Träff med bankrådgivare?Fem kontrollfrågor att ställa

Fem frågor till bankrådgivaren som visar om ni spelar samma spel

De här fem frågorna till bankrådgivaren avslöjar om personen mitt emot dig är ute efter att hjälpa dig tjäna pengar, eller tjäna pengar på dig. Jag formulerade dem för många år sedan, efter ett antal riktigt dåliga rådgivarmöten, för att kunna kvalitetssäkra den som ger mig råd om mina pengar. Ibland skojar jag om att det är fem frågor för att skapa dålig stämning på mötet. Men det ligger ett allvar under skämtet.

Det här är ett av RikaTillsammans kortavsnitt och tanken är enkel: du ska kunna ta med dig frågorna direkt in i nästa bankmöte. Varje fråga har ett önskat svar och varje svar säger något om huruvida rådgivaren har koll på forskningen eller bara på sin egen provision. Plocka det som hjälper dig och skippa resten.

Din bankkontakt är ofta en säljare, inte en rådgivare

Finansbranschen tjänar sällan pengar på att du tjänar pengar, den tjänar pengar på avgifterna du betalar oavsett hur det går. Det är den enda mening du behöver bära med dig in på mötet. Myten vi småsparare går på är att banken och vi sitter i samma båt, att de tjänar när investeringarna går upp. Men så fungerar det inte. Avgiften dras oavsett om börsen stiger eller faller.

Jag minns ett rådgivarmöte där det kändes som att personen mitt emot egentligen bara ville veta tre saker. Hur mycket pengar har jag, var har jag dem och hur mycket av dem kan han förvalta? Det var inte ett samtal om min ekonomi. Det var en kartläggning av ett säljobjekt.

Problemet är dubbelt. Dels incitamenten: om rådgivaren får betalt olika mycket beroende på vilket val du gör, kommer du aldrig att få ett rent råd. En produkt som ger banken högre avgift kommer alltid att se lite mer lockande ut i rådgivarens ögon, även när hen själv inte märker det. Dels kunskapen: förvånansvärt många i branschen har dålig koll på vad forskningen faktiskt säger om sparande. Det är märkligt att vi accepterar det, för i andra sammanhang skulle vi aldrig göra det.

Jag tror att få av oss hade accepterat en hjärtläkare som inte hade koll på hur man enligt forskningen ska göra den bästa hjärtoperationen.

Så varför accepterar vi det av den som ska hjälpa oss med våra pengar? Frågorna nedan är ett sätt att ta reda på om du sitter med en kollega eller en motpart. De utgår alla från samma princip: jag tror på evidens, på det man kommit fram till genom peer-reviewade studier om sparande och jag vill att den som råder mig gör det också.

Fråga ett: indexfond eller enskilda aktier?

Den första frågan är den jag alltid börjar med, eftersom svaret avgör allt som följer. Formulera den ungefär så här: kan jag som småsparare, utan tillgång till insiderinformation, förvänta mig ett bättre resultat av att äga en bred, billig och passiv indexfond än av att äga en portfölj med ett fåtal enskilda aktier?

Notera att frågan i praktiken handlar om passiv mot aktiv förvaltning. Många tänker att enskilda aktier betyder tolv eller femton bolag man valt själv. Men en aktivt förvaltad fond äger ofta inte fler än kanske tjugo bolag, så det är samma fråga: ska någon försöka välja ut vinnarna, eller ska du äga allt och få snittet?

Den här exakta frågan ställdes en gång till en stor grupp professorer vid ledande europeiska och amerikanska universitet, flera av dem nobelpristagare. Svaret var slående: i enkäten där akademikerna fick välja mellan indexfond och enskilda aktier svarade samtliga "instämmer helt" eller "instämmer". Inte en enda sa "det är oklart" eller "jag håller inte med".

När frågan ställdes till professorerna svarade alla "instämmer helt" eller "instämmer". Ingen tvekade.

Det önskade svaret från din rådgivare är alltså: indexfond. Får du det svaret är ni på samma sida. Får du ett annat svar har du en perfekt övergång till nästa fråga.

Fråga två: känner rådgivaren till SPIVA?

Om svaret på första frågan skaver kan du höja insatsen och fråga rakt ut: känner du till SPIVA? Det är ett amerikanskt mätinstrument som håller koll på precis det som banker brukar erbjuda hjälp med, nämligen att vara aktiv på marknaden, välja ut vinnarna och undvika förlorarna. SPIVA jämför hur det går för de aktiva mot att bara äga en bred indexfond med alla bolag, i alla länder, branscher och storlekar.

Resultatet är obekvämt för den som lever på aktiv förvaltning. Över en tioårsperiod underpresterar omkring 90 procent av de aktiva mot index. Det stämmer både i de amerikanska mätningarna och i de europeiska: den senaste SPIVA-genomgången för Europa visar runt 90 procent underpresterande på tio år i de flesta kategorier och bland Sverigefonder ännu högre.

Poängen är inte att rådgivaren ska kunna SPIVA utantill. Poängen är att den som jobbar med sparande och tar betalt för sina råd rimligen borde känna till det enskilt mest kända måttet på just det hen säljer. Vill rådgivaren dessutom gå i en annan riktning än vad SPIVA pekar mot, då ska det vara mycket tydligt motiverat. Att inte ens känna till siffran är ett svar i sig.

Fråga tre: historisk avkastning säger ingenting om framtiden

När rådgivaren börjar peka på historisk avkastning har du nått fråga tre och den är nästan given. Garanterat kommer någon att säga "men titta här, den här fonden har ju gått fantastiskt". Då svarar du med det som står i varenda broschyr: historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Så hur vet du att den här fonden slår index i framtiden? Vilken är den teoretiska förklaringsmodellen till att den ska göra det?

Det här är en vänlig fälla, för det finns inget bra svar. Både SPIVA och forskarna dödar argumentet direkt. Du kan inte säga något om framtiden utifrån historisk avkastning och framför allt inte på korta tidsperioder. I det här sammanhanget är tio år en kort tidsperiod. Inte ens över tio år går det att avgöra om en fonds resultat berodde på skicklighet eller på tur.

Det vill säga: en förvaltare som "slagit index i åtta år" har inte bevisat någonting. Bruset i marknaden är så stort att åtta eller tio bra år lika gärna kan vara slump. Den som säljer historisk avkastning som ett löfte om framtiden säljer alltså något hen inte kan hålla.

Fråga fyra: vad säger du om Morningstar-betygen?

Fråga fyra tar tempen på nästa säljargument: stjärnorna. Fråga rådgivaren vad hen tänker om Morningstar-betyg, alltså att olika fonder får olika antal stjärnor och lyssna noga. Det är ett vanligt sätt att motivera ett fondval, men det vilar på lös grund.

Morningstar själva har sagt att man inte ska använda deras stjärnor som det enda kriteriet när man väljer fond, något vi gick igenom redan i avsnitt 123. Stjärnorna bygger på historisk avkastning och säger därför ingenting säkert om framtiden. Tvärtom är fondbetygen bättre på att peka ut de dåliga fonderna än de bra och sannolikheten kan till och med vara högre att en trestjärnig fond går bättre framåt än en femstjärnig.

Sammantaget vill du alltså inte ha en rekommendation som vilar på historisk avkastning och inte heller en som vilar på antalet Morningstar-stjärnor eller något annat fondbetyg som egentligen bara mäter det som redan hänt. Två av de vanligaste säljargumenten är därmed avförda innan ni ens pratat om dina faktiska mål.

Fråga fem: Bessembinder och den galna statistiken

Vill du vara ännu lite jobbigare avslutar du med Bessembinder och då blir det på riktigt obekvämt. 2018 publicerade professorn Hendrik Bessembinder en studie som kastade ljus över hur extrem statistiken bakom enskilda aktier faktiskt är. Han gick igenom omkring 26 000 amerikanska aktier under perioden 1926 till 2016 och resultaten är svåra att värja sig mot.

Majoriteten av de 26 000 aktierna slog inte index. Bara runt 4 procent av aktierna stod för i princip hela värdeuppgången på marknaden. Den vanligaste totala livstidsavkastningen för en enskild aktie, alltså från börsnotering till avnotering eller konkurs, var minus 100 procent.

Den vanligaste totalavkastningen för en aktie under dess livstid är minus 100 procent.

Det går att vända Bessembinder till tre frågor som låter enkla men nästan alltid besvaras fel. Vad är den vanligaste totalavkastningen för en enskild aktie under dess livstid? Alla svar utom minus 100 procent är fel. Vad är den genomsnittliga livslängden på en börsnoterad aktie, från notering till avnotering? Bessembinder kom fram till ungefär 7,5 år. Hur stor andel av aktierna slår index? Svaret brukar ligga någonstans mellan 25 och 50 procent, alltså långt ifrån alla. Den som tror att det är ett enkelt spel att plocka vinnare har inte sett de här siffrorna.

Plocka med dig guldkornen in i nästa bankmöte

Du behöver inte ställa alla fem frågorna för att de ska göra nytta, redan en av dem flyttar samtalet från sälj till substans. Det fina är att frågorna inte är aggressiva i sig. De är bara forskningsförankrade och de blir bara obekväma för den rådgivare som inte spelar samma spel som du. För den som faktiskt har koll och de finns, är frågorna snarare en bekräftelse på att ni förstår varandra.

Min reflektion efter alla år är att det här handlar mindre om att sätta dit någon och mer om att skydda dig själv. När du vet att avgifter dras oavsett utfall, att 90 procent av de aktiva underpresterar och att historik inte förutsäger framtid, då blir det mycket svårare att sälja in en dyr, aktiv produkt på dig. Du har helt enkelt blivit en sämre kund att lura och en bättre förvaltare av dina egna pengar. Personligen upplever jag att själva vetskapen om att frågorna finns räcker långt, även de gånger jag inte ställer dem högt.

Vill du sammanfatta det i en mening är slutsatsen enkel. En bra rådgivare tål de här frågorna, för svaren ligger i linje med forskningen. En dålig rådgivare gör inte det. Att veta skillnaden är värt mer än de flesta råd du betalar för.

Använder du någon av frågorna vid ditt nästa möte får du gärna hojta till i forumet och berätta hur det gick. Det är ofta i de berättelserna communityn lär sig mest.

Läs vidare

Om du vill fördjupa dig i forskningen bakom de fem frågorna eller i hur du själv investerar enklare och billigare har vi samlat våra mest relevanta sidor här:

• Investera rätt och lätt – följ hellre forskningens än finansbranschens rekommendationer för ditt sparande.
• Bästa fonderna – konkreta breda, billiga och globala indexfonder för den som vill äga snittet.
• Aktiv förvaltning är systematiskt sämre än indexfonder – studien bakom SPIVA-svaret i fråga två.
• Bessembinder: vanligaste avkastningen är minus 100 procent – siffrorna bakom fråga fem, i sin helhet.
• Myten om 5-stjärniga fonder – varför Morningstar-betyg är ett svagt underlag för fondval.
• 9 av 10 svenska fondförvaltare är sämre än index – SPIVA-mönstret bekräftat på svenska fonder.
• Var inte rädd för rätt risk, omfamna den – om de fem pengariskerna och hur du tar rätt risk i stället för ingen.

Transkribering av hela avsnittet

Nedan har vi transkriberat hela avsnittet för dig som hellre läser än tittar eller lyssnar. Den är gjord med AI så den är inte ordagrann, utan fokus har varit på läsbarhet.