Träff med bankrådgivare?Fem kontrollfrågor att ställa

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Fem frågor som avslöjar om rådgivaren spelar samma spel som du
2. Incitamenten och bristen på forskning
3. Fråga ett: indexfond eller enskilda aktier?
4. Hur motiverar du ditt svar?
5. Fråga två: känner de till SPIVA?
6. Fråga tre: historisk avkastning säger ingenting
7. Fråga fyra: vad säger du om Morningstar-betygen?
8. Fråga fem: Bessembinder och den galna statistiken
9. De svåra frågorna att avsluta med
10. Plocka med dig guldkornen

Fem frågor som avslöjar om rådgivaren spelar samma spel som du

Jan: Fem frågor för att se om din finansiella rådgivare eller din bankrådgivare spelar samma spel som du, och är ute efter att hjälpa dig att tjäna pengar i stället för att tjäna pengar till sig själv eller till banken. Eller, som jag ibland brukar skoja om: fem frågor för att skapa dålig stämning på mötet.

Det är ju ingen nyhet att banker och finansbranschen är extremt duktiga på att tjäna pengar till sig själva. Att när vi kunder tjänar pengar är det nästan lite som ett olycksfall i arbetet. Och myten vi ofta går på, vi småsparare, är att vi tror att finansbranschen tjänar pengar på investeringarna. Men det gör de inte. De tjänar pengar på avgifterna de tar från oss sparare, och som vi betalar dem oavsett om det går upp eller ner.

Därför kände jag för många år sedan att jag ville ha ett sätt att kvalitetssäkra den finansiella rådgivaren. Att säga: spelar vi samma spel? För jag har haft några riktigt dåliga erfarenheter. Jag kommer ihåg en gång då jag satt på ett rådgivarmöte, och det kändes som att rådgivaren egentligen bara ville veta tre saker. Hur mycket pengar har jag? Var har jag dem? Och hur mycket av dem kunde han få? Eller hur mycket av dem kunde han förvalta?

Incitamenten och bristen på forskning

Det finns många problem i finansbranschen, till exempel kring incitament. Om rådgivaren får betalt olika mycket beroende på vilket val du och jag gör, så kommer vi aldrig att få något bra råd. Och problemet jag också upplever är att väldigt många i finansbranschen liksom inte har koll på forskningen.

Och jag tänker: det är jättekonstigt att vi accepterar det. Jag tror att få av oss hade accepterat en hjärtläkare som inte har koll på hur man enligt forskningen ska göra den bästa hjärtoperationen.

Jag tror att få av oss hade accepterat en hjärtläkare som inte har koll på hur man enligt forskningen ska göra den bästa hjärtoperationen.

Därför tänker jag att det finns några av de här frågorna som man kan ta med sig och skjuta in under rådgivarmötet. Och här utgår jag ifrån att jag vill ha vissa svar. Framför allt eftersom jag är en person som tror på forskning, jag tror på evidens, jag tror på det man har kommit fram till genom peer-reviewade studier och liknande.

Fråga ett: indexfond eller enskilda aktier?

Den första frågan kan man formulera lite så. Det är en fråga som ställdes till 92 professorer på både europeiska och amerikanska fina universitet. Och frågan lyder så här: okej, så generellt sett, utan att ha tillgång till någon insiderinformation, kan en investerare eller en småsparare som jag förvänta sig ett bättre resultat av att äga en väl diversifierad, billig och passiv indexfond snarare än att äga en portfölj av ett fåtal enskilda aktier?

Det vill säga, man ställde frågan så här: ska jag äga en bred, passiv, billig indexfond, eller ska jag äga en portfölj av några enskilda aktier? Och då kan man ibland tänka: ja men enskilda 12 eller 15 aktier, men många fonder har ju inte fler än kanske 20 aktier. Så det står egentligen också mellan passiv och aktiv förvaltning.

Och det roliga är att när man ställde den här frågan till de 92 professorerna, så svarade alla 92 "instämmer helt" eller "instämmer". Det var liksom inte ens någon som sa: ja men jag vet inte, det är oklart, det är otydligt, jag håller inte med.

När man ställde frågan till de 92 professorerna svarade alla 92 "instämmer helt" eller "instämmer".

Hur motiverar du ditt svar?

Så detta är den första frågan. Generellt sett, utan att ha tillgång till någon insiderinformation, kan jag som småsparare förvänta mig en bättre avkastning från en bred, billig, passiv indexfond, eller från ett fåtal enskilda aktier eller en aktivt förvaltad fond? Det är fråga nummer ett. Där vill man ju ha svaret indexfond.

Annars kan man fråga sig, det blir nästa fråga: okej, men hur motiverar du ditt svar när vi har 92 professorer och akademiker som säger någonting helt annat?

Sedan, fråga nummer två. Den är att bara utgå från att de känner till SPIVA. Om du inte vet vad SPIVA är själv, så bara googla det. Men SPIVA kan man säga är ett amerikanskt företag som håller koll på det här: hur går det för dem som är aktiva, som försöker välja ut vinnarna och undvika förlorarna? Det är ju det bankerna ofta rekommenderar att de hjälper till med, kontra att äga en indexfond där man bara äger allting.

Fråga två: känner de till SPIVA?

Där man äger alla bolag i alla länder, i alla branscher, i alla storlekar, och man mer eller mindre säger: jag vet inte vad som kommer att gå bra eller dåligt i framtiden, så jag äger allt, och då får jag samma avkastning som snittet för marknaden.

Och när man tittar på vad SPIVA säger över en 10–15-årsperiod, så visar de att 90 % av alla de som är aktiva på marknaden underpresterar mot indexfonder.

Över en 10–15-årsperiod visar SPIVA att 90 % av alla aktiva på marknaden underpresterar mot indexfonder.

Så för mig, varför jag brukar ställa den frågan, det är så här: om man är lite intresserad av sparande, om man är lite på, som jag ändå tycker att man ska vara om man jobbar inom finansbranschen, då tycker jag för det första att man ska känna till vad SPIVA är. Och för det andra tycker jag att om man avråder och vill gå i en annan riktning än vad SPIVA säger, ja då ska det vara väldigt tydligt motiverat.

Fråga tre: historisk avkastning säger ingenting

Och när de då garanterat kommer att säga "men titta här på den historiska avkastningen", då kan man ställa nästa fråga, nummer tre: men forskningen och alla broschyrer säger ju att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Hur vet du att detta kommer att ge bättre avkastning än index i framtiden? Eller: vilken är den teoretiska förklaringsmodellen till att detta ska ge bättre avkastning än index i framtiden?

Och så får man se lite vad de svarar. Historisk avkastning, det är det klassiska man tittar på. Men det finns både SPIVA och alla forskare som dödar det argumentet direkt. Historisk avkastning, man kan inte säga någonting utifrån det, och framför allt inte ens på korta tidsperioder. Och korta tidsperioder, det är tio år. Så inte ens på tio år kan man säga någonting om det var slump eller skicklighet.

Fråga fyra: vad säger du om Morningstar-betygen?

Detta hänger också ihop med fråga fyra, där man kan ställa sig frågan: vad tänker du om så här Morningstar-betyg? Att olika fonder får olika betyg. Och så får man se vad de säger. Men då kan du titta på avsnitt 123, där Morningstar själva har sagt att man inte ska använda deras stjärnor som ett kriterium, eller som det enda kriteriet, när man väljer en fond.

För det säger ingenting om framtiden. Tvärtom är sannolikheten högre att en fond med tre stjärnor får bättre avkastning än en fond som har fått fem stjärnor. Det finns en ganska lång förklaringsmodell till det också.

Så här vill man se det: du vill inte ha en rekommendation grundad på historisk avkastning, och du vill inte ha en rekommendation grundad på antalet Morningstar-stjärnor eller något slags påhittat fondbetyg.

Fråga fem: Bessembinder och den galna statistiken

Och sedan, om du vill vara ännu jobbigare, så kan du ställa sådana här frågor. 2018 kom det en studie från en professor som heter Hendrik Bessembinder, som verkligen kastade ljus på galen statistik från investeringar.

Han visade till exempel att mellan 1926 och 2016, eller vad det nu var, så har det funnits, jag tror, ja men säg 26 000 aktier. Av de här 26 000 aktierna var det majoriteten som inte slog index. Det var bara 4 % av alla aktier som stod för hela värdeuppgången. Den totala livstidsavkastningen för en aktie, det vill säga från att den börsnoterades till att den avnoterades eller gick i konkurs, så var den vanligaste totalavkastningen för en aktie minus 100 %. Och massa liknande saker.

Den vanligaste totalavkastningen för en aktie under dess livstid är minus 100 %.

De svåra frågorna att avsluta med

Så där kan man också ställa frågan: vad är den vanligaste totalavkastningen för en aktie under dess livstid? Alla svar förutom minus 100 % är fel.

Man kan ställa frågan: vad är den genomsnittliga livslängden på en börsnoterad aktie? Det vill säga, hur länge är det från att en aktie noteras till att den avnoteras? Vad är den genomsnittliga livslängden? Då visade Hendrik Bessembinder att det var 7,5 år.

Och man kan också ställa sig frågan: okej, hur många aktier slår index? Alltså, hur många får en bättre avkastning än snittet för marknaden? Det brukar ligga någonstans mellan 25 och 50 %. Långt ifrån alla, liksom hälften av aktierna slår index. Och liknande.

Plocka med dig guldkornen

Så du får plocka med dig lite av guldkornen härifrån. Och du får väldigt gärna, om du använder någon av de här frågorna, hojta till i kommentarerna. Så ser vi hur det gick, om du tyckte att detta var värdefullt, om det gav dig någon ny insikt.

Och annars tänker jag att vi ses i kommentarerna och i forumet. Och som vanligt: tack för att du lyssnar, följer och prenumererar.