Genomgång av de bästa fonderna 2026

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Vilka är de bästa fonderna 2026?
2. Börja alltid med bufferten
3. Var inte rädd för rätt risk
4. Varför vi rekommenderar en fondrobot
5. Nästan samma lista som förra året
6. De bästa globala indexfonderna
7. Du behöver bara en av dem
8. Bonus: premiepensionen och AP7 SÅFA
9. De bästa svenska indexfonderna
10. Varför inte Avanza Zero?
11. Hur du kombinerar fonderna
12. Lekhinken: för dig som tycker det är roligt
13. Tillväxtmarknader och småbolag
14. Överkurs: börshandlade fonder och hållbarhet
15. De bredaste börshandlade fonderna
16. Globalfonder med hävstång
17. Räntefonder: helst inte alls
18. Tips ett: automatisera månadssparandet
19. Tips två: öka din inkomst
20. Tips tre: kolla din tjänstepension
21. Sitt still i båten
22. Använd pengarna medan tid finns
23. 0,01-procentsregeln
24. Forskningen bakom: SPIVA och Avanzas snittkund
25. Vanliga frågor: är fondrobot samma som indexfond?
26. Fråga två: allt på en gång eller sprida ut?
27. Fråga tre: mycket pengar i USA, är det en AI-bubbla?
28. Fråga fyra: vad gör jag med befintliga dyra fonder?
29. Fråga fem: kan jag få hjälp med rådgivning?
30. Fråga sex och sju: vad tänker ni om fond X?
31. Avrundning: en puff för communityn

Vilka är de bästa fonderna 2026?

Jan: Vilka är de bästa fonderna att spara och investera i 2026? I det här kortavsnittet får du min och RikaTillsammans-communityns lista med de bästa fonderna för ett sparande i linje med forskningen, så att du har ett klokt och smart sparande med de bästa oddsen för en god avkastning framgent.

Du kommer att få en lista på de bästa globala indexfonderna, de bästa svenska indexfonderna och ytterligare tips på fonder som är poppis i communityn. Men framför allt också tips på hur du kan kombinera ihop dem för att få ett smart och bra sparande, och några tips på hur du kan komma igång, några misstag att undvika och några rekommendationer.

För dig som inte känner mig sedan tidigare: jag heter Jan Bolmeson. År 2026 har jag faktiskt sparat i 30 år, så jag började 1996. Och sedan 2008 driver jag RikaTillsammans, som är Sveriges största community, podcast och hemsida om privatekonomi. Jag tänker att vi inte gör det svårare än så här, utan vi kör igång direkt med några viktiga saker att veta innan man sätter igång.

Börja alltid med bufferten

Jan: Det första är att innan man börjar spara i fonder, det vill säga oavsett vilka som är de bästa fonderna, brukar vi alltid säga: börja med buffert. Man behöver alltid kunna sova gott om natten. Vi brukar säga att kostar ditt sparande dig din nattsömn, då är det för dyrt.

Sedan kan man också tänka utifrån ett riskperspektiv. Pengar som ska användas inom tre år, det vill säga sparande till en semester, sparande till en kontantinsats till ett boende, sparande till en bil, eller att man ska gifta sig eller något, sådana pengar bör aldrig vara investerade utan ska finnas på ett bankkonto med insättningsgaranti. Detta är något vi pratar mycket mer om i avsnittet om buffert, som är avsnitt 342, eller avsnitt 436 som handlar om fyra-hinkar-modellen.

Det andra som jag legalt och juridiskt måste säga är att allt sparande innebär en risk. Från det att man investerar sin första hundralapp kommer värdet på den hundralappen att både öka och minska. Detta är inget man behöver vara rädd för, för historiskt sett har det varit väldigt klokt att investera i linje med forskningen. Det är mycket som talar för att det kommer vara så även fram i tiden, men det finns inga garantier.

Var inte rädd för rätt risk

Jan: Även om man brukar säga att man i värsta fall kan förlora hela det insatta kapitalet, så skulle jag faktiskt säga att jag inte känner till någon som har förlorat alla sina pengar i en global indexfond. Genom att investera i de här fonderna vi pratar om sprider man riskerna på tusentals, eller hundratals, bolag.

Jag brukar också säga att sannolikheten att gå plus med de här indexfonderna är över 90 % över en tioårsperiod. Så var inte rädd för att ta rätt risk, för risk är på något sätt inträdesbiljetten som vi betalar för att våra pengar ska växa.

Risk är på något sätt inträdesbiljetten som vi betalar för att våra pengar ska växa.

Vi har ett helt tvåtimmarsavsnitt, avsnitt 442, där vi pratar om risk, om rätt risk, och om vilka risker som är onödiga och vilka man ska ta. Så om du vill fördjupa dig i det, titta gärna på det avsnittet.

Varför vi rekommenderar en fondrobot

Jan: Innan vi tar den första listan med fonderna vill jag också säga att jag för de flesta brukar rekommendera en fondrobot. Jag kommer gå igenom det i detalj, men om en indexfond är som att man äger tusentals bolag, som att äga hela höstacken, så kan man säga att en fondrobot är något som hjälper dig att få höstacken på rätt ställe. Den hjälper dig att månadsspara, den hjälper dig att komma igång, den minskar risken för att göra fel och ökar därmed chansen till en bra avkastning. Det är så vi sparar våra egna pengar också. Så du kan lyssna på det här avsnittet och titta på det här med de enskilda fonderna, men fondrobot är ett bra alternativ som vi själva faktiskt använder. Vi har ett avsnitt, 446, om fondrobot.

Jag vill också säga att de här fonderna som vi har valt ut är valda utifrån kriterier som forskningen säger är relevanta. Det vill säga låg avgift, som jag redan varit inne på, och att det är många innehav, att hundralappen sprids ut på hundratals om inte tusentals bolag, och att man kan äga de här fonderna i många år så att man egentligen inte ska behöva byta fonder varje år. Man ska kunna köpa en fond och ha den i tio år.

Nästan samma lista som förra året

Jan: Om du har följt oss sedan tidigare och tittade på listan bästa fonderna 2025, så är typ 95 % av alla fonder exakt samma. Det är typ ingen förändring, vilket är halva poängen. Jag kan säga att jag är lite nördigt stolt över att många fonder har varit samma sedan 2018. Man har egentligen inte behövt göra något nytt.

Vi har ett helt avsnitt som pratar om hur man väljer fond. Det som inte är relevant, och som man inte bör välja fond utifrån, är antal stjärnor, fondbetyg eller hur den har gått historiskt. Det finns jättemycket vetenskapliga artiklar som säger att det är totalt meningslöst. Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Fonder som har gått bra historiskt tenderar inte att gå bra framgent. Så den här topplistan är inte vald på vad som gick bra 2025, eller vad vi tror kommer gå bäst 2026, utan listan är vald utifrån de kriterier som forskningen har tagit fram. Detta borde ge bäst sannolikhet för bäst avkastning över en längre tidsperiod.

För formaliens och tydlighetens skull: vi äger de flesta av de här fonderna som vi nämner. Vi har inte fått betalt av någon fond, något bolag eller någon bank för att ta upp dem. Detta är från oss som sparar till dig som sparare, och vi tjänar inte mer eller mindre pengar baserat på vilken bank eller vilken fond du väljer. Så det är verkligen helt och hållet objektivt, utifrån en tro på forskningen. Vi har också ett helt avsnitt som svarar på: okej, vad innebär det där med forskningen? Men det här avsnittet skulle handla om bästa fonderna, så här kommer de.

De bästa globala indexfonderna

Jan: Här är en lista på de bästa globala aktieindexfonderna. Forskarna säger att man ska äga brett, billigt och passivt, och det är vad en indexfond är. En indexfond är bara en påse med hundratals eller tusentals bolag. Den bästa sådana påsen, som vi i communityn och vi själva tycker, är en fond som heter DNB Global Index. Den här fonden finns på de flesta banker, inte alla, och kan man välja den så kan man ha den för sitt långsiktiga sparande.

Alternativ till den är Länsförsäkringar Global Index, som vi också haft typ sedan 2014, tror jag, eller 2015 köpte jag den första gången. Den funkar alldeles utmärkt. Och Avanza Global. Det vi gillar med DNB-fonden är att den är lite bredare, den innehåller lite fler bolag än de andra två fonderna.

Om man inte kommer åt någon av de här fonderna, för det är tyvärr så att vissa fonder, eftersom bankerna konkurrerar, till exempel vill Swedbank inte ta in en Avanza-fond, så därför har vi på den här listan även olika fonder baserat på de olika bankerna. Har du Swedbank till exempel, då är fonden Swedbank Robur Access Global som de har. Vissa banker tillhandahåller en fond som heter Storebrand Global All Countries. Är du kund på Nordea finns ingen av dem, och då finns det en fond som heter Nordea Global Passiv. Har man Handelsbanken finns inte de här andra, utan då har de en fond som heter Dimensional World Equity som man kan ha i stället. Har man Skandia kör man Skandia Global Exponering.

Du behöver bara en av dem

Jan: Grejen och anledningen till att vi har typ åtta fonder som bästa globala indexfonder, det är inte att man ska köpa alla åtta, utan det räcker med en av dem eftersom de här fonderna överlappar. Det vill säga de underliggande bolagen är samma, så att till exempel Nvidia, Apple eller Google, alla ingår i alla de här fonderna. Så man får ingen bonus av att köpa två fonder. Det beror verkligen på var du har ditt sparande idag, välj den fonden.

Som du märker, tricket här brukar vara: under 0,4 % i avgift, den ska ha global i namnet och den ska gärna ha index i namnet. Då vet man ofta att det är en bra global fond.

Här kan vi när vi är inne på det ta de två alternativ vi var inne på med fondrobot. Vi gillar Lysa. Det är där vi har majoriteten av våra egna pengar. Vad Lysa är, är en sådan här global indexfond, men de är lite bredare än de andra alternativen eftersom de tillhandahåller till exempel även småbolag och tillväxtmarknader. Rent forskningsmässigt är det lite ju bredare desto bättre, helt enkelt. Ett alternativ om man inte vill ha Lysa är Opti. Så det kan man också ta.

Till skillnad från de andra fonderna, som du bara loggar in på din befintliga bank och väljer, så är Lysa eller Opti typ en app som du måste välja i App Store eller Google Play. Så det är en annan aktör. Tycker man att "shit, jag har aldrig hört talas om Lysa eller Opti", ja, men ta det på din vanliga bank, du har ju förslag på fonder där.

Bonus: premiepensionen och AP7 SÅFA

Jan: En bonus, det säger alltid min Pete: bonus, Jan, bonus. Så bonus här är premiepensionen. Du kan logga in på pensionsmyndigheten.se, och den bästa fonden du kan ha för din premiepension är AP7 SÅFA. Det är det alternativet man också får om man inte har gjort något val. Så har du varit lat, passiv och oengagerad och inte gjort något val i din premiepension, då, high five, grattis, då har du redan det bästa alternativet och förmodligen bättre avkastning än de flesta i din ålder som har gjort egna aktiva val.

De bästa svenska indexfonderna

Jan: Om vi i stället tittar på svenska indexfonder. Vad forskningen säger är att man ska äga allt, hela marknaden, och det är därför vi pratar globalt. Men det finns också det här att vi bor i Sverige. Snittinvesteringen i Sverige har över 60 % i svenska värdepapper, vilket är dåligt. Men även vi som investerar i indexfonder konkurrerar ju med andra som har investerat i Sverige, därför finns det argument för att man borde kunna komplettera med lite mer exponering mot Sverige. Eftersom vi bor i Sverige, vi konkurrerar med andra svenskar om bostäder, om bilar och så vidare.

Precis här vill man ha så brett som möjligt, så billigt som möjligt och så passivt som möjligt, eftersom det är forskningens rekommendation. De två bästa fonderna som vi själva äger och gillar är PLUS Allabolag Sverige Index och SEB Sverige Index Nära A. Finns inte de på din bank är alternativen Storebrand Sverige, Swedbank Robur Access Sverige eller Skandia Sverige Exponering. Någon av de här fem fonderna borde med stor sannolikhet finnas på din bank. Finns den inte, skriv en kommentar så får vi leka detektiver tillsammans.

Varför inte Avanza Zero?

Jan: Här brukar det dyka upp en fråga: Avanza Zero? Nej, Avanza Zero är inte med på listan med flit. För Avanza Zero är inte bred. Den är billig, absolut, och den är bättre än många andra fonder, men den är inte bred. Den innehåller bara typ 30 bolag, medan PLUS-fonden och SEB-fonden innehåller typ 300 bolag.

Om en fond inte nämns i det här korta avsnittet är det förmodligen med en anledning, eftersom vi har gått igenom det här i communityn med hundratals inlägg. Men du kan alltid ställa en fråga i kommentarerna, så kan vi ta det därifrån.

Hur du kombinerar fonderna

Jan: Om vi då tittar på det. Nu har du fått ingredienserna, du har fått den globala ingrediensen, du har fått Sverigefonden. Om vi tittar på hur de här borde kombineras, så går det med fördel att sätta mellan 70 och 100 procent av pengarna i den globala indexfonden. För att förtydliga: det går utmärkt att ha alla sina pengar i en enda global indexfond, eftersom den här globala indexfonden sprider ut dina pengar på mellan 800 och 8 000 bolag. Så det går utmärkt. Man har inte tagit en hög risk för att man har satt alla äggen i samma korg.

Så 70–100 % i en global indexfond. Väljer man 100, perfekt, då kan man gå vidare. Väljer man till exempel 70 %, då kan du lägga ytterligare 0–20 % i en svensk indexfond, och sedan kan man ta 0–10 % av pengarna i en egen valfri fond eller investering.

Lekhinken: för dig som tycker det är roligt

Jan: Detta är det vi brukar kalla för lekhinken, för många av oss tycker ändå att sparande är roligt. Man vill lära sig saker. Så trots att smart sparande enligt forskningen är ganska ospännande, eller tråkigt, så brukar vi säga att för dig som tycker att det är roligt och vill ha något extra, begränsa det till en lekhink på 10 % av totalen.

Då kan man till exempel i den valfria delen, det som är poppis, ha en tillväxtmarknadsfond, vilket är det vi rekommenderar, eftersom den globala indexfonden sällan innehåller aktier från till exempel Asien, Sydamerika, Östeuropa eller liknande. Så det brukar vara ett bra komplement.

En annan fond som brukar vara poppis är till exempel Spiltan Aktiefond Investmentbolag. Jag själv äger inte den. Jag är inget fan av den, tyvärr, för jag upplever den som väldigt smal och att typ 60 % av pengarna bara ligger i tre bolag. Så för mig går den bort på breddkriteriet. Men jag vet att många gillar den, och återigen, den är också bättre än många andra.

Tillväxtmarknader och småbolag

Jan: Om vi ska ge exempel på tillväxtmarknadsfonder, så är Avanza Emerging Markets bra, Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Index är bra, och Swedbank har en fond som heter Swedbank Robur Access Asien och så vidare. Samma sak gäller där: något med Asien, något med tillväxtmarknad, en avgift under 0,4 %, gärna med index i namnet.

Ett annat alternativ är Handelsbanken Global Småbolag Index, som tar in småbolag, för många av de här globala indexfonderna skippar småbolag. Det är också en av anledningarna till varför jag brukar rekommendera Lysa eller Opti, för de inkluderar både tillväxtmarknader och småbolag.

Under 2025 har guld varit poppis. Då finns det en guldfond som heter Xetra Gold som kan vara ett alternativ. Jag brukar dock avråda från att köpa något bara för att det har gått upp, för saker som har gått upp tenderar att gå ner efter ett tag. Vill man ha guld ska man tro på guld långsiktigt, och absolut inte mer än några procentenheter.

Överkurs: börshandlade fonder och hållbarhet

Jan: Om vi tittar på den här sliden så har jag skrivit andra populära fonder i communityn, inte bara för den valfria delen. Här har jag nytt för i år tagit med börshandlade fonder, och nu är vi inne på överkurs. Detta är till för dig som är avancerad eller intresserad.

Det är nämligen så att många av de fonder jag pratat om hittills idag är hållbarhetsinriktade. De försöker ta ett socialt och etiskt ansvar, så de sorterar bort massa bolag. Detta kan man ha olika åsikter om. Det finns två skolor: man kan spara brett, eller man kan spara hållbart. Där finns det tyvärr inte jättemycket bevis i forskningen för att spara hållbart fungerar mer än att det kanske känns bra för en.

Jag är en anhängare av att investera brett och sedan ta den vinst man gör och ge den till välgörenhet, hellre än att låta finansbranschen sköta de hållbara och etiska grejerna.

Det finns väldigt lite historik av att finansbranschen gör det där bra, och därmed finns det idag väldigt få breda alternativ, riktigt breda alternativ. Därav att man får gå utomlands, utanför Sverige, och titta på internationella globalfonder. Men då kan man bara investera i dem som så kallade ETF:er eller börshandlade fonder, och där får du kolla med din bank eller på Avanza vad det innebär och hur det funkar.

De bredaste börshandlade fonderna

Jan: Men det är ungefär som att äga bara fler bolag. En jag gillar där är SPDR MSCI ACWI IMI. Massor av förkortningar, men det är SPDR MSCI All Country World Index Investable Market. Den investerar i allt som går att investera, och den har kortnamnet SPYI, som är S, P, Y och I. Så Stefan, Petter, Yngve, Ivar, och detta är en av de absolut bredaste globala indexfonderna med typ 8 000 bolag, mot till exempel Avanza Global som har typ 1 000 bolag, eller Länsförsäkringar som också har typ 1 000 bolag. Så man får åtta gånger fler bolag i den här börshandlade fonden, därför är den med på listan.

En annan favorit i communityn är Amundi Prime All Country World UCITS ETF, med förkortningen WEBN. Så W, Erik, Bertil, Niklas. Man kan gå in på Avanza, Nordnet eller på sin bank och söka på de här fonderna. Alla de här fonderna finns på Nordnet eller Avanza, om man inte bara vill vara kund på sin vanliga bank.

Jag brukar alltid rekommendera att man ska ha sin löpande ekonomi på sin storbank och sedan ha sitt sparande på Avanza eller Nordnet, eller typ en fondrobot som Opti eller Lysa.

Globalfonder med hävstång

Jan: De sista tre fonderna här, som också är nya för i år, är Carnegie Global Plus, Avanza Auto 6 och Nordnet 125. Detta är tre globalfonder med hävstång, så det betyder att när man investerar till exempel 100 kronor i Carnegie Global Plus, så investerar de typ 120 kronor, så att man får mer pengar investerade. Vilket innebär en högre risk på kort sikt, men eftersom vi har det här att sannolikheten att gå plus över en tioårsperiod är över 90 %, så kan detta vara motiverat.

Detta är framför allt motiverat i tjänstepensionssparande, alltså långsiktigt sparande där det är många år kvar. Om man är kund på Avanza eller Nordnet brukar det ofta vara bättre att köpa en av de andra fonderna och använda hävstång via Avanza än att köpa de här fonderna. Men det alternativet har man sällan i sin tjänstepension.

Avanza Auto 6, 14 procents hävstång. Nordnet 125, 25 procents hävstång. Det är alternativ. Jag har detta själv i vårt sparande till barnen, jag har det i min tjänstepension, så det är där de här fonderna passar. Det är lite specialfonder.

Räntefonder: helst inte alls

Jan: Den sista typen av fonder vi ska ta upp är räntefonder. Jag avråder från räntefonder, för räntefonder är sjukt komplicerat. Det är extremt enkelt att gå bort sig. Så jag brukar säga: finns alternativet för dig att ta ett bankkonto med insättningsgaranti, använd det, skippa räntefonderna.

Om du inte kan skippa, om du inte kan använda ett bankkonto, till exempel i en tjänstepension för att du är typ 55 plus och ska börja ta ut pengar, då brukar jag säga: välj en fond som har "kort" och "ränta" i namnet och kostar typ under 0,2 %. Till exempel AMF Räntefond Kort, det finns ju sådana, eller Skandia Korträntefond eller liknande. En annan bra fond man också kan ha är AMF Räntefond Mix eller Avanza Räntefond Kort. Här har jag valt fonder som har låg risk, som är typ en krockkudde som kompletterar de här mer högrisk-aktieindexfonderna.

Sedan har vi en hel tråd i forumet där man kan fördjupa sig om långa räntefonder, om företagsobligationsfonder och liknande. Men det är liksom överkurs överkurs.

Tips ett: automatisera månadssparandet

Jan: Om jag nu tänker att vi ska börja runda av och ta några tips på vägen. Automatiserat månadssparande, så att när lönen kommer sätter du av ett sparande i någon av de här fonderna. Det går från 100 kronor och uppåt. Det är inte mängden pengar som spelar roll. Alla de här fonderna funkar utmärkt om du har 100 kronor, 1 000 kronor, 10 000 kronor, 100 000 kronor, 1 miljon, 10, 100 miljoner eller mer. Det finns stiftelser och företag som investerar miljarder kronor i de här fonderna. Så de här fonderna är bra oavsett om det är nybörjare eller expert, ung eller gammal, oavsett vad du sparar till.

Det är sparhorisonten som spelar roll, och repetition där: pengar som ska användas inom 0–3 år ska inte vara investerade, utan ha dem på ett bankkonto med insättningsgaranti. Detta är det långsiktiga sparandet, för 10 år eller mer. Sedan är det kluriga sparandet alltid det där 4–9 år, och där brukar vi säga, ta en kombination av bankkonto och indexfonder, eller räntefonder och indexfonder. Bra, det var tips nummer ett: automatisera månadssparandet, se till att det går av sig självt.

Tips två: öka din inkomst

Jan: Nummer två, det mest underskattade tipset inom ekonomi, är att öka din inkomst. För om du ökar din inkomst så höjer man ofta sin livskvalitet, man höjer ofta hur mycket man kan spara, och i början av en sparkarriär spelar månadssparandet mycket större roll än vilken fond du väljer.

Jag tror att jag gjorde något exempel: om man har 50 000 i fonder och sparar 1 500 kronor, så är det viktigare att öka sitt månadssparande med 200 kronor än att välja den bästa fonden. För det här månadssparandet med 200 kronor extra kommer att göra en större skillnad. Så öka ditt månadssparande, det är viktigt.

Tips tre: kolla din tjänstepension

Jan: Kolla gärna din tjänstepension. De här fonderna funkar inte bara i sparandet till barnen eller i ditt privata sparande, utan ännu viktigare är det att kolla din tjänstepension. Att du har breda, billiga, globala indexfonder, att du har det rätt i förhållande till tiden, och framför allt att du har en hög aktieexponering om du har en lång sparhorisont. För många entrélösningar har ganska låg andel aktier, och det kostar jättemycket pengar om man inte tittar på det. Vi har exempel på det i forumet också.

Dubbelkolla, logga gärna in på pensionsmyndigheten.se. Gå in där, kolla under mina tjänster och fonder. Kolla, ta den här AP7 SÅFA, det är också superbra.

Sitt still i båten

Jan: Sedan, efter att du har gjort detta, låt portföljen vara i fred. Vi brukar prata om att sitta still i båten. Jag hade en kort video häromdagen där jag sa att de två vanligaste nyårslöftena är att ta bättre hand om sin hälsa och att ta bättre hand om sin ekonomi. Genom att göra de här grejerna har man tagit bättre hand om sin ekonomi, och man behöver inte göra något resten av året förutom kanske öka sin inkomst. Då är det färdigt. Så sparande och fonder, det är en engångsgrej, vilket jag tycker är helt magiskt.

Sedan, om man vill göra något, brukar jag säga: låt pengarna vara i fred, men börja titta på din ekonomi från andra perspektiv. Ett av de bästa perspektiven är det här med fyra-hinkar-modellen, som vi har skrivit om mycket på hemsidan, jag tror avsnitt 436, där du får en helhetsblick på din ekonomi. Det kommer göra en större skillnad än att sitta och mecka med vilken fond man ska ha.

Använd pengarna medan tid finns

Jan: Sedan vill jag också ta upp det som ligger oss nära om hjärtat. Vi pratar inte bara om sparande, utan man ska ha ett rikt liv. Här brukar jag säga att jag önskar att fler noterade att värdet av pengar minskar med åldern. Det vill säga att sakerna du kan göra med dina pengar blir färre och färre ju äldre du blir. Det vet vi alla, har vi någon 80-årig släkting så är det så här att man reser inte, man går inte ut på restaurang, man har väldigt lite användning av pengarna. Använd pengarna medan tid finns.

Det finns ingen mening med att dö rikast på kyrkogården.

Vi har många avsnitt, och vi kommer prata mer om det under våren. Så glöm inte bort att pengarna ska användas.

0,01-procentsregeln

Jan: För att göra det enklare att använda sina pengar har vi den här 0,01-procentsregeln, som säger så här: i snitt växer vår förmögenhet i Sverige med ungefär 4 % per år, vilket innebär ungefär 0,01 % om dagen. Vilket innebär att om vi använder mindre än 0,01 % av vår förmögenhet per dag, så kommer den fortsätta växa.

Det vill säga att om jag tar ut 0,01 % och använder dem för att gå på restaurang eller göra något extraordinärt, utanför det vanliga, mina inkomster och utgifter, mitt vanliga sparande eller ekonomiflöde, så kommer det inte påverka min nettoförmögenhet på lång sikt. Så 0,01-procentsregeln: titta på hela din förmögenhet, och sedan kan du använda 0,01 % av den per dag utan att du blir fattigare.

Sedan tror jag också att det handlar om att fira, ge dig själv en klapp på axeln att du har lyssnat på detta. Det är mer än vad de flesta svenskar har gjort. Sätter du ihop ett sparande på det här sättet så kommer du sannolikt få en bättre avkastning än vad de flesta andra gör. Det är inte att jag är bättre än andra på det här, utan detta är ren forskning, ren statistik.

Forskningen bakom: SPIVA och Avanzas snittkund

Jan: Det finns en organisation som heter SPIVA som har mätt detta i massor av år och konstaterat att i över 90 % av fallen vinner alltid en indexfond mot jämförbara alternativ. Vi har också mätt genomsnittskunden på Avanza, som har publicerat hur det går för snittkunden. Av de senaste 18 åren har småspararen i 14 av dem varit sämre än de motsvarande indexfonderna.

Så det utmanande är att det är enkelt, men det är inte lätt. Det är enkelt för att det bara är att välja några av de här fonderna och sedan ha dem i tio år. Och det är där det inte är lätt, för här handlar det om att inte göra något. Vi människor är så vana vid att den som gör mest, kan mest och engagerar sig mest, det är den som blir vinnaren. Men i sparande är det precis tvärtom.

Utmaningen här är att sitta på händerna och att våga vara medioker.

Varje år, för de här fonderna kommer aldrig vara den bästa fonden på någon banklista över bästa avkastning. De här fonderna kan vara bäst över en tioårsperiod, för de fonder som tenderar att vara bäst det enskilda året i form av avkastning, tenderar inte att vara det de kommande åren. Vi pratar mycket mer om detta, eftersom det är en av grundsanningarna i forskningen.

Vanliga frågor: är fondrobot samma som indexfond?

Jan: Bra, jag tänkte avsluta med sju vanliga frågor som alltid brukar dyka upp. Den ena är: är fondrobot samma sak som en indexfond? Ja, det är det. En fondrobot är mer som en all-inclusive-tjänst där du får hjälp med månadssparandet, ombalansering, att välja fonderna och ha rätt risknivå. Det är som att ha en liten digital rådgivare som hjälper en att sätta upp ett sparande, medan allt det andra får man göra själv.

Jag brukar säga att en fondrobot passar dig som är i början av din karriär, och den passar ofta oss som har gjort detta i mer än tio år och insett att vi inte är bättre än fondrobotarna på att göra allt det där jobbet själva. Framför allt tycker jag att det är ganska enkelt, och det ger massa mental energi att inte behöva hålla på med sparandet, utan att ha outsourcat det. Det var nummer ett.

Fråga två: allt på en gång eller sprida ut?

Jan: Fråga nummer två: ska man investera allt på en gång eller sprida ut över tid? Det vill säga, om jag har en summa pengar, ska jag köpa de här fonderna för hela beloppet eller sprida ut det under hela 2026? Det korta svaret är att matematiskt och statistiskt ska du köpa för allt direkt. Det är bäst i sju av tio fall. I tre av tio fall är det bättre att sprida ut det.

Men känslomässigt är det oftast mycket bättre att sprida ut än att köpa allt på en gång. Framför allt är det jävligt sugigt om man sätter in allting på en gång och sedan faller börsen med 30 %, och sedan tar man ut det, då har man liksom varit med om nedgången, förlorat pengar, och man är inte med om uppgången. Så utifrån ett emotionellt perspektiv brukar jag säga: sprid in det över ett år. Men sedan kan man också säga: gör både och, använd 50-50-regeln, sätt in en del direkt och månadsspara in en annan del.

Fråga tre: mycket pengar i USA, är det en AI-bubbla?

Jan: En annan fråga: mycket pengar i USA, är det en AI-bubbla och så vidare? Då brukar jag säga att det inte har kommit någon ny forskning som säger att man ska göra annorlunda än man har gjort innan, och jag påstår att allt det där är inräknat och inprisat i marknaden. Till exempel, ju bredare sådana här indexfonder du väljer, desto lägre blir andelen i USA. Så välj en av de här bredaste indexfonderna, så får man mindre exponering mot USA. Har du en liten övervikt mot Sverige, så blir det också naturligtvis mindre i USA.

Fråga fyra: vad gör jag med befintliga dyra fonder?

Jan: Vad ska man göra med befintliga fonder? Jag har dyra aktiva fonder på min bank. Jag brukar säga att det är jättesvårt att säga något rakt av, man behöver se om det är någon skattekonsekvens. Men rent sannolikhetsmässigt, rent forskningsmässigt, får man bättre odds av att byta från dåliga fonder med dåliga odds till en bra fond med bättre odds. Så det finns inga garantier, men om man pratar sannolikhet, så ja, byt.

Fråga fem: kan jag få hjälp med rådgivning?

Jan: Om man vill få hjälp med rådgivning. Vi säljer inte rådgivning, vi vill inte förvalta någons pengar, vi har inte tillstånden för det, utan jag brukar rekommendera. Vi har en lista med finansiella rådgivare. Skriv bara ett DM så kan vi skicka en lista, eller så finns den om du går in på rikatillsammans.se, trycker på spara och investera, och sedan står det där "få hjälp och rådgivning". Då kan du få tips om tre eller fyra rådgivare som finns här i Sverige som är jätteduktiga.

Fråga sex och sju: vad tänker ni om fond X?

Jan: Sista frågan brukar vara: vad tänker ni om den här fonden X? Här brukar jag säga att det finns en anledning. Om inte fonden är med, så är sannolikheten rätt låg att vi har missat en bra fond, eftersom vi är hundratals människor som har varit inblandade i researchen till det här avsnittet. Men vi har gjort misstag förr. Så då skulle jag säga: skriv en fråga i kommentarerna, eller hellre ta upp den i forumet. För i forumet är vi många som sitter, så där får du svar från fler och snabbare än bara mig, för jag tar det så gott jag kan. Så rikatillsammans.se/forum, eller bara gå in på hemsidan, tryck forum, eller länk i bion. Där ser du forumet, och där händer det grejer hela tiden, och naturligtvis är det kostnadsfritt.

Avrundning: en puff för communityn

Jan: Bra, det var allt jag tänkte säga. Också det här: om jag får göra en puff. Avsnitt som de här är reklamfria, de är osponsrade, och det är de tack vare att vi har en fantastisk community med supportrar som stödjer oss varje månad via Patreon. Där brukar man få massa extra material. Vi har ofta live-träffar, vi pratar mycket om ett rikt liv, man får kalkyler. Man gör sin ekonomi bättre, det är liksom det vi försöker ge tillbaka. Så du får gärna bli en supporter om du tyckte att det här avsnittet var bra och vill ha fler sådana här avsnitt.

Och du får gärna trycka på prenumerera om du inte gjort det. Häng med oss, vi finns som podcast, vi finns på YouTube, vi finns i forumet, vi finns på hemsidan och i nyhetsbrevet. Häng med oss där du följer. Skicka detta gärna vidare så att algoritmgudarna blir glada, och hjälp någon annan med sitt sparande.

Så med det sagt, ett fantastiskt stort tack för din uppmärksamhet. Lycka till med ditt sparande under 2026, och så tänker jag att vi ses där ute på nätet.