Hälften av svenskarna har inte 10 000 kronor i fonder
80% av svenskar har inga eller små aktieinnehav (Finansinspektionen, 2025)
Medan hälften av alla svenskar har mindre än 10 000 kronor i fonder, äger bara 5 procent av befolkningen hälften av landets alla finansiella tillgångar. Finansinspektionens nya rapport avslöjar en extrem ojämlikhet som blivit ännu tydligare när räntorna stigit – samtidigt som var tredje bolånetagare saknar en ordentlig ekonomisk buffert.
Innehållsförteckning
Denna sida uppdaterades 1 månad sedan (2026-05-10) av Jan Bolmeson.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Därför är denna studie viktig
Finansinspektionens omfattande kartläggning ger unik insikt i hur svenskarnas sparande och tillgångar verkligen ser ut. För första gången sedan 2007 kan vi se hur tillgångar fördelas mellan olika grupper. Rapporten avslöjar stora ojämlikheter som påverkar både individers ekonomiska trygghet och hela ekonomins stabilitet.
Av Finansinspektionen
Finansinspektionen har i uppdrag att verka för finansiell stabilitet och konsumentskydd. Denna rapport bygger på unik data från 40 finansföretag som tillsammans täcker 80 procent av svenskarnas sparande. FI:s analys ger insikter som varit omöjliga sedan förmögenhetsskatten avskaffades 2007.
Så gjordes kartläggningen
FI samlar in data från närmare 40 företag - storbanker, nischbanker och nätmäklare. Kartläggningen omfattar både aggregerade uppgifter och stickprov på 4 miljoner kunder. Data täcker sparkonton, fonder, aktier och amorteringar från 2020 till juni 2024.
Den extrema ojämlikheten
Bara 5 procent av svenskarna äger hälften av alla tillgångar. Samtidigt har varannan svensk inga eller mycket små tillgångar. 60 procent har mindre än 10 000 kronor i fonder och hela 80 procent saknar eller har under 10 000 kronor i aktier.
Bolånetagares sårbara situation
30 procent av bolånetagarna har mindre än 50 000 kronor i tillgångar hos sin bolånebank. Bland de med bolån över 5 miljoner har dock mer än hälften över 500 000 kronor i buffert. Många med stora lån saknar alltså tillräcklig ekonomisk motståndskraft.
Könsskillnader främst bland de rika
Totalt äger män 57 procent av tillgångarna, men skillnaden beror främst på de superrika. Män äger två tredjedelar av alla innehav över en miljon kronor. För innehav under en miljon är tillgångarna jämnt fördelade mellan könen.
Hur konjunkturen påverkar sparandet
Under pandemin 2021 sparade svenskarna nästan 400 miljarder kronor. När inflationen och räntorna steg 2022-2023 sjönk nysparandet till knappt 280 miljarder. De med mindre tillgångar tvingades minska sitt sparande mest.
Amorteringar tar allt större plats
Amorteringarnas andel av sparandet ökade från 21 procent 2020-2021 till 39 procent 2023. Detta beror både på att räntorna gjorde det mer lönsamt att amortera och att annat sparande minskade när ekonomin blev tuffare.
Olika risktagande mellan grupper
Kvinnor har 46 procent av sina tillgångar på sparkonton jämfört med männens 39 procent. Män har större andel aktier (30% vs 18%) vilket tyder på högre risktagande. Äldre väljer generellt tryggare sparformer.
Vad detta betyder för dig
Rapporten visar vikten av att bygga ekonomisk buffert. Med många bolånetagare utan tillräckliga tillgångar och stort gap mellan rika och fattiga blir individuell ekonomisk planering allt viktigare för trygghet.
"5 procent av svenskarna äger hälften av alla tillgångar. varannan svensk har inga, eller små, tillgångar"
"Cirka 30 procent av bolånetagarna hade mindre än 50 000 kronor i tillgångar i bolånebanken."
"Män äger 2/3 av alla innehav över en miljon kronor"
"Kartläggningen visar på att fyra av fem personer saknar, eller har mindre än 10 000 kronor i aktier"
"Vi uppskattar att nästan 60 procent har mindre än 10 000 kronor i fonder"
"Bland de som har ett bolån på över 5 miljoner kronor har fler än hälften mer än 500 000 kronor i tillgångar i bolånebanken"
"Knappt två procent av individerna har mer än en miljon kronor i aktier"
"Ungefär 4 procent av individerna har mer än en miljon kronor i fondinnehav"
"De flesta svenskar har små tillgångar"
"Majoriteten av de som investerar i fonder har fonder i riskklass 4"
"I genomsnitt har varje svensk i vårt urval innehav på sparkonton i 2,5 institut"
Sammanfattning
Finansinspektionen har kartlagt svenskarnas sparande baserat på data från närmare 40 finansföretag. Rapporten visar att de finansiella tillgångarna har vuxit kraftigt – från att vara värda några hundra miljarder 1996 till över 16 000 miljarder kronor 2024. Men bakom de imponerande siffrorna döljer sig stora ojämlikheter.
Bara 5 procent av svenskarna äger hälften av alla tillgångar. Samtidigt har varannan svensk inga eller mycket små tillgångar. Särskilt oroande är att 30 procent av bolånetagarna har mindre än 50 000 kronor i tillgångar hos sin bolånebank – en otillräcklig buffert vid ekonomiska påfrestningar.
Nysparandet följer konjunkturen tydligt. Under pandemiåren 2020-2021 sparade svenskarna nästan 400 miljarder kronor årligen. Men när inflationen och räntorna steg 2022-2023 sjönk nysparandet till knappt 280 miljarder. Det var främst de med mindre tillgångar som tvingades minska sitt sparande.
Skillnaderna mellan könen är förvånansvärt små när man bortser från de allra rikaste. Män äger visserligen 57 procent av tillgångarna totalt, men det beror främst på att de äger två tredjedelar av alla innehav över en miljon kronor. För vanligt folk är tillgångarna jämnt fördelade mellan könen.
Några fakta:
- Varannan svensk har inga, eller små, tillgångar
- 60% har mindre än 10.000 kr i fonder
- 80% har mindre än 10.000 kr i aktier
- 4% har mer än 1 miljon i fonder
- 2% har mer än 1 miljon i aktier
- Cirka 30 procent av bolånetagarna hade mindre än 50 000 kronor i tillgångar i bolånebanken
- Männen äger 2/3 av tillgångarna
