Hur ser svenskarnas aktiesparande ut?

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Ett light-avsnitt om aktieägandet i Sverige
2. Kan man benchmarka sitt eget sparande?
3. Euroclear och rapporten om aktieägandet
4. Fördelningen av ägandet: unika ägare
5. Sidospår: utländskt ägande och coronakrisen
6. Du handlar med proffs, inte med småsparare
7. Bara 1,5 miljoner svenskar äger aktier
8. Anekdoten om Noma och den sneda jämförelsen
9. "Tänk om jag är lycklig"
10. Aktieägandet sjunker, men ökar bland unga
11. Könsfördelningen: män äger mer av värdet
12. Ägande efter ålder
13. Spara till barn: gör det i eget namn
14. Favoritsiffran: bolag per aktieägare
15. Tolv bolag tar bort bolagsrisken
16. Avanza-statistik: de flesta har för få bolag
17. Good enough är att vara som genomsnittet
18. Antal fonder: också för få
19. Belopp: medelvärde mot median
20. Jämför dig med medianen, inte snittet
21. Det viktigaste är vanan att spara
22. Sparandet per generation
23. Förmögenhetsstatistik finns inte längre
24. Bara den rikaste tiondelen
25. De populäraste aktierna: Telia i topp
26. Vad kvinnor respektive män äger
27. Tre års kursutveckling: kvinnors mot mäns aktier
28. Kvinnor väljer stabilt, män väljer raketer
29. Misstaget att köpa efter rusningen
30. En tråkig aktie genererar bara sin avkastning
31. Global indexfond slår svensk
32. Drömgrafen: antal ägare mot kurs
33. Populära bolag per åldersgrupp
34. Man blir en bättre aktieägare med åldern
35. Mellangruppen sitter kvar i gårdagens raketer
36. Dalbar-rapporten sparas till nästa gång
37. Lyssna på avsnittet om arvsrätt
38. Flödesschemat på Patreon
39. En inbjudan till communityn

Ett light-avsnitt om aktieägandet i Sverige

Jan: Det är därför jag brukar säga att de flesta kommer få ett mycket bättre sparande när de byter till en fondrobot eller en global indexfond. Inte nödvändigtvis för att det kommer överprestera, men för att det är så mycket bättre än många av de konstigheter som väldigt många sparare har i sina portföljer.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmesson.

Jan: Idag är det dags för avsnitt 152. Och idag tänkte jag att det skulle bli ett lite light-avsnitt, efter monstret vi har kört.

Caroline: Ja, förra veckan körde vi ett monsteravsnitt som var om svensk arvsrätt, livförsäkringar och arvsklasser, där egentligen den övergripande frågan var: om jag dör, har du råd att bo kvar? Har du råd att ha kvar den levnadsstandard som du har? Och då var det inte specifikt du, Caroline, utan du som lyssnar, eller du som tittar på det.

Jan: Det var ju ett två timmars avsnitt med tillhörande bonusavsnitt. Så att idag tänkte jag att vi ska ha det lite soft. Jag har inte ens tagit på mig skjorta idag, utan sitter här i min pikétröja. Så jag tror att det blir lite bra. Jag tänkte att det skulle handla om aktieägandet i Sverige. Att det blir lite fakta, lite nörderi.

Caroline: Okej, vad får man ut av det förutom fakta då? Alltså, detta är lite som att läsa Aftonbladet. Det är lite nice.

Kan man benchmarka sitt eget sparande?

Caroline: Om aktier i Sverige, då?

Jan: Ja, och hur den genomsnittliga småspararen är, hur mycket de månadssparar, hur mycket de har i pengar, hur många fonder...

Caroline: Kan man benchmarka sitt eget sparande och se, i alla fall, ligger jag i fas med resten av svenska befolkningen? Eller behöver man ens det?

Jan: Nej, man behöver inte det. Jag tänker att vid något tillfälle så ska vi göra mycket mer exakt. Nu är det så här 70-, 80-, 90-talisten.

Caroline: Jag tänker mer så här att det är skönt att man kan känna sig duktig ibland. När det kommer fakta på bordet.

Jan: Ja, precis. Så att det blir lite soft. Det är inte att man behöver hem och prata med sin fru, eller sin partner, om att man kommer dö, och hur livet ska vara efteråt. Utan man behöver inte prata med någon. Detta är bara: luta dig tillbaka och så bara...

Caroline: Njut av fakta.

Jan: Njut av lite fakta, ja.

Caroline: Ja, ibland kan jag ändå tycka så här: tänk att detta också kan vara roligt, när jag satt och dök ner i detta.

Jan: För mig låter det inte kul just nu, men jag tänker att vi får göra vårt bästa. Du har säkert massvis med härliga anekdoter och sånt att lägga till. Till faktan, eller hur, Jan?

Caroline: Ja, jag hoppas det. Jag hoppas det. Du får göra det avsnittet spännande.

Euroclear och rapporten om aktieägandet

Jan: Men jag tänker så här, i slutet av året, eller i den här perioden, typ mars, april, maj, så brukar alla rapporter komma från det föregående året. För då har alla hunnit sammanställa all data. Hur det har gått ekonomiskt.

Caroline: Ja, och lite statistik.

Jan: I Sverige har vi ett företag som heter Euroclear. Och Euroclear är de som håller koll på de flesta, inte alla, men de flesta företags aktieägare. Så när man vill säga vem som äger vilka bolag, så är det Euroclear som har det registret. Och de släpper varje år en rapport som heter Aktieägandet i Sverige 2019. De släppte den här rapporten för några veckor sedan och jag har kollat på den, men vi har inte hunnit prata om det, för det har varit corona och en massa andra avsnitt. Så jag tänkte att idag, efter det här...

Caroline: Ja, men låt oss ta det. Så tittar vi på det.

Jan: Källan till halva avsnittet är Euroclears rapport, som man kan ladda ner på deras hemsida. Så detta är inget vi har hittat på själva. Och de första två graferna här... Det ska jag också säga, för dig som bara lyssnar på detta: det blir en hel del, vi kommer prata om grafer. Men vi lägger ju alltid ut de här slidesen som vi använder.

Caroline: Jo, men om man bara vill lyssna?

Jan: Ja, men det går bra. Då kan vi ändå förklara lite. Man behöver inte se dem.

Caroline: Nej, man behöver inte se dem.

Jan: Men jag tänkte ändå bara säga att de är där som en service.

Caroline: Jovisst. Ja, men det är de.

Jan: Ja, jag känner inte att jag får många poäng av dig idag. Men vi kör då.

Fördelningen av ägandet: unika ägare

Jan: Så andelen av ägandet, antal unika ägare. Då tittar man så här: hur mycket av Stockholmsbörsen äger de? Hänger du med?

Caroline: Det känns som vi bara hoppade rätt in i det. Vi brukar ändå mjuka upp oss själva och lyssnarna.

Jan: Ja, men det är för att vi inte behöver.

Caroline: Men vi behöver inte det idag, då?

Jan: Nej, men vanligtvis pratar vi alltid om villkor och sånt. Men idag kommer vi inte prata om det.

Caroline: Nej, vi har inga villkor.

Jan: Nej.

Caroline: Men okej, vad är det?

Jan: Detta var alltså det första. Som du dök ner i.

Caroline: Ja.

Jan: Alltså, hur är fördelningen av ägandet av aktier i Sverige?

Caroline: Ja.

Jan: Och nu tittar vi på unika ägare. Då slår vi ihop privatpersoner och företag. Och det finns ju många fler privatpersoner i Sverige än vad det finns företag, eller hur? Sen finns det lite utländska ägare. Och jag tycker detta är ganska spännande, för om man tittar på unika individer i det här registret, så är 85 % av alla unika i det här registret privatpersoner. Nästan 86 %. 12 %, alltså 12 av 100 ägare på Stockholmsbörsen, är utländska. Och 2,3 % är juridiska personer, alltså företag.

Caroline: Make sense. Så 2 av 100... Kan jag inte tänka mig att politiker är intresserade av den här fördelningen? Man vill se hur många utländska ägare som finns?

Jan: Ja.

Caroline: Är du med? Jag hade varit intresserad av det om jag hade styrt Sverige.

Sidospår: utländskt ägande och coronakrisen

Jan: Ja, men absolut. Det var ju en sån här... Nu har vi redan hamnat i sidospåret. Men det var ju en sån här lång diskussion om huruvida man skulle, nu i coronakrisen, rädda svenska företag som går dåligt. Att man pratar om varför vinsterna ska tillfalla ägarna men förlusterna tillfalla skattebetalarna. Varför ska de rädda svenska företag? Men då var det till exempel, jag tror bloggrannen Cornucopia skrev, att vad som händer, till exempel nu när värdet på svenska företag faller, då blir ju de intressanta särskilt för att köpa i andra länder, som till exempel kinesiska staten. Har vi då ett intresse av att kinesiska staten går in och köper svenska företag för en billig spottstyver? Och då tänker jag att det är bättre att svenska staten äger bolagen än att kinesiska staten äger dem. Så det är aldrig så enkelt att man kan säga: låt företagen gå i konkurs, eller låt marknaden styra.

Caroline: Nej, för det finns andra hänsyn att ta i alla fall.

Jan: Men min poäng här, det är inte så intressant att det är 86 av 100 unika personer i det här registret som är privatpersoner. Det intressanta blir när man tittar på hur mycket de här äger. Av värdet på Stockholmsbörsen ägs bara 12 % av privatpersoner. Är du med?

Caroline: Vänta, först tittade vi på antalet unika ägare.

Jan: Antal unika ägare av aktier i Sverige.

Caroline: I Sverige, ja. Och sen tittar vi på...

Jan: Så de här unika ägarna, hur stor andel av det totala värdet äger de? Om vi hade sagt att vi leker att detta är 100 personer, och då är det bara juridiska företag, utländska företag och svenska privatpersoner. Så det är 86 av 100 svenska privatpersoner, 12 av 100 är utländska företag, och sen typ 2 av 100 är svenska företag. Så ser fördelningen ut. Men om vi tittar, hur mycket äger de här 86 personerna? Då är det bara 12 %.

Caroline: Ja. Är du med? Vi är inte så rika.

Du handlar med proffs, inte med småsparare

Jan: Nej, utan det är en väldigt, väldigt liten del. Och det är detta jag menar, att när man då...

Caroline: Vad har detta för betydelse?

Jan: Jo, för att när du köper en aktie, så är sannolikheten stor att du köper den av svenska juridiska, alltså svenska företag. Du vet, nästan 48 %. Eller utländska företag, som äger 40 % av det svenska börsvärdet. Så ofta tror man att när man handlar på Avanza eller Nordnet, då köper jag av en annan privatperson. Sannolikheten är att det inte är det. Sannolikheten är, eftersom 9 av 10 kronor ägs av företag, och dessutom 4 av de här 10 kronorna ägs av utländska företag, då kan man utgå från att detta är proffs som håller på med detta. Så det är en stor sannolikhet att du handlar med proffs, snarare än att du handlar av en annan småsparare.

Caroline: Men spelar det någon roll egentligen, vem jag handlar av? Egentligen inte?

Jan: Egentligen inte, men det är det som vi har pratat om i ett annat avsnitt, på avsnitt 145, att börsen inte är en rättvis marknad. I fotboll fattar man att man har Champions League och sen har man det lokala korplaget. De kommer aldrig spela en tävlingsmatch. Men på börsen möts Barcelona och... jag kan spela mot Messi i fotboll, och det är helt okej.

På börsen är det inte en rättvis marknad. Som privatperson kan du hamna i samma match som Messi, och det är helt okej.

Jan: Det är det som är min poäng. Man kan inte dra den slutsatsen från den här grafen, men jag tyckte ändå det var intressant att säga att man tror att det är så mycket privatpersoner, men de är en försvinnande liten andel.

Bara 1,5 miljoner svenskar äger aktier

Jan: Och tittar vi i antal personer, så i Sverige, vad är det vi har? Typ 10 miljoner personer i svenska befolkningen. Och då är det alltså typ 1,5 miljoner svenskar som äger aktier. Det där kan man också tro, typ att, ja men alla man känner sparar ju i aktier och har konto på Avanza. Men då ska man komma ihåg att Avanza har hållit på i över 20 år. Jag tror jag hade mitt första Avanza-konto på typ 97, eller något sådant, om jag inte minns helt fel. Så de har hållit på i över 20 år, men de har fortfarande bara typ en miljon kunder. Och detta inkluderar Avanzas kunder, Nordnets kunder, storbankernas kunder, etc. Så jag vet inte om du tyckte att det var mycket eller...

Caroline: Jag tycker det är lite.

Jan: Ja.

Caroline: Jag fattar inte varför det inte är fler som sparar i aktier.

Jan: Ja, för de flesta har på något vis köpt någon aktieindexfond.

Caroline: Ja, precis. Samtidigt vet vi ju, förlåt att jag avbryter dig, många tycker det är svårt med ekonomi.

Jan: Ja, precis. Så det där är också lite reality check, att när man tror att alla håller på med någonting, så nej, man har ofta en ganska sned bild av vem som håller på med vad.

Anekdoten om Noma och den sneda jämförelsen

Jan: Det var ju typ som, vi har tagit upp den historien, tror jag, någon gång, när du var frustrerad och doktorerade.

Caroline: Jag hade doktorerat och vi hade ett jättebra liv och vi hade varit på Noma, världens bästa restaurang.

Jan: Ja, då.

Caroline: Då. Och så skulle vi dit igen med massa andra människor, och det var liksom... Och jag kände mig ganska misslyckad i mitt liv. För jag gick ju i min ökenvandring efter doktorerandet och hade inget jobb och ville jobba med något som inte fanns.

Jan: Ja.

Caroline: Och så gick vi där på Ica. Och så kändes det som att alla var så jävla framgångsrika, men jag var inte det. Och jag bara utbrast: fan, alla här har doktorerat. Alla här har varit på Noma. Så jävla otacksamt.

Jan: Ja.

Caroline: Men när jag hörde mig själv säga det, så förstod jag varför jag kände mig oframgångsrik. Därför att jag hade en så sned vinkling på vad som är framgång egentligen, eller vad man kan vara tacksam över.

Jan: Ja.

Caroline: Så då började jag bli tacksam för saker på ett annat sätt i mitt liv än vad jag hade varit innan.

Jan: Ja. Och framför allt vem man jämför sig med.

Caroline: Ja, vi pratade ju också om det sen. Det var en annan grej kring hela den diskussionen. Att då umgicks vi med ganska många som hade doktorerat, eller skulle doktorera, och vi umgicks med folk som vi tyckte det var trevligt att testa gränserna med mat. Vilket umgänge har man? Det är mycket, mycket som ligger i det med ens egen lycka, tror jag. Eller vad man tror att andra håller på med. Hur mycket bättre andra har det.

"Tänk om jag är lycklig"

Jan: Men detta är spännande, för det var ju det vi pratade om med Moa, när hon var här i ett av de här avsnitten i början av 2020. Jag tror att avsnittet heter "Tänk om jag är lycklig", om livet kunde kännas lika bra som det faktiskt är. Där man tänker många gånger att en person som jag borde, alltså en person som jag borde spela golf, eller en person som vi borde ha en Tesla. Vi borde inte ha en V70 från 2009. Och så börjar man ta massa beslut baserat på vad någon annan tycker. Eller vad man tror att andra tycker.

Caroline: Ja, och andra har ingen åsikt om en. Oftast inte.

Jan: Nej, precis. De andra är mest upptagna med att veta vad alla har.

Caroline: Vad har andra för åsikt om mig? Ingen bryr sig.

Jan: Nej, precis.

De andra är mest upptagna med att fundera över vad alla har för åsikt om dem. Ingen bryr sig egentligen om dig.

Aktieägandet sjunker, men ökar bland unga

Jan: Men det intressanta här kan man också se, att aktieägandet har ju sjunkit. Nu har det ökat.

Caroline: Har det sjunkit sedan 2009?

Jan: Sedan 2009 har det sjunkit från kanske 21 till 18 %. Den största ökningen bland aktieägarna, har jag som svagt minne, är ökad bland unga människor. Vilket är ganska kul. Men jag tror att det där hänger också ihop med, som vi pratade om i något avsnitt, att jämförelsegenerationen som är nu, till exempel vi, jag då, 70-, 80- och 90-talister, att vi har upplevt ganska tuffa tider. Vi var ju 20 när vi gick ut på arbetsmarknaden, när vi hade it-bubblan, och sen kom finanskrisen och nu har vi hela coronakrisen. Så det är därför vi har FIRE-rörelsen, Financial Independence Retire Early. Att man vill vara oberoende av vad som sker ute i världen, man ska klara sig ändå.

Caroline: Ja, precis.

Jan: På det sättet kan det vara ganska bra att aktieägarna kanske, förhoppningsvis, är på väg att öka. Jag tyckte också detta var spännande, att se hur många det är som faktiskt äger aktier.

Könsfördelningen: män äger mer av värdet

Jan: Och om vi tittar på nästa grej, så handlar det om könsfördelningen mellan svenska privatpersoner, mellan män och kvinnor.

Caroline: Som äger aktier?

Jan: Ja, och då är det 60 procent män, 40 procent kvinnor. Så det är fler män som äger aktier i förhållande till kvinnor. Och det lite trista, om man återigen tittar på samma sak som vi gjorde i jämförelsen innan, med värdet, så kan man se att männen äger 67 procent av värdet, medan kvinnorna äger bara en tredjedel.

Caroline: Vad ska man dra för slutsatser av det? Det kan vara allt möjligt som vi inte har en aning om, att kvinnor är mer försiktiga, men hur mycket de sätter in...

Jan: Ja, det kommer vi se tendenser på också. Men jag tror också att detta tyvärr handlar om de klassiska könsfällorna i marknadsekonomin. Att männen tjänar mer, männen har mer pengar till just såna här, den här typen av sparande eller egna utgifter, medan kvinnorna ofta lägger mer på hemmet, eller på barnen, eller på behovsgrejer.

Caroline: Ja, då är det ju inte...

Jan: Nej, det syns inte på samma sätt.

Caroline: Ja.

Ägande efter ålder

Jan: Och tittar man då... Sen kan man titta på fördelningen som en andel av befolkningen. Och då ligger det största ägandet mellan 40 och 60 år. Så man har oftast, innan man är 30, inte så mycket aktier.

Caroline: Varför tror du det är så?

Jan: Nej, men jag tror att detta handlar om när man har pengar. Jag tror att när man är 30 till 40, 30 till 50, så handlar det väldigt ofta om att bygga bo, och att man har stora... Man lägger pengarna på annat, helt enkelt. Medan när man är 50, 60, eller till och med 60, 70, då har ju barnen kanske växt upp. Man har inte samma utgifter, man har amorterat ner på huset.

Caroline: Exakt.

Jan: Och så vidare. Sen är det ganska spännande att det är typ 6 % av 0 till 10-åringarna som äger aktier. Så det är ofta föräldrarna. Så det är inte heller någon stor andel, att det är bara typ 6 av 100.

Caroline: Ja, hur har man tagit reda på den siffran?

Jan: Eller förlåt, 6 av 100.

Caroline: Ja, vad tänker du? Hur vet man... Att det är så unga ägare, liksom.

Jan: Jo, för när du köper en aktie, så måste du uppge ditt personnummer. Ja, så i registret får de personnummer och antal aktier i respektive bolag, så de har bara aggregerat detta, tänker jag.

Spara till barn: gör det i eget namn

Caroline: Ja, ja, förlåt mig om jag är lite dum nu. Men vi säger att jag är mamma, som har ett barn, och jag ska börja spara, på låt säga Avanza. Öppnar jag då ett konto till mitt lilla barn och så skriver jag så här: "Ja, han är ett år. Han är född 2019."

Jan: Ja, att man öppnar det i barnets namn. Det är många.

Caroline: Då anger man ju barnets personnummer.

Jan: Det är ju inte att rekommendera.

Caroline: Det är inte att rekommendera, precis.

Jan: För poängen, detta har vi också pratat om, är att när man sparar till barn så ska man spara i sitt eget namn. Och ha barnet som en förmånstagare. Och då helst i en kapitalförsäkring. Går det inte att spara i en kapitalförsäkring, då sparar man i ett ISK-konto i sitt eget namn. Och sen skriver man ett samboavtal eller testamente om att de pengarna ska till barnen. Det lärde vi oss i förra avsnittet. För anledningen är annars att när barnet fyller 18 så får de ut pengarna, och då kan inte du som förälder göra någonting. Och har man då sparat i 20 år, så kanske man inte vill att pengarna ska gå till en resa till Kos.

Caroline: Nej. Så det är alltså folk som har öppnat konto?

Jan: Ja, som har sparat.

Caroline: Och då finns det en viss procent som sparar till sina barn i sitt eget namn?

Jan: Ja, precis. Och förlåt, nu såg jag att jag tolkade grafen fel här. Det är 6 procent av den svenska befolkningen som är i åldersgruppen 0 till 10 år. Men bara 0,5 procent äger aktier. Förlåt, jag tolkade den fel. Sorry, sorry, sorry.

Caroline: Bra, så egentligen inte så intressant.

Favoritsiffran: bolag per aktieägare

Jan: Man kan titta mer där. Men nu kommer en av mina favoritsiffror. Denna handlar om genomsnittligt antal bolag per aktieägare, samt andel aktieägare som äger aktier i endast ett bolag. Detta är då relevant. För att när vi pratar så här, vi avråder ju generellt från direktinvesteringar i ett enskilt bolag. För att det är så mycket som kan gå fel. Utan vi pratar alltid om att man ska spara i en fondrobot eller en indexfond. För då sprider man riskerna över flera tusen bolag. Lysa, som vi gillar, då är det 6 000 bolag som man äger. Här är alltså personer som bara har lagt alla sina pengar i ett enda ägg, i en enda korg. Är du med?

Caroline: Ja.

Jan: Och detta är då att 44 procent av alla som ägde aktier. Så av de här 1,5 miljonerna aktieägare så hade nästan hälften, alltså 700 000, bara en enda aktie.

Caroline: 700 000? Hade bara en enda aktie. Vilken är det? Framgår det? Är det Telia?

Jan: Det kommer vi till sen. Så det ska vi titta på. Det genomsnittliga antalet aktier, om man tittar på hela deras register, är alltså fyra aktier i genomsnitt.

Caroline: Men då är det inte antal aktier man äger, utan den sorten? Eller vad man ska säga?

Jan: Nej, det är totala antalet aktier.

Caroline: Lägger man så fyra stycken aktier? Eller fyra olika bolag?

Jan: Fyra olika bolag.

Caroline: Ja, vi måste skilja lite på vad det är. Stycken eller bolag. Blir jag rättad av dig på en sån där grej?

Jan: Ja, det är helt rätt. Du har ju helt rätt. Jag är ju slarvig med det där.

Caroline: Ja, men det är väl inte så konstigt, för du uttrycker det ibland lite så. Som att du tror att det framgår, men det gör det inte.

Jan: Ja. Nej, men sant. Alltså, man kan ha 100 aktier i Telia, eller man kan ha 1 500 aktier i Telia. Man kommer ändå räkna det som ett bolag. Och jag likställer ofta, så jag är slarvig och pratar om en aktie som är ett bolag. För hur många man har är inte så relevant. Nu kommer jag få skit. Jag bara snurrar in mig.

Caroline: Det är så här, när du har trampat i klaveret, stå still. Försök inte ta dig ur det. Vi tar nästa.

Tolv bolag tar bort bolagsrisken

Jan: Jo, nej, men det intressanta här då är att man har bara fyra bolag. Och om man mot förmodan ska investera i enskilda aktier, då ska man minst, minst ha tolv stycken. För då brukar man prata om upp till tolv bolag, då har du det som kallas för bolagsrisk. I och med att bolaget kan misskötas, det kan tappa en kund, det blir en väldigt stor påverkan. Medan efter tolv bolag, då kan man säga, då har man tagit bort bolagsrisken. Då har man bara marknadsrisk. Helst ska man ha 25, 30, 35 bolag. Och sprida alla sina pengar över, för då blir det mindre andel i respektive bolag. För då blir det, på 30 bolag, bara 3 procent av portföljen i respektive bolag. Vi själva pratar ju flera tusen. Så vi har sällan mer än kanske 0,1–0,2 procent per bolag. Så för mig är tolkningen av detta att detta är katastrofalt. Alltså detta är ju skitdåligt. De flesta har en...

Caroline: Ja, men det är farligt för ens pengar, om man säger så.

Jan: Jättefarligt. Och sen kommer vi titta i nästa slide, så kommer vi titta på vilka, eller inte nästa, men strax. Vilka bolag, och oftast rör det sig...

Caroline: Vilka bolag, och oftast rör det sig.

Jan: Och då kan man också...

Caroline: Du kommer bli mörkrädd. Eller innan jag ser det, så blir jag mörkrädd. Så är det så, Fingerprint?

Jan: Ja, ish. Typ.

Avanza-statistik: de flesta har för få bolag

Jan: Och om man då... Nu ska jag bli lite skadeglad. Om man tänker att det är rätt många män som äger... Vi ska titta på exakt vad män äger och vad kvinnor äger.

Caroline: Låt oss göra det.

Jan: Men du får hålla dig lite till tåls, för jag tänker att vi ska titta på lite andra grejer först. Avanza publicerar ju lite spännande statistik från tid till annan. Så de senaste siffrorna de släppte i slutet av 2019, då delar de upp så här: detta är hur sparar skåningarna, hur sparar stockholmarna, hur sparar göteborgarna. De hade ingen rikssnitt, men de var ungefär lika, så man kan anta att detta är likt för hela landet. Och då har de en miljon kunder, återigen, som vi pratade om. Så 230 000 av de här en miljon kunderna har bara en enda aktie. Är ni med?

Caroline: Ett enda bolag.

Jan: Ett enda bolag. Och sen ytterligare 230 000 har två till tre bolag. Och räknar vi då in även 4 till 6 bolag, ja, då är vi nästan att 60–70 % av alla totalsparare har mindre än 6 bolag i sitt sparande. Bara 16 % har mer än de 12 bolag som man ska ha. Är ni med? Så återigen, och det är detta jag menar, att de flesta har ett ganska dåligt sparande.

Det är därför jag säger att de flesta får ett bättre sparande genom att välja en fondrobot eller en global indexfond. Inte för att det nödvändigtvis är så mycket bättre eller kommer överprestera, utan jämfört med den skiten som man ofta har i sin portfölj är det en drastisk förbättring.

Good enough är att vara som genomsnittet

Caroline: Vad jämförde du med när du sa "inte för att det kommer att överprestera"? Vad jämförde du då?

Jan: Nej, men att ibland så är det många experter som säger: "Om du väljer detta så kommer det gå mycket bättre än alla andra, för du kommer vara bäst." Vi pratar ju aldrig om att vara bäst. Vi säger så här: det går inte att vara bäst över tid. Utan vi säger så här: för oss är good enough att vara som genomsnittet. Som börsen går.

Caroline: Som börsen går, ja.

Jan: Cirka 7 % plus.

Caroline: Ja.

Jan: Inte varje enskilt år, men över en lång tidsperiod.

Caroline: Över en lång period, ja.

Jan: Och därför menar jag, en stor anledning till varför många får ett bättre sparande om de väljer en indexfond eller en fondrobot, är för att förbättringen blir mot det dåliga alternativet de hade innan, än att de hade ett bra alternativ och valde ett ännu bättre. Förstår du?

Caroline: Ja.

Antal fonder: också för få

Jan: Sen, Euroclear jobbar ju bara med aktier, så de säger inget om fonder. Men Avanza har då släppt fakta även om hur många fonder de har. Den genomsnittliga skåningen har... 40 % av skåningarna har bara en till två fonder. Och tittar vi på tre, fyra fonder, ja, då är det nästan samma sak där. 57 % av alla skåningar, vilket då kan extrapoleras till alla svenskar. Så typ 50 % har mindre än fyra fonder i sitt sparande. Vilket för mig också är en varningsklocka. Sen är det mycket, mycket, mycket, mycket bättre att ha fyra fonder än att ha fyra aktier, för du har fått en stor riskspridning där. Men man kan också undra, vilka är de här fyra fonderna? Sen vet jag att det är vissa av våra läsare som är väldigt duktiga, som kan säga: "Ja, men du vet, om man väljer till exempel Avanza Global och en bra räntefond, då har man ett bra sparande med bara två fonder." Och det är sant. Men så tror jag inte att de flesta har.

Caroline: Nej, det tror inte jag heller.

Jan: Så alla regler har ett undantag.

Belopp: medelvärde mot median

Caroline: Hur är det med belopp då?

Jan: Ja, men det är precis det vi skulle titta på. Så om vi tittar på den genomsnittliga stockholmaren, så är det en 39-årig man. Som vi pratade precis innan, att det är mellan 40 och 60 som det är mest. Och detta är intressant. Då har den genomsnittliga stockholmaren ett kapital på 565 000. Men medianen är 60 000. Låt oss nu bara skilja på medelvärde och median.

Caroline: Exakt.

Jan: Så den genomsnittliga stockholmaren, genomsnittet är 565 000. Och medianen är 60 000. Det betyder att medianen är det mittersta värdet.

Caroline: Ja, om man skulle slå ut alla stockholmarna.

Jan: Så om vi tar alla stockholmare och skulle ställt dem i rad, vi säger att de är 100 stycken, så kommer kanske den första ha typ noll, och har bara ett nyöppnat konto. Medan den hundrade kanske kommer ha flera miljoner. Och då tittar man på den femtionde personen. Vad har den i sin portfölj? Och då konstaterar man att den har typ 60 000. Är du med? Genomsnittet blir alltid fel när man jämför förmögenhet. För finns det då några som har så stora, stora värden, så kommer de dra upp snittet för alla.

Caroline: Ja, så man slår ihop allas belopp, pengar som man sparar. Och sen delar man det på antalet.

Jan: Ja, och då får man ju fel, liksom.

Caroline: Ett genomsnitt som inte är representativt.

Om du står med ena foten i en hink med nollgradigt vatten som håller på att frysa, och den andra foten i en hink med kokande vatten, så har du i genomsnitt det ganska okej på 50 grader. Men så är det ju inte.

Jan: Jag tror det var någon som skrev så här. Eller hur? Så det är därför medianen är mycket mer intressant.

Jämför dig med medianen, inte snittet

Jan: Om jag ska jämföra, apropå det vi pratade om innan, om man ska jämföra sig med någon, så om du är 39 år gammal stockholmare, jämför dig med 60 000 kronor, snarare än att jämföra dig med 565 000 kronor. Och när du jämför dig med någon som har 60 000 kronor, återigen, då jämför du dig inte med alla stockholmare, utan bara de stockholmare som är på Avanza. Vilket är 10 % av alla stockholmare. Och detta är viktigt.

Caroline: Var det både män och kvinnor här nu, eller?

Jan: Ja, det var både män och kvinnor. Och detta är också intressant, för nu tänker man så här, att alla svenskar har 60 000 kronor. Jo, visst kan man tro det. Men så är det ju inte. Utan tittar vi på hela befolkningen, så släppte ju SCB, eller Svea Ekonomi, en rapport 2019 som var så här, jag tror det var 30 % av Sveriges befolkning, har inte 5 000 kronor till en oförutsedd utgift. Och halva Sveriges befolkning har inte totalt 50 000 kronor i finansiella tillgångar. Så det gäller också, återigen, att om vi har 100 personer i Stockholm så är det bara 10 av dem som har konto på Avanza. Av de 10 personerna som har konto på Avanza, så är medianen av de 10 personerna 60 000 kronor. Så det är egentligen, du jämför dig med de fem rikaste, fem procenten rikast i Stockholm, när du jämför dig med denna siffran. Så viktigt, viktigt att komma ihåg.

Sverige är ett rikt land med en fattig befolkning. De flesta kämpar jättemycket för att få ihop sin ekonomi.

Det viktigaste är vanan att spara

Jan: Särskilt nu under coronatider. Så jag tror att det är viktigt, viktigt, viktigt att komma ihåg det där.

Caroline: Det som jag får tankar kring, det är att det är alltid värt att lägga undan lite pengar. I och med att det är så många som inte har lagt undan pengar, så tänker jag att det är värt att bara lägga undan en hundralapp i månaden. Och det kan de flesta.

Jan: Vi gjorde ju det när vi var studenter också. Alltså, det är så här med sparande, det viktigaste är ju vanan. Det viktigaste är vanan att börja spara. Har du inte vanan när du är student, så kommer du inte ha vanan när du har mer pengar heller. Det är en vana.

Caroline: Är man lite ledsen att man inte når upp till medianen på 60 000 kronor, så kan man jämföra med göteborgaren eller skåningen istället.

Jan: För göteborgaren och skåningen är fattigare än stockholmaren. Medianen i Göteborg ligger på 40 843 kronor, eller 41 000. Och i Malmö ligger det på 46 000. Så vi ser också en ganska stor skillnad på medianerna mellan Stockholm på 60 000, Göteborg på 41 000 och Skåne på 46 000. Så jag tror att det är ganska rimligt att säga att medianen kanske ligger någonstans runt 45 000–50 000 kronor. Vilket är ganska rimligt. Genomsnittet i Skåne är 410 000 och genomsnittet i Göteborg är 325 000. Jag vet inte om det var intressant. Jag tycker sånt här är ganska bra, alltså att få lite reality check.

Sparandet per generation

Jan: Om vi istället bryter ner det per decennium, alltså per generation, är väl 25 år? Jag har för mig det.

Caroline: Nej, då kan vi inte prata generation.

Jan: Men om vi tittar så här, 70-, 80- och 90-talist. Så 70-talisten har då i median 67 000 kronor. Och då är det över hela Sverige. Då har vi med de lite rikare stockholmarna och de lite fattigare göteborgarna.

Caroline: Men över hela Sverige?

Jan: Ja, över hela Sverige. 70-talister. Så medianen är 67 000 och genomsnittet 390 000. Och kanske mer intressant, genomsnittssparandet är 2 600 kronor, och mediansparandet för 70-talisterna, alltså hur mycket den mittersta 70-talisten sparar i månaden, är 1 400 kronor. Så har man ett sparande, är 70-talist och har ett sparande på 1 400 kronor eller mer, så har du mer än medianen av 70-talister på Avanza, som återigen bara är 10 % av Sveriges befolkning. För väldigt många sparar inte.

Caroline: Ja, du, jag måste bara säga att... Det skulle vara intressant att se hur sparandet ser ut i andra delar av landet än bara Stockholm, Göteborg och Malmö. Eller hur? Men det måste ju finnas statistik på det. Hur det är i Pajala, eller...

Förmögenhetsstatistik finns inte längre

Jan: Nej, det finns inte det. Vi hade det fram till 2007, när vi hade förmögenhetsskatt. Men sen slutade man ju ta in...

Caroline: De siffrorna längre, då?

Jan: Nej, utan jag tror att det finns något SCB gör. Statistiska centralbyrån, de har något som heter Sparbarometern, som de släpper typ en gång i kvartalet. Jag minns inte, jag kan kolla om det finns där. Där kan man i alla fall se det totala sparade kapitalet. Men jag tror inte man kan bryta ner det på förmögenhet. Det är därför man behöver gå på sådana här Avanza-siffror.

Caroline: Ja, sorry. 80-talisten?

Jan: Är vi fortfarande på 70-talisten? Nej, vi tar 80-talisterna nu. Så den genomsnittliga 80-talisten har median på 42 000 kronor. Månadssparande median, 1 300 kronor. Så 80-talisten sparar en hundralapp mindre i median än 70-talisten. Vill man ha genomsnittssiffrorna, så är det 200 000 i kapital och 2 500 kronor i sparande. Så det är genomsnittet. Och tittar vi på 90-talisterna, så är medianen typ 20 000 kronor och mediansparandet en tusenlapp. Så det är inte... Och du vet, om man är 90-talist, ja, då är man ju ändå... Vad är man då? 25?

Caroline: Ja, typ.

Jan: Typ.

Caroline: Ja. Ja, det är klart att de har sparat mindre då kanske.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Och har alla stora utgifter framför sig.

Bara den rikaste tiondelen

Jan: Så jag vet inte vad du hade för bild, om detta är mer eller mindre än vad du tror. Men min upplevelse är alltid, jag blir alltid så förvånad, för jag tror alltid att det är så mycket mer än vad det egentligen är. Och återigen, återigen, återigen, detta är bara 10 % av befolkningen. Den rikaste.

Caroline: De som är på Avanza?

Jan: De som är på Avanza. De flesta, alltså man öppnar ju inte ett konto på Avanza om man inte har ett sparande eller är intresserad av pengar. Så det krävs ändå en viss...

Caroline: Hur många är det på Avanza som har noll, som har öppnat men som aldrig har satt in några pengar, eller som inte har hunnit med det?

Jan: Alltså, jag hamnade i en diskussion på Twitter med Avanza om detta för något år sedan. Jag minns inte riktigt hur den gick, men jag hade för mig att jag hade sett att det var ett antal procent.

Caroline: Ja, jag tycker att det är många fler än man tror, kanske. 20–40 %.

Jan: Men sen, det vi hamnade i diskussion om var huruvida de räknades in i de här en miljon eller inte. Och jag tror att de exkluderade dem. Så när de räknar, så räknar de bara de som har pengar på kontot. Att det är de som är kunder. Men jag vet inte, jag ville verkligen inte göra några utfästelser, för jag har garanterat fel i det resonemanget. Men man kan kolla på, jag kan länka i bloggartikeln, jag kan länka till de här på Avanza, för man kan titta på vilka aktieägare de äger. Det är ganska nördigt. Man kan titta själv.

De populäraste aktierna: Telia i topp

Jan: Men om vi däremot tittar på det som vi var inne på, så flest ägare per... gud, nu bara står det still i huvudet. Vilka aktier som är populärast bland aktieägarna och bland privatpersoner. Så den populäraste aktien, som har flest ägare, det är ju då Telia, Ericsson, Swedbank, SEB, Volvo, Investor, H&M, Kinnevik, Handelsbanken och SSAB. Och det är jättestor skillnad mellan den tionde, som är SSAB, med 100 000 ägare, och Telia som har en halv miljon ägare. Kommer du ihåg varför Telia har en halv miljon ägare?

Caroline: Jag kommer ihåg detta och det var väl för att... Nej, jag kommer inte ihåg det riktigt, men jag kommer bara ihåg att alla skulle köpa Telia.

Jan: Det var en kampanj. Staten ägde Telia och så sålde man ut det, och så tyckte man att det skulle bli en folkaktie. Alla skulle äga en aktie. Och ironin där var ju att det var en jättebra affär för staten, men ganska dålig affär för alla småsparare som köpte det. Jag tror det tog flera år innan Telia var tillbaka på den kursen som den noterades för.

Caroline: Ja.

Jan: Och folk sitter på den än.

Caroline: Ja, precis. Men man blir ändå lite glad. Det är ändå så här, stora, stabila, svenska resten av bolagen.

Vad kvinnor respektive män äger

Caroline: Hade du inte fördelningen på män och kvinnor, vad de äger?

Jan: Jo.

Caroline: Vilken typ av aktier?

Jan: Jo. Så det är spännande.

Caroline: Ja, precis.

Jan: De har gjort en sammanställning på det också. Och de populäraste bolagen bland kvinnor, eller det populäraste, är Billerud Korsnäs. Sen är det SEB, H&M, ICA Gruppen och Nordic Entertainment Group. Det är de populäraste aktierna.

Caroline: Okej.

Jan: Bland män, detta kommer kanske säga... det är inte så mycket, men då är det Starbreeze, LeoVegas, Evolution Gaming, EQT och Powercell.

Caroline: Jo, men det säger ändå någonting.

Jan: Berätta, vad säger du?

Caroline: Jag kommer inte ihåg vad Starbreeze är, men jag vet vad Powercell är. Och LeoVegas. Hur fan kan man... Förlåt mig.

Jan: Berätta.

Caroline: Mina värderingar. Nej, det är inte fördomar, det är värderingar kring att jag skulle aldrig köpa aktier i ett spelbolag, ett sånt online-spelbolag. Därför att det bidrar till folks...

Jan: Det är i och för sig inte Starbreeze, de gör dataspel, men LeoVegas och...

Caroline: Absolut. Det bidrar till mycket dåligheter bland befolkningen, att man sitter och spelar onlinespel. Sådana, inte vanliga dataspel, utan...

Jan: Casino.

Caroline: Casino-spel. Och betting och sånt. Jag tycker det borde förbjudas. Anyway.

Tre års kursutveckling: kvinnors mot mäns aktier

Jan: Vet du vad? När vi skulle förbereda detta så bad jag vår kollega, Caspian, att bara göra en snabb överblick, att ta fram hur de här aktierna har gått de senaste tre åren.

Caroline: Ja, superbra.

Jan: Nu har vi haft en stor nedgång med corona, så det kommer bara vara negativa. Det har varit stora nedgångar de senaste månaderna. Men det intressanta, om vi tar till exempel Billerud Korsnäs. Vad gör Billerud Korsnäs?

Caroline: Jag vet faktiskt inte, men jag tror att det handlar om ett klassiskt svenskt industriföretag, typ pappersförpackningar.

Jan: Men det intressanta är att om man tittar på de senaste tre åren, så har de backat med 18,6 procent. Och återigen, vi måste... Det är en coronagrej, så det är inte som att detta har varit dåligt. Alla företag har gått dåligt. Men det är ändå ganska talande att den populäraste aktien bland kvinnor har backat 18,6 procent. Medan den populäraste aktien bland män, vad tror du att den har backat?

Caroline: Den har backat i alla fall. Minus 26.

Jan: Minus 89 procent.

Caroline: Du vet det här att vi män tar risker, att vi är lite annat. Vi är biologi. Vi kan inte hjälpa det.

Jan: Nej, och intressant återigen, om vi jämför med svenska Stockholmsindex, så har det under samma period gått plus 5,6 procent. Så detta är återigen varför det är viktigt att hellre äga en indexfond än att äga de enskilda bolagen. Sen blir det ganska spännande också om man jämför de andra bolagen. LeoVegas har backat 14 procent, SEB har backat 18 procent, som kvinnorna har. Men sen kommer ju de här, till exempel Evolution Gaming, 487 procent plus, på männen de senaste tre åren. Så att jag tycker att det är...

Caroline: Ja. Satsa mycket och få mycket. Är det lite åt det hållet?

Kvinnor väljer stabilt, män väljer raketer

Jan: Men sen om man skulle slå ut hur det går för män och kvinnor, så har jag för mig att det går bättre för kvinnor. Generellt sett brukar det vara det. För det kommer man se här, att kvinnorna väljer ju mer stabila bolag. De väljer H&M, SEB, ICA Gruppen, Sweco, Ericsson, Handelsbanken, MQ, Axfood, Electrolux. Nu har ju MQ gått i konkurs, tyvärr.

Caroline: Ja. Har MQ gått i konkurs?

Jan: Var det MQ? Ja.

Caroline: Det visste inte jag.

Jan: Men, som sagt, det är ju inte sexiga bolag.

Caroline: Nej. Det är det inte.

Jan: Man ska bara hårdra.

Caroline: Nej, precis.

Jan: Jag skulle säga att risken är mycket högre. Potentialen är mycket högre i de bolag som männen väljer, men också fallhöjden är mycket högre. Och tittar man då på den här studien, tror jag, från Longboard Asset Management från 2016, så är det ju så att två av tre aktier du väljer kommer gå sämre än index. Och de aktierna som männen väljer här, frågan är liksom om den här uppgången på 487 procent kan ta ut förlusten på 90 procent i Starbreeze. För vi kommer ihåg att en förlust på 90 procent kräver en uppgång på 900 procent.

Caroline: Ja, men det är rätt. Man tror ju att, åh, då ska man få så himla mycket pengar när det har gått upp nästan 500 procent. Men det kanske inte alls är så fallet är.

Misstaget att köpa efter rusningen

Jan: Nej, och sen handlar det också om att när vi pratar om de här 487 procenten, då ska du ha ägt det från dag ett för tre år sedan. Och sen hela den här treårsperioden. Och jag tycker det är ganska intressant, för jag roade mig med att ta fram grafen för Starbreeze. För det är inte som att folk är idioter, att man har köpt Starbreeze och att den har backat 90 procent, utan när den började så hade den en uppgång på 1 200 procent. Men sen har den backat från de där 1 200 procenten, ner tillbaka, backat med 90 procent från toppen. Så det där är också intressant, att jag upplever att män tenderar att köpa aktierna när de redan haft sin rusning, och sen är man med på den, och sen blir det en självuppfyllande profetia. Alltså, Fingerprint hade ju precis samma grej. Ökade, ökade jättemycket, blev populärare och populärare. Men sen kickar det där beteendemisstaget in, att vi stoppar huvudet i sanden. Vi behåller våra förlorare, för vi hoppas att de ska gå upp igen. Och har jag inte sålt, så har jag inte förlorat. Och så hänger man kvar i den här aktien hela vägen ner.

Vi behåller våra förlorare för att vi hoppas att de ska gå upp igen. Har jag inte sålt, så har jag inte förlorat. Och så hänger man kvar i aktien hela vägen ner.

Jan: Bitcoin var samma sak. Det var många som sa: "Jag har tjänat jättemycket pengar på bitcoin." Ja, men de sålde ju aldrig. Bitcoin var en sån här typisk grej, liksom: du ska hålla dig oavsett vad som händer. Så att man blir lite kär i sina aktier. Så blir det ett misstag.

En tråkig aktie genererar bara sin avkastning

Jan: Medan om vi jämför med grafen för till exempel Billerud Korsnäs, så är detta en typiskt trist aktie. Den genererar sin avkastning, går med vinst, gör utdelning. Men det händer ju. Den kommer inte öka med 1 200 procent på tre år. Det händer inte så mycket i de här bolagen. Det är stabila, mogna bolag. Så om jag skulle välja, okej, ska du ha en kvinnlig förvaltare eller manlig förvaltare som ska förvalta dina pengar, så hade jag sagt kvinnlig. I alla dagar i veckan, för jag vet att jag sannolikt kommer få ett bättre sparande. Så det är väldigt, väldigt tydligt här. Män tar mycket högre risk än vad kvinnor gör.

Caroline: Dålig impulskontroll. Nej, jag skojar bara.

Jan: Ja, jag tycker det är jättespännande att fundera över biologin bakom, men det ska vi inte gå in på nu. Och dessutom vet inte jag hur den ser ut. Man kan bara gissa.

Caroline: Nej, men man kan ändå dra de här slutsatserna.

Global indexfond slår svensk

Jan: Och vet du vad det intressanta är? Jämför man med en global indexfond, som är det vi alltid pratar om, inte bara ha en svensk indexfond utan en global indexfond. Så en svensk indexfond, SEB Sverige Index, som köper alla bolag på Stockholmsbörsen, 5,6 procent plus i samma period när de flesta andra backade. Globalfonden, Länsförsäkringar Global Index, plus 27 procent i samma period.

Caroline: Så att... Men jag tänker så här. Man kanske inte ska använda sina pengar till att ha det lite sexigt i livet. Man får ha det någon annanstans.

Jan: Det är därför vi pratar om fyra-hinkar-principen i avsnitt 133. Där pratar vi om att ha en lekhink. Där kan man ha Starbreeze och Powercell och Evolution Gaming. Men då har man redan tre andra hinkar med en solid bas.

Caroline: Ja. Som är sådär tråkigt.

Smart sparande är inte spännande. Kör gokart, köp motorcykel, träna kampsport. Ha det sexigt någon annanstans än i din ekonomi.

Jan: Men det är som vi alltid säger, smart sparande är ju inte spännande. Kör gokart eller något annat. Köp motorcykel. Träna kampsport. Lär dig skjuta med gevär eller något. Ha det sexigt någon annanstans än i din ekonomi.

Caroline: Ja, det är ju väldigt lönsamt.

Jan: Väldigt lönsamt, ja. Att ha det trist i sin ekonomi. Tråkiga aktier.

Drömgrafen: antal ägare mot kurs

Jan: Någonting som jag verkligen skulle vilja ha, så här, porrgrafen här.

Caroline: Ja, vad är det för önskegraf?

Jan: Ja, precis. Porrgrafen hade varit att plotta till exempel Evolution Gaming, eller Powercell, som har gått upp de här 487–486 procenten, mot antal ägare. Det vill säga, när ökar antalet ägare i det här? För till exempel, det var ju också någon aktie som gick i konkurs häromveckan. Jag minns inte, det var frågan om det var MQ eller någon annan. Dagen innan det gick i konkurs, så ökade antalet aktieägare så sjukt mycket. Och folk var så här helt irrationella. Det var så här, den har rasat med 90 procent, nu är den billig, nu ska jag köpa. Och så tänker man inte att det kan gå i konkurs. Går det i konkurs, så förlorar jag alla mina pengar.

Caroline: Ja, men det är också intressant. När ska man låta bli att köpa något som har fallit mycket i värde?

Jan: Alltid.

Caroline: Jo, men för att vi säger ju att man ska köpa billigt.

Jan: Ja, men en indexfond pratar vi om då. Där du sprider ut detta, där du har råd att vissa bolag går i konkurs utan att det syns. Alltså, en indexfond, säg då Lysa som investerar i 6 000 bolag. Det betyder att delar du en hundralapp på 6 000, så är det två ören. Sen är det inte viktningarna två öre i 6 000 bolag, utan det är kanske 40 öre i ett bolag, ett öre i ett annat, ett halvt öre i ett sista bolag, etc.

Caroline: Bra.

Populära bolag per åldersgrupp

Jan: Jag tänkte här också att man kan titta på populära bolag per åldersgrupp. Så ägare under 30. Då är det också så här Starbreeze, Cloetta, Paradox Interactive. Bolag som har gått väldigt bra. Jag skulle säga många av dem, Starbreeze har vi pratat om, de där minus 90. Dataspel. Paradox är också så här, en dataspelsutgivare, tror jag att man är. Gått väldigt, väldigt bra. Vi har ju också ägt Paradox under en lång tid, via Spiltan. När vi ägde Spiltanaktien. Men vi sålde av den, för plötsligt var det typ så här, 70 % av värdet, tror jag det var, i Spiltanaktien, gavs av Paradox. Och då var jag så här bara, nej tack.

Caroline: Men du, bara ett sidospår. Hur vet man att det har blivit på det viset? Måste man då in och titta i sin...?

Jan: Man ska inte investera i enskilda aktier. Det är grundregeln. Och det har vi gjort vid tillfälle.

Caroline: Ja, i vår lekhink.

Jan: I lekhinken. Då får man ju ha lite koll och tycka att det är spännande. Tycka att det är spännande att hålla på och pyssla med den.

Man blir en bättre aktieägare med åldern

Jan: Tittar vi på antal ägare som är över 60 år, då är det Billerud Korsnäs, SEB, Trelleborg, Fagerhult, Catena Media. Så jag skulle väl också dra... Nu kommer återigen mycket värderingar och åsikter här. Men det verkar ju som att man blir en bättre aktieägare med åldern, vilket är väl skönt, att erfarenhet funkar.

Caroline: Ja, erfarenhet och sen prestigelöshet. Kan det också vara så att man har varit med om att förlora sina pengar ett antal gånger och vet att det inte är de där andra som jag ska lägga mina... Det är inte Starbreeze som kommer göra grejen i mitt liv.

Jan: Nej, men jag brukar ju skoja. Ett av mina favoritcitat är ju att när en person med pengar träffar en person med erfarenhet, då händer alltid samma sak. Personen med pengar får erfarenhet och personen med erfarenhet får pengar.

När en person med pengar träffar en person med erfarenhet, då händer alltid samma sak: personen med pengar får erfarenhet, och personen med erfarenhet får pengar.

Jan: Och det tycker jag väl att man kommer kunna se över tid. Inte ett enskilt år, men över tid. Som till exempel Starbreeze, återigen, gick skitbra under en period. Men sen gick det inte lika bra längre. Fingerprint, ett annat exempel. Jag säger inte att Powercell eller de andra kommer vara så. Men jag skulle säga att oddsen är högre, som grupp, för att det blir så än att det inte skulle vara så.

Mellangruppen sitter kvar i gårdagens raketer

Jan: Antal ägare mellan 31 och 60, ja, där är det Climeon, Cortus Energy, Eniro, Anoto Group. Eniro och Anoto Group, det är också såna jävla... förlåt. Alltså, inte skitbolag, eller skitbolag i betydelsen att de inte har gått bra. Anoto, eller Anoto, jag vet inte hur det uttalas, minus 80 procent de senaste tre åren. Eniro minus 97 procent de senaste tre åren. Och det roliga var att jag tror att, om man tar till exempel Starbreeze, alltså de bolag som de unga kommer in på, det är de som är poppis nu, eller var poppis för ett litet tag sedan. Som man har hört talas om, som har gått upp. Och sen har det gått ner. Medan de som är mellan 31 och 60, ja, de köpte de som var förra generationens raketer, som var poppis då, och har kvar dem i portföljen nu. Medan jag skulle leka med tanken att de som är över 60 har rensat ut det där.

Caroline: Ja, det ser ut som det. Det ser liksom ut...

Jan: Men nu är det så här, snillen spekulerar på hög nivå här.

Caroline: Bra.

Dalbar-rapporten sparas till nästa gång

Jan: Du, vet du vad, jag tänkte egentligen att vi skulle gå igenom en rapport till. För jag var liksom så här rädd att detta inte skulle räcka. Men jag tänker att vi sparar då Dalbar-rapporten. Vi gör ett annat avsnitt med den.

Caroline: Ja, för den går igenom liknande grejer, fast för amerikanska sparare.

Jan: Och så tittar den på genomsnittsspararen mot indexfonder, genomsnittsspararen i olika tidsperioder och mot index. Så det är ett lite annat perspektiv. För de siffrorna, de undersökningarna, görs inte i Sverige. Så då får man titta på amerikanska.

Caroline: Blir det nästa avsnitt då, kanske? Är det så att vi kan teasa med det?

Jan: Ja, jag är inte säker på att det blir nästa avsnitt. Det kanske är lite mycket att köra två sådana här avsnitt på rad.

Caroline: Jag tänker nästan att då har man chansen att jämföra lite, Sverige och Amerika.

Jan: Ja, vi får se om det blir nästa avsnitt. Jag är väldigt inspirationsstyrd med de här avsnitten. Men jag tänker så här, med tanke på att förra avsnittet var en timme och 50 minuter, så tänker jag att vi håller oss på under en timme.

Lyssna på avsnittet om arvsrätt

Jan: Så tack för denna veckan. Och verkligen, har du inte lyssnat eller tittat på det förra avsnittet, som handlar om livförsäkringar och testamente, arvsrätt. Egentligen frågan: om du skulle gå bort, har dina efterlevande möjligheten att ha kvar sin levnadsstandard och kunna bo kvar i huset? Ta de två timmarna, för de två timmarna kan vara så sjukt välinvesterade om man tittar på de allvarliga konsekvenserna det kan bli av att inte ha koll på vem som ärver.

Caroline: Ja, för det kan vara mer komplext än man tror i ens familj.

Jan: Ja, precis.

Flödesschemat på Patreon

Jan: Och sen vill jag också säga att på Patreon, så Patreon är ju vår community för de som vill lite mer, som vi arrangerar digitala afterwork. Så vi lägger ut lite extra material och tips. Men med förra avsnittet, vet du vad jag har roat mig med sen sist?

Caroline: Nej, berätta.

Jan: Jo, jag har gjort ett flödesschema, där man kan följa, så här: har du barn, är du gift, lever dina föräldrar, ja eller nej? Så kan man helt och hållet lista ut, vem är det som ärver dig? Jag vet inte varför jag höll på med det, men jag var så här...

Caroline: Jo, men det är väl jättebra om man kan göra ett sånt ordentligt flödesschema? Du har gjort ett flödesschema som är liksom...

Jan: Ja, ingenjören i mig var så här, men detta måste man ju kunna rita upp, vem som ärver. Det är inte oändligt med möjligheter. Så jag roade mig ett antal timmar med att sätta ihop ett sånt. Och det flödesschemat har jag lagt ut på Patreon, för våra Patreon-medlemmar. Så är du Patreon-medlem, du är en del i vår community, gå in där, logga in och titta och bara gå igenom så att det blir så som du har trott.

En inbjudan till communityn

Jan: Och för dig som inte är med på Patreon, testa. Vi älskar Patreon-communityn, för man bestämmer själv sin engagemangsnivå. Och vi har ganska roligt. Vi har både poddtillfällen med gäster, där man kan bara lyssna med och ställa frågor. Sen har vi också haft riktiga digitala afterworks, där man delar upp sig i grupper och sen så pratar. Och det var någon som skrev så här: "Gud, jag hade en sån fantastisk grupp här med okända människor, men vi pratade om sparande och jag fick nya perspektiv på saker jag inte hade tänkt."

Jan: Så man går in på patreon.com/rikatillsammans. Eller så kan man titta i länken i beskrivningen. Så det är verkligen något jag rekommenderar. Jämfört med att gå till en jurist, så är detta ett ganska litet steg. Så att, ja, det var en lång utläggning om ett viktigt ämne. Så ett stort tack för idag, och jag hoppas att vi ses nästa vecka igen.