Om fondägandet i Sverige
med professor Daniel Waldenström
Hälften av den vuxna befolkningen äger fonder. Räknar vi med pensionen, så är det nästan 100% av befolkningen. Medianvärdet är ca 55 000 kr och medelvärdet är ca 243 000 kr. Skillnaden mellan män och kvinnor är ganska små och utbildning har ett starkt samband med fondägande.
Avsnitt 321 | Publicerat 2 år sedan.
Avsnitt 321. Senast uppdaterad 8 månader sedan (2025-08-19) av Jan Bolmeson.
Denna video finns att se på Youtube eller via videon ovan.
Innehållsförteckning
- 00:00:00 - Intro
- 00:03:16 - Välkommen Daniel Waldenström
- 00:07:36 - Sverige: ett fattigt land som blev rikt
- 00:13:07 - Stagnation i stora delar av västeuropa
- 00:18:29 - Fondägande: en demokratisering marknadsekonomin
- 00:22:48 - Allemansfonderna ett sätt att hjälpa företag och folket
- 00:28:12 - Från fattigdom till ett institutionellt sparande
- 00:33:21 - Ägt boende: bra investering som minskar klyftorna
- 00:38:15 - 100% av befolkningen äger fonder om vi tar hänsyn till premiepensionen
- 00:42:55 - Kvinnor har högre medianvärde än män
- 00:47:56 - Hög andel fondägande i Sverige
- 00:53:20 - Sparande över livsscykeln
- 00:58:26 - Förmögenhetsstatistik i Sverige
- 01:03:05 - Sparande i förhållande till utbildningsnivå
- 01:12:04 - Oro för det nya premiepensionssystemet
Du kan lyssna på detta avsnitt (321) där poddar finns, t.ex. på Spotify, Apple Podcast och Acast. För innehållsförteckningen med tider, se fliken till vänster med längden på avsnittet.
Referens: Saknas.
Innehållsförteckning
- Sammanfattning, guldkorn och citat (13 st)
- Därför är avsnittet viktigt
- Med Daniel Waldenström
- Sveriges ekonomiska resa
- Fondrevolutionen i Sverige
- Överraskande könsskillnader
- Varför bara hälften äger fonder
- Bostaden som investering
- Vi tar för lite risk
- Välfärdens påverkan på sparande
- Medianen avslöjar verkligheten
- ISK och skattefrågor
- Kontrovers: Premiepensionens framtid
- Viktiga nyanser att komma ihåg
- Vanliga frågor
- Communityns tankar, tips och inspel
- Relaterade sidor och annat kul
- Senaste nytt på RikaTillsammans
Denna sida uppdaterades 8 månader sedan (2025-08-19) av Jan Bolmeson.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Därför är avsnittet viktigt
Vi får en unik inblick i hur svenskars fondsparande faktiskt ser ut med konkreta siffror om snitt och median för olika åldrar och grupper. Professor Daniel Waldenström förklarar hur fondägandet revolutionerat från nästan noll på 70-talet till hälften av våra finansiella tillgångar idag, och avslöjar överraskande fakta om könsskillnader och varför vi troligen tar för lite risk i vårt sparande.
Med Daniel Waldenström
Daniel är professor i nationalekonomi och ekonomihistoriker som disputerat två gånger - först i nationalekonomi vid Handelshögskolan och sedan i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Han forskar om ekonomisk ojämlikhet, skatter och ekonomisk historia, och är programchef för forskningsprogrammet Skatter och samhället vid Institutet för näringslivsforskning.
Sveriges ekonomiska resa
För 150 år sedan var Sverige ett fattigt, perifert land där en fjärdedel av befolkningen emigrerade på grund av missväxt och misär. Idag lever vi i ett av världens rikaste länder där reallönerna ökat med 2% årligen i 25 år. Denna resa från "lort-Sverige" till rikedom studeras fortfarande internationellt som exempel på lyckad utveckling.
Fondrevolutionen i Sverige
Från nästan inget fondägande på 1970-talet har vi gått till att fonder utgör hälften av svenskarnas finansiella tillgångar. Två reformer var avgörande: allemansfonderna 1984 med kraftigt sänkta skatter (från upp till 80% marginalskatt) och premiepensionen 1995 som gav nästan 100% av befolkningen fondexponering.
Överraskande könsskillnader
Kvinnor har i median högre fondsparande än män - 57 000 kr jämfört med 53 000 kr. Ägardeltagandet är också nästan identiskt: 46% för kvinnor och 44% för män. Detta går emot den traditionella bilden av att män tar större finansiella risker och sparar mer.
Varför bara hälften äger fonder
Trots fondrevolutionen äger bara cirka 50% av svenskarna fonder direkt. Förklaringar inkluderar att vissa inte har sparutrymme, andra föredrar bankkonton, och många fastnar i att inte ta steget från sparkonto till fond. Dessutom har höga förvaltningsavgifter historiskt avskräckt vissa sparare.
Bostaden som investering
Bostadsägande ger historiskt nästan lika hög avkastning som aktiemarknaden men med halva risken. Länder med högt bostadsägande har lägre förmögenhetsskillnader. Tyskland, trots sin rikedom, har Europas fattigaste medelklass på grund av lågt bostadsägande - bara hälften äger sin bostad.
Vi tar för lite risk
Med tanke på att många svenskar redan har lågriskexponering genom bostadsägande och stabilt humankapital (utbildning/jobb), borde vi ta mer risk i det finansiella sparandet. Daniel rekommenderar aktiefonder för att balansera den totala riskprofilen i din ekonomi.
Välfärdens påverkan på sparande
Sverige samlar in 2400 miljarder kronor årligen i skatter som finansierar välfärd värd tusentals kronor per person månadsvis. Detta "institutionella sparande" gör att vi inte behöver privat spara till sjukvård, utbildning eller äldreomsorg som i andra länder, vilket påverkar vårt sparbeteende.
Medianen avslöjar verkligheten
Snittsiffror för sparande är ofta missvisande då några få stora förmögenheter drar upp genomsnittet. Medianen - personen i mitten - ger en mer rättvisande bild. För 50-64-åringar är snittet 277 000 kr men medianen bara 50 000 kr, vilket visar att de flesta har betydligt mindre än genomsnittet.
ISK och skattefrågor
ISK har varit skattemässigt gynnat under lågräntemiljön men kan bli mindre attraktivt när räntorna stiger. Daniel kritiserar att vi har parallella skattesystem för liknande sparande, där aktivt företagande beskattas högre än passivt ägande via ISK, vilket skapar snedvridningar.
Kontrovers: Premiepensionens framtid
Vi ser positivt på premiepensionens demokratiserande effekt för fondägande. Alternativ syn: Nya upphandlingskrav riskerar att bara stora amerikanska fondbolag som Blackrock klarar kraven, vilket kan utestänga svenska fondbolag från systemet.
Viktiga nyanser att komma ihåg
• Fondägande är bara en del av total förmögenhet - glöm inte bostaden och humankapitalet
• Högre utbildning korrelerar med högre fondsparande men skillnaderna är mindre än förväntat
• Cirka hälften av befolkningen äger aldrig fonder direkt trots alla möjligheter
• Skatteförändringar kan snabbt ändra attraktiviteten i olika sparformer
"Fondägande är ju en revolution och det är en oerhört viktig innovation, både för hela länder men också för hushåll och privatpersoner"
"Det här är ju en demokratisering av marknadsekonomins allra bästa sidor"
"Om du har jobbat många år, vilken lönenivå du har haft och det har man diskuterat nu"
"Vi tar för lite risk i vårt sparande"
"Tyskland har den fattigaste medelklassen om vi nu tittar på vad folk äger i reda pengar"
I veckans avsnitt intervjuar vi professor Daniel Waldenström som förra året skrev en rapport “Fondägandets struktur i Sverige: En empirisk undersökning” för Fondbolagens förening förra året. Daniel som har doktorerat både i nationalekonomi och ekonomihistoria ger en jättefin överblick både över fondsparandets historia, slutsatserna som han kom fram i rapporten men han kastar även ljus på saker som vi kanske inte tänker (eller uppskattar tillräckligt) såsom att vi har ett ambitiöst välfärdssystem.
Vi pratar om att vi har ett ganska lågt sparande, men att det många gånger kompenseras av att vi just har t.ex. ett ambitiöst välfärdssystem som man i vissa fall kan motsvara ett sparande på flera tusen om vi hade haft ett annat system. Jag arbetade ett par år i en friskola som hade både grundskola och förskola och jag kommer ihåg att bidraget per elev låg mellan 70.000 och 120.000 kr per år. Det är ju något som vi föräldrar i Sverige inte behöver betala. Samma sak om man tittar på sjukvård eller liknande.
Jag vet att många i communityn gillar att jämföra sig själva, så kolla gärna i in i forumtråden där vi har en hel del siffror och grafer från rapporten. 🙂
Men några siffror som stack ut för mig utifrån hushållens direktägande i fonder:
▸ ca 50% av befolkningen äger fonder direkt eller via ISK
▸ sedan tidigare vet vi från Euroclear att bara ca 20% äger aktier på samma sätt
▸ Medianvärdet är 55.000 kr (dvs, om du har mer så äger du mer än 50% av befolkningen)
▸ Snittsiffran (som dras upp av några enstaka individer) är ca 243.000 kr
▸ Kvinnors mediansiffra på 58.000 kr är högre än mäns på 51.000 kr ▸ Mediansiffran per ålder är:
▸ — 0 – 19 år: 25.000 kr
▸ — 20 – 34 år: 23.000 kr ▸ — 35 – 49 år: 29.000 kr
▸ — 50 – 64 år: 69.000 kr
▸ — 65+: 166.000 kr
Dessa siffror går väl i linje med siffror från både SCB och Avanza. Man kan förhålla sig till dessa siffror på olika sätt. För någon är de jättehöga, men för någon annan kan de också vara lägre än vad man hade gissat. Det är lätt att alltid tro att alla andra är så “rattade” och har väldigt mycket mer pengar än en själv. Min upplevelse är att det sällan är så.
Vidare pratar vi även lite om hans artikel på economistas om att ägt boende är – utifrån ett samhällsperspektiv – en bra investering som minskar klyftorna. Vi kommer även in lite på det med skatter och några av de utmaningar som vi har i samhället idag. Tillsammans med lite historisk tillbakablick kring allemansfonder, pensionssystemets tillkomst och annat så hoppas vi att du gillar veckans avsnitt. 🙂
Tack för denna veckan!
Jan, Caroline och Daniel
Vanliga frågor
Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.
Communityns kommentarer
Nedan följer 9 av totalt 26 kommentarer. Notera att kommentarer i forumet inte kvalitetssäkras av oss på samma sätt som all annan text på denna sida. För att följa hela diskussionen, skriva en egen kommentar eller ställa en fråga, gå till forumet. Vi ses där! 🙂
Stöd RikaTillsammans
RikaTillsammans finns tack vare dig – vi ägs inte av någon bank, tar inte emot presstöd, säljer inte rådgivning och vill inte förvalta dina pengar. Det gör oss fria, men också helt beroende av dig och vår community.
Om du gillar det vi gör får du gärna supporta oss – genom att bli månadssupporter, swisha ett valfritt belopp eller bjuda oss på en digital kaffe.
Som tack får du tillgång till extramaterial, bonusavsnitt, verktyg och inbjudningar. Tillsammans blir vi både klokare och rikare. Läs mer.
Tack för att du hejar på oss!

Från 49 kr/månad
Eller stöd oss via...
Swish (123 463 53 22) BuyMeACoffeeTillsammans blir vi både klokare och rikare dag för dag. Tack på förhand!
Senaste nytt på RikaTillsammans


Finansbranschens tre stora problem
Tre minuter med statsminister Ulf Kristersson och EU:s talman Roberta Metsola: allt det jag inte hann säga baserat på Finansinspektionens egna rapporter. Med rådgivaren Per Palmström.


Pensionärer spenderar för lite av sparkapitalet
Mental bokföring och rädsla för att pengarna tar slut gör att pensionärer unnar sig bara hälften av det som de skulle. Utdelande tillgångar ökar användningen av pengar och gör livet rikare.


Jämför bolåneränta 2026: Se din faktiska ränta direkt
Bolåneräntan är ofta familjens enskilt största utgift. Och samtidigt en av få utgifter där du kan sänka kostnaden med ett kort samtal, eller ett par knapptryck. Skillnaden mellan bankerna är större än de flesta tror, och enligt Finansinspektionen är det bara 3 av 10 svenskar som regelbundet jämför sin ränta.


Lysa fondrobot: vår erfarenhet utifrån 10 miljoner i sparande hos dem
Så här tänker vi om Lysa efter sju år som kunder och hundratals samtal i communityn. Slutsats: bäst för de flesta oavsett om du är nybörjare med 1 000 kr eller expert med mycket mer.



















Delen gällande ägt boende var ju inte helt klockren tänker jag… så hyrda boenden slits mer (enligt vilken statistik? Kan tänka mig att ex. badrum, vitvaror, golv etc. lever otroligt mycket längre i hyresrätter även om de skulle kunna klassas som uttjänta), men det kan ju lika gärna vara kopplat till personerna som i större utsträckning bor i hyresrätt? Dvs. det hade blivit mycket slitage även i ägt boende för dessa personer.
Gällande Tyskland, förmögenhet hos medelklassen och ägt boende så är bostadsägandet ännu lägre i Schweiz som ändå anses ganska rikt. De gynnar sparande i produktiva tillgångar skattemässigt och i princip brandskattar bostadsägare, just för att uppmuntra befolkningen i rätt riktning. Jag tror förklaringen ligger i tyskarnas inställning till aktieägande av historiska skäl.
Citat från artikeln:
Apropå artikeln så skrev Daniel denna i DI Debatt häromdagen:
Intressant citat:
Liten sidonotis.
Under introt på Youtube så var bilden svart, var det så bara för mig?
Två lösryckta reflektioner som egentligen inte har med ämnet att göra.
@janbolmeson, du brukar inleda alla intervjuer med att lista upp en massa saker om den du ska intervjua och sedan fråga ”är det något du vill tillägga?” Och du får alltid svaret ”nej, det var bra sammanfattat” i någon variant. Varför inte istället ställa en annan fråga, t.ex:
Det fina är att ovanstående frågor även ger utrymme för något som du inte räknade upp. Det hade garanterat gett ett mer spännande svar än att du sammanfattade deras yrkesliv på ett bra sätt.
En annan reflektion är att vi borde slå ett slag för ”mediansvensson” och försöka knuffa undan ”medelsvensson” eftersom man i ekonomifrågor där man vill jämföra med sig själv oftast är intresserad av ”vanligsvensson”.
Tack för ett intressant och allmänbildande avsnitt. Gärna mer sånna här diskussioner.
Jag som klantade mig. Det kommer en ny version inom kort.
Sjukt bra. Det tar jag.
Tack för alla dessa små tips som gör avsnitten bättre. Uppskattar det jättemycket. Tack!
Fortfarande väldigt tunt, vilken artikeln iof medger. Det där med att försöka mäta slitage med hjälp av ”värdeminskningsmodeller” var ju bara helsnurrigt. Att folk generellt tar hand om sådant de äger bättre är logiskt, men det är bara en liten detalj i helheten. Om man i ägt boende ex. slänger ut fullt fungerande kök eller golv i mycket högre utsträckning än i hyrt boende har det ju föga betydelse att köket är så välhållet där i containern på återvinningsstationen.
Finns ju hus från miljonprogrammet som rivts men det kanske beror lite på att byggkvalitén inte var den bästa.
Vissa hyreslägenheter bor det alldeles för många i vilket sliter väldigt mycket på badrum t.ex.