Med fondrobot kommer du aldrig vara bästmen vinna i längden ändå

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Strategisk mediokritet och avsnittets upplägg
2. Plånbokskrisen och välkomnandet
3. Från 500 miljoner till 20 miljarder
4. Elefanten i rummet
5. Do it for me i stället för do it yourself
6. Lysa som Mario, bra på alla staplarna
7. Myten att man levlar från Lysa
8. Warren Buffett om de förmögna vännerna
9. Du rider på andras arbete, och det är logiskt
10. Caroline om fördomarna mot finansbranschen
11. Sverige har det rätt bra jämfört med Europa
12. Topp 30 procent varje år ger topp 5 procent över tid
13. Frustrationen i att alltid jämföras med det som gick bäst
14. Riskpremien kräver 3 500 års historik
15. Bitcoin och att bara investera i det man förstår
16. Strategisk mediokritet enligt Housel och Napoleon
17. Machoattityden i finansbranschen
18. Don't pray for alpha, pray for beta
19. Aktier är både ett absolut och ett relativt spel
20. Plånbokskrisen i ett historiskt perspektiv
21. Största försämringen i levnadsstandard sedan 70-talet
22. Första gången vi oroar oss för medelklassen
23. De små marginalerna äts upp
24. Logistikkedjorna börjar lösa sig
25. När alla tillgångsslag tappar samtidigt
26. Utbudsinflation och löneförhandlingarna
27. Ingen systemkollaps som under finanskrisen
28. Inflöden och månadssparande på all time high
29. Medianspararen hos Lysa
30. Önskar sig en graf till jul
31. Ska jag sluta månadsspara när börsen går ner?
32. När du bör fundera på din risknivå igen
33. Marknaden som förändras är ingen anledning att bygga om strategin
34. Sorgebarnet räntor och möjlig revansch
35. Varför en ränta går ner
36. Gungbrädan mellan ränta och värde
37. Lysas räntefond, bred som en höstack
38. Förväntad avkastning på räntor framåt
39. Att äga hela höstacken, även på räntor
40. Inflationen urholkar de inlåsta pengarna
41. Globalt slår Sverige tack vare dollarn
42. Diversifiera mellan länder, inte bara bolag
43. Det är inte rea bara för att det gått ner
44. Ankaret vid en gammal värdering
45. Mean reversion och de framtida vinsterna
46. Politisk risk och länder som gått till noll
47. Bessembinder och de fyra procenten
48. En blind fläck vi alla har
49. Patriks guldpension från finanskrisen
50. När branschfolk var som mest oroliga
51. Turkisk domstol, sjunkna skepp och dotcom
52. Avrundning

Strategisk mediokritet och avsnittets upplägg

Jan: Det är därför jag gillar det här begreppet strategisk mediokritet. Tricket är inte att vinna hundrametersloppet, eller just den här etappen, utan att vinna på lång sikt. Att vinna maratonloppet, att stå där som segrare över tid.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Jan: Idag är det dags för avsnitt 271, och det är ett samarbete och ett sponsrat avsnitt av Lysa, som vi har gillat de senaste fem åren. Idag har vi bjudit in Patrik Adamsson, som är vd och en av de tre grundarna till Lysa. Vi pratar mycket om makroläget, faktiskt förvånansvärt mycket om det ekonomiska läget i världen. Det är spännande, för Patrik är påläst och har åsikter om makroläget. Sen pratar vi om medianspararen hos Lysa, hur det har sett ut med inflöden och utflöden. Vi pratar ganska mycket räntor idag också.

Jan: Sen fick vi in massor av läsarfrågor från er i forumet på RikaTillsammans, men det pinsamma är att i hela det här avsnittet tror jag inte vi tar upp en enda läsarfråga, för jag hade så många frågor själv. Men det finns ett bonusavsnitt med bara läsarfrågor som kommer lite senare. Och som sagt, Lysa är det där vi själva har placerat våra pengar. Det är det som vi brukar rekommendera till alla, att spara. Det finns en sponsrad länk till det i beskrivningen. Jag tror nästan att alla som följt oss rätt länge redan har Lysa.

Plånbokskrisen och välkomnandet

Jan: Jag tyckte också det var kul att Patrik har satt namn på den nya ekonomiska krisen vi har. Man vill ju ändå ha ett namn på det.

Caroline: Ja, precis. Man har ju IT-bubblan, finanskrisen och sånt.

Jan: Han kallar den för plånbokskrisen. Så vi får se om det är här det börjar, i det här avsnittet, helt enkelt. Vem vet. Då tänker jag att vi kör igång.

Jan: Varmt välkommen tillbaka, Patrik Adamsson. Du är vd och en av grundarna till fondroboten Lysa. Du har en lång bakgrund inom finans, bland annat på Merrill Lynch i London. Du har jobbat med private equity, du har jobbat på Nordstjernan. Och sedan, tror jag, 2017 lanserade ni Lysa. Så har det varit Lysa sedan dess. Du har varit med ett par gånger tidigare i podden, så det ska bli jätteroligt att få prata igen. Välkommen tillbaka.

Patrik: Stort tack. Jättekul att vara här igen. Det brukar vara så många roliga frågor, så jag ser verkligen fram emot det.

Jan: Exakt, det blir massor av läsarfrågor idag också. Men du, är det något du vill lägga till på presentationen?

Patrik: Nej, det tycker jag inte.

Jan: Vilka är dina två medgrundare? Jag tänker att ibland får de väldigt lite cred, men de har ju också varit med.

Patrik: Det är Emelie och Henrik. Ja, det är verkligen ett lagspel, att få en startup att lyfta och bli lite större. Som det har blivit nu, att gå från i princip att förvalta några miljoner kronor 2017 till nu knappt 20 miljarder.

Från 500 miljoner till 20 miljarder

Jan: Det är lite roligt, för när du var här då, avsnitt 46, vilket jag räknade fram var 225 veckor sedan eller fyra och ett halvt år sedan, då var det typ 500 miljoner i förvaltat kapital. Och idag är det över 20 miljarder.

Patrik: Knappt 20.

Jan: Men är ni en stor spelare då, eller mellan? Jag har ingen uppfattning om hur det är.

Patrik: Stor spelare är en liten damm. Men vi börjar bli lite större. Om man tittar till det stora hela, om man jämför med bankernas fondbolag till exempel, så är vi fortfarande väldigt små. De har ju haft många år i branschen. Det här handlar om att vara långsiktig, uthållig, kunna jobba med kunders månadsspar. Så vi växer på bra. Men även om vi fortsätter växa snabbare än marknaden kommer det ta lång tid innan vi kommer upp i de storlekarna.

Jan: Ja, precis. Tar man det jämfört med Vanguard och BlackRock så är man jättesmå. Men självändamålet är ju inte att man ska bli jättestora, antar jag. Men det kommer med bra arbete och att kunder gillar en. De pratar om er. Jag brukar säga, som vanligt klassiskt företagande, om man bara gör good shit så kommer tillväxt som en följd av det.

Patrik: Så är det absolut. Om kunderna tycker att du gör det bra och bättre än konkurrenterna, då kan du växa. Sen finns det ett litet självändamål ändå att vara stor, faktiskt just i vår bransch. Det är för att det finns så enorma skalfördelar när man förvaltar kapital. Så om man är lite framåtlutad kan man fortsätta att sänka avgifterna, göra det lite mer effektivt. Det är en anledning till att vi idag, när vi har 20 miljarder, kan erbjuda lägre kostnader än vad vi kunde när vi började. Jag tror snittkostnaderna för en kund har gått ner ungefär 0,05 procentenheter under de här åren.

Elefanten i rummet

Jan: Jag tänker att vi ska börja med lite elefanten i rummet. Jag är ju fanboy, jag har varit fanboy sedan 2017 eller 2018, när ni lanserade. Till och med på nivån att det har blivit så här, att du är köpt av Lysa. Och till och med, att du är delägare i smyg. Men den kan vi skjuta ner båda två här.

Patrik: Jag är inte delägare i Lysa.

Jan: Eftersom det ändå är sponsrat tänker jag, låt oss gå all in i ett par minuter innan vi går till de andra frågorna. Så jag vet varför ni är bra. Varför tycker du att ni är bra?

Patrik: Jag kan säga att det kanske är lite roligare när andra pratar om varför ni är bra. Jag tänkte ge facit sen. Så kan jag kanske prata lite om varför vi är annorlunda jämfört med det som har funnits tidigare.

Caroline: Alltså, han har blivit så diplomatisk. Det är väldigt fint.

Patrik: Det som kom från början, det är att vi tycker att finansbranschen har gjort ett lite för dåligt jobb på att skapa billiga och enkla produkter. Det har varit lite för komplext och ofta rätt mycket för dyrt. Sen har det funnits bra lösningar om man är väldigt intresserad själv, om man gillar att handla med aktier eller fondhandla. Speciellt i Sverige har det funnits bra alternativ om man tittar på nätmäklarna, Avanza och Nordnet har gjort mycket bra. Men när det kommer till att hjälpa kunden, att ge ett förslag på hur man ska investera, att hjälpa kunden att sätta en risknivå och sen vara uthållig, där har det inte funnits bra alternativ.

Do it for me i stället för do it yourself

Patrik: Det är det vi gör lite annorlunda, att vi tar med det helhetsansvaret. Det som kallas portföljförvaltning, eller man skulle kunna säga "do it for me" i stället för att man gör det själv, "do it yourself". Sen måste kunden hos oss också göra saker själv, som att svara på frågor om vilken risk man är beredd att ta, bestämma hur man vill månadsspara och så vidare. Men man fokuserar på helt andra frågor än exakt vilken fond det är man vill ha. Det är den stora skillnaden. Och när man gör det här är det viktigt att man försöker minimera intressekonflikter. Det vill säga att man rör sig bort från det traditionella, hur det varit i branschen, att man har dyra exklusiva produkter som man tar väldigt mycket betalt för. I stället försöker man ha det så billigt som möjligt och få bort intressekonflikterna.

Jan: Precis. Det är faktiskt så att jag har sparat sedan 96 själv, och sedan 2012–2014 började vi med våra portföljer. Sedan 2018 gick jag över till att börja rekommendera er. Det var faktiskt en av huvudanledningarna. Jag pratade med väldigt många läsare, och en väldigt vanlig feedback, som sen blev bekräftad från ett av de stora nätmäklarna, var att vad många gjorde på vår rekommendation var att de gick och öppnade ett konto på Avanza eller Nordnet. De satte in pengar, men sen hände ingenting. Då hade man ju inte kommit igång med sparandet. Det var det jag gillar med er, att man kommer igång. Sen är man igång på riktigt. Det går inte bara att komma igång halvt, vilket var fallet med Avanza och Nordnet.

Lysa som Mario, bra på alla staplarna

Jan: Sen brukar jag faktiskt, nu berättar jag vad jag tycker är bra, jag brukar jämföra. Nu konstaterar jag att du är 82:a, jag är 81:a, så vi har växt upp med Nintendo. Jag säger ibland att Lysa är det perfekta svaret om man vill bli bra på alla staplarna i ett dataspel. Alltså Mario, inte bäst på något enskilt. Man har inte optimerat bara på avgifter, eller bara på risk, eller bara på hävstång, eller bara på funktion. Utan man har tagit en bra på allt, och då är man bra. Inte bara okej, man är bra på alla delarna.

Jan: Sen, när det kommer kritik eller frågor, då kommer det så här: ja, men om jag har tio års erfarenhet och lägger ner 100 timmar, då kan jag få 0,28 i avgift i stället för 0,34. Och då är jag så här, ja visst, men till och med jag som tycker det här är kul har svårt att räkna hem den tiden, att tjäna in de sex baspunkterna. För den vanliga spararen vet jag faktiskt inget bättre alternativ. Och då ska det ändå sägas att vi sparar mer än fyra miljoner kronor hos er själva. Så vi har ganska mycket pengar i det.

Patrik: Det är jätteroligt att höra. Jag håller helt med om att just automatiseringen, att verkligen komma igång, är något vi ser adderar väldigt stort värde för kunderna. Ett typexempel är att när vi får en kund får vi ofta dess familj eller föräldrar som kunder också. Det är lätt att sätta upp barnsparande. Det är för att man kan sätta upp det vid ett tillfälle, och sen är det lätt att skicka in pengar, de investeras automatiskt, man behöver inte gå in och handla själv. Man kan sätta upp månadssparandet och det löper på. Det tar verkligen ner tröskeln för folk att spara, och det behöver vi mycket mer av.

Myten att man levlar från Lysa

Jan: Det jag kan uppleva lite klurigt ibland är att folk ofta tror att bara för att det är enkelt att komma igång är det någon slags nybörjarlösning. För mig hade det varit så att jag aldrig hade accepterat en lösning som inte är bra, bara för att den är en nybörjarlösning. Jag var hos min sjukgymnast igår, vi satt och pratade om våra krämpor nu när vi börjar bli gubbar. Så kom vi in på sparande, för han undrade vad jag gjorde, och då sa han: var man till var sak, jag är duktig på kroppar och muskler, och sen är det folk som är duktiga på att förvalta pengar, och då låter jag dem förvalta mina pengar. Jag höll på att resa mig och bara: aj! För jag tänkte, men fan, det där är ju en myt, att man tror att man börjar på Lysa och sen levlar man från Lysa till något annat. Och jag är så här, nej, nej. Enda skillnaden om tio år är att du kommer komma tillbaka till Lysa, så som vi gör, och ha tryggheten i att det inte finns något annat som är bättre. Hur tänker du kring det där?

Patrik: Precis, och det där är väldigt ointuitivt. För de flesta saker i livet blir man bättre ju mer man tränar. Tränar man mycket på fotboll blir man bättre på fotboll. Detsamma om man köper något dyrt jämfört med billigt. Det stämmer inte alltid, men normalt om man köper en dyr bil jämfört med en billig bil får man också en lite bättre bil. Så vi är väldigt förprogrammerade att ju mer jag tränar, ju mer jag betalar, desto bättre blir det. Och så är det inte i finansbranschen, utan precis tvärtom. Det viktigaste är att betala låga avgifter och att vara väldigt diversifierad, det vill säga väl spridd i sina risker, att man inte satsar på enstaka saker.

Warren Buffett om de förmögna vännerna

Patrik: Här har Warren Buffett sagt något väldigt roligt, som han brukar göra i ett av sina Berkshire Hathaway-årsbrev. Han hade en utläggning om att när han tittade på sina vänner hade han en del vänner som inte var jätteförmögna och några som var jätteförmögna. Det som var nästan ofelbart var att de förmögna vännerna hade mycket sämre sparande än de som var lite mindre förmögna. Det var för att just när man var förmögen kände man att rikedomen skulle ge en rätt att köpa bättre förvaltning. Så man betalade lite mer för hedgefonder, speciallösningar, derivat, den typen av saker. Medan personer som inte hade lika mycket pengar, men fortfarande hade det bra ställt, köpte mycket indexfonder i stället.

Patrik: Han försökte hela tiden påverka sina vänner, skriver han också, att köpa S&P 500 som en indexfond. Vilket de som inte var så förmögna gjorde. De som var jätteförmögna lyssnade, men sen gick de ändå till en ganska dyr konsult som skulle hjälpa dem. Det här är något så fundamentalt i vår mänskliga psykologi, att det är så annorlunda i finansbranschen. Vi är inte vana vid det tänket.

Jan: Varför är det så i finansbranschen?

Patrik: Därför att finansbranschen är så pass effektiv. Om man bara tänker på en aktiekurs, så är det så många olika aktörer, som är välutbildade, sitter med bra lön på stora investmentbanker, personer som sitter hemma och funderar, är den här aktien rätt prissatt eller inte? Det de gör då, de tar hänsyn till all information de känner till, och sen röstar man om vad aktien är värd. Och så får man ett slags ekvilibrium, en jämvikt, om vad aktien är värd. Det visar sig att det är ett rätt bra medelvärde. Speciellt om man tar upp det, som vi gör, på 8 000 bolag. Då blir det 8 000 medelvärden. Då blir det jättesvårt att säga att det här är fundamentalt felprissatt med alla de här människorna som tittar på vad det ska vara prissatt till.

Du rider på andras arbete, och det är logiskt

Patrik: Sen är problemet att de här personerna har en hög lön. Lönerna är höga i finansbranschen, så för att kunna motivera det måste man ta ut höga avgifter. Det gör att av det kapital man förvaltar kanske det går 1,5 procent i avgifter för det här prissättningsjobbet. Om du jobbar med lågprisfonder och bara köper snittet, så slipper du betala det. Det kan man tycka är lite orättvist, att man rider lite på det arbete andra gör. Men samtidigt är det så logiskt att göra det för våra kunder, som då behöver betala mindre. Det är lite filosofiskt, lite tekniskt.

Jan: Jag tänker på det där, för precis som du säger är många i finansbranschen några av de smartaste människorna. Och när du har många smarta människor som försöker lösa samma problem, tenderar lösningen att bli liknande. Jag tror det finns en bok, vi har haft uppe det i ett avsnitt, som heter "The paradox of skill". Att ju skickligare människor är i ett område, desto mindre betalt får du för skickligheten och desto mer påverkar tur utfallet. Jag tänker ibland på Formel 1. Där är det ändå viss skillnad på bilarna, men tur har en oproportionerligt stor påverkan i det korta loppet.

Jan: Vill man inte då också eliminera den där turen och skapa produkter som är lite sådär komplexa?

Patrik: Jo, men det går ju inte.

Caroline: Jag har jättemycket fördomar om finansbranschen.

Patrik: Jaså, berätta nu. Nu får du ta de här.

Caroline om fördomarna mot finansbranschen

Caroline: Nej, men att det är oärligt ibland. Tyvärr.

Patrik: Säg något mer om det där.

Caroline: Nej, men det är väl som du brukar säga, att man går till någon rådgivare och så är egentligen bara deras frågor: hur mycket pengar har du, och hur mycket kan jag få av dina pengar?

Jan: Och var har du dem? Hur snabbt kan vi flytta dem?

Patrik: Ja, men precis. Man kan säga att många av de fördomarna är välförtjänta, tyvärr. Många av dem stämmer. Det har att göra mer med historiska anledningar än att personerna man träffar är, om man ska vara hård, dåliga personer. Det beror på hur affärsmodellen är uppsatt i grunden.

Jan: Det har jag också konstaterat. Jag har ett inspelat rådgivningssamtal med Swedbank.

Caroline: Det har du aldrig delat.

Jan: Nej, för det är katastrof. Men det som slog mig i det, för det var en rekommendation att jag skulle sätta in hälften av mitt kapital i Swedbank Robur Ny Teknik. Och det var när den stod som högst. Det jag noterade var att människan trodde ju på det här på riktigt själv.

Caroline: Hur kan du veta att han eller hon trodde på det på riktigt själv?

Jan: Ja, men personen sa väl att hen hade satt sina egna pengar i det.

Caroline: Ja, men det är sånt som jag inte tror på. När de säger att de har satt sina egna pengar, så är jag så här, yeah right.

Jan: Människor ljuger inte by default, Caroline.

Caroline: Nej, men vi ska inte komma in på det nu. Det är liksom inte därför vi är här.

Sverige har det rätt bra jämfört med Europa

Patrik: Nej. Sen tycker jag faktiskt, om man tittar hur det ser ut i Sverige, utan några specifika aktörer. Jag nämnde Avanza och Nordnet som några jag tycker har gjort ett väldigt bra jobb inom sina nischer. Om man tittar på andra aktörer generellt i Sverige ligger vi väldigt bra till jämfört med övriga Europa. Vi har lägre avgifter, ett högre fondsparande, större utbud, det är rätt digitaliserat. Det finns många problem kvar, men vi har ändå en rätt bra situation i Sverige och Norden.

Jan: Absolut. Sen tänker jag också, för den som lyssnar, gud vad de pratar, säger de det här bara för att Patrik är med? Nej, lyssna på förra avsnittet, vi intervjuade en professor från Handels som säger samma sak om låga avgifter.

Patrik: Vem intervjuade ni då?

Jan: Paolo Sodini. Avsnittet handlar inte så mycket generellt om sparande, utan mer om humankapital. Men har man en professor måste man ju alltid fråga, vad är de viktigaste takeawaysen? Inte så mycket för att det är något nytt, utan för att gud vad skönt att det är en professor som säger det.

Jan: Men du, när vi ändå är inne på temat, jag har börjat kalla det här för strategisk mediokritet. Att inte sikta på att vara bäst, utan verkligen strategiskt vara så här, nej, du vet, jag ska vara medioker. För ska jag vara bäst kommer jag behöva ta en risk som ibland kan lyckas och ibland kommer explodera. Men om jag siktar på att vara medioker kommer jag över tid vinna. När du och jag pratade på telefon för ett tag sedan var du inne på samma grej, du sa att om man är bland de topp 30 procent. Kan du ta det resonemanget?

Topp 30 procent varje år ger topp 5 procent över tid

Patrik: Absolut. Jag tror man kan säga som kund hos oss, eller om man köper breda lågprisprodukter generellt, att du tyvärr aldrig kommer vara bäst ett enstaka år. Det är nästan omöjligt. Det kommer alltid vara så att ett visst år går teknikaktier jättebra, ett annat år går småbolag jättebra, sen går de 30 största svenska bolagen jättebra. Så du kan tyvärr ge upp på att vara bäst. Du kommer aldrig få den kicken. Men du ska inte vara sämst heller. Om man tittar på ett stort snitt ser man vad det är som skiljer att du är i mitten eller topp 30 procent: jo, det är att du betalar låga avgifter. Det är det som gör att om du är väldigt bred kommer du upp till att ungefär ligga på topp 30 procent. Det är vårt mål, varje år.

Patrik: Det väldigt intressanta är att om man har gått all in på en av de mer nischade investeringsstrategierna, då är det väldigt osannolikt att det är den som kommer vara bäst nästa år. Eller att förvaltaren man gått in i är den som kommer vara bäst nästa år. Det kommer variera. Och det som kanske är lite tråkigt med paradox of skill, det är att om du har varit framgångsrik ett år har det ingenting att göra med om du är framgångsrik nästa år. Det har nog rätt mycket att göra med tur.

Om du ligger topp 30 procent varje år, år efter år, så kommer din relativa plats alltid att förbättras. Så efter tio år kan du ligga topp 5 procent. Och då kan du få din långsiktiga kick.

Caroline: Skönt, vi bara: åh ja, alltså, jag fick krås på det där!

Frustrationen i att alltid jämföras med det som gick bäst

Jan: Men är inte det där sjukt frustrerande? För det får jag alltid: ja, men om jag hade ägt Ny Teknik så hade det varit bättre. Och så är det inte som att jag blir jämförd med Ny Teknik året efter och året efter. Utan jag blir hela tiden jämförd med det som gick bäst det gångna året. Ungefär som nu med elpriser, som min mamma kommer säga: ja, jag har bundit elpriset. Och jag bara: ja, men du har förlorat på det de senaste tio åren.

Patrik: Nej, jag tycker faktiskt inte att det är frustrerande alls. Det är nog rätt bra med tanke på att man har valt det fokus jag har valt. Men om man tar ett steg tillbaka, och de personer som säger det, då får man tänka på att det finns en så stor struktur bakom det. Vi älskar i samhället, eller media, att säga: det här är det bästa alternativet, det här skulle du ha valt. Nu skulle du ha bundit ditt elpris, titta, alla som band sitt elpris för ett år sedan är vinnare. Totalt meningslös information.

Patrik: Det jag kan tycka är lite frustrerande, i så fall, är när andra professionella aktörer säger "det här var bästa fonden förra veckan". Det finns de som publicerar på LinkedIn, det kan jag tycka är lite frustrerande. Men inte om man tänker på kunder på det sättet. Då får man ta att det finns väldigt mycket information som ger den här bilden. Så det blir lite mer av en utmaning att försöka resonera kring det, och varför jag, vi, tycker att det är bättre att investera brett och ha den mer mediokra strategin, när man försöker kontrollera sina risker och vara på topp långsiktigt i stället. Jag tycker det är en lite rolig utmaning.

Riskpremien kräver 3 500 års historik

Patrik: Jag kan hålla med just när man ser en del aktörer som vet om att man inte kan titta på så korta historiska tidsserier, och sen ser man någon som publicerar "titta, vår fond var bäst förra månaden", när de inte har publicerat något under de senaste tolv månaderna. Då kan jag bli lite frustrerad.

Jan: Vi hade det i förra avsnittet med professorn, han sa så här: om du ska veta riskpremien för aktier versus räntor, alltså en enkel grej som hur mycket mer tjänar du på att investera i aktier versus räntor? Då sa han, historiskt ligger det någonstans mellan 4 och 8 procent. Men om jag ska säga att det är 4 plus 1 eller 2 procent, då behöver du 3 500 års historik. Då hade du behövt börja mäta på egyptiernas tid för att kunna säga det med statistisk säkerhet.

Jan: Det ger också perspektiv. Jag hade gissat på en kortare tidsperiod. Jag kan ha återgett det fel, vi får gå tillbaka. Men i alla fall, man behövde sjukt långa tidsperioder för att ens kunna säga något med säkerhet.

Patrik: Så är det, och man behöver liksom resonera från fundamentala principer. Vad är ens investeringsstrategi? Hur ser processen ut? Vad är mitt fokus? Och ett väldigt bra fokus tycker jag är: diversifierat, låga avgifter och att försöka sätta rätt riskprofil, det vill säga rätt risknivå, ta inte risker man inte kan hantera. Det är ett väldigt bra, balanserat sätt att se på det. Till skillnad från den som tänker "nästa år ska jag hitta det bästa området".

Bitcoin och att bara investera i det man förstår

Jan: Jag tror att man ibland får knyta handen i fickan, smila och säga grattis, och sen tänka, de som vet, de vet.

Patrik: Ja, sen är det lite svårt. Man får också tänka på ett annat sätt. Om man tittar på ett område som jag kan säga att jag inte riktigt förstår, jag har inte lagt den tiden jag tror krävs, om man tänker på kryptovalutor till exempel, bitcoin. Tittar man tillbaka, även nu när det har halverats i år, så tror jag att det de senaste tio åren är det tillgångsslag, om man ska kalla det så, som har gått absolut bäst. Då är det klart att det är lite svårt att kritisera någon som investerade i bitcoin för tio år sedan, för det var ju ett väldigt bra utfall. Men sannolikhetsmässigt är det bättre att inte ta de extremriskerna, utan fokusera på att ha det brett, billigt, rätt instämt.

Jan: Men Patrik, har du själv några bitcoin?

Patrik: Nej, det har jag faktiskt inte. Jag har aldrig köpt en kryptovaluta. Det beror på att jag inte förstår tillräckligt bra hur det fungerar. Om jag ska investera i något vill jag förstå det väldigt fundamentalt.

Jan: Men var har du dina pengar då? Nu finns det bara ett rätt svar, Patrik!

Patrik: Jag har faktiskt allt just på Lysa. Sen kan jag inte, för att betala fakturor och liknande har jag pengar på en av storbankerna. Och mina gamla tjänstepensioner är inte något vi kan ta emot än, så då har jag dem på en av nätmäklarna.

Jan: Titta, jag hörde ett litet "än". Det kom! Det kom en fråga. Det är lite roligt, för så här brukar vi göra med våra barn. När de säger "jag är inte duktig på basket" och så vidare, så lägger vi till "än".

Strategisk mediokritet enligt Housel och Napoleon

Jan: Jag tänkte att vi ska avrunda det här med strategisk mediokritet. För här måste vi citera Morgan Housel. Han har skrivit boken "The Psychology of Money", fantastisk bok. Där skriver han så här:

"Average returns for an above-average period of time equals extreme outperformance. It's the most obvious secret in investing."

Patrik: Ja.

Jan: Och sen också, det här är inget nytt, det här har jag inte kollat upp, men Napoleon sa att den bästa generalen, förutom den som hade tur, för han sa hellre en general med tur än en general som är skicklig. Så det bästa du kan ha är en general med tur. Men han sa, du kan inte bygga en armé på en general med tur. Och så sa han, en framgångsrik person är den som kan fortsätta göra en sak med genomsnittligt resultat när alla andra runt honom beter sig som galningar.

Patrik: Ja, men det är bra. Och om man ska säga det här med, det var väl Ingemar Stenmark, tror jag, som sa att ju mer jag tränar, desto mer tur får jag. Men tur som strategi är nog ingen jättebra grej.

Patrik: Det finns en gammal historia, när det var jättepopulärt att bli pilot. Det är det fortfarande, tror jag. Då fick man så många ansökningar att man tog högen med alla ansökningar och slängde hälften i papperskorgen. Då var det någon annan person som sa, men vad gör du, du kan ju inte slänga hälften av ansökningarna? Och då sa han som skulle gå igenom dem, men skulle du vilja ha en pilot som har otur?

Machoattityden i finansbranschen

Caroline: Jag har tänkt mycket på det här med tur och finansbranschen, att det känns så macho i finansbranschen. Och det kanske också är därför som det historiskt inte har varit så mycket kvinnor där, för man känner sig inte hemma i det. Men när det gäller Lysa tycker jag inte att det finns det minsta machoattityd. Det vill jag bara säga, att jag gillar det jättemycket, för det är så moget och välbalanserat.

Jan: Det är väl vi som börjar bli gamlingar.

Caroline: Och att man inte håller på att förlita sig på tur och sånt.

Jan: Tur och machoattityd hör ihop på något märkligt sätt.

Patrik: Ja, fast de skulle ju aldrig erkänna det. Machokillar erkänner ju inte att det handlar om så här. Det roligaste är de här människorna man träffar: när det går bra är det skicklighet, och när det går dåligt är det otur.

Jan: Jag bara så här, I love that.

Det handlar egentligen inte om tur, det handlar om slump. Den bittra sanningen är att vissa av de saker som kommer påverka vårt sparande mest har vi ingen kontroll på.

Don't pray for alpha, pray for beta

Jan: Häromdagen satt jag och kollade på en graf, där jag tittade på den genomsnittliga årliga avkastningen per decennium. En investerare på 90-talet, som investerar från 1990 till 1999, underpresterade index, var riktigt dålig, underpresterade med 5 procentenheter per år, men fick i genomsnitt 16 procent om året. En investerare på 2000-talet, som överpresterade index med 5 procentenheter, fick typ 11 procent i genomsnitt. Så även om du är kass under en bra tioårsperiod får du bättre resultat än någon som tar alla bra beslut under en dålig tioårsperiod. Som någon skrev på Twitter: don't pray for alpha, pray for beta.

Patrik: Ja, och så är det precis. Vi har faktiskt gjort en analys, det kanske går att länka till, som visar årlig snittavkastning på Stockholmsbörsen tillbaka till första världskriget, så långt det finns data. Och den absolut sämsta perioden att vara investerad på Stockholmsbörsen, kan du gissa förresten vilket som var det sämsta årtiondet?

Jan: Ja, sämsta årtiondet, jo, det vet jag faktiskt. Det beror på vilken tidsserie. Första världskriget, realt, det vet jag. Det var lite efter första världskriget också som tidsserien börjar. Oh, då vet jag inte.

Patrik: Det datan visar är faktiskt 70-talet.

Jan: Jag tänkte det. Sa jag inte det? Men varför var det det? Var det normaliekrisen?

Patrik: Inflation. Och det kommer vi kanske tillbaka till, hur det ser ut nu i världsekonomin. Under den tioårsperioden fick man ungefär en procent per år i realavkastning om man investerade i aktier.

Aktier är både ett absolut och ett relativt spel

Patrik: Det man ska säga om aktier, om att investera, är att det dels är ett absolut spel, men också ett relativt spel. Det jag menar är att det man hoppas göra med sina pengar, tycker jag i alla fall, är att man får användning för dem. Vi sparar pengar dels för att ge en framtida generation en bra grundplåt eller trygghet, men också för att vi själva ska kunna använda dem, kanske för att köpa sommarstugan eller något liknande. I en period med låg avkastning på börsen kommer också priserna på det man kan köpa inte sticka iväg på samma sätt.

Patrik: Eftersom alla, även den som fick 5 procentenheter sämre avkastning än index, blev mer förmögna under 2010-talet, så sticker priserna iväg, och sen konkurrerar man relativt om köpkraft med andra. Och det gör man inte under 00-talet, när priserna inte stack iväg på samma sätt. Så vad de här siffrorna blir i procent är det jag försöker säga. Det finns en absolut effekt, men det relativa, hur det ser ut gentemot andra i ekonomin och vilken köpkraft man har, har väldigt stor praktisk betydelse.

Jan: Precis. Men om vi tar det här med inflation, som Ola Morin, en av våra läsare, sa: det är alltid kul att höra om makro, vad är din take? Och nu ska vi säga, det här är inget man ska basera investeringsbeslut på.

Patrik: Vad tänker du med makro? Är det det stora perspektivet?

Jan: Hur ser ekonomin ut i stort, de stora penseldragen, det man ofta associerar med jobbsiffror, ränta, BNP-tillväxt och sådant.

Plånbokskrisen i ett historiskt perspektiv

Patrik: Jag är ingen expert på makro, ska jag säga innan jag börjar. Jag har inte så mycket vy framöver om vad som kommer hända, men jag kan kanske ge mitt perspektiv på det som har hänt, och sätta det i en historisk kontext och vad det innebär för sparande. Det vi har varit med om, nu sitter vi här i september 2022, det senaste året, är rätt unikt ur ett ekonomiskt perspektiv. Vi har gått från väldigt höga siffror i konsumentkonfidens, man mäter hur säkra hushållen är kring framtiden. Vi hade ganska höga siffror enligt ECB, Europeiska centralbanken, för ett år sedan. Och de har verkligen sjunkit till botten.

Patrik: Vi har gått från, åh, party, till att jag är bakfull.

Jan: Ja, verkligen.

Patrik: Och det har gått väldigt snabbt. Vi har haft större fall än det var under covidkrisen våren 2020. Man har i princip inte fört den här statistiken så länge som krävs för att se ett sånt fall som vi har varit med om. Vad beror det här på? Det är väldigt mycket drivet av inflation, plånboksfrågor. Tittar man historiskt brukar man sätta ett namn på olika kriser. Vi hade finanskrisen, covidkrisen, innan det dotcom-krisen, och sen fastighetskrisen. Det här kanske blir plånbokskrisen, tyvärr. Just att det drabbar hushållen i plånboken så mycket, med stigande energipriser, stigande matpriser, alltså fundamentala basvaror.

Största försämringen i levnadsstandard sedan 70-talet

Patrik: Ibland brukar man prata om den här Maslowska behovstrappan som vi har som människor. Vi är på en ganska fundamental nivå i den. Hela vårt samhälle är uppbyggt kring energi, och det är klart att vi vill kunna äta bra. Så det är väldigt bekymmersamt, just den här krisen om man tittar tillbaka på tidigare.

Jag tror att det vi ser nu är den största försämringen i levnadsstandard, för vad människor kan spendera, sedan 70-talet.

Patrik: Det är något som vår generation, och inte så många generationer, kanske ingen generation som arbetar nästan, du måste vara över 65 år för att ha upplevt det här tidigare. Så det här är något väldigt nytt. Och också ett scenario som inte är särskilt sannolikt att det inträffar för ett enstaka år. Det kommer att fortsätta ett tag till innan vi är igenom den här krisen.

Jan: Men samtidigt går det ju i cykler också. Jag måste alltid lyfta det lite längre och känna att det inte är något speciellt egentligen. Det är bara att jobba på. Men det är lite jobbigt det du säger.

Patrik: Ja, sen ska man säga, om man tittar på det i ett längre perspektiv, som jag gillar. Nu tittar vi tillbaka 100, 120 år, till början av 1900-talet. Om det inte händer ytterligare hemskheter, vi har ju ett Rysslands anfallskrig i Ukraina, det kan accelerera, det finns andra geopolitiska risker. Men om vi säger att ingen av dem förvärras avsevärt, så är inte det här någon av de värsta kriserna mänskligheten har gått igenom de senaste 100, 120 åren. Det finns ett antal som varit värre, speciellt första och andra världskriget, och lite hur det såg ut på 70-talet.

Första gången vi oroar oss för medelklassen

Jan: Jag håller med. Vi hade avsnitt 269 för två veckor sedan, där jag pratade med Charlie Söderberg, en kompis till oss, där vi konstaterade att det här är väl första gången vi oroar oss på 20 år för den svenska medelklassen. Normalt sett, när det har varit ekonomiskt tufft, har vi som sitter i båten i medelklassen alltid kunnat titta på att det är någon annan, någon som blivit sjuk eller arbetslös eller utförsäkrad, eller en invandrare eller fattigpensionär. Det har alltid varit tufft för någon annan. Det här är första gången det blir tufft för oss, för medelklassen i gemen. Och att det drabbar alla.

Jan: Jag pratade med en som jobbar inom energi. Han sa att han är mer rädd för den här krisen än för till exempel covid. För covid drabbade ändå olika, det var hyfsat begränsat. Medan det här drabbar företag, hushåll, de som bor i hus, bostadsrätt, hyresrätt och så vidare. Men lite som jag skrev i ett nyhetsbrev den 26 september, det här kommer behöva göra att vi gör förändringar i vår ekonomi. Många av oss har börjat med energieffektiviseringar.

Caroline: Vi skojade, första frågan: hur går det med huset, med energin? Hur många kilowattimmar har det använts i år?

Jan: Ja, precis. Just när vi spelade in idag var det väl ett av de lägsta priserna i september. Då hade jag kört Legionella-programmet i Värmland med pumpen och laddat bilen. Och mina kompisar skrev bara: tönt-Jan. Så jag tror att det kommer komma en massa fördelar när vi är igenom det här också. Då kommer vi se fördelarna, men de kommer ske under tiden.

De små marginalerna äts upp

Patrik: Ja, absolut. Det som är lite bekymmersamt är att om man tittar på svenska hushåll generellt, så sparar vi alldeles för lite. Det finns de som är väldigt duktiga på att spara, men så finns det en rätt stor del av alla hushåll som har väldigt små marginaler. Och de marginalerna äts in på nu. Problemet är också att de som har lånat pengar med blancolån, där går räntorna upp. När vi kommer igenom det här kommer hushållen i snitt förhoppningsvis vara starkare, men det finns nu en period som är väldigt bekymmersam. Den kommer vara tuff.

Jan: Ja, den kommer vara väldigt, väldigt tuff.

Patrik: Det är för att vi har haft några händelser. Den här perioden är lite speciell. Om man ska säga varför vi har hamnat här: den stora anledningen att det nu saktar ner i ekonomin, att vi ser framför oss att vi kommer få en recession, vi kanske, på vissa mått, redan har varit i en recession, det vill säga att tillväxten i vad vi producerar, BNP, är negativ. Jag tycker det är en kombination av olika saker. Det började med covid, och det här är min syn på det, jag är inte expert. Vi hade covid, som ledde först till att vi började efterfråga helt andra saker. Det blev en efterfrågechock, vilket gjorde att det var svårt att få tag på olika varor, vilket gjorde att de ökade i pris. Det blev en supply-chock, en tillgångskris, på grund av att man inte kunde skeppa varor. Ville man köpa en ny bil kunde man inte få tag på den. Det var rätt många saker du inte kunde få tag på, vilket gjorde att priserna började gå upp.

Logistikkedjorna börjar lösa sig

Jan: Och det var under covid, säger du?

Patrik: Ja, det började under covid.

Jan: Och det känns som att det inte har slutat.

Patrik: Jo, vissa saker har börjat. Först nu, två år efteråt, har de här logistikkedjorna börjat lösa sig. För första gången på två år är priset på containerskeppning från Kina på två års lägsta.

Jan: Det är sånt min hjärna plockar upp.

Patrik: Det är en jätteintressant observation. Det kanske betyder att, om man tittar framåtblickande, vilket är jättesvårt, att inflationen ändå skulle kunna vara på väg ner. Men tittar man i backspegeln ser man fortfarande hög inflation. Så vi hade covidkrisen, med både problem med efterfrågan som skiftades och problem med att leverera varor. Och sen ovanpå det fick vi energikrisen på grund av kriget i Ukraina, så man inte kom med gas till Tyskland, vilket får överspillningseffekter på andra europeiska länder.

Patrik: Ett annat problem, som inte har utspelat sig hittills så illa som det skulle kunna, men ett stort problem, är att Ukraina exporterar väldigt mycket mat. Det skulle kunna leda till stora problem om de inte kan göra det, vilket gör att matpriserna går upp. Nu har de börjat sjunka igen.

Jan: Vetepriset.

Patrik: Ibland blir jag så här. Vetepriset är tillbaka under februaripriserna. Och oljan också.

När alla tillgångsslag tappar samtidigt

Patrik: Det där är jätteunderligt, för om man tittar på hur det brukar fungera, om man går tillbaka ett år, så var olika priser nästan vad man tittade på, aktiemarknaden, oljepriser, räntor, matpriser, guld, var till och med också högre, och kryptovalutor. Och nu, ett år senare, finns det inget större tillgångsslag, som normalt brukar gå bra i kriser, som har gått bra. Alla har tappat i värde det senaste året.

Patrik: Det som händer mycket nu är att man börjar höja räntorna. Och räntorna fungerar lite i det ekonomiska universumet som gravitationen gör i vårt universum. När man höjer gravitationen blir allting lite jobbigare, man är närmare marken, det är svårare att röra sig. När man sänker gravitationen så småningom, då kan man hoppa lite friare. Och det fungerar exakt likadant med räntor.

Jan: Vilken bra metafor. Det har jag inte hört på 25 år.

Patrik: Det här är också faktiskt Warren Buffett. Jag gillar att citera honom, annars hade jag velat kunna dra fram en sån metafor.

Jan: Jag tycker den är helt fantastisk.

Patrik: Det där är väldigt problematiskt. Nu ska vi se vad man gör med räntorna. Nu vill man sänka inflationen och då höjer man kraftigt. Tittar man i backspegeln kan man säga att det vi borde ha gjort för ett år sedan var att höja räntorna gradvis och inte slå till med stora höjningar nu. Det som också har spätt på inflationen, som jag inte nämnde tidigare, är de stora stimulansprogrammen som kom efter covid. Speciellt i USA, men även i Sverige, när man har stimulerat ekonomin för att försöka få igång den. Och det har vi lite baksmälla från nu.

Utbudsinflation och löneförhandlingarna

Jan: Spännande. Det ligger väldigt nära min tro också. Om jag ska göra en gissning, återigen inget att fatta beslut på, så tror jag att det är mycket en utbudsinflation. Jag upplever att mycket står och väger nu med löneförhandlingarna. Finansinspektionen skrev väl det mellan raderna nu också, till facken: för helvete, sitt inte och höj lönerna nu med 5 procent, så att vi får inflationen på lönesidan. För då måste vi fortsätta höja räntorna. Medan om vi kan hålla det på utbudet, då kommer priserna öka, och lösningen på höga priser är höga priser. Då sjunker efterfrågan, sjunker efterfrågan sjunker priserna, sjunker priserna kan man sänka räntan.

Patrik: Ja, det kan man. Men det är rätt mycket att fråga om, av fackföreningsrörelsen.

Jan: Alltså, skojar du?

Patrik: Det som är speciellt här är att ofta, när man har sett inflation tidigare, har den varit driven av löner. Här har det inte alls varit drivet av löner på det sättet, vilket gör att vi i reella termer blir fattigare. Något annat som har inträffat är att normalt, när man kanske ser inflation, alla tillfällen är olika, men då har du också att värden på hus, värden på lägenheter, går upp som ett resultat av inflationen. Nu har vi sett stigande räntor och sjunkande värden på hus. Det är en bekymmersam kombination. Jag har använt ordet bekymmer några gånger, men jag tycker att man ska vara lite bekymrad. Det här slår så hårt på plånboken.

Ingen systemkollaps som under finanskrisen

Patrik: Sen, för att sätta det här i kontext igen. När vi befann oss, jag var ju rätt nära finanskrisen i London när det skedde, där kände jag en reell oro för att vi skulle få ett problem med finansiella systemet, att det skulle kollapsa och kanske banker skulle gå under, vilket skulle kunna ha väldigt stora effekter på hela vårt system. Den typen av systemkollaps som ändå fanns på radarn där känns inte som att den finns nu på samma sätt. Om vi lyckas hantera den här krisen, eller om Europa kan hantera den, så att inte hushåll med låga marginaler hamnar i en ohållbar situation.

Jan: Vad är det för situation då egentligen?

Patrik: Jag skulle säga att det är skuldsättning för 10, 15, 20 år framåt.

Jan: Och det gör att det blir en tuff tillvaro. Har du hamnat i den där negativa spiralen, alltså Lyxfällan-spiralen, är det väldigt svårt att ta sig ur den. Så det man behöver, okej att vissa blir fattigare, att husen sjunker i värde, men ett genomsnittligt barnfamilj i Sverige kommer ha mellan 50 000 och 80 000 kr mindre att röra sig med nästa år. Det är inte så stor fara, sorry, ni kan inte åka på all inclusive två veckor, eller sorry, det blir ingen skidresa, eller sorry, ni kan inte köpa en ny bil. Men det är en jävla skillnad mot, sorry, ni kan inte bo kvar, eller ni får sälja boendet och har ett rest-blancolån på en halv miljon kronor.

Patrik: Precis, och det är verkligen det. Det är kanske inte fallet för snittet, men man måste se till helheten, de 10–20 procent som har det sämst ställt när det kommer till sparande. Och det måste stater kunna hantera framöver, annars kommer det vara ett reellt problem.

Inflöden och månadssparande på all time high

Jan: Har ni sett det här på inflöden, att de har minskat? Att sparandet har minskat till Lysa? Det borde ni se direkt.

Patrik: Absolut, det är en liten mix, kan man säga. Vi är fort nu på all time high när det kommer till månadssparande. Det totala månadssparandet på plattformen, som dras genom de automatiserade autogirolösningarna, är nu 205 miljoner i månaden, och det är högre än det har varit vid något tillfälle tidigare. Sen har det vuxit mindre i år än det har gjort tidigare. Så tillväxttakten har minskat i sparandet.

Jan: Hur mycket är det av nysparandet i Sverige?

Patrik: Oj, om man tittar på fondsparandet som vi jämför oss med, rätt mycket. Om man tittar på nettoinflödet till fondmarknaden i stort, och vår andel av det, så brukar vi ligga ungefär 5–10 procent.

Jan: Det är coolt. Det är jättekul att säga, men 5–10 procent av allt fondsparande går till oss.

Patrik: Ja, precis, netto. Man tittar på alla insättningar, alla uttag för marknaden i stort, och så tittar vi på våra insättningar minus uttag. Där kan man se att det växer på, men inte i samma takt. Vi har inte haft en enda månad i år med negativa nettoinsättningar, det vill säga att folk tar ut mer pengar än vad man sätter in.

Medianspararen hos Lysa

Jan: Har ni slagit ut det på någon median eller genomsnitt? Det kan ju öka för att ni har blivit fler. Men kan du säga något om den enskilde?

Patrik: Inte på enskild, men enskilda fortsätter spara. Det vi ser lite mellan tummen och pekfingret är att i sämre perioder, när börsen är väldigt volatil, då är det ungefär 5 procent av kundbasen som blir lite mer aktiva, i att man ändrar sin riskprofil eller liknande. Generellt sett, nettoinsättningen om vi tittar över hela året, hur mycket man har satt in, är det ner jämfört med hur mycket man hade satt in netto förra året.

Jan: Kan du ge någon sån här median- eller genomsnittssiffra? Hur mycket har man hos er?

Patrik: Absolut. Om vi tittar på ett månadssparande, är månadssparandet i median ungefär 2 000 kr i månaden.

Jan: Det är bra. Det är riktigt bra. Det är högre än på Avanza, det vet jag.

Patrik: Vi är ju lite mer, jag vet inte exakt, jag har tittat lite på deras siffror, men det beror också på att vi är väldigt mycket en tjänst just för det återkommande månadssparandet. Det går in, och sen investeras allting automatiskt och ombalanseras. Median-kunden som sparar, det beror lite på, för om du har en helt ny kund som har kommit in, säg att du blev kund i somras och börjar med månadssparande, vilket är rätt vanligt hos oss, att du inte gör en engångsinsättning utan sätter upp det som ett månadssparande från början, då tar det tid innan det växer på. Men det är ungefär 60 000 kr.

Önskar sig en graf till jul

Patrik: Så det är ett bra sparande. Vi rekommenderar alla våra kunder att innan man börjar spara i fonder så måste du ha en buffert och möta vissa nivåer. Du ska inte ha en skuldsättning, till exempel, och du måste ha en viss minimihorisont.

Jan: Får jag lov att önska en graf?

Patrik: Absolut.

Jan: Till jul. Ja, en julklapp, precis. Jag önskar mig en graf.

Patrik: Det är nog bara du och jag som önskar oss en graf till julklapp.

Jan: Nej, men alltså, typ ålder. Ålder och median. För jag vet att det är många som gillar att titta, och många tror att alla andra är så mycket rikare än vad man själv är. En sån här median-graf brukar ge lite reality-check, att nej, de flesta i Sverige har inga miljoner.

Patrik: Det är jätteintressant, för det är en grej vi har funderat rätt mycket på. Sen måste man alltid prioritera det man funderar på. Men just att kunna använda mer hur det ser ut för andra kring det här sparandet, för att inspirera lite och få den här reality-checken, det är något vi vill bygga in mer av i plattformen.

Ska jag sluta månadsspara när börsen går ner?

Jan: Ja, precis. Två korta frågor. Det här är kanske inte så mycket frågor från communityn, men jag har gjort mycket intervjuer på sistone. Till exempel när jag var på Sydsvenskan var en av två ganska återkommande frågor i deras chatt så här: mitt arv eller mina pengar bara sjunker och sjunker, vad ska jag göra? Eller ska jag sluta månadsspara nu när börsen går ner? Hur brukar du svara på den?

Patrik: Det är väldigt naturligt att man känner sig stressad när det har gått ner. Det vore underligt om det inte var på det sättet, och det är väldigt tråkigt att börsen har gått ner historiskt. Men det säger inte så mycket om hur den kommer gå framöver. Man investerar i månadsspar för att man tänker att på lång sikt, i genomsnitt, kommer det gå upp. Och det har inte ändrats idag jämfört med historiskt, precis som det inte har gjort vid andra tillfällen i historien. Sen är det precis vid de här tillfällena som det kan krävas en vilja av stål, men det är väldigt bra att ha det för att fortsätta månadsspara, om det inte är så att något fundamentalt annat har ändrats i ens ekonomi.

Patrik: Jag vet att ni hade ett avsnitt om ekonomisk brandövning som är jättebra. Har man inte tittat på det rekommenderar jag verkligen att göra det. Det kan vara så att det här kommer tillbaka i lite individuella situationer. Nu måste man tänka igenom det här kortsiktigt. Vad kan man göra för att se till att man kanske behöver använda lite av bufferten, men att man sen inte behöver använda den permanent, för då tar den ju slut? Så att man verkligen har satt grunderna på plats.

När du bör fundera på din risknivå igen

Patrik: När man har gjort det och känner att man har en stabil grund, så är det långsiktigt inget som fundamentalt har förändrats. Men det kan ändå vara ett bra tillfälle att fundera igenom om man har rätt risknivå. För det kan ha varit så att man har valt en felaktig risknivå till att börja med, eller tagit lite för mycket risk. Nu har vi rätt mycket kontroller kring det, så att man inte ska göra det, och vi har vårt förslag. Men om man känner att det var lite för mycket risk man tagit, då ska man inte ändra det bara för att man känner sig negativ och det är deppigt just nu.

Patrik: Men om det är något som fundamentalt har förändrats, det kanske är så nu att man är mellan jobb, eller att man har varit tvungen att ta upp mer skuldsättning för att klara elpriser och liknande, vilket kan bli nödvändigt på ett eller annat sätt. Då kanske man ska fundera på att svara på frågorna igen och få ett nytt förslag. Det är något vi följer upp med alla kunder löpande, minst en gång per år, men då kanske man bör göra det en gång nu, interimt också.

Jan: Vilket bra svar. Jag bara svarade nej.

Patrik: Men det var för att de fick skriva ner det här i chattarna.

Jan: Får man skriva själv i chatten, eller sitter man och dikterar?

Patrik: Nej, man skriver själv.

Marknaden som förändras är ingen anledning att bygga om strategin

Jan: Man skriver själv. Sen skrev jag så här: nej, men jag skrev också att om inte levnadssituationen har förändrats, så är det faktum att marknaden har förändrats ingen anledning att bygga om strategin. Sen brukar jag alltid tänka på, vi har ju alla sett sådana här Indiana Jones. Du vet, när han är på väg in i någon grotta, eller ut ur en grotta, och sen kommer det här fallet ner. Så tänker jag, det är ju typ som på H&M ibland, när de har samarbete och rea. Folk springer och gör sådana här Indiana Jones-rullningar in under, för att få tag på det där plagget. Men på börsen, när det är rea, då springer vi alla därifrån bara: åh nej, nej, sluta!

Patrik: Just det, och jag ska säga lite så där, det här rea-begreppet och börsen är ett begrepp som jag inte riktigt gillar.

Jan: Jaså, berätta.

Patrik: Nej, men för i det ligger det något fundamentalt, att det är väldigt billigt nu. Och det är inte säkert att det är det, för vi vet inte hur det kommer gå framöver. Så nu befinner vi oss i ett nytt läge, men börsen kan fortsatt gå upp och den kan fortsatt gå ner. Så det är absolut så att när det har gått ner, om man tittar historiskt, är det bra att fortsätta månadsspara på samma sätt. Men det är inte heller så nu, när det har gått ner i Sverige med ungefär 25 procent, att man känner att nu ska jag dra upp månadssparandet mer, nödvändigtvis på grund av det, för att man tycker att det känns fundamentalt billigt.

Jan: Nej. Och ska man titta på lite studier på det här, på amerikanska börsen, så har man väl konstaterat att ner till minus 30 procent har du ingen överavkastning på att öka ditt sparande. Men vid minus 40 och minus 50 procent har du historiskt sett, och nu är inte historien någon garanti för framtiden, men då har du faktiskt fått en extra avkastning, en premie på det där.

Sorgebarnet räntor och möjlig revansch

Jan: Men vet du vad, jag känner så här, gud, vi har pratat i en timme, och vi har massor av roliga grejer kvar att prata om. Så jag tänker, räntor.

Patrik: Ja.

Jan: Räntor, Lysa räntor. Det har varit lite sorgebarnet de senaste åren hos er, och jag upplever ibland att, det här har jag slutat säga, men att en av fördelarna med Lysa är att man får en bättre ränteportfölj än vad man kan sätta ihop själv. Jag påstår att det stämmer fortfarande, utifrån beslutsprocessen, men om vi tittar på utfallet måste jag säga att det har varit sugit med räntor. Det har inte varit en krockkudde. Jag tror att min 60/40-portfölj har gått lika mycket ner som min 100-procentiga aktieportfölj. Så min fråga är, tror du att vi kommer se att det här sorgebarnet får sin revansch framöver, nu när räntorna har ökat?

Patrik: Om man tar ett steg tillbaka och går igenom vad som har inträffat, så kan vi se att vi har två stycken alternativ. Vi har det breda alternativet, och sen har vi det hållbara alternativet. De har båda gått ner i år mellan 4 och 7 procent, vilket är väldigt mycket för att vara räntor. Det har att göra med hur det har gått generellt för räntor. Om man tittar på breda räntefonder i USA, så har de gått ner ungefär 15 procent i år. Och om man tittar i Sverige har det gått ner ungefär 8 procent. Då kan man fråga, varför är det på det sättet? Vi vill ju att räntor är något som ska hålla emot, något som ska ge en mer stabil avkastning. Svaret är mycket kopplat till inflationen, att inflationen har gått upp.

Jan: Förlåt, sen kan man bara bryta in. De har ju fortfarande bara, i den här situationen, gått ner 8 procent mot börsens minus 25.

Patrik: Ja, så är det.

Jan: Men det är en klen tröst.

Varför en ränta går ner

Patrik: Exakt. Så det man kan säga är att den här situationen är väldigt ovanlig. Går man tillbaka, åtminstone till 70-talet, där det finns bäst data, i USA till exempel, så har inte ens en 60/40-portfölj gått så här dåligt vid något tillfälle tidigare. Normalt, när S&P har gått ner, vilket är ett fåtal år, så har räntor gått upp under de åren. Nu har båda sjunkit, precis som andra tillgångsslag har gjort, och det är mycket på grund av de framtida inflationsförväntningarna som vi har varit inne på.

Patrik: Det är också svårare att tänka kring varför en ränta går ner, jämfört med varför en aktie går ner. Så kanske vi bara kan försöka spendera någon minut eller två på att bena ut det där.

Jan: Vi har ett avsnitt 63 på en och en halv timme, men shit, vi tar det.

Patrik: Vad är räntor, en obligation? Och varför gillar vi det? Jo, det är för att det finns, precis som i aktier där man förväntar sig att få en utdelning, så kan man förvänta sig att få en ränta, en kupong, och sen få tillbaka lånet. Här, till exempel, kan man säga att man har gett ett lån till en stat eller ett företag, och vi säger att vi har gjort det på 100 kr. Om fem år ska vi få tillbaka 100 kr. Och varje år fram tills dess får vi 1 kr i ränta, 1 procent. Så totalt får vi tillbaka 105 kr på det här lånet.

Gungbrädan mellan ränta och värde

Patrik: Det som har skett nu är att inflationen har gått upp och räntan har gått upp. Det gör att de där 100 kronorna i slutet är värda mindre än vad de var för ett år sedan. Om inflationen är upp 10 procent så urholkar det värdet på dem. Man kan tänka att det är ungefär 90 kr kvar i köpkraft per hundralapp vid det tillfället. Sen ges det ut nya lån hela tiden, och de här nya lånen, på grund av att räntan gått upp, kan man inte förvänta sig att ge ut till 1 procents ränta, utan då måste man ge 3 procents ränta på de lånen i stället. Och eftersom räntor är ett finansiellt instrument kan man sälja det lånet som gav 1 procent, och så köper man de som ger 3 procent i stället. Som ekonomin funkar värderar man då det lånet som ger 1 procent mindre, och det som ger 3 procent mer.

Patrik: Det är det som har inträffat, med så stora inflationsförväntningar i många länder nu, på mer än 10 procent. Det är ovanligt, men det är det som har drivit den här nedgången.

Jan: Så tumregeln är alltid så här: ökar räntan så sjunker värdet på räntefonder, minskar räntan så ökar värdet på räntefonder. Det är som en gungbräda.

Patrik: Ja, och det är för att det finns alternativ man kan köpa i stället som ger bättre ränta. Jag tror det här avsnittet går igenom det. Men det är exakt det det handlar om.

Lysas räntefond, bred som en höstack

Patrik: Tillbaka till frågan. Det vi försöker göra i vår räntefond är att försöka göra det så brett som möjligt, representera med en övervikt mot Sverige, men också världen, lite hur den ser ut i sin räntemix. Sen hamnar man inte i ett enda sånt här lån, utan totalt blir det ungefär 6 000 om man summerar det, bara för att ta bort de individuella företagsriskerna och statsriskerna så gott det går.

Patrik: Det som är lite motsatt effekt nu, det jag pratade om med revansch: ja, det kan fortsätta gå upp och ner beroende på hur inflationen rör sig. Men den förväntade avkastningen nu är högre än vad den förväntade avkastningen var för ett år sedan. Just eftersom lånen nu förväntas, du kommer ändå i slutet av den här perioden få tillbaka hundralappen vi pratade om. Håller du fram till dess får du tillbaka 100 kr, men avkastningen fram till dess blir högre än vad den var. Det är därför vi alltid, när vi pratar om räntor, brukar prata om vad man kan förvänta sig på räntesidan i genomsnitt över tiden.

Patrik: Men det har varit ett väldigt udda år. Det är svårt att sätta en risk på det, men varje år har man ett antal procentenheters risk att något inträffar. Och i år var det inflationen, höjda räntor, som har fått ett stort genomslag på räntesidan.

Förväntad avkastning på räntor framåt

Jan: Historiskt har det sagts att man kan förvänta sig, över en längre tidsperiod, att aktierna ska ligga på typ 7 procents nominell avkastning och räntorna på 0–1. Skulle du revidera det?

Patrik: Jag hade nog sagt nominellt lite högre.

Jan: Även historiskt, vad man skulle kunna förvänta sig?

Patrik: Då brukar man prata i reala termer, alltså efter inflation, vad man kan förvänta sig. Jag har inte exakt siffra nu, men om man tittar på räntor generellt i ett brett perspektiv, så skulle man kunna förvänta sig lite högre. Och så finns det en tajmingaspekt. I snitt, det är lite svårt att jämföra USA och Sverige, för man måste alltid tänka dollar mot svenska kronor, och det har varit stora förändringar där också.

Patrik: Man kan tänka så här över tiden: den bästa räntestrategin det senaste året, om man tittar historiskt, hade varit att jag tagit mycket risk på företag och haft väldigt kort löptid. Och amerikanska.

Jan: Och amerikanska.

Patrik: Då hade det gått väldigt bra.

Jan: Då har du maxat 2022.

Patrik: Jag skulle vilja hävda att det finns väldigt många förvaltare som tog en annan vy och hade längre räntor, och tog en annan typ av risk, som då har gått sämre. Och återigen, här är vårt, även om det är svårare på räntor än på aktier, att få snittavkastningen.

Att äga hela höstacken, även på räntor

Jan: Precis, för även där tänker vi så här på aktier, och så försöker vi äga hela höstacken. Och så försöker vi göra på räntor också.

Patrik: Ja, även om det inte finns index på räntor på samma sätt som på aktier. Så det vi gör är att vi köper flera olika räntefonder som är väldigt breda.

Jan: Är det några ni utesluter, med tanke på att det ska vara en krockkudde i ens portfölj?

Patrik: Det är inte så, utan det är mer en helhet, för att det ska vara så effektivt som det är. Det gör att vi också köper realobligationer, vilket hade kunnat vara en annan bra. Det betyder obligationer som anpassas hela tiden för inflationen. Jag tror det är ungefär 10 procent nu. Men det som är lite speciellt med de här höga, höjda räntorna och inflationen är att även många realobligationer har en negativ avkastning i år. Om man tittar tillbaka hur det såg ut för två år sedan hade de en väldigt kraftig förväntad negativ avkastning. Så de har gått från väldigt dåliga till mindre dåliga.

Jan: Men där tänker jag ändå, jag hade flyt i början av året. Vi har haft mycket diskussion på forumet, och då skojade vi om return-free risk eller risk-free return. Då sa jag, okej, vill du göra det enkelt, så Lysa 100 procent aktier och sen bankkonto med insättningsgaranti. Men det var ju bara ren flyt.

Inflationen urholkar de inlåsta pengarna

Patrik: Det är väldigt intressant också, om man tänker på det här sättet. Säg att du låste in pengarna. Nu kommer jag inte ihåg exakt vad det var, men säg att du låste in pengarna på två år för ett år sedan och fick kanske 1 procents ränta ungefär. Det är bara att du inte ser hur inflationen urholkar de där pengarna. Det ser du på räntor. Om du hade prisat och sagt "men jag har låst in mina pengar nu på 1 procents ränta i två års tid, skulle du vilja köpa den av mig, Jan?".

Jan: Kan vi inte byta samtalsämne? Det kändes bättre när jag var så här.

Patrik: När du nu kan få, som det ser ut idag, kanske 1,75 i stället. Och det här rör sig väldigt snabbt. Jag gillar att läsa rätt mycket när det kommer till olika idéer. Det var många som argumenterade för att det var en storbank som hade en special deal, att de låste in det, jag tror det var två, tre år, på 2 procent för några veckor sedan. Så kunde man få 2 procents ränta för att låsa in det. Det var nog rätt många som gjorde det. Men nu kan du få fria uttag på 1,75. Och det kanske är så att det är högre. Då hade de 2 procent inlåst, och om det hade varit ett finansiellt instrument hade priset sjunkit på det också.

Jan: Ja, precis. Ja, men så tänker jag.

Patrik: Det funkar inte riktigt så om du har fria uttag på samma sätt. Och det är så svårt att gömma sig från inflationen, för även om man tänker, om jag får 1,75 procents ränta, och inflationen har legat på säg 10 procent, då tappar du ju rejält på den investeringen.

Jan: Ja, precis. Det finns ju ingenstans att gömma sig. Det är ju det som har varit så svårt.

Globalt slår Sverige tack vare dollarn

Jan: Men där tänker jag också, en anledning till att det har gått ganska bra för Lysa-portföljen, skulle jag säga, håller du med om att det är USD? Att hälften ligger i USA, av aktierna eller räntepapprena. Att det har gått bra för globala indexfonder, medan det har gått relativt dåligt för Sverige.

Patrik: Ja, precis.

Jan: Jag skrev faktiskt ner det här nu, jag kollade innan vi började spela in, att svenska börsen är ner 25 procent, MSCI World är ner minus 6.

Patrik: Är det för att den är större? Men när du säger minus 6, då är det mätt i svenska kronor.

Jan: Mätt i svenska kronor, ja precis.

Patrik: Och det här är lätt att gå fel på, och det är något liknande med den breda portföljen, jag har inte siffrorna exakt nu, men det här är lätt att gå fel på rent tankemässigt. Därför har kanske året för Sverige hittills varit sämre än det ser ut. Om man sitter i Sverige ser vi att okej, börsen har gått ner 25 procent, den amerikanska börsen är ner ungefär också 20–25 procent. Men sen har vi tappat den svenska kronan också, mot dollarn nu. Jag tror det är ungefär 25 procent också. Vilket gör att om du är amerikan och investerar i svenska börsen, då är du ner 50 procent på den investeringen.

Diversifiera mellan länder, inte bara bolag

Även om man kanske tycker det är trevligt i Sverige, är det inte så att jorden, världen, cirkulerar kring oss.

Patrik: Vår köpkraft jämfört med internationella investerare har eroderats på grund av att kronan har försämrats. Det borde ha hjälpt våra exportbolag att kunna exportera mer, vilket borde gett en positiv effekt på deras aktiekurs, vilket de säkert också har fått, men även med det är den ner 25 procent. Det är därför det här året, som sagt, varit dåligt för Sverige, men det ger en väldigt bra bild på varför du vill vara diversifierad mellan olika länder. Att sprida riskerna på olika länder.

Jan: Men där har vi i forumet nördat lite och resonerat så här, man ska ju inte hålla på och pilla, men känslan är att man vill tilta mot Sverige mer nu.

Patrik: Varför är känslan det?

Jan: Ja, det tänkte jag också fråga.

Patrik: Nej, men om du ska ombalansera mellan, dina utländska aktier har gått väldigt bra och dina svenska aktier har gått sämre, då säljer jag av lite där för att balansera lite till Sverige. Men då säger du att den historiska avkastningen kommer ha en stor påverkan på hur den framtida kommer se ut? Att man vill köpa mer i Sverige för att det har gått ner?

Jan: Ja, för att värderingarna på de svenska bolagen verkar... Jag vet inte. Jag känner att jag är ute på halt. Det är en bra takeaway vi har fått idag, att det inte är rea kanske.

Det är inte rea bara för att det gått ner

Patrik: Riktigt så. Nej, jag tycker inte man ska se det som det. Det är inte så att vi kan förvänta oss att börsen ska gå upp väldigt mycket mer för att den har gått ner. Men vi kan förvänta oss de här 7–8 procenten över tid. Det hindrar inte att det skulle kunna gå ner ytterligare 25 procent i Sverige. Det hoppas vi verkligen inte, men det är inget som säger att för att det har gått ner 25 procent så kommer det inte gå ner 25 procent igen.

Jan: Det håller jag med om. Men vänta, har inte vi haft ett sånt avsnitt där det varit så att något har gått ner 25 procent, och sen gick det ner 50 procent? Och så tänker man, nu kan det inte gå ner mer, och då gick det ner...

Patrik: Nej, men jag kan exemplet. Exemplet låter så här. Föreställ dig att du har ditt sparade belopp. Sen halverar du det en gång. Sen halverar du det en gång till, för det är så börsen går. Sen halverar du det en gång till. Och sen drar du ifrån 10 procent. Börjar du på 100 kr är det ner till 50, ner till 25, ner till 12,5, och drar du ifrån 10 procent, då 1,2 kr, så är du tillbaka på 10. Så det är 90 procent i nedgång. Och det var toppen 1929 till botten 1931. Då var det minus 89 procent.

Jan: Och det var exakt.

Patrik: Så det är klart att det kan gå ner på det sättet.

Jan: Ja, men vi tror ju inte att det ska göra det.

Patrik: Nej, det tror vi inte. Jag tror man ska säga att det är väldigt osannolikt.

Ankaret vid en gammal värdering

Jan: Ja, jag känner att jag virrade bort mig här.

Patrik: Men det är väldigt intressant, för det visar lite hur de här... Och det gör jag också, om jag tycker att du virrar bort dig lite, det gör jag också rätt ofta. Och det här är på grund av att vi bara är människor, och vi har väldigt stort bagage när det kommer till psykologi. Det man pratar mycket om är att man ankrar på en gammal värdering. Bara för att det var högt vid ett tillfälle historiskt, så borde det gå upp igen. Det är bland de vanligaste felen man gör. Bara för att man har betalt väldigt mycket en gång i tiden, för att ta ett bolag som Fingerprint, så måste den komma tillbaka till den nivån någon gång igen. Och så är det inte, utan man kan egentligen ta all den historiken och slänga den.

Jan: Ja. Inte? Jo, absolut. Det var roligt att jag plötsligt hamnade på pottan här.

Patrik: Du har inte hamnat på pottan.

Jan: Du har ingen prestige för sådana här grejer.

Jan: Nej, men låt mig få göra bort mig här i min egen podd. Då tänker jag så här. När vi kollade på de svenska bolagen var snitt-P/E nu någonstans runt 10. Det börjar närma sig 10. Historiskt har vi legat på 14–15. Och då menar jag, ur ett historiskt perspektiv, det har gått från att vara övervärderat till normalvärderat, till att som snitt börja komma ner på en ganska historiskt attraktiv värdering. Det var väl så jag resonerade, jämfört med att köpa ett amerikanskt bolag, där också värderingen gått ner, men där jag betalar extra för dollarn. Där brukar du ju säga att valutakursen över tid inte ska spela någon roll, att den kvittar. Och då kanske jag trillat i gropen, och jag kanske borde sluta gräva.

Mean reversion och de framtida vinsterna

Patrik: Nej, men det är jätteintressant att resonera kring det, för jag tycker det här är väldigt svårt på riktigt. Det man pratar om här, om P/E-nivån är 10 och snittet är 18, det är att man tänker att det måste finnas en mean reversion. Om vi tittar historiskt så är det här snittet, och det borde gå tillbaka till det. Det förenklade, om det vore på det sättet, så hade alla investerare i världen tittat att här är snittet på 18, nu är det på 10, jag ska köpa Sverige och sen kan jag gå och lägga mig igen.

Patrik: Just nu finns det en anledning till att det är på 10, jag har inte tittat på exakt siffran. Det kan ha att göra med att, när man säger att det är på 10, det är på grund av historiska vinster. Det kanske är så att vinsterna framöver kommer vara lägre. Det är väldigt många bolag i Sverige som vinstvarnar. Senast NCC den här veckan, i måndags, och Thule, Electrolux, tror jag, vinstvarnade också, bara på grund av att det är svårt att upprätthålla det. Så det kanske är så att vinstnivån kommer se annorlunda ut fundamentalt. Det är det andra, det är inte bara värderingen, utan vilken vinst man genererar också, som är väldigt viktigt där.

Politisk risk och länder som gått till noll

Patrik: Sen är det tyvärr så, från ett internationellt perspektiv, och det kanske låter lite underligt när man sitter i Sverige, men man ser politisk risk i Sverige. Det är mer kopplat till att vi har ett krig i vårt närområde. Hur kommer det påverka oss framöver?

Patrik: Och det här blir lite fel i en jämförelse med Sverige, skulle jag säga först. Men om man tittar tillbaka är det inte så att alla länder, om du tar de länder som existerade 1900 och tittar på deras börser, då är det några som har gått jättefint, USA och Sverige. Men du har en del också som är på noll, rätt många. Det är därför du vill diversifiera. Så det gäller att inte bara diversifiera företag, utan också geografier. Och just nu kanske det är så att, ja, som sagt det blir helt fel i den här kontexten, men det är kanske ett exempel på att internationellt, om man inte sitter i Sverige som vi gör, så ser man inte svensk ekonomi som särskilt stark just nu.

Jan: Då är vi tillbaka. Tillbaka till det där. Äg hela höstacken. Tänk inte, just keep buying. Återigen tillbaka till där vi började.

Bessembinder och de fyra procenten

Jan: Jag tycker det är jätteintressant, för jag har också hållit på med det där, att det måste komma tillbaka till samma värdering eller högre som det har varit innan.

Patrik: Jag håller också på med det.

Jan: Jag tror det här kan ni bättre än vad jag kan. För jag tittade på det för väldigt länge sedan. Om man tittar på att du har 100 bolag och sen tittar under en längre tidsperiod, hur många av de bolagen är det som skapar den här överavkastningen, för att få de 7–8 procenten vi är ute efter? Jag tror att det är 15 procent.

Patrik: Nej, fyra.

Jan: Fyra.

Patrik: Fyra. Det är så här vanligt. Den sjukaste siffran.

Jan: Det här är från Bessembinder 2018. Jag trodde att ni kunde det här bättre. Bessembinder 2018–2020. Han kollade på 63 000 bolag och konstaterade att av de 63 000 bolagen i hela världen var det 1 500 som skapade all överavkastning mot räntor. Det här borde ha en direkt genomslag på den här tanken också. För då kan man sitta och titta på de andra 96 bolagen, i så fall, och säga att de är ju under vad de varit värderade tidigare, dem borde man köpa. Men då är det bättre att hela tiden gå på höstacken. Och det är kanske så att de där fyra procenten har idag ett P/E på 40.

Caroline: Alltså, han har blivit så diplomatisk. Han har liksom bett dig en sak.

Jan: Ja, du har jättefel, och jag sitter här och tackar för det.

En blind fläck vi alla har

Patrik: Nej, men det är helt rätt.

Jan: Nej, men det är helt rätt.

Patrik: Jag tror jag har blivit, jag har inte alltid varit diplomatisk.

Jan: Jo, du har alltid varit det, men jag känner mig extremt träffad idag. Att det har varit en sån, vad ska man säga, en blind fläck.

Patrik: Ja, det har varit en liten blind fläck, och vi är många. Jag tror alla har massor med blinda fläckar.

Jan: Ja, men det är väl superbra. Det visar ju bara, tillbaka till basics. Så fort vi försöker vara smarta, så sabbar vi det.

Patrik: Vill du, du kan få höra, ska vi ta lite av mina investeringsmisstag också?

Jan: Okej, berätta.

Patriks guldpension från finanskrisen

Patrik: Här kan jag ta det roligaste kanske. Man kan fundera, här hade jag ändå gått finansutbildning och kunnat alla de här grejerna, pluggat fyra år, sen jobbat i London. Och sen sätter jag mig ner, typ 2008 i den här krisen. Och så sitter man så här att, ja men var vill du sätta din pension någonstans, på det bolaget där jag arbetade då? Och jag tyckte så här, ja, det här känns ju läskigt, finanskrisen, 60 procent guld. Det känns riktigt.

Jan: Har du haft guld?

Patrik: Ja, ja, absolut.

Jan: Men det är ändå inte så förvånande.

Patrik: Men då var man rätt lite, vad säger man, chockad helt enkelt. Det smällde överallt. Lehman gick i konkurs. Jag jobbade på en private equity-firma som plötsligt fick amerikanska staten som största investerare, när de köpte AIG. Så det dök upp några representanter från amerikanska staten i stället, där det varit andra tidigare, som undrade lite vad vi gjorde med deras pengar. Det här kommer ju inte gå bra. Guld, det känns riktigt bra. Sen har jag utvecklat mitt tänkande sedan dess. Det som är lite trist är att det är väldigt svårt att få tillbaka en pension från England, för den måste gå till ett försäkringsinstitut i Sverige.

Jan: Så du har kvar guldet?

Patrik: Det är inte jättemycket pengar, men det ligger nog lite guld där som jag inte kan ändra.

När branschfolk var som mest oroliga

Jan: Men alltså, till ditt försvar, det var väl rätt många som... Det är extra roligt, eftersom vi har haft den här frågan, när tar du in guld? Nej, det kommer vi nog inte göra.

Patrik: Det är bara för att tänka att, som sagt, jag hade inte tänkt på det så mycket som jag har gjort nu, kring hur man ska investera långsiktigt. Men jag hade absolut tänkt på det rätt mycket. Och i den situationen, när man såg vad som inträffade, många man kände fick sparken från till exempel Lehman Brothers, det var osäkert vem som var näst, om någon skulle klara sig?

Jan: Det var det jag tänkte säga, till ditt försvar var det väl många i branschen som var jätteoroliga och ville flytta ut från stan och sånt.

Patrik: Ja, man kan titta tillbaka även i Sverige. Det var ju på tapeten, vi hade flera svenska välrenommerade banker som gick i konkurs under den tiden, två stycken. Eller ja, en som gick i konkurs och en som togs över av Riksgälden, jag vet inte exakt vilken struktur det hade. Och det var ändå en del storbanker man var väldigt bekymrad över.

Jan: Ja, Swedbank till exempel.

Patrik: Ja, det finns en intressant bok där, "Spelet om Swedbank", som man kan läsa om man är lite nördig. Så det var en speciell situation. Så det går absolut att falla, vilket jag tyckte jag gjorde då, i lite av de här mentala fällorna. Jag ska säga att det är rätt lite pengar som ligger just i den här lösningen. Jag kan säga en grej till om den där, till mitt försvar, just till den kvarvarande guldpensionen, guldkanterna i Storbritannien: kostnaden för att få över den till Sverige skulle vara hälften av vad jag har. Det är så.

Turkisk domstol, sjunkna skepp och dotcom

Jan: Men grejen är ju att vi har ju alla våra, vi har tagit upp det också, blev stämda i turkisk domstol.

Patrik: Ja, vad roligt. Det kanske inte är roligt, men spännande.

Jan: Exakt. Jag kan säga så här, det började, lång historia, men vid ett tillfälle fick vi ett rekommenderat brev. Jag vet inte hur du tycker, men jag tycker att rekommenderade brev är läskiga.

Patrik: Ja, det är om man inte förväntar sig ett rekommenderat brev.

Jan: Och sen när man väl går och hämtar det, så står det Svenska justitiedepartementet.

Patrik: Ja, då blir det sämre.

Jan: Dessutom är mitt namn på. Det står bara, ni ska infinna er i Turkiet, jag blivit stämd. Sen har vi investerat i sjunkna skepp utanför Sydamerikas kust. Så what goes around. Vi har alla gjort våra... Vi har tappat lite pengar i dotcom-krisen också.

Avrundning

Jan: Ja, men vet du vad, jag tänker att vi rundar av. Vi måste runda av, vi har pratat en och en halv timme. Jag tycker det här är jättekul. Vet du vad det hemska är? Vi har inte tagit en enda läsarfråga. Så jag tänker, om det är okej med dig, Patrik, vi tar en bonus. Vi tar ett bonusavsnitt, och så betar vi av läsarfrågorna.

Jan: Men Patrik, som vanligt, ett fantastiskt stort tack för att du har tagit dig tiden. Jag sa det till Caroline när vi tog en liten paus i inspelningen, jag tycker det här är så fantastiskt roligt. Det här är ändå fjärde eller femte avsnittet, och vi kan sitta och garva, vi pratar om nya saker.

Patrik: Ja, nya grejer kommer upp. Som guldpension.

Jan: Ja, som de blinda fläckarna och att det kanske inte är rea. Saker vi har pratat om som självklarheter.

Patrik: Ja, men man har fått nytt perspektiv på det.

Jan: Ja, precis. Ja, men snyggt. Tack så mycket.

Patrik: Tack själva. Jättekul. Tack.