Om pension, vanliga misstag och risknedtrappning

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Ett vanligt pensionsmisstag som kostar hundratusentals kronor
2. Därför är ämnet relevant för alla
3. Varför Lysa ger sig in i pensionsområdet
4. En miljon kronor mer i pension
5. Spelplanen: så hänger pensionen ihop
6. Lika stora delar, inte en bred bas
7. En liten del av tjänstepensionen
8. Grundproblemet: arbetsgivaren valde åt dig
9. Så fungerar kontrollen på hemsidan
10. Flytträtten: ett stort problem i Sverige
11. En fråga politiken är överens om
12. Postrummet och frimärksfrågan
13. Lagstiftningen rör sig, men långsamt
14. "Det är som att ens pension inte tillhör en"
15. Andra problemet: pensionen är felplacerad
16. Risken står för 80 procent av resultatet
17. När man blir äldre: det omvända problemet
18. 50 procent räntor vid 25 är jättedåligt
19. Kollektivet och de ungas riskförmåga
20. AP7 SÅFA gör det bra
21. Lysas individuella risknedtrappning
22. Vad finns det för bra alternativ?
23. Tre faser: tillväxt, omfördelning, utbetalning
24. Matematiken bakom omfördelningen
25. Sequence of returns risk och V-formen
26. Utbetalningsfasen och 100 procent indexfonder
27. Livsvarig utbetalning eller uttag på fem år?
28. FIRE och ekonomisk frihet
29. Återbetalningsskyddet: en cliffhanger
30. När livet ändras och valet inte hänger med
31. Gör valet synligt
32. Hur stor är arbetsinsatsen?
33. Höga avgifter i entrélösningarna
34. Avgifterna hos Lysa: 0,35 plus 0,2 för försäkringen
35. Konsten att räkna ihop alla avgifter
36. Vem kan flytta sin tjänstepension till Lysa?
37. Vad är viktigt för Lysa?
38. Aktiv pension kan inte flyttas
39. "Blir det inte läskigt att ha allt hos er?"
40. Glide path och varför man läser amerikansk forskning
41. Det amerikanska pensionssystemet
42. Tesla, Fingerprint och svårigheten att jämföra med USA
43. Vanguard, research briefs och avslutning

Ett vanligt pensionsmisstag som kostar hundratusentals kronor

Jan: Välkommen till RikaTillsammans och dagens avsnitt, som är reklam för Lysa. Vi pratar om pension och framför allt ett jättevanligt misstag inom pensionssparande som kan kosta hundratusentals kronor i lägre pension, faktiskt nästan helt i onödan.

I dagens avsnitt kommer vi att prata om att ta rätt risk genom livet. Vi kommer att prata om risknedtrappning, eller det som på engelska brukar kallas för glide path. Det är ett sånt ämne som man tyvärr inte pratar så himla ofta om, och som skiljer sig jättemycket mellan olika pensionsaktörer.

Om vi tar en kort repetition kring just pension, så brukar vi säga att det viktigaste att veta är att man ska ha en så hög livsinkomst som möjligt. Det sätts av ungefär 20 procent, det är ungefär 17–18 procent som sätts av till den statliga pensionen, alltså inkomstpensionen och premiepensionen. Det näst viktigaste är att man har en tjänstepension hos sin arbetsgivare, det vill säga att arbetsgivaren sätter av 4–6 procent av din lön. Det är den här delen som vi kommer att fokusera på i dagens avsnitt: hur placeras den? Och det tredje viktigaste är att veta att när man går i pension spelar stor roll. Om man går ett år tidigare eller ett år senare spelar jättestor roll till följd av ränta-på-ränta-effekten och liknande. Och sen pratar vi naturligtvis också om vikten av låga avgifter, att investera brett, billigt, globalt, passivt och automatiskt.

Därför är ämnet relevant för alla

Jan: Min förhoppning med det här avsnittet, även om det berör en ganska liten del av befolkningen som kan använda just Lysa för att ta hand om pensionen, är att detta är intressant för alla. Jag själv blev chockad, till exempel när JFB i communityn gjorde den här sammanställningen över hur mycket aktier och räntor olika aktörer har i de här entrélösningarna. Till och med aktörer som många av oss gillar, som Avanza och Nordnet, har entrélösningar som inte är superoptimala. Eller snarare, jag ska inte säga superoptimala. De ska passa alla, och genom att de passar alla så passar de typ ingen.

Och det är väl lite det som Lysa vill prata om och berätta: okej, nu håller man på att lansera en pensionslösning där man kan ha en individuell anpassning av sin risknivå, både om man vill gå i pension tidigare eller senare. Så jag upplever att det här avsnittet är ganska allmänbildande och därmed relevant för alla.

Jag ska inte prata så himla mycket mer, utan jag släpper in Patrik, som är grundare till Lysa och VD. Han delar med sig av den här historien, bland annat hur han inte fick flytta sin egen pension. Har du någon fråga eller fundering efteråt, skriv det gärna i kommentarerna, så ser vi det här avsnittet som en början på diskussionen om glide path och riskavtrappning genom livet. Så här kommer Patrik och Caroline.

Varmt välkommen till RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här podden heter Caroline och Jan Bolmeson.

Varför Lysa ger sig in i pensionsområdet

Jan: Varmt välkommen Patrik Adamsson. Du är ju medgrundare till Lysa, VD, har en lång bakgrund inom finansbranschen, allt från Merrill Lynch till Nordstjernan, examen från Handelshögskolan. Välkommen!

Patrik: Tack så mycket, jätteroligt att vara här.

Jan: Jag tänker att vi ska prata om en grej som ni precis har lanserat, eller smyglanserar, och det är en pensionstjänst, att man ska kunna ha sin pension hos er. Jag fattar ju på ett sätt att det här är en jättestor grej. Det är inte bara så att man sitter hemma och tänker: ja, vad ska vi mer skapa för tjänst? Ja, vi tar pension. För den som inte vet, så måste man vara ett försäkringsbolag för att lansera pension i Sverige. Man måste uppfylla jättemycket regulatoriska krav från Finansinspektionen och hundra grejer till. Så då blir jag nyfiken: varför har ni gett er in i det här pensionsområdet?

Patrik: Det är en jättestor grej för oss. Det korta svaret är att vi existerar för att göra det lätt att spara rätt. Och på pension är det inte lätt att göra rätt. När vi frågar våra kunder är det fler än två tredjedelar som tycker det är svårt att investera sin pension idag. Och det var mer än 80 procent som tyckte att det var väldigt krångligt att se vad de betalade i avgifter. Jag tycker att pensionsbranschen i Sverige kan bli mycket bättre, och det vill vi vara med och påverka i rätt riktning.

En miljon kronor mer i pension

Jan: Varför är det här viktigt? Det brukar jag alltid fråga. Jag var inne på hemsidan, och där har ni lagt en pensionsgrej. Ni har en räknare. Och så var det: hur många år kvar till pension har du? Jag ställde ju såklart in på mig själv, jag är 43 år, 25 år kvar till riktåldern på 68, och så stod det 1,1 miljoner mer. Och det här är premiepension?

Patrik: Nej, det här är tjänstepension. Vi pratar bara tjänstepension.

Jan: Okej, sorry.

Patrik: Ja, nej, det är jättebra att du säger det.

Jan: Och för dig Caroline som är 47, 21 år kvar, då var det 736 000 kronor. Och jag tänker att det är mycket pengar.

Caroline: Det är jättemycket pengar, och det är svårt att tänka kring pensionen. Det är lite krångligt. Det finns lite olika typer av pension. Det finns den som är statlig, och sen finns det den man kan få från sin arbetsgivare. Det är rörigt, tycker jag man kan säga.

Patrik: Vi har spenderat jättemycket tid på att sätta oss in i vilka olika lösningar det finns och hur de fungerar. Och det är allt annat än enkelt. Men det finns få beslut man kan fatta idag på rätt kort tid och få så stor effekt på sitt framtida liv. För när man väl har gått i pension, det man har i pensionssparandet, det blir ju din inkomst. Det är det du får ut varje månad som ersätter din lön.

Caroline: Men det är jobbigt att tänka på, det är den här ränta-på-ränta-effekten, det man gör nu får stor effekt i framtiden.

Patrik: Det finns ett stort behov av förenkling, så att man förstår sin pension.

Spelplanen: så hänger pensionen ihop

Jan: Hur har ni kommit fram till att det för mig och Caroline är typ en miljon mer?

Patrik: Det som är viktigt där, det är den här ränta-på-ränta-effekten. Att man ligger investerad med rätt risk, och att man ligger investerad med låga avgifter i slutändan. Det gör jättestor skillnad över tid, om man jämför med hur avgifterna ser ut för många tjänstepensioner idag, som är höga. Och om man ser vad man investerat i, där alldeles för många i Sverige, enligt mig, har för mycket räntor i sitt pensionssparande.

Jan: Kan du inte säga någonting mer? Jag tror till och med jag, som upplever mig själv ganska insatt i hur systemet funkar i Sverige, har svårt att sätta mig in i problematiken, för det är så många olika områden. Så kan du inte presentera spelbordet? Hur ser spelplanen ut?

Patrik: Om vi tittar på pensioner i stort, så har ni kanske sett det orangea kuvertet, den här pyramiden. Jag tycker den pyramiden är rätt bra. I basen av pyramiden har vi den statliga inkomstpensionen. Det är i princip att vi som arbetar idag betalar skatt och sociala avgifter, och det går till dagens pensionärer. Det är grunden. Sen däröver kan man också få pension av sin arbetsgivare, en tjänstepension. Där finns det två olika delar, kan man säga. Den ena delen är om du har en kollektivavtalad pension. Då är det arbetsmarknadens parter som har satt upp ett system för hur pensionsavsättningar ska gå till och var de får hamna. Och så finns det också en individuell tjänstepension, som är något som din arbetsgivare i så fall har upphandlat, en plan man har satt, men det är inte inom ramen för kollektivavtal.

Jan: Och det kan göra rätt stor skillnad, den statliga inkomstpensionen, där också PPM blir mer av en del. Premiepensionen.

Patrik: Precis. Den ser till att man kan ha ett bra grundliv när man har pensionerat sig, är tanken. Vi får hoppas att framtida generationer kommer att betala in pengar så att vi själva, när vi har gått i pension, får en bra pension av staten. Men den delen som är över där är väldigt viktig. Och det är något som väldigt många har i Sverige också. Det är den man får av sin arbetsgivare.

Jan: Där kan jag bara också säga att till exempel premiepensionen är så kallad fonderad, och tjänstepensionen också fonderad. Så de pengarna finns ju på ett konto. Medan, som du säger, den statliga inkomstpensionen är typ en skuldsedel som vi har på staten.

Patrik: Det är basen. Ja, precis.

Lika stora delar, inte en bred bas

Caroline: Det är svårt att säga basen. Det är en del av pusselbitarna.

Jan: Ja, ja. Gud, ja. Fast när man pratar med Pensionsmyndigheten så säger de att inkomstpension är en del, tjänstepension är en del, premiepension är en del, och sen ditt eget sparande. Men de här delarna är ungefär lika stora, faktiskt. Även om de i pyramiden ser ut så att man får intrycket av att basen är störst. Är du med på det?

Patrik: Ja, det är det.

Caroline: Och sen kan man bli lite orolig då.

Jan: Ja, exakt. Eftersom man inte funderar.

Caroline: Ja, men exakt.

Jan: Och det är ju ett helt annat... Jag är inte så orolig.

Patrik: Det är många som är oroliga. Många är oroliga för att det inte kommer att finnas pension när man går i pension.

Jan: Jag tillhörde det lägret förut, men jag upplever ändå att Sverige har ett av de bästa pensionssystemen som finns i världen. Sen betyder inte det att det inte är komplicerat, och att det inte finns många olika aspekter. Om jag tänker så här, när du har grävt i det här, är du orolig när folk säger: "Åh, jag är orolig för att jag inte kommer att få någon pension när jag är gammal och pensionssystemet kommer att krascha"? Håller du med om den oron?

Patrik: Nej, det gör jag inte. Jag oroar mig kanske inte så mycket generellt sett. Sen ska man se att det finns en trend att den statliga delen av ens lön, alltså det man kan få ut statligt som en del av sin lön, den blir lite mindre och mindre. Men precis som du är inne på, så är ändå det svenska sättet som systemet är uppsatt i grunden inte ett dåligt sätt. Det finns lite trender som är lite negativa för Sverige. Jag tror att vi blir lite sämre och sämre rankade när vi tittar på vårt pensionssystem jämfört med andra länder. Men det är klart att det ändå är ett bra system i grunden, som vi kan vara lite stolta över.

En liten del av tjänstepensionen

Jan: Och då tänker jag så här: det vi kommer att prata om är den biten som heter tjänstepension. Men vi kommer dessutom inte att prata om all tjänstepension, utan om en liten del av den där tjänstepensionen.

Patrik: Sen kan jag säga, som ni var lite inne på tidigare, och det är kanske där pyramiden ger en lite felaktig bild, för tjänstepensionen som man får från sin arbetsgivare, för vissa kan den vara en väldigt stor del. Speciellt ofta för de som har individuell tjänstepension, den tenderar att vara större än den kollektivavtalade delen. Om man tittar på väldigt övergripande siffror, så är ungefär 80–90 procent av alla tjänstepensioner i Sverige kollektivavtalade. Men en mycket större del av summan i kronor och ören är individuella. Det är för att när man kommer upp lite högre i lön, då blir avsättningarna till tjänstepensionen mycket större.

Jan: Det är det vi till exempel har pratat om i löneväxlingsavsnitten. Där det ofta, upp till en lön på 50 000, är mellan 4 och 6 procents avsättning. Och därefter blir det ofta 30 procent.

Patrik: Precis. Och lite för att illustrera hur viktigt det här är. Om man tittar generellt i Sverige och tänker: okej, men hur mycket har jag som jag kan investera i en tjänst som Lysa idag, eller på ett annat sätt? Och hur mycket har jag i min tjänstepension, där jag kan fatta ett val på den individuella tjänstepensionen? Då brukar det vara ungefär sju gånger så mycket pengar som finns i den individuella tjänstepensionen. De siffror jag har sett säger någonstans 5–7 gånger där. Så det är väldigt mycket pengar det rör sig om för många.

Grundproblemet: arbetsgivaren valde åt dig

Patrik: Det är få som har bra koll på hur mycket pengar det är. Det är få som har bra koll på hur det är investerat. Och det är lite grundproblemet kring de här tjänstepensionerna. För i början är det inte du som pensionstagare, kan man säga som kund till bolagen, som har fattat valet om vad den ska vara. Det är din arbetsgivare. Så det är något som bara händer när du arbetar. Ja, men du arbetar, du får det här i lön, du ska betala det här i skatt, det här går iväg till din tjänstepension, och det är arbetsgivaren som har valt det och vilka val du kan fatta inom den. Så det i sig skapar en mer begränsad förståelse, eller engagemang, för att du är begränsad av det ursprungliga valet av vad din arbetsgivare har valt.

Jan: Och det här är en ganska stor debatt som jag tänker att vi ska hoppa till. Men, om vi också kanske dumt nog, 15 minuter in i avsnittet: vem borde lyssna på det här? Vem berörs? Vem borde ta fram anteckningsblocket, penna och hänga med? Och vem är det som: nej, det här kan du lyssna på för att bli mer allmänbildad, det här kan beröra dig i framtiden men det är inte så relevant för dig just nu?

Patrik: Om man har en tjänstepension genom sin arbetsgivare. Nu undantar vi de som är individuella, det vill säga de som inte är inom kollektivavtalen. Men om du har det, och du har en individuell tjänstepension, då kan du ta fram anteckningsblocket. Om du inte vet vad du har, då kan du också gå in på vår hemsida och kontrollera vad du har. I så fall så talar vi om det för dig.

Så fungerar kontrollen på hemsidan

Jan: Kostar det pengar att ni gör den kontrollen? Man måste logga in väl?

Patrik: Man får logga in, och sen kan man välja olika försäkringsbolag. För i Sverige, i tjänstepensionen, finns det försäkringsbolag som tar hand om den. Och då kan man gå igenom och titta på olika tjänster och försäkringsbolag.

Jan: Vad har jag här? Gör jag det, eller gör ni det?

Patrik: Det gör vi. Det du måste göra är att gå in och välja ut försäkringsbolagen.

Jan: Och om man inte vet?

Patrik: Då kan du välja ut många i den listan. Då kommer det att ta lite mer tid för dig att leta igenom. Eller så letar vi igenom åt dig, men du måste ge oss rätten att leta igenom.

Jan: Så ni får typ en informationsfullmakt, och sen gör ni jobbet.

Patrik: Ja, alltså vi, ja.

Jan: Och sen säger ni: du har det här, det här kan du flytta till oss om du vill. Ish.

Patrik: Precis. Vi tittar, det är inte exakt en informationsfullmakt, men vi kan titta på vad du har för någonting.

Flytträtten: ett stort problem i Sverige

Jan: Jo, för där kommer vi in på den här frågan som jag hänvisade till innan, med flytträtt. För det som jag har förstått är ett stort problem, och här verkar ni ändå vara ute och resa, för vi har ju bara haft eget. Men om jag har varit på en tidigare arbetsgivare, så har de haft ett val, och sen har jag slutat där. Då har de slutat att betala in tjänstepension på det stället. Men jag är fortfarande kvar i det val som arbetsgivaren har gjort. Och jag vill ibland kunna flytta det. Men då har det inte gått, antingen för att bolaget inte har släppt det, eller för att den tidigare arbetsgivaren inte har skrivit under. Och det är ju det här som är ett stort problem i Sverige. Och jag vet till och med, vad var det, du kunde inte flytta din egen pension?

Patrik: Nej, det är ett problem. Om vi säger så här, om vi tar ett steg tillbaka, så tror jag verkligen att konkurrens är bra. Och det är bra för alla egentligen. Om man är ett försäkringsbolag och vet att om inte jag gör ett bra jobb här, då finns det en möjlighet för kunden att byta till något annat. Då kommer man att få skärpa sig. Man kanske behöver vässa sina avgifter. Man måste göra ett lite bättre jobb. Om man vet att det finns en sannolikhet att, ja men kunden kan inte flytta oavsett, då tror jag det finns en större risk att man inte vässar sig.

Jan: Helt klart.

Patrik: Och tyvärr är det alltför ofta så i Sverige att för att få flytta det som kallas för en individuell tjänstepension, ett så kallat fribrev, så behöver man arbetsgivarens samtycke. Som det ser ut idag. Och det kan vara så att man inte får tag på den gamla arbetsgivaren. Det är rätt många bolag som inte finns längre. Det kan vara så att arbetsgivaren inte riktigt orkar med det och inte svarar överhuvudtaget. Eller så kanske man inte vill kontakta sin gamla arbetsgivare för att det var något som inte kändes bra när man jobbade där. Och då kan det vara så att man sitter fast och inte kan flytta, inte kan välja det man vill ha. Och det blir väldigt dåligt för pensionerna.

En fråga politiken är överens om

Jan: Det här tror jag kommer att ändras. För både V och SD tycker att det här är kasst.

Patrik: Ja, det är min bild. Att det finns en politisk... det är en fråga man är väldigt överens om.

Jan: Av olika anledningar. Kanske på högersidan tycker man att det är en frihetsfråga. Och på vänstersidan tycker man att en gammal arbetsgivare inte ska ha den här makten. Så det känns som att, det är inte ofta man är överens, men här är man överens. Så det här tror jag kommer att förändras.

Patrik: Men så det är en utmaning. Det hjälper vi kunden med. Vi sköter kontakten med den tidigare arbetsgivaren, om man vill det. Det gör vi automatiskt. Sen kan man, om man vill, meddela arbetsgivaren själv också. Men det behöver man inte göra. Men det finns också ett problem att det är lite svårt att få information ibland om vilken pension kunderna har. Och det är svårt för en själv att förstå exakt vad man har. Och det här är också ett problem vi har i Sverige nu. Att det här borde vara digitaliserat. Det borde inte gå med brev och porto.

Postrummet och frimärksfrågan

Patrik: Det första vi fick göra när vi hade skapat försäkringsbolaget, det var att fixa ett postrum. Där fick vi hjälp av några engagerade studenter som jobbar deltid. Första dagen när de hade börjat, så var det någon som sa: "Det här med frimärke, varför sätter man det längst upp till höger? Man skriver ju massor med text där. Varför inte den på vänstersidan?" "Har du någonsin skickat ett brev tidigare?" "Nej, varför skulle jag göra det?" "Är man säker på att det här kommer fram?" "Ja, oftast kommer det fram." "Varför gör man så här?" Det är en väldigt legitim fråga. Det är inte riktigt okej att det ser ut så här i Sverige.

Och sen upplevs det också inte som högprioriterat hos det bolag det hamnar hos, som ska flytta pengarna. Jag tycker att handläggningstiderna är alldeles för långa. När en kund frågar oss hur lång tid det här kommer att ta, då upplyser jag om att det är en normaltid på 3–6 månader. Det förstår man inte varför det är på det sättet. Vi har tydligt hur snabbt vi ska vända när det kommer in till oss och kunna skicka vidare.

Jan: Vad var det du sa? Jag tror du sa 48 timmar.

Patrik: Ja, det är vår interna handläggning.

Jan: Så tar det 6 månader, så är 48 timmar av dem ert fel.

Patrik: Ja, det kanske är lite att hoppas, men vi försöker göra det väldigt snabbt hela tiden. Men det tar rätt lång tid. Det är individuellt, alltså blanketterna, många av de blanketterna man behöver fylla i ser olika ut på alla olika ställen. Det räcker att det blir något som är fel, så kan man inte genomföra en flytt. Då får man börja om från början. Så att Sverige är ett sådant digitaliserat land, fokuserat på att kunna leverera saker till låga avgifter, att det här behöver förändras helt enkelt. Och jag ser inga tydliga tecken på att det håller på att förändras, tyvärr.

Lagstiftningen rör sig, men långsamt

Patrik: Det har kommit mycket bra lagstiftning. Om vi tittar några år tillbaka, ja, då fick man inte flytta överhuvudtaget. Eller så kunde det kosta jättemycket pengar.

Jan: Jag flyttade en pension för tio år sedan. Då fick jag betala 40 000 kronor. Det är en sån man skäms för att flytta. Jag tror det var 40 000 jag fick betala.

Patrik: Det var rätt... så det var en rätt stor pension.

Jan: Jag fick ändå betala, tror jag, 8 procent av beloppet. Men det är väl också begränsat, typ 728 kronor?

Patrik: Ja, det är jättebra.

Jan: Jag gjorde ändå kalkylen vid det tillfället, att det var bättre. Det lönade sig.

Patrik: Okej, men saker händer. Men det är ändå lite långsamt. Några saker har hänt från lagstiftarnas sida, men den här sista biten, just att digitalisera arbetsgivarens underskrift. Det är förhoppningsvis på gång, men det tar för lång tid. Grejen är också att det måste vara firmatecknaren som ska skriva under.

Jan: Jag tänkte precis fråga, vem är det på det gamla bolaget som ska göra det här? Tänk VD. Jag kan inte tänka mig att det är prioriterat. Och så tänk att det är Ericsson. Grattis att VD:n på Ericsson ska skriva under. Men varför är det VD:n som ska göra det?

Patrik: Ofta krävs det firmateckning. Sen har man ofta gett ut fullmakter, men det är VD:n i slutändan. Men det är för komplext, och det är ett dåligt system.

Jan: Helt klart.

"Det är som att ens pension inte tillhör en"

Patrik: Så det är ett stort hinder att komma igång och få till flyttar. Det är jätteviktigt att vi får till den här konkurrensen, så att inte till exempel en arbetsgivare har sagt nej. Och sen är det inte helt ovanligt att man säger att om du ska flytta, då kan du bara flytta till det här bolaget. Det är det enda vi godkänner. Vi orkar inte kontrollera andra bolag, eller varför ska vi skriva på de här avtalen med andra bolag.

Jan: Men det är som att ens pension inte tillhör en.

Patrik: Nej, och den är företagsägd. Så det är det som är saken.

Jan: Ja, så att... Men det finns sätt som man kan lösa det här på. Så att man har det beslutandet, hur den ska förvaltas och hos vem.

Andra problemet: pensionen är felplacerad

Jan: Men jag tänker där, för det här är ju ett jätteproblem som vi har pratat om nu. Identifiera vad man har, identifiera flytt. Sen är det ett jättestort problem också, som jag vet att du har pratat ganska mycket om. Att många har pensionen felplacerad. Det är ju varför man ska flytta.

Patrik: Ja, också. Men det kan vara... ja, men vi börjar där. Att man ligger fel.

Jan: Ja.

Patrik: Och man ska säga till att börja med att om man har en bra flyttprocess, då finns det en god möjlighet ändå att de flesta flyttar går igenom. Så det är inte så att man ska tänka, ja men det här är i nattsvart inte ens värt att försöka. Utan vi vill ju konstruera det här från kundens sida, att det är en rätt liten arbetsinsats, och sen är det rätt mycket jobb för oss på baksidan att göra det. Och det är därför vi har sett till att vi har de resurserna att kunna göra det.

Jan: Och det är därför ni smyglanserar.

Patrik: Ja, också. För det är också att när den här utrullningen sker gradvis, för om vi skulle erbjuda det här till alla våra kunder vid ett och samma tillfälle, då blir det...

Jan: Väldigt mycket brev.

Patrik: I så fall, tur vi har att hantera. Så det är därför det är gradvis.

Risken står för 80 procent av resultatet

Jan: Ja, men då har vi pratat om flyttgrejen. Det andra problemet som jag upplever, eller misstaget som kostar många väldigt mycket pengar, är ju att den här pensionen man har är felplacerad. Och då menar jag inte bara felplacerad i att man inte har indexfonder, utan att man ligger fel i placering i förhållande till tidshorisont och så vidare. Kan du säga något? Jag vet att när du och jag har pratat ibland på telefon, så har det varit att du varit upprörd. Och jag vet också att JFB i forumet har varit så här: det är jättestor skillnad på vilken av de här aktörerna som min arbetsgivare råkat välja, det kan vara ett hundratusentals-kronors-beslut på min pension.

Patrik: Ja, och det här är kanske den stora anledningen att vi gör vår pension. Och vi tror att vi kan erbjuda något helt nytt. Och det är något som ni kanske inte kommer att höra mig säga så många andra gånger. Det viktiga här, det är din risk. Hur mycket aktier och räntor har du? Avgifterna är jätteviktiga, såklart. Det är de alltid. Men när man tittar på ditt resultat och ditt pensionssparande, då kommer den fördelningen du har mellan aktier och räntor att stå för mer än 80 procent av resultatet.

Det viktiga här, det är din risk. Fördelningen du har mellan aktier och räntor står för mer än 80 procent av resultatet.

Och det har att göra med att aktier är jättebra att ha när man är ung. När man har en lång investeringshorisont, då kommer de att växa på, förhoppningsvis, med ungefär 7 procent per år. Det kan variera, som vi pratat om, men ungefär 7 procent per år. Och ränta-på-ränta-effekten blir enorm. Men räntor, å andra sidan, kommer sannolikt inte att växa till sig alls på samma sätt. Och det är väldigt många unga som har alldeles för mycket räntor. Och det kommer att skada vad pensionen blir, sannolikt.

När man blir äldre: det omvända problemet

Patrik: Sen har vi det andra problemet, när man blir lite äldre. Då finns det många som har kvar väldigt mycket aktier och inte har skiftat över mot räntor. Och det kan få en jättenegativ effekt åt det andra hållet. Att det svänger alldeles för mycket under tiden som jag tar ut min pension.

Om vi tar ett exempel, inte alltför långt tillbaka i tiden, men 2001 till 2003, efter att börsen börjar falla i mars 2001 fram tills att den börjar återhämta sig under 2003. Då var börsen under den perioden ner mer än 50 procent. Jag tror man brukar prata om att teknikaktierna i USA var ner mer än 70 procent. Om du har full exponering mot det och du har börjat ta ut din pension, då kan det du får ut från den här pensionen gå ner under den här perioden med mer än 50 procent. Och det förväntar man sig ju inte med sin lön att den ska göra, och det ska inte hända på pensionen heller.

Sättet att hantera det, det är att man skiftar över, som jag ser det, mer mot räntor när man är äldre. Så man börjar med väldigt mycket aktier, och så slutar man med mycket mindre aktier men mer räntor. Och där brukar man prata om en risknedtrappningstrappa, eller på engelska glide path. Och den sätter vi individuellt för varje kund.

50 procent räntor vid 25 är jättedåligt

Jan: Vänta, vänta här. Förlåt att jag avbryter, nu kommer jag att få mycket skit här för att jag avbryter. Det här är ju superviktigt, för det kan skilja jättemycket. Vissa har 50 procent aktier från 25 års ålder och vissa har 100 procent. Och där tror jag vi är överens om att det är jätte-, jättedåligt.

Patrik: Ja, för om du har 50 procent aktier när du är 25 år och 50 procent räntor, det blir med väldigt stor sannolikhet jättedåligt när du ska pensionera dig. För det är väldigt osannolikt att räntor på en så lång period har presterat bättre än aktier. Det har aldrig hänt.

Jan: Och då blir en fråga, för jag tänker innan vi ska hoppa tillbaka, för det är lite det unika ni gör, att ni anpassar det. Men hur har det blivit så här? Alltså, varför är det här? Pratar du inte om såna här entrélösningar, att man bara bestämmer 50 procent räntor?

Patrik: Nej, man bestämmer inte ens.

Jan: Alltså, ofta när man kommer in på sånt här, det här jobbet på det här stället, vi har valt den här aktören. Och är du inte om dig och kring dig, då får du entrélösningen.

Patrik: Sen ska man inte säga så här, de flesta entrélösningar är okej. De är inte jättebra, de är inte heller kassa.

Jan: Men för mig blir det så här, hur har det blivit så här? Hur kan det vara okej att en 30-åring får en traditionell försäkring med mycket räntor? Vad händer?

Kollektivet och de ungas riskförmåga

Patrik: Det är lite svårt att sia i exakt det. Det finns lite olika anledningar för olika lösningar. Om vi pratar om de här lösningarna som jag tror du refererade till, som är mer den här traditionella förvaltningen, då förvaltar man kunden som ett kollektiv. Och det jag tycker, det är att det som blir viktigt i en sån förvaltning, det är att se till att den inte svänger för mycket i värde, för det finns en viss summa pengar som ska ut till de som ska pensionera sig, och det är många i kollektivet som börjar närma sig pensionen.

Det det innebär, det är att de unga ibland, enligt mig, får subventionera de äldre med sin förmåga att bära risk. Så att de äldre får lite mer aktier än de skulle kunna ha, och de unga får lite mindre. Eller ibland mycket mindre. Och det som man har sett ibland, det är att det också finns kapitalkrav som man måste hålla, vilket gör att om börsen faller kraftigt, ja, då kan det bli en risk att man inte kan betala ut pengar ur det här kollektivet så som man ska. Och då reducerar man risken som en effekt av det. För helheten, för att det ska svänga mindre. Det såg man 2008 till exempel.

Jan: Nu blir det lite fringe här, konspiratoriskt. Men kan man säga så här att det är enklare för försäkringsbolaget att ha högre andel räntor, för då behöver de ha lägre kapitalkrav på sig? Men för att det är dyrare, eftersom risken i aktierna är högre, så måste de skjuta till mer kapital.

Patrik: Det är lite olika. Det är två olika frågor egentligen. Den ena frågan är, när man tittar på ett kollektiv, om man tittar på flera personer med olika åldrar, då kan man göra vissa justeringar inom det, men då måste man hela tiden se till kollektivets bästa. Och det kanske inte rimmar med individens bästa när man är ung. Sen, generellt, kapitalkrav för försäkringsbolag är något som är komplext. Men ett försäkringsbolag som har mycket aktier i sin förvaltning behöver hålla mer kapital än ett som har lite räntor. Så fungerar matematiken. Eller, ett som har mycket aktier måste hålla mer än ett som har mycket räntor i den totala förvaltningen. Är du med, Caroline?

Caroline: Ja.

AP7 SÅFA gör det bra

Jan: Om jag tänker att vi hoppar tillbaka till den här glide path, eller risknedtrappningen. Så tänker jag så här. AP7 SÅFA är väl det som de flesta kanske har kommit i kontakt med. Gör de det bra?

Patrik: Det tycker jag de gör. Man kan säga, det är många aktörer som jag tycker gör det här på ett lite sämre sätt. Vi pratar om en glide path. Det är väldigt många som inte ens har en glide path i sitt sparande överhuvudtaget, utan det är helt statiskt. AP7 SÅFA börjar från en högre risk och tar ner den till en lägre risknivå. De har en specialställning i PPM, så de kan göra det. Det är ingen annan aktör i PPM som kan skifta risken på det sättet.

Jan: För där är det typ 100 procent aktier fram till 55 års ålder. Och sen minskar de med 3 procent per år. De har lite hävstång, tror jag, till och från i början, något sånt där ungefär. Men det där beror ju också på, det är ju inte säkert att man, jag tror de utgår från att man går i pension om man är 65 eller kanske 67. Men det finns ju de som kanske vill gå i pension vid 55 eller 75. Och då blir den här one size fits all, enligt mig, när man har en glide path, lite sned.

Lysas individuella risknedtrappning

Patrik: Så det vi vill, de viktiga frågorna för oss, förutom hur gammal man är, är: när vill jag gå i pension, när vill jag sluta arbeta, och under hur lång tid vill jag ta ut pengarna? Och baserat på det kan vi då sätta en risknedtrappning, en minskningstrappa, där man börjar med 100 procent aktier ungefär 10 år innan det datum som man vill gå i pension. Det här kan man ju ändra och uppdatera. Då börjar vi ta ner risken mot räntor, så man har mer räntor. Och sen när man väl har pensionerat sig, ja, då är det mer räntor, för att ta ner de här svängningarna så att utbetalningarna man får blir mer förutsägbara.

Sen kan man som kund skifta upp och skifta ner det här. Så om jag vill ha 80 procent aktier när jag är ung, ja, det går att göra. Och om jag vill ha lite högre när jag är gammal, alltså lite mer aktier, ja, det går att göra. Det som inte går att göra, det är att säga att jag vill ha 80 procent räntor när jag är ung. Då tycker inte vi att det rimmar.

Det ska vara lätt att göra rätt, och det ska vara svårt att göra fel.

Patrik: Och det är viktigt för oss att det ska vara lätt att göra rätt, det ska vara svårt att göra fel. 80 procent räntor när man är 25 eller 30, det tycker inte vi är...

Jan: Precis, då vill inte vi vara med.

Patrik: Nej, vi vill faktiskt inte vara med. Vi försöker förklara varför vi inte tycker det.

Jan: Men när du knappade in här, Jan, dig och mig, testade du då att ta 80 procent räntor?

Patrik: Nej, nej, den gör ju vissa antaganden som står beskrivna där. Med 7 procents avkastning, vi sänker avgiften, vi har högre aktier. Ni gör ju någon sån jämförelse.

Vad finns det för bra alternativ?

Patrik: Men det som är vanligast nästan, det är inte att man har den här förvaltningen med den här risknedtrappningstrappan. Om vi ska börja med, vad finns det för bra alternativ? Vad tycker jag är de bästa som finns? Jag tycker det bästa alternativet är att ha en helt individualiserad risknedtrappningstrappa. Såvitt jag vet är vi helt ensamma om det. Och det är en jättestor anledning att vi har satsat så mycket på att skapa ett försäkringsbolag. För vi tycker det blir mycket bättre för kunderna.

Sen finns det Sjunde AP-fonden, som gör det här på lite större skala, med lite antaganden. Och det blir bra resultat av det också. Sen finns det något som heter generationsfonder. Generationsfonder är att om jag är 70-talist, ja, då får jag ungefär den här nedtrappningen. Men det är också lite grovyxigt. Det som blir lite mer problematiskt, det är när man har en lösning som är att här har du en fond, och det är en 60/40-fond. Och den går man alltid in i om man inte gör ett val. Och det är väldigt vanligt att man sitter där. Eller en 75/25-fond. För då har du för mycket risk när du är ung, eller för lite risk när du är ung, förlåt, och för mycket risk när du är gammal. Om du inte gör ett val.

Och det man kan se på de här entrélösningarna, det är att det är de här fonderna med one size fits all, med ingen förändring i risknivå. Det är väldigt många som får den som grundalternativ, som aldrig flyttar ur den.

Jan: Nej.

Patrik: Och det tycker vi är en dålig lösning.

Tre faser: tillväxt, omfördelning, utbetalning

Jan: Och man kan säga att det jag får som är nytt, eller som är bättre, det är att jag kan anpassa själv. När vill jag gå i pension? Och sen, okej, ni hjälper mig att jag ligger rätt i början av livet medan jag jobbar. Jag tror att på hemsidan kallar ni det inte för tre faser. Typ tillväxtfas, omfördelningsfas och utbetalningsfas. Kan du inte säga, även för den som lyssnar och som kanske inte kan välja er: vad är vinsterna i tillväxtfasen, vad är vinsterna i omfördelningsfasen och vinsterna i utbetalningsfasen?

Patrik: I tillväxtfasen är det att man kan ta mer risk. Och det vill man göra som ung, för det här är ju pengar man inte kan få ut innan man är 55. Så det finns få sparanden om du är 25. Du kan inte röra de här pengarna på 30 år. Du är förhindrad att röra dem. Så man kan verkligen ta så mycket risk. Och då kan man få pengarna att växa mer, sannolikt. Och det är det som man vill göra i tillväxtfasen.

Jan: Omfördelning, då börjar man närma sig när man ska börja ta ut pengarna. När börjar omfördelningsfasen?

Patrik: Vi tycker man kan, som sagt, justera lite själv upp och ner, men ungefär 10 år innan du planerar att gå i pension. Så om du planerar att gå i pension när du är 55, då är du 45. Om det är 65, då börjar vi vid 55. Sen kan man göra lite justeringar baserat på det. Och då börjar man att, okej, men vi vill fortfarande kunna ta rätt mycket risk. Men det är dags att börja trappa ner.

Matematiken bakom omfördelningen

Patrik: Vi har gjort rätt mycket matematik på det här. I grunden är det så här att sannolikheten att aktier kommer att gå bättre än räntor ett givet år är ungefär 60 procent. Om man tittar på historisk data och tittar på lämpliga modellantaganden. Så sannolikheten att aktier går bättre än räntor, enligt våra kalkyler, på tio års sikt är 80 procent. Men när den sannolikheten att aktier går bättre än räntor börjar sjunka från 80 procent, då tycker vi att det är lämpligt att börja omfördela. Om ni hänger med. Det finns då en sannolikhet på den perioden att aktier inte kommer att gå så bra, eller inte kommer att hämta igen om de behöver sjunka.

Jan: Pratar vi om åldern nu?

Patrik: Ja, ålder, tid kvar tills...

Jan: Precis, för vi kan ha sånt här lost decade. Alltså så här att börsen går inte bra. Ett exempel är 70-talet till exempel, då börsen gick sämre.

Patrik: Ja, eller 2000–2010. Så det inträffar. Vid de perioderna var det ändå rätt bra att äga aktier om man tittar på realt. Men det är dags att börja ta ner risken. För det du inte vill ska hända, det är att det är två år kvar till min pension, jag har jättemycket risk, börsen kraschar. Ja, men det kommer att påverka, jag kan inte gå i pension. Det är ju ett scenario.

Jan: Vilket trist scenario, som man har sett fram emot och planerat för.

Sequence of returns risk och V-formen

Jan: Vill man läsa mer om det här, så kallas det för sequence of returns risk. Alltså, det är därför man ibland pratar om att den här glide path, den här risknedtrappningskurvan, ibland kan se ut som ett V. Att precis innan pension så sänker du risken. Men sen har du varit i pension, och du ser att det här verkar funka, ja, då kan man höja risken igen. Är du med, Caroline?

Caroline: Ja, men varför vill man göra det? Vadå, det här verkar funka?

Jan: Nej, men så här...

Caroline: Eller att jag har mycket pengar som kan jobba, eller?

Jan: Nej, men till exempel, ofta vad som händer i pension är att man sänker sina utgifter. Att man har lägre utgifter. Och då kan man säga, okej, men det här är pengar som jag inte kommer att behöva. Det här är pengar som ska gå i ett arv. Och då plötsligt så här, det spelar ingen roll om barnen får arvet om fem år eller tio år.

Caroline: Nej, för helt plötsligt har man längre sparhorisont igen.

Jan: Det här skriver inte jag riktigt under på. Jag tycker det är komplicerat, om man ska dra upp risken på slutet.

Caroline: Ja, jag kommer inte att hinna använda dem.

Jan: Man gasar i livet, man bromsar in innan pension. Och sen är det så här, nu jävlar gasar vi igen.

Utbetalningsfasen och 100 procent indexfonder

Jan: Men så, och sen då sista, utbetalningsfrågan.

Patrik: Ja, men då vill man ha stor... man vill kunna veta ungefär, baserat på det jag fick ut förra månaden, så kanske jag får ut något liknande nästa månad. Och här kan det skifta lite, så länge vi investerar. Det är inte en garanti kopplad till det. Men då finns det en viss fluktuation. Man vill att den ändå ska vara under kontroll. Att det inte blir de här stora förändringarna. Och det jag sett också några gånger, det är nog lite för många som tänker mycket på indexfonder, har 100 procent indexfonder, och sen kör på med 100 procent indexfonder in i pensionen. Och därför får mycket fluktuationer.

Jan: Det är läskigt.

Patrik: Det här behöver man skifta över mot räntor.

Jan: Ja.

Livsvarig utbetalning eller uttag på fem år?

Jan: Jag tänker också kring utbetalning. Det har också varit lite olika diskussion. Att det är bra, jag tror att det var någon som skrev så, att det är bra att ni har livsvarigt. Jag tror det var Monica.

Patrik: Jag ska säga att vi håller ju på, as we speak, nu och sitter här, då har vi inte... det är ett alternativ som vi sannolikt kommer att rulla ut. Men det finns inte i de betatester vi gör just idag. Och sen får vi se exakt när vi får ut det. Men det finns en ambition kring det.

Jan: Ja, för det är så här, ofta är det att man får, minst fem år måste man ta ut pengarna.

Patrik: Ja, det stämmer.

Jan: Och sen är det ofta upp till livsvarigt. Sen kan man ju också diskutera att, jag vet att det finns två läger kring det där. Är det bra att ta ut allt på fem år, eller ska man ta ut det livsvarigt? Vissa är sådana här, livsvarigt är jättebra, du vet att pengarna räcker. Och sen vissa så här, det är jättedumt att ta ut pengar livsvarigt. Du behöver inte lika mycket pengar när du är 92 och är på hemmet som när du är 66 eller 69 och kan resa kryssning till 98 länder. Var hamnar du? Vad tänker du i det?

Patrik: Jag tror det är svårt att hitta en storlek som passar alla här, eller att alla borde göra på samma sätt. Jag tycker att det känns som att vi sparar pengar, det är ju för att vi vill göra något med dem. Det är inte riktigt den personen som har mest pengar när man dör som vinner. Kanske trevligt om det går att ärva. Men man vill ju konvertera de här pengarna till upplevelser. Jag har nog som plan att försöka ta ut mer pengar lite snabbare. Jag tror kanske inte på fem års sikt. Man måste tänka på olika skattekonsekvenser och göra det på ett bra sätt, så att det blir bra för en själv personligen. Men jag tror att jag kommer att ha mindre behov av löpande intäkter om jag har turen att bli 80 plus än jag har när jag kanske är 70. Så jag hade nog tagit ut mer pengar snabbare ur min pension. Det är min plan i alla fall.

FIRE och ekonomisk frihet

Jan: Jag tänker också så här, för det här, när ni började prata om det och skrev om det på hemsidan, så var det direkt folk som började spekulera. Och då var det så här, kommer ni att erbjuda det här, för det här är ett annat scenario, som inte bara heter pension, utan som heter kanske ekonomisk frihet, FIRE. Där egentligen problematiken är liknande. Kommer ni att kunna bara flytta det här från pensionsdelen till att säga, jag vill ha samma i mitt sparande, i mitt vanliga Lysa?

Patrik: Kanske, men det finns ingen direkt plan på det.

Återbetalningsskyddet: en cliffhanger

Patrik: Det finns en jätte-, jätteviktig sak till med pensioner som vi bara ska täcka, som jag tror vi kan addera rätt mycket värde kring. Det här är något som tenderar att folk blir lite stressade av. Så jag får be om ursäkt innan. Men det är bättre att veta om det.

Jan: Vilken cliffhanger. Och det här tar vi i nästa avsnitt.

Patrik: Och det är om man går och ställer frågan, och vi började prova att göra det lite på kontoret först, men: har du återbetalningsskydd på din pension eller inte? För det är ett val som alla ställs inför.

Jan: Vad betyder det?

Patrik: Det innebär att din pension, när du går bort, ärvs av din maka, sambo eller barn. Om du inte har återbetalningsskydd, så ärvs den inte.

Jan: Nej, då går den till någon gemensam, svenska folket.

Patrik: Det fungerar lite olika, men inom det pensionskollektivet, eller till försäkringsbolaget. Så det finns en sån setup kring det hela. Och det man väljer, om man inte väljer återbetalningsskydd, så får man lite extra i pension varje månad, som skjuts till. Det kan vara uppemot 10 procent, har jag sett beräkningar på. Det beror nog lite på vilken ålder och liknande.

Jan: Ja, efter 60, ish.

När livet ändras och valet inte hänger med

Patrik: Men det som är då, och det där blir väldigt individuellt, men det som ofta händer, det är att du börjar kanske hos en arbetsgivare, du är 25, och så får man frågan: vill du ha återbetalningsskydd? Ja, vad innebär det? Ja, men det är om du är gift, om du har en sambo, eller om du har barn och du dör, ja, då får de lite mer, då ärver de pensionen. Alternativet är att du får mer i pension nu. Då är det många som väljer det.

Sen ändras livet. Och sen är man kanske 45 och tittar igenom det här gamla, och så ser man att, vänta, den här pensionen, den ärvs ju inte. Och det här är väldigt värt att göra informerade val på. Men det kan man göra. När man har gift sig och skaffat familj, då kan man sätta igång ett sånt. Det fungerar lite olika. Som ofta med försäkringar är svaret att det är lite komplext. Så generellt kan man byta. Det kan finnas begränsningar. Det man vill undvika, kanske, ett försäkringsbolag vill undvika för kollektivet, det är om en person som är väldigt sjuk, som har fått extra pension hela tiden, vill skifta om i slutet. För att den ska ärvas, för då har man ju kanske tagit något, och sen vill man också att det ska få ärvas. Så det finns lite sådana begränsningar. Man kan inte få ha kakan och äta den.

Gör valet synligt

Patrik: Men det som är viktigt, och det som vi vill göra, det är att vi vill göra det här väldigt synligt. För jag tror att väldigt många, jag skulle misstänka att de som lyssnar på det här, många av dem jag pratar med, vet inte hur det ser ut. Och det kan vara rätt mycket pengar det rör sig om.

Jan: Det där har vi faktiskt pratat om i RikaTillsammans-programmet. Det där är jätteviktigt att man ser över. För det är väldigt olika i olika faser. Och sen är det ofta, till exempel ett vanligt misstag är ju att man är 60, man har en god ekonomisk situation, den ena parten är starkare. Och ofta är det så att kvinnan tyvärr ofta har lägre pension än mannen. Men det är kvinnan som har efterlevandeskydd, på det där, så att om hon dör så går pengarna till mannen, som kanske inte behöver dem. Så det är liksom där, brukar man säga.

Caroline: Och mannen, är inte det till kvinnan?

Jan: Jo, men så kan det ofta vara. Men det är onödigt. Många gånger är det onödigt. Onödigt för kvinnan kanske. Det är bättre för kvinnan att stänga av det, för högre pension, än att de pengarna ska gå till mannen. Nu blir det så här jättetypiskt scenario. Men det är det vi har haft uppe i andra avsnitt.

Patrik: Men jag tycker att det viktigaste här, och det finns argument för båda sidorna när det kommer till återbetalningsskydd. De flesta väljer återbetalningsskydd. Men det är att man gör ett medvetet val och vet hur det ser ut. För det är lite tillbaka till det här problemet med pensioner. Att det är väldigt mycket pengar, det är väldigt viktigt. Det är det som är med samtliga inkomster. När man har lite för dålig koll på vad man har, vad man betalar, hur det är investerat, är det återbetalningsskydd eller inte. Och med en mindre insats kan man få grepp om det här.

Hur stor är arbetsinsatsen?

Jan: Jag tänkte precis fråga, hur stor är den insatsen egentligen?

Patrik: Jag tror det är det som är jobbigt också, att få folk att veta hur mycket tid behöver jag lägga ner på det här? Vad är det jag ska kolla upp egentligen? Det är det här som gör det lite mer komplext. Det finns ett bra alternativ, och det är att gå in och titta på sin pension. Då kan man få en överblick över var ens pension ligger. Det kan vara lite svårtolkat, men där kan man få en rätt bra överblick. Men det kan också se ut på väldigt många olika sätt.

Den stora skillnaden, det är om man har en upphandlad pension genom kollektivavtal, genom arbetsmarknadens parter, och då befinner man sig på en valcentral och man kan välja det som finns inom den valcentralen. Ofta är det rätt bra alternativ. Eller om den är individuell, att du har fribrevet, så att säga. Men om du väl har hittat ett fribrev, du vet vad det är, och du vill flytta, då kan man åtminstone börja processen rätt enkelt, och då är det ingen så stor arbetsinsats. Sen om det är till oss eller någon annan, då startar rätt mycket jobb på vår sida för att kunna se till att flytta det. Men det är inget man betalar för hos oss.

Jan: Bra.

Höga avgifter i entrélösningarna

Jan: Jag tänker, är det något... för då har vi pratat om de här stora misstagen, man ligger ofta fel i den här entrélösningen, eller man ligger fel i aktieandelen. En sak att hålla lite koll på bara, lite tips, det är att om man ligger på en av de entrélösningar som är 75/25 eller 60/40 till exempel, de fonderna. Med tanke på att det är en entrélösning som man har hamnat i, så brukar den också ha rätt höga avgifter, de entrélösningarna. Så det finns ytterligare en anledning att se över det. Vad är en hög avgift där? Är det 1,6?

Patrik: Det kan vara upp mot 1 procent.

Jan: Upp mot 1 procent.

Patrik: Men ibland är det över det också. Det beror lite på vilken aktör det rör sig om. Men det är dyrare.

Avgifterna hos Lysa: 0,35 plus 0,2 för försäkringen

Jan: Men det här behöver vi också ta, för annars kommer jag att få skit i communityn. Om man då flyttar de här till er, då blir det... för normalt ligger det, jag tror att du har sagt i ett annat avsnitt, att snittkostnaden är 0,35.

Patrik: Ungefär 0,35 inklusive transaktionskostnader också, som inte alla visar.

Jan: Och här tillkommer en avgift på 0,2 för försäkringen. Kan du förklara varför och hur det funkar?

Patrik: Det är helt enkelt för att, för att kunna ha en pension, så behöver man ha ett försäkringsbolag. Och i vårt fall är det då försäkringsbolaget som tar en avgift på 0,2 för att kunna drifta sin verksamhet i det här, och den övriga avgiften är på samma nivå som tidigare. Det har också lite att göra med att beroende på hur man visar upp det här, så är det rätt vanligt om man säger att vår försäkring kostar ingenting. Det brukar vara baserat på att man får kickbacks från fonderna man distribuerar, för att kunna visa, och då visar man 0. Men det viktiga är att man förstår totalavgiften. Vi jobbar inte med kickbacks på det sättet, därför har vi alla avgifter redovisade för sig. Om man tittar på helheten.

Konsten att räkna ihop alla avgifter

Jan: Och sen är det många som tar betalt... nu kan jag också säga fel, men det är också att där tas avgift på premieinbetalningar och massa annat. Det ser ut som att totalkostnaden är ganska låg, men räknar man in kostnaderna för alla de här andra tjänsterna så är avgiften ganska hög. För det hade vi ett avsnitt om, med Nils Bacchus, som var så här att ibland är det bara en konst att faktiskt räkna ihop alla avgifterna.

Patrik: Det beror lite på vilken aktör det är och vilken uppsättning man har. Så i vissa sammanhang finns det avgifter på inbetalningen.

Jan: Det gör det.

Vem kan flytta sin tjänstepension till Lysa?

Jan: Så om man ska sammanfatta lite här, vem borde och vem kan flytta en tjänstepension till er?

Patrik: Så om man tror att man kan ha en individuell tjänstepension, man behöver inte vara säker på om det är det, utan då kan man logga in. Nu har vi som sagt en gradvis utrullning, så att man kommer att få ett mail när det blir tillgängligt. Om man verkligen vill prova med en gång, då kan man också skicka ett meddelande i inloggat läge till oss, så kan vi nog hjälpa till och låsa upp det. Men det har att göra med att vi vill ha en bra kundupplevelse. Vi kan inte hantera 160 000 samtidigt, med tanke på att vi måste använda brev i slutändan. Men det kommer inte att ta jättelång tid för utrullningen.

Om man är så att man kanske har en individuell tjänstepension, man tror att det är så, man är inte säker, då kan man logga in och testa på de olika försäkringsbolagen om det finns något. Det man ska ha med sig, och det kommer vi att vara tydliga med, det är att för många som lyssnar på det här kommer det inte att finnas något att flytta. Då vet man om det, vi kommer att förklara varför. Då har man tappat kanske den tid man lägger in, vilket är tråkigt. Om det är så att man kan ha en individuell tjänstepension som är flyttbar, då kan man börja processen för att flytta den till oss.

Vad är viktigt för Lysa?

Jan: Och då är frågan, vad är det som är viktigt för er?

Patrik: Ja, men det är ju att göra det här enkelt, att det ska bli rätt. Det ska inte bli fel, att man lägger fel riskviktning i sin tjänstepension. Då kan man få en glide path som är anpassad. Man kommer att få ett lättare sätt, i vår absoluta ambition, som det är på vår andra tjänst, att få överblick över vad man har när det kommer till återbetalningsskydd och liknande, och det kommer tydligt att framgå. Så vårt mål är att man ska få kontroll över sin pension, helt enkelt, och förstå vad man har, samtidigt som att man inte ställs inför massor med komplexa frågor, utan att vi presenterar det på ett enkelt sätt.

Jan: Men det man investerar i, det är breda globala indexfonder.

Patrik: Ja, man kan välja breda håll, men det är exakt samma förvaltning som våra kunder har i den andra tjänsten. Och det är väl också en anledning, som jag tror inte jag nämnde, när vi gjort kundundersökningar och frågat: vill du flytta din pension till Lysa? Då är det upp mot 30 procent som säger ja, jag vill flytta min pension till Lysa. Det är också en anledning att vi har gjort den här förändringen.

Aktiv pension kan inte flyttas

Jan: Men en grej också, för det är också viktigt, det är just ett fribrev. För till exempel du och jag kommer inte att kunna...

Caroline: Jan, peka på mig nu.

Jan: Förlåt, förlåt. Vi kommer inte att kunna flytta vår pension till Lysa, för vi har en aktiv pension. Den betalas in...

Patrik: En med.

Jan: Så RikaTillsammans betalar in pension för dig.

Patrik: En med.

Jan: Men den kommer vi inte att kunna flytta än, för ni har inte aktiva pensioner än. Utan det som händer, precis...

Patrik: Men det skulle bli ett dåligt exempel om man skulle sluta på RikaTillsammans, kan man börja?

Jan: Nej, men jag slutar inte på RikaTillsammans.

Patrik: Då blir det ett fribrev. Men det finns ju en annan marknad, som säger att vi skulle kunna gå in på en marknad, det vill säga för företag som vill betala ut, betala in pensioner. Där är vi ett alternativ. Problemet är lite, där vi är väldigt starka, det är när kunden, pensionstagaren, väljer vad de vill ha. Om det har varit så att säga att det är CFO:n eller HR som väljer vad de ska ha, då är vi inte lika starka. För då får man med andra tjänster som lönehantering, förmånssystem och liknande som inte vi har, och vi är väldigt fokuserade på sparande.

"Blir det inte läskigt att ha allt hos er?"

Jan: En sån här fråga som jag också fick: blir det inte lite läskigt, att nu har jag både min pension och mitt sparande och mitt sparande hos barnen hos Lysa. Jag är helkund hos Lysa. Vad tänker du till någon som är en orolig själ där?

Patrik: Det finns ju många olika sätt som vi behöver driva bolaget på för att säkerställa stabilitet. Precis som för alla andra bolag. Något man kan säga som gäller för oss, som kanske inte gäller för en del andra bolag, det är att jag tycker att vi har en stabil grund på det sättet att om man är en stor koncern med ett försäkringsbolag, då kanske, om det blir en översvämning, man måste betala ut väldigt mycket pengar för det, som kan påverka hela gruppen. Om man är en bankkoncern som har ställt ut stora lån som inte kan återbetalas, då finns det en risk kanske för gruppen. Det har man ju sett, att banker har gått i konkurs några gånger. För oss är det hela mycket enklare, på det sättet att vi har våra kostnader, vi har våra intäkter, vi gör inte åtaganden genom att ställa ut lån, eller att ställa ut den typen av försäkringar där stora naturkatastrofer kan göra att vi får en ansträngd ekonomisk situation.

Jan: Ja, precis. Snyggt. Är det någon sista fråga som vi borde ha ställt? Caroline, är det något du tänker?

Caroline: Nej, men jag har ju ställt mina frågor. Precis när du ska prata, Jan.

Glide path och varför man läser amerikansk forskning

Jan: Ja, så. Nej, men jag tänker att det är väl... jag känner att det här är ett litet ämne. To be continued. Ja, det skulle ju vara jättespännande, faktiskt. Att både titta i och... jag gillar ju den här, som vi lite skojade om innan, alltså den här glide path, eller att kunna anpassa risken. Det finns ju inte så många andra sätt att göra det här på i Sverige än att göra det manuellt själv. Och där vet man ju hur opålitlig man är själv.

Patrik: Så det är lite beroende på dagskänsla. Det är bra att ha ett regelbaserat system som är förutbestämt hur det ska bete sig.

Jan: Ja, precis. Men jag tänker, ibland när ni pratar om glide path eller någon annan engelsk term, är det så att ni läser mycket forskning, eller var får ni de här grejerna ifrån? Är det någon engelsk ekonomitidning?

Patrik: Det står ju mer skrivet om det här i England än vad det gör i Sverige. Och man tänker, jag har funderat lite på vad man kan kalla en glide path för. För om man pratar i finansiella termer i USA, då vet många vad en glide path är. Så vi säger risknedtrappning.

Jan: Men det var någon annan term också som ni pratade om, där ni båda var överens om... var har ni fått det ifrån? Finns det mycket forskning på pension och sådär i andra länder?

Det amerikanska pensionssystemet

Patrik: Det finns jättemycket, framför allt i USA. För det amerikanska pensionssystemet...

Jan: Du kan, okej, nu får du rätta mig här om jag har fel, men det är svårt att fucka upp en svensk pension. Alltså ditt liv som pensionär. Vi har inkomstpensionen som är styrd, vi har massa garantipensioner och så vidare. I USA är du i mångt och mycket, inte helt, men on your own. De har Medicare. Men jobba på ett företag, där man får någon slags K...

Patrik: Nej, 401k.

Jan: Nej, men så här, i USA har du mycket större ansvar för din egen pension. Så det är en mycket större industri i USA.

Patrik: Okej, vi säger så här, jag håller med till viss del. Om vi säger att det du har i Sverige, det är ju så att säga inkomstpensionen, den statliga, som de absolut flesta har. Men du har ändå ett system i Sverige där du kan ta väldigt mycket risk i din pension. Om du till exempel har en depåförsäkring, som det heter, då kan du ha en aktie i din pension. I princip. Så då tar man ju extremt mycket risk på det. Och det på tjänstepensionsdelen, så det finns liksom rätt bra möjligheter att göra rätt fel inom sin tjänstepension också.

Det borde finnas, kan jag tycka, en minimum-diversifiering eller riskspridning, även på en tjänstepension som arbetsgivaren sätter in. Men det gör det inte på det sättet. Man kan välja en egen aktie.

Tesla, Fingerprint och svårigheten att jämföra med USA

Patrik: Och det kan få effekten att på en arbetsplats där två personer har arbetat lika länge, så kanske en person har investerat i Tesla och en annan person har investerat i Fingerprint. Då är ju den personen som har investerat i Tesla, just nu, just nu skulle det se fantastiskt ut när man pratar om pensioner. Men den som Fingerprintade gick väl i princip till noll. Så det är svårt att göra en jämförelse kanske, för mig, med USA. Jag tror att du har rätt i att det är svårare att göra riktigt fel i Sverige, i den kompletta kontexten. Men inom ramen för en tjänstepension så...

Jan: Ja, ja, men där kan du ju precis. Men min poäng var ju så här att, till exempel, i USA har du ju ett helt skrå som heter Retirement Researcher. Ja. Det har du ju inte i Sverige.

Patrik: Nej, vi är ju ett litet land.

Jan: Så där är, och följer man de här nyhetsbreven, då är glide path återkommande, och massa andra, den här V-formade.

Patrik: Men är det researchers då, eller är det säljare?

Jan: Både och. Jag följer en som heter Wade Pfau. Han är researcher. Han är också PhD. Jag vet inte om du också har sett...

Patrik: Nej, jag har inte hört talas om honom.

Jan: Ja, men det är spännande. Jag gillar att få det där perspektivet lite grann. Och som du säger, att vi har ett bra pensionssystem. Det är skönt att se.

Vanguard, research briefs och avslutning

Jan: Ja, och sen Vanguard släpper ju jättemycket. Jag vet att ni samarbetar med Vanguard. Vanguard släpper ju också jättemycket sådana rapporter, som jag tycker är superspännande att läsa.

Patrik: Men det är väl du och jag och Dora närmast sörjande, som är så här, Vanguard har släppt en ny, eller skickat en ny sådan här research brief.

Jan: Ja, då får man nörda ner sig.

Patrik: När familjen sover.

Jan: Exakt. Du, Patrik, ett stort tack för att du kom. Har man frågor, så är det så här, kontakta kundtjänst hos er. Och på hemsidan har ni pensioner, och där kan man trycka på anmäl intresse, eller via inloggat läge. Helst via inloggat läge, vet jag, att Oscar, kollegan till dig, sa.

Patrik: Så hjälper vi därifrån. Tack!

Jan: Tack så mycket!