Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Bästa tipsen inför en tuffare tid
2. En ekonomisk brandövning för den svenska medelklassen
3. Bara några månader före allmänheten
4. Första gången krisen drabbar medelklassen
5. Räntan, elräkningen och 50 000 kronor mindre per år
6. Stormen drabbar alla, även bostadsrätter
7. Brandövningen: ställ dig rätt frågor
8. Räkna på det: ränta, el och värdetapp
9. Frågor med låg sannolikhet men hög effekt
10. VD-metoden: fem frågor till din ekonomi
11. Resultaträkning och balansräkning i din egen ekonomi
12. Vad är sparkvot, och vad gör bufferten egentligen?
13. Amortering, likviditet och sparkvot
14. Vad ger mest effekt?
15. Unna dig att hänga kvar i frågan
16. André som förhandlade upp lönen 15 gånger
17. 30-kronorsfrågor och 30 000-kronorsfrågor
18. Frågebatteri: hur kan jag öka mina inkomster?
19. Märta Stenevi och tilläggsisoleringen
20. Frågebatteri: hur kan jag sänka mina kostnader?
21. Frågebatteri: effektivisera tillgångar och skulder
22. Ska jag öka min skuldsättning?
23. Att låna till värmepanna och leveranstider på sex månader
24. Varför hantverkaren bara ser sin egen lösning
25. 15 000 rader elförbrukning och Martin Jonssons grafer
26. Så funkar en värmepump jämfört med fjärrvärme
27. Vad är det egentligen som flyttar värmen?
28. Vad ska man mäta och effektivisera?
29. De mest inspirerande frågorna och en positiv attityd
30. The truth will set you free
31. Tävlingen mot sig själv i Tibber-appen
32. Happy wife, happy life
33. De grejer som ger mest effekt
34. Stormen träffar alla i olika steg
35. Engagera dig, var inte en asshole
36. Fear of using buffert
37. Bunden eller rörlig ränta?
38. Ångra inte beslutet baserat på utfallet
39. Att äga sitt beslut
40. Riskperspektivet på bunden ränta
41. Ingen vet vart räntan tar vägen
42. Äg beslutet, oavsett känsla
43. Bundet eller rörligt elavtal?
44. När passar timpris, och när passar det inte?
45. 1 500 kronor på tre månader, men det var roligt
46. Du har bara köpt dig tid
47. Gör något tillsammans

Bästa tipsen inför en tuffare tid

Jan: Min upplevelse är att tre snabba tips aldrig har gjort skillnad. Det som verkligen gör skillnad är det där man behöver anstränga sig lite mer för, kanske fundera på en tuff fråga, som: hur kan jag ta mig igenom den här stormen med bibehållen sparkvot?

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Jan: Idag är det dags för avsnitt 269, och jag har döpt det här avsnittet till "Bästa tipsen inför en tuffare tid". Vanliga frågor, som till exempel: ska man ha bunden eller rörlig ränta? Ska man binda eller ha rörligt elpris? Men det vi faktiskt kommer att fokusera på är konkreta saker som verkligen gör skillnad. Jag tror mycket på att man ska lära sig fiska snarare än att få fisk. Så vi kommer angripa det här på ett lite annat sätt än man gör i Expressen, Aftonbladet och liknande.

Jan: Ingen kan ha missat att vi är inne i en tuffare tid, och vi kommer prata lite om det. Det är kanske en tid som de flesta inte har upplevt, så vi behöver börja göra saker lite annorlunda. Och då kan det vara lite klurigt att veta: ja, men hur ska jag göra med räntan? Hur ska jag göra med elavtalet? Hur ska jag göra med bränslekostnader och liknande?

En ekonomisk brandövning för den svenska medelklassen

Jan: Jag och en kompis, Charlie Söderberg, hade en sådan här ekonomisk brandövning i ett annat sammanhang, som vi också kommer att prata lite om. Då uttryckte han faktiskt att det här är första gången han oroar sig för den svenska medelklassen. Det kommer vi också prata lite om idag. Sen får vi se om det här blir del ett i en serie, eller om det blir lite fristående.

Jan: Framför allt är det här en av få gånger vi har skrivit artikeln först och gjort avsnittet sen. Det har växt fram som en väldigt, väldigt viktig diskussionstråd i vårt forum: hur ska man nu tänka i de här lite tuffare tiderna? Här är det jättemånga som har bidragit. Martin Jonsson, MPJ, Skuggstomten, som vi hade på besök förra veckan, JFB, Axar, Ann Gaudlin och väldigt många fler. Så det är lite "best of" i det avsnittet.

Caroline: Snyggt.

Jan: Precis som vanligt vill jag säga tack till dig i RikaTillsammans-communityn, som faktiskt stödjer och sponsrar oss och gör det här möjligt. Den tillhörande artikeln kom till efter att jag varit inbjuden på en chatt på Sydsvenskan. Jag hade en tisdag den här veckan där jag pratade med fyra journalister. Man får ändå ge journalisterna att det är mycket kreativt nu, med saker som "chocktober" och "din guide till krisen". Men de kan ju inte lägga 30 timmar på en artikel, och det har jag gjort på den här. Det är en hel arbetsvecka.

Jan: Det hade vi inte kunnat göra om det inte vore för vår RikaTillsammans-community på Patreon som sponsrar. Jag hoppas att de, precis som oss, känner att de får massa extra material: digitala event, faktiskt fysiska event nu i höst, och massa exklusivt material. Jag tror det är 50 avsnitt som inte finns på podden, som är inspelade i Patreon-communityn. Man kan gå in på patreon.com/rikatillsammans. Tack till dig som redan är med, tack till dig som gör det möjligt att vi faktiskt kan göra en 10-sidorsartikel eller 20-sidorsartikel som annars gör skillnad.

Bara några månader före allmänheten

Jan: Jag tänker att vi hoppar rakt in i det. Vi kan också säga en liten parentes: vi spelade in det här avsnittet innan vi hade skrivit artikeln. Vi hade ett annat avsnitt, med vår vän Caspian Almerud, och sen var han så här: "Ja, Jan, det här var ett mycket trevligt avsnitt, ett litet babbelavsnitt, men det var inte så konkret." Så det kan hända att det tidigare inspelade avsnittet kommer på Patreon, eller som ett bonusavsnitt, där vi faktiskt pratar om att det här är en högst relevant fråga även för oss.

Jan: Jag konstaterade att jag upplever att vi i forumet ligger bara några månader tidigare än den stora allmänheten.

Caroline: Hur då, tänker du?

Jan: I somras följde jag upp på vår ekonomi i Spirecta, vårt ekonomiverktyg, och insåg så här: shit pommes frites. Om vi tittar på oktober till mars, alltså vintermånaderna, och vad elpriset beräknas vara där, runt fem kronor i södra Sverige, då kommer vi betala typ 100 000 i elräkning.

Caroline: Ja, för du kan extrapolera i programmet.

Jan: Precis. Jag kan se vad vi har betalat tidigare, och sen la jag in en elräkningssimulator. Då sa jag: 2018 betalade vi 12 000 kronor för el för hela året, för 30 000 kilowattimmar. Förra året betalade vi 18 000 bara i december, eller januari, förlåt. Och då tänker jag: ja, men vi kommer nog ha räkningar på 18 000 för el i november eller oktober till mars.

Jan: Det här är inte synd om oss på något sätt. Vi bor i ett stort hus som är självvalt, vi har buffert, vi har råd. Så det är inte "tyck synd om oss". Jag är snarare orolig för alla de som inte har samma marginaler. De vanliga människorna kommer drabbas.

Första gången krisen drabbar medelklassen

Jan: Om jag ska vara lite krass: jag hade ett resonemang med en journalist igår. Det har jag inte ens inkluderat dig i.

Caroline: Nej, men det kommer väl nu.

Jan: Precis. Vi sa så här: de flesta av oss som följer den här podden skulle man kunna säga är svenska medelklassen, kanske övre medelklass. Vi har det ganska bra ställt.

Caroline: Ja, så är det nog. Det är nog inte så mycket från arbetarklassen.

Jan: Nej, och jag kan ha helt fel. Men jag tror att lyssnar man på oss, är man intresserad av pengar, har man lite pengar. Och alla år, de senaste 15, 20 åren, när man har läst om dåliga tider, har det ofta varit någon fattigpensionär, någon sjukskriven, någon arbetstagare, någon som redan har det tufft.

Caroline: Ja.

Jan: Medan man har kunnat hålla det här lite på en armlängds avstånd. Det är inte vi som har blivit drabbade tidigare när det har blivit tuffare tider.

Caroline: Nej, när det har blivit nedskärningar eller något annat i samhället.

Jan: Det här tror jag är första gången det drabbar den stora massan. Den tuffa tiden vi har nu drabbar alla. Den drabbar hela samhället. Jag skulle till och med säga att för första gången, det var tesen vi hade med journalisten, kommer den som har haft det ekonomiskt tufft kanske inte ens uppleva det här lika tufft som andra. Om du tidigare inte har åkt på en skidresa, så kommer du inte nästa år kunna åka på en skidresa. Men alla de som har åkt på en skidresa på sportlovet kommer sannolikt inte kunna åka på en skidresa på sportlovet.

Caroline: Det blir väldigt konkret.

Jan: För att man bor i exempelvis hus, och uppvärmningskostnaderna och elkostnaderna har tre-, fyrdubblats. På kort tid.

Räntan, elräkningen och 50 000 kronor mindre per år

Caroline: Ja, räntorna har gått från 1 procent till 4 procent.

Jan: I Stockholm är det inte ovanligt att ha ett lån på 5 miljoner. Har man då haft en ränta på 50 000 kronor, så kan man plötsligt ha en ränta som är fyra gånger så hög, på 200 000 kronor per år. Visst, vi kan dra av ränteavdraget, men det är ändå en fyrdubbling i räntebetalningar.

Jan: Tittar man på en undersökning, jag pratade med en kompis som jobbar som managementkonsult, så sa han: jag jobbar med ett ganska stort företag som jobbar mot konsumenter. De räknar med att nästa år kommer en vanlig småbarnsfamilj ha mellan 50 000 och 80 000 kronor mindre per år. Och 50 000 till 80 000 kronor är ganska mycket pengar som behöver sparas in någonstans. Så jag tror att det kommer bli väldigt mycket för medelklassen.

Caroline: Du nämnde ju resor.

Jan: Det kommer vara det första man drar in på.

Caroline: Man kommer dra in på resor, för det är ändå en lyx på något plan. Det är inte en självklarhet att alla åker på skidresor.

Jan: Absolut. Och det pratar vi också om: vad är det man kommer dra in på? Det sista man drar in på är sitt boende. Sen kommer man staffla det där. Man kommer också försöka att inte dra in på barnens aktiviteter. Men allvarligt talat, vi går på minisim med vår fyraåring. Det kostar 2 000–3 000 kronor per termin. Det är kanske inte en utgift man kommer ha råd med. Man kommer inte ha råd med utlandssemester. Man kommer inte ha råd att gå på restaurang. Man kommer inte ha råd att gå på nöjesaktiviteter på samma sätt.

Jan: Det här kommer i förlängningen drabba restauranger. Drabbar det restauranger, så blir det uppsägningar, och så är du i den här negativa spiralen.

Caroline: Ja, det är jävligt trist alltså.

Stormen drabbar alla, även bostadsrätter

Jan: Och det spelar ingen roll. "Ja, men du vet, hyrorna har ökat." Nej, men det drabbar alla. Det drabbar husägarna, det drabbar bostadsrättsägarna. Folk tänker: "Men jag bor i en bostadsrätt." Ja, men bostadsrättsföreningen har lån, bostadsrättsföreningen har uppvärmning, bostadsrättsföreningen har också elkostnader. Höjer de priserna, då kommer värdet på bostadsrätten sjunka, och då kommer vi känna oss fattigare. Känner vi oss fattigare, så kommer vi minska konsumtionen.

Caroline: Det bromsar in hela samhället, alla klasser i samhället.

Jan: Det är högst relevant att prata om. Sen ska jag inte måla upp något mardrömsscenario. Jag tänker alltid så här: this too shall pass. Lösningen på höga priser är höga priser. När den här inbromsningen sker, särskilt nu när Riksbanken igår, när vi spelar in det här, höjde räntan med en procent, då kommer det avmatta ekonomin. Och då kommer efterfrågan sjunka, och när efterfrågan sjunker så sjunker priserna, och när priserna sjunker så sjunker inflationen, och när inflationen sjunker så sjunker räntan. När räntan sjunker så ökar bostadspriserna, och vi kan unna oss att gå på restaurang. Hela flödet.

Jan: Så det är inget konstigt. Det är bara att vår generation, vi som är 70-, 80-, 90-talister, vi har inte varit med om den här tuffa tiden. Då kan äldre generationer, som någon skrev i forumet, skrocka lite och säga "vad var det vi sa", eller "det här vet vi hur det är, vi var med om det på tidigare tider".

Lösningen på höga priser är höga priser.

Brandövningen: ställ dig rätt frågor

Jan: Om vi är i det här, att det har blåst upp till storm, hur navigerar man stormen? Det är det relevanta. Ett av de första du kan göra är att göra en ekonomisk brandövning. Jag kallar det för en ekonomisk känslighetsanalys.

Caroline: Vad sa Charlie då?

Jan: Charlie, min kompis, jag sa: "För helvete, du kan inte kalla det det. Vem är inspirerad av en ekonomisk känslighetsanalys?" Han sa: "Brandövning."

Caroline: Ja, men det finns de som är inspirerade av det, men de jobbar med något annat.

Jan: Syftet med en brandövning är att alla vet vad de ska göra om det väl händer. Man vill göra brandövningen innan det brinner, och man vill identifiera eventuella svagheter. I sammanhanget av Spirecta, det här ekonomiverktyget som jag själv har utvecklat på kvällar och helger de senaste tio åren, hade vi för kunderna där en sådan temakväll: brandövning. Jag lägger ut en länk här, både till verktyget och till brandövningen, som finns inspelad.

Jan: Vi konstaterade att brandövningen och det man kan göra handlar väldigt mycket om att ställa sig rätt frågor. Det är temat för dagens avsnitt. Vi har konkreta tips man kan göra, forumet är sprängfyllt, och det finns en länk i beskrivningen till en artikel med 40 konkreta tips. Men jag kommer inte läsa upp tipsen. Här handlar det om att värdet är frågorna man ställer sig. Frågan är många gånger mycket viktigare och svårare att ta fram än svaret. Om man inte kan ett område, då vet man inte ens vilka frågor man ska ställa sig. Så här får du frågorna, och dessutom ger frågan möjlighet till ett unikt svar. Det blir inte ett slumpmässigt tips som ger ett slumpmässigt resultat.

Frågan är många gånger mycket viktigare och svårare att ta fram än svaret.

Räkna på det: ränta, el och värdetapp

Jan: Den enklaste brandövningen är att bara sätta sig och räkna. Klarar vi att bolåneräntan går upp till 5 procent? Bankerna har räknat med 7 procent. Jag tror inte riktigt vi kommer se 7 procent, men 5 procent, och listräntor på 4 procent utan problem.

Jan: En bra tumregel när det gäller elräkningen är att utgå från att den blir tre gånger högre än förra året. Då kan man gå in på sin elleverantör och ta fram gamla fakturor eller titta på elförbrukningen. Sen kommer vi nog ha ett specialavsnitt om just elen.

Caroline: Finns det ingen sajt man kan gå in på för att räkna ut sin elkostnad?

Jan: I Spirecta finns det en simulator, men jag har inte sett någon annanstans. Återigen, det beror på vilken ambitionsnivå man har. Den enklaste nivån är att gå in hos din elleverantör. Har du E.ON, logga in i E.ON-appen. Har du Fortum eller Ellevio, gå in där, eller ring kundtjänst: kan jag få mina senaste tolv månaders fakturor? Sen summerar du fakturorna för oktober till mars och multiplicerar med två eller tre. Då tar du också hänsyn till att villaägare kommer få mycket högre kostnader och bostadsrättsföreningar eller hyresgäster kommer få mindre.

Jan: Sen kommer nästa spel, som vi inte pratar om idag för det är ett helt separat: energieffektivisering. Nästa grej du kan göra är att fråga: hur kan jag sänka förbrukningen? Den billigaste kilowattimmen är ju den som aldrig förbrukas. Där finns mycket att göra. Vi har en tråd på forumet som jag har döpt till "Vår förberedelse inför vinterns elprischock på 100 000". Där ser vi att vi redan har sänkt förbrukningen med nästan 20 procent, utan att det har märkts jättemycket.

Jan: Du har väl märkt någon kväll att varmvattnet...

Caroline: Ja, varmvattnet var slut. Och du kom till mig och sa: "Jan, nu får du lägga undan den här elappen, jag försöker informera dig om vårt barn."

Frågor med låg sannolikhet men hög effekt

Jan: Så: bolåneräntan 5 procent, elräkningen tre gånger dyrare. Räkna med att matkostnaden, avgiften till föreningen och bränslepriserna blir 10–20 procent dyrare. Har du fjärrvärme, räkna 10–20 procent dyrare på den. Den kommer inte dubblas. Så grattis till dig som har fjärrvärme i år.

Jan: Titta också: okej, klarar vi att bostaden faller i värde med 20 procent? Det borde inte påverka de flesta.

Caroline: Hur påverkar det?

Jan: Det borde inte påverka ens vardag så länge man inte har tänkt flytta, men man är förberedd på att det kan hända. Där har vi också massor av frågor på forumet: okej, vi har tänkt flytta, ska vi sälja bostaden nu? Men jag försöker hålla avsnittet idag tajt, annars kan det läcka ut på allt möjligt.

Jan: Sen, en del av brandövningen: klarar jag de här oförutsedda händelserna med låg sannolikhet men hög effekt? Där har du skrivit att pannan går sönder.

Caroline: Det hade ju varit så jädra trist. För man kan ju inte få tag i någon.

Jan: Jag pratade med en sådan här "fika tillsammans". Pannan gick sönder, sex månaders leveranstid, så han var helt i upplösningstillstånd. Han var så här: jag kommer köra eluppvärmning, elpatron, i sex månader. Det kommer vara svindyrt.

Caroline: Det går inte.

Jan: Han har inget val.

Caroline: Jag förstår det, men hur fan ska man låna pengar till sin elräkning?

Jan: Vi kommer till det. Men vad har man för höjd för de här osannolika händelserna, men där shit happens? Här behöver man inte lägga så mycket tid, det är bara att konstatera. Och nu kommer vi till strategin.

VD-metoden: fem frågor till din ekonomi

Jan: Oavsett om man svarar ja eller nej på de här frågorna, klarar eller klarar inte, så finns det alltid saker man kan göra. Det bästa sättet att göra en förändring, som jag har hittat, kommer från mina kompisar som är managementkonsulter, och jag tror det var Ramit Sethi också, en amerikansk coach, som pratade om "the CEO method". Man ska inte skratta åt det, man kan ändå ta till sig vad de säger.

Jan: Det var jävligt klokt, för jag har från tid till annan lekt vd i företag. Som vd finns det egentligen bara fem relevanta frågor. Den ena är: hur kan jag öka inkomsterna, alltså jobba med inkomstsidan? Hur kan jag sänka kostnaderna? Vad kan jag göra för att effektivisera bland tillgångarna och skulderna? Vilka andra resurser och processer i företaget kan jag förbättra, optimera eller effektivisera? Och sen den sista frågan: hur kan jag jobba genom andra?

Caroline: Vad betyder det?

Jan: Hur kan jag få hjälp? Om jag gör massa saker i vårt hushåll så spelar det inte så stor roll om du eller barnen sen går och gör helt andra saker.

Caroline: Du menar med elen nu? Tänder och skruvar upp elementen?

Jan: Ja, eller kör varmvatten när det är dyrt. Om jag vill nå stora resultat, så behöver jag värva med er på banan i spelet. Min tid är begränsad, men om vi leker att vi var ett företag med fem anställda, så kan jag genom att påverka er påverka fyra gånger 40 timmar i veckan. Jag kan påverka 160 timmar. Medan jag bara kan påverka mina egna timmar med det jag själv gör. Det är ett bra ramverk.

Caroline: Det är som en hävstång?

Jan: Absolut. Sen kan man också vända på det: vem kan jag be om hjälp? Vi har fått supermycket hjälp i forumet. Vi hade inte sänkt vår elräkning med 25 procent utan forumets hjälp. Där är Jimmy, Martin Jonsson, Skuggstomten, Erik, när han var här förra veckan och pratade om bilar. Han var så här: "Ska vi spela in avsnittet först eller titta på din luftvärmepump först?" Sen stod vi en timme och gick igenom luftvärmepumpen.

Resultaträkning och balansräkning i din egen ekonomi

Jan: Den som är snabb i huvudet fattar att man jobbar med resultaträkningen och balansräkningen. Det är det man gör som vd.

Caroline: I sin egen ekonomi då.

Jan: Ja, och då kan man använda samma perspektiv. Öka inkomsterna, sänka kostnaderna, effektivisera tillgångarna, effektivisera skulderna, och sen titta: vad har jag redan i mitt liv? Vad har jag för värmepump, vad har jag för hus, vad har jag för yrke, vad har jag som jag kan göra saker med? Via de här frågorna får man mycket mer konkreta frågor. Nu kan vi bryta ner varje sådan vd-fråga i mer konkreta frågor.

Jan: Här kommer man få ett frågebatteri, och det är här jag menar att frågan är viktigare än svaret. Det första konkreta tipset, som vi också pratade om i brandövningen, är: välj en eller två frågor. Unna dig att hänga kvar i de frågorna resten av veckan. Sitt inte och avdöm. Vi människor, särskilt vi män, vill vara snabba. Rätt, fel, sant, falskt, bra, dåligt, rätt svar, mansplain. Don't do it. Tanken är mer att brainstorma. Ha en fråga, sätt upp den på en post-it-lapp på skärmen.

Caroline: Men vilken fråga kan det vara?

Jan: Till exempel: hur kan jag öka mina inkomster? Eller den frågan jag tycker är bäst, som kom från Charlie: hur kan jag ta mig igenom den här stormen med bibehållen sparkvot? Fucking brilliant fråga. Om du börjar skala på den löken: om jag ska bibehålla min sparkvot, så antyder den att jag behöver antingen öka mina inkomster eller sänka mina utgifter i vissa andra områden. Jag behöver sänka utgifterna mer än de ökar. Jag kan använda bufferten, men om jag använder bufferten så minskar min förmögenhet.

Hur kan jag ta mig igenom den här stormen med bibehållen sparkvot?

Vad är sparkvot, och vad gör bufferten egentligen?

Caroline: Vänta, sparkvoten, jag trodde att det var att man fortsätter sätta undan pengar varje månad. Men sparkvoten är något annat enligt dig?

Jan: Sparkvoten är hur mycket av mina totala inkomster jag har sparat. Det blir inkomster minus utgifter, det är det jag har sparat, och sen det jag har sparat som en andel av mina inkomster.

Caroline: Ingår bufferten i sparkvoten?

Jan: Nej, det gör den inte. Och då kommer nästa fråga, för vi kommer in på det: bufferten är egentligen bara en kortsiktig lösning. Genom att använda bufferten, som många har tänkt, för man får tipset på tv, så löser man ingenting. Om elpriserna är höga nästa år också, då har vi använt bufferten nu i vinter, men vad gör vi nästa år? Då har vi ingen buffert. Bufferten för de flesta är ändlig.

Caroline: Vissa kan tänka: ja, men vad ska man ha bufferten till då?

Jan: För att köpa sig tid. För att köpa bättre segel till sin båt, för att få ett extraliv i den här stormen. Du har köpt dig tid att fixa till båten, att göra det där underhållet som hade behövt göras. Bufferten ger dig handlingsutrymme, men den löser inte problemet.

Jan: Det är därför, precis som när Finansinspektionen gick ut och sa "gå och prata med din bank om att ta lån", det är ungefär samma sak som buffert. Det löser inte problemet. Därför gillar jag frågan: hur kan du ta dig igenom den här stormen med bibehållen sparkvot? Eller: hur kan du ta dig igenom den här stormen med bibehållet eget kapital? För då antyder det att jag kommer behöva göra andra saker än att använda bufferten.

Caroline: Förlåt, vadå?

Jan: Att göra andra saker än att använda bufferten, till exempel.

Amortering, likviditet och sparkvot

Caroline: Ja, eller bara säga: jag tar pengarna från mitt sparande.

Jan: Många kommer kanske inte ha något val än att använda sparandet. Så kommer till exempel vi göra med amorteringskravet. Många säger, ett tips jag såg i media: omvärdera bostaden om du har möjlighet, så att du får lägre belåningsgrad och slipper amortera. Så gjorde vi. Vi amorterade för att komma under 50 procents belåningsgrad, och då behöver vi inte amortera.

Jan: Men det förändrar bara likviditeten. Om jag då börjar använda de pengar som jag innan hade amorterat för att betala högre elräkning, vilket är den enkla lösningen och en bra lösning för de flesta, då löser jag problemet, men det sänker min sparkvot. Amortering är ju en form av sparande. Nu blir det inte att jag betalar av mitt lån, utan nu går pengarna till elräkningen. Alltså sjunker min sparkvot.

Caroline: Jag gillar absolut det, för man tar en annan väg, och man har kvar hela sin säkerhet då, som kanske är bufferten. Och det kommer vara klurigt.

Jan: Ja, det är klart att det är.

Caroline: Jag förstår att du säger "unna dig att hänga kvar i dina frågor i en vecka". Det löser man ju inte på en eftermiddag.

Jan: Nej, och det går inte att säga "gör så här". För oss har vi i vissa områden sänkt utgifterna. Vi har gått från städhjälp varje vecka till städhjälp varannan vecka.

Caroline: Vi har inte bokat en skidresa nästa år.

Jan: Och vi energieffektiviserar för att sänka elkostnaderna. Vi tittar på hur vi kan öka inkomsterna på andra sidan.

Caroline: Det mest påtagliga är väl att vi effektiviserar. Och man kan fundera över hur vi kunde vara lite slösaktiga förr med elen, när vi inte har behövt vara det. Jag tycker det är skönt att vi får titta på det nu.

Vad ger mest effekt?

Jan: Då kommer vi tillbaka till det vi ska prata om, nästa slide: vad ger mest effekt? Tidigare, när vi betalade 12 000 kronor för ett helt års förbrukning av el, då spelade det ingen roll.

Caroline: Nej, det spelar ingen roll för oss.

Jan: Det spelar ingen roll för någon.

Caroline: Men det är ändå så att det känns...

Jan: Ja, Caroline, jag fattar. Jag fattar vart du är på väg. Förlåt att jag är lite otrevlig.

Caroline: Okej, vart är jag på väg?

Jan: Det här är som med vatten. Vi är ganska slösaktiga med vatten, för vatten är en oändlig resurs. Typ. Det är så vi lever.

Caroline: Det är så vi lever, ja.

Jan: Vi lever som om vår tid i livet är en oändlig resurs. Det är den inte heller. Men man behöver fokusera: var får jag mest effekt? Att sitta och lägga massor av tid på att slösa mindre vatten, eller använda mindre el när elen kostar 12 000 kronor för ett helt år, då ger det inte effekt att lägga tid där, jämfört med att minska elförbrukningen nu när det är en besparing på 100 000. Det är tio gånger större effekt att ägna sig åt den frågan nu än vad det var 2018.

Caroline: Men tänker du inte mer på ett större perspektiv, som klimat och så?

Jan: Jo, absolut. Men då behöver man sätta det i relation till andra grejer. Det är andra saker nu som kommer i baksätet för att vi lägger fokus på det här. Det behöver man hela tiden väga, och då är vi tillbaka på värderingar och vad som är viktigt i mitt liv för att få den effekten. Just nu tror jag att det för de flesta är viktigt att ställa om sin ekonomi. Då blir det: sorry, klimatet kommer för många komma i andra hand. Om jag inte ens kan fixa min dag-till-dag, då har jag inte möjligheten att ta in ett större problem.

Caroline: Jag förstår, och det är lite förmätet av mig att sitta här och tycka att det är bättre för klimatet att vi tittar på vår elförbrukning. Men det är för att jag alltid har det perspektivet på hur vi kommer komma väl ut från det här, hur alla kommer komma väl ut från det. Från det stora perspektivet.

Jan: Ja, och i det här fallet bidrar det på båda sätten. Energieffektivisering bidrar till klimatet. Men återigen: vad ger mest effekt för insatt arbetsinsats?

Unna dig att hänga kvar i frågan

Jan: Om vi hoppar tillbaka till där vi var: unna dig att hänga kvar i frågan. Välj någon av alla de här frågorna vi kommer prata om. Gillar du frågan "hur kan du ta dig genom stormen med bibehållen sparkvot?", skitbra, skriv den på en post-it-lapp, sätt den på kylskåpet, på skärmen, i plånboken, ha den som bakgrund i telefonen. Ha den så att du påminns om den i en vecka, och sen bara brainstorma alla svar.

Jan: När du brainstormar är tricket att inte värdera. Säg inte "det var ett bra eller dåligt förslag", utan bara skriv ner det, prata med andra. Säg: "Du, vi har den här leken, jag går och funderar på den här frågan, vad tänker du?" Ställ frågan i forumet. I forumet har vi redan börjat diskutera de här frågorna, så du får en stor lista.

Jan: Problemet om man inte gör det här är att man ofta tar förstanivåns tänkande. Man försöker lösa problemet där problemet uppstod. Bränslet är dyrt, jag ska köra mindre bil. Elpriserna är höga, jag ska släcka lampan, sänka elförbrukningen, få ett billigare elavtal. Och det är inte där man löser det. Om man i stället tänker på frågan "hur kan jag öka inkomsterna?", som är en följdfråga av "hur kan jag ta mig igenom krisen med bibehållen sparkvot?", ja, då blir frågan: hur kan jag öka inkomsterna? Löneförhandla, till exempel. Eller svaret kan vara att byta jobb. Svaret kan uppstå i ett helt annat område.

André som förhandlade upp lönen 15 gånger

Jan: Vi hade en, André i RikaTillsammans-communityn, som fick en löneförhöjning på 200 kronor. Han var så här: nej, det här funkar inte i mitt liv, jag jobbar för mycket, jag får inte betalt för arbetsinsatsen. Så sökte han nytt jobb, och fick 3 000 kronor mer i månaden. Sen det bästa: han gick till sin arbetsgivare och sa "du, jag har fått det här erbjudandet, men jag trivs ändå ganska bra, kan ni inte matcha det?" Och sen höjde han plötsligt lönen med 3 000 kronor i månaden i stället för 200 kronor i månaden. Nästan 15 gånger högre löneökning. Det kan man betala ganska många elräkningar med.

Jan: Tricket här är att fokusera på det som ger mest effekt. Det är viktigt för mig. Ramit Sethi pratar om att ställa dig frågan: är det här en 30-kronorsfråga eller en 30 000-kronorsfråga? Ett typiskt exempel: i SVT hade de ett inslag där elexperten följer med Patrik i lägenheten och ger tipset "dra ut den där prylen när du inte använder den". Men det har vi gjort i forumet. Vi har gått och mätt. Jag har mätt alla prylar i vårt hus och sett vad de drar.

Caroline: En grej i standby, som kaffekokaren?

Jan: Ja, eller TV:n. Och det drar typ ingenting.

Caroline: Du pratade om att det var någon lagstiftning också, att de inte får dra?

30-kronorsfrågor och 30 000-kronorsfrågor

Jan: Ja, sen skrev jag det i forumet. Jag var så här: shit, jag trodde att de här grejerna drog jättemycket. Då var det någon som skrev: nej, du vet, 2010 kom det en EU-lagstiftning som stipulerar att en grej i standby inte får dra mer än 0,5 watt. Och då kan man återigen tänka: vad ger mest effekt?

Jan: Man kan titta på en dusch. Värma upp 100 liter varmvatten för att duscha i tio minuter med ett munstycke som ger 10 liter vatten per minut, det kostar kanske 3,5 kilowattimmar. Då kan man multiplicera det med elpriset, säg 5 kronor. Att i stället ha på en elpryl som drar 0,5 watt, den kan du ha på i 240 dagar om du skippar en dusch.

Caroline: Så kontentan var att det spelar ingen roll. Det här tipset lät bra, det känns bra när man har gjort det, men det gör ingen skillnad överhuvudtaget.

Jan: Det är det man kan fråga: är det en 30-kronorsfråga eller en 30 000-kronorsfråga? Vad ger mest effekt? Förhandla om lönen, eller gå ut och dra ut standbyprylar.

Caroline: Med dig.

Jan: En annan typ av fråga är: fokusera på rätt sak. Gör jag rätt sak, eller gör jag fel sak på rätt sätt? Väldigt många gör fel saker på fel sätt, upplever jag. Samma sak som många pratar om, det var också Charlies kommentar, många bäckar små. Han är så här: nej, jag vill först hitta den största bäcken, dämma i den bäcken, och sen ser jag om jag behöver hålla på med många bäckar små. Sen behöver det inte vara antingen eller. Man kan få ett stort resultat av många små bäckar, men börja med den största bäcken och jobba dig neråt.

Caroline: Men det kräver lite mer tankeverksamhet, att börja med den största bäcken?

Jan: Jo. De där små tipsen man får, de gör ofta ingen skillnad, och det är därför vi pratar om det här i en timme, en och en halv, och inte ger tre snabba tips. Tre snabba tips har väl aldrig funkat för någon. Ja, det kräver mer tankeverksamhet, lite större ansträngning. Men å andra sidan är det väldigt resurseffektivt. Jag hatar slöseri. Jag hatar att göra saker i onödan som inte ger någon effekt.

Är det här en 30-kronorsfråga eller en 30 000-kronorsfråga?

Frågebatteri: hur kan jag öka mina inkomster?

Jan: Bra. Om vi ska konkretisera, så finns det i artikeln, som är länkad i beskrivningen, eller i bildspelet, massor av frågor. Följdfrågor till de här vd-frågorna. Jag kan bara ta några exempel, jag kommer inte läsa upp alla, för det är typ 50 frågor.

Jan: Om vi tar vd-fråga nummer ett, "hur kan jag öka mina inkomster?", så kan jag läsa några av de vi brainstormade fram. Kan jag jobba extra eller övertid? Hur kan jag förhandla om min lön? Byta jobb för att tjäna mer? Hur kan jag starta eget vid sidan av för att öka inkomsterna? Vad kan jag sälja som jag inte behöver? Finns det något jag kan hyra ut: ett rum, en bil, en pryl, fritidshus?

Jan: Där kan man börja titta. Okej, vad kan jag hyra ut? Vad kan jag sälja? Vad kan jag förhandla om? Kan jag tjäna pengar vid sidan? Kan jag ta några övertidspass? Här blir svaren unika, men det gör större skillnad. Om man kommer fram till ett enda svar här, så påstår jag att det kommer göra större skillnad än att dra ut alla dina elektronikprylar som står på standby.

Caroline: Men vad var det fler för tips? Kommer du ihåg de där tre snabba tipsen? Jag blev bara nyfiken.

Jan: Det kan vara: visst, duscha kortare. Det kan ge effekt, beroende på. Eller öppna kylskåpet kortare tid. Om du står med kylskåpet öppet i en halvtimme, possible, men jag tror inte någon gör det.

Märta Stenevi och tilläggsisoleringen

Jan: Jag minns att jag blev så störd över ett sånt här tips. Märta Stenevi i tv, innan valet, stod och sa: vi borde inte ge bidrag, vi borde i stället energieffektivisera. Det låter skitbra. Och så sa hon: tilläggsisolering. Okej, tilläggsisolering för vårt hus. Jag tog in offert på det. Det kostade 600 000 och skulle ge en besparing på 6 000 kilowattimmar per år. Även om vi skulle ha ett sjukt elpris, som Sverige inte klarar av, på 10 kronor, så är det 10 års återbetalningstid. Har vi ett elpris på 5 kronor är det 20 års återbetalningstid. Har vi ett elpris på 2,50, 2 kronor, som är rimligt långsiktigt, då är det 40 års återbetalningstid. Det är inte relevant.

Jan: Samma sak, och det har vi konstaterat i forumet: alla sådana stora investeringar, som att isolera om taket, tilläggsisolera, byta värmepump eller byta värmesystem, det går inte att räkna hem. Med solpaneler, lång diskussion i forumet huruvida solpaneler är en bra grej eller inte, där kan jag ha lite motsatt åsikt. Många sätter upp solpaneler utan att ha räknat på det, för att det känns bra.

Caroline: Det är en typisk sådan grej som jag inte gillar faktiskt. Man känner sig som en så bra människa, men så har man inte räknat på det.

Jan: Jag tror inte riktigt det är där man hittar det. Det är som folk säger nu, det här att man ska spara mindre. Många frågar i chatten, nu när det är tuffare och börsen bara går ner, när ska jag sluta spara? Och jag bara: ja, det kanske känns bra på kort sikt, men långsiktigt kommer du förlora. Det är nu när det är rea på marknaden som det är värt att spara. Man får gå bortom den första känslan, det spontana svaret.

Caroline: Bra.

Jan: För om det spontana svaret hade gjort skillnad, då hade vi som samhälle inte varit i den här situationen. Det är mer komplext, det finns ingen enkel lösning.

Frågebatteri: hur kan jag sänka mina kostnader?

Jan: Om vi tar några frågor på nästa fråga: hur kan jag sänka mina kostnader?

Caroline: Ska jag bara läsa dem snabbt? Hur kan jag sänka min elförbrukning? Hur kan jag få en billigare matkasse?

Jan: Till exempel Lidl i stället för Ica. Det var någon som skrev på forumet att han har räknat ut att bara genom att handla samma grejer på Lidl i stället för Ica, så låg Lidl typ 10–15 procent billigare. Så han kunde ta bort hela matökningen genom att bara handla i en annan affär. Jag har inte kontrollräknat.

Jan: Hur kan jag sänka räntan? Förhandla bolåneräntan. Det kommer förmodligen för de flesta ha mycket större effekt än väldigt mycket annat. Se till att du har en bra ränterabatt. Få kan tjäna mer pengar per timme än vad timpriset för att förhandla ränta ger.

Caroline: Går det att göra nu, Jan?

Jan: Det är klart det gör.

Caroline: Jag tänker att det är många som vill förhandla om sin ränta, och räntan höjs.

Jan: Det är klart man ska göra det. Du behöver ändå ha en ränterabatt mot listräntan. Vad är din ränterabatt? När pratade du med banken om din ränterabatt senast?

Caroline: Kan jag byta elavtal? Kan jag omförhandla räntan? Det är väl samma.

Jan: Finns det rum jag kan dra ner värmen i? Dags att skjuta på skidresa, semester eller liknande? Om jag byter jobb, minskar jag pendlingskostnader och bränslekostnader? Kan jag samåka med andra? Klarar jag mig utan hemstädning?

Jan: Där finns massor av de här frågorna. Det är följdfrågor till "hur kan jag sänka kostnaden?", som är en följdfråga till "hur kan jag ta mig igenom den här stormen med bibehållen sparkvot?". Jag gillar det, för det blir som en lök man skalar. Jag börjar på översta nivån: hur kan jag ta mig igenom stormen med bibehållen sparkvot? Sen: hur kan jag öka inkomsten och sänka mina kostnader? När jag är i frågan "hur kan jag sänka mina kostnader?", då har jag de här grejerna att gå igenom. Jag vill gärna att ni ska se den röda tråden i det.

Frågebatteri: effektivisera tillgångar och skulder

Jan: Nästa vd-fråga är: hur kan jag effektivisera bland tillgångar och skulder? Kan jag till exempel effektivisera likviditeten? Kan jag styra om så att jag har större kontroll? I stället för att pengarna går till banken till följd av amorteringskravet, kan jag använda dem så att de går till bufferten? Det är en effektivisering.

Jan: Kan jag styra om månadssparandet? Är det lämpligt att styra om månadssparandet?

Caroline: Vad betyder det att styra om månadssparandet?

Jan: Till exempel, i stället för att säga att jag inte kommer klara att öka mina inkomster och sänka mina kostnader, utan jag kommer behöva använda en del av min buffert, ja, då kanske jag inte ska månadsspara i en aktiefond eller fondrobot de här månaderna, utan jag kanske ska styra om det till att öka buffertkontot så att jag har marginal. Ska jag ombalansera mellan tillgångarna, till exempel flytta från mellanriskhinken till bufferthinken? Ska jag sälja av lite på fondroboten för att öka bufferten?

Jan: Det är effektivisering. Det har inte sänkt mina kostnader eller ökat mina inkomster. Det är bara att jag förflyttar vikten i båten från ett ställe till ett annat, så att balansen i båten blir bättre.

Caroline: Men mellanriskhinken, det är en referens till...

Jan: Fyra-hinkar-principen, som vi kommer prata om. Jag tror det är avsnitt 190.

Ska jag öka min skuldsättning?

Jan: En fråga som jag tror många kommer haja till på: ska jag öka min skuldsättning?

Caroline: Vadå öka din skuldsättning?

Jan: Det kan vara att man inte har så stor skuldsättning redan. Och vad ska man göra med en ökad skuldsättning? Nu är det här inte en rekommendation, det är snarare en avrådan, men det är en möjlighet. Svenska börsen är idag minus 25 procent sedan första januari. Det är rea. Är det inte värt att långsiktigt, det här är ju ett sådant tillfälle, om man har en låg belåningsgrad, faktiskt öka belåningsgraden, öka skuldsättningen för att köpa aktier nu när de är billiga? Långsiktigt kommer det göra en bättre affär.

Jan: Men där är de flesta inte emotionellt. Inte ens vi. Jag kan prata om det här, men känns det naturligt att köpa just nu? Nej, för nu vill man förbereda sig, man har inte tid att titta på horisonten.

Caroline: Fylla ladan.

Jan: Man har inte tid att titta på horisonten. Då kan man hamna i situationen att man gör något som känns bra på kort sikt, men på lång sikt är dåligt eller ooptimalt. Lite det här kissa-i-sängen-scenariot. Känns varmt och skönt i början och lite äckligt över tid.

Jan: Så glöm inte, nu när allt fokus är på den vanliga ekonomin, tuffa tider, glöm inte bort de långsiktiga målen. Det är lite i backarna man rycker. Det kan vara ett sätt att vara aggressiv när andra är rädda. Om folk någon gång har varit rädda, så är det nu. Det är bara att kolla rubrikerna: "Så klarar du chocktober." Man måste ändå ge Expressen eller Aftonbladet cred för chocktober. Det är inte bara oktober.

Caroline: Nej.

Att låna till värmepanna och leveranstider på sex månader

Jan: Ska jag utöka min skuldsättning kan vara en sådan fråga. Är det värt att låna för att investera i solpaneler eller värmepanna eller vad det nu kan vara? Om jag har den här direktverkande elen, då kan det vara lämpligt att byta värmepanna. Men kom ihåg, folk säger, också i tv: byt till värmepanna. Vi tog in en offert på det. Du får inte ens en leveranstid från Nibe idag, du får ett könummer. Räkna sex månader minst.

Jan: Så det är saker man kan göra i sin balansräkning. Om man tittar på hur man kan effektivisera de resurser vi har, kan det vara: bor vi i rätt boende? Den diskussionen du och jag har haft, är hus det som är rätt för oss? Det är inte till följd av att elen är dyr, utan det har varit en konversation vi haft ett tag. Samma sak: är mitt uppvärmningssystem rätt för vårt hus och vår förbrukning? Har jag rätt elavtal i förhållande till min förbrukning?

Caroline: Jag tänkte bara på det, är mitt nuvarande uppvärmningssystem rätt eller mest effektivt? Du har ägnat rätt mycket tid åt att ta reda på den frågan.

Jan: Exakt. Det är precis som du säger, man måste hänga kvar och undersöka. Det kommer ta tid, och du kommer inte kunna allt. Jag hade inte fattat vårt uppvärmningssystem förrän jag fick hjälp i forumet. Jag hade inte fattat hur en värmepump funkar.

Caroline: Du är ändå ingenjör.

Jan: Ja, men jag hade inte intresserat mig för frågan.

Caroline: Nej, men vi har ju intresserat oss lite. Du har haft sådana här VVS:are här de andra åren. De har varit här och tittat och försökt serva den, och du har frågat och sånt.

Varför hantverkaren bara ser sin egen lösning

Jan: Och jag ska inte skämta om att gå in på det, men jag har inte så mycket respekt för hantverkare i den frågan. Eller, så ska jag inte säga, hantverkare kan sin grej. Problemet är att frågar du en hantverkare om en ny värmepump, så får du en offert på en värmepump. Men du får ingen beräkning på hur den gamla i förhållande till den nya står sig, vad avkastningen är, vad återbetalningstiden är, om det är en rimlig återbetalningstid.

Jan: Och om de gör det, vissa gör det, då har de något standardiserat program som inte tittar på exakt ditt förbrukningsmönster. De jämför definitivt inte värmepumpen mot en tilläggsisolering, de jämför inte en tilläggsisolering mot solpaneler, och de jämför inte solpaneler mot ett annat system, som fjärrvärme.

Caroline: Så det blev isolerat?

Jan: Det blev väldigt isolerat. Det har vi pratat om på en "fika tillsammans"-träff, jag och Ola Morin, en i communityn, som var så här: nu borde det finnas en fantastisk affärsidé för någon. Man säger: vet du vad, här är en budget på 500 000, hur maxar jag effekten med energieffektivisering med de här 500 000? Och får hjälp med det. Det finns ingen som tar den helheten.

15 000 rader elförbrukning och Martin Jonssons grafer

Jan: Vi har en hel tråd på forumet om vår egen resa, som är ganska fantastisk. Vi har ett hus som förbrukar 36 000 kilowattimmar, typ dubbelt så mycket som ett vanligt småhus. Och till slut förbarmade sig Martin Jonsson över mig. Han sa: skicka över din elförbrukning. Eftersom vi har haft timavtal sedan 2016 skickade jag över 15 000 rader elförbrukning. Sen fick jag tillbaka typ 21 grafer på vårt hus.

Jan: Han sa: titta här, här gick strömmen, och här vaknade ni förmodligen på morgonen av att det var kallt. Caroline kom. Jag bara garvade, för jag tror vi båda minns den morgonen. Det var kallt i huset. Sen kunde han säga: titta här, 2021 i september, då köpte ni elbil, eller hur? Här var ni nog på semester. Han kunde se sjukt mycket i vårt förbrukningsmönster.

Jan: Sen kunde han säga: titta här, ni har kört er värmepump idiotiskt. Det finns jättemycket ni kan göra med er värmepump. Vi har kört spetsvärme, alltså elpatron, ganska mycket, och det har förbrukat massor av energi. Då sa han: kör på värmekurva. Jag var så här: vad fan är en värmekurva? Sen sa han: framledningstemperatur. Jag: vad är framledningstemperatur? Sen sa han: vet du vad en värmepump gör? Vet du vad COP är? Jag bara: nej, jag vet inte vad COP är. Man får inte ha så mycket prestige.

Så funkar en värmepump jämfört med fjärrvärme

Jan: När jag fattar, så var det: okej, en värmepump jämfört med fjärrvärme. Alla på vår gata har fjärrvärme. Det såg du när E.ON-killarna var här. Vi har känt oss som idioten på gatan. Vi har haft värmepump, och då var fjärrvärmen avsågad.

Jan: En värmepump, då förädlar den, tänkte jag, jag sa fel i förra avsnittet, att om du stoppar in en kilowattimme energi, så får du ut mer kilowattimme värme. Då var det Axar, en användare på forumet, som var så här: Jan, för helvete, den förädlar inte energi. Vad en värmepump gör är att den flyttar värme från ett ställe till ett annat ställe. Och COP är ett mått på hur duktig din värmepump är på att flytta värme från ett ställe till ett annat med hjälp av energi.

Jan: Du stoppar in en kilowattimme i din värmepump, och då kan den flytta fem kilowattimmar värme från utsidan, från temperaturen på utsidan, in till varmvattnet som värmer upp dina element. Så en värmepump är så här: du stoppar in en kilowattimme el, du kan få ut tre kilowattimmar värme. Fjärrvärme, å andra sidan: en kilowattimme fjärrvärme är en kilowattimme värme.

Jan: När folk jämför, så trodde jag: ja, men det blir väl skitbra, vi bara byter till fjärrvärme, för det är mycket billigare, det kostar ju en krona kilowattimmen, el kommer kosta 3,50 kronor kilowattimmen, eller 5,50. Men då var det så här: fast då kan du inte ta att värmepumpen tar 20 000 kilowattimmar och sen köper du in 20 000 kilowattimmar fjärrvärme. De är inte lika, för din värmepump har förädlat det tre gånger.

Caroline: Förädlat, ja.

Jan: Så då är det 60 000 kilowattimmar fjärrvärme du behöver köpa. Då kan man plötsligt börja räkna på sådana saker. Är det värt att vedelda? När är det lönsamt med fjärrvärme jämfört med en värmepump? Vi konstaterar att har värmepumpen en effekt på 3, då är fjärrvärme billigare först när elen ligger på 3,50–4 kronor kilowattimmen.

Caroline: Kan man ha sin fjärrvärme in till värmepumpen?

Jan: Nej, du kan ha dem parallellt.

Caroline: Så man kan inte ha fjärrvärme?

Jan: Nej, för fjärrvärme är varmt vatten.

Caroline: Okej. Det är spillvattnet, ja.

Jan: Ja, det är spillvatten, det är uppvärmt. Där måste man sen börja kolla på: vad händer med fjärrvärmepriserna? Särskilt, apropå klimat, mycket fjärrvärme är att man bränner saker. De behöver ta hänsyn till sina utsläpp. Men vi ska inte dyka ner i det, det är ett annat avsnitt.

Vad är det egentligen som flyttar värmen?

Caroline: Jag fattar ändå inte riktigt det där med att den flyttar värme och sånt.

Jan: Jag kan kolla på det tillsammans med dig utanför det här avsnittet.

Caroline: Jag tyckte det lät så mystiskt.

Jan: Du har kallt temperatur ute. Och sen har du ett kylmedium eller en gas. Med hjälp av den gasen, att du tillför energi i den, så kommer den ta värme från utsidan och värma upp vattnet som kommer tillbaka.

Caroline: Men det är ingen värme på utsidan på vintern.

Jan: Det är temperaturskillnaden. Det är temperaturskillnaden mellan inne och ute.

Caroline: Vad sa du, att det var någon liten gas där?

Jan: Ja, ett sådant medium. Den kan använda skillnaden. Om luft tillför el till den, så får du en fysikalisk effekt. Jag kan inte förklara det.

Caroline: Det låter jättespännande, men jag fattar inte heller det.

Jan: Du kan läsa på Wikipedia.

Vad ska man mäta och effektivisera?

Jan: Vi hoppar tillbaka. Det är mycket man kan göra kring energieffektivisering. Vi har en tråd, kanske kommer ett separat avsnitt om det. Sen kan man, vi är inne på den här fortfarande, effektivisera andra resurser. Vad kan jag mäta i hushållet som är relevant? Ska jag mäta inkomsterna och utgifterna? Ska jag mäta elförbrukningen? Ska jag mäta elpriset?

Jan: Sen kan man också förbättra likviditeten. Ränteavdrag får man ju ofta i slutet av året, men man kan jämka och få ränteavdraget tidigare. Eller, man får inte ränteavdraget tidigare, du minskar skatteinbetalningen. Det är det man de facto gör. Är det värt att byta bil? Där finns massor av frågor.

Jan: Och den sista: vem kan jag be om hjälp? Vem kan jag kommunicera till? Ska jag ta kontakt med banken redan nu? Vem kan jag göra det här tillsammans med? Där finns superdupermycket man faktiskt kan göra.

De mest inspirerande frågorna och en positiv attityd

Jan: Om vi hoppar tillbaka till de mest inspirerande eller utmanande frågorna. Den här: hur skulle jag kunna lösa hösten med bibehållen sparkvot, som vi har varit inne på? Vad skulle krävas för att jag inte skulle behöva använda bufferten? Vad ger mest effekt, alltså en prioritetsordning, vad ger mest effekt för minst arbetsinsats? Och sen att hålla den positiva attityden: vad är det mest fantastiska med det som sker nu?

Jan: Till exempel, som Martin Jonsson, MPJ, skrev i forumet: en fantastisk grej nu med att ni sänker förbrukningen är att om ni kan visa att ert hus drar 25 000 kilowattimmar per år i stället för 36 000 kilowattimmar, så har ni de facto höjt värdet på huset. Annars kommer någon inte vara sugen att betala lika mycket om det är höga driftskostnader.

Caroline: Vad finns det mer? Har du tänkt ut något annat som är fantastiskt med det?

Jan: Ta Skåne, jag såg en siffra att vi har sänkt elförbrukningen i Skåne med 6 procent. Tyskarna har höjt sina gaslager till 85 procent, som skulle vara gjort första november, det är de klara med redan i september. Det kom en rapport från Energiforsk som sa att om vi sänker elförbrukningen i EU med 5 procent, så kommer vi halvera elpriserna. De förändringar i energieffektivisering vi gör nu kommer man ha nytta av alla år framåt. Det är investeringar. Där är mycket positivt också, det är lätt att bara dras med i det negativa.

Caroline: Jag gillar det du säger.

The truth will set you free

Jan: Right up your alley. Det man kan lägga till är att jag tror att det är så himla viktigt att ha den här positiva attityden. Det som många gånger händer är att oron är förlamande. Innan man har gjort sin brandövning. Och där hittar man sällan någonting. Det är lite som Tony Robbins ibland säger: "The truth will set you free, but first it may piss you off." Det är därför jag tror att det är så viktigt att ha rätt fråga.

Jan: Ett resultat är följden av det du gör och vem du är när du gör det. Jag brukar ibland skämta som vår dotter: man kan gå ut med soporna på två väldigt olika sätt. Man kan gå ut med den där sucken och rulla med ögonen. Eller så kan man säga: absolut, jag gör det direkt. Attityd spelar roll. Det var egentligen det jag ville få med. Att inte bara fokusera på doinget, utan att faktiskt se det som ett spel, en lek, eller en tävling.

Caroline: Det har du ju gjort faktiskt, sett det som en tävling.

Jan: Säg något mer om det. Energieffektiviseringen och...

Caroline: Vad var det jag gjorde? Jag satte igång någonting vid fel tidpunkt. "Men Caroline, jag har faktiskt en tävling här."

Jan: Ja, förlåt.

Caroline: Jag uttryckte din frustration. Och den har jag inte tvekat att slänga på dig, säger jag.

Tävlingen mot sig själv i Tibber-appen

Jan: Rent konkret, i Tibber-appen. Vi använder Tibber, vi har rörligt timavtal. De har de 20 procent mest effektiva hushållen, ett genomsnittligt hushåll, och ditt hushåll. Vi har i 57 månader av 60 alltid varit sämre än ett genomsnittligt hushåll, ganska mycket sämre. Min första tävling var att bli bättre än ett genomsnittligt hushåll. Ett tag tävlade jag med de 20 procent bästa, men det gick inte, vi har inte riktigt förutsättningarna för det. Men det är en tävling, att ligga bättre än ett genomsnittligt hushåll.

Jan: Jag tävlar med att sänka förbrukningen mot förra årets förbrukning. Jag tävlar, om vi tar el specifikt, om att ligga under rörligt månadspris. Om det rörliga priset är 3 kronor, då vill jag ligga under det genom att vi har timprisavtal, vi kan styra förbrukning. Så kan jag få rabatt på den där grejen. Då blir det också roligt. Sen får man ta det med en gräns. Det ska vara vettigt så att man inte fryser inomhus. Men där brukar jag fråga er typ varje dag.

Caroline: Ja, du frågar oss varje dag. Jag har ju sett till att ha på mig kläder.

Jan: Ja.

Caroline: Men det är mysigt faktiskt. Underställ och mysbyxor på. Det är jätteskönt. Jag visste inte att det var så skönt att ha på sig det.

Jan: Du köpte tofflor och sånt.

Happy wife, happy life

Jan: Sen skrev jag så här i forumet, eller jag tänkte att jag skrev "happy wife, happy life".

Caroline: Du tänkte att du skrev det?

Jan: Jag tänkte att jag skrev det, för jag är så här: okej, jag vann spelet och förlorade familjen, det är ingen hit. Men det var "damn you autocorrect". Vet du vad den skrev? I stället för "happy wife, happy life" skrev den "happy wire, happy life". Du vet, jag pratar ju om sladd.

Caroline: Ja, för du är ju sådan att du samlar på sladdar och kablar.

Jan: Älskar mina sladdar, kanske mer än dig. Så till mångas förtjusning i forumet: happy wire, happy life.

De grejer som ger mest effekt

Jan: Om vi översätter till några av de saker jag tror ger mest effekt, så svarar vi på några av de där frågorna. Nu har vi gått från högsta nivån, hur kan jag klara stormen med bibehållen sparkvot, till vd-metoden, hur kan jag öka inkomster och sänka kostnader, till vad gör mest skillnad.

Jan: Omförhandla bolåneräntan, har vi varit inne på. Det gäller oavsett om du bor i bostadsrätt eller hus. Bor du i en bostadsrätt, tips från Lennart Goethe, på Spirecta-brandövningen. Han bor i en bostadsrätt och har varit ganska engagerad i det. Han säger: gå till styrelsen och be om en prognos över de förändrade kostnaderna. Hur kommer föreningens ekonomi påverkas av högre uppvärmningskostnader, högre energipriser, högre ränta? Hur kommer det påverka avgiften?

Jan: Skippa det där, du vet, i Stockholm har det blivit en grej: "vi har inte höjt avgiften på fem år". Och så kan det vara eftersatt underhåll, och nu är ju allt annat dyrare. Blir avgiften dyrare, så kommer värdet på din bostadsrätt sjunka utöver det som redan sjunker för att marknaden sjunker som helhet.

Stormen träffar alla i olika steg

Jan: Det är där jag menar att folk ibland tänker: det här med energi, uppvärmning, värmepump, det är bara relevant för de som bor i hus. Grejen är att den här stormen träffar alla, det är bara att den gör det i olika steg. Husägare med rörligt träffades först. Husägare med bundet träffas senare. Bostadsrättsägare träffas inte först, men de träffas indirekt via föreningen. De som bor i hyresrätt träffas indirekt vid nästa års förhandling mellan hyresgästföreningen och fastighetsägarna.

Jan: Vi har kompisar med fastigheter som säger: för vissa industrilokaler, där hyran indexeras med inflationen, kommer de få 8–10 procent hyreshöjning. I hyresrätter kommer det förmodligen bli ett par procent. Men kompisar har också sagt: även om vi höjer hyran med 8 procent, så får inte vi täckning för de kostnader vi har. Så det kommer drabba alla. Det är bara att grattis, bor du i hyresrätt, du har lite längre tid innan det drabbar dig, du har mer tid att förbereda dig. Har du haft bunden ränta och bundet elavtal, grattis, det kommer drabba dig när det bundna avtalet går ut. Då blir det ungefär som att du har haft en buffert.

Jan: Men du kan inte ignorera den här stormen. Det är bara att du är i ett område där det fortfarande är lugnt. Grattis till det, vissa av oss är i stormen redan.

Den här stormen träffar alla. Det är bara att den gör det i olika steg.

Engagera dig, var inte en asshole

Jan: I en bostadsrätt: be om en prognos, engagera dig, hjälp till, var inte en asshole. Att gå till styrelsen och säga "nu ska ni göra det här och leverera till mig".

Caroline: Precis, jag tänkte också att man kan engagera sig.

Jan: Engagera dig, det kommer göra skillnad. Det gäller exakt samma vd-metod för föreningen. Hur kan föreningen öka inkomster? Hur kan de sänka kostnaderna? Hur kan de effektivisera tillgångar? Hur kan de effektivisera skulder? Kommunicera blir jätteviktigt. Hur kommunicerar vi energieffektivisering till alla? Vilka saker kan vi göra gemensamt i bostadsrättsföreningen? Det är därför jag älskar vd-metoden, den funkar överallt.

Jan: Bor du i hus, så står slaget vid uppvärmningen, det har vi varit inne på. Det finns mycket att göra i energieffektivisering. Konkret grej: glöm inte bort att börsen är minus 25 procent, det ska man inte ignorera. Du vet, börja spara förra hösten när allt var positivt. Överväg det här med att byta arbete. Jag såg en undersökning, 60 procent av alla som är på ett jobb skulle byta om de bara vågade. Eller 60 procent trivs inte på sitt jobb och hade bytt om de hade vetat att kollegorna är lika trevliga på nästa ställe, att de kan få högre lön. Sätt upp mål, mät kontinuerligt. Det här är konkreta grejer. Det skulle jag säga är de stora grejerna som gör stor skillnad rakt upp och ner.

Fear of using buffert

Jan: Några tankar här? Vi ska avslutningsvis säga något om buffert, och sen ska vi prata om bunden och rörlig ränta och elavtal. Det här är första gången det är viktigt med buffert. Jag tänkte att vi kommer göra ett uppdaterat avsnitt om buffert. Det är faktiskt fyra år sedan vi gjorde ett avsnitt om buffert, avsnitt 63. Fortfarande aktuellt, men vi kommer uppdatera det. Vi har en diskussionstråd, det finns en länk som heter "Fear of using buffert".

Caroline: Och den är real.

Jan: Ja. Många av oss är så här: bufferten ska inte användas. Det här är ett tillfälle att använda bufferten.

Caroline: Men så blir man också dumförklarad: "vad har du din buffert till då?"

Jan: Många av oss har emotionellt bakat in att den inte ska användas. Fear of using buffert, it's a real thing. Men det viktiga här är att bufferten köper dig bara tid. Den löser ingenting. Den löser inte det underliggande problemet, och det tror jag att många har missat. Samma sak om du tar ett banklån i stället, för att du inte har haft någon buffert, för att du lånar på huset. Det löser problemet här och nu, men det löser inte problemet långsiktigt.

Jan: Det enda är att bufferten köper dig tid. Bufferten, det är bankkonto med insättningsgaranti och ränta. Anledningen till att bufferten inte löser något är att den är ändlig. Förr eller senare tar den slut. Därav den här frågan: bibehållen sparkvot, bibehållet eget kapital.

Jan: Jag vet inte om det är något mer man ska säga kring buffert. Det finns massor, hur mycket man ska ha i buffert, men det är ett annat avsnitt, det buffertavsnittet. Jag skulle säga, tyvärr, bor du i hus så är det någonstans mellan 50 000 och 100 000. Det är inte orimligt, vilket Varbergs Energi gick ut med, så det är inte out of touch with reality. För många kommer inte 50 000 räcka. Bor du i bostadsrätt blir det mindre, men man behöver ta höjd.

Bunden eller rörlig ränta?

Jan: Bra, om vi tar de sista två frågorna, för det här är så vanligt, jag har fått hur många frågor som helst på det. Bunden eller rörlig ränta? Jag skulle säga, även om jag har suttit med den här i en månad och vi har sjukt många diskussioner på forumet, att där är inte riktigt konsensus.

Caroline: Men är inte det här samma sak som att kan man tajma marknaden? Är inte det i samma härad, den frågan om man ska ha bunden eller rörlig?

Jan: Jo, men man måste omformulera frågan. Det beror på vad det är man vill optimera på. Vill man optimera på pengar bara, jag vill betala så lite ränta som möjligt, så har historiskt sett den rörliga räntan alltid varit billigast. Bunden ränta har gett en trygghet, en försäkring. Sen kommer den emotionella aspekten, att många av oss känner ånger när vi har tagit fel beslut.

Jan: Många tyckte: fy fan vad bra vi var de senaste fem, tio åren när vi hade rörlig ränta, vi tjänade på det. Och nu när den rörliga räntan, det var bara att kolla på Aktuellt igår kväll, så var det "ja, man skulle ju ha bundit". Det är som att man aldrig vinner.

Caroline: Jag orkar inte, för känslomässigt blir det för jobbigt för mig. Jag orkar inte engagera mig i vilket beslut som var rätt eller fel. Man tog ett beslut, basta.

Jan: Ja, men där är inte de flesta.

Caroline: Nej, jag förstår det.

Ångra inte beslutet baserat på utfallet

Jan: Då är vi tillbaka på det där att man ångrar beslutet baserat på utfallet. Det är få av oss som tänker det rationella sättet: jag har haft rörlig ränta i tio år, det har jag tjänat 400 000 på, nu förlorar jag 50 000 i den här perioden. Men det betyder att på en tioårsperiod är jag fortfarande 350 000 plus. Vi ser inte det, utan vi ser att jag är 50 000 back. Där måste man titta på det ur ett helhetsperspektiv.

Caroline: Jag gillar det du säger, Jan, att vi inte ska bete oss som djur i varje givet ögonblick. Vi ska vara lite mer eftertänksamma som människor.

Jan: Precis. Det är det som är skillnaden på människa och djur, vi kan välja vår reaktion. Vi kan ha det där observationsglappet som jag pratar så mycket om i RikaTillsammans-communityn. Att stanna upp och bara: hmm, nu kände jag det här. Det är så sjukt svårt, men man kan öva på det. Återigen, ett annat avsnitt. Jag har pratat med Moa Diseborn om det här i ett avsnitt.

Jan: Det handlar om hur mycket ånger jag känner om jag har tagit det här felaktiga beslutet. Man besöker det här ångerns tempel. Det är inget konstigt. Men, som jag skrev i min slide: de flesta angriper problemet med känsla. Och det blir problematiskt. Nu hör man ju alla: ja, jag har minsann bundit. Du hör inte den som... Jag pratar med en räntehandlare, professionell räntehandlare som har jobbat med räntor och ränteanalyser. Han sa: vet du vad, Jan, det här har jag inte sagt till någon. 2010 band jag räntan på 4 procent, och det tyckte jag då var en fantastisk affär. Vi vet ju alla hur räntan var mellan 2010 och 2020.

Caroline: Det är väldigt prestigelöst sagt.

Att äga sitt beslut

Jan: De flesta känner: åh, nu får jag skämmas, vilken idiot. Och tänk att vara räntehandlare också. Jag gillar det, att stå för det.

Caroline: Ingen skam med det.

Jan: Det som stör mig är att många säger "jag hade bundit", och det låter som att de tagit ett så jävla bra beslut. När jag skrapar på ytan...

Caroline: Man hade lite tur.

Jan: Precis, när jag skrapar på ytan märker jag att beslutsprocessen bara har varit tur. Då kommer följdfrågan: okej, så hur kommer du agera när det bundna avtalet går ut i december och räntan är 5 procent? Kommer du binda då också, eller kommer du ta rörligt? Hur ser processen ut? Då vill man gärna låta lite smart, men det har inte varit så mycket smarthet inblandat.

Jan: Det här har skvalpat som fan för mig, för jag hatar när man ska ta beslut som påverkas av tur. Jag vill ha en bra process, och sen kan jag ha rätt att få ett fördelaktigt eller negativt utfall. Det bästa sättet att helt förändra frågan, bundet eller rörligt, till något annat, det kommer från Nestor. Återigen, forumet är magiskt. Nestor har jobbat på bank i 40 år, han är före detta bankman, nu är han typ 70, och han slutar på forumet med jämna mellanrum men kommer tillbaka ibland, vilket vi uppskattar. Han är så här: ni är ungdomar, nu ska ni få lite livserfarenhet. Och han gör det på ett så fint sätt.

Caroline: Han kommer från kärlek.

Riskperspektivet på bunden ränta

Jan: Han skriver: det handlar om att ta en riskkalkyl, man måste komma från ett riskperspektiv. Han skrev uttryckligen, jag ska läsa vad han skriver: "Köper man en bostad finns i princip två utgifter, driftskostnader och räntor. Köper man en bostadsrätt tillkommer årsavgiften till föreningen. Utgår man från bankens kvar-att-leva-på-kalkyl finns variablerna. Hur mycket tål privatekonomin om utgifterna stiger?" Det är kärnfrågan för alla som inte har obegränsat med pengar. Man behöver angripa det här ur ett riskperspektiv.

Caroline: Men jag fattar ändå inte riktigt. Vad är risken?

Jan: Som ett exempel: okej, jag hade räntekostnader på 10 000 kronor när räntan var på 1 procent. Om räntan skulle halveras, alltså sjunka med 50 procent, då är det 5 000 kronor per år i ränta. Kommer 5 000 kronor per år göra någon skillnad i min ekonomi? Inte så stor. Uppsidan är begränsad. Om räntan ökar till 4 procent, då går jag från 10 000 till 40 000. Nedsidan är mycket, mycket större. Om jag inte kan hantera nedsidan på 40 000 i ränta, då behöver jag kapa nedsidan. Och då kapar jag nedsidan i form av bunden ränta. För då vet jag vad jag kommer att betala.

Jan: Så man tittar på uppsidan i förhållande till nedsidan. Han säger också: det man märker att folk inte tänker igenom ordentligt är att man har alldeles för korta bindningsperioder. Om man kommer fram till att jag klarar inte 20 000, ja, då ska du binda så lång tid som möjligt, i fem år eller tio år. Men de flesta binder bara på ett år, två år eller max tre år. Så titta på det ur ett riskperspektiv. Konstaterar du att du inte kan bära nedsidan, då måste du binda, och om du binder, bind på lång tid.

Utgå från en riskkalkyl, utgå inte från en tro om räntebanan.

Ingen vet vart räntan tar vägen

Jan: Om man ska ge några pointers i den här frågan: utgå från riskkalkyl, utgå inte från en tro om räntebanan, för det är det de flesta gör. Den vanligaste frågan jag får är: vad tror du om räntan, när vänder räntorna? Jag säger: ingen aning. Inte ens Ingves, som är chef och bestämmer hur räntan ska gå, vet hur räntan ska gå. Det är bara att kolla på det här som kallas Riksigelkotten, hur de har haft fel.

Caroline: Jag vet inte vad det är, men vi behöver inte ta det nu.

Jan: Det är så här, räntebana. De har gjort förutsägelser om hur räntan kommer gå, och grafen ser ut som en igelkott.

Caroline: Okej.

Jan: Om du ska binda, överväg långa tidsperioder. Om du binder, var medveten om att räntan kan gå ner, och du behöver äga det här beslutet, att du har bundit det, precis som den här räntehandlaren. Om du binder, se till villkoren för att lösa lånet i förtid. Till exempel, om du är företagare och tar utdelning, då kan du använda utdelningen för att amortera, men har du bundit räntan så kan du inte amortera. Där är en flexibilitet i det.

Jan: Rörligt lär vara lönsamt över längre tidsperioder, även i framtiden. Det ger dig flexibilitet, men då får du vara med på att under vissa perioder är bundet bättre.

Caroline: Du pratade också om att man kunde reframa hela grejen med rörligt eller bundet, med hur det känns för en. Det är väl kanske samma sak?

Äg beslutet, oavsett känsla

Jan: Det är det här jag menar med att äga, det känslomässiga.

Caroline: Okej.

Jan: Du måste äga det. Oavsett vilket beslut du tar måste du äga det. Ångrar du dig, gå tillbaka och skriv ner: så här resonerade jag, det här var resonemanget utifrån det jag visste här och nu. Så kan man gå tillbaka. Och det är inte bara resonemanget, utan också hur det känns.

Caroline: Ja.

Jan: För det är lika mycket värt. I styrelser har man en beslutslogg, man loggar beslut. Jag tror att det här just nu, det kan hända att vi förändrar det, men just nu är det här det bästa sättet vi har kommit på att tänka i forumet kring ränta. Jag tycker det är bättre än att tro om räntan, för det är omöjligt, särskilt när det går så fort som det har gjort nu.

Bundet eller rörligt elavtal?

Jan: Sista frågan vi ska ta: bundet eller rörligt elavtal? Det är lite liknande. Bundet, det är att du får ett fast pris för din förbrukning under en hel period. Sen finns det flera rörliga grejer. Det finns rörligt månadspris, där man får ett genomsnittligt volymvägt månadspris för el. Hela kollektivet, man tittar på när de använder sin el och räknar ut genomsnittet för att köpa el till hela kollektivet. Använder du rörligt månadspris så får du något högre än det som kallas spotpris, eftersom elbolaget måste köpa in mer el klockan åtta på morgonen när folk käkar frukost och sex på kvällen när de lagar mat.

Jan: Sen har du rörligt timpris. Det är att du betalar utifrån verkligt pris per timme över dygnet. Du betalar för elpriset när du själv använder det. Och sen kan du ha en mix, en kombination av ovan, och sen finns det massa övriga grejer, anvisat avtal och sånt. Jag tror att valet för de flesta står mellan bundet, rörligt månad eller rörligt tim.

Jan: Bundet elavtal, det här kommer från Martin Jonsson, Skuggstomten, så jag läser lite vad de har skrivit: ett bundet elavtal är bra eftersom det ger en förutsägelse kring hur mycket du kommer betala, givet att du vet vad du har förbrukat historiskt. Problemet just nu är bara att det är jättedyrt. Då är vi tillbaka på det där: klarar jag det, vad är nedsidan jämfört med uppsidan? Men just nu skulle jag säga att det är så mycket osäkerhet att jag tror att de flesta, här är det mer en rekommendation att ha rörligt just nu.

När passar timpris, och när passar det inte?

Jan: Sen kan du ha det rörliga volymvägda elavtalet, alltså månadspriset. Det är om du inte vill binda och du har en stor förbrukning på vardagar, dagtid, och du inte kan styra din förbrukning.

Caroline: Vilket har vi nu? Är det rörligt och rimvägt?

Jan: Nej, vi har rörligt timavtal. Rörligt timavtal är bra om jag kan styra min förbrukning. Jag kan välja när varmvatten värms upp, jag kan välja när vi laddar bilen, när vi kör värmepumpen, när vi tvättar, när vi kör diskmaskin. Om du inte har möjlighet att styra, så är det meningslöst med timpris. Då kommer du förmodligen betala mer, eftersom du inte får det utslaget på samma sätt som med månadspriset.

Jan: En parentes, vi tog upp det i förra avsnittet med Skuggstomten. Han säger att många har bytt till timpris bara när de har köpt elbil, och elbilen är det enda de kan styra. En elbil drar i genomsnitt, om den går 1 500 mil per år, 3 000 kilowattimmar per år. Har du en förbrukning på 20 000 kilowattimmar, så är 3 000 kilowattimmar bara 15 procent. Då kan det vara så att det du sparar på att ladda elbilen när det är billigt, det förlorar du genom att du betalar mer för priset när du använder värme. Så det är inte säkert att bara elbilen räcker som motivering för att ha timpris.

Jan: Kan man styra förbrukningen, vi har många trådar i forumet om man tjänar på rörligt timavtal, ja, om man kan styra, så som vi gör, om man har hemautomatisering, eller man är lite om sig och kring sig och går och ställer om, så kan man tjäna. Hur mycket kan man tjäna? Jag skulle säga någonstans mellan 5 och 30 procent mot spotpriset. Men det kräver ett engagemang, det kräver att du har hemautomatisering, och det kräver att du kollar appen, elpriserna, då och då, eller dagligen. Det går inte av sig självt.

Jan: Så korta svar: om du lever som folk gör mest, då är nog inte timpris det lämpliga. Är du lite om dig och kring dig, så kan du tjäna på det. Men sen behöver man ställa det i relation: hur mycket tjänar jag på det jämfört med att byta jobb? Jämfört med att omförhandla räntan? Jämfört med att effektivisera förbrukning, sänka förbrukning, styra förbrukning? Då är vi tillbaka på frågorna innan. Vad ger mest effekt för arbetsinsatsen?

1 500 kronor på tre månader, men det var roligt

Jan: Jag kan tycka så här: på allt det här jobbet jag gör med att styra, vi har tjänat 1 500 kronor på tre månader. Har det varit värt det? Nej. Men det har varit roligt. Det är en tävling, och jag leder och jag vinner.

Caroline: Mot vem?

Jan: Mot mig själv.

Caroline: Mot dig själv. "Får vi laga mat klockan fyra på natten för att elen är billig då?", har du skrivit.

Jan: Ja.

Caroline: Det är ingen som gör det.

Jan: Nej, exakt. Återigen: vad ger mest effekt? Och det är inte säkert att det man tror ger mest effekt.

Caroline: Snyggt.

Du har bara köpt dig tid

Jan: Det sista jag hade här var så här: har du bundit, grattis, men vad händer sen? Har du bundit ditt elavtal eller bundit räntan, ja, du har köpt dig tid. Du som har haft rörligt, om du har haft buffert, så är det same same. Du har köpt dig tid, din storm kommer inte drabba dig än, den kommer drabba dig framöver. Hur tar du hand om din båt på bästa sätt? Hur kan du utnyttja den här köpta perioden för att lösa problemet långsiktigt?

Jan: Jag tänker, lite beroende på feedback, så ser vi om vi gör ett avsnitt till nästa vecka. Då blir det i så fall energieffektivisering, solpaneler, lite sådant. Men annars skulle jag säga att uppmaningen efter det här avsnittet är: gör något konkret. Läs artikeln, för nu har vi bara gått igenom det översiktligt, där står så mycket mer. Välj en eller två frågor. Skriv upp den här frågan.

Caroline: Ja, för det är som du säger, det är så mycket där. Bra att du säger att man ska välja en eller två frågor.

Gör något tillsammans

Jan: Välj en eller två. Du kan inte göra allt, det går inte att göra allt. Jag ska säga så här: välj en fråga i veckan, de kommande sex veckorna. Och sen prioritera. Du kan göra sjukt mycket. Vi har hållit på med det här ett tag. Vi har energieffektiviserat, vi har sparat in jättemycket kostnader, vi har ökat lite våra inkomster. Det är inte kört. Vi kommer överleva den här stormen allihop. This too shall pass.

Jan: Och dela med dig, var generös, dela med dig av dina tips. Be om hjälp om du har fastnat. Det här är verkligen någonting att göra tillsammans. Och inte minst, börja göra, tillsammans, för effekt både för miljön och följdeffekter för Ukrainakriget och massa annat. Så det här är kanske ett av våra mer viktiga avsnitt det här året.

Caroline: Snyggt.

Jan: Jag ser jättemycket fram emot kommentarer. Jag vill säga tack till dig i RikaTillsammans-communityn som har gjort det här avsnittet möjligt. Tack till alla er som har bidragit: Martin Jonsson, Skuggstomten, JFB. Det hade inte varit möjligt utan er. Så tack så mycket.