En genomgång av fondroboten LYSA
Sök:

En genomgång av fondroboten LYSA

RikaTillsammans-podden #46 - En intervju med grundaren och VD Patrik Adamson

Sedan jag för några månader sedan upptäckte Lysa har jag mer och mer insett att de gör precis det som jag vill uppnå med mitt sparande. Eftersom Lysa får en större och större plats i vårt sparande, ville vi träffa dem för att prata om tjänsten för att skapa oss en egen uppfattning, ställa frågor och höra historien om och bakom Lysa.

Efter att ha förlorat en stor del av mina pengar i IT-bubblan och finanskrisen, började jag för drygt 10 år sedan undersöka vad det var jag hade missförstått kring börsen och sparande. Efter att ha läst många böcker och forskningsartiklar insåg jag att det bästa sättet att spara är det som jag beskriver här på bloggen. Inte bästa i form av att du något enskilt år kommer att ha bäst avkastning, utan att du över tid maximerar sannolikheten för att gå en god årsmedelavkastning och på det sättet bli bättre än genomsnittet (de flesta som sparar i aktier förlorar nämligen mot index).

I flera år har jag  arbetat med att sätta ihop mina egna portföljer utifrån de kriterierna som faktiskt fungerar; fokus på fördelningen mellan olika typer av tillgångar, enkelhet, långsiktighet och regelbundenhet, fokus på riskjustering och drawdowns samt ombalansering. Även om det inte tar mer än ett par timmar att sätta upp och sköta på årsbasis, så har jag haft den gnagande känslan, har jag verkligen gjort rätt? Har jag verkligen gjort det på det bästa och mest kostnadseffektiva sättet?

När fondrobotarna började komma till USA för några år sedan längtade jag tills de skulle komma till Sverige. För de skulle nämligen ta bort mycket av det här jobbet. Efter ett par års väntan kom de på bred front förra året. Jag skrev då artikeln ”Vilken fondrobot är bäst?” där jag tittade på de olika aktörer som fanns på marknaden då. I den artikeln gjorde jag en komplett jämförelse mellan just Lysa, Nordnet Robosave och Avanza Auto.

Sedan dess har fler tillkommit såsom Opti, Fundler och fler är på gång. Så på den här sidan har vi en spännande tid framför oss som småsparare. För dessa aktörerna är verkligen bra för oss, då de ger oss bättre portföljer till en lägre kostnad samtidigt som de sätter press på andra aktörer. Jag hoppas få återkomma med en granskning även av dessa andra och nya fondrobotar under året. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att allt är inte bara guld och gröna skogar.

Sammanfattning i fem punkter

Här är en kort sammanfattning för dig som inte har tid att läsa, lyssna eller se hela avsnittet.

En fondrobot kan i grunden vara lösningen på sparande i fonder
Det som en fondrobot är väldigt duktig på att följa en investeringsstrategi utan känslor och på ett kostnadseffektivt sätt. För en genomsnittlig sparare ökar den således avkastningen eftersom man upplever problemet med det så kallade beteende-gapet. Det gör att en sparare ofta får lägre avkastning än den investering man investerar i. En fondrobot är mycket bättre ”köp-och-glöm” än några andra alternativ. Det är inte specifikt för Lysa i det här fallet.
Lysas fondrobot efterliknar världsmarknaden på ett extremt billigt sätt
Den huvudsakliga strategin som Lysa har valt för sin robot är att efterlikna världsaktiemarknaden och ha en god spridning av ränte- och obligationsfonder. Sedan hjälper de till att hålla den fördelningen mellan aktier och räntor som man själv har valt på det billigaste möjliga sättet samtidigt som de väljer ut dessa fonder åt en. Kostnaden för den här lösningen är under 0.25 %, vilket ger en total avgift på under 0,4 vilket är det som jag alltid rekommenderat.
Jag lägger mycket av mitt nya sparande i Lysa
Man får välja vad som är viktigt för en, men vi lägger en hel del av vårt nysparande i Lysa eftersom jag inser jag har svårt att göra det jobbet som de gör med mina pengar bättre eller billigare själv. För mig är det värt 250 kr per 100 000 kr att få den tjänsten, det gör att jag kan fokusera på den större bilden (återkommer i nästa poddavsnitt om det).
Patrik Adamson ger en intressant inblick i finansbranschen
Jag upplevde även ett stort värde med den inblick i finansbranschen som Patrik ger. Inte minst om komplexiteten som branschen tjänar pengar på, dolda avgifter och de vanliga misstag som småsparare gör som man försöker åtgärda med fondroboten. Se gärna citat-markeringarna i texten nedan för höjdpunkterna.
Allt är inte positivt med fondrobotar
Även om jag är väldigt positiv till den här utvecklingen med fondrobotar och Lysa, så är inte allt guld och gröna skogar. Det är fortfarande ingen personlig rådgivning, det skiljer stort mellan tjänsterna och det är svårt för att vid första anblick skilja på de olika strategierna när alla beskriver sig ha ”mångårig erfarenhet från finansbranschen” eller är nobelprisvinnande. Samtidigt ställer det också höga krav på oss småsparare, framförallt i uppsättningen av vår egen ekonomi.

Läs gärna resten av artikeln, titta på youtube-klippet eller lyssna på det i din poddspelare.

Därför gillar jag Lysa och kort om sponsringen av artikeln

Jag har personligen fastnat för Lysa, framförallt för att deras investeringsfilosofi är i princip identisk med min egen. När jag i våras tog fram listan med de bästa fonderna 2018 så överlappade vi på 17/21 fonder. De sista fyra hade jag önskat, men kom inte åt på grund av regelverk. Att det sedan visade sig att den oberoende rådgivaren Henrik Tell, som jag intevjuade i avsnitt #34, var en av dem som tog fram strategin gjorde inte saken sämre. Det är därför jag tycker att de är bra alternativ till mina egna portföljer – särskilt eftersom skillnaden på dessa i stora drag bara är mängden aktieindexfonder i förhållande till ränte- och obligationsfonderna.

Det betyder att hos Lysa kan du i princip få någon av våra portföljer bara genom just ändra förhållandet mellan aktier/räntor:

  • Lågrisk-portföljen – det är i grunden en 30/70-portfölj
  • Nybörjarportföljen – är en klassisk balanserad 60/40-portfölj
  • Globala barnportföljen – är en 90/10-portfölj

Du kan även läsa mer om vikten av tillgångsfördelningen i förra veckans artikel: ”Vad är bäst en 90/10-portfölj eller en 100/0-portfölj?”. Där handlar nämligen om att balansera risken för nedgång (drawdown) och potential för uppgång. För mycket risk är inte bra, men det är inte för lite risk heller. Jag kommer att återbesöka ämnet i kommande artiklar.

Som du också förhoppningsvis har sett överst i artikeln, så är den här artikeln sponsrad av Lysa. Det betyder att vi får en mycket liten ersättning om du väljer att bli kund hos Lysa genom vår sponsrade länk. Det är något som du själv väljer så klart, det är utan kostnad för dig och där finns inga förbindelser. Vill du inte stödja bloggen, då går du bara till Lysas hemsida direkt.

Eftersom jag upplever att varje sponsrad artikel tär på lite vårt förtroendekapital vill jag vara noga med att upprepa; vi skulle aldrig rekommendera något som vi inte gör själva eller har lagt våra egna pengar i. Vi försöker göra så gott vi kan genom att undersöka mer än den vanliga spararen (då vi inte bara riskerar pengar utan även varumärke) och lägga in mer pengar än den genomsnittlige spararen. Det har vi gjort i Lysa, så vi sitter verkligen i samma båt. Lysa har även inte haft någon kontroll över det redaktionella utformandet. Mer info finns i vår annonspolicy.

Om du vill testa Lysa utan kostnad och samtidigt stödja bloggen, använd nedanstående länk:

Nackdelarna med Lysa, indexsparande och fondrobotar i allmänhet

Även om jag tycker att jobbet som fondrobotarna gör är väldigt bra och skapar mervärde för de flesta av oss är det viktigt att inte se det som någon allsmäktig lösning.

Ingen rådgivning, trots termer som robotrådgivare och ingen att träffa. För det första så kallas de ofta för robotrådgivare, men där är väldigt lite rådgivning. Eftersom de flesta av oss inte är särskilt rationella i våra ekonomiska beslut, vi har svårt att bedöma sannolikheter eller ens förutsäga våra egna behov är det väldigt lätt att vi ger fel input till dessa algoritmer. Som med allt annat i världen, så är principen lite – skit in, skit ut. Det vill säga om jag sätter igång roboten på fel spår, så kommer den att fortsätta köra på det felaktiga spåret. I USA har man försökt kombinera rådgivare med robotar för att komma åt det här problemet.

Extra stort blir det här problemet t.ex. med målsparande, där man vill spara pengarna till något särskilt eller en särskild tidpunkt, t.ex. så kallade ”target-date”-lösningar. Jag vill t.ex. ha pengar till en kontantinsats om 5 år, då behöver man ha en annan riskprofil idag mot om 5 år när man ska ha ut pengarna. På samma sätt skiljer inte fondrobotarna på om jag avser att spara 1 000 kr eller 1 000 000 eller något helt annat belopp. Jonas Lindmark på Morningstar påpekade också i att många fondrobotar frågar om skulderna, men inte räntorna på skulderna. Ja, du förstår att där finns en del kvar att göra.

Du betalar självklart för tjänsten. Att små summor blir stora över lång tid gäller både sparande, men även avgifter. Problemet är att avgifterna även fungerar som ett sänke på avkastningen. Det är inte bara de pengarna som går till avgift som vi direkt förlorar, utan även möjligheten till alla de pengar som de pengarna skulle kunnat tjäna. Det är alltså viktigt att ställa sig frågan – ”Vad får jag för värde för den avgiften som jag betalar?” Jag brukar sedan ta och jämföra den avgiften över en längre tidsperiod i förhållande till om jag själv har tiden och kompetensen att göra det bättre själv. För mig går en mental smärtgräns någonstans runt 0,4 procent per år för både avgift till robot och fondavgifter.

Sedan har jag också en åsikt om att vissa fondrobotar tar lika mycket betalt (eller mer) än de fonder eller rådgivare som de kritiserar. En oberoende rådgivare som jobbar mot en fast ersättning kommer över tid (och över vissa belopp) vara betydligt billigare än en fondrobot. Så man bör, som alltid, akta sig för att kasta sten i glashus.

Även om jag älskar index, så är inte indexstrategier fullt optimala. Jag är ett stort fan av indexsparande, men jag är också ganska medveten om att där finns inneboende problem med sparande i index. Ett ganska talande exempel är att det idag finns betydligt fler index än det finns aktier. Jag har inte fått uppgifterna bekräftade, men det sägs att det idag finns en bra bit över 1 000 000 olika index samtidigt som det i världen finns ca 40 000 noterade aktier. Det handlar således om att både förstå och välja rätt index. Andra problem är att när index förändras så måste ALLA indexfonderna som följer det indexet köpa samma underliggande tillgång samtidigt. Att många ska ha samma sak samtidigt borgar sällan för att man får det bästa priset. Enligt andra obekräftade källor finns det bolag som förutsäger förändringar i olika index och säljer dem dyrt till t.ex. hedgefonder som på det sättet kan tjäna 2-3 % om året relativt riskfritt genom att ligga steget före och så vidare. Fondrobotar är ”dumma” på det sättet eftersom de följer dessa index blint. Även t.ex. Lysa försöker återskapa sin variant på det globala marknadsindexet.

Olika fondrobotar har olika strategier. Det här tycker jag nästan är det svåraste när jag tittar på olika fondrobotar. Det handlar om att utifrån försöka bedöma den strategin som fondroboten har valt. Några fondrobotar fokuserar på att återskapa världsmarknaden, andra fokuserar på att minimera risken, en tredje tycker att man ska ha med råvaror, en fjärde tycker att man ska ha en lutning (”tilt”) mot olika faktorer. Alla tycker naturligtvis att deras egen strategi är bäst, men hur ska vi som småsparare kunna utvärdera dem? Sedan är det ju till och med som så att vissa strategier som beskrivs som Nobelprisvinnande inte är så fantastiska som de låter. Jag personligen känner att jag behöver uppfylla på en av Aktiespararnas gyllene regler – ”Förstå det som du investerar i”.

Fondrobotarna gör olika saker. Det finns idag i världen fler än 200 fondrobotar. Det är allt från beslutsstöd, där man inte ger några råd, till där man ger råd, till fullfjädrad portföljförvaltning. Det betyder att skalan är ganska stor och jag som konsument behöver återigen vara kompetent i att bedöma det som jag köper och huruvida det passar mig. I brist på en person att prata med så kan det bli svårt tyvärr.

Sparformen, framförallt för företag är inte optimal. Många av fondrobotarna använder sig av investeringssparkonto för oss privatpersoner, vilket är det bästa utifrån en skattemässig synpunkt. Den sparformen är däremot inte tillgänglig för oss som vill spara via företag, där pengarna hamnar i en vanlig depå. Hos Lysa hamnar t.ex. mitt företags sparande i en vanlig depå istället för en kapitalförsäkring.

Ett par frågor för att utvärdera en fondrobot utifrån din ekonomi

Jag anser således att man behöver ställa sig ett antal frågor när man tittar på en robotrådgivare:

  • Förstår jag vilka av mina problem som fondroboten löser?
  • Är jag medveten om fondrobotens begränsningar?
  • Förstår jag den strategi som fondroboten följer?
  • Förstår jag nackdelarna med strategin som fondroboten följer?
  • Kan jag på ett enkelt sätt göra insättningar och uttag?
  • Vad är det jag betalar för och vilka är de ”dolda” avgifterna? (t.ex. växlingsavgift)
  • Stämmer fondrobotens förslag med min uppfattning om verkligheten och mina mål?

Det finns säkert fler frågor som jag inte har tänkt på, och du får gärna komplettera i kommentarsfältet. Många av de konkreta frågorna kring Lysa har jag gått genom i den tidigare artikeln:

Lyssna på hela avsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela avsnittet via din poddspelare eller via webbläsaren nedan:

Transkribering av hela intervjun

Precis som vanligt följer här en transkribering av intervjun med Patrik.

JB: Idag är det dags för avsnitt 46 och idag gör vi ett samarbete med Lysa, som är en fondrobot vi själva har placerat en del pengar i och som startade 2017. Vi har med oss VD och grundare Patrik Adamson. Varmt välkommen.

Du har ju en superspännande bakgrund, som är ganska klassisk inom finansbranschen. Du pluggade på Handelshögskolan i Stockholm, och har jobbat i London på investmentbank Merrill Lynch. Jag tror också att jag läste någonstans att du har jobbat med private equity och på Nordstjärnan här i Sverige. Som du själv sa, så har du egentligen alltid varit entreprenör. Sedan startade du Lysa tillsammans med två andra medgrundare och ett team. Är det något du vill tillägga i presentationen?

PA: Nej, inte direkt. Men kan väl säga att bakgrunden inte var så spännande, eftersom den följde den vanliga trajectory:n, fram tills för tre år sedan när vi startade Lysa. Sedan dess har det varit riktigt spännande.

JB: Det är en del spännande detaljer också. Jag läste i någon intervju att du hade timat det så att du slutade på Merrill Lynch en månad innan det small.

PA: Ja, i augusti 2008 slutade jag på Merrill Lynch. Det var precis en månad innan Merrill Lynch blev uppköpta av Bank of America.

JB: Innan vi hoppar in och pratar om fondrobotar vill jag fråga hur det är att jobba som investment banker i London?

PA: Det är lite galet. Jag var där en väldigt speciell period, 2006 – 2007, när det var väldigt glada dagar för investmentbanker. Man tjänade mycket pengar, man lånade ut mycket pengar, och det var väldigt lärorikt att få se hela den cirkusen som väldigt junior, och se själva uppbyggnaden av finansbubblan.

JB: Sedan läste jag någonstans att det kanske var den erfarenheten inom finansbranschen som ledde till Lysa. Jag tror också att jag läste att det var en stor irritation hos dig. Kan du berätta varför det blev Lysa och hur det gick till?

Finansbranschen – en komplicerad och dyr cirkus

PA: Den irritationen uppstod lite i konflikten med det jag hade lärt mig på Handels, hur man ska investera, vilket är väldigt enkelt och rakt fram.

Man ska betala så låga avgifter som möjligt, man ska sprida sina risker så mycket som möjligt, man ska sätta en plan och hålla sig till den.

Ganska tråkigt, men det var inte direkt tråkigt sedan när man kom ut i finansbranschen, för då var det komplicerade produkter, komplicerade skuldinstrument, ganska höga avgifter som man kunde ta betalt. Och det var den här konflikten mellan det teoretiskt korrekta och hur det fungerade i praktiken som gjorde att den irritationen började växa.

JB: Jag vet inte om du håller med om det, men enligt mig så skiljer det sig från de flesta andra områden i livet. I sparande eller ekonomi så är det så att ju mindre du gör, ju mindre du engagerar dig, ju längre du låter pengarna vara i fred, desto bättre kommer det att gå. Det finns typ inget annat område i livet som är på det sättet.

PA: Nej, och det är ju för att marknaderna är långt ifrån helt effektiva, men ändå väldigt effektiva.

Jag tror att något som kanske inte är tillräckligt förstått, det är att handla med aktier, det är ett 0-summespel. Det är ju så att om du säljer en aktie till mig och jag köper samma aktie, då har inte det genererat för oss totalt någon form av värde, eftersom en av oss kommer att förlora på den transaktionen, och en kommer att vinna.

Det är faktiskt värre än så att det är ett 0-summespel, för att emellan oss så sitter det en croupier som tar avgifter, som är den enda som vi vet tjänar pengar på den transaktionen, med säkerhet.

JB: Men var det inte Pharma också som sa att detta är varför de flesta fonder kommer underprestera mot index över tid? Just eftersom det är ett 0-summespel, och om genomsnittet är 8%, det är ett 0-summespel och du tar 2% i avgift, då måste det bli 6% i avkastning och då kommer det underprestera mot index.

PA: Så är det. Det är matematiskt helt omöjligt för en aktiv investerare att slå en indexfond. Genom att investera i indexfonder, så kommer det vara bättre resultat i snitt med säkerhet. Men det här är något som Vanguard fick erfara när de lanserade på 70-talet, att det här är inget som finansbranschen tycker om att prata om.

Det var faktiskt kampanjer i tidningarna mot Vanguard när de hade lanserat. Det var helsidesannonser med Uncle Sam som stod med en stämpel som löd ”Stamp out index funds – It is un-American to be average”.

JB: Ja, under 2013 tror jag att indexet stod för ungefär 11% av sparandet i Sverige. Jag tror att det har ökat lite, men jag tror fortfarande inte att vi har passerat 25%.

PA: Nej, det har vi inte gjort, men det håller på att bli en revolution om man tittar på inflödena. Speciellt i USA, där man ser att aktörer som Vanguard och Blackrock, som är tunga på just index-produkter, har sprungit ifrån Fidelity, som var det stora fondbolaget med aktieförvaltning.

Det var en irritationen som gav födsel till Lysa

CB: Men vad var det för irritation egentligen? Kan du utforska den lite?

PA: Jo, jag ska säga att irritationen började nog komma när jag själv skulle investera mina egna pengar. Redan dag ett när jag började på Handels var jag intresserad av att ha mitt eget bolag, och sedan var jag kanske lite riskminimerande för jag tyckte att jag behövde en ha en viss summa pengar på banken för att ta den risken. Så jag började jobba i London och sedan när jag kom tillbaka till Sverige hade jag samlat på mig lite pengar, och jag började fundera på hur jag skulle investera pengarna. Jag läste på och gjorde det jag tyckte var supersmart. Jag hittade olika Vanguard-fonder på nätet på en nätmäklare, som jag då köpte i USA och satte ihop en egen portfölj av det här.

Jag tyckte att jag var jättesmart fram tills jag tittade på portföljen ett år senare och insåg att det jag trodde att jag skulle betala i avgifter, ungefär 0,1%, hade i själva verket blivit långt över 0,5% med olika skatter, valutaväxlingseffekter, courtage-effekter och liknande, som jag inte hade tänkt på. Då blev jag irriterad.

JB: Jag tänkte att vi ska prata om dolda avgifter, eftersom det är det som äter upp avkastningen för oss småsparare. Men jag är också nyfiken på en annan grej. Jag har ju en klar bild av vad jag tycker funkar i teorin och i praktiken, men som man kanske inte alltid pratar om. Vad skulle du säga är den här skillnaden?

PA: Det finns några olika saker. Den ena saken är ju att teorin förutsätter att vi är helt rationella människor, som alltid agerar som homoekonomikus; vi gör det som är bäst för oss i varje givet tillfälle för att maximera det vi kallar för våra nyttokurvor. Och så fungerar inte jag i alla fall. Det finns många distraktioner och man läser att nu ska man vara investerad i det här, eller nu ska man investera på ett annat sätt… Det finns många olika distraktionselement.

Det andra som inte riktigt fungerar mellan teorin och praktiken, det är att i teorin så förutsätter man att alla har en väldigt bra informationsbild av vad man betalar och också känner till hur man handlar på det bästa sättet. Tyvärr är det så att en av anledningarna till att finansbranschen inte fungerar så bra, det är att man har gjort det lite mer komplext än det borde vara. Man har inte alls bra information som konsument, utan man sitter i ett informationsunderläge.

JB: Kan du ge några exempel på när man sitter i informationsunderläge?

Flera oväntat höga avgifter

PA: Ja, nu har det blivit bättre på senare tid med MIFID II, men det klassiska exemplet innan dess var att när man satt med en rådgivare som skulle sälja fonder, då var den rådgivaren driven av provisioner. Man visste inte hur mycket man betalade för den rådgivningen, utan de kunde säga att det inte kostade någonting, och sedan var det i fonderna som avgifterna drogs av. Då fick alltid den rådgivaren en så kallad ”kick back”.

En annan sådan sak som man ofta inte tänker på i finansbranschen, det är att valutaväxlingseffekter äter upp mycket pengar. Om man är på flygplatsen och går till Forex, då ser man att det finns en köp- & säljkurs, och det brukar vara ganska stor skillnad mellan köp- & säljkursen om man ska åka på semester. Det ser man inte riktigt om man köper en amerikansk eller en tysk aktie, men man får en dålig kurs då också.

JB: Vi pratade om det i ett podd-avsnitt i höstas, att den genomsnittliga avgiften hos nätmäklarna är ju 0.25, både 0.25 på köp och 0.25% på sälj, så det blir ju 0,5% på den köp- & säljtransaktionen.

CB: Men för de som inte vet vad MIFID är kan vi väl kort förklara vad det är för något.

PA: Det är ett nytt regelverk som har kommit på plats i Europa, som är tänkt att skydda konsumenten och är fundamentalt väldigt bra. Det blir mer transparent vad man betalar, och den trädde i kraft i januari detta år.

CB: Hur märker jag själv av MIFID, om jag ska handla med fonder eller aktier?

PA: Ett tydligt exempel på något som har blivit mycket bättre är att om man går till en nätmäklare nu och klickar på en fond, då kan man nu se hur mycket nätmäklaren får betalt för att sälja den här fonden, hur mycket de som sköter fonden får betalt och hur mycket transaktionskostnader det finns i fonden. Så det har blivit mycket tydligare och det är bara drivet av MIFID.

Målet är att erbjuda en enkelhet och en transparens

JB: Om du skulle ge oss hiss-pitchen för Lysa på 30 sekunder, hur låter den?

PA: Vi vill ge alla tillgång till kapitalförvaltning. Det är någonting som tidigare bara har varit tillgängligt för bankernas private banking kunder, och vi vill göra det betydligt billigare än vad bankerna utför samma tjänster för. Det andra är att vi vill göra det så enkelt så möjligt, genom att ta bort alla friktioner; göra det enkelt att ta ut pengar, enkelt att komma igång och investera, enkelt att månadsspara.

Det tredje är att vi vill ta bort allt struntprat som finansbranschen ofta håller på med, genom att vara väldigt transparenta och bara säga det som vi faktiskt tror på. Bara göra sådant som vi faktiskt tror på.

JB: Nu kommer jag säker få skit för att jag säger det här. Inte av dig, men från läsarna. Jag får ofta höra: ”När ni gör samarbeten, då får ni ersättning för det här, och hur vet jag att man kan lita på det du säger.” Men grejen är att ni är en av de partners som jag helt genuint gillar mest. Min historia är att jag har förvaltat mina egna pengar sedan 96, vilket är många år, och i 2008 när jag hade förlorat alla mina pengar andra gången, började jag inse att det var något jag uppenbarligen inte hade fattat. Då kom jag in på allt med indexfonder, passiv förvaltning, att vara aktiv över längre tidsperioder, att små bolag är bättre än stora bolag över längre tidsperioder, etc.

Det har varit ganska bökigt och nu med MIFID blev det ännu bökigare att komma åt rätt fondblandning, med ombalansering och att göra hela det där jobbet. Sedan pratade vi med Henrik Tell, som visade sig jobba tillsammans med er. Ni hade cirka 19 fonder och av de 19 fonderna, som man kunde välja som privatperson, hade vi 16 i vår egen portfölj. Då tänkte jag ”Vänta här nu, great minds think alike”, om man får lov att säga så. Det är den enkelheten jag gillar, att ni gör det där som tog mig själv så lång tid att göra. Men samtidigt så kallas ni för ”robotrådgivare” eller ”fondrobotar”. Jag kan uppleva att det har gått lite inflation i det där med begreppen ”fondrobot” eller ”robotrådgivning”, att nästan alla kallar sig för fondrobot nu.

Problemen som en fondrobot löser

PA: Ja, verkligen. Det har blivit ett riktigt inne-begrepp de senaste tre åren. Jag har försökt hålla lite koll, för att få inspiration i Europa, på andra robotrådgivare.

Nu tror jag att det är 200 stycken som kallar sig för robotrådgivare, som utför olika typer av tjänster. Det är allt från beslutsstöd, där man inte ger några råd, till där man ger råd, till fullfjädrad portföljförvaltning.

JB: Om vi pratar generellt, inte specifikt för Lysa, vad är det för problem som jag kan förvänta mig att en fondrobot löser, enligt dig?

PA: Det är lite olika beroende på vem man är, men det generella problemet som jag hoppas att fondrobotarna kommer lösa, det är att göra det enklare och tillgängligare för fler att investera i aktiemarknaden på ett sunt sätt. Där man har spridit sina risker och gör det väldigt billigt. Det där är jätteviktigt. En stor anledning i Sverige är att förmögenheter börjar skilja sig och man kan säga ökad ojämlikhet. Det har varit de senaste 30 åren mellan människor som har investerat pengar och haft möjlighet att göra det, och de som inte har investerat pengar.

Ett exempel är att på 80-talet hade man dragit högsta vinsten kände man, om man hade en bra hyresrätt och om man hade ett bra kontrakt. Men man kan ju se nu att personer som har investerat i bostadsmarknaden, inom bostadsrättsföreningar, har fått en fantastisk resa och byggt förmögenheter på det sättet. Om man har bara har pengar på ett bankkonto, då kommer värdet på de försvinna och eroderas av inflation.

Så min förhoppning är att göra det enklare för fler att börja månadsspara, börja investera.

JB: Men jag tror också att jag läste i någon intervju att du sa att fondrobotar kan även hjälpa en att undvika misstag. Vad tänker du då?

Mänskliga misstag en fondrobot som Lysas undviker

PA: Jag tänker att om man tittar på vad man kan förvänta sig om man investerar i till exempel brett i aktieindex, då kan man förvänta sig ungefär 7% i avkastning per år, så det är det som investeringarna ger. Sedan görs det olika studier på hur mycket investerarna får, då är det inte 7%, utan det är ofta 4% per år. Och skillnaden där emellan kan bero på lite olika saker.

Höga avgifter är absolut en del, men en annan del är vad man kan kalla för ett beteende-gap.

Man beter sig på ett sätt som inte är optimalt; man försöker tima marknaden, det vill säga att man köper när det har gått upp, och sedan när det går ner, då säljer man. Och man lägger helt enkelt inte upp en investeringsplan, och där är min förhoppning och fondrobotar kan hjälpa en att bli mer konsekvent med sina investeringar. Att man kan lägga en plan som man följer, och att man inte försöker tima marknaden.

CB: Men hur funkar egentligen den här fondroboten? Kan du gå in på det lite tekniskt?

PA: Absolut. Det låter mer avancerat än det är. Ofta när man tänker på robotar så associerar man till artificiell intelligens. Man kanske tänker på en futuristisk film med en robot med armar och huvud som sitter, och så är det inte. Alla fonder som är valda, där har vi fått hjälp av bland andra Henrik Tell, så det är människor. Jag och Henrik Tell har framförallt valt ut de här fonderna. Det roboten gör är att så billigt som möjligt se till att dina pengar investeras effektivt i de här fonderna som är utvalda, och ser till att du får ett förslag baserat på dina förutsättningar. Men det är inte någon avancerad artificiell intelligens som man pratar om, utan den är mer regelstyrd och regelbaserad.

CB: Hur kan den välja ut de här fonderna som är bäst för mig?

Mer konsekventa investeringar

PA: När du kommer till oss så får du ett antal frågor kring din ekonomiska situation, din preferens, syftet med din investering och hur lång tidshorisont du har. Det här är frågor som alla robot-rådgivare ställer, för vi är tvungna att ställa de frågorna, eftersom Finansinspektionen föreskriver det. Baserat på hur du svarar på de frågorna räknar roboten ut en lämplig portfölj för dig. Det viktigaste sättet man räknar på är hur lång investeringshorisont du har. Ska du investera tre år, fem år, tio år eller femton år? Ju längre tid du investerar, desto mer aktier. Sedan ändrar man balansen lite baserat på hur mycket risk du är beredd att ta och hur din ekonomiska situation ser ut.

JB: Om jag hoppar och blir lite tuff då. En kritik som man ofta framför är att rådgivaren inte är personlig. En dator vet exempelvis inte om min personliga situation har förändrats. Jag var in på Betterments hemsida, som är en amerikansk fondrobot, och de har en del tjänster exempelvis en rådgivare som jobbar tillsammans en fondrobot, etc. Jag undrar, när är det inte lämpligt att använda en fondrobot, eller att använda er tjänst?

PA: Först kan man säga att det Betterment har gått mot med att också ha personliga rådgivare som ett supplement, det är något jag tror att vi i Sverige kommer röra oss till också. Det är bara att när man tar sin första iteration av tjänsten då börjar man med att bygga motorn, precis som Betterment också gjorde. Jag tror absolut att vi också kan supplementera om några år med den typen av mänskliga rådgivare.

Om man ska säga när det inte skulle vara lämpligt att använda den här typen av fondrobot, så förutsätter vi att du är en svensk medborgare, och att du får en extra home-bias mot Sverige, men vår fondrobot skulle inte alls fungera lika bra om du inte hade varit svensk medborgare. Sedan är inte alltid det personliga av godo. Problemet med det personliga är ofta det att olika rådgivare ger olika svar, baserat på deras sinnesstämning för dagen och baserat även på deras egna preferenser och hur de tolkar sin kund.

De har gjort studier på att samma kund som kommer in till olika rådgivare får väldigt skilda svar på hur de ska investera. Sedan är svårt därefter att gå tillbaka och se varför just den kunden fick det där svaret.

Där är det mycket enklare med ett system, där man kan säga, ”Jo, du fick precis det här förslaget baserat på de här svaren.”

Komplexitet är inte alltid nödvändigt

JB: Jag har tänkt på det där. Som sagt, jag gillar er tjänst. Vi månadssparar i företaget hos er, men sedan inser jag också att om min investeringshorisont ändras, då måste jag vidta åtgärder. Jag tror jag lyssnade på Nordnet Live, som hade ett stycke där de pratade om fondrobotar. De konstaterade att idag kan man säga att fondrobotarna är som en fyra- eller femåring i utvecklingsfasen. Jag vet inte om du håller med om det eller inte, men jag kan ändå uppleva att det är på en ganska grundläggande nivå. Håller du med om den beskrivningen?

PA: Jag håller med om att det är den första iterationen av fondrobotarna, sedan i sig så är den väldigt kraftfull. Det behöver inte vara så komplicerat. Ofta när man pratar om fondrobotar och läser om vad folk och vad pressen säger, så är det att nu är det ganska enkelt, men det går nog att göra det här komplext också. Det är någonting som finansbranschen är väldigt bra på, att ta enkla frågor och sedan göra de väldigt komplexa, och ta mycket betalt för de.

För de absolut flesta människor så är det viktigaste beslutet när man sparar är hur mycket man ska ha i aktier och hur mycket man ska ha i räntor för ett visst syfte. Så kommer det vara om tio år, precis som det är nu. Det kommer inte ändras.

JB: Vad ser du ligger i framtiden för er? Vad är nästa generation?

PA: Det vi arbetar med nu är hur vi kan bättre anpassa det förslaget vi får, efter kunden. Det kan exempelvis ha att göra med räntesidan. Där har vi nu en one size fits all, oavsett hur länge man sparar. Men vi tror att vi kan addera ännu mer värde om vi får en kund som sparar på 10-års horisont och har lite längre obligationer och ränteinstrument.

JB: När du säger 10-års sparhorisont så antar jag att ni utgår ifrån att det är löpande tio år? På Betterment såg jag att de har target date portföljer. Är det det du menar då, att man ska spara till exempelvis 2027 och så börjar ni vikta om mer och mer mot räntor för att till slut i princip bara ha kontanter.

PA: Precis så. Det är en modell som vi inte har nu, men som vi tittar på att implementera.

En portfölj för husdrömmar

JB: Nu produktutvecklar jag åt er… En vanlig fråga jag får är, ”Vi funderar på att skaffa barn, vi funderar på att flytta om fem år, så ska vi spara till en kontantinsats. Hur ska jag investera mina pengar?” Det är en supervanlig fråga jag får. Då hade man kunnat ha en portfölj som är statistiskt anpassad efter hur det optimalt borde vara efter en 5-årsperiod.

PA: Ja, det är det vi gör. Vi tittar på risken som vi ser för förlust under de fem åren, att man då har mindre pengar efter fem år än man har börjat med och vilken möjlighet man har [ohörbart] att man har mer. Och sedan anpassa förslaget efter det.

JB: Hur ser en sådan tankeprocess ut när man konstruerar en sådan portfölj?

Om man är i den situationen nu och vill flytta om fem år till ett hus, hur skulle du resonera kring en sådan sammansättning?

PA: Som jag skulle titta på den, och det är så vi räknar hela tiden, så är det svårt att veta hur enskilda aktier ska gå. Men när man tittar på väldigt många aktier, som i vårt fall 6000 aktier, då kan vi säga lite mer kring hur de kommer att bete sig som grupp. Och vi vet att i snitt, under de senaste hundra åren i olika geografier, har aktier avkastat 7%. Men vi vet också att det finns stora risker med att investera i aktier. 2008 till exempel gick svenska börsen ner 40%, och då vill vi ju inte konstruera en portfölj där risken är att man tappar 40% av insatsen precis innan man behöver kontanterna.

Men vi vet också att vi vill ligga lite i aktier, för att det kommer sannolikt på den här tidsperioden att ge oss ett värde som överstiger det vi har idag. Så då använder vi en krockkudde också, som är räntor, och då konstruerar vi den portföljen att den ska ha så lite samvariation med aktierna som möjligt. Det vill säga, att om aktierna går ner, då vill vi helst att räntorna ska gå lite upp, vilket de gjorde 2008. Bulken av den portföljen kommer då kanske bestå av räntor, sedan ska man gärna då också givetvis ha ett buffertsparande på ett sparkonto.

JB: Hur skulle du göra med dina egna pengar, rent konkret? Mellan tummen och pekfingret, hur skulle du resonera?

PA: Jag skulle sätta en del av den kontantinsatsen på ett sparkonto. Det beror på hur stor kontantinsatsen är, men säg 20–30% i kontanter. Sedan kanske jag hade satt ytterligare 20–30% i ränteinstrument, med en livslängd på 5 år eller lite kortare än det. Sedan hade jag satt resten i ett brett aktieindex.

JB: Så ungefär 40% aktier.

PA: Ja, ungefär så.

JB: Spännande. Jag hade själv resonerat ganska likt. Min tumregel som jag brukar tjata om på bloggen det är 10% i aktieexponering per år man kan låta pengarna vara, så jag hade sagt 50% i aktier, och för resten, hälften i korta räntefonder och hälften i kontanter. Så väldigt liknande.

Utvecklingen av Lysas algoritmer

CB: Jag har en helt annan fråga. Jag tänker så här, algoritmer det är lite det som styr våra liv. Det finns i Facebook, det finns i Google. Men är det det som ni jobbar med, eller har ni flera algoritmer? Jag blir bara så nyfiken, någon har programmerat ihop det här.

PA: Ja, det stämmer. Det är en ganska iterativ process, att man går tillbaka när vi har skapat algoritmen som ger investeringsförslaget. Först resonerade vi egentligen från tumregler, och sedan testkörde vi den algoritmen på flera människor som inte hade sett den tidigare. De fick ge ett förslag och se om det stämde ungefär överens. Nu har vi 6000 kunder som vi kan testa algoritmen på, hur många som accepterar förslaget, göra en liten ändring eller göra en stor ändring, och det är ganska spännande. För då ser vi att 60% tar exakt det förslaget vi har gett dem, ungefär 20–25% gör en liten ändring och ungefär 15% gör en stor ändring.

JB: Jag är de 15%. Vi har ju två sparande hos er. Vi har privatsparande och där drog jag faktiskt upp risken, för där tror jag att jag fick 70/30 i aktier, så jag drog upp till 90/10. Och när det gäller företagets pengar då fick jag liknande, men då drog jag ner det till 50/50, för där kände jag att företagets pengar är ändå lite mer kort sikt. Det var inga stora förändringar, men med företagets pengar är jag mer försiktig och jag gillar också att experimentera.

CB: Varför valde ni namnet Lysa?

PA: Vi funderade på lite olika namn och i slutändan satte vi oss ner och sa, ”Nu måste vi bestämma oss”. Vi hade diskuterat lite och sedan bestämde jag mig för att komma fram med några bra förslag, för det är ganska svårt att fundera på namn. Jag kommer ihåg att jag satte mig med en stor kanna kaffe på kvällen. Anledningen just med Lysa det var att finansbranschen har det här problemet att den ofta är lite intransparent. Det är lite svårt att veta vilka avgifter man betalar. Det är lite av ett dimlager lagt över och det bästa sättet att skingra dimman är att sprida ljus på den. Så därför Lysa.

JB: Men är det inte också så att man sätter sig ner och börjar testa domäner.

PA: Så är det också. Helt korrekt.

JB: Det där är den stora hemligheten när man startar företag idag. Det är att sjukt många företagsnamn bestäms av vilken domän som är ledig.

PA: Ja, exakt, och där var det faktiskt så att jag trodde att Lysa.se var ledig, och sedan visade det sig när vi hade blivit riktigt kära i namnet, att det var den ju inte. Det blev en utdragen förhandling, för innan vi skulle lansera tog det ungefär 1,5 år att få tillstånd från finansinspektionen och också att bygga systemet. Och jag är ju i grunden smålänning, så jag tänkte att vi har ju lite tid att förhandla här. Så det var en jättetrevlig kille från Skåne som hade tänkt att han skulle bygga en lampaffär på Lysa.se, så jag körde igång en bearbetning på honom och det tog nio månader att komma i mål med det. Vi kom överens. Han var nöjd, vi var nöjda.

Investeringsrådet väljer fonderna till Lysa

CB: Patrik, kan du inte berätta hur en fond kvalificerar sig hos er?

PA: Absolut. Vi har ett investeringsråd som väljer ut de fonder som vi investerar i. Det investeringsrådet består av mig själv, Henrik Tell, som varit med tidigare i podden, Bo Becker, som är professor i finansiell ekonomi på Handels i Stockholm och Markus Ibert, som är doktorand i finansiell ekonomi på Handels. Tanken är att kombinera lite den praktiska biten som Henrik står för mer, och den mer teoretiska biten. Nu är Henrik också väldigt duktig på det teoretiska, men han har en gedigen praktisk erfarenhet.

Det är åtta olika kriterier som vi väljer ut efter, där det viktigaste är att det måste passa väl in i portföljen. Vi vill ju ha en fond som representerar japanskt index så bra som möjligt, till exempel. Sedan vill vi gärna ha räntefonder som har så låg samvariation som möjligt med aktierna, och det betyder att om aktiefonderna går upp så vill vi helst inte att det ska leda till att räntefonderna går upp också, vilket det ofta gör om man har så kallade högavkastande räntor. De påverkas av aktiekurser på ett helt annat sätt.

Sedan är det andra viktiga kriterier, som att det ska vara låga avgifter, men det ska också vara så att det är väl diversifierat, att man inte lägger alla ägg i samma korg. Så då kan vi köpa dyrare fonder, som till exempel den här Vanguard Global Small-Cap, som kostar 0.38, som är väldigt mycket dyrare än vår snitt-fond. Sedan tittar vi också på saker som tracking error, hur mycket av de här fonderna avviker från det underliggande indexet, som då ska följa hur effektiva är de här fonderna när de handlar, var någonstans finns de här fonderna, vilket land? En jätteviktig sak för oss också det är att fonderna, i så lång utsträckning som det bara går, ska vara det man säger är fysiskt replikerande.

Det andra är att de är syntetiskt replikerande, och det kanske låter lite underligt, men en fysiskt replikerande fond den köper riktiga aktier, medans en syntetiskt replikerande fond kan köpa kontrakt som försöker replikera en aktie, och det tycker vi inte alls om. För det är lite oklart vad som händer med de kontrakten i en finanskris. Så det finns många olika kriterier. Man kan nörda ner sig väldigt djupt i det.

Rätt balans för högre avkastning

JB: Precis, och apropå att hjälpa småsparare, det där var en sak jag lärde mig den svåra vägen när jag tänkte att om jag köper Länsförsäkringar, Global Indexnära och DNB Global Indeks, så har jag ju diversifierat. Men de har jag ju inte alls, för att det är i princip identiska fonder. De äger ju precis samma grejer, och det där är ett vanligt misstag jag har sett att många gör, att man både köper fonder som har överlapp, och sedan att man gör den klassiska home-biasen, att man får mycket i Sverige. Jag pratade faktiskt med en nätmäklare som sa att det är ungefär 20% av Sveriges befolkning som sparar i aktier, och av de har hälften 1-3 aktier, och av den hälften så har bara en en aktie, och det är Telia.

PA: Precis.

Jag såg en liknande bloggpost av Claes Hemberg på Avanza, att det var väldigt många kunder som hade bara en aktie, och då var det Fingerprint.

JB: Precis, så det är ju mycket som är en slags hygienfaktor, att bara ha. Sedan vet jag att jag har många läsare som är väldigt duktiga, och då brukar jag säga att det inte är antingen eller. Man behöver inte välja mellan att förvalta själv eller välja en tjänst. Själv har jag basen hos er och sedan kan man förvalta eget och tävla mot sig själv, för man bör ju åtminstone kunna uppnå den avkastningen som ni levererar, eftersom där har jag någon som har tänkt till ordentligt.

PA: Och det är många som använder oss på det sättet nu, som ett riktmärke för det man gör själv, för att få en liten känsla. Om man har några som har tänkt till och satt samman portföljen och som verkligen sköter den i praktiken, hur går det i jämfört med min övriga portfölj. Det är det många kunder som gör.

JB: Jag läste någonstans också att ni har väldigt många kunder från finansbranschen.

PA: Ja, det var lite roligt. Nu har det blivit lite färre, men i början, kanske upp till våra 500 första kunder, så var det nog hälften som arbetade i finansbranschen. Vilket är lite roligt. Det var inte bara kompisar. Bland våra kunder nu, så är personer som arbetar i finansbranschen, advokater och revisorer kraftigt överrepresenterade.

JB: Ja, det är skoj. Men man kan vara en vanlig person också.

PA: Det kan man absolut vara. Det var allra mest i början som den typen av personer sökte sig till oss, för att de kände igen modellen, vet att det är bra med index, och kanske kände igen namnen på personerna bakom.

Vi vill replikera världsmarknaden

JB: Om jag har förstått det rätt så har ni egentligen två fonder: Lysa aktier och Lysa räntor, och sedan består Lysa aktier av en massa fonder. Där var det till exempel Vanguards småbolagsfond, som ändå är lite ovanlig.

PA: Det är en jättebra fond, men den är lite dyrare än det vi normalt köper. Den kostar 0.38%, så det är helt klart vår absolut dyraste fond. Men den är väldigt bra. Vi köper inte den för att ha en överallokering mot småbolag, utan vi köper den för att representera hur världen faktiskt ser ut. Ungefär 10% av alla bolag i det globala är småbolag, men när man köper svenska indexfonder då brukar inte de handla i småbolag. Samma sak internationellt, för det är mycket enklare då att bara köpa de stora bolagen, som är enklare och billigare att köpa, och sedan skippa småbolagen. Så de representerar man aldrig i något som man säger är en indexfond, utan man håller sig till stora bolag, men det är inte en perfekt replikering av hur världen ser ut. Så därför köper vi den.

JB: Där har ni försökt representera det som man på engelska kallar ”global cap”, alltså hela totala börsen med små bolag och stora bolag, om jag har förstått rätt. Jag gillar ju indexinvesteringar, men indexinvesteringar medför ändå vissa problem och ni har ju Vanguard-fonderna. Problemet är att när indexen skiftas, för att det är olika bolag, som har olika vikt, etc. Då måste till exempel alla indexfonder, som följer det indexet, in samtidigt. Och jag har sett grafer där det är inget, inget, inget, sedan kommer det en superspik, för då ska alla indexfonder som följer den amerikanska marknaden köpa samma aktier, samtidigt.

PA: Det finns ett jättebra exempel, för någon vecka sedan när Spotify noterades i USA. Nu måste alla indexfonder köpa in sig i Spotify, men det som är viktigt då är hur man köper in sig. Inte exakt den dagen då Spotify inkluderas i indexet, utan att de gör det lite smartare och över tid.

JB: Men får de lov att göra det? Är det någonting som ni vill till exempel? För ni vill ju följa indexet. Om de inte köper Spotify den dagen Spotify hamnar i indexet, det betyder de facto att du får ett tracking error mot indexet, alltså att du börjar avvika mot det här indexet, och det är väl kanske inget man vill?

PA: Olika indexfonder köper efter lite olika regler, men man behöver inte köpa allting precis samtidigt, för då skulle en smart säljare kunna sitta redo och kontrollera priset så att säga. Och om man avviker på några dagar på en ganska liten del av det totala indexet, för även om Spotify är väldigt stort, så misstänker jag att det blir en bra bit under en procent av indexen. Det brukar inte spela någon roll på några dagar, det blir så lite tracking error.

JB: Vi var inne på det där med dolda avgifter. Du har ju redan nämnt i förbigående valutaväxlingsavgifter, fondavgifter. Vad är det för avgifter man ska ha koll på, eller vad är det för avgifter ni räddar en småsparare ifrån?

PA: Framförallt så är det de avgifter som kanske inte syns eller som man inte är så medveten om. Då är det fondavgifterna, själva förvaltningsavgifterna, och ofta har fonder också en performance-avgift, det vill säga att de går bättre än index på ett visst sätt så har man 10 till 20% av den överavkastningen tar man. Det är ganska vanligt faktiskt.

Om man har flera sådana fonder, så att man har ett antal bolag som har performance-avgifter, då är det väldigt dåligt för ens totala avkastning. För det är alltid några av de fonderna, statistiskt, som kommer att slå index. Då kommer de att ta ut en performance-avgift, men det betyder inte att du får lägre grundavgifter i de fonderna som inte slår index, som går sämre, vilket gör att balansen gör att du trycker upp avgifterna.

Valutaväxling är jätteviktigt. Vi har gjort så att vi har hård-förhandlat alla de här avgifterna. Vi lägger aldrig på någonting själva.

JB: Det pratade jag med Henrik om och han sa att ni är väl nere på bara några punkter, alltså det var helt sjukt.

Tuffa förhandlingar för lägre avgifter

PA: Så är det. Mellan köp och sälj brukar det vara två, tre baspunkter, så 0.02 till 0.03%. Det är för vi har förhandlat institutionella villkor för våra kunder och det har varit ganska tuffa diskussioner. En annan sådan här sak som är bra att hålla koll på också det är hur man exekverar ordrarna. Ofta är det så att ordrar som man lägger utomlands kanske inte exekveras riktigt på primärmarknaderna, utan de exekveras i så kallade ”dark pools”, och om man köper ETF:er då vill du alltid försöka köpa inom det man kallar för spreaden, för en ETF har en köpkurs och en säljkurs, men det som är speciell med en ETF är att man alltid vet vad värdet är, för att det är summan av hela korgen av aktier som den innehåller. ETF är en exchange traded fund, så den ligger mitt i oftast den här, och då kan vi som institutionell spelare lägga ett bud som är inom den här spreaden. Och då får man det billigare.

JB: Det är ju det som vi har pratat om, de här ETF:erna, börshandlade fonderna. Vissa vill sälja det för 100 kronor, men andra vill bara köpa för 95 kronor, så då är det ett gap mellan vad köparen vill köpa och vad säljaren vill sälja. Då händer det ingenting, men då säger Patrik att man kan vara överens om att värdet av den korgen är 97 kronor, och då kan man lägga ett bud på 97 kronor och få igenom den affären utan att man behöver förlora i någon av vändorna.

PA: Ett generellt problem som vi stötte på lite i början, har att göra med att vi visar våra avgifter i kronor och procent för alla kunder, som då är ganska låga. Men då var det många som sa, ”Jag har ingen aning om vad jag betalar idag”.

Om man tänker att man har en samling investeringar stående på ett bankkonto och sedan undrar man hur mycket har flyttat från det bankkontot in i bankens resultaträkning. Hur mycket har de tjänat av mina pengar? Det är en ganska intressant siffra att veta och det är jättesvårt att ta reda på. Som konsument tror jag knappt att det går att räkna ut.

CB: Du menar att ni visar den här siffran, att man kan se vad som har gått in i avgifter.

PA: Precis, och den uppdaterar vi varje dag. Både hur mycket du har betalat under året och hur mycket som vi estimerar att du kommer betala under året.

JB: Du sa att du hade en historia kring det där också.

PA: Ja, när det gäller avgifter måste man verkligen vara på tårna. Det var kring en avgift på valutaväxling. Det är ju jag som sitter och tittar på den där under dagarna för att se till att den här spreaden håller sig på 2-3 baspunkter. En dag gick den där upp till 50 baspunkter och då undrade jag ”Vad är det som har hänt här?”. Då ringde jag den banken som gör valutaväxlingen och då sa de ”Vi nollställer era rabatter en gång per år”, vilket är exakt samma sak som för bolån. Så det gäller att vara på tårna även när man sitter och förvaltar pengar. Det var nog en liten miss i arbetet, vi har väldigt bra samarbetspartners som hjälper oss med valutaväxlingen.

Avgifterna hos Lysa och finansbranschens problematiska provisioner

JB: Det är också spännande med avgifter, för ni ligger på en totalavgift, om jag inte minns fel, på typ 0.34.

PA: Det beror lite på hur mycket man sätter in. Om man sätter in mer så blir avgiften lite lägre.

JB: Vad är genomsnittsinsättningen för en kund?

PA: Genomsnittet som en kund har hos oss just nu det är 80’000 kronor för en privatperson, sedan växer den ganska kraftigt, för att av de 6000 kunder vi har, så är det närmare 3000 som har ett månadsspar.

JB: Vad är medianen?

PA: Medianen är lägre.

JB: Men för en mediankund, säg att jag sätter in 50’000, då ligger jag väl på ungefär 0.34?

PA: Det beror lite på hur mycket du har i räntor och hur mycket du har i aktier, men jag skulle kanske säga kanske 0.36.

CB: Då betalar jag 0.36 varje år, på mitt totala belopp?

Kritik: För låga avgifter!

JB: Ja, och av detta så går väl, give or take, 0.2 till fonderna och 0.14 till er. Det där ju extremt lite och jag vet att ni har fått kritik för det där också.

PA: Ja, det tyckte vi var väldigt kul.

JB: Jag läste i någon artikel att folk hade sagt till er att ni borde ligga dyrare, så att ni kan sänka över tid.

PA: Ja, det var en artikel där det var en person, som var anonym tror jag, som sa att de tyckte att det var för billigt och för enkelt. Då kände vi att nu är vi på rätt väg. Det är lite av en bet som vi har tagit, att sätta avgifterna lågt. Om vi ligger cirka på en snitt-intjäning på 0.2, det är det som Lysa får, och den ska alltid vara densamma oavsett hur kunderna agerar eller investerar. Vi ska aldrig tjäna mer eller mindre.

JB: Det där tycker jag är intressant, du ska få fördjupa dig i det där.

För du sa att det är ett av de stora problemen i finansbranschen, att man tjänar olika på olika råd, och att du är emot det.

PA: Ja, det är ett jätteproblem. Jag tror att man kan säga att alla finansbranschens problem, som jag ser, för en privatsparare, kommer utifrån det här enkla faktumet. Att när man sitter ner med kunden, som bank, rådgivare eller nätmäklare, då tjänar man olika mycket beroende på hur kunden agerar. Vilket alltid skapar ett tryck mot att få kunden att agera och köpa de dyrare produkterna, och finansbranschen är lite speciell på det sättet i jämfört med hur livet fungerar annars.

Normalt om du köper något som är lite dyrare, då får du bättre kvalité. Om du köper en dyrare tröja så brukar du få bättre kvalité på tröjan i jämförelse med en tröja som är väldigt billig. Men i finansbranschen är regeln precis tvärt om. Ju billigare du köper, desto bättre kvalité har du. Det som blir problemet, om man tänker på till exempel provisioner när man säljer en fond…

Vi kan ta Länsförsäkringars Global Indexnära som exempel, den är bra. Den kostar 0.22%, med transaktionskostnader. Som systemet funkar nu, det är att den som distribuerar den här fonden får hälften av den avgiften, så nätmäklaren eller banken som säljer den får 0.11. Om man istället säljer en dyr fond som kostar 2%, då får banken eller nätmäklaren 1%. Så för varje krona som kunden investerar i en dyr fond, så kan det vara så att den som distribuerar den tjänar tio gånger så mycket. Och det skapar ett internt tryck hela tiden mot de dyrare fonderna.

Det vi tror är framtiden, eller det jag är övertygad är framtiden, det är att man rör sig mer mot plattformsavgifter, som man kan säga att vi tar. När du sätter in får du betala en flat fee, men sedan är det ingenting extra som vi lägger på för valutaväxling till exempel, för då hade vi velat få kunder att valutaväxla. Det hade funnits ett internt tryck mot det hela tiden. Så det är den absolut kanske viktigaste idéen bakom Lysa; att aldrig trycka kunder åt ett visst håll.

Vad händer om Lysa går i konkurs?

JB: Det där har också lett till en ganska vanlig fråga som jag har fått, ”Vad händer om Lysa går i konkurs?” Om du skulle svara på den.

PA: Då händer det ingenting med dina pengar. De är säkrade. De är helt avskilda från Lysas tillgångar och om Lysa skulle sluta existera, då kommer du ha kvar det du har investerat i. Så det har ingenting att göra med Lysa. Sedan kommer jag att vara väldigt ledsen.

CB: Nu kan man ju investera i fonder som annars inte går att investera i, som Vanguard.

PA: Precis.

Jag tror att det som skulle hända rent tekniskt sätt, det är att det man kallar för depå-banken skulle ta över fonderna, och skulle förvalta det vidare, eller så skulle de sälja av och så skulle man få ut pengarna igen. Men det är inte Lysas beslut i det läget.

JB: Vi ska börja avsluta här alldeles strax. Vad upplever du är den vanligaste myten eller missuppfattningen om er?

En balans av personlighet och datorisering

PA: Jag skulle nog säga att den vanligaste missuppfattningen är att det är opersonligt. Vi har haft väldigt många möten, jag tror att vi har haft upp till 300 möten med kunder. Vi har full support, så man kan ringa in och få svar och hjälp. Vi får många samtal varje dag. Den vanligaste myten som man ofta läser, att nu är det robotar, det här blir opersonligt, det är datorer som fattar beslut, och så är det inte. Vi vill kombinera människan för den mer personliga biten och välja ut fonderna. Det datorerna gör väldigt bra det är att effektivt, kostnadseffektivt flytta pengar och investera.

CB: Kan du dela med dig av dina favorit-poddar?

PA: Vi pratade lite om Tim Ferriss, som är en slags livscoach och ger mycket tips. Sedan finns det en podd som heter Freakonomics, som jag är jätteförtjust i. Det finns två jättebra avsnitt från mars som man kan lyssna på. Det ena heter ”The worst thing you can do with your money” och den andra handlar lite om något som man kallar för ”indexkortet”.

Det var en amerikansk professor i sociologi, Pollock tror jag han heter, som tröttnade lite på finansbranschen och alla komplexa råd, och satte sig på kvällen och skrev ner nio tips för en privatpersons ekonomi. Hur man ska sköta den. Det där gick viralt och blev jättepopulärt. Det avsnittet är jättespännande också.

JB: Sjukt spännande. Vad var de där nio tipsen?

PA: Det första tipset är att man ska försöka spara 10% av sin inkomst varje månad. Ett annat tips är att man ska investera i indexfonder. Det första man ska göra varje månad det är att betala av sina kreditkortsskulder. Det är den typen av tips och några av de är väldigt USA-fokuserade på pensionssystemet där.

JB: Men det där hänger ju lite ihop med det vi pratade om under lunchen, att många av de bästa tipsen i finansbranschen är sådana du kan läsa dig till i en bok på biblioteket. Det blir problematiskt, för vi värderar många gånger kanske inte den typen av råd. Och jag tror att ni också har fått er beskärda del av det, att folk tycker att det är för enkelt.

Tips på andra poddar och böcker

PA: Exakt.

Ja, jag tror att om man kan vara lite elak mot finansbranschen så kan man säga att den har glömt bort att dens primära funktion är faktiskt att serva andra delar av ekonomin. Att personer som inte har sparat pengar just nu, men behöver kanske låna i framtiden, att man kan flytta pengar tidsmässigt mellan olika individer genom att låna, och att man ser till att nya innovationer får kapital. Att man serverar ekonomin, fungerar som olja, istället för att man är en jättestor del av ekonomin. En av de största branscherna. Det har inget egenvärde att finansbranschen är så stor som den är. Den skulle kunna vara hälften så stor som den är idag och fungera bättre.

Jag gillar också en annan podd som är av Reid Hoffman, som grundande LinkedIn, och PayPal, ”Masters of Scale”. Den handlar om startup-bolag och lite hur man ska tänka kring det och best practices. Jag är lite fokuserad på att lyssna på den typen av poddar. Det är många i USA som redan har gjort sakerna som vi gör nu, och då kan man lära sig av det.

JB: För något avsnitt sedan intervjuade vi Joakim Björkman på Tessin, och han gav alla sina nya medarbetare ”Lean Startup” och en Kindle med en massa böcker om startups, för att få in hela det tankesättet, eftersom det är ett lite annat sätt att tänka på.

PA: Vi har en sådan bok också, och det är ”Sammansvärjningen” av Joel Dahlberg, som går igenom just fondbranschen i Sverige.

JB: Den är ju superbra, den ger kontexten. Om man vill använda er tjänst, och om man gillar det vi gör här, så kan man använda vår sponsrade länk. Då kommer man till er sida. Sedan registrerar man sig, svarar på några frågor, och man behöver väl bara bank-ID har jag för mig?

PA: Man kan börja enklare än så. Först får man ett investeringsråd, ett förslag, och sedan kan man bestämma om man tycker att det ser bra ut eller inte, och därefter så registrerar man sig med bank-ID.

JB: Sedan kan man både månadsspara och sätta in engångsöverföringar.

PA: Ja, och generellt sätt tycker jag att det är en bra idé att börja med månadssparande, för vi ser att sparare som sätter in lite varje månad blir mer långsiktiga. Om man sätter in mycket pengar vid ett tillfälle kan man ha lite otur och tima en marknadsnedgång precis, då ligger det nära tillhands att man tar ut pengarna när det har gått ner. Så det är smart att investera gradvis och börja med lite mindre belopp.

ISK för privatpersoner och depå än så länge för företag.

JB: Någonting som jag blev jätteglad över var att det fungerade lika för företag som för privatperson. Nu har jag en dum fråga, detta är min okunskap, jag skulle ha kollat upp det. Men om jag är privatperson då får jag ditt ISK-skal, om jag har ett företag…

PA: Det är en vanlig depå.

JB: När får jag en kapitalförsäkring?

PA: Som det ser ut just nu ligger det mot i slutet av hösten och anledningen att vi inte har det är att vi behöver ha ett samarbete med ett försäkringsbolag, som är de enda som kan stämpla en av våra depåer som kapitalförsäkring. Det är på gång. Vi har haft lite tuffa förhandlingar där också med olika aktörer. Det är egentligen bara en stämpel, så det finns ingen anledning att det är dyrt, tycker jag. De kan tycka lite annorlunda. Men det är högprioriterat. Hur konstig är Patrik?

JB: På en skala på 1–10, hur konstig är du Patrik?

PA: Konstig? Det är lite svårt att bedöma själv. 6, 7 kanske? Jag upplever det nog som att jag har blivit lite mindre konstig sedan jag fick barn för tio månader sedan. Jag tror att andra kanske tycker att när man är pappa blir man mer konstig, men jag tycker att jag känner mig lite mer normal efter det. Det är inte så att man sticker ut på kvällen och försöker köra snabbt med drönare och liknande, som man gjorde tidigare. Kanske 6, 7. Något sådant.

JB: Om du skulle ge bort en bok, vad ger du bort då?

PA: Sammansvärjningen är en jättebra bok, men om jag skulle ge bort en bok nu så skulle jag nog säga att det finns en bok som handlar om Risk against the Gods, som går igenom konceptet risk och dess historia, av Peter L. Bernstein. Den kom nog ut 96, och den går igenom just det här att världen var förr väldigt deterministisk och man ansåg att gudarna hade bestämt på det här sättet, och det spelade inte så stor roll vad du gjorde. Till ett annat synsätt som är mer sannolikhetsbaserat, och går igenom den historien väldigt detaljerat.

Jag tror att jag tänker på risk på ett lite annorlunda sätt. Ett annat sätt att säga vad vi gör på Lysa det är att vi hanterar risker. Vi försöker att anpassa den risk som vår kund tar, efter dess förmåga att bära risk. Om man inte tar någon risk, då är det svårt att få en utveckling, men det gäller att ta rätt nivå av risk.

Process och metod över resultat

JB: Är det något som är sant för dig, som nästan ingen annan håller med om?

PA: Det är en bra fråga. En sak som jag tycker är jätteviktig, som vi inte har pratat om nu, och där jag tror att de flesta tänker på ett annat sätt, det är att jag tycker att ett stort problem som vi har, är att vi är alldeles för fokuserade på resultat, och inte på processen. Jag tänker både på ekonomi och sport. Man bryr sig mer om ett lag har vunnit eller förlorat, när det man borde titta på kanske är mer processen: hur laget har tränat tidigare, vilken metod hade man använt, och hur bra förberedd man var för matchen.

För det är en metod som man kan reproducera och man kan applicera på andra ställen om man ska träna inför nästa match. Men om man bara tittar på resultaten hela tiden, då kanske man säger att det här laget var väldigt väl förberett, men egentligen hade de bara tur och de andra sköt stolpe ut hela tiden, men hade 70% av bollinnehavet. Och det där är ett jätteproblem också i ekonomin, att man är fokuserad på vilken aktie som har gått bäst och vilken fond som har gått bäst. Sedan ska man investera i den härnäst, när man egentligen borde titta på vilken process fondförvaltaren använde sig av för att välja fonderna. Är den reproducerbar så att man kan använda den metoden igen? Det kanske är ett sätt som jag försöker använda mig av när jag tänker på världen. Det är mer i processer och metoder, och inte titta så mycket på slutresultatet.

JB: Jag brukar tänka på det där ibland.

Det är som att ha en målkamera i ishockey och man ser bara när pucken går över mållinjen, istället för att titta på vad som hände med spelet innan.

Hur dyker detta upp som värde för mig som kund på Lysa, i ditt jobb som VD eller i fondurvalsprocessen?

Metodisk utvärdering för bättre avkastning

PA: Jag försöker träna mig lite på det här och det är ganska svårt, för att varje dag så får jag en sammanställning på hur fonden har gått, och när det har gått ner så gör det lite ont. Det känns ju. Och när det har gått upp så känns det bra.

Jag försöker träna mig själv att jag inte ska känna så mycket om det har gått upp eller ner, utan jag ska däremot banna mig själv om det har funnits en bättre fond för att följa Nikkei 225, alltså ett japanskt index, som inte vi har valt för att det var något med vår metod som gjorde att vi missade den. Eller om vi hade valt någon fond som inte var tillräckligt skatteeffektiv i sin utdelning, eller liknande.

Så metoden kan vi mycket påverka, och där ska man känna att man har gjort bra eller dåligt, men man blir lite schizofren när man sitter och tittar varje dag vad som har hänt när det har gått upp eller ner, för att vi vet ju att 51-52% av alla dagar så går det upp, och 48% går det ner. Det gör mycket ondare för mig, min förlustkänsla för mig när det har gått ner är mycket värre än den lyckokänslan jag får när det har gått upp, vilket gör att jag i snitt mår sämre, genom att titta på det varje dag.

JB: Jag tror det var när vi pratade med Henrik, som han sa att ju mer sällan man loggar in på sin depå, desto bättre mår man. För då har de där små procenten ökat.

PA: Det var lite roligt, för vi har pratat med en del konsulter om användarvänlighet och vad vi vill uppnå med vår sajt. Han sa, ”Då vill ni att kunderna ska logga in så mycket som möjligt, för att maximera deras engagemang”, och jag sa, ”Nej, det här är lite mer slow-food, vi tror inte att våra kunder mår bra om de loggar in varje dag. Man ska kunna logga in när man vill och titta på det givetvis, men det är inte en tjänst som är tänkt att man ska logga in varje dag. Den är tänkt att vara lite tråkig.

JB: Då har jag ett till produktutvecklingstips. Om man har loggat in två dagar i rad, då ska det komma upp ett felmeddelande: ”Du loggar in för ofta”.

PA: Vi fick faktiskt införa en restriktion. Nu kan man inte ändra sin fördelning mellan aktier och räntor mer än en gång i veckan, vilket man kunde göra tidigare, men det är inte riktigt syftet med tjänsten att man säger ”Nu känner jag att det ska gå upp lite, så nu drar jag upp det och sedan drar jag ner det.” Så då lade vi in den spärren.

JB: Är det någon annan fråga som du önskar att vi hade ställt eller något som vi inte har berört?

PA: Nej, det känns som att det har varit ett heltäckande samtal.

JB: Vad bra, annars får vi komplettera med det. Hoppas att du som har lyssnat och tittat har haft lika kul som vi och att du har lärt dig någonting, eller fått ett nytt perspektiv eller ny insikt. Precis som vi sa innan, du får jättegärna testa Lysas tjänst. Använd jättegärna vår sponsrade länk, och man kan börja med någon tusenlapp och sedan är månadssparandet lite mindre. Det är inte heller så att man låser in sina pengar, utan att man kan testa och om man inte gillar det så kan man ta ut sina pengar också.

Är det så att du har några frågor som inte har blivit besvarade nu, skriv de gärna i kommentarsfältet så kommer Patrik vara med och svara på eventuella frågor.

Pröva LYSA via vår sponsrade länk

Om du har läst redan hit, gillat det du har läst, så får du gärna använda vår sponsrade länk för att få ett kostnadsfritt investeringsförslag från Lysa utan några förpliktelser.

Tack för den här gången. Väl mött nästa söndag kväll!

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln så gillar du sannolikt även följande:

Kommentera

17 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    När jag testar på Lysa så får jag kring 90/10 i fördelning, även om jag inte är så riskbenägen vilket gör mig lite skeptisk… följer du deras rekommendation eller har du ställt in en egen rekommendation?

    0

    Gravatar ikon för användaren
    David Stenbeck
  2. Vit pil

    Hej!
    Tack för ämnesmässigt intressant avsnitt. Skaffade ett mindre Lysa-sparande efter din tidigare genomgång av fondrobotar. Tycker att ni intervjutekniskt gjorde en bra intervju. Inga längre rants/utvikningar (Jan), inte några lägga ord i mun på gäst (Caroline). Däremot bra lyssnande och bra klargörande frågor.

    0

    Gravatar ikon för användaren
    PH
  3. Vit pil

    Jag har tjatat på Lysa sedan i december om att dom löpande måste förbättra informationen om utveckling av portfölj samt utveckling av underliggande värdepapper(per dag osv).
    Just nu har dom bara en mycket diffus graf som visar utveckling av konto/portfölj. Inga siffror.

    Jag har bett om tydlighet i utveckling per dag/vecka/månad osv. I procent!
    Helt enkelt som i vilket annat fondkonto som helst.

    Dom verkar angelägna om att ordna detta.
    Men det ligger i deras ”to do” lista.
    Hoppas att dom lägger på ett kol för jag börjar tröttna lite..:)

    Bra tjänst i övrigt.

    /Emanuel

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Emanuel Johansson
  4. Vit pil

    Uppskattar verkligen detta inlägg. Lyssnade på det igår och det stärkte mig att lägga in ytterligare pengar i Lysa. Keep up the good work!

    1+

    Gravatar ikon för användaren
    Billy
  5. Vit pil

    Det jag saknar med lysa är att man inte kan hitta någon historik vad deras fond( aktiedel resp. räntedel) har presterat. Som det är nu köper man grisen i säcken. Har på prov startat en liten depå för att se hur den utvecklas jämfört med exempelvis Länsförsäkringar global. Tror att dom skulle tjäna på att ge ut lite historik. Har man lite mer kött på benen så tror jag att fler skulle gå in tyngre i Lysa.

    8+

    Gravatar ikon för användaren
    Johan M
    1. Vit pil

      Jag är av samma uppfattning. Jag använder Lysa sen en tid, men skulle oxå vilja se en redovisning som för vilken annan fond som helst med utveckling för senaste månaden, YTD, ett år osv.

      1+

      Gravatar ikon för användaren
      Rollefc
    2. Vit pil

      Hej Johan och Tomas,

      Tack för förslag! Jag håller med er och förstår att ni saknar det. Vi arbetar nu med en större uppdatering som släpps innan sommaren och där kommer denna information att ingå.

      Så länge har ni avkastningen för fonderna Lysa Aktier och Lysa Räntor under 2017 och hitintills i år.

      Lysa Aktier:
      2017: 9,8 %
      2018: 5,0 % (till och med 2018-04-26)

      Lysa Räntor:
      2017: 1,5 %
      2018: 1,3 % (till och med 2018-04-26)

      Bästa hälsningar,

      Patrik

      12+

      Gravatar ikon för användaren
      Patrik Adamson
  6. Vit pil

    Hej!

    #Detta är ett långt inlägg men som tar en upp viktiga aspekter av sparande som jag tror många personer är väldigt nyfikna på.#

    Först och främst, bra jobbat med ett spännande inlägg och en bra blogg. Nedan har jag listat två kommentarer på själva blogginlägget som även är tänkta att fungera som inspiration till kommande inlägg och poddavsnitt.

    1. Tycker du missade att fråga om omfördelning i portföljen, vid vilken tidpunkt det sker och framförallt de bakomliggande argumenten till varför man gör det. Det måste finnas några mattematiska teorier/ modelleringar som ger stöd till hur man ska omfördela så effektivt som möjligt. Exempelvis ska man använda omfördelningar för att kortsiktigt likvidera sig mot marknadsfluktuationer? Hur spelar köp och sälj avgifter in på omfördelningar? Är det en riskminimering man tekniskt sätt betalar för med omfördelningar?

    Detta spinner lite vidare på det förra avsnittet med data analysen på det långsiktiga sparandet, där en av de viktigaste slutsatserna var att en hedging av marknaden i form av en obalanserad portfölj för att sprida riskerna av större marknads trender.( Detta går ironiskt nog delvis mot tesen om ett passivt förvaltat sparande)

    2. Hur värderas olika risker i portföljföljen? Det är lätt att säga att riskerna består av exponeringen mot aktiemarknaden och räntepapper beroende på tidshorisonten. Ett mycket konkret exempel är hur effekter av valuta förändringar. På endast några år har dollar värdet gått i princip från 6-9 kr, en ökning med nästan 50% (räknat från 6 kr) och då globala aktieindex är mycket beroende av dollarn innebär det en mycket stor risk. Detta är även generell kritik mot dina portföljer då den låga andel svenska aktier innebär större valuta risker. Självklart är valutor mer av ett nollsummespel över en längre tidsperiod men även detta bör värderas beroende på olika tidshorisonter.

    Personligen önskar jag ett helt poddavsnitt som bara behandlar begreppet risk och självklart speciellt inriktat mot sparande. Bör man likvidera när det endast är så pass få år kvar att man hade tagit en mycket liten del aktier/ räntor – är detta förhållande nödvändigtvis statiskt? Från ett perspektiv skulle ett dynamiskt förhållande kunna användas för att minska konfidensintervallet. Frågan här är specifikt om risker och investeringar ska värderas efter ursprungliga förhållanden eller momentana, ungefär som Monty Hall problemet.

    Övriga frågor som vore möjliga i ett poddavsnitt dedikerat till risk är: Vad är risken att man behöver ta ut pengarna i förväg? vad är risken med att inte månadsspara och istället göra större engångsinsättningar? hur ser risken (inte avkasningen) ut i aktivt/passivt förvaltade fonder? För att nämna några relevanta frågeställningar.

    Sedan vill jag även passa på att fråga om du kunde göra någon uppskattning utifrån föregående avsnitt om vilken som är den tekniskt bästa portföljen utifrån minste misslyckande grad i förhållande till median avkastning, baserat på fördelningen aktier/räntor med några fler decimaler än 90/10 eller 60/40. Sen är jag även nyfiken på den bästa tekniken för att hedga sitt långsiktiga sparande i form av obalanserade uttag beroende på marknaden, svaret här kommer troligen också ha ett risk kopplat konfidensintervall men troligen inte matematiskt vara så lätt som att ” ta ut aktier om det gått bra och räntor om det gått dåligt”.

    Hoppas du tog dig igenom texten och även tar dig tiden att försöka svara på frågeställningarna.

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Axel
    1. Vit pil

      Stort tack för tipset. Vi kommer definitivt att ta ett avsnitt om risk. Jag känner dock att jag skulle vilja en gäst då jag inte känner mig lika trygg i ämnet som andra. Tack än en gång.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  7. Vit pil

    Om jag vore placerings rådgivare, så skulle jag få ”kalla fötter” inför framtiden och bankerna skulle även frysa, men bankerna kan ta igen det på flera olika sätt. Jag hoppas att det blir städat på plan, och att det blir mindre dimma och mer öppenhet.

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Håkan

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.