Hem » Studier » Tumregler för pensionen: fem val som gör störst skillnad

Tumregler för pensionen

För dig som sparar till eller planerar att ta ut pension (Pensionsmyndigheten, 2024)

Skrivet av

Jan Bolmeson, RikaTillsammans

Investerat sedan 1996 · Bloggat sedan 2007

Uppdaterad 7 juli 2026

Publicerad 25 maj 2025

4 minuters läsning

Källa

Dela

Pensionsmyndigheten samlade 2024 sina tumregler för pensionen i en rapport: ungefärliga svar på hur valen under arbetslivet påverkar den framtida pensionen. Den bekräftar något vi ofta återkommer till, nämligen att du redan sparar minst 23 procent av lönen till pension automatiskt. 18,5 procent går via den allmänna pensionen och ytterligare 4,5–6 procent via tjänstepensionen.

Det stora arbetet är alltså redan gjort. Hävstången ligger i stället i några få val: om du har tjänstepension, vilken avgift du betalar, hur länge du jobbar och när du börjar ta ut pensionen.

En viktig sak innan vi går in i siffrorna: allt nedan är modellberäkningar på ett typfall, en person född 1980 med medianlön och tjänstepensionen ITP1, räknat med 2024 års beloppsgränser. Det är proportioner, inte garanterade utfall, och flera av tumreglerna gäller inte fullt ut för den som mest får garantipension.

Pensionen påverkas mest av några få reglage

Pension känns komplicerat, men tumreglerna visar att några få beslut bär det mesta av utfallet. Uttagstidpunkt, tjänstepension, avgifter, arbetstid och eget sparande är de stora blocken. För typfallet landar den totala pensionen på cirka 71 procent av slutlönen vid uttag vid riktåldern 68, och tjänstepensionen står då för ungefär en fjärdedel.

Det fina med tumregler är inte att de är exakta. Det fina är att de ger proportioner. Om ett val flyttar pensionen med flera procentenheter per år och ett annat med några hundralappar i månaden, då vet du var det är värt att lägga energin först.

Samtidigt är detta typfallsberäkningar. De hjälper dig att prioritera, inte att ersätta en personlig prognos.

Uttagstidpunkten är en starkare knapp än många tror

Varje års tidigare pensionsuttag sänker kompensationsgraden, alltså pensionen som andel av slutlönen, med cirka 6–7 procentenheter, och varje års senare uttag höjer den ungefär lika mycket. För typfallet född 1980 ger uttag vid 65 i stället för riktåldern 68 ungefär 19 procent lägre månadspension, medan fortsatt arbete till 70 ger cirka 13 procent mer i månaden, livet ut.

Det här är inte ett moraliskt argument för att alla ska jobba längre. Hälsa, arbetsmiljö, familj och frihet spelar roll, och tumregeln förutsätter att du faktiskt kan och får jobba kvar. För den som mest får garantipension ger ett extra arbetsår dessutom betydligt mindre effekt.

För mig är den viktiga frågan därför inte om du ska gå tidigt eller sent. Frågan är om du vet vad valet kostar.

Tjänstepensionen är svår att ersätta själv

Saknar du tjänstepension kan den totala pensionen bli cirka 25 procent lägre. För att kompensera behöver du enligt rapporten spara ungefär 4,5–6 procent av lönen upp till taket på 7,5 inkomstbasbelopp (47 625 kr i månaden 2024) och 30–31,5 procent på inkomster över taket.

Det är lätt att underskatta tjänstepensionen eftersom den ofta är osynlig. Pengarna dras inte från lönekontot och syns inte som en vardagsutgift. Men över ett arbetsliv är den en av de största anställningsförmånerna.

Därför är min första pensionsfråga nästan alltid: har du tjänstepension, och på alla jobb?

Avgifter gör störst skada när tiden är lång

En procentenhet högre avgift kan minska pensionskapitalet med 33 procent efter 40 år vid engångssparande och 21 procent vid löpande sparande. Det är ränta på ränta åt fel håll.

Rapporten anger också 0,20 procent per år som riktmärke för en låg avgift i en global aktieindexfond. Det ligger väl i linje med vårt vanliga råd: välj brett, billigt, passivt och globalt när det passar syftet.

Avgiften är dessutom en av få saker vi vet i förväg. Avkastningen är osäker, kostnaden är säker.

Tumregler hjälper men ersätter inte prognosen

Tumreglerna är bäst som första karta, inte som exakt vägvisning. Tajmingen spelar t.ex. roll för deltid: halvtid i tio år från 30 års ålder sänker den totala pensionen med cirka 9 procent, medan samma halvtid de sista fem åren före pensionen kostar cirka 5 procent. Eget sparande på 500 kr i månaden i ISK eller KF ger i sin tur cirka 300–500 kr mer i pension per månad för varje tioårsperiod du sparar.

Deltidsarbete, föräldraledighet, studier, barnårsrätter, skatt och utbetalningstid påverkar dessutom olika beroende på din situation. Tar du ut pensionen vid 67 i stället för tidigare blir den genomsnittliga inkomstskatten cirka 10 procentenheter lägre tack vare det förhöjda grundavdraget.

Det gör att rapporten är som mest användbar ihop med Min Pension och Uttagsplaneraren. Tumregeln visar vad som är värt att undersöka. Prognosen visar hur det slår för dig.

Ta det som hjälper dig och skippa resten: börja med de stora knapparna, inte med pensionssystemets alla detaljer.

Läs vidare

• Överskattat med eget sparande till pension – om vilka pensionsknappar som väger tyngst.
• Pensionsmyndighetens pensionstips till företagare – för dig som saknar vanlig tjänstepension.
• Förbättra pensionen genom välja fonder med låg avgift – för avgiftsdelen av pensionssparandet.
• 3 av 4 förlorar på egna fondval i premiepensionen – om AP7 Såfa och egna fondval.
• Pensionärer spenderar för lite av sparkapitalet – om uttagsfasen.