Tretton tips för att få mest bil för pengarna

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Halvreklam för bilexperten Erik
2. Hur kan en bil kosta minst 4 000 kr i månaden?
3. Alternativkostnad och värdeminskning
4. Tumregler för värdeminskning
5. Vilka bilar och hur man finansierar
6. Privatleasing och köp ut den eller inte
7. Vad ska ingå i totalkostnaden?
8. Är privatleasing en korrekt prislapp?
9. Att sälja bil på Blocket
10. Avtal och betalning vid bilköp
11. Banköverföring via en garant
12. Hur ofta är det smartast att byta bil?
13. Köp- och säljsajter för bil
14. Är det värt att åka långt för en bil?
15. Köp av en nöjd ägare
16. Säsongsvariationer på bilmarknaden
17. Tesla Model Y
18. Volvo XC40/XC60 och ID.4
19. Skoda Enyaq och Kia Niro
20. Familjens andra, mindre bil
21. Nybörjarbilen i Sverige
22. Skrothög eller långkörare?
23. V70 som långkörare
24. Hur Euro NCAP-stjärnorna fungerar
25. För lättförtjänta stjärnor idag?
26. Boende, en bil eller två
27. Hyrbil och bilpool
28. När man inte ska hyra ut sin bil
29. Kia EV9
30. Miljöperspektivet på bilval
31. Soffan, cykeln och bilen
32. Bil för företagare: vanliga misstag
33. Nettolöneavdrag förklarat
34. Varför kalkylen kan skilja över 100 000 kr
35. Redovisningskonsulten är inte bilexpert
36. Vad man typiskt sparar
37. Bolagsbil även för små bolag
38. Förmånsvärde och registreringsdatum
39. Övertron på enskilda rattar
40. Vem ska ta hjälp av Hjälp vid bilköp?
41. Hjälp med företagsbil
42. The truth will set you free

Halvreklam för bilexperten Erik

Jan: Välkommen till Rika Tillsammans och dagens avsnitt, som är lite halvreklam för Erik Nässén. Han är bilexperten vi hade i avsnitt 359, där vi pratade om bilekonomi och kloka råd vid köp av bil. Det blev ett så uppskattat avsnitt, och det kom in så mycket frågor i efterhand, så jag och Erik bestämde oss: vet du vad, vi gör ett uppföljningsavsnitt där vi tar hand om ytterligare typ 20 frågor om bilar.

Jan: Vi kommer in lite på det här med totalkostnadskalkyl. Vi kommer in på frågan: Jan, när ni sa att en bil kostar som minst 4 000 kr, hur räknar ni det då? Och en massa andra frågor. Anledningen till att jag säger att det är halvreklam är att jag inte har fått någon ersättning för det här avsnittet. Jag gillar Erik, jag gillar småföretagande, och Erik är ju känd som skogstomten i communityn, så jag vill gärna lyfta fram honom och hans tjänst.

Jan: Sen får jag en liten ersättning om du använder hans tjänst som heter Hjälp vid bilköp, som vi pratar om lite i slutet av avsnittet. Där hjälper han människor som dig och mig. Vi anlitade honom faktiskt för tre år sedan när vi köpte vår Tesla, för att räkna på: vilken bil borde jag välja? Vilket exemplar ska jag välja? Hur ska jag finansiera den? Det gör ganska stor skillnad. Du hittar honom på elbilsexpert.com, eller söker bara på Erik Nässén eller kollar i beskrivningen.

Jan: Så jag tänker så här: jag behöver inte prata mer, här kommer bonusavsnittet med Erik. Stort tack för att du följer och för alla frågorna. Varsågod!

Hur kan en bil kosta minst 4 000 kr i månaden?

Jan: Varmt välkommen till Rika Tillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här podden heter Caroline och Jan Bolmeson.

Jan: Första frågan: hur kan den billigaste bilen kosta minst 4 000 kr? Det var någon som skrev: jag får det till lägre än så, inklusive skatt, parkeringsavgifter, försäkring och besiktning. Bilen var billig i inköp, köptes kontant och har låga miltal. Hur kan du säga att det kostar minst 4 000 kr att ha bil?

Erik: Det är en missuppfattning. Jag satt precis i ett möte för några timmar sedan med en dam som skulle räkna på en bil. Hon skulle köpa den kontant. Om vi räknar att hon köpte en, och det var bilar i prisklassen 75 000 till 225 000 när vi tittade. Hon köpte den kontant och ville lägga ungefär 3 000 i månaden, och då blev det 4 500, precis som jag säger. Men då sa jag: vet du vad? Om vi räknar bort alternativkostnaden för räntan, eftersom det låser upp pengarna, och så räknar vi bort värdeminskningen eftersom du köper den kontant, så ska du lägga ut någonstans 2 500 i månaden, oavsett vilken av de här bilarna du tittar på. Då pratar vi skatt, försäkring, bränsle, reparationer och däck. Alltså 2 500 i månaden.

Många tänker "min bil är betald", och då stämmer det väl att driftskostnaden kan vara 2 500. Men ska du räkna en slags förbrukning av bilen, att den nöts ner, då får du lägga på det.

Alternativkostnad och värdeminskning

Erik: Men när man väger in den matematiska värdeminskningen och räntan på pengarna man fått om man hyrt en bil i stället, det är då det tickar iväg. Och det är där många gör att de tänker: ja, men min bil är betald. Sen räknar man. Då stämmer det väldigt väl att viss driftskostnad kan vara 2 500. Men ska du räkna en slags förbrukning av bilen, att den nöts ner och allting, då får du lägga på det. Så det är förklaringen.

Jan: Hur räknar du till exempel den här alternativkostnaden? Räknar du som om jag investerade pengarna i en indexfond?

Erik: Nej. Jag brukar säga att man kan räkna det som att man sätter allt på rött, eller att Djurgården vinner, eller vad man vill. Men eftersom vi ofta pratar i kanske en treårshorisont, tycker jag man ska prata sparränta. Sparräntan är ungefär 4 % idag på nischkonton. Sen får man skatta 30 % om man har en sådan inkomst, så det är alltså 2,8 %, räknar jag ungefär realt på de pengar du har skjutit in. Och då är det inte heller på startkostnaden. I början var ju bilen värd mycket och i slutet lite, så man räknar en slags ränta på genomsnittskostnaden.

Jan: Felix på Instagram: vad är det viktigaste att veta kring värdeminskning på en bil? Det vi är inne på, alltså över tid. Finns det några tumregler, tips eller misstag?

Tumregler för värdeminskning

Erik: En ganska enkel tumregel på begagnade bilar framför allt är att man kan räkna med ungefär 15 % per år. Men det beror på om vi räknar en nästan ny Tesla eller en gammal V70 som har gått 15 000 mil. Sen blir det också fel om vi inte tar hänsyn till utrustning. Vi måste tänka att vi köpte ett exemplar i början som höll marknadsvärdet. Köper vi en superdyr, så kommer den inte att falla så lite, för då köpte vi ju fel bil.

Erik: Vissa grejer också, nu till exempel: en som har ganska bra statistik på Tesla visar att den vita klädseln numera gör att du får mindre betalt än den svarta. Då har du köpt till något för 13 000 eller 15 000, vad det nu kostar, och du får 1 000 kr mindre för det. Då har inte den skillnaden sjunkit 15 %. Så det blir ganska grovt, och sen måste man justera det och tänka till.

Jan: Tumregeln innan sa man väl 50 % på tre år? Det blir ish?

Erik: Ish 15 %. På tre år är det ungefär 40 % den tappar. 38, kanske. Tumregeln sa ofta 50 %, men verkligheten och statistiken sa ofta att man tappar ungefär 40 någonstans. Men nu har sista året varit väldigt skevt, så det är jättesvårt just nu vilka siffror man tittar på.

Jan: Mest bil för pengarna för en snittsvensk: 42 år gammal, två barn, där båda tjänar typ 35 000. Heter han ett vanligt namn som Jan?

Erik: Nej. Men en mellanklasskombi med en liten, tråkig motor, automatlåda, prislapp ish som vi pratade om sist, 250 000 till 300 000. Där får du väldigt mycket nybilskänsla, vettiga driftskostnader, rimliga däckstorlekar och därmed rimliga däckskostnader, låg bränsleförbrukning. Besvärskontot är litet, du rymmer ändå familjen, och du kan åka till Kroatien om du vill.

Vilka bilar och hur man finansierar

Jan: För mig som är bilhandikappad, vad pratar vi om för bilar då?

Erik: Då kan vi ta en Volvo V60, en Skoda Octavia, en Toyota Corolla, typ någonting sånt av ett välkänt märke.

Jan: Finansiering av bil: köpa kontant, billån, privatleasing. Hur ska man tänka som privatperson? Grovt.

Erik: Grovt kan man säga att bilhandlarräntan, som är 8 till 9 % idag, gör det bättre att ta egen bil om vi straffar dem med 4 %. Är det till exempel Tesla, som har 0,74, ja, men då är det bättre att låna pengarna och sätta sina egna pengar på bankkontot. Så lite grann beror det på vilken ränta du blir erbjuden. Ligger den omkring 4 till 5 %, då spelar det ingen större roll.

Jan: För företagare?

Erik: För företagaren blir det egentligen bara det att företagarens bolagsplånbok inte är oskattad. Det som svider i bolagsplånboken svider mindre i verkligheten, så det gör mindre om det blir fel. Annars är matematiken ganska samma.

Jan: En fråga också: generellt sett, är det en bra idé att köpa ut leasingbilen efter tre år i stället för att börja leta ny eller annan begagnad bil?

Erik: Generellt sett blandar många ihop det. Om du ska göra som Skatteverket säger finns det ingen generell poäng att köpa den. Många tänker att då köper jag ut den privat, och jag får betala väldigt billigt för den. Så funkar det inte, det går inte Skatteverket med på. Att köpa ut den till sitt eget bolag, det blir en lite annan matematik. Då beror det också på vilka räntor man ska räkna med, momslyft och allt möjligt. Men med dagens skatteregler är det i regel ingen större matematisk vinst att köpa ut den privat, för du ska beskattas om du får köpa den ovanligt billigt.

Privatleasing och köp ut den eller inte

Jan: Samma tanke: om man har en privatleasing, ska man då köpa ut den efter tre år?

Erik: Generellt skulle jag kunna säga att de siffror jag ser exempel på ofta gör att man kan hitta en annan bil lite billigare, men den känner man ju inte till någonting om. Så det finns en poäng att köpa ut sin egen, som man har valt med viss utrustning och vet hur den har skötts. Men ekonomiskt sett är det sällan man får något vidare bra pris. Det kan vara om man har ganska mycket småskador på den, som du skulle bli tvungen att betala för om du fick lämna igen den. Det struntar de i om du köper ut den, kontra att du köper en annan där de kanske har lagat de skadorna.

Jan: Det viktigaste att veta om totalkostnaden, alltså TCO. Vad, varför, hur? Vanliga misstag.

Erik: Vanligaste misstaget är nog precis det vi pratade om i början: jag har inga lån på bilen, då kostar den ingenting. Eller så blandar man ihop finansieringsupplägget, hur mycket jag ska betala in i månaden, med någon slags spegling av vad det faktiskt kommer att kosta. Man kan ta två extremfall. Jag köper en Porsche för 1,2 miljoner kr kontant. Jag ska bara betala bensin, försäkring och skatt. Är det jättebilligt att ha den då? Eller så lånar jag alla pengar, varenda krona, till superhög ränta. Då får jag en superstor månadskostnad, för jag vill betala av lånet på tre år. Är det då korrekt på en bil som kostar 1,5 miljoner kr och är värd 900 000 kr efter tre år, och så har jag betalat bort hela lånet? Jag har ju betalat galet mycket varje månad. Så båda är lika fel.

Många blandar ihop i den takt jag betalar av på lånet kontra i den takt bilen sjunker i värde, och tror att det är samma sak för att på pappret betalar jag in lika mycket pengar i månaden.

Vad ska ingå i totalkostnaden?

Jan: Hur ska man tänka som privatperson när man räknar på totalkostnaden? Vad ska man ta hänsyn till?

Erik: Allt. Nej, men man kan göra den ganska vettig och lite schablonmässig. Det man lurar sig på är det här med värdeminskning och finansiering. Man glömmer bort att ens egna pengar är värda någonting, och man har svårt att värdera hur mycket bilen faller i värde. Det är väl de två stora, enkla problemen man gör.

Erik: Det man dessutom många gånger tappar bort är till exempel att försäkringskostnaden ofta skiljer när vi börjar kliva över på en tre år gammal bil och inte har någon vagnskada. Jag hade räknat på det: just nu betalade de ungefär 480 kr i månaden för en Tesla Model 3. När den blev tre år skulle de betala, tror jag, 1 400, alltså nästan tre gånger så mycket, för att den blev tre år gammal.

Erik: Och däckskostnaden idag, när vi pratar om Tesla Model Y och liknande med 19-tumsdäck, då pratar vi ofta 12 000 kr om du köper dem billigt för fyra däck. Den här personen hade dessutom kört 5 300 mil och bytt både sommardäcken och vinterdäcken av lite olika skäl. Men ibland får man räkna med att däcken går åt fort och kostar mycket.

Jan: Kan man säga att en privatleasingkostnad ganska väl motsvarar vad bilen kostar om man hade gjort en TCO? Alltså, kan man utgå från att bilhandlarna som ger privatleasing eller finansieringsbolagen har gjort korrekta TCO:er?

Är privatleasing en korrekt prislapp?

Erik: Skulle du få titta på dem, utifrån att de har skynket på, så är de alltid det bästa de kan. Men i många fall kan det finnas en post där de väljer att subventionera bilen för att de inte kan sälja dem till vanligt pris och inte vill ge rabatt. Så en vass privatleasing där någon har skjutit till pengar kan ju bli väldigt bra. De är mycket mer sällsynta idag än de var förut.

Erik: Men standardprivatleasing är ändå ganska realistisk. Vill de ha 6 000 i månaden, då ska inte du tro att du kan göra det för 3 000 i månaden. Men du kanske kan göra det för 5 000 i månaden. I vissa fall kan de skjuta in pengar så att det blir lite för billigt mot vad det egentligen kostar.

Jan: Om man köper bil på Blocket, vilka tre saker ska man tänka på?

Erik: Om du köper bil på Blocket: vem köper du av? Jämför den bil du tittar på med andra bilar, så att du köper den till ett rimligt pris, att det ligger ungefär rätt. Jag brukar säga att det viktigaste man gör när man går in på Blocket är att sortera på billigast. Man börjar i den änden, men man ska samtidigt vara misstänksam: varför är den här billigare än de andra? Det finns felprissatta bilar på Blocket, åt båda håll.

Att sälja bil på Blocket

Jan: Om man tänker de tre viktigaste sakerna att tänka på när man säljer en bil på Blocket?

Erik: Välj vem du säljer till. Se till att ha pengarna på ditt konto innan bilen rullar iväg. Skriv en utförlig annons, så du slipper svara på en massa självklara frågor som de kan läsa i stället, så de kan bestämma om de vill intressera sig för bilen eller inte.

Jan: Lägga ut registreringsskylten, eller registreringsnumret?

Erik: Jag tycker det spelar ingen större roll, men jag vet också att man kan bli uppringd av dem som slår fram nummer via registreringsnumret. Är det en vanlig bil är det absolut ingen konstighet att lägga ut registreringsnumret. Och det är inget konstigt om man döljer det heller, tycker jag.

Jan: Jag tror det var någon som skrev: förutom att tvätta och städa, finns det andra lågt hängande frukter som ofta glöms bort?

Erik: Tvätta, städa. Förr i världen, men det gäller inte idag, var det nämligen så att registreringsskyltarna blev fula, så man fick beställa nya, snygga och fina skyltar. Men så är det inte idag. Nej, städa. Håll koll på att du har alla nycklar, serviceboken och allt sånt. Att du har koll på papperen, nycklar, tillbehör och allting som hänger ihop. Mät gärna mönsterdjupet om någon frågar: hur bra är däcken eller inte?

Jan: Hur ska man tänka kring köpekontrakt och betalningsmetod? Räcker Swish? Ska man träffas på banken? Ska man köpa något avtal?

Avtal och betalning vid bilköp

Erik: Om vi börjar med avtalen. Jag ska inte säga att de inte är värda pappret de är skrivna på. Mellan två hederliga människor är ett avtal jätteviktigt, eller jättebra. Mellan två ohederliga är det den som har störst pistol eller vassaste kniv som vinner och skiter i det. Ett avtal du har skrivit med ett bus lär inte hjälpa dig om det är ett bus, så jag struntar nog lite i det. Men ett korrekt kvitto vill man självklart ha, och egentligen vill man se att de har betalat bilen också.

Erik: Betalningsmässigt: kolla att pengarna verkligen har kommit in på ditt konto, inte bara att de verkar ivägskickade. Swish är jättebra, men det börjar bli ganska stökigt, för bankerna börjar sätta gränser för hur mycket du kan swisha. Senast jag hade var det 100 000. Jag köpte en båt häromdagen och kunde inte swisha de 137 000 som det rörde sig om i en klump. Banköverföring är suverän om man har samma bank, för då ser du att det har ploppat in på ditt konto. Med bankkontor har jag varit med om att vi inte blev insläppta genom dörren för affären, för ingen av oss var kund på det kontoret. Så det är en bra teori, om du hittar ett kontor.

Banköverföring via en garant

Erik: En ganska bra nödlösning är, säg att jag har Swedbank och du har Handelsbanken, att vi går in på Handelsbanken och de för över pengarna manuellt bakom disken till mig.

Jan: Men hur gör man då konkret? Om jag står där med Swedbank och du har Handelsbanken och säger: titta här, nu har jag överfört. Visst, jag kan göra en slags personbedömning och gå på det. Men det är ju inte säkert, jag kan ju göra fel.

Erik: Ja, precis. Men jag hade tyckt det var jätteläskigt att lämna över nycklarna. Jag har gjort det ibland, och jag har nog aldrig gjort några affärer där jag inte känt att jag kunnat göra det. Men oftast brukar jag säga: känner du någon, har du någon kompis, brorsan, någon som har samma bank, alltså Handelsbanken? För över det, så kan brorsan säga: ja du, jag har fått pengarna. Bra, då kan du föra över det till mig sen. Försök använda någon du litar på för att verifiera att pengarna faktiskt har kommit fram. Vissa banköverföringar går ju att stoppa, och det går att fejka Swish.

Erik: Men Helge, 68, är sällan den som fejkar Swish, om man säger så. En lördag hemma i villan, där han har bjudit på kaffe och berättat om barnbarnen, kanske risken är liten. Mörk parkering i Skärholmen, där ni har träffats för att göra upp, där kanske risken är större. Så någonstans handlar det om var och hur affären görs upp.

Jan: En fråga som jag vet att du får svara på från två perspektiv: svaret folk förväntar sig, och sen det rätta svaret som du egentligen har. Ur ekonomisk synvinkel, hur ofta är det smartast att byta bil?

Hur ofta är det smartast att byta bil?

Erik: Rent ur ekonomisk synvinkel: kör så länge du kan. Det blir billigt, men det blir besvärligt.

Jan: Och sen vet jag att du på Fika tillsammans på Patreon har en inspelning, "konsten att köra bil gratis", där den optimala bytesfrekvensen var 6 till 12 gånger per år?

Erik: Ja, men 3 till 6 i varje fall. Orkar du hålla på och göra det, och gör det ofta, då händer det att du duckar de stegvisa fasta kostnaderna. Du köper den lite för billigt, kör den, säljer den till normalpris, behöver aldrig hålla på och byta däck, serva och besikta. Men det är en konst, det är som allt. Det finns ineffektiviteter även på bilmarknaden. Så väldigt ofta eller väldigt sällan, eller i vissa fall vart tredje år. Det beror på.

Jan: Viktigast att veta kring husbil?

Erik: Det viktigaste att veta om husbil är att det för det första inte finns några felfria husbilar, inte ens en ny. Sen får man skilja på husbilar som är plåtisar, som man säger, som har plåtskal, alltså hantverksbilar, kontra de som är byggda som en husvagn. De är extremt dyra och oprisvärda just nu. De har gått upp väldigt mycket i pris. Generellt sett är det också skillnad på om man bygger dem själv eller köper dem färdiga. De är ofta väldigt pickligt byggda, för de är byggda för att vara lätta, så de är ofta känsliga. Det är tekniskt lätt att du bryter sönder saker i dem. Inredningen är känslig, men chassit är väldigt robust.

Köp- och säljsajter för bil

Jan: Fördelar och nackdelar med några köp- och säljsajter?

Erik: Blocket är väl den vanligaste, största och mest frekventa. Det mesta finns där. De har tyvärr gjort om det senaste halvåret, sådant jag stör mig på funktionalitetsmässigt. Det viktigaste på Blocket tycker jag är att man inte sorterar på senaste utan på billigast, så att man är i rätt ände och tittar av vilka som finns. Var beredd att åka en bit, så lås dig inte till ditt län, att du bara vill titta på de som finns i Sörmland, till exempel.

Erik: Wage, det finns en lång bakgrund till varför Wage startade. Den är lite mer nischad. Det finns få bilar som bara finns på andra ställen och inte på Blocket. Andra ställen är Facebookgrupper. Är du ute efter en specifik elbil, en Hyundai Ioniq 5, då kan det vara bra att hålla utkik i de Facebookgrupperna som handlar om den. Ibland lägger folk ut bilar där: jag är bjuden 520 000 av en bilhandlare, men vill sälja den för 5 000 extra. Det finns speciella köp- och säljgrupper på Facebook, det finns AutoUncle och lite andra.

Erik: AutoUncle kan jag kommentera. De har lagt in en funktion som ska trigga folk till att säga att det här är billigt. Jag blir lite nyfiken på hur den algoritmen är gjord, inte för att jag har någon kritik mot den, mer att den säger att "den här är 20 000 billigare än vad den borde vara". Då blir jag alltid nyfiken på hur de har räknat fram det, och hur de menar. Ibland stämmer det, ibland inte. Men det bygger på att man ska triggas att tro att man gör ett fynd, för att det står att bilen är billigare än vad den ska vara. Då ska man nog bli lite misstänksam, för så enkelt är det inte riktigt att gallra fram det.

Är det värt att åka långt för en bil?

Jan: Hur vet jag att jag ska åka till Eskilstuna för att titta på eller köpa den där bilen? Hur vet jag att det är värt att ta mig 40 mil?

Erik: Jag pratade om det här för 25 till 30 år sedan, när jag hade en föreläsning: ditt livs näst största affär, att köpa bil, handlar mycket om att bedöma säljaren. En schysst säljare säljer nästan alltid en schysst bil. Helge, som har putsat den på söndagarna, han står i garaget, han bor i Arvika. Den är det ofta värt att åka för. Han har haft den sedan den var ny, han kan beskriva den, han vet varenda fel. Finns det ett litet märke bakom dörren, då fattar man, och är det hans stora problem, då är nog resten av bilen fin.

Erik: Medan om du stöter på en bil i Eskilstuna, som vi tittade på idag, då hade bilen bytt ägare för tre dagar sedan. Ett bolag hade sålt bilen till privat och sedan fått tillbaka den två dagar senare. Då är det kanske inte värt att åka dit, för då känns det som om något är mystiskt. Så det handlar mycket om att vara påläst på modellen, känna av säljaren, veta om det finns några specifika fel på den här bilen, fråga: har du bytt den här grejen, för den är jättevanlig?

Erik: Sen finns det vissa generella fel. En bil som är 6 till 8 år gammal, de som har träffat mig vet ofta: okej, har du bytt tolvvoltsbatteri, har du bytt bromsar? Nej? Är det inte gjort, då kommer det snart. Är det gjort bra, då klarar det sig ett tag till. Så det handlar mycket om att ställa rätt frågor på telefon, både kring ägaren och bilen.

Köp av en nöjd ägare

Jan: Det är rätt fråga att ställa. Du vill köpa bil av någon som har varit nöjd med sin bil, haft den länge och har en legitim anledning att sälja den.

Erik: Ja, du vill köpa den av någon som har haft den och kört med den, vet vad den är, varit nöjd med den, och som ska sälja den för att de har bytt eller av något skäl som de kan berätta om. Någon som kan berätta om servicehistorik, vad som är bytt och gjort på den, som ger dig en bild av skicket. Där kan man säga att folk mer eller mindre, jag har åkt på bilar där folk tycker att det är nyskick, och så säger jag: den här rosten, är den nyskick? Ja, men för sin ålder. Jo, fast det är inte nyskick med rost. Så det är lite så.

Erik: Det blir lite tekniskt här, men du skulle kunna mäta med en tumstock och stoppa in den. En del tycker att 3 millimeter är jättebra, en del tycker att det bara är skit att kasta bort, för det ska vara 9 millimeter från början på vissa däck. Så det kan vara en sån fråga.

Erik: Jag såg att någon frågade igår om det här med däcksparkar och allting. Men har man en bruksbil, som har lite repor och grejer på sig, då är det falukorv och blodpudding man säljer. Då får man säga: den går jädrigt bra, den startar i alla väder, den har nya däck och är nybesiktad. Sen att den är bucklig och repig, det hör till. Medan säljer du en entusiastbil, då vill du inte att den ska vara bucklig och repig. Den är aldrig omlackad, den är fin, det är det och det. Det är olika.

Säsongsvariationer på bilmarknaden

Jan: Hur ser säsongsvariationerna ut på bilmarknaden?

Erik: Generellt sett är det svårast att sälja bil i november, december, januari och februari. Då håller folk i plånboken, eller har andra saker att betala, alltifrån restskatt, som man måste betala, till julklappar. De säsongsvariationerna finns, ihop med att handlarna försöker pressa ut bilar i december för att nå sina årsmål.

Erik: Våren är en ganska dålig tid att köpa, för då tinar alla fram, blir glada och ska ha en ny bil. Efter semestern ska man byta jobb, skjutsa barnen till skolan och behöver en andra bil. Fyrhjulsdrivna bilar kan öka i pris i september och oktober, när man börjar ana att det blir halkigt. Man kan tänka sig att kabbarna ökar här i januari, eller i april och maj, men det börjar nog redan i mars, för det är då suget kommer. Nackdelen är att du hittar inga kabbar till salu i december, så det är svårt att leta dem då.

Erik: Men en fyrhjulsdriven bil nu, till minussol, jag hade ett möte för en timme sedan med en kvinna som skulle ha en fyrhjulsdriven bil. Då är det en ganska bra tid, för det är ingen som tycker att det är så viktigt just nu. Så just nu är det ganska vettigt om du söker en fyrhjulsdriven bil. Men annars, generellt, fynden gör du oftast i november och december, när det är regn, rusk och tråkigt.

Jan: Vi ska ta tankar kring några specifika modeller. Jag tog de fem vanligaste, populäraste bilarna i Sverige. Tesla Model Y, plus och minus?

Tesla Model Y

Erik: Plus och minus, den börjar bli vanlig. Den är den enklaste elbilen att åka långt med. En minimalistisk design som kan vara både himmel och helvete att äga, med Tesla som organisation. Men den har blivit väldigt vanlig idag. Det var en av världens mest sålda bilar i fjol. Så den är inte så speciell som man vill göra det till, att man åker omkring i en Tesla. Det är inget som man vill köra med. En del säger: men jag är ju ingen Tesla-människa. Men vad är en Tesla-människa då?

Jan: Det är en elbil. Minus med den? Något mer?

Erik: Om man stryker ordet el och pratar om den som bil: jag brukar säga att Tesla är en fantastisk elbil, en helt okej bil. Det vill säga att de inte är världsmästare på stolar, ljudisolering, fjädringskomfort, vindrutetorkare och sådana saker. Där finns det de som är bättre. Men som elbil, lätt att ladda, dra och förbruka lite, rymmer den galet mycket, byggd som en elbil från grunden. Jag brukar visa två bilder: en där Tesla-björn ligger under golvet där bak, och en där det är fyra matkassar fram. Lite outstanding, så länge det inte är kylskåp och hundburar.

Jan: Bara ett kort sidospår. Kommer du ihåg, för tre år sedan när du hjälpte oss köpa den? I min värld var det helt crazy att köpa en ny bil för nästan 900 000 kr. Jag tänkte: wow, jag är helt out there nu, jag är utanför min komfortzon. Och sen, två år senare, världens vanligaste bil.

Erik: Till och med när du går wild and crazy så blir det den vanligaste.

Jan: Ja, och då är det världens vanligaste, oavsett bensin, diesel och el också. Så det har gått verkligen fort.

Volvo XC40/XC60 och ID.4

Jan: Volvo XC40 och XC60.

Erik: XC40 och XC60 är ändå två ganska olika bilar, men om vi tar dem så: jättetrevliga, jättesköna, komfortmässiga, om du vill åka lite högre. Du får betala ganska mycket för det, prislappen är ganska hög jämfört med många andra. Biltypen SUV blir ganska törstig, för de är höga och har stora däck. Robusta bilar. Dock börjar väl Volvokretsar tycka att det var bättre förr, att Volvo toppade med V70 egentligen, runt 2007. Tänk karossen. Många börjar tycka att de XC70 och XC60 som fanns fram till 2016, 2017, 2018, var lite robustare byggda än de som finns idag.

Jan: ID.4.

Erik: ID.4, vad ska jag säga om den? Det kom ut väldigt många av dem. Den har inte riktigt rosat marknaden, faktiskt varken som ny eller begagnad. Den har sålt i många exemplar, men det har att göra med att de säljer ramavtal med väldigt många. Det är en vettig bil, den är tyst. Jag tycker att de har skalat bort på fel sätt, tagit bort för mycket kronor, vilket de nu faktiskt har börjat lägga tillbaka. De har också kanske inte fått till vissa uppdateringar och funktioner som var tänkta från början, som i vissa fall inte kommer alls.

Erik: Att köpa en sån, då får man vara lite observant, det skiljer väldigt mycket. Den är ganska snålt utrustad i grunden, och det såldes ganska många med för lite utrustning, kontra Skoda Enyaq där det mesta var standard. Köper du en Skoda Enyaq får du alltid med det du förväntar dig. Köper du en ID.4 kan du tänka: oj då, men var det ingen backkamera? Var det inte en sån eller en sån? Det var inte standard. Lite gjorde man fel, tyckte jag, valde fel väg där.

Skoda Enyaq och Kia Niro

Jan: Enyaq då?

Erik: Enyaq gillar jag. Det är Sveriges mesta Volvo-vovve, om man säger så, fast bland elbilar. Den är väldigt mycket mellanmjölk. Den är väldigt bra på mycket, även om den inte är bäst på något i stort sett. Den passar väldigt många i formatet, utrymmet, hur mycket knappar det finns och vad den kan. Den har alltid ledmatrix, superbra lyse till exempel, alltid backkamera, strålkastarspolning, det många vill ha. Det ser man också på andrahandspriset. ID.4 och Enyaq är tekniskt ganska samma bil, men Enyaq ligger någonstans 50 000 högre i andrahandsvärde.

Jan: Sista: Kia Niro.

Erik: Då får vi kvitta på Kia Niro. Jag gissar att vi pratar e-Niro.

Jan: Nej, på listan över populära bilar har vi Kia Niro.

Erik: Då ska vi veta att Kia Niro finns både som hybrid, som en Toyota Prius, som laddhybrid, som man kan stoppa i sladden och ladda och köra med bensin, och som elbil, e-Niro. Sen heter den ju Niro EV från typ 2023. Men om vi tänker den gamla: väldigt lyckad modell, väldigt tråkig modell. Lyckad i meningen att den håller, funkar, och man är supernöjd. Elbilsversionen drar väldigt lite el och har fantastisk räckvidd utifrån hur stort batteri den har. Men den är ganska plastig, har otroligt dåligt lyse generellt, och är bullrig. Men den gör jobbet väldigt bra. Det enda man ska vara observant på, som på alla Kia, är att om man vill ha sin sjuåriga garanti, då är de stenhårda på att man måste ha servat den i rätt intervall. Man får inte dra över på milen eller på dagarna.

Familjens andra, mindre bil

Jan: Är det någon bil jag missade?

Erik: Det är säkert det. Men det är väl en bra representant när man pratar familjebilar. Men kanske, när vi pratar familjens andra bil, då är det ofta en fysiskt mindre bil.

Jan: Och vilka är det då?

Erik: Ford Fiesta, Seat Ibiza, Volkswagen Polo och Toyota Yaris. Då ska man skilja på, det här är bilar som är ungefär fyra meter långa. Man ska veta att det finns en storlek mindre som heter Aygo och liknande. Går man upp till de här fyrametersbilarna vinner man ganska mycket. Går man upp ytterligare en storlek är man typ i golfklassen, med Golf och sådana.

Erik: Tar vi de där bilarna, som inte är mer än tre, fyra, fem år gamla, eller sju, åtta år gamla, så börjar de bli väldigt komfortabla. De är sköna åkare, de är snåla, det är billiga däck och låga driftskostnader. Det enda är att vill du ha automatlåda har du väldigt svårt att hitta några, för de såldes sällan med automatlåda. Så det är ganska mycket krig om dem.

Jan: I USA brukar man säga, ungefär som att jag brukar säga att nybörjaren ofta köper, AP7 SÅFA har en indexfond och proffsen har också en indexfond. I USA brukar man säga att nybörjaren köper Toyota, och de riktigt rika köper Toyota. Stämmer det, eller är det en myt?

Nybörjarbilen i Sverige

Erik: Jag skulle nog vända lite på det. I Sverige, lite tyvärr, är det nybörjaren köper ofta en före detta gammal tjänstebil. Det blev förr i världen en Saab eller Volvo, alltså en ganska stor, törstig bil. Ganska välfungerande, men som har gått ganska långt. Då har man också köpt ett besvärskonto. Det kommer ganska lätt att hända saker, helt enkelt för att den är lite äldre och har rullat långt. Men den är billig, krocksäker och komfortabel, skön att åka i, för det var det tjänstebilsåkaren åkte i för ett tag sedan.

Erik: Det är inte så vanligt, får jag en känsla av, bland ungdomarna, fast det blir väl mer och mer. Det beror på var i Sverige man menar också. Det är skillnad på Säffle och Östermalm. De här små, lite modernare bilarna med automatlåda, som man kanske skulle tänka att man köper i USA, de är problemet i Sverige. De kostar bara 120 000 till 150 000, och det är för mycket pengar för den där bilen, så då blir det kanske en lite äldre V70 eller något som har gått 18 000 till 20 000 mil. Och då ska gärna skiftnyckeln följa med.

Jan: Ballongpinne i forumet skrev så här: Ugh, nu har jag lyssnat på hela avsnittet och känner bara ångest inför kommande bilköp. Det blir nog en skrothög för 10 000. Jag var inställd på att lägga 200 000, men jag tror att det blir billigare att köra slut på skrot i stället för att sen byta.

Skrothög eller långkörare?

Erik: Jo, men jag ska vara lite elak. En dam jag hade möte med nu, hennes bil hamnade på skroten i Sollentuna. Hon hade en gammal Saab 9-3. Problemet var att den sista månaden hade stått på verkstaden minst en gång i månaden. Det är ungefär som att ha ett husdjur. Att vara djurägare handlar också om att ta ansvar för att en vacker dag kanske den här hunden mår bäst av att inte få finnas längre. Att ta det beslutet är jättejobbigt. I bilsammanhang gör det att man reparerar dem lite för länge. I hundsammanhang reparerar man kanske också i vissa fall lite för länge. Det är jättetragiskt egentligen.

Erik: Så vi går tillbaka till bilar. Har man den där bilen för 10 000, då ska man vara väldigt krass och osentimental och känna att kommer det en reparation, då skrotar jag och köper en ny. Det är där ekonomin finns, att chansa och ha tur. Eller skruva själv, men då med besvärskontot.

Erik: Det kan också finnas en poäng om vi vänder på det. Det låter som att jag har haft jättemycket damer de senaste dagarna, men jag har haft två idag. Jag sa: du gillar inte att byta bil. Nej. Du ska ha den jättelänge. Ja. Du har en äldre farbror, en granne, som skruvar åt dig. Ja. Du kanske ska ha en V70. Men eftersom du vill ha den i 10 till 15 år, då kan du inte köpa en som redan har gått 15 000 till 20 000 mil. För då har man tagit det bästa ur den.

V70 som långkörare

Erik: Vi ska inte säga att vi ska avliva den snart, men det kanske blir en höftledsoperation snart. Köp en lågmilare, och om du håller liv i den, så kommer du kunna hålla liv i den ganska billigt. Men du ska vara inställd på att vara ägare länge.

Erik: Hon hade dessutom lite bränt med ryggen, så det var superviktigt med stolar, och då faller ganska många bilar bort. Sitter du i en V70 har du finessen att du har jättebra komfort, krocksäkerhet, och den blir inte supersnål. Du kommer ha lätt att hitta de som kan skruva i den. Men eftersom du samtidigt ska ha den väldigt länge, då får du inte köpa någon som redan har gått 30 000 mil från början, för då blir det bara skruvande, och då blir prislappen hög.

Jan: Jag tänker så här: Euro NCAP och fysikens lagar. Fem stjärnor för en Tesla Model Y och fem stjärnor på en liten tre- eller fyrametersbil. Båda har fem stjärnor, är det samma sak?

Erik: Nej. Vi kan först säga att Euro NCAP är ett privat företag som tjänar pengar på att köra sönder dina bilar åt biltillverkarna. De lämnar in dem där, så kör de sönder dem och ger dem betyg. Det är alltså inget lagkrav eller liknande, som en del tror. Tillverkaren kör sönder bilen och så säger de att det här blev resultatet. Vill du få en chans till och betala några miljoner till, så kan du få chansen att rätta till det. Annars publicerar vi det resultatet.

Hur Euro NCAP-stjärnorna fungerar

Erik: Då ska man bara jämföra bilar i samma klass, en liten bil mot en annan liten bil, och de olika stjärnorna. Där är det skillnad. Men då ska vi veta att många av stjärnorna idag kanske inte är i spel om du krockar med en annan bil. För vissa gäller hur barn sitter fast och hur de riskerar att skadas. Är du pensionär är det kanske inte superviktigt. Vissa gäller att ha vissa assistanssystem som du själv kanske vill stänga av för att du tycker att de bara förstör körningen. Så stjärnorna baseras på en massa saker, där inte allt handlar om hur de knövlas ihop och hur mycket airbagsen utvecklas.

Erik: Sen har kraven hela tiden betats upp. En bil som fick fem stjärnor för sex, sju år sedan skulle aldrig få fem stjärnor om man testade den idag, även om det är samma bil tekniskt att köra in i ett träd eller en bergvägg med. Helt plötsligt har den inte det här systemet, det är inte ISOFIX till barnstolarna, något du kanske inte bryr dig om alls.

Erik: Renault Zoe var en sådan bil. Den hade fem stjärnor när den kom, om jag minns rätt, och nu sist fick den noll stjärnor, tror jag. Det var egentligen att de tog bort en, nu måste jag tänka, en sidoairbag som kom från taket, tror jag, om jag minns rätt. Sen tog de bort den och ersatte den med en som kom från stolen. Då tappade den massa stjärnor, och det var nya krav. Helt plötsligt nådde den inte längre, och det är bara vid en krock från sidan. Kör du på något framifrån sitter du exakt lika säkert i den som du gjorde förut. Men utvecklingen har gått framåt.

För lättförtjänta stjärnor idag?

Erik: Överskattade, och även kinesiska bilar idag får fem stjärnor, ett antal. Jag kan tycka att det är lite för lättförtjänta stjärnor idag. Eller, det handlar inte om stjärnor, det handlar om poäng, och vissa poäng ger stjärnor. Det är lite för lätt att få poäng genom att sätta en viss utrustning som standard, och lite för lite poäng på nycklarna och plåten, om man säger så. Det man gör då är ofta att man slänger in något, och så får man en belöning i Euro NCAP för att man hade det som standard. Då måste det i regel vara världsstandard, eller Europamarknadsstandard, för att det ska få räknas.

Jan: Sommarbil för nöjeskörning för en vettig peng?

Erik: Som någon skrev i inledningen, det finns jättemycket trevliga bilar. I regel, precis som trådskaparen tänkte, är det kanske inte 300 till 400 hästar som är det viktigaste, för det innebär också i regel ett dyrt reparationskonto och däckskonto. En Mazda MX-5, Miata, är nog ganska oöverträffad om man väger ihop bruksvärdet. Jag har haft en Mazda MX-5 själv. Körglädje, reparationsbehov, andrahandsvärde, problemfrihet, körupplevelse, och det är en cab. Då är den ganska svårslagen, och det finns en likviditet, den är lättsåld.

En ganska lågmilad Mazda MX-5 i fint originalskick, inte omlackad, håller sig ganska bra i värde. Du behöver inte hålla på och skruva i den, den är inte supersnål för stor motor, men på en kurvig landsväg räcker det till och du har skitkul i den.

Boende, en bil eller två

Jan: Precis. Det här är en gammal sanning: antingen betalar man för sitt boende eller så betalar man för sin transport. Om du skulle resonera så här: boende kontra en bil kontra två bilar?

Erik: Den första bilen är ofta den som skapar bekvämligheten, så att jag kan göra en massa saker: skjutsa barnen dit och dit, åka och pendla. Den andra bilen blir en marginalbil många gånger. Den blir ganska dyr, för kan jag klara mig med en och twista lite och få bort den andra, så kan jag fort spara de där 3 000 till 4 000 i månaden. Är det en nyare bil kan det vara mer pengar. Det är som ett boende som är en miljon dyrare. Då kanske jag kan hyra en bil på semestern, eller en period när vi behöver den.

Erik: Den första bilen gör stor skillnad. Den andra bilen blir den här lilla lyxartikeln som blir förvånansvärt mycket dyrare, kontra om man tänker att om vi bor här klarar vi oss med en bil. Man kanske kan låna av någon tillfälligt ibland. Att byta från en lite större familjebil till en mellanstor familjebil, det är ofta mindre pengar än att ha en bil och kontra en till. Det där en-till-bil-steget är ofta mycket större än variationen mellan vilken normalbil jag väljer. Det är svårt att komma undan. Visst, de löpande kostnaderna, men när du verkligen lägger ihop det och besväret, så är det ganska mycket pengar.

Jan: Samtidigt, jag är uppväxt på landet där det inte, eller där mina föräldrar bor, finns ingen buss, inte ens en gång per år. Då är det svårt att snacka kollektivtrafik, it's not an option. Det är lätt att säga, där jag bor nu, en kilometer från Globen i Stockholm, it's an option. Det finns tunnelbanor, tvärbanor, bussar, allt möjligt. Men det är otroligt olika förutsättningar var man bor.

Hyrbil och bilpool

Jan: Fungerar de här hyrbils- och bilpoolslösningarna?

Erik: Från hyrarens perspektiv, om du vill hyra en bil och bor vettigt till, så funkar det ofta bra. Enkelt, smidigt, ofta väldigt prisvärt kontra att äga en bil själv. Så det handlar mycket om var bilarna fysiskt står, hur lätt det är, och hur lätta de är att boka. Oavsett om det är en bensinmack, någon Aimo eller Kinto, eller om det är någonting där man hyr av grannen.

Erik: Nackdelen är att vill du just då hyra en familjebil till påsk, då är det som högst tryck på familjebilar till påsk. Vill du däremot hyra en för att åka och hämta en bokhylla på Ikea, då är det jättelätt. Så du får tänka lite så också: när vill jag, i vilket sammanhang, och på vilket sätt?

Jan: Och om vi vänder på det, privatuthyrning av egen bil. Hiss eller diss?

Erik: Jag har hyrbilstillstånd, har hyrt ut och grejat, och har lite is i magen. Då kan man säga: nej, don't do it. Eller, har du en blodpuddings- och falukorvsbil med lite repor och bucklor, som du kan tänka dig att hyra ut och du inte är pedant, då är det väl ingen större fara om det blir en buckla eller ett repor till.

När man inte ska hyra ut sin bil

Erik: Jag blev lite förskräckt. Jag kör en Kia EV9 nu, och jag vet vad den kostar. En som precis har hämtat ut en flunsa ny, och lägger ut den på en uthyrningssida, då ska man veta att det är en bil som känns ganska stor att köra omkring med, som känns galet bred, och som är galet dyr. En skrapad fälg på en sådan kan vara 4 000 till 5 000 att rätta till, och en sådan bil i ett parkeringsgarage, om man inte är van att köra stora bilar. Så jag skulle aldrig hyra ut en sådan bil, som kanske en ovan förare ofta hyr för att de inte har någon bil själv.

Erik: Det är det som blir följden: de som hyr bil är ofta ovana, för den som kör väldigt mycket bil har ofta en egen. De som hyr bil kör ganska lite, och då är det ingenting konstigt att man är en dålig förare. Det handlar om att man kör lite bil och dessutom är ovan med den bil man hyr. Så kanske man har hyrt en väldigt dyr och stor bil. Det blir väldigt lätt hänt att det blir skador. Juridiskt sett kanske det är lätt att reglera, men det blir väldigt jobbigt och besvärligt. En omlackad bil är inte alltid perfekt omlackad, så när du ska sälja blir det: det där är ju lite fel nyans. Skrapade fälgar och så.

Erik: Har du en väldigt bruksig bil, särskilt om det är en liten Polo, en V70 eller en vanlig standardbil som du inte är så rädd om, då visst, hyr ut dem på Hygglo eller vad som helst. Men har du hämtat ut en splitter ny EV9 med den kalkylen som är bakom den, gör det inte.

Jan: Berätta om EV9.

Kia EV9

Erik: EV9 ser ut som en stor, fet, fyrkantig stridsvagn. Nej, men det är en trevlig elbil. Den är stor och ser ännu större ut. Den är egentligen bara som en Tesla Model X, så den är inte superstor. Väldigt mycket bells and whistles, som man säger på engelska. Väldigt mycket olika små gadgets, utrustning, och det fläktar i sätena och allt det där. Det är en trevlig bil, men den går ju inte snålt. Det gör sällan stora, fyrkantiga ladugårdar, de glider inte fram på vägen. Den har en ganska hög prislapp beroende på vilken version man väljer. Men du kör omkring i en dyr bil, i en dyr TCO-kalkyl, hur man än bär sig åt.

Jan: Miljöbästa alternativet. Köpa ny elbil, alternativt begagnad, där man har utmaningarna med batteri och brytning, kobolt och så. Köpa bensin eller diesel som man använder mindre, eller köpa diesel som man tankar med HVO100. Jag vet inte ens vad det är.

Erik: Vi kan börja så här. Jag brukar visa den här, och en del tycker att det inte är så populärt när jag säger så här. Det finns fem miljoner bilar i Sverige. De vi skrotar ut, det är jättebra att vi skrotar, det är nästan alltid per automatik de gamla som släpper ut mycket skit. De vi för in på marknaden är det jättebra om de är supermiljövänliga. Men om vi tänker oss de här fem miljoner bilarna, tänk Blocket. Miljön struntar i om du kör en elbil och grannen en diesel, eller tvärtom, om båda bilarna körs lika mycket.

Miljöperspektivet på bilval

Erik: För miljöns skull är det inte superviktigt vem som kör vilken bil. För dig kanske det är superviktigt. Men om inte du köper den där begagnade V70:an och kör den, så köper en annan den, för den kommer ändå inte att skrotas ut, det finns för mycket kvar i den. Så är man i cirkeln, om man räknar att alla kör lika mycket. Visst, du gör miljön en tjänst om du tar elbilen, men det innebär att någon annan kör en dieselbil.

Erik: Om vi tar alla såna här kalkyler, om man ska räkna när det är lönsamt, då är i princip alla idag överens om att tar vi en ny bil, så är det bättre att vi lägger utsläppen på att tillverka en ny elbil. Ungefär som att det är bättre att lägga pengarna på att investera i bergvärme än att hålla på och köra med direktverkande el. För när elen är slut har du inga pengar kvar att köpa bergvärme för. Då skulle du ha lagt pengarna på bergvärme direkt.

Erik: Tar vi de begagnade elbilarna, batteribrytning och allting, generellt sett, jag tror jag läste någon studie nu, att om det var en eller två procent av alla elbilar historiskt sett som råkat ut för batteribyte. Men då ska man veta att det var mycket mer på de äldre, så idag är man nere på en procent, en på hundra. Det är inte en stor grej. Även om vi skulle lägga till den enprocentaren i matematiken, så skulle elbilen ändå vara mycket, mycket mer förmånlig.

Soffan, cykeln och bilen

Erik: Det här blandar man ihop. Pratar vi en soffa, så är det alltid bättre att slita vidare och klä om den gamla soffan, för alla utsläpp sker vid tillverkningen. Tar vi cykel, är det mycket bättre att laga. Skorna är bättre att laga. Men de här grejerna har ju inga utsläpp vid användning, det är det många missar. En diesel- eller bensinbil har utsläpp hela tiden, nya utsläpp som inte har med tillverkningen att göra. Det är därför det inte riktigt är samma matematik att hålla liv i den gamla, för du skapar ju också hela tiden nya utsläpp.

Erik: Med soffan var utsläppen där när den byggdes, och nu pusslar vi bara ihop det lite och syr dit det. Det är det jag menar, det är ett resonemang. Bergvärme sätter du in för att spara pengar sen. Du investerar någonting nu för att spara sen, och det är samma sak. Bygg elbilen nu, så investerar du miljöutsläpp för att ha vinsten sen när du kör den. Det är alltid bättre.

Det är dumt att köra med direktverkande el hemma tills pengarna är slut på kontot. Vad ska jag göra sen då? Ungefär som att köra upp mina miljöutsläpp med min dieselbil. Vad ska du göra sen då? Gå resten av livet? Nej, det kan du inte, för du har ju just släppt ut allt du fick.

Bil för företagare: vanliga misstag

Jan: Som företagare eller företag, vad är det viktigaste? Vad ska man tänka på? Vad upplever du att man missar?

Erik: Som företagare har många nog missat hur mycket rattarna har förändrats, förmånsvärden, regler och allting. Det gör att man ofta lever på gamla sanningar. Jag får ofta diskutera det indirekt med deras redovisningskonsult, för de har en åsikt som nog stämde förut, men som idag kanske inte stämmer. Ofta säger de revisor, men nästan alla menar redovisningshjälp. De har sagt någonting som var sant förut, men idag beror det på, eller är annat. Man är kvar i gamla sanningar, lyssnar på gamla affärspartners, får en massa råd som baseras på hur det såg ut förut.

Erik: Det gör att man kanske fattar felaktiga beslut, och det var egentligen inget fel på rådet, men de har inte hängt med i nutidshanteringen, hur det ser ut idag. Det är inte för att man är mossig och gammal, utan helt enkelt för att det har hänt så galet mycket och så snabbt.

Jan: Kan du ge något exempel på sådant du har haft?

Erik: Ska vi ta det lite så här, nu blir det rent företagsekonomiskt. Många har kanske hört talas om nettolöneavdrag. Jag brukar beskriva det så här: tänk dig att du går förbi en korvkiosk, och så sträcker korvgubben fram: hej Jan, du får en korv. Tack, säger du, och tar emot korven. Då står Skatteverket och säger: Jan, du fick en korv, nu ska du betala förmånsvärde på korven. Då säger jag: nej, nej, jag betalar korvgubben för korven i stället. Då har du betalt vad korven är värd, och du betalar det till korvgubben.

Nettolöneavdrag förklarat

Erik: Nettolöneavdrag på en förmånsbil är lite samma sak. I det här fallet är korvgubben kanske Rika Tillsammans-bolaget, eller vad du nu har. Det gör att när man gör nettolöneavdrag, då går de pengar man betalar till sitt eget bolag, och inte till Skatteverket. Då påverkas ens privatekonomi, hur mycket man har i plånboken.

Erik: Många företag har lagt lönen på brytpunkten, för man vill ligga där. Då vill gärna redovisningskonsulten att man ska höja lönen för att kompensera och öka uttaget. Men man kan ha delat förmånsvärde, så ni kan ha halvt förmånsvärde var, det är helt okej.

Jan: Okej, då lärde jag mig något nytt här. Bra. Men där kan jag också säga, för när vi anlitade dig för tre år sedan. Vi är ju i en lite speciell situation, att vi äger bolaget, och det är bara vi som är anställda. Vi kunde ta den privat, finansiell leasing, privatleasing, operationell leasing, alltså vi hade hela spelplanen. Det sjuka var att på din kalkyl skilde det alltså över 100 000 kr mellan det bästa och det sämsta alternativet. Och det sjuka i mitt huvud var: det är samma bil. Vi pratar inte om olika bilar, det är samma bil. Var det bara ett extremfall, eller kan det skilja så, flera tusenlappar?

Varför kalkylen kan skilja över 100 000 kr

Erik: Ja, det kan det göra. Det beror på hur man skattar fram pengarna, eller ska dra dem. Det handlar om hur mycket bolagspengar är värda för dig som företagare. Om jag inte köpte bilen för pengarna, hur mycket hade jag fått i fickan då, om jag skattade fram dem och hur jag skattar? Har du ett högt skattetryck på dina bolagspengar, då blir bolagspengarna värda lite. Slänger du dem på en bil och låter det bli värdeminskning i en bil och allt möjligt, så gör det inte så mycket, för den har inte fått så mycket. Då blir det fort många tusenlappar i skillnad.

Erik: Man kan dra det åt andra hållet. Börjar man titta på en begagnad, äldre bil, då blir det oftast väldigt liten skillnad att stoppa in den i ett bolag eller ta den privat. Men det kan finnas andra fördelar med att ha den på ena eller andra stället. Det här handlar om bolagspengarnas värdering, om vi uttrycker det så.

Erik: Det är lite tricky, för det beror också på skatteregler idag och hur man tänker framåt. Just nu kanske jag har en skattesituation, men om tre, fyra, fem år har jag en annan. Just nu kanske jag har ett jätteöverskott, men jag måste ju faktiskt inte öka min lön. Jag kan låta dem ligga kvar i bolaget och pysa ut dem efter att jag har fyllt 60, med en mycket lägre arbetsgivaravgift. Då är de helt plötsligt värda mycket mer än om jag blåser ut dem i år.

Redovisningskonsulten är inte bilexpert

Erik: När man jämför bilen och ska räkna på företaget och värdera bolagspengarna, då har vi alltid en diskussion om hur man tänker med sitt bolagande, och var jag skattar fram dem. Då blir det också kanske väldigt stor skillnad beroende på hur gammal du är, vad du tänker göra, och hur det ser ut. Det blir många rattar helt plötsligt. Då frågar man kanske sin redovisningskonsult, som är expert på att ta emot kvitton och bokföra på rätt sätt, så att deklarationen blir rätt. Men de är inte experter på bilar, hur de funkar, hur man ska tänka, leasingregler eller vad jag får göra. Då blir råden lite därefter ibland.

Jan: Men om du skulle säga, utifrån företagssidan, när man tar hjälp av dig, vad brukar spannet vara? Rent generellt kan jag säga: snittavgiften för en fond i Sverige är 1,4 %. Om jag inte hjälper dem, så hamnar de flesta i de höga fondavgifterna runt 1 %. Om du skulle göra en liknande förflyttning, vad är variansen, och hur mycket räddar man?

Erik: Om vi pratar företagare, standardföretagaren, och standardbilar som man ofta jämför, så är det väldigt sällan man sparar mindre än 500 kr i månaden. Då pratar vi 500 kr i fickan, vilket på 36 månader är 18 000. Det är väldigt sällan det är mindre än 500 kr i månaden netto, alltså 18 000 på tre år, vilket är en vanlig tid.

Vad man typiskt sparar

Erik: Det är relativt vanligt att det är mellan 1 000 och 1 500, 2 000 ish, vilket är någonstans mellan 36 000 och 72 000 netto på tre år. Börjar vi prata att man ska spara 3 000, 4 000, 5 000 i månaden, då är det oftast en lite mer speciell sits, eller en företagare som har ett högt skattetryck. Man har svårt att skatta fram pengar billigt, så bolagspengarna är lite värda. Då kan det bli stora skillnader.

Jan: För mig låter det, Erik, som att du ska ta mer betalt för rådgivning.

Erik: Ja, så är det. Skämt åsido tänker jag så här: när folk kommer till mig brukar jag säga att det är jättelätt för mig att skapa det värdet, så du räknar hem det.

Jan: Och det låter som att du också är så här: det är jättelätt, för det är så mycket komplexitet, så att det är lätt att räkna hem det.

Erik: Det är otroligt lätt. Jag skulle nästan kunna säga att vem som helst som kommer och sticker åt mig med någon fetstil i kalkylen, så skulle jag kunna peta och bara säga: där, där har du mitt arvode, vi gör så i stället med den siffran.

Erik: Jag kanske ska lägga till en ganska intressant grej med det här med nettolöneavdrag. Tänk dig, nu mina fördomar, en keramiker eller en månskensbonde. De omsätter ju inte miljoner, om vi uttrycker det så. De har ganska svag lönsamhet. Bolaget kanske har en omsättning på 500 000 per år, och en vinst på 150 000.

Bolagsbil även för små bolag

Erik: Det är ganska roligt när man kan förklara, med nettolöneavdrag tar du en Tesla på ditt bolag om du vill. För bolagets pengar, kan man säga, du kommer att börja skjuta in så mycket privata pengar att bolaget inte behöver betala hela smällen. Det innebär att du inte behöver ha någon jätteomsättning för att det ska vara lönt att överväga en bolagsbil. Den är ganska ny för många.

Erik: Men inte ska väl jag, jag är ju bara hundtränare eller någon sån bransch, där man känner att det här nog inte är den dyraste branschen man håller på med. Att även där kan det faktiskt vara lönt, tack vare att när man ändå ska betala för korven, betala för förmånen, så kommer de pengarna till bolaget och sponsrar själva bilkostnaden. Så bolaget behöver inte ha så jättemycket pengar över för att stötta det. Så den är ganska bra. Allt ifrån däck och allting, man kan prata däckförsäkringar, service, prutning på bilar, vad man kan göra där.

Jan: Jättekonstig fråga nu, detta visar mer min okunskap. Förmånsvärdet, till exempel på min Tesla nu, vi har den här modellen, är den samma nu efter tre år, alltså som den var när jag köpte den?

Erik: Ja, både ja och nej. Hade statslåneräntan varit konstant, ja. Men eftersom den ingår i matematiken, och statslåneräntan ändras varje år. Hade den varit konstant, då kan man säga att du får leva med det förmånsvärde du har åsatt.

Förmånsvärde och registreringsdatum

Erik: Därför blir det, om man tittar på begagnade bilar, otroligt. Ett typiskt skifte brukar vara första juli 2021. En specifik bil kan ha ett förmånsvärde på 4 600 om den är uttagen i juni. Samma bil uttagen i augusti, då kan förmånsvärdet vara 5 700. Exakt samma bil, samma årsmodell, tillverkad samtidigt, samma färg, allting, men den ena blev registrerad 7 juni och den andra 3 augusti. För det är olika regelverk som gällde. Det är första registreringsdatum som styr, och de två skillnaderna kommer mer eller mindre alltid att följa med de bilarna för evig tid i stort sett. Även begagnade bilar får du betala förmån för som om de vore nya, på det sätt de var nya när de var nya.

Jan: Men hur kan det vara logiskt? En Tesla nu är inte lika ny som den var.

Erik: Nej, det är inbyggt så att man inte har något sänkt förmånsvärde för att bilen börjar bli gammal och skruttig, utan du får leva med samma nya. Det är väl det som gör att, man kan väl säga att det kanske finns lobbying i bilindustrin, där man vill att det ska säljas nya bilar.

Jan: Vi skulle kunna ha ett avsnitt om det.

Erik: Det här är också ett sätt att få bilindustrin tjänster, alltså företagen köper hela tiden nya bilar, som sedan kommer ut på andrahandsmarknaden, där privatpersonerna köper. Det kanske också politikerna tycker blir bra, för det blir en slags tillväxtbank av begagnade bilar, som företagarna får betala för.

Jan: Ja, men make sense. Jag tänker, vad är det mer jag borde ha frågat här på företagssidan?

Övertron på enskilda rattar

Erik: Många har hakat upp sig och tror: varför är alltid en elbil billigare än en dieselbil, eller varför finns det något magiskt miltal när det lönar sig att göra det i alla andra. Många har en övertro på att det är en ratt som spelar roll, och att det finns ett tydligt: här blir det grönt och här är det rött, om jag vrider på den ratten. Men det finns liksom inte riktigt så.

Erik: Så jag får ofta höra: men jag, som kör så lite, lönar det sig för mig att, ja, det kan du ju göra om det är en skitbillig bil. Många går ju bananas nu över att Tesla har 0,74 % ränta. Man ser inlägget: det är ju nästan gratis, det är bara så här mycket i månaden, och jag tar det på så här många år. Och så har man inte förstått hur mycket eller lite pengar det gör, och kanske inte heller hur de här lånen är uppbyggda. Vad händer om du gör det nu och så vill du bryta det, vilket du får, men då har du inte alls haft den räntan om du kliver av efter x år, för du har annuitetslån.

Många överskattar enskilda rattar och underskattar andra rattar. Det blir till slut en jävla sammelsurium, ett helt elpiano med 10 000 rattar.

Erik: Där tappar man kanske ibland bort hur mycket vissa rattar påverkar. Det var kanske det som hände för Tesla, att det kunde visa sig vara lika bra att byta den som att köra vidare. Men då har man missat några rattar och fokuserat på andra.

Vem ska ta hjälp av Hjälp vid bilköp?

Jan: Bra. Vem ska komma till dig och ta hjälp av din tjänst Hjälp vid bilköp?

Erik: En åt gången. Nej, men de som känner att de vill ha stöd och hjälp med vilken sorts bil de ska ha och varför. Mycket handlar om att de beskriver vad som är viktigt för dem och vilka behov de har. Som när du mötte mig: jag hade ju aldrig tänkt på den här bilen du föreslog, jag visste inte ens att den fanns. Det blir lätt att frågar man Volvo-grannen, då föreslår han en Volvo, och Tesla-grannen föreslår en Tesla.

Erik: Då blir det den som kanske vill ha en lite bredare sökning, och som också vill se kostnaden i vitögat och faktiskt se, jo, men som vi sa, många tror det inte när man säger att det kostar så här mycket. Visst, du har ett lån du betalar 1 500 kr i månaden för, men det innebär inte att bilen kostar 1 500 kr i månaden bara för det. Eller, du har inget lån, så då är det noll kronor. Eller ett otroligt stort lån, för du köpte en bil för en miljon och betalade av den på tre år. Men det innebär inte att din kostnad är så stor. Det är som att du lånat på huset.

Erik: Så det är mer de som vill få hjälp: hur ska jag tänka, vad ska jag ha, vad kommer det att kosta? Sen är jag ju ganska krass i det jag säger. Du kommer inte att värdesätta det här. För dig är det inte värt det. Ta den här i stället, den gör jobbet lika bra, fast det blir billigare för dig. Eller tvärtom: det du har tittat på, det är så lite att gå upp hit i stället, och då får du mycket, mycket mer, för du får bättre det, bättre det och bättre det.

Hjälp med företagsbil

Erik: Sen, framför allt, många av de här som säger: men jag ska ta den på företaget och blanda in det, vad kommer det att kosta? För det är ju superbilligt, säger alla. Eller: det går väl inte. Få hjälp att bryta ihop de här privata pengarna med bolagspengarna, för många gör det andra misstaget där, det vill säga, med bolagspengar sätter de värde noll. De säger: den här är skitbillig för mig, den kostar bara 2 600, och resten går ju på bolaget. Ja, men det är ju ditt bolag. Det är ju dina pengar i bolaget. Ja, men det är ju oskattat. De är ju inte värdelösa bara för att de är oskattade. De skulle ju vara värda någonting i din ficka.

Jan: Då är det definitivt värt att komma. Och hur hittar man dig?

Erik: elbilsexpert.com heter min hemsida, det är en bra väg. Mejl är bra, så det är enklast. Och min mejladress är info@elbilsexpert.com.

Jan: Jag lägger länk i beskrivningen också. Och jag kan intyga: du har helt rätt. Vi köpte ju den här tjänsten av dig för tre år sedan. Men den största behållningen var att du sa: nej, Jan, du ska inte ha en Porsche, det är inte en första bil. Nej, du ska inte göra det där, här är uträkningen. För mig var det så att jag kunde slappna av. Det är det jag upplever: detta är efter bästa förmåga, efter vad vi vet idag är detta de bästa oddsen. Så om jag skulle göra det här beslutet 900 gånger till av 1 000, så kommer det bli bäst i de 900 fallen.

The truth will set you free

Erik: Ja, och lite så. Det hände rätt ofta. En fredag var det faktiskt tre stycken som sa: nej, du ska inte byta bil. Nej, vad skönt att höra någon som säger det. Nej, varför ska du det? Och i andra fall: vet du om att du just nu inte har någon maskinskadeförsäkring? För din bil har gått 15 400. En växellåda kan kosta 188 000. Just saying. Men går du in här, ett litet skrattryck, inte till mig, så kan du faktiskt välja ett försäkringsbolag, så att du kan ha en som täcker dig upp till 17 000 mil. Så har du köpt dig lite frist och kan fundera på vad du ska göra. För nu börjar du trilla över, ungefär som att skita i husförsäkringen.

Jan: Ja, men precis. Jag älskar det. Du är lite så här, som Tony Robbins brukar säga: the truth will set you free, but first it may piss you off.

Erik: Ja, men det stämmer nog lite så där. Man får räkna med lite tuggmotstånd.

Jan: Ja, men precis. Erik, fantastiskt stort tack. Och kolla i beskrivningen. Jag tänker att vi kommer få göra om det här snart.

Erik: Snart är det dags. Då tar vi det live, hur det går, inklusive reaktioner.

Jan: Exakt, exakt. Tack så mycket, Erik.