska delar i andra bilar också. Jag brukar mer säga så här, de kan vara hur fina som helst. Men det viktiga är att importören och organisationen finns kvar på den svenska marknaden, om du vill sälja bilen om några år.

Ser vi på Fisker, Fisker Ocean, det var ju ett litet elbilsmärke som byggde sina elbilar i Österrike, hos Magna Steyr tror jag. Jättefina bilar, men han, det är en dansk, han heter Fisker. Han hade kört två gånger i konkurs innan. Och när man tittar på bilen, hur komplicerat de hade gjort det för att bygga den. Där är ju en Tesla motsatsen, den ser man att här är det gjort för att det ska vara billigt. Det här var motsatsen, med så här många veck och pruttlar och grejer, det här måste vara skitdyrt att skruva ihop. Så kändes det, och de gick i konkurs.

Och över en natt kunde du köpa en splitterny, i stället för 650 000–700 000, fick du en för 250 000. Och finns den inte längre, och någon barnsjukdomskomponent havererar, ja, då lär du inte hitta något av den komponenten på skroten heller. Och då står du där med en järnklump för 280 000.

Risken med ett märke som lämnar Europa

Erik: Så det är risken om, säg att du köper ett kinesiskt märke, som funkar jättebra, men man lägger ner i Europa till exempel. Det finns fortfarande i Kina, jättetrevlig bil. Men kör du sönder den, så kommer försäkringsbolagen ha ett helvete att få tag i delar. Försäkringspremierna kommer sticka iväg. Ingen vill byta in din bil. Så det blir en liten, ska du köpa en sån, så ta den gärna på privatleasing. För då tar du mycket mindre risk. Men vill ingen köpa den begagnad, så kommer de ju upp till att få tillbaka den, så då kommer privatleasingen att bli dyrare.

Och så kanske man tittar på hur stor plånbok har mamma och pappa i den organisationen, familjen? Vem står bakom de varumärkena? Är det ett stort, eller är det ett stand-alone-märke där det bara finns en enda person bakom det? Då är det ofta större sannolikhet om det är en stor koncern, att de mäktar med att sprida utvecklingskostnaderna, än om det är någon som har uppfunnit varenda del unik för just den bilen.

Caroline: Det känns lite som när man ska flytta till en bostadsrätt, kolla upp bostadsrättsföreningen.

Erik: Ja, lite så. Så många kastar sig direkt på bilen. Ungefär som att titta, åh, vad fina tapeter! Ja, men har du sett detaljplanen? De ska ju bygga nya motorvägar.

Jan har kollat på allt, men tycker det är svårt

Jan: Men jag har kollat på allt. Jag tycker detta är jättesvårt. Jag har kollat allt från Peugeot, jag har kollat på EV3, jag har kollat, var det inte Fiat som släpper någon ny, liten elbil?

Erik: Men var ni inne på köpa eller privatleasa, eller det som var bäst?

Jan: Det som är bäst. Och där tänker jag också att vi kan ta sidospåret sen med företag, finansiering spelar stor roll. Men vad skulle du tipsa oss om att titta på? Hjälp oss, Erik!

Erik: Det är det jag säger! Nej, men jag skulle nästan vilja se, finns det någon bra privatleasingkampanj på någon mellanstor bil? För då ska man säga så här, mellanstor, då blir man lite mellanmjölk i andrahandsmarknaden.

Vi kan vända på det. Ta min lilla Renault 5, den kostar 40 000, det finns inte en käft som vill lägga 350 000 på en andrabil om ett år. Ingen kommer vilja köpa den av mig då. Så det är en jättedålig affär. Men för den kundgrupp som vill ha en bil på 390, varför ska de betala så mycket för den?

Mellanbilen som faller mellan stolarna

Erik: Och det kan vi nästan titta på, Opel Corsa-e, Peugeot e-208, e-2008, Opel Mokka, sådana här jättevettiga bilar, men idag köper du sådana för 170 000. Det är ingen som vill ha dem. När de kostade 400 000, jo, då ville man ha dem, för det blir en andrabil, men du vill inte betala 300 000, vilket skulle kunna ge en jättebra kalkyl. Då hade det varit bättre med en dyrare familjebil.

Så det är risken, om du går ner och tittar på en mellanbil och en elbil. Då kan det bli så här, jo, men den här tycker folk är för liten att åka till fjällen med, men den är för dyr att ha som andrabil. Och så tappar du kundgruppen som skulle finnas, och då tänkte du spara pengar, och så blev det inte så.

Jan: Jag tycker det är lite jobbigt, att man ska behöva tänka på, finns det en marknad sen när jag vill sälja bilen?

Erik: Det är väl det, om du funderar på att köpa. Då blir det mer så här, ja, men vänta tills den är två år, köp den där som kostade 400 för 200, då får du jättemycket bil för pengarna. Så vill man dra det till sin extrem, då skulle man kunna köpa en Peugeot e-2008, som är en småbil fast lite utdragen. Det gick en helenkel på 165 000, som hade gått 4 000 mil.

Jan: Och vet du vad det sjuka är, apropå att lura sig själv, så är det beslutsfällan. Och detta är väl kanske positivt, men jag är fortfarande kvar i att den gamla Teslan kostar oss 10 000 i månaden. Så när du säger 160, då tänker jag, alltså, det är som hittat, det är ju 16 månader på den gamla!

En billig elbil faller inte så mycket i värde

Jan: Sen har jag räknat, kan du bara avskriva det?

Erik: Nej, men finessen med en sån, om den faller 160 000, då är den värd 0. Hämta ut en bil för 700 000, så kan den falla 160 000 på ett år, och det är helt normalt.

Jan: Nej, men exakt!

Erik: Och det gör också att en sån här för 160 000 kommer inte att falla 160 000 på ett år. Den kanske faller 50 000 på tre år. Och det blir en väldigt snäll kalkyl, för en elbil är ett ganska hyfsat problem. Det är en fransk bil. Eller en Volkswagen ID.3 skulle kunna vara så. Men då vill du hitta dem ner mot 250 000 någonstans.

Jan: Vad sa du, en ID.3 för 250 000?

Erik: Du skulle kunna titta på en Toyota Corolla om man vill ha en kombi. En helt vanlig hybrid.

Jan: Vad är det för hybrid? Är det bensin, el?

Erik: Nej, hybrid ska du tänka annorlunda. När de heter bara hybrid, det är en snål bensinmotor. Och det är nästan Toyota. I branschen pratar man om laddhybrid. Det är en hybrid där du kan ladda batteriet via att stoppa en sladd i väggen. Men en hybrid är helt enkelt att man har fått en fantastiskt låg bränsleförbrukning i en vanlig bensinbil. Och en sån kan du få, en 3–4 år gammal som har gått 4–5 tusen mil, för 230 000. Och då har du en kombi.

Tipset: titta på en gammal bils andrahandsvärde

Erik: Och det roliga är, om man funderar själv, hur kan jag göra, vad vill hon ha? Titta på sådana här, om de har funnits, en Corolla eller Golf. Vad kostar en 10 år gammal som har gått 10 000 mil? Och är den väldigt bra betald, kontra den nya, det är ett tecken på att den har väldigt bra andrahandsvärde. Då ser man, här vill jättemånga ha en sån, även fast den är 10 år och har gått 10 000 mil. Ja, men då kommer nog min också vara attraktiv då.

Jan: Men du, får jag bara fråga. Det kändes ett tag som att vi var på väg mot elbilar, alltså att det skulle bli fler och fler elbilar. Men nu känns det som att det har stabiliserat sig på något vis, att elbilar samexisterar med bensinbilar.

Erik: Nej, jag skulle nog säga att vi är lika mycket på väg, men hela bilbranschen har haft en dipp i allting. Och det har också gjort att bilbranschen hade trott att det skulle fortsätta accelerera. Och nu är det mer en liten paus. Då har bilbranschen börjat bli nervös, för man ligger fortfarande kvar, vi har inte riktigt dragit i nödstoppen på all bensindriven utveckling. Ska vi kanske köra några år till för att se vad som händer? Men jag har svårt att se att, om vi säger om tio år, det kommer vara någon stor grej med rena bensin- eller dieselbilar.

Den stora pengen är att äga bilen, inte att köra den

Erik: Samtidigt har vi att laddhybriderna börjar få längre räckvidder idag. Så de blir kanske lite mer, jag kan åka väldigt mycket på el. Men då lurar sig många och tror att vi har jättestora pengar i att åka på el. Men de stora pengarna är att du överhuvudtaget har köpt bilen och ställt den i garaget. Jag beskrev det någon gång så här: hur många hundralappar kan du gå ut och stoppa i brevlådan varje dag bara för att den står där, om du inte kör en meter?

Om det är 3 000 i månaden på 30 dagar, då är det en hundralapp om dagen i den här brevlådan. Och är det 6 000, så är det 2 000.

Jan: Eller en hundralapp om dagen.

Erik: Precis, och då är det en tvåhundring om dagen utan att ens ha öppnat garageporten och kört ut den. Om det då kostar 6 000 plus drivmedel.

Jan: Exakt.

Erik: Och det är då det börjar bli det här med att hyra, eller åka taxi, eller en fin cykel. Det börjar bli billigt, det här med hur man bär sig åt nästan.

Jan: Ja, men exakt. Ja, men bra, så en ID.3 runt 250 000, Corolla hybrid. Vad hamnar mer i den kategorin?

Skoda Octavia och privatleasingerbjudanden

Erik: Nej, men så tänker jag bara, en liten lurig grej med ID.3:an, det är att inte kunna ha takbox på den. Jag köper en liten bil och så tar jag takbox där jag åker långt, men det kan du inte göra med den. Jag gillar ju Skoda Octavia som bil. Det är en mellanklassbil. Man kan ta en Volvo V60 begagnad.

Alltså nya bilar, då ska du leta efter privatleasingerbjudanden. Och då ska man säga, det om det idag, idag är det ofta väldigt korta kampanjer där, biltillverkarna är osäkra på marknaden, de kanske står med ett lager av bilar. De vill inte rasera, de vill inte gå ut på stora, breda kampanjer som gäller flera månader, utan då testar man kanske 200 bilar till ett lågt pris för att se vad som händer. Och genom att det bara är 200 bilar, har de kontroll budgetmässigt, hur mycket pengar har vi stöttat, för det gäller bara 200 bilar.

Och då kan det bli sådana här helt sjuka kampanjer. Mercedes EQE SUV, för 6 500 i månaden, som vissa hade i höstas, om man var snabb och fick tag i. Och det var ganska få bilar. Och då brukar jag säga att det är bra om man har varit och visat sitt intresse hos bilhandlaren, så ploppar det upp något sånt. Då kanske de lyfter telefonen och säger, du, nu Jan, har vi fått hem en sån här, ska du ha en sån? Det blir en blå utan dragkrok om du ska ha en.

Det är svårt att sitta och vara lite halvengagerad och tro att sådana här sparvar i luften bara flyter förbi och att det bara är att ta en.

E-Niro: den problemfria begagnade elbilen

Erik: Som det var lite när det var elbilarna, kanske med bonus och heta leverantörer. Fick du bara tag i en, så var det bra. En e-Niro begagnad. Alltså de gamla, från 2020 och framåt, när de har trefasladdning och appstyrning, för det vill ni ha. Den är allmänt känd, det är inte så kul bil. Den är lite småbullrig, lite plastig, men den gör jobbet jättebra. De är kända för att vara väldigt problemfria, de är eftertraktade. Köp den som heter Plusversion, då får man bättre lyse och grejer. De brukar ligga kring 280 000 ungefär, med låga mil. Se till att de är servade som de ska, då har man sju års garanti. Och där är det supernoga att de verkligen är servade som de ska för att garantin ska gälla.

Jan: Och då köper man dem av en handlare?

Erik: Ja, och det brukar sägas, det är alltid tryggast att köpa en Volvo av Volvohandlaren, Toyota av Toyotahandlaren, Kia av Kiahandlaren. För de har bäst koll på sina egna bilar, de skulle aldrig sälja något skrot som det är fel på.

Jan: Kort kommentar kring EV3:an då?

Erik: EV3:an, nej men, då är vi inne på en ny Volvo EX40, vi skulle kunna vara inne på Skoda. Det finns ganska många i den prisklassen, jättetrevliga bilar, och då ska man leta, men de är lite för nya för att finnas några riktigt bra kampanjer på.

EU:s nya regler som styr körbeteendet

Erik: Och sen kan man säga så här, att EU har infört lite nya regler kring hur bilar ska varna och styra vårt beteende. Så från första juli i år har det hänt ganska mycket. Den ska påpeka så fort du kör för fort.

Jan: Kan man stänga av det?

Erik: Det går inte att stänga av permanent.

Jan: Jag åkte med en taxi. Det var så störigt. Och det går inte att stänga av.

Erik: Och det får inte gå att stänga av permanent. Den ska hålla bilen i rätt körfält, det får inte gå att stänga av permanent. Du har massa sådana här säkerhetsfunktioner som inte alltid har blivit implementerade så himla smidigt. Så att, om man ska uttrycka det rent krasst, jävla plingande.

Jan: Men jag åkte med en taxiförare, jag fick säga så här, åk under 50, för jag pallar inte med det här plingandet.

Erik: Och lite så här, vill du verkligen ha det? Och då kan det vara så här, ja, men jag kör inte för fort. Nej, men det har inte jag heller, men du kör för fort enligt kartunderlaget, som säger vad det är för hastighet där. Och ibland kan den få för sig att det är 50 på Essingeleden, för att det inte ska plinga. Och sen är det framför allt mer eller mindre lätt att stänga av. Och då kanske det är det du vill ha i så fall.

EV3, den gör egentligen samma jobb som den gamla e-Niro, fast i en lite sexigare förpackning.

Det ena är mer den här lite slitna Fjällräven-kånken, och den andra är den här lite snygga, lite fräckare väskan. Men om du ändå bara ska ha en näsduk i den, så är det mer så.

Företagsbil: förmånsvärde och nettolöneavdrag

Jan: Om vi tar nästa grej då, om vi tittar på företag. Nu har vi pratat om det som privat, men kan du göra något kort, om man har företag, hur ska man tänka då?

Erik: Den stora biten är egentligen hur man skattar fram pengar, och då börjar något spela roll som heter förmånsvärde. Förmånsvärde är helt enkelt hur Skatteverket tycker det är värt om du kör bilen, för att använda den privat. Så att någon har gett dig, privatpersonen Jan, rätt att använda bilen privat, då ska du beskatta den förmånen. Och då kan du betala bort det genom att betala in motsvarande, och då gör man ofta det i en form som kallas nettolöneavdrag. Vilket inte har någonting alls med lönen att göra, utan det är för att det ofta görs på lönebeskedet, på nettolönen.

Så även om man har ett litet bolag, som omsätter 50 000 kronor per år, eller har en vinst på 30 000, så kan det gå bra att ha en bil för 600 000 i bolaget, om leasingbolaget ska godkänna det. För om du betalar för rätten att använda, betalar in förmånsvärdet, gör nettolöneavdrag, då kommer de pengarna in till bolaget, och då förstärker de bolagets resultat, så de täcker kanske bilkostnaden. Så det tycker jag man ska titta på.

Och det andra är att förmånsvärdet på nyare bilar idag, det är inte så stor skillnad, ända upp till bilpriset på 700 000 så halverar man bilpriset om det är en elbil. Så en elbil för 680 000, den räknas som ett förmånsvärde på 340 000. Och då straffas man fortfarande inte lika hårt som om man tar en bensin- eller dieselbil. Och man straffas ännu hårdare med en dieselbil, för fordonsskatten läggs på där också. Tar du en laddhybrid får du inte alls samma nedsättning heller.

Tumregler för bilkostnad i bolaget

Erik: Så många gånger blir det att en elbil, våra politiker har velat stimulera den, och då blir det att skattereglerna är ganska förmånliga, jämfört med andra biltyper. Men samtidigt har man strypt det, så det är högre kostnader idag, oavsett bil, än det var för några år sedan.

Och vill man ge en kort tumregel, kan man tänka sig, en skillnad i förmånsvärde på 1 000 kronor, det är ungefär en tredjedel i din ficka som ägare, om du kan ta utdelning. Så det är ungefär vad det kostar. Har en bil 1 000 kronor mer i förmånsvärde, då kan du tänka att 300 kronor mer i fickan kostar den i månaden.

Och den andra tumregeln, man kan säga lite enkelt matematiskt, är att alla kostnader som uppstår i resultaträkningen på bolaget, de kan du tänka att du har 30 procents rabatt på, för du hade aldrig kunnat få dem. Köper du däck som kostar 10 000, först drar du momsen, och då är de nere på 8 000. Och sen de 8 000 hade du inte fått stoppa i din ficka om du lät bli att köpa däcken. Men då var du nere på 4 000.

Jan: Exakt. Så till exempel i vår situation, hur lutar det? Ska vi ta den här begagnade ID.3:an för 250, eller ska vi ta en ny som känns... Och där ska man också säga att vi har ju en situation där vi tar ut lön till brytgränsen, och vi tar utdelning, så mycket vi kan enligt K10:an. Och man ser också en situation där det utöver det ändå byggs kvar medel i bolaget.

Bolagspengar mindre värda för Jan och Caroline

Erik: Så att för er är bolagspengar mindre värda än för många andra, för ni har inget bra sätt att få ut dem i er ficka. Och det gör att, desto mer, för er väger det mer över att stoppa in till exempel bilkostnader dit. För tar ni dem i bolaget, så svider det inte alls lika mycket som privat. Så för er skulle jag säga, det mesta väger över för att ni ska ta det i bolaget. Oavsett om det är en begagnad, tre år gammal bil, eller en lite nyare.

Jan: Så det spelar ingen roll?

Erik: Nej. Det är bara olika regler för hur man får lyfta moms, beroende på vad det är. Och generellt sett, om vi tar de mer vanliga företagen, den här typiska enmanskonsulten som omsätter 1,2 miljoner per år, tar lön upp till brytpunkten, maxar utdelningen, och sen är pengarna slut. Vilket är ganska vanligt. Då kan man säga att en ny bil oftare är förmånlig att ta i bolaget än att inte göra det. Men där kan vissa privatleasingerbjudanden styra bort.

Och det andra är att en begagnad bil, det är ingen större vinst att ta den i bolaget, men finessen är snarare att du flyttar risken. Om det händer något oväntat, så är det bolagspengarna som tar den smällen, och inte dina privata. Så ofta blir det ändå att man vill ta den i bolaget, även fast man inte tjänar så mycket pengar på det.

Moms och leasing på Blocket

Jan: Och är det inte också någonting, till exempel på Blocket, att man ska kolla att momsen kan lyftas?

Erik: Det står alltid någon sån speciell formulering. Det ena brukar vara att när man anger priset, så anges priset både inklusive och exklusive moms. Då vet man att då är den avlyftbar. Inte alla handlare gör det, men när de anger det, då kan du alltid leasa den.

Och jag brukar säga att finansiell leasing, vilket är det vanliga, det är en sorts avbetalningsköp med ett speciellt regelverk. Och följer man regelverket, så får man som belöning lyfta halva momsen. Och då kan man säga så här, lyfta halva momsen låter ju jättemycket, men å andra sidan är du hänvisad till leasingbolagets betydligt högre ränta än vad du kanske har på dina pengar. Så det jämnar lite ut sig.

Begagnade bilar är det inte alltid man hittar de som går att lyfta moms på. Och är det en bil för 250 000, så är det inte superviktigt heller. För det rör sig om ett momslyft kanske på 20 000. Men du kan mycket väl ha pytsat in 20 000 extra i ränta, kontra om du hade egna pengar att köpa för. Och då har du också friheten att kunna sälja bilen när du vill.

Jan: Ja, men precis. Bra. Vad heter det på svenska? Men på engelska säger man, I can't stress that enough, att prata med dig, för det är stor skillnad. Köpa kontant, privatleasa, operationell leasing eller finansiell leasing. Det skiljer mycket mer än man tror kanske.

Erik: Ja, exakt. Och vissa saker får man inte göra, eller gör man det på fel sätt, blir det jätteknas.

Dolda kostnader i ett privatleasingerbjudande

Caroline: Jo, men det var någonting du nämnde innan, Erik, om det här med att man tror att man får en bil lite billigare. Men sen har de ändå bakat in en kostnad någonstans som man inte ser. Minns du att vi pratade om det? Och jag fattar inte riktigt det. Men det var inte kontantinsatsen vi menade?

Erik: Jo, men jag är med, Caroline. Jag tror att det är precis som du säger, att ibland står det för första förhöjd hyra. Sen ingår ofta, om jag sätter privatleasing, ingår inte försäkring. Och där ingår ofta inte vinterdäck. Inte i det de visar, för det är ett från-pris.

Jan: Exakt. Så om man ser en sån här privatleasing, jag vet att någon sa, tänker du hotell eller resa, lägg på 30 procent. Hur ska man tänka när man ser ett erbjudande?

Erik: Om du ser ett från-pris idag, så tycker jag det är lite synd att det har blivit nästan branschstandard att kommunicera 1 000 mil per år. De flesta kör ju mer. Och vill man tänka, jag som kör 1 500 mil per år, ja, då har du kört 4 500 mil i stället för 3 000. Bara för att göra det enkelt matematiskt, kan du räkna med 10 kronor milen. Lägger du 15 000 kronor, kan du räkna med att de vill ha 10 kronor milen.

Vinterdäcken kan du tänka, kostar de 20 000, de tycker de är värda max 5 000 efter tre år. Så då får du betala 15 000. Det är bara att sprida ut på de månaderna du tar. Tar du en dragkrok för 15 000, sprid ut den. Så många gånger tickar utrustningen på på det sättet.

Bränsle och fordonsskatt som glöms bort

Erik: Men sen har du försäkringen, den brukar sällan vara mer än, den brukar ligga mellan 200 och 500 kronor i månaden. Oftast 200–350, för det är bara en halvförsäkring. Sen får man inte glömma bort, framför allt om det är en bensin- eller dieselbil, att sen tillkommer bränslet. Det kan vi aldrig anklaga bilbranschen för, att inte räkna vad bränslet kostar. Det blir fort en tusenlapp i månaden, nästan ännu mer, beroende på hur man bär sig åt.

Den lilla boven, många tappar den, det är fordonsskatten om det är en bensin- eller dieselbil. Det har de lite svårt att styra in matematiskt, jag vet inte riktigt varför, för det hamnar på dig. Och är skatten 6 000 kronor, vilket det kan vara på en ganska liten, mediokerbensinbil idag, det är en femhundring i månaden. Är det en diesel, kan det fort vara 12 000, ja, då är det 1 000 kronor i månaden, bara i fordonsskatt. Eftersom det är nya bilar.

Så man måste titta, okej, jag ska göra pyttipanna. Ja, då kan jag inte bara köpa potatis, jädrar vad billig potatis. Ja, vilken billig pyttipanna! Den blir jävligt tråkig. Du måste köpa de andra ingredienserna också, ha koll på receptet, vad som ingår, och då först kan du se vad hela maträtten kostar.

Jan: Alltså, om jag går ner till Kia, hjälper de mig med det?

Erik: Ja, allt utom bränslet.

Jan: Ja, okej.

Erik: Däremot lägger de inte in det i någon snygg uträkning, utan då får du tänka, okej, till det här. Men ofta, som jag säger, det är inte jättesvårt, och du kan avrunda ganska grovt för att få en hum om det.

Frågor från communityn: bränslepriser och EU-direktiv

Jan: Bra, jag tänker, ska vi ta lite sådana frågor? Nu var vi inne på bränsle här. Mikael säger: kanske inte den mest spännande frågan, men kan ni be Erik titta i spåkulan vad gäller bränslepriser och resonera? Och det är mycket det här EU-direktivet, för SEBKAB skriver också, det pratas mycket om EU-lag 2027.

Erik: Förlåt, jag har ingen koll. Nej, men man har beslutat att man vill trissa upp, en sorts miljöuppräkning, där man vill att priserna på bränslet, alltså diesel och bensin, som man anser inte vara miljövänliga, ska bli dyrare. Och i ett extrem-case vill då en del påstå att vi kommer ha ett bensin- och dieselpris på 35 kronor om några år. "It ain't gonna happen", kan vi säga. Det kommer inte att hända, lugn.

Det ena är att de som driver den här tesen kan vara världens trevligaste människor, men de kanske har en agenda, att man vill skapa lite extrema, lite spetsiga uttalanden för att få lite mediatid. Det är rubriksättare som vill att vi ska klicka på rubriker. Så det är det ena.

Men varför jag inte tror att det blir så, det har egentligen att göra med att det här är något som politikerna ska driva igenom. Och bakom politikerna står väljarna som ska rösta på de politikerna. Och jag har svårt att se ett val, oavsett var vi är, där det finns en politisk majoritet för att vi om några år ska ha ett bensin- och dieselpris på 35 kronor i EU.

Det kommer att vara så mycket koskit på trappan till parlamentet i Frankrike, så det står härliga till.

Ingen bred väljarbas för 35 kronor per liter

Erik: Det är ju inte bara vi, lilla Sverige, i den här dammen. Och jag tror att det inte finns en bred väljarbas för att driva igenom det till den nivån, helt enkelt. Därför tror jag inte det kommer att hända. Och sen har du oljepriset på det, som kan förändras. Men jag tror att den politiker, oavsett land, som skulle säga, jag tycker vi ska ha det, rösta på mig, den har väldigt svårt att bli vald. Sen kanske ambitionen är superbra. Så det handlar inte om att jag inte tycker att det vore bra. Utan bara rent krasst, jag tror man inte kommer kunna ge det.

Men vi får nog räkna med att om fem år kanske vi har ett bensin- och dieselpris på 25, 27 kronor. Och vi får också tänka, i Sverige har vi de politiker vi har troligtvis ett och ett halvt, två år till, ungefär till nästa val. Så närmaste två åren, vad jag vet, finns det inget intresse av att trumfa igenom de här miljösubventionerna igen. Sen efter nästa val, då kan det vara en helt annan situation. Men jag tror fortfarande att det finns en sorts spärr för hur mycket man vill gasa på.

Jan: Precis.

Erik: Så att, SEBKAB, behöver jag sälja min bensinbil för att inte förlora på det? Nej. Och sen kan man säga, SEBKAB, du har troligtvis inte en splitterny bensinbil. Däremot kanske jag skulle tänka mig för att springa och köpa en splitterny sån.

Jan: Varför inte köpa en begagnad då? För den har ju också fallit i värde, så har du en bil för 150.

4,2 miljoner bensin- och dieselbilar i Sverige

Erik: Hur ska jag elakt säga så här. Vi har ungefär 5 miljoner bilar i Sverige. Idag har vi ungefär 450 000 elbilar, 350 000 laddbara bilar, alltså 800 000 laddbara bilar. De andra 4,2 miljoner bilarna är bensin- och dieselbilar. Så många får hålla tillgodo med bensin- och dieselbilar, framför allt i lägre prisklasser, vare sig man vill eller inte. Så det kommer finnas en stor grupp som glatt vill köpa det, ungefär som idag. Det kommer inte att hända något drastiskt jättesnabbt.

Jan: Precis. Bra. Mattias undrar också, när tror du att de sista fossildrivna bilarna kör runt?

Erik: Alltså, det finns ju fortfarande de som kör runt med gengasaggregat. Vi ska nog tänka, det finns ju, gasolbilar kan du köra fortfarande. Man får skilja på när vi tror att det inte säljs nya längre, och när de körs. För jag tror att man kommer köra entusiast-bensin- och dieselbilar även om 30 år. Men det kommer inte vara vardagsbilar, för man kommer inte vilja ta den ekonomiska smällen, helt enkelt. Och jag tror att det kommer göra att om kanske 10 år finns det en väldigt låg efterfrågan på att köpa en ny bensin- eller dieselbil. Kanske redan om fem år, beroende på vad som händer med elbilar.

Jan: Nu pratar vi om väst, västvärlden. Jag tänker att när vi har varit i afrikanska länder, så är det jättemycket gamla bilar. Förmodligen då från väst. Jag vet inte, kommer de ens ha råd att köpa bensin till dem?

Afrika och Kina hoppar över bensinbilen

Erik: Här lurar man sig lite själv. För man tänker, om vi backar bandet med telefoner, det blev aldrig några kopparledningar i Afrika. De hoppade på mobiltelefoner direkt. Indien likadant. Och likadant, varför ska de i Afrika hålla på med bilverkstäder, bensin och olja? De som har så gott om sol och kan ha solceller, ladda elbilar som behöver mycket, mycket mindre service. Varför ska de hoppa på bensin- och dieselbilar med så väldigt stort servicebehov?

Jan: Ja, den tanken köper jag absolut. Men hur det ser ut i verkligheten är väl att de får bilar från oss. Just nu är vi i en sån fas, och det skickas dit och allting, och i Kina.

Erik: Men det här har börjat synas även på sådana här små, vad säger jag, rickshaw eller tuktuk och liknande. De har insett att det är mycket bättre att jag kör en eldriven sådan.

Jan: Men det finns ju jättebilliga elbilar i Kina, om jag förstått rätt.

Erik: Jättebilliga elbilar. Men de kommer aldrig till Europa, för vi hade aldrig accepterat antingen standarden, krocksäkerheten eller komforten.

Jan: Nej.

Erik: Men någonstans, idag kan du köpa en begagnad e-up från 2013 för 85 000. Som är likadan som jag åker i, fast jag har lite bättre räckvidd. Fantastiskt trevlig bil. När det börjar komma elbilar för 30, 40, 50 tusen, varför ska du lägga hela leveranskedjan på att köra ner en gammal dieselbil, om du i stället kan köra ner en elbil till Afrika? Jag tror att vi lurar oss själva när vi tror att Afrika, Indien, Kina ska igenom någon sorts 40 år med bensinbilar innan de hoppar på elbilar. För de hoppade aldrig på telefontrådståget.

Kinas elbilsmarknad

Caroline: Men vet du hur det ser ut i Kina? För vi vet ju inte.

Jan: Det enda som plötsligt, jag blir ju överraskad, du vet, Frejas tränare hade en jättesnygg Xpeng, och så var jag så här, gud, vilken snygg bil, en Xpeng G9 eller vad den hette, och sen plötsligt dök det upp BYD och sen Nio.

Erik: Alltså elbilar, eller bilar, har ju funnits väldigt länge i Kina, men de har inte kommit hit mycket, faktiskt på grund av avgasreningskrav och krockkrav. När elbilar kom, då försvann ju hela diskussionen om avgasreningskrav. Så då öppnades det upp att man kunde börja mycket mer. Så elbilar har varit stort, men jag är dålig på procenten, hur mycket, men det finns väldigt många kinesiska elbilstillverkare.

Vi tycker att det är ganska okänt, det har precis kommit i Sverige nu i några år, men det är ju världens största elfordonstillverkare sen väldigt många år. Så det finns mycket. Men jag tror att de här länderna kan ta genvägen och hoppa på elbilar, men de hoppar inte på Tesla Model Y, Volvo EX60, Skoda Enyaq, Kia EV9. De ska kanske hoppa på en elbil som kostar 200 000 ny, och begagnat, som kanske bara är exporterad dit för 30 000.

Jan: Exakt. C-punkten undrar, finns det någon elbilsteknik som är värd att vänta på? Eller man pratar om att det utvecklas fort?

Batteritekniken: små steg, inga genombrott

Erik: Det var roligt, någon annan hade skrivit att han tycker inte att det händer någonting. Jag tycker att de skulle prata med varandra, så skulle vi komma fram till... Nej, men så här är det. Ficklampstekniken har inte gått framåt. Visst, den lyser längre, men det är samma ficklampsteknik. Det är inte så märkvärdigt som folk tror, och det är inga tekniskt stora genombrott på väg.

Eller säg så här, innan du kan köpa en bil med någon helt annan batteriteknologi hos din lokala handlare, till en betydligt bättre peng än vad den kostar idag i en vanlig bil, det kommer att dröja lång tid. Däremot, innan du kan köpa dig en specialbil i en specialversion, det finns det redan i praktiken. Men det handlar om att man inte tar de stora stegen i forskningen, utan det är små, små steg.

Och visst, det kommer säkert komma en vacker dag. Men skulle vi tro att det kommer om två år, då skulle vi redan se det på ett annat sätt idag, i vissa specialmodeller. Och vill du åka elbil de närmaste tre åren, då är det nog ungefär det vi har att välja på.

Jan: Exakt. Jolle hade faktiskt en fråga som jag själv inte hade tänkt på, men som jag gillar. Han säger så här: hur ser du på framtiden för bilpooler i de större städerna i landet? För nu, när vi sålde bilen, anmälde jag mig direkt på Volvo on demand. Och så bokade jag den nu när vi ska på skidresor, och sen fick jag så här, la de ner. De la ner! Och många andra.

Bilpooler och delningsekonomi

Jan: Så jag upplever till exempel i Malmö just nu, jag tror inte ens att det finns, finns det GoMore eller så, men det finns inte jättemycket som det fanns innan.

Erik: Nej, hur ska man uttrycka... det där är ju också, om man ser delningsekonomi, ibland vill jag dra ihop alla de här, på sätt och vis prata om gigekonomin också. Är det så galet och billigt att åka med en Bolt, med en förare, varför ska jag då hyra en bil och parkera den och greja? Och dessutom vara rädd vid upphämtningen, som jag upptäckte, om du repar den så är det ditt fel, så ska man gå och filma bilen och föraren.

Sen kan man säga så här, man undrar ju ibland när man ser de här priserna, hur mycket skatt betalas det här då? Så någonstans tror jag att det kommer komma mer. Men vi har också en sorts besvärskonto. Hur långt bort får det vara till en sån här pool? Och sen tror jag, om vi skulle spola fram bandet 15 år, ja, då kanske självkörande bilar, det är bättre att ringa en sån än att jag ska gå dit och hyra den.

Det har funnits car sharing med Sunfleet i många, många år, men jag upplever att den har exploderat lite, tycker en del, de senaste åren. Det är egentligen utvecklingen av apparna, att det var lättare att sprida det. Men jag tror egentligen inte att det är det som har gjort att det har blivit större. Bilar har varit billiga, de företagen har kunnat köpa bilar billigt och ställa ut dem. Jag är inte riktigt säker på att det kommer fortsätta, att de kommer kunna köpa bilarna så billigt och ställa ut dem på attraktiva platser.

Förhoppningen kontra ekonomin i bilpooler

Erik: Och apparna finns ju redan, och numera vardag, så nu ringer vi kanske en Bolt eller Uber.

Jan: Jag önskar att det var bättre, det är en sjukt bra idé i teorin, men jag insåg själv när jag skulle använda det, jag drog mig för det. Vi går och hyr en för att köra Freja till träningen, för att det var så här. Och det är också en för stor ekonomisk grej, du ska betala 200 spänn för att köra omkring i något som kostar 600 000. Alltså, hur många gånger ska vi kolla, och vem ska tvätta den, och vems fel var den här repan? Det är en förhoppning som nog inte riktigt, för vi vill ju inte betala tusen spänn.

Erik: Nej, nej, nej.

Jan: Där dog det ju liksom.

Erik: Exakt. Och då blir det, tror jag, rent matematiskt, en sorts förhoppning som har drivit fram det. Och jag tror att Volvo on demand lägger nog helt enkelt ner på rent kommersiella grunder.

Jan: Ja, men det gjorde de.

Erik: Det tjänar inte nog med pengar, punkt.

Jan: Ja, exakt. Men du, Victor ställde också en jättespännande fråga, hur rädd ska man vara om sin bil? Jag tyckte den var jättefin.

Hur rädd ska man vara om sin bil?

Erik: Jag säger så här, ska du privatleasa en bil? Jag ska inte säga att du ska vara rädd om den, men du ska fundera så här, har jag kontroll på min omgivning? Står jag där folk slänger upp dörrar? Har jag barn som kan... Och då brukar jag säga, barn är som störst gangster i det här avseendet mellan två och fem år. De vill ha med sig pinnar, stenar, dricker choklad, lägger bananen bredvid sig, hela kittet.

Köp en sån här billig skydd på Biltema och lägg över sätet bara, så är det ingen fara. Och att man inte sparkar skorna. Min bil jag kör just nu, det är en sån där de har haft barn och grus under skorna, så båda baksidorna är sönder. Det kostar 7 500 att laga, eller fara till ett företag som fixar till det för 4 000, alltså då målar de dem egentligen. Och det är en smäll du kommer få ta antagligen, om du lämnar igen den så.

Så har du en ny bil som du i praktiken hyr, om du är en sån som känner, jag vill bara kunna stoppa in plankorna och barnen och allting, då är det nog ofta bättre att äga det. Och det är dumt att göra det med en splitterny, dyr bil. Välj något som är lite risigt från början. Det gör ingenting.

Det är ju som med telefoner. Efter en vecka tappade jag ner den och spräckte glaset. Men för mig är telefonen bara ett ringa- och surfaredskap. Så låt det vara.

Bucklor, repor och risiga bilar

Erik: Och då kanske du ska ta det och känna, nej, men det får bli bucklor och repor, jag spänner fast granen på taket. Men du ska också veta, skulle du sälja den, så är det ganska många kunder som inte är så sugna på det. Men ska du inte sälja den...

Caroline: Ja, förlåt. Säg klart.

Jan: Har du fått skjuts av någon i någon bil någon gång som har varit riktigt så, ligger massa colaburkar på golvet?

Erik: Jag ska inte säga några namn, men jag vet någon i släkten.

Jan: Nej, men jag tänkte att då köper du. Det är lite skönt, för då behöver inte jag vara så rädd för att jag kommer skita ner i bilen.

Erik: Nej, men du vet sådana här som handlar på McDonald's, så man har ätit klart och bara släpper det i baksätet på golvet. För det är gummimattor där, så det är ingen fara. Men det ryms där. Och jag har sett de som kör med granar och plankor surrade mot själva taket och bilen.

Och något som stör mig mer, det är på de parkeringar där folk står och lastar in barn, och slår upp dörren där bredvid och står med rumpan mot dörren. Jag hade en gång, det var en äldre dam, vi stod ganska nära varandra, och hon slog upp sin dörr i min bil. Och det var inte supertrångt. Då sa jag så här, vänta, så kan jag flytta min bil, lite ödmjukt. Nej, nej, men det är ingen fara. Det här går så bra. Hon förstod inte vad jag menade, så kan jag flytta min bil, så det inte blir att slå upp den i min dörr.

Jan: Va? Jag trodde inte folk gjorde det.

Normalt slitage och privatleasingens regler

Erik: Även om vi hade den risigaste Volvo när jag växte upp, och det var hål i golvet, så fick vi inte slå upp dörren på någon annans bil, och speciellt inte för att vår egen bil skulle få repor. Jag byter bil så ofta så jag vill inte att det ska vara så mycket bubblor. Jag tittar gärna in i bilen bredvid. Ser jag en barnstol där, då ställer jag mig någon annanstans. Egentligen kanske inte för att föräldrar är ovarsamma, men man kanske är stressad, barnet öppnar dörren själv, man ska hjälpa dem att spänna fast. Man märker inte att man står med höften mot dörren.

Jan: Men vet du vad? Det var någon som skrev till mig i forumet också, att om du köper en bil där du är jätterädd för det här, så har du köpt en för dyr bil.

Erik: Jag tycker också att det är rätt tanke. Om du inte vill behöva vara rädd för det här, då kanske det är lika bra att ta en som det finns några bucklor för, för du köper en billigare. Klädseln, om du är sån som sitter och dricker kaffe och spiller, köp en överdragsklädsel. Har du barn i baksätet, köp en sån du lägger under barnstolen, så när de tappar sin banan och macka med marmelad, så hamnar den på den. Och så häng ett sånt här skydd över baksidan av stolen, så kan de sitta och sparka där, det gör ingenting.

Och jag tycker att man ska känna efter hur man vill använda sin bil. Om man vill slänga in något där bak, om man är på vildsvinsjakt och bara öser in. Det har vi inte pratat om i något avsnitt. Men det finns en värdeminskningsparameter i det, helt klart.

Stenskott och besiktning vid återlämning

Jan: Men Daniel säger också så här, att det står ju alltid normalt slitage, och han skrev också att det verkar vara vissa bolag som inte accepterar stenskott i fronten alls. Vilken bil har inte stenskott i lacken? Vad bör man räkna med? Vad ska man vara rädd för? Ska man ha en budget för det?

Erik: Jag tycker det är lite överdrivet. Det var lite mer diffust när privatleasing kom igång för ganska många år sedan, tio år sedan. Idag har de flesta sådana här foldrar ganska tydliga regler. Okej, så här stora repor accepterar vi, med bildexempel och allting. Det kan man ladda ner hos LeasePlan, eller hos Volkswagen, och se vad som gäller. Och stenskott accepterar man, men inte hur många som helst. Jag tror man brukar säga, ett litet märke per panel, men du får inte ha tio märken på en dörr.

Men sen är det klart, är det till slut någon person som ska besikta det här och bedöma det, och de bedömer ju olika, men de har ofta en guide de ska gå efter. Sen är det också, i bättre tider, där bilhandlaren bara, ja, men vi tar emot den, du ska ju köpa en ny bil. Då kanske de är lite mindre kinkiga än i dåliga tider, där, jäklar vad vi går back på den här bilen, är det någonting som inte är vårt, det är vi faktiskt enligt reglerna.

Och det kanske också är den här personlighetstypen, hur rädd ska man vara för sina skador? Har en sån hyrt bilen väldigt billigt, för det var därför de hyrde den, och så tycker de, men vadå, det är väl klart det ska vara lite buckligt på den. Nej, men det var inte riktigt så.

Sällan dyrt att lämna tillbaka

Erik: Men jag skulle säga så här, normalt sett är det ganska ovanligt att man hör de som får betala mer än 10 000. Det är faktiskt ganska ovanligt att man får betala något överhuvudtaget också. Utan det kan vara, den här dörren var lite för mycket, du har skrapat lite här, vi måste lacka om någon grej, och det kostar 5 000. Men det finns ofta, och då kanske man ska jämföra med sig själv, tycker jag det här är onormalt? Så att man liksom fasar ihop sin syn med den här broschyren. Är det här jag, är jag rött eller grönt? En grön bock eller ett rött kryss, är jag grön eller röd?

Jan: Precis, bra. Sista frågan, som jag tänker från läsarna, sen har jag en sista fråga själv. Rydberg, har du någon kommentar på nyheten om Skatteverkets syn på företagsleasing, momsdrag och utköp?

Erik: Har jag också missat? Nej, om man säger så här, det där är en fråga som har att göra med rätten att lyfta halva momsen vid leasing på bilar. Den där frågan ploppar upp lite nu och då genom åren. Hela billeasingbolagsbranschens fundamenta och grund ligger i att du, genom att leasa, får lyfta halva momsen.

Så generellt sett, det har med avtalsutformning att göra, hur det är skrivet och grejer, jag är inte orolig alls för att man inte ska få lyfta halva momsen. Det som har kommit nu är någon sorts ställningstagande, det är inte riktigt prövat, men det är någonstans lite extra förtydligande. Det handlar mer om hur leasingbolagen sen ska skriva i sina kontrakt, för att det ska bli rätt. De är duktiga och proffs på det. Så jag tycker att du som företagare inte behöver fundera. Gör du en normal leasing hos ett normalt bilmärke via deras leasingbolag, så är det inga konstigheter. Lyft du din halva moms, och det kommer nog ganska säkert att gå igenom vid en revision.

Vad ska ingå i en bra bilförsäkring?

Jan: Ja, men superbra. Leo på Instagram, vad måste ingå i en bra bilförsäkring?

Erik: Är det det här klassiska, jag brukar säga kring försäkringar, välj ett stort och känt bolag. Det som måste ingå enligt lag är trafikförsäkring. Jag brukar säga så här, bilar under ungefär 70 000, de kan man börja fundera på, ska jag ha dem helförsäkrade eller inte? Men jag tycker fortfarande man ska ha halvförsäkrat, för då täcker man stenskott i rutan. En del säger, jag kör så försiktigt, jo, men det gör du, men stenskott, eller att köra på en älg, det har ju inte att göra med om du kör bra eller dåligt. Och vagnskada, det är ju helförsäkringsbiten.

Folk har nog inte riktigt förstått hur dyrt det är att reparera bilar idag. Det var ju bara en liten buckla, och så lyktan. Ja, fast lyktan kostade 17 000 till din bil, tyvärr. Där dog kalkylen.

Jan: Nej, men lite så här, jag köper en på skroten.

Erik: Jo, men det kan du ju göra. Men, vad frågar han? Vad borde ingå i en bilförsäkring? Jag brukar säga, det gäller försäkringar, är det en bil över 75 000, ha en helförsäkrad, tycker jag, kolla runt, kolla tre ställen. Kolla de som hänger ihop med bilmärket. Det kan till exempel vara Volvia till Volvo, eller Trygg-Hansa till Tesla, eller vad det nu är. Det är det ena stället, och så kollar du där du har din bolagsförsäkring eller privata försäkring, det vill säga där du redan är kund. Och så kollar du ett ställe till. Då tycker jag att du har kollat runt lite.

Stora kontra små försäkringsbolag

Erik: Sen väljer du, de stora blir du aldrig lurad av, eller hur man ska uttrycka det. Det kan du bli av de små. De stora har i regel inga konstigheter för sig. Väljer du någon av de små, då blir det ännu mer viktigt att läsa. Och så kanske titta på de här tilläggen. Vill jag ha hyrbilstillägg? Ja, men det kanske du vill ha på första bilen i familjen, men det kanske inte är viktigt på andra bilen. Så lite så här, välj försäkringsdelar utifrån, vad ska hända om du krockar, om det händer något? Kan jag vara utan bilen ett tag? Har jag råd med smällen? Är det viktigt att jag får en hyrbil eller inte?

Och sen sist det här, vill du ha ett levande maskinskademoment, så kolla på mil och år. Och då kan det vara så att det är ett visst skydd med grundförsäkringen, och väljer du stor, så har du ett utökat skydd. Ja, men då kanske du ska välja det sista året du kan, för att fortsätta med skyddet ett eller två år till.

Jan: Precis. Ja, men det är superbra. Caroline, har du någon fråga?

Caroline: Ja, men jag tänker att det känns som att det är så supermycket att tänka på. Du byter ju bil jätteofta, Erik. Hur tänker du? Pysslar du med de här grejerna hela tiden? Alla de här detaljerna, hur du finansierar och försäkringar och så?

Eriks knep: byt bil ofta och rätt

Jan: Det roliga är att, Erik, vi har ett sånt premiumavsnitt på Patreon där du också säger att det ointuitiva är så här, att om man ska köra bil typ gratis, som vi döpte den föreläsningen till, så är det så att då ska man byta ofta. Jätteofta. Vilket är helt sjukt.

Erik: Och det handlar helt enkelt om att du har en sorts stegvisa kostnader, däcken börjar bytas med vissa intervall och allting, och då gäller det att hoppa på och ha så få stegvisa kostnader som möjligt. Och sen köpa den när den är lite för billig, och sen kunna sälja den till normalpris. Men den får inte falla någonting under tiden, den får inte gå sönder, den får inte förservas, och sen gör du om det. Och så läser du in det på Nobel, så du vet att det här är billigt. Det är lite det.

Bil ska man se som ett litet, är jag inte intresserad, men krångla inte till det för det då heller. Så då kanske, kolla på en privatleasing, ja, i dåliga tider framför allt. De här etablerade märkena är lite tryggare just för att de är etablerade och har funnits länge. De kanske också är lite tråkigare, så är det. Men blir det skakigt, då är det oftast skakigare på nya märken.

Jan: Men ska du säga så här, där vi är nu, 2025, nu spelar vi in detta i början av februari. Är det så här, avvakta till sommaren? För du sa ju också så här i september, avvakta, att rätt sak att göra nu är att sitta still i båten.

Sitt still i båten till efter sommaren

Erik: Ja, för så är det. Just nu sitter biltillverkarna, de har inte ens fått ihop sina bokslut för 2024 än. Så de sitter just nu och tittar bakåt. Alla åtgärder man vill vidta, de har man inte kommit till skott med. Så nu ser vi nästan, pratar vi de här utsläppsböterna, så börjar de inte se vad som kommer att landa det här året, och det ser de inte efter en månad. Det ser de kanske fram i augusti. Så någonstans kan du vänta till sommaren, eller ännu hellre efter sommaren, så är det nog bättre förutsättningar då.

Men du ska inte tro att du kan sitta hemma i soffan och att de kommer sväva förbi dig med erbjudanden. Utan du kanske måste ta kontakt, och prova, och vara lite på hugget på de bilar du funderar på. Och sen kommer en kampanj på 300 bilar, och så väljer säljarna att, ja, men då ringer han dig, för nu har vi fått in en sån där. Så ta kontakt och prata med dem, säg, jag letar efter en sån här, jag är i den här nivån. För det är klart, säljarna är lata som alla andra. Kan de göra tio snabba affärer på tio telefonsamtal, så gör de glatt det. Så hjälp säljarna att kunna göra ett lat jobb, då kanske du också vinner på det, om vi tänker privatleasing.

Jan: Så Caroline, vi ska åka till Kia, och Skoda, och Volkswagen.

Caroline: Ja.

Erik: Och har man riktat in sig på, vi säger en Kia, så hjälper det inte att åka till fyra stycken Upplands Motor. För det är ju samma ägare. Det är som att fråga fyra tvillingsystrar om jag ska gå ut med dem. Det blir inget bra.

Gå till olika kedjor av samma märke

Erik: Du behöver gå till en annan kedja, för då kan de ha olika förutsättningar, olika lager, plus att då ser de inte att du provkörde hos den andra. De sitter inte ihop, för de är internkonkurrenter.

Jan: Ja, precis.

Erik: Så ska du kolla på ett märke på flera ställen, då är det inte lönt att gå till fyra som heter likadant.

Jan: Nej. Men super. Bra, då har vi en plan, Caroline, tänker jag. Sex månader till. Hur känns kalkylen nu? Hyrbilar, alla varianter, kontra... Vad säger du, Caroline?

Caroline: Jag vet inte. Alltså, det känns bara trist just nu att inte ha en bil. Besvärskontot är högt just nu.

Jan: Ja, besvärskontot är högt.

Caroline: Jag fryser hela tiden när jag cyklar. Men vi cyklar, jag cyklar ganska mycket.

Jan: Ja.

Caroline: Så det är väl nog bara en bekvämlighetsgrej. Vad säger du, Jan?

Jan: Ja, men besvärskontot, absolut. Och då ska vi ändå säga så här, vi ska inte sticka under stol med att vi lånar mammas bil ett par dagar i veckan. När hon inte behöver den.

Caroline: Precis, när hon inte behöver den.

Vad behöver vi egentligen?

Jan: Men det jag insett var ju så här, nej, vi behöver inte en 800 000-kronorsbil.

Caroline: Nej, det behöver vi i alla fall inte.

Jan: Vi behöver ingen stor bil heller. Jag tror att det enda som skulle motivera oss idag att köpa en större bil än vad vi egentligen behöver, det är det där, kundgruppen är större sen. Men egentligen, hade jag bara kunnat starta värmen på distans, så hade jag varit nöjd med ganska lite.

Caroline: Man kan ju också hyra en bil i sex månader, typ från oktober till mars, då det är jobbigt att cykla. Och sen cyklar man på sommaren. Jo, jag betalar kanske 10 000 i månaden de sex månaderna, men de andra betalar jag bara tre, då blev det halvbilligt.

Jan: Precis. Det har varit sjukt bra att göra det experimentet, för det har kastat ljus på det här. Vad har vi för krav egentligen? Hur ofta använder vi den? Vad kostar det egentligen? I Malmö är Bolt och Uber sjukt billigt. Du åker för 70 spänn. Till och med, jag gav lite pity-dricks, för jag var så här, du kan ju inte åka för 46 spänn. Jag har lite svårt för den, för jag förstår ekonomin bakom, eller jag förstår inte.

Gigekonomin och den hemska arbetssituationen

Erik: Jag kan berätta, det är ganska många år sedan, det här måste vara fem år sedan. Jag var på väg med bil från Stockholm till Göteborg, och står på en Max, tror jag det var. Och så står en av dem, jag minns inte vilket bolag det var, bokstavligt talat i matkön, och tryckte så här på telefonen. Och jag tänkte, vad gör han? Jo, det har att göra med att appen uppdateras kanske var 15:e sekund. Genom att göra så här, uppdaterar han den varenda sekund. Så när signalen kommer, ja, jag tar en körning.

Och det upplevde jag faktiskt här i veckan, i tisdags. Jag satt på Essingeleden, en kille i ett av de här företagen sitter så här på telefonen, som sitter här uppe i rutan. Och det är ju för att jag måste vara först om det dyker upp en körning. Förstå vilken fruktansvärd arbetssituation och stress och vad läget är. Lite pengar blir det kvar. Alltså, det är en ganska, jag måste säga, hemsk bransch, känner jag. Att det kan vara så billigt.

Jan: Ja, exakt. Du, Erik, är det någon fråga vi borde ha ställt? Något du brukar komma upp i dina klientmöten, eller när du har varit hos andra poddar? Något vi borde ha frågat?

Erik: Nej, alltså, jo, men det kanske är något vi faktiskt inte har prövat. Många, en del registrerar sig, åh, de älskar Tesla, olika företag där man kan köpa bilen på nätet, för det är så fantastiskt, jag behöver inte ha med en säljare att göra. Det uttrycks ganska ofta. Och däri ligger någonstans att säljaren är en sorts motståndare man ska kriga med.

Säljaren är ju på ditt lag. Får inte den här personen sälja något, så tjänar den inga pengar.

Säljaren är på din sida

Erik: Den vill ju sälja en bil, och det är det jag menar, tala om för säljaren att du är intresserad, men du är inte intresserad på den här prisnivån. Så dyker det upp något, så kan de få ett lätt jobb, och du får ett bra erbjudande. Säljaren är nog mer på din sida än du tror.

Och så skulle jag vilja säga att den här märkesbranschen, alltså Volvohandlare, Toyotahandlare, VW-handlare, de är kanske ett snäpp upp i hur de är uppstyrda, processer, bemötande, garanti, hur man hanterar det. Så är du lite osäker, tycker du det känns jobbigt, ja, men undvik de här småskruttarna, Nisses Bil. Så när jag gallrar bilar, sitter med klienter, då säger jag, den där ska vi hoppa över, men här har vi en märkeshandlare. Sen kan de vara jättedåliga eller jättebra, men det är en högre sannolikhet att du får lite trygghet, och de är duktigare på sitt bilmärke.

Jan: Och liksom också många, törs jag köpa en bil på distans? En ganska vanlig fråga.

Erik: Och då brukar jag säga, tänker du att det är en 2–3 år gammal bil, det är ett känt märke, det är en Honda av en Honda-handlare som har funnits i 30 år, 3 000 mil, ja, den är nog skött enligt boken, du köper den av en bra handlare.

Två tips vid distansköp

Erik: Och det enda tipset, eller det brukar jag säga är två tips. Det ena är att de tittar i sitt interna servicesystem i datorn, och det kan bara märket, alltså Volvohandlaren kan titta i Volvos datasystem vad som är gjort med den. Det kan inte en Toyota-handlare, för han ser ju Toyota.

Och det andra, det här ska jag ge ett tips om, det är att när de bytte in den här bilen, eller fick in den begagnad, då gjorde de det som kallas ett inbytestest. Tänk dig att då har du världens duktigaste proffsmekaniker, för har du inte det, då kommer du förlora massa pengar som företag. Som tittar på bilen och letar alla fel de kan, och sen skriver de ner dem i ett protokoll. Här är bucklor, här är repor, däcken är så dåliga, dags för service, den låter där och allting. Sen ger man det protokollet till försäljningsavdelningen, som sätter ett pris på det. Ja, din bil är värd så här mycket, det ska vi köpa in den för.

Be att få ta del av det här testprotokollet, eller att de läser upp vad som står. För då kan man säga så här, har inte den här proffsmänniskan hittat något fel, det är en märkesbil, det är de som säljer den, då är det en ganska trygg affär, även om det är 75 mil att åka dit. För du kan aldrig ha någon så bra kompis som sparkar däck som den här personen. Den har bara ett jobb, att sparka däck hela dagarna.

Jan: Exakt. Jag tänkte på Heiko i Facebook-gruppen Tesla South Sweden. Han var så himla snäll och engagerad. När vi skulle plocka ut Teslan 2021...

Erik: Följde han med?

Heiko som hjälpte till med Tesla-utlämningen

Jan: Ja, då var det problem med listor som inte gick ihop. Så jag gick in i den Facebook-gruppen och bara, hej, jag ska plocka ut en ny Tesla, jag kan ingenting, kan jag köpa en timme av någon av er, att ni hänger med och hämtar ut den? Så då kommer Heiko från den här gruppen, och han hade med sig millimetermått, och han gick igenom bilen totalt. Han kände Tesla-mekanikerna vid namn och allting, och jag var så här, jag hade aldrig kunnat göra detta bättre själv. Det var lätt värt den chokladen och den lilla pengen vi gav för det där.

Erik: Nej, men så det är så att, välj vem du köper av, och be att få ta del av den information som faktiskt finns där. Och är det en seriös firma, så kommer de inte ha något emot att dela. Och då kanske de säger, jo, däcken var slut, men de har vi bytt nu. Ja, bra, då vet du det. Vill de inte, nej, men den delar vi aldrig med oss av, då kan det vara så här, nej, du, då ska jag leta vidare.

Jan: Ja, men super, bra. Erik, jag tycker också, helt off topic, jag tycker att du är så himla rolig, för du har ju andra intressen också än bara bil. Ett rikt liv. Du har gjort massor av smågrejer. Du hänvisar ibland så här, jag har ett extrajobb.

Eriks extrajobb på Bromma flygplats

Erik: Jag tycker om maskiner. Jag tycker om det som brummar. Elbilar brummar ju inte så mycket idag. Så nu är det andra året i rad jag är på Bromma flygplats faktiskt, och sköter landningsplan. Och där flygs det faktiskt fortfarande mycket mer än folk tror.

Jan: Ja, men vi sa, du sa det innan, nyheterna sa, det är sex flygningar till Bromma den här veckan, och vi bara, öh, vår tavla säger nej.

Erik: Det finns kanske krafter bakom som vill ändra på det, men man kan säga att det är betydligt fler flygplan som flyger än bara de som har flygtider. Det finns privatplan, det finns ambulansplan, det är polishelikoptrar, det är kustbevakningen, alltså, det är massa olika. Det vill säga, det finns en, tänk bilverkstad för flygplan. Och det är svårt att åka dit om du inte får landa där. Så det flygs fortfarande fullt.

Nej, men det är jättekul att få köra sådana här jättestora maskiner, och kanske också att inte sitta vid datorn, utan man hoppar ut och in, är utomhus, man är ett arbetslag, man hjälps åt. Och så brukar jag säga, jag som har dåligt lokalsinne tycker det är bra att jag är instängd bakom stängsel. Så kan jag inte köra vilse. Jag är väldigt tacksam. Och det kanske också är en livsspaning. Och det är katastrofalt dålig lön, kan jag säga.

Har man något sådant och kanske har möjligheten, om det funkar, att våga gå utanför sin komfortzon och prova något helt annat, så fyller man på andra bägare än den ekonomiska.

Andra bägare än den ekonomiska

Jan: Exakt.

Erik: Vilket jag vet att ni gör också.

Jan: Har du också fler, vart är Erik på väg? Vi pratar om det ibland.

Erik: Nu senast hade vi sådana idéer. Tänk om man skulle få fara ner till Spanien, eller slippa den gråa, trista svenska vintern. Å andra sidan är det svårt att köra snö på Bromma på sommaren. Nej, men vi är väl stadigt i livet, döttrarna börjar flytta hemifrån och lyckas få tag i och hyra en lägenhet i andra kanten av en bekant, vilket är helt fantastiskt men inte är lätt att få förunnat. Så vi står väl där, var vill vi vara kvar och lite sådär. Arbetsmässigt tycker jag det är rätt kul fortfarande, det här med bilrådgivning. För mig passar det bra, för det går att göra varifrån som helst. Det är det som är finessen.

Jan: Men du, det måste ju finnas stora maskiner i Spanien också. Några andra typer?

Erik: Jo, det gör det säkert. Nej, men det är också lite, det är extremt styrt när man är på en flygplats, av säkerhet. Det är ett regelverk som inte är av denna värld, om man säger så.

Caroline: Var det inte så att du aldrig får gå själv?

Erik: Nej, man ska alltid i stort sett vara två, av säkerhetsskäl. Och det är lite speciellt också, för vi pratar med tornet på samma radio som flygplanen gör, och det är en av få flygplatser där man gör det, annars har man markstyrt det i stället. Så det är lite kul.

Säkerhetstänket på flygplatsen

Erik: Det finns vissa osynliga linjer man inte får köra över, då kommer det med blåljus. Då har man kört över en gräns, och då måste man bli sökt, då ska de liksom säga, ställ dig upp, kolla, på riktigt, händerna mot bilen.

Jan: Men det är skönt att höra, att det är den typen av säkerhetstänk.

Erik: Ja, och sen är det också skönt, det är liksom motsatsen till att vara egenföretagare. Du tar inga egna initiativ. Det här ska du göra. Ja, men då gör du det. Så det är ganska skönt, som man sa, var Lasse i ledet bara, gå med. När man är van som egenföretagare, man har alla fingrar i alla syltburkar.

Jan: Exakt. Erik, hur kommer man i kontakt med dig?

Erik: Man kan hitta min hemsida som heter elbilsexpert.com, och där finns min mejladress, info@elbilsexpert.com. Observera att det är .com på slutet. Det är enklast att höra av sig via mejl.

Jan: Och vem borde höra av sig till dig?

Erik: Framför allt nu ligger mitt fokus där det stora är, det är mycket om man är egenföretagare eller liknande, och många har det här, hur ska jag tänka kring alla delar i en säkerhetsskala? Många kommer, jag har börjat räkna, men till slut gav jag upp. Och i förhållande till vad man kan spara, det är ju en sak att ha en jättebra miniräknare, ni vet det finns en som har jättemycket knappar, men om jag inte vet vad jag ska trycka in på knapparna. Så det är inte bara matematiken, utan det är de här regelverken, vad ska jag leta efter, och lite ihop med bil.

Vem ska höra av sig till Erik?

Erik: Många blir förvånade när de ringer, och så går vi igång och börjar prata helt gamla Volvo eller vad som helst, husbilar, eller ibland att räkna på påbyggnationer, och så blir man bara, hundburar, ja, Jordbruksverket, jag har reglerna, vi kan titta på dem. Hur stor hund du behöver och allting. Att man kanske kan få hjälp med de bitarna. Där är det enklast att räkna hem det, kan man säga.

Och jag har också numera per timme, om man säger så. Jag har min leasingbil, hur ska jag göra nu, ska jag lösa ut den? Bara få bolla lite och titta, så kan vi räkna lite snabbt. Just nu kan jag bjuda på den, ska jag ta den här Junipern, eller ska jag ta den gamla? Och så försöker man, ja, men den är ju bara 90, men jag har ju Yendi. Ja, men har du tänkt på att den måste behålla den skillnaden? Och sen var det ju den där räntebiten, den var ju 75 papp. Och de kommer säkert sänka priset på den framöver, men just nu är det kanske inget superekonomiskt tillfälle att hoppa på den.

Då står man i en sån fråga, ska jag behålla, ska jag köpa ut? Ska jag ta denna eller denna? Hur ska jag tänka där? Och tycker jag att de ska vänta, men byt inte, sitt kvar.

Jan: Ja, och det är väl också jätteskönt att veta, ibland säger jag så här, apropå besvärskonto, att det är så enkelt när någon säger, men gör bara så här, och jag är så här, perfekt. Då kan jag bara luta mig tillbaka. Jag behöver inte lägga mer mental energi. Har jag tagit rätt beslut? Har jag tänkt på vad jag har missat?

Avrundning och tack

Erik: Jag hade en häromdagen, en sån här, ska jag behålla, den har gått 11 000 mil? Och så sa jag, vad har du för försäkring på lager? Och så sa vi så här, ja, men om du skulle behålla den till 15, då ska du kryssa i krysset stor här i stället.

Jan: Exakt!

Erik: Så då gäller den till 15. Så behåll den, men byt och kryssa i krysset där. Om du gillar bilen och allting.

Jan: Erik, fantastiskt stort tack. Tack för att du tar dig tiden, tack för att du hjälper mig att slappna av med alla de här. Och samtidigt också alltid vara så här, shit, det där hade jag inte tänkt på. Jag uppskattar det enormt mycket.

Erik: Tack själv, jättekul.

Jan: Tack så mycket.

Caroline: Tack, Erik.