Hem » Studier » Svenskarnas sparande: varannan har nästan inga fonder

Hälften av svenskarna har inte 10 000 kronor i fonder

80 % av svenskarna har inga eller små aktieinnehav (Finansinspektionen, 2025)

Skrivet av

Jan Bolmeson, RikaTillsammans

Investerat sedan 1996 · Bloggat sedan 2007

Uppdaterad 14 juli 2026

Publicerad 26 maj 2025

5 minuters läsning

Källa

Dela

Hur mycket har svenskarna egentligen i fonder och aktier? Finansinspektionens kartläggning av svenskarnas sparande från 2025 ger ett svar som förvånar många: nästan 60 procent har mindre än 10 000 kronor i fonder och fyra av fem saknar i princip aktier. Att inte ha kommit igång med börsen är alltså det statistiskt normala.

Underlaget är ovanligt heltäckande för att vara svensk sparstatistik. FI har samlat in aggregerade månadsuppgifter från cirka 26 sparföretag, som tillsammans täcker ungefär 80 procent av svenskarnas sparkonton, fonder och aktier räknat i kronor, plus ett stickprov på knappt 4 miljoner kundrelationer.

En viktig avgränsning innan vi går in i siffrorna är att rapporten bara mäter likvida tillgångar, alltså sparkonton, fonder och aktier. Pension, kapitalförsäkring och bostad ingår inte. En person med tom fonddepå kan samtidigt ha en miljon i tjänstepension och en avbetald bostad. Dessutom räknas innehav per institut, inte per individ, så samma person kan förekomma flera gånger i statistiken.

Svenskarnas sparande är mer ojämnt än snittet visar

Genomsnittet ljuger lite om svenskarnas sparande. I snitt har varje svensk nästan en miljon kronor i finansiella tillgångar, men den siffran dras upp av en liten och mycket förmögen topp: cirka 5 procent av befolkningen äger ungefär hälften av alla likvida finansiella tillgångar.

FI är själva tydliga med att genomsnittet är missvisande och att andelen med små tillgångar säger mer. Varannan svensk har inga eller mycket små tillgångar utöver sparkontot. Bara cirka 4 procent har mer än en miljon kronor i fonder, och knappt 2 procent har mer än en miljon i aktier.

Siffrorna visar framför allt att de flesta börjar från en betydligt lägre nivå än du kanske tror, när du jämför dig med ekonomiintresserade vänner eller ett forum som vårt.

De flesta står nästan utanför börsen

Nästan 60 procent av svenskarna har mindre än 10 000 kronor i fonder och fyra av fem saknar i praktiken aktier. Det är kanske rapportens mest pedagogiska siffra. Samtidigt har i princip alla ett sparkonto, i genomsnitt hos 2,5 olika institut.

Kom ihåg avgränsningen att det här gäller direktägda fonder och aktier. Den som har hela sitt långsiktiga sparande i tjänstepension eller premiepension syns inte i de här siffrorna, trots att pensionen för de flesta svenskar är det största sparandet.

För mig blir slutsatsen inte att alla genast ska köpa aktier, utan att många ännu inte har kommit till tillväxthinken. Sparkontot finns, men den långsiktiga exponeringen mot företag och världsekonomin saknas. Det är också en påminnelse om ordningen jag brukar förespråka: buffert först, sedan brett och billigt fondsparande. Att hoppa över bufferten för att jaga avkastning brukar sällan leda till ett rikare liv.

Bufferten är svagast där den behövs mest

Enligt studien hade cirka 30 procent av bolånetagarna mindre än 50 000 kronor i tillgångar hos sin bolånebank. Det är en ganska tunn krockkudde när räntor, sjukdom eller arbetslöshet kommer samtidigt.

Rapporten mäter inte hela hushållets ekonomi. Pengar kan finnas hos en annan bank, i pension eller i bostaden. Men som signal är siffran ändå värdefull: många med stora fasta kostnader har små likvida marginaler.

Räntechocken för några år sedan syns tydligt i sparandet. Nysparandet föll från runt 400 miljarder kronor 2021 till runt 300 miljarder 2022, och amorteringarnas andel av sparandet steg från 21 procent 2020–2021 till 39 procent 2023. I åldersgruppen 35–44 år gick drygt halva sparandet till amorteringar 2023. Amortering är också sparande, men utvecklingen visar hur snabbt marginalerna åts upp när räntan steg.

Min upplevelse är att bufferten ofta känns tråkig tills den behövs. Då är den plötsligt den mest avkastande tillgången i hela ekonomin.

Könsskillnaden sitter mest i toppen

Män äger 57 procent av de totala tillgångarna men hela 70 procent av aktievärdet. Skillnaden drivs framför allt av de största innehaven: av innehav över en miljon kronor äger män ungefär två tredjedelar. Under en miljon kronor är fördelningen mellan kvinnor och män i stort sett jämn.

Även sparformerna skiljer sig. Kvinnor har 46 procent av sina tillgångar på sparkonto mot mäns 39 procent, en skillnad på 7 procentenheter, medan män har en klart större andel i aktier: 30 procent mot kvinnors 18 procent.

Det är en viktig nyans. Annars är det lätt att göra berättelsen för grov och säga att kvinnor sparar fel eller att män alltid tar rätt risk. FI:s data säger något mer specifikt, nämligen att toppinnehaven är ojämnt fördelade och män har större aktieandel. Att skillnaden beror på större risktagande är FI:s tolkning, förankrad i tidigare forskning men inte bevisad i den här rapporten. Där finns både en jämställdhetsfråga och en riskfråga. Mer aktier kan ge högre förväntad avkastning, men bara om buffert, tidshorisont och beteende hänger med.

Första steget är inte mer risk utan rätt ordning

Den praktiska poängen är inte att alla ska ta mer risk i morgon, utan att veta var du själv står: buffert, skulder, månadssparande och först därefter fonder och aktier.

FI:s rapport är beskrivande. Den säger inte vad du ska göra, men den ger en karta. Om du har noll i buffert är nästa steg ett annat än om du redan har sex månadskostnader på kontot men inget långsiktigt sparande.

Bilden är inte heller huggen i sten. SCB:s sparbarometer visar att hushållens fondköp vände uppåt igen 2023–2024, med nettoköp på nästan 250 miljarder kronor. FI:s stickprov från slutet av 2023 kan alltså skildrat en svacka snarare än ett stabilt läge.

Så jämför dig mindre med snittet och mer med nästa rimliga steg i din egen ekonomi. Det är där förändringen börjar.

Läs vidare

• Hur rik är svensken 2024? – för bredare jämförelse av svenskars ekonomi.
• Hur ser svenskarnas aktiesparande ut? – om aktieägande och risk.
• Hur många månadslöner har svensken på banken? – om buffert i praktiken.
• Hur mycket sparar svensken och RT-communityn? – som jämförelse mot communityn.
• Hur rik är svensken egentligen? – tidigare genomgång av förmögenhet.