Om du dör – har dina efterlevande råd att bo kvar?

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Ett fördjupningsavsnitt om arv, dödsfall och livförsäkring
2. Fyra av fem vet inte hur arv fungerar
3. Två frågor avsnittet kretsar kring
4. Mycket fakta, men en röd tråd
5. Best case och worst case
6. En sponsrad länk, men ingen personlig rådgivning
7. När någon dör bildas ett dödsbo
8. Bouppteckning inom tre månader
9. Vem ärver? Barn har den starkaste rätten
10. Fri förfoganderätt och efterarvingar
11. Särkullbarn ärver direkt
12. Laglott: barn kan aldrig göras arvlösa
13. En tydlig bild från Skatteverket
14. Nere i kaninhålet: man kan förverka sin arvsrätt
15. När arvet går uppåt i släktträdet
16. Grundskyddet på fyra prisbasbelopp
17. Räkneexempel: ett hus värt två miljoner
18. Första arvsklassen: bröstarvingar
19. Red ut komplicerade släktförhållanden i förväg
20. Hur arvslott och laglott fördelas med testamente
21. Räkneexempel med särkullbarn och testamente
22. Andra arvsklassen: föräldrar och syskon
23. Sambor ärver aldrig varandra
24. Sambor måste begära bodelning
25. Det som står i den enas namn är den enas
26. Var noga på båda håll
27. Klas-Eriks råd: bara gift er
28. Sambor med gemensamma barn: barnen ärver direkt
29. Vänteregeln och förfoganderätten
30. Sambo har rätt att bo kvar i boendet
31. Andra tillgångar tillfaller ägaren
32. Ny respekt för jurister
33. Att dyka ner i ett nytt område
34. Repetition av de tre arvsklasserna
35. Allmänna arvsfonden och testamentets makt
36. Kan man gå runt laglotten?
37. Sammanfattning av arvsordningen
38. Testamente, äktenskapsförord och samboavtal
39. Vem bör skriva ett testamente?
40. Räkneexempel: villa för tio miljoner
41. En morot i testamentet
42. Patrik-exemplet: två vägar för särkullbarnet
43. Att göra gemensamma barn till direkta arvtagare
44. Fler skäl att skriva testamente
45. Värde, inte känslomässigt värde
46. Hur bolån fungerar vid dödsfall
47. Man ärver inte skulder
48. Specialfallet: huset gemensamt, lånet på en
49. Sammanfattande scenario: gifta med hus
50. Efterlevandepensionen och dess fyra delar
51. Vem omfattas av omställningspension
52. Hur stor är omställningspensionen?
53. Debatten om änkepensionen
54. Individen och samhället
55. Svårt att hitta siffrorna
56. Tjänstepension och återbetalningsskydd
57. Familjeskydd: ett bestämt belopp
58. Familjeskyddets stora nackdel
59. Scenariot: gift, två barn, jag dör
60. Genomsnittlig tjänstepension i olika åldrar
61. Vad man borde gjort: livförsäkring som engångsbelopp
62. Familjeskydd: en no-brainer
63. Variant: två gemensamma barn plus ett särkullbarn
64. Variant: ett särkullbarn, inga gemensamma barn
65. Varianter på sambo
66. Sambo, inga barn, men ett hus
67. Sammanfattning: syftet med en livförsäkring
68. Familjeskydd och återbetalningsskydd
69. Hur vi själva har gjort
70. Skillnaden mellan Skandia och Änkan
71. Testa kalkylatorn själv
72. Räkneexempel över hela perioden
73. Två timmar senare

Ett fördjupningsavsnitt om arv, dödsfall och livförsäkring

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 151, och idag är det ett lite längre special- eller fördjupningsavsnitt.

Caroline: Ja, men ett avsnitt som kommer väldigt många till del, tror jag.

Jan: Ja, och jag tror framför allt det är väldigt viktigt och kommer att kunna spara väldigt mycket bekymmer.

Caroline: Vi hoppas det.

Jan: För det är ju så här att förra veckan hade vi ett avsnitt där vi pratade med en jurist om familjerätt. Då spände vi över ett helt brett fält. Vi pratade om äktenskapsförord, arv, testamente och hela paketet.

Caroline: Samboavtal och sånt. Ja, det var mycket läsarfrågor.

Jan: Så jag kände att det var väldigt spretigt. Men framför allt insåg jag att det var sjukt jobbigt. Jag hade inte koll på hur det funkar med arv. Jag hade inte koll på hur det funkar med livförsäkring.

Caroline: Och du är ändå en sån som älskar försäkringar och tycker det är viktigt.

Jan: Så är det ju. Men framför allt insåg jag att det är så sjukt många fallgropar. Att man kan tro att man har gjort rätt, att man har skyddat sina efterlevande, och sen har man inte alls det, för att lagstiftningen sa någonting annat.

Caroline: Och det är inte så att lagstiftningen är till för att göra fallgropar åt oss. Utan det har blivit så att allting inte gäller så som man tror i vissa fall.

Fyra av fem vet inte hur arv fungerar

Jan: I många fall. Jag såg en undersökning att fyra av fem personer inte vet hur arvsordningen fungerar. Vet inte vad som händer när man dör.

Caroline: Nej, och resten är väl jurister.

Jan: Ja, typ. Jag vet inte. Nej, men jag tror det är jättefå. Vi hade inte koll på det heller.

Caroline: Nej.

Jan: Så vad jag har gjort i det här avsnittet är att jag verkligen har varit nere i kaninhålet och verkligen tittat. Vad händer? Hur funkar arvet? Vad är det för situationer som kan uppstå? Hur kan man tänka? Hur kan man skydda sig, framför allt med livförsäkringar? Och jag kan säga, jag har lagt två dagars research. Det är över 20 timmar.

Caroline: Och fokuset är?

Jan: Fokuset är egentligen det som jag själv råkade ut för när jag var liten. För min pappa dog när jag var 13 år gammal.

Caroline: Jo, men fokuset är, Jan. Livförsäkringar, eller?

Jan: Nej, fokuset är faktiskt så här. Det var ju där jag var på väg. Det blev en lång historia, kändes det som.

Caroline: Okej.

Jan: Kan man bo kvar om den andra dör? Hur kommer ens ekonomiska situation förändras om den andra dör? Vad kan man råka ut för? När min pappa dog kommer jag ihåg att det var en stor omställning för hela familjen. Att man är av med pappa eller sin make. Men sen dessutom kom hela den här ekonomiska osäkerheten. Kan vi bo kvar i huset? Kommer vi kunna betala alla räkningar? För det försvinner ju en lön. Men alla utgifterna är kvar precis som vanligt om man ska ha kvar den levnadsstandarden som man har.

Två frågor avsnittet kretsar kring

Jan: Så dagens avsnitt handlar verkligen om de här två frågorna. Har dina efterlevande möjlighet att bo kvar om du skulle gå bort? Har dina efterlevande råd att ha kvar samma livsstil som du har? Vi kommer prata om vem som ärver dig när du dör. Vi kommer fördjupa oss i arvsrätt. Och, ja, det är jätteintressant. Det var till och med efter det avsnittet vi gjorde förra veckan som det kom vissa sådana "oh shit"-moment.

Caroline: När du var nere i kaninhålet.

Jan: När jag var nere i kaninhålet. Vi kommer prata om de ekonomiska skydd vi har, för vi har tydligen ganska mycket skydd i det sociala, av staten, som jag inte visste om. Vi har något som heter omställningspension. Innan hade vi änkepension. Vi har något som heter barnpension. Vi har något som kategoriseras som efterlevandeskydd. Och vi kommer prata om återbetalning i försäkringar. Vi kommer dessutom prata om vad man kan förvänta sig. Vad är medeltalen för de här skydden? Alltså hur stora de är i belopp och så.

Caroline: Ja, och det kan jag säga, det tog mig två timmar att bara hitta vad medelersättningen från omställningspensionen är.

Jan: Men det är det som gör att det är så...

Caroline: Ja, men det var helt sjukt. Två timmar satt jag och... Jo, jag var så här, men det måste finnas... Och då har man ju verkligen tid och lust till det när någon har gått bort i familjen. Och man behöver själv kanske kolla upp, eller jag vet inte hur man ska göra ifall man ska anlita en jurist.

Jan: Juristen kan reda ut vem som ärver, men jag tror inte juristen kan reda ut hur mycket pengar det blir, för det har ju med Pensionsmyndigheten att göra.

Caroline: Ja, men det var sjukt intressant.

Mycket fakta, men en röd tråd

Jan: Okej, det låter som att det är rätt mycket, men det är ganska uppspaltat.

Caroline: Ja, det kommer vara uppspaltat.

Jan: Det kommer vara mycket fakta, men förhoppningsvis är det en röd tråd.

Caroline: Ja, men det tror jag. När jag har tjuvkikat.

Jan: Sen kommer det vara ett lite längre avsnitt idag. Det är alltid svårt att säga innan vi spelar in det, men jag räknar med i alla fall en och en halv timme. Inte mer än två timmar. Men jag tycker det är värt det, eftersom vi går igenom allting. Sen kommer vi titta på hur stor en livförsäkring bör vara, och framför allt vad som är en rimlig kostnad för det. Sen tror jag att vi kommer göra ett bonusavsnitt där vi jämför olika livförsäkringar. Men jag kommer ta upp hur vi har valt, för vi har livförsäkring och hur vi resonerade.

Caroline: Bra.

Jan: Sen tänker jag att vi kommer prata om det här utifrån ett par olika scenarion. Och naturligtvis, det bästa fallet är att de efterlevande bara... Jag kommer prata rätt mycket om vad som händer om jag dör, för det kändes enklast i vårt förhållande. Du har väl ändå en åsikt att jag inte sköter mig, så det kommer ändå vara jag som dör först.

Caroline: Du sköter inte din hälsa, nej.

Jan: Men det skulle inte förvåna mig om det är jag som...

Caroline: Får jag precis uttrycka det, bara för att jag försöker dricka gröna smoothies varje dag och sova åtta timmar.

Jan: Ja, så kommer det vara jag som sover oregelbundet, går och lägger mig sent, äter dåligt. Skitsamma. Så i bästa fall kan livet fortsätta någorlunda som vanligt.

Caroline: Okej, det kommer förhoppningsvis vara trist att man blir saknad, men ekonomiskt kommer du...

Jan: Då blir man ännu mer saknad.

Caroline: Nej, gud vad hemskt. Vet du varför jag sitter här och skämtar? För att jag tycker det är jobbigt med döden.

Jan: Ja, jag vet. Men vi kommer dyka ner i det ännu mer.

Best case och worst case

Caroline: Ja, så det är best case.

Jan: Worst case är att det kan förändras om man inte har råd att bo kvar. Man kan inte upprätthålla livsstilen. Man hamnar till och med i skuld. Det är ganska misärliga fall som kan hända. Det kan hända att man inte ärver sin partner för att man inte är gift och man inte har testamente eller samboavtal. Inte helt ovanligt. Man klarar inte av de löpande utgifterna på grund av inkomstbortfallet. Vi har ju samma lön, och skulle min lön försvinna har du ju kvar alla kostnader, men en lön mindre. Man hamnar till exempel i skuld för att man ska lösa ut särkullbarn eller släktingar. Lite beroende på scenariot. Nu kommer inte vi hamna i det, eftersom vi är gifta, men hade vi inte varit gifta hade det kunnat vara så att du ska köpa ut min mamma eller min bror.

Caroline: Eller till och med min brors barn.

Jan: Sånt kan hända.

Caroline: Sånt kan hända, ja.

Jan: Och det kan till och med hamna så att dödsboet går i konkurs och tillgångarna säljs. Det finns ingenting kvar.

Caroline: Jag visste inte ens att det gick.

Jan: Okej. Så det kan hända.

En sponsrad länk, men ingen personlig rådgivning

Jan: Jag tänker så här innan vi går igenom det här. Det här avsnittet är inte sponsrat, men det kommer innehålla en sponsrad länk till Allmänna Änke- och Pupillkassan, som är det livförsäkringsbolag som vi gillar. För mig är det ett sätt att, har vi lagt 20 timmar på research, så är det ett sätt. Vi ger ut det här gratis till vem som helst, men förhoppningsvis är det någon som väljer det, och så får vi lite betalt för det avsnittet. Men det kommer i slutet och finns i anslutning till avsnittet. Och jag tycker att det är den bästa livförsäkringen. Det är inget så här, vi tar det som fanns eller som gav mest betalt, utan vi tar det som vi genuint tycker är bäst och det som vi själva har.

Caroline: Innehållet här ska man se som allmän information, inte personlig rådgivning.

Jan: Man ska inte uppfatta det som personlig rådgivning, utan här säger vi verkligen: ta kontakt med en familjerättsjurist. Använd inte ens sådana här mallar på nätet. Det är för viktigt att få rätt på de här grejerna för att ta en mall som kanske inte funkar. För vi kommer också prata om att det är vissa saker du inte får avtala, vissa saker som inte gäller även om de har avtalats. Så jag har faktiskt aktivt valt att vi inte ska ha standardmallar. Vi skiter i det, utan vi säger: ta de pengarna och prata med en familjejurist. Så dyrt är det inte.

Caroline: Men man kan ändå ha koll på det.

Jan: Man kan ha koll på det, absolut, för då vet man att man får det så som man vill. Och det här avsnittet bygger på information från Skatteverket, från olika begravningsbyråer, från riksdagen. Jag tror jag har använt 50 källor i det här avsnittet. Alla finns redovisade på bloggen med länkar. Jag har utgått från att de är korrekta, jag har jämfört dem med varandra, men jag kan inte garantera. Och det finns så många fall, så att återigen, man ska kolla med en jurist. Vill man kolla mer om villkoren finns det på rikatillsammans.se/villkor.

När någon dör bildas ett dödsbo

Caroline: Bra, så då tänker jag att vi kör igång.

Jan: Och här kommer jag prata sjukt mycket, Karro, så du får verkligen avbryta mig. Ställ frågor. Du är inte påläst på det här för fem öre.

Caroline: Inte så mycket som du, nej. Jag har lyssnat på lite olika informationskällor innan.

Jan: Ja, men jag tänker vi kör. Det första: när någon dör händer det lite olika grejer. Den absolut bästa sajten jag har hittat som går igenom det här heter efterlevandeguiden.se. Efterlevandeguiden är framtagen av ett samarbete mellan Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten.

Caroline: Det låter ju ändå som ett bra teamwork. Jag blir alltid lite glad när svenska myndigheter gör något bra.

Jan: Man tänker så här, nej men jag är nöjd med att jag betalar skatt när man får sådana här bra hemsidor. De har en sån här tidslinje. Det här gör du direkt, det här gör du efter några månader. Och så är det guidat, och sen är det massa länkar. Det finns massa blanketter, till exempel på Skatteverkets hemsida, som ska fyllas i när någon dör, så länkar de till allt det där. Det är jättebra. Så nu får de gratis reklam eftersom de har gjort något riktigt bra.

Jan: I alla fall, när någon dör bildas det ett dödsbo, som är en egen juridisk person. Precis som jag är en juridisk person, vårt aktiebolag är en juridisk person, så är det alltså en juridisk person som har rätt att göra vissa saker. Om jag dör kommer du bli dödsbodelägare i mitt dödsbo tillsammans med våra två döttrar. Men det kommer sköta sig. Det är en egen juridisk person som kommer ha tillgångar och skulder. Skulderna ska betalas med tillgångarna. Och sen när allt sånt är färdigt, då kommer ni som är ägare till det här dödsboet få ett arvskifte. Det kommer skiftas ut till er i ett arv.

Bouppteckning inom tre månader

Jan: Och det här hade jag ingen aning om: alla tillgångar och skulder ska sammanställas i en bouppteckning. Det måste ske inom tre månader från dödsfallet.

Caroline: Ja, det är bra, de har en tidsgräns på det, jag tänker att det annars var jobbigt.

Jan: Ja, precis. Det tar hur lång tid som helst. Alla tillgångar ska in, alla skulder ska in. Och sen, eftersom vi är gifta, görs det en bodelning också, så att man slår ihop allt det som vi äger, och sen delas det.

Caroline: Men vem gör det här?

Jan: Det gör typ du, du kommer få göra det här.

Caroline: Okej, jag gör det för jag är dödsbodelägare.

Jan: Dödsbodelägare. Hade barnen varit vuxna hade Freja eller Elsa kunnat göra det också. Men man kan också köpa in den tjänsten av en jurist eller begravningsbyrån eller någon annan.

Caroline: Och var ska det in någonstans?

Jan: Det ska in till Skatteverket inom en månad efter de tre månaderna. Alltså inom fyra månader från dödsfallet. Och det här är då blankett SKV 461.

Caroline: Men vad händer om det inte kommer in då? Om man blir sen?

Jan: Jag vet inte.

Caroline: Nej, okej, jag tänkte att du säkert visste det.

Jan: Nej, såna grejer har jag inte kollat upp. Men jag har kollat på den här blanketten, och det ska in vem det är, vilka tillgångarna är, vilka skulderna är. Och man får inte göra det här för snabbt heller. För om jag har ett internetabonnemang ska de kunna skicka en slutfaktura. Är du med? Det här dödsboet måste kunna betala de räkningar och avsluta de engagemang som finns. Och när bouppteckningen är klar, dödsboets räkningar och skulder är betalda, är det dags att dela upp det här arvet enligt arvsreglerna och testamentet. Make sense?

Caroline: Ja.

Jan: Man kan kolla på den blanketten så fattar man vad det är. Det är en sammanställning, det är typ en checklista.

Vem ärver? Barn har den starkaste rätten

Jan: Och nu kommer vi till det som jag, jag vet inte hur många timmar jag lagt på det här. Vem ärver? Det finns olika ingångar här.

Caroline: Ja, det här är intressant.

Jan: Det slutade med att jag satt och skissade på ett flödesschema, jag var tvungen att ta steg för steg. Det är ganska logiskt när man väl har fattat det, men innan man fattar det är det så här, shit. Men låt oss titta. Man utgår från att om det finns tillgångar efter den som har dött, så ärver delägarna i det här dödsboet. Då ska man reda ut vilka som är delägare och hur mycket de ska ha. I Sverige har vi bestämt lagstiftningsmässigt att barn har den starkaste rätten till arv. Och sen, det här hade jag ingen aning om, arv mellan makar är en specialregel.

Jan: Jag trodde oftast att det är så, att om jag dör, nu utgår vi från det klassiska, traditionella scenariot, att vi är gifta, har två gemensamma barn och det finns inga andra barn. I ett sådant fall har jag alltid utgått från att det är du som ärver. Eller hur?

Caroline: Det kan man ju lätt tro. Man tänker att man är först. Statusen är frun eller maken.

Jan: Men så är det inte. Våra barn är två och nio år gamla. Grejen är att det är barnen som ärver mig, men eftersom barnen är våra gemensamma kommer du få fri förfoganderätt. Det är egentligen inte du som har ärvt, det är barnen som har ärvt, men de får vänta på sitt arv fram tills dess att du har dött. Fram tills du har dött får du förfoga hela mitt arv själv, men det är inte du som har ärvt.

Caroline: Okej, jag fattar.

Fri förfoganderätt och efterarvingar

Jan: Du kan egentligen göra, inom vissa rimliga gränser, i princip vad du vill, förutom att testamentera bort det till någon annan eller skänka bort det. För de kallas för efterarvingar, och du får inte missköta deras arv. För då skulle de... har du ett testamente som säger att djurens vänner ska få det här, så kan de säga: nej, det där är inte rätt, du har gjort fel. Då spelar det ingen roll att du har gjort testamentet, för då har du skrivit någonting i testamentet som du inte får skriva i testamentet. Är du med? Inom vissa rimliga gränser. Sen finns det undantag till det här också.

Jan: Så det är viktigt att komma ihåg att arv av maka är en specialregel. De som har den starkaste rätten, det är alltid barn. Och det här kommer ställa till det så in i helvete sen. För om det finns barn som vi inte har gemensamt, så kommer du bli arvslös.

Caroline: Jag bara sitter här och tar in det här.

Jan: Men vi kommer gå igenom alla de här specialfallen.

Caroline: Men det är sådana grejer... Alltså jag hade inte en susning om det här.

Jan: Du vet, jag fick kolla upp det flera...

Caroline: Nej, jag vill gärna fråga massa grejer, men vi väntar med det. Eller ta frågan, så ser vi. Jo, men om man har något barn... Man kan ju ha särkullbarn, naturligtvis. Men man kan också ha utomäktenskapliga barn.

Jan: Ja, fast det är samma sak.

Caroline: Det är samma sak. Så det kan komma sådana överraskningar.

Särkullbarn ärver direkt

Jan: Ja, så till exempel: om jag har sått min kungliga havre någon annanstans innan vi träffades och fått ett barn, och vi inte har några gemensamma barn. Och så säger vi att det inte finns något testamente eller någonting sådant. Då kommer mitt barn ärva allt. Och du kommer inte få någonting. Och barnet kommer få det idag. Så säg att vi har huset tillsammans och det är obelånat på fem miljoner. Då har det barnet rätt till halva husets värde, eftersom vi har det tillsammans. Hade jag ägt huset själv hade de rätt till hela huset. Är du med?

Caroline: Ja, visst.

Jan: Och det här är den svenska lagen, så det är inte så att det sträcker sig utanför Sveriges gränser.

Caroline: Jag vet vart du är på väg.

Jan: Ingen aning. Jag vet inte, sådana specialfall.

Caroline: Nej, för det vet man att det kan, det är inte så att allting sker inom Sverige.

Jan: Nej, men det här utgår från att alla är svenska medborgare och hela det där paketet. Och att det inte finns äktenskapsförord eller testamente, för de kan förändra hela situationen inom vissa rimliga gränser.

Caroline: Okej.

Jan: Sen är det andra specialregler som vi också kommer prata om, om jag inte har barn och vi inte har gemensamma barn. För då blir det... gud vad vi pratar nu, men då kommer...

Caroline: Jag tänker på Boris Johnson och alla hans barn. Jag vet inte. Jag tänker så här, stackars dem.

Jan: Ja, och så är det det. Brittisk.

Caroline: Men vi skiter i brittisk. Vi behöver inte bry oss om dem.

Laglott: barn kan aldrig göras arvlösa

Jan: Nej. Så nu har vi pratat så här, vi kommer fördjupa oss i det här mer. Har den avlidne barn inom äktenskapet får de vänta. Gemensamma barn får vänta efter maka. Och som vi pratade om, har man särkullbarn har de rätt att få ut sin del av sin arvslott direkt. Man kan inskränka den här arvsrätten genom testamente, men man kan inte göra sina barn arvslösa.

Jan: Barnets del av arvet kallas för arvslott. Och barnet har enligt lag alltid rätt till halva arvslotten. Det är det som kallas för laglott. Så jag tar det igen. Säg att barnets totala arv som det ska få är 100 000 kr. Då har det alltid rätt till minst 50 000 kr. Laglotten är hälften av arvslotten, och det har man alltid rätt till. Det kan man inte testamentera bort. Du kan inte avtala bort det. Är det till och med så att jag ger bort allting till Freja innan jag dör, så kan Elsa säga att det där var inte schyst och begära jämkning av det där arvet, så att hon får sin laglott.

Caroline: Man kan inte bli arvslös då?

Jan: Barn kan inte bli arvslösa. Bröstarvingar.

Caroline: Så bröstarvingar har alltid rätt att erhålla sin laglott.

Jan: Okej. Och allt det här vi har pratat om bygger på gifta. För sambor finns det... sambor ärver inte varandra, utan de måste upprätta ett testamente. Och redan nu har vi pratat om inskränkningar i testamentet. Att vara sambo är egentligen att likställa med att man är ensamstående. Så om man är sambo kan man lika gärna tänka att man är ensamstående. Det är samma regler som gäller.

En tydlig bild från Skatteverket

Jan: Och det här har illustrerats av en, jag tyckte den sa sjukt bra, bild från Skatteverket.

Caroline: Okej, det är den du visar upp här nu. Får man kolla på det här på YouTube. Men du lägger upp den på bloggen?

Jan: Ja, det kan man. Men jag kommer också göra så att i beskrivningen till det här avsnittet länkar jag till PowerPoint-slidesen.

Caroline: Ja, bra.

Jan: På Slideshare. Så man kan klicka sig igenom alla de här slidesen. Man kan egentligen ha dem framme när vi pratar, om man tycker att det är kul. Men vi kommer inte göra någon sån "ding" som man gjorde förr i tiden med OH-bladet.

Jan: I alla fall, för då lärde jag mig ett nytt ord också. Jag har lärt mig så sjukt mycket de här senaste dagarna. Parentel. Vet du vad parentel betyder? Jag vet inte ens om jag uttalar det rätt.

Caroline: Det har något med föräldrar att göra.

Jan: Ja, släktskap. I Sverige delar vi upp någonting i första, andra och tredje parentelet, eller första, andra och tredje arvsklassen. Och så gäller olika regler, och sen har vi specialregeln med make och maka. Så nu blir det lite repetition på det vi har pratat om. Men är man gift och inte har några särkullbarn... särkullbarn är alltså barn som jag har med någon annan än dig. Om det är du och jag som är gifta, eller om du har barn med någon annan än mig.

Caroline: Adopterade barn räknas som vanliga barn.

Nere i kaninhålet: man kan förverka sin arvsrätt

Jan: Ja, apropå att vara nere i kaninhålet. Biologiska barn.

Caroline: Biologiska barn.

Jan: Jag har varit så långt nere i kaninhålet att jag till och med har sett att om du mördar dina föräldrar har du förverkat din arvsrätt. Det var bara sådär. Man kan ha förverkat sin arvsrätt om man har mördat den man ärver.

Caroline: Är det så enligt svensk lag?

Jan: Jag tror det var något rättsfall där det var så. Men skitsamma, jag är inte säker på det. Det bara slog mig nu när jag läste.

Caroline: Jag hoppas att det scenariot är ganska ovanligt.

Jan: Ja, i alla fall. Är man gift och inte har några särkullbarn, ärver den efterlevande maken eller makan all din egendom.

Caroline: Okej.

Jan: Särkullbarn är ditt barn som inte är gemensamt. Det pratar vi om. Och din make eller maka ärver allt giftorättsgods och all enskild egendom.

Caroline: Okej.

Jan: Om vi fortsätter på det här: om det inte finns några gemensamma barn... vi har inte gemensamma barn, men jag hade haft ett särkullbarn, då ärver de allt. Det har vi pratat om. Om gemensamma barn saknas kommer föräldrarna att ärva. Så om vi inte hade haft barn och jag dör, då kommer min mamma att ärva hälften, och min pappa skulle ärvt hälften, men eftersom min pappa inte lever får min bror den andra hälften. Hänger du med?

När arvet går uppåt i släktträdet

Jan: Men eftersom vi är gifta får de vänta på sitt arv, precis som våra gemensamma barn. Egentligen är det inte du som ärver, det är barnen som ärver, men du har fri förfoganderätt. Det innebär att du har fri förfoganderätt på det här arvet framgent. För de kallas då efterarvingar.

Caroline: Okej.

Jan: Och fri förfoganderätt innebär att det kan säljas, konsumeras, ges bort inom rimliga gränser, men du kan inte testamentera bort det.

Caroline: Okej.

Jan: Men om du skulle dö, då kommer min del av arvet att gå till min mamma och min bror. Om det inte finns några arvingar i vad man kallar den första och andra arvsklassen. Första arvsklassen är mina barn. Det finns inga gemensamma, jag har inga barn, min mamma lever inte, min bror lever inte, min bror har inga barn. Då är de två grejerna borta. Då ärver du allting och dina släktingar kommer att ärva det. Då kommer din mamma eller dina systrar att ärva mig. Hänger du med?

Caroline: Yes.

Jan: Bra. Men om jag skulle dö och du och jag inte var gifta?

Caroline: Ja, då kommer allt gå till dina föräldrar.

Jan: Och eftersom mina föräldrar är i livet går det till dem. Hade en av mina föräldrar inte varit i livet hade det gått till mina syskon.

Caroline: Precis, ja.

Jan: Och går det inte till mina syskon går det till mina syskons barn.

Caroline: Ja, syskonbarn.

Jan: Ja, bra, precis. Shit, alltså du vet, jag kan det här nu.

Grundskyddet på fyra prisbasbelopp

Jan: Men det finns ett grundskydd. Eftersom även med särkullbarnen är det med. Så även om jag har ett barn, och vi inte har några gemensamma barn, jag har ett barn sedan tidigare med en annan kvinna, då får det barnet allt. Men det finns en skyddsregel på fyra prisbasbelopp, ungefär 190 000 kr, som du kommer få, och som går före laglottsrätten. Så kom ihåg att man alltid har rätt till halva sin arvslott, det är laglotten, och sen kan man hålla på med testamente och fiffla runt. Men den här skyddsregeln går in innan dess. Tanken är att du får 200 000 kr, no matter what. Om det finns tillgångar för 200 000 kr.

Caroline: Ja, precis, det måste det finnas också.

Jan: Om vi sa, det här var om vi inte hade barn... om du inte skulle få något arv, för vi har inga barn och jag har ett barn, då skulle de få allt som är mitt. Men det finns en skyddsregel på 200 000 kr, där du kommer få ut 200 000 kr, för man anser att det är värt att skydda make och maka. Men idag räcker kanske inte 200 000 kr för att köpa ut en bostadsrätt eller ett hus. Så det är en löjligt låg summa i ett sådant sammanhang.

Caroline: Men när bestämde man att det skulle vara den summan, 200 000 kr?

Jan: Jag minns att jag har sett det i någon text. Jag tror inte det var alltför länge sedan, utan det stod att man bedömde att make och maka har en särskilt skyddsvärd ställning. Men som jag var inne på, de 200 000 kr räcker ju inte så mycket om man ska köpa ut barnet från boendet.

Räkneexempel: ett hus värt två miljoner

Caroline: Nej, det gör det ju inte.

Jan: Om huset är värt 2 miljoner kr, inga lån, vi har köpt huset gemensamt, då ska mitt särkullbarn ha 1 miljon kr. Men av den 1 miljonen får du 200 000 kr och barnet ska ha 800 000 kr. Så då ska du ändå betala barnet 800 000 kr för att kunna bo kvar. Är du med? Vilket är jättestökigt.

Caroline: Och det är ingen skatt på det här?

Jan: Jag tror inte det. Det är också en sån här kaninhål, att försöka få reda på...

Caroline: Finns det något som heter så?

Jan: Nej, jag tror inte vi har arvsskatt. Det tror jag vi avskaffade i Sverige. Det här gäller också för sambor, även om vi inte hade varit gifta. Men då är det inte fyra prisbasbelopp, då är det bara två. Då är det bara hälften. Så det är ungefär 95 000 kr. Om det finns. Så det är ett sätt hur man har försökt skydda det. Men det räcker inte på långa vägar om det värsta inträffar.

Caroline: Nej.

Första arvsklassen: bröstarvingar

Jan: Okej, så då har vi hanterat make och maka, specialregeln. Om vi går in på det som kallas för första arvsklassen, så går arv i första hand till bröstarvingar. Det är ens barn och deras avkomlingar. Om vi har barn går arvet i första hand till Freja och Elsa. Vi var inne på att du hade förfoganderätten. Men om inte du lever går det till Freja och Elsa. Om inte Freja eller Elsa lever går det till deras barn. Om inte barnen lever går det vidare i rakt nedstigande led.

Caroline: Kan det vara så att det inte finns någon som ärver?

Jan: Ja, det kommer vi också prata om. Det finns alla möjliga situationer.

Caroline: Men du, jag tänker också så här. Förlåt om jag går in på ett specialfall här nu. Jag är ju enda barnet till mina föräldrar. Och sen har jag två systrar som är halvsystrar. Men jag tror inte jag blir adopterad av min styvpappa.

Jan: Nej, nej, precis. Men du är ju ett sär... Du är barn, ja.

Caroline: Ja, det är jag. Jag har aldrig identifierat mig med det.

Jan: Ja, fast nu är det så att din släkt är lite komplicerad. För sen har dina föräldrar gift sig igen. Så du är inte ett särkullbarn.

Caroline: Nej, men jag tänker med min styvfar. Där är jag väl ett särkullbarn. Fastän min mamma och han var gifta.

Jan: Fast de är ju inte gifta längre.

Caroline: Nej, de är inte gifta längre.

Jan: Så det spelar ingen roll.

Caroline: Nej, men jag ärver ju inte honom då.

Jan: Nej, exakt.

Red ut komplicerade släktförhållanden i förväg

Caroline: Men det är inte viktigt för mig att ärva en massa människor. Det är inte det jag säger.

Jan: Jag kan säga så här. Nu behöver vi inte gå in på detaljer. Men när dina föräldrar dör kommer det vara ett helvete. Så jag skulle verkligen så här...

Caroline: Varför säger du så?

Jan: För att du har halvbröder och halvsystrar.

Caroline: Ja, det är en komplicerad släkt.

Jan: Och flera stycken. Och din pappa är inte svensk medborgare.

Caroline: Nej, jag vet inte. Det tåls att man kollar upp saker innan det sker.

Jan: När jag tänker på vilken jäkla mess det här kan bli, så skulle jag vara så här: red ut det där i förväg.

Caroline: Men det kan nog många faktiskt ta till sig. Att man ska reda ut saker i förväg. Om man har komplicerade släktförhållanden.

Jan: Ja. För det är inte bara du som har det. Det är många där ute.

Caroline: Ja, absolut. Man kallar det Swedish family. Man har olika barn med olika partners. Man lever ihop. Man är inte samma.

Jan: Och det är därför jag säger: för guds skull, ta kontakt med en familjejurist. Lägg de pengarna och red ut det där i förväg. Det enklaste fallet man inte behöver reda ut är att man bara är gift med en person och har gemensamma barn. Då är det typ enkelt. Men allt annat än det är komplicerat.

Caroline: Men livet är inte så enkelt.

Jan: Är man sambo, som vi kommer prata om, då ska man göra testamente och samboavtal. Jag kommer med rekommendationer på testamentet också.

Caroline: Du kommer med rekommendationer? Hur man ska göra testamente?

Jan: Absolut.

Caroline: Bra.

Hur arvslott och laglott fördelas med testamente

Jan: Så arv går i första hand till bröstarvingar, det vill säga ens barn och deras avkomlingar. Det var vi överens om. Är man gift och inte sambo ärver den efterlevande för de gemensamma barnens räkning. Fri förfoganderätt, enligt det vi har pratat om tidigare. Och barnen delar lika mellan sig. Om inte barnet lever går deras barn in och träder i deras ställe. Och de delar hälften, hälften. I vanliga fall, om det inte finns testamente.

Jan: Med ett testamente kan jag styra att om det är 100 000 kr och vi har två döttrar, så är defaulten att de får 50 000 kr var. Men båda får minst 25 000 kr, eftersom det är halva arvslotten. Arvslotten är 50 000 kr, halva arvslotten är laglotten, det vill säga 25 000 kr. Så vi kan med ett testamente styra att till exempel Elsa får 75 000 kr och Freja får 25 000 kr. Men vi kan aldrig se till att den ena får mindre än 25 000 kr.

Caroline: Jag har hört om sådana fall. Jag vet inte, jag känner mig förbannad när jag hör det.

Jan: Men det kan vara så att man jämnar ut saker.

Caroline: Som jag inte har en aning om. Det bara låter orättvist när man hör det.

Jan: Nej, men det är vad man kan göra.

Räkneexempel med särkullbarn och testamente

Jan: Och det här blir särskilt viktigt om man har till exempel ett särkullbarn. Nu blir det många scenarion i exemplen, men det hade jag inte räknat med. Men vi tar det i alla fall. Återigen, vi är gifta, vi har inga gemensamma barn, men jag har ett särkullbarn. Vi har ett gemensamt hus som är värt 2 miljoner kr och inga lån. När jag dör har du rätt till halva. Inte för att det är något arv, utan för att vi hade huset gemensamt. 50/50, och du äger ju halva huset redan innan jag dör. Därför får du den miljonen. Min miljon i huset går helt och hållet till mitt barn. Förutom den där skyddsregeln. Men då är arvslotten...

Jan: Låt oss ta det på riktigt då. Säg att det är 1 miljon kr. Då får du skyddsregeln, som är 200 000 kr. Vet du vad, vi skiter i skyddsregeln, för nu blir jag osäker på hur den kombineras. Så vi räknar bara på den där miljonen. Då ska mitt särkullbarn ha 1 miljon kr. Men det var ju hela arvslotten. Kommer du ihåg att man kan testamentera bort halva laglotten? Så jag skulle med ett testamente kunna säga: min fru Caroline, hon ska ha 500 000 kr av min andel i huset. Det vill säga hälften. Och särkullbarnet får hälften. Så istället för att barnet ska ha hela miljonen får du 500 000 kr och barnet får 500 000 kr. Vilket är så som jag tror att de flesta hade tänkt att det ska gå till.

Caroline: Absolut.

Jan: Att om jag dör delas mitt på dig och på mitt särkullbarn. Men så är det ju inte i defaulten. Defaulten är att särkullbarnet ärver allt och du ingenting. Men då kan ett testamente avtala att ni delar på det där. Make sense?

Caroline: Ja.

Andra arvsklassen: föräldrar och syskon

Jan: Bra. Jag tänker att vi ska ta andra arvsklassen först, sen sambos arvsrätt. Första arvsklassen, det är barnen och deras släktingar. Andra arvsklassen betyder så här: är man ensamstående, ogift eller sambo utan avtal och testamente, och man inte har några barn, då ärver mina föräldrar. Det är det som mina föräldrar blir andra arvsklassen. Mina föräldrar får hälften var. Om den ena föräldern har avlidit träder mina syskon in.

Caroline: Ja, precis. Då går det till nästa.

Jan: Mamma får hälften, min bror får hälften. Men de här får bara om jag inte har några barn. Om jag har barn gäller första arvsklassen, och det är mina barn och deras arvingar. Så istället för att arvet går neråt går det uppåt. Och det går precis på samma sätt. Syskon, syskonbarn eller syskonbarnbarn gäller då.

Caroline: Make sense. Ja.

Jan: Om någon av mina föräldrar lever får min bror i det här fallet hela arvet. Om inte han lever får hans barn det. Vilket då, om de är omyndiga...

Caroline: Får hans fru det?

Jan: Nej, de ärver det i alla fall. Men då har de en överförmyndare, och då har min brors fru saker att säga till om. Intressant, eller hur? Men återigen, du har förfoganderätt så länge du lever.

Caroline: Har förstått det.

Jan: För de blir efterarvingar. Bra. Ska vi ta sambors arvsrätt?

Caroline: Ja, det gör vi.

Sambor ärver aldrig varandra

Jan: Så enligt lag ärver sambor aldrig varandra. Och det spelar ingen roll hur länge man har varit tillsammans eller om man har gemensamma barn. Sen finns det en massa regler kring när man räknas som sambo. Man är inte sambo för att jag bor med någon, som när jag bodde med Magnus i Lund. Då var inte vi... utan det ska vara...

Caroline: Nej, det ska vara ett...

Jan: Jag tror det stod kärleksförhållande någonstans. Jag vet inte om det var lagtexten.

Caroline: Men Magnus hade ju kunnat komma i efterhand.

Jan: Ja, då säger jag att vi hade ett kärleksförhållande.

Caroline: Ja.

Jan: Bra, så om vi fortsätter. I lagstiftningens mening, om jag förstår det rätt, vilket jag tror, är det i princip ingen skillnad mellan att vara ensamstående och sambo när det gäller arv. Och om till exempel din sambo har barn går hela arvet till dem.

Caroline: Ja.

Jan: Egentligen precis samma princip som om vi hade varit gifta, inga gemensamma barn, men jag har barn sedan tidigare. Om din sambo inte har barn går det vidare till andra arvsklassen, som är föräldrar, syskon eller syskonbarn. Samma grej där. Är man sambo och jag dör, går arvet till mina föräldrar, om inte mina föräldrar lever går det till syskon, och hela andra arvsklassen. Går det att hänga med?

Caroline: Jag tror det. Ja, okej. Man får se det här i bild.

Sambor måste begära bodelning

Jan: Och sen är det också så att när man dör ska den här bouppteckningen göras. Och då måste man som sambo begära att samboegendomen ska delas. Det görs inte automatiskt. Om man är gift delas det automatiskt, men inte om man är sambo.

Caroline: Men bara så att det blir tydligt här nu. Vad heter det, inte bouppteckningen, utan dödsboet. Det är sin egen person då. Och sen den som den här juridiska personen måste kommunicera med, är det Skatteverket då?

Jan: Ja, de andra delägarna.

Caroline: Är det där man begär det, hos Skatteverket?

Jan: Absolut. Det är där man begär saker. Alltså först, är alla överens, så kommer inte Skatteverket ha någon åsikt. Och är man inte riktigt överens, ja då går det till tingsrätten. Då får en domstol avgöra. Om delägarna i dödsboet inte är överens.

Caroline: Okej.

Jan: Det jag inte riktigt har listat ut är så här: när man är gifta slår man ju ihop alla tillgångar och skulder, precis som om man skiljer sig, och gör en bouppteckning. Sen får du hälften direkt på det som har ägts gemensamt. Men när man är sambo görs inte det automatiskt, utan då måste man begära det. Men det finns också poänger med att inte begära en bodelning. För om du äger mer, säg att vi är sambor, inga barn och sånt, och jag äger mer, då vill jag inte begära någon delning, för då kommer jag behöva lägga in saker av mig.

Det som står i den enas namn är den enas

Jan: Och det här kommer vi prata om, för det blir komplicerat. Är man sambor är det som står i mitt namn mitt. Så om vi är sambor och jag dör, och jag har ett ISK-konto i mitt namn och en bil i mitt namn, då kommer mina föräldrar ärva bilen. Trots att vi har använt bilen tillsammans kommer de ärva både ISK-kontot och bilen. Det kommer inte du få. De kommer ärva halva lägenheten, eller värdet på lägenheten, om vi har köpt den gemensamt.

Caroline: Ja, och det här är extra viktigt att veta om man sparar tillsammans på det här ISK-kontot, men det står i den enas namn.

Jan: Ja, och man samåker till jobbet i bilen och använder bilen tillsammans.

Caroline: Ja, men du vet, ja visst ja, det var ju inte min bil ens.

Jan: Nej, alltså mardrömsscenariot är så här. Jag har en lägenhet sen tidigare, en fyra. Du flyttar in i min fyra. Vi bor i den i tio år. Vi relaterar till den som tillsammans. Vi har renoverat den tillsammans. Vi har inrett den tillsammans. Men det är jag som står på lägenheten. Jag dör, och då får mina föräldrar hela lägenheten.

Caroline: Ja, trots att jag har lagt in mina pengar i renovering.

Jan: Ja, för den var inte införskaffad som gemensam grej. Har jag dessutom en bil, trots att vi har köpt den tillsammans, men den står i mitt namn, för det är bara en person som kan stå på en bil, vad jag vet, då får de den också. Har vi sparat till ett gemensamt sparande i ett ISK-konto, men det står i mitt namn, ja då får de det också. Du får inte ett skit.

Var noga på båda håll

Caroline: Man kan vara på bar backe, så det gäller att man är... ursäkta. Det gäller att man är noga på båda håll. Jag kan tänka mig att det är många kvinnor som inte är så noga med det här, att bilen kanske ska stå på dem. Eller att man ska jämna ut det, åtminstone om man inte är gifta.

Jan: Det var ju så här vi kom in på det med samboavtal i förra avsnittet.

Caroline: Att åtminstone behöver man ha en lista på vilka grejer man har köpt tillsammans. Eller vem som äger de här olika grejerna, som ska skrivas på.

Jan: Man skulle göra en sån lista och skriva under bägge två. Varje gång man uppdaterar den.

Caroline: Ja, och den ska inte skickas in någonstans.

Jan: Nej, den ska inte skickas in. Men helst ska den vidimeras av två vittnen. Men är du med? Det är ju helt sjukt.

Caroline: Ja, för om vi säger att dina föräldrar inte gillar mig, så kan de utan dåligt samvete bara ta grejerna, och sen förklara det det bästa du kan nu.

Jan: Ja, inte ens ta grejerna. Det är deras grejer.

Caroline: Ja, men de hade inte behövt ens med god vilja.

Jan: Men du vet vad, vi löser det här på något vis. Eller att jag har särkullbarn. Det behöver inte vara föräldrar, det kan vara särkullbarn. Man gillar inte pappas nya fru eller pappas nya sambo.

Caroline: Visst.

Klas-Eriks råd: bara gift er

Jan: För mig är det så här. Nu fattar jag det där. Kommer du ihåg Klas-Erik? Min mentor. Han var så här: ja, ni måste vara rika, eftersom ni inte är gifta. Och jag fattade aldrig vad han menade. Så sa han: nej men alla avtal ni måste skriva för att hela tiden reglera det här. Så att idag är jag så här, fuck it.

Bor ni tillsammans, bara gift er. Ni behöver inte ha något bröllop. Har ni barn tillsammans? Ja, gift er. Så att det här blir fixat. Reglerat.

Caroline: Ja, för det där är också en sån grej. Vi kommer prata om det också i ett scenario, en repetition. Är vi sambor och har gemensamma barn, då ärver barnen allt, inte föräldrarna.

Jan: Nej.

Caroline: Och det är ju många. Jag har haft kollegor som har varit tillsammans i 20 år och har barn. Men de är inte gifta.

Jan: Nej, de behöver inte det.

Caroline: För det är bara en formalitet.

Jan: Det är ju inte bara en formalitet.

Caroline: Nej.

Sambor med gemensamma barn: barnen ärver direkt

Jan: För vet du vad? Jag är 90 procent säker på att det här är så, men nu blev jag lite osäker när jag skulle säga det. Om du är gift och du har gemensamma barn, oavsett hur gamla barnen är, så har du fri förfoganderätt över arvet. Men om vi är sambor och vi har gemensamma barn, så går arvet till barnen. Och barnen äger arvet. Fram tills de är 18 förvaltas det av en överförmyndare. Men efter att de är 18 har de rätt att få ut det. Och då behöver de inte vänta på att du dör. För ni är ju bara sambor.

Caroline: Ja, ja visst.

Jan: Så är man ovän med sina barn, då kan de göra precis samma grej. Jag bara så här, nej men jag vill ha ut mina 2 miljoner kr. Och då ska du betala barnen 2 miljoner kr för att kunna bo kvar. Annars säljer vi lägenheten. Snacka om att skapa generationskonflikt.

Caroline: Ja, det är inte bra för någonting. Hur fan ska man komma över det, hur ska man försonas i det?

Jan: Och om jag förstod det här rätt, det här behöver man kolla upp med en jurist, men det här kan du inte ens testamentera. Du kan inte ens ändra det. För att barnen har ju alltid rätt till halva laglotten.

Caroline: Kan man inte testamentera det när man är sambor?

Jan: Nej, för barnen har alltid rätt till halva sin laglott. De har alltid rätt till den och får den direkt. Om det inte är gemensamma barn där man är gift. För om man har gemensamma barn och man är gift, då måste barnen vänta.

Vänteregeln och förfoganderätten

Jan: Men de måste inte vänta. Och det är samma sak, är man gift och man inte har några barn, måste föräldrarna vänta. Men om vi inte är gifta behöver de inte vänta. Då kan de få det direkt. Så den här vänteregeln, alltså förfoganderätten, är viktig. Dock kan man, om man är sambor, skriva in den här förfoganderegeln, så man kan få sina föräldrar att vänta. Men jag blir osäker på hur det funkar med barn. Men det är viktigt att veta det här med vänteregeln.

Caroline: Har man förfoganderätt över arvet under tiden man själv lever, eller inte? Nu bara zonar jag ut här. Vad var det jag kände att jag inte fattade här nu? Om du och jag är sambor, vi har barn...

Jan: Ja, så ärver barnen.

Caroline: Det finns ingen sån där specialregel att du kan...

Jan: Nej, du har ingen förfoganderätt.

Caroline: Nej.

Jan: Om det inte är reglerat i testamentet. Men även där finns begränsningar för vad du kan reglera i testamentet.

Caroline: Du sa precis att det inte går att reglera i ett testamente om man är sambo.

Jan: Nej, men vissa saker kan du inte reglera i ett testamente. Och jag har läst så mycket så det snurrar runt lite i mitt huvud. Men vi kommer till det när vi pratar om testamente. Då har jag specat några sådana exempel. För det var också så, vad skriver man i ett testamente? Och då har jag några förslag.

Caroline: Okej, bra.

Sambo har rätt att bo kvar i boendet

Jan: Och det sista jag tänkte att vi skulle ta kring sambo, det är att sambo har rätt att bo kvar i boendet. Under förutsättning att andra arvtagare ersätts. Säg att man har en fin lägenhet i Gamla stan. Då kan inte arvingarna säga att vi vill ha den, under förutsättning att du kan köpa ut dem.

Caroline: Nej, precis.

Jan: Och kan jag det, då får de inte lov att... då har du rätt att bo kvar.

Caroline: Det är ändå rätt skönt att det finns en sån regel.

Jan: Ja, för annars hade de kunnat säga att vi vill inte ha 2 miljoner kr, vi vill ha lägenheten. Men det kan man inte, så där finns ett skydd. Och man har rätt till det här skyddet på två prisbasbelopp som vi pratade om också. Ska vi ta några vanliga problem?

Caroline: Ja, jag tror vi har varit inne på de flesta av dem, men om vi tar problem vid sambo.

Jan: Så om man till exempel är sambo och flyttar ihop till en lägenhet som sedan tidigare ägs av den ena partnern, så upplevs den här bodelningen ofta som orättvis. För det spelar ingen roll att man både har betalat kostnader, avgifter till bostadsrättsföreningen och renovering under många år. Värdet av den här bostaden kommer inte ingå i bodelningen, eftersom den inte köptes för gemensamt bruk. Där är lagstiftningen väldigt tydlig med vad som är gemensamt bruk. Och den här samboegendomen delas oavsett vem som har betalat för den.

Andra tillgångar tillfaller ägaren

Jan: Men där kan andra tillgångar, som till exempel ISK-kontot, bilen, fritidshuset eller sparande, tillfalla den som står som ägare på egendomen vid dödsfallet. Så det var egentligen det vi var inne på innan. Så jag tänker att vi inte behöver fördjupa oss så mycket i det. Men är man sambo, då bör man, har man barn och stora värden, då är det värt att ta de där pengarna för en jurist.

Caroline: Ja, jag bara fick en sån...

Jan: Och förlåt, jag ska säga en grej till. Många jurister, om man lyssnar på det här avsnittet en, två gånger eller läser och tittar på de här slidesen, erbjuder typ 15 minuter gratis, 30 minuter gratis. Typ de flesta juristbyråer som jag hittade på nätet erbjuder det. Då kan man många gånger bara ha en fråga: jag tror att det är så här och så här. Och sen kan man bara ringa ett sånt samtal och så bara: är det så här? Och så får man det bekräftat.

Caroline: Nej, det är bra. Att man är lite påläst.

Jan: Att man är påläst och egentligen bara vill få bekräftat det man tror.

Caroline: Vad skulle du säga? Jag läste någon historia häromdagen om någon förmögen norsk man som hade fått sin fru kidnappad.

Jan: Ja, den Hagen-historien.

Caroline: Ja, men så tänker jag, om det händer att man inte vet att ens fru eller sambo är död, om det inte framgår tydligt, då måste det också vara ett helvete.

Jan: Ja, men jag läste det också, på någon sida, att man kan begära till Pensionsmyndigheten om en person är saknad, och så görs det en utredning på det också. De har tänkt på allt.

Ny respekt för jurister

Caroline: De har väl varit med om allting, så de bara: det här måste vi lagstifta om.

Jan: Det är ändå rätt coolt att man kan förstå att mycket har hänt, så att man har lagstiftat kring just det här hålet.

Caroline: Ja, men precis.

Jan: Jag har lite ny respekt för jurister, måste jag säga. För även om det låter komplicerat, när man väl har fått sitt huvud kring det, så är det ganska logiskt. Det är inte otydligt hur det är. Men det är bara att stega sig fram till rätt grej. Och jag funderar på att jag ska göra något sånt här flödesschema, eller hur man kan göra. För det är så här: är du gift? Ja, nej. Har du barn? Ja, nej. Har du gemensamma barn? Ja, nej. Har du barn sedan tidigare? Ja, nej. Är du med? Och sen får man ut något sånt här svar. Har du varit änkling eller änka sedan tidigare? Ja, nej. Har de andra fått ut sitt arv? Ja, nej.

Caroline: Men kan det inte bli ett ganska komplicerat flödesschema? Jag tänker också att det här kommer ta en massa tid från dig i programmering, som du kanske egentligen inte har.

Jan: Ja, jag har redan börjat skissa på ett sånt schema faktiskt. För att jag tycker om sånt där. Det är ju ingenjören i mig, så jag bara så här... jag ser sådana saker framför mig.

Caroline: Borde kunna sälja det flödesschemat till efterlevandeskyddsmyndigheter.

Jan: Ja, jag har funderat på att man kanske skulle göra en sån här webbkurs sen som tar hand om hela det här. För nu pratar vi bara om arvsrätt och livförsäkring. Det finns sjukt mycket mer som man skulle vilja titta på. Hur vill man ha sin begravning? Vilka tillgångar, skulder? Skitsamma, vi ska inte hoppa in på det. Jag blir bara inspirerad.

Att dyka ner i ett nytt område

Caroline: Vad skrattar du åt? Det är roligt att du blir inspirerad kring det här ämnet.

Jan: Ja, men jag blir så här...

Caroline: Ja, men man kan bli inspirerad kring allting. Det är klart, om man sätter sig in i det tillräckligt mycket.

Jan: Ja, och för mig var det så här. Det här är för mig som att gå på djupet i ett helt nytt område. Jag har gjort indexfonder och forskning, men där finns inte så mycket mer forskning. Och sen blev plötsligt det här bara... titta här, flödesschema, du vet. Det är same same. Jag gillar att dyka ner. Jag önskar bara att jag hade mer tid.

Caroline: Vi ska ta tredje arvsklassen.

Jan: Tredje arvsklassen, vad är det då? Jo, är man ogift eller sambo utan avtalat testamente, och man saknar arvingar i klass 1...

Caroline: Det var om man är gift?

Jan: Nej.

Caroline: Jag vet inte, jag vet inte. Vänta. Men det är om man, ens barn väl?

Jan: Ja.

Caroline: Bröstarvingar. Barn och barnbarn.

Jan: Oavsett om de är gemensamma eller med någon annan.

Caroline: Och andra arvsklassen var den som man lever med?

Jan: Nej.

Caroline: Jag vet inte. Det känns som att jag inte har lyssnat här, men det har varit så komplicerat det här, och massa olika sådana specialfall. Jag vet inte, Jan.

Repetition av de tre arvsklasserna

Jan: Första arvsklassen. Första arvsklassen är barn, eller det som kallas för bröstarvingar. Barn och deras barn, i rakt nedstigande led. Andra arvsklassen, så om första arvsklassen går neråt, alltså från mig i ett sånt här familjeträd, så går andra arvsklassen uppåt. Så din mamma då?

Caroline: Min mamma och min pappa, hälften var.

Jan: Om inte min mamma, eller i mitt fall min pappa, lever, vem träder in istället?

Caroline: Din bror.

Jan: Min bror, syskon och syskonbarn. Så det är andra arvsklassen. Det är det som syns här på bilden. Vad kan nu tredje arvsklassen vara?

Caroline: Vänta lite nu här. Vad kan det vara för någonting? Det är inte ens hund i alla fall.

Jan: Det är inte ens hund!

Caroline: Nej, men vad kan det vara? Är det ens moster eller sånt?

Jan: Nej, inte riktigt. Föräldrarnas föräldrar. Far- och morföräldrar. Och om inte de finns i livet, så deras barn. Men inte barnbarn. Så att din moster, faster, morbror eller farbror kan ärva, men inte deras barn. Så kusiner, där tar det slut. Kusiner ärver inte.

Caroline: Nej.

Jan: Så finns inte någon av föräldrarna i livet, finns det inga syskon i livet, då hoppar det upp ett steg i stamtavlan, eller släktträdet. Och finns inte de, så går det ner ett steg. Det går upp och i sidled. Men finns inte de, så finns det ingen farbror, morbror eller moster. Då går det till Allmänna arvsfonden.

Allmänna arvsfonden och testamentets makt

Caroline: Så då går det inte... om man inte har någon som kan ärva en, så går det till Allmänna arvsfonden.

Jan: Ja, eller till det som jag har testamenterat. Så jag kan testamentera bort någonting från Allmänna arvsfonden. Allmänna arvsfonden kan man göra arvslös. Har man inga legala arvingar, alltså man har inga barn, ingen maka, inga föräldrar, inga syskon, inga far- eller morföräldrar, inga farbröder eller morbröder, så finns det ingen i klass 1, ingen i klass 2, då bör man ha ett testamente också.

Caroline: Men vart går pengarna som hamnar i Allmänna arvsfonden? Slussas de vidare på något vis?

Jan: Du, jag har ingen aning. Jag vet inte. Jag ska vara helt ärlig. Då äger ju ingen dem, utom staten. Jag har någon vagt känsla, men här har jag garanterat fel, så jag borde egentligen inte ens säga det. Men jag tror att det går till välgörande ändamål och projekt och stiftelser. Jag tror att det delas ut på något sätt. Jag har något svagt minne. Men det här borde jag ju ha googlat. Vi utgår från att jag inte vet, och att jag har fel.

Caroline: Men jag tänker, när media skriver så, den och den gjorde sina barn arvlösa.

Jan: Ja, men det går inte.

Caroline: Nej, men det är ändå så att det tvistas och hålls på.

Jan: Men då är det i alla fall inte att barn har blivit arvlösa i Sverige.

Caroline: Nej, i Sverige kan du inte göra det.

Jan: Alltid rätt till sin laglott. Och det är halva arvslotten.

Kan man gå runt laglotten?

Caroline: Okej. Men kan man gå runt det på något vis?

Jan: Låt oss säga så här, bara en utvikning nu. Jag äger massa pengar och jag lägger dem i ett bolag. Och sen sätter jag över bolagets ägande på någon helt annan. Eller jag har en stiftelse. Då kan mina barn inte ärva. Det är inte för att jag tänker göra det, utan för att jag är så här. Återigen, man måste ju kolla med en jurist vad som hade hänt.

Caroline: Har du gjort det i livet? Om du och jag hade skapat en stiftelse idag och lagt in 100 000 kr i den.

Jan: Nej, då kommer den inte ingå i dödsboet. Men jag kan inte göra det i ett testamente.

Caroline: Nej, utan man får göra det någon annanstans.

Jan: Detsamma, jag kan skänka pengar till Unicef idag. Som vi gör. Och då kan ju inte Freja och Elsa gå och säga att vi vill ha tillbaka pengarna.

Caroline: Nej, självklart.

Jan: Men däremot, om det är så att jag uppenbart ger till Freja. Vi säger så här, vi ger huset till Freja i gåva. Då kan Elsa begära jämkning av det där. Okej?

Sammanfattning av arvsordningen

Jan: Så sammanfattning, det här är en bild från densistavilan.se. Om jag dör har barnen alltid rätt först. Särkullbarn. Sen i nästa steg blir det make eller maka, som kommer före bröstarvingarna. Det är bröstarvingarna, alltså barnen, som ärver. Men så länge man är gift kommer make eller maka ha fri förfoganderätt. Finns det inte bröstarvingar går det till far och mor till 50 procent vardera. Annars träder, finns inte någon av dem, syskon i dess ställe. Finns inte syskonet går det till syskonens bröstarvingar, alltså återigen barnen i nedstigande led. Finns inte syskon eller bröstarvingar till syskon, träder mor- och farföräldrar in, det vill säga tredje arvsklassen. Och finns inte de, så farbror, faster, morbror. Och finns inte de, kusiner ärver inte, så går det till Allmänna arvsfonden. Tar man det från det här hållet är det också ganska logiskt. Make sense?

Caroline: Ja. Jag får sådana rysningar av det här, Jan.

Jan: Ja, så vadå?

Caroline: Och så tänker jag på typ kungahus och så. Vem ska ärva kronan?

Jan: Ja. Där måste det också vara så att de har bestämmelser. Men var det något som var sjukt tydligt redan på 1500-talet så var det sådana grejer.

Caroline: Ja, men det var det nog.

Jan: Så att man visste vem man skulle mörda.

Testamente, äktenskapsförord och samboavtal

Jan: Bra. Jag tänker att vi ska göra ett litet sidospår här. Det har vi inte gjort tidigare. Testamente, äktenskapsförord och samboavtal. Huvudregeln är att allt är giftorättsgods, det vill säga alla tillgångar minus skulder. Så länge det inte finns andra juridiskt bindande avtal som säger annat. Det som kan finnas är äktenskapsförord som definierar enskild egendom. Som säger: nej, det här ingår inte, för det här är pengar som jag har fått i arv. De ska gå på min sida.

Jan: Så jag kan säga att de här pengarna går direkt till barnen och du har inte förfoganderätt över dem. Man kan ha arv som blir enskild egendom genom testamentet, och man kan ha gåvobrev som anger enskild egendom. Att vi kan ge en gåva till våra barn. Och sen säger vi till barnen: nej men Freja, det ska vi skriva i testamentet. Vi har inte gjort det här, men det här måste vi göra. När vi dör ska våra döttrar få vårt arv, men de ska få det som enskild egendom. Så att om de sen skiljer sig, eller deras make dör, så att det inte hamnar i deras dödsbo.

Jan: Men man kan inte avtala hur som helst, som vi varit inne på. Man kan inte göra barn arvlösa, utan barnen har alltid rätt till sin arvslott, och de har alltid legal rätt till halva arvslotten, som kallas för laglott. Så arvslott är den andel som man erhåller av helheten, och man har laglig rätt till hälften av den. Arvslott och laglott.

Caroline: Okej.

Vem bör skriva ett testamente?

Jan: Så då kommer vi in lite på det här, vem bör skriva ett testamente? Det här har jag försökt sammanfatta från många olika källor. De flesta tenderar att rekommendera att alla par, oavsett om man är gift eller sambo, och som har särkullbarn, borde skriva testamente och teckna en livförsäkring. Vi kommer prata om det, för att kunna lösa ut särkullbarnet. Är du med?

Caroline: Bra.

Jan: Och man ska antingen täcka hela arvslotten eller laglotten med den här livförsäkringen. Det specificerar man i testamentet. Så jag kan komma ihåg det: antingen kan barnet ärva allt efter mig, eller hälften, för jag har begränsat arvet till laglotten, som är hälften av arvslotten. Och då kan jag teckna en livförsäkring motsvarande det värdet. Om jag vet att barnet ska ärva en halv miljon, kan vi teckna en livförsäkring på en halv miljon. Och sen när jag dör kan du betala den halva miljonen till det barnet.

Jan: Livförsäkringar har jag aldrig tänkt på innan utifrån en situation med särkullbarn. Men har man särkullbarn, då är det för mig så här: ha ett testamente och en livförsäkring. Annars sätter du upp dig själv för problem i framtiden. Och det spelar ingen roll om barnen är utflugna, hur gamla de är, om man själv är 50 eller 65. För det här kan bli ett problem om man är 65 eller 70 också. De flesta tänker bara att det är ett problem om man är 40 och har små barn.

Räkneexempel: villa för tio miljoner

Jan: Men det här är ett problem. Säg att man har en villa för 10 miljoner kr, utflugna barn, och tre barn. Två gemensamma och ett särkullbarn. Och den här obelånade villan, då tänker man: vi har inga skulder, vi behöver ingen livförsäkring. Ja, men villan är värd 10 miljoner kr. Så 5 miljoner kr äger du, 5 miljoner kr äger jag. Mina 5 miljoner kr ska delas upp i tredjedelar. Två av tredjedelarna får du fri förfoganderätt till, för det är gemensamma barn, gemensamma barn ska vänta. Men en tredjedel får särkullbarnet. Det vill säga, barnet ska ha 1,6 miljoner kr. Och hur ska du som 70-åring få fram 1,6 miljoner kr? Då behöver du sälja huset, trots att huset är värt 10 miljoner kr. Är du med? För du kommer kanske inte få något nytt lån på det där.

Caroline: Ja. Make sense.

Jan: Bra, så återigen, är du gift eller sambo och har särkullbarn: skriv testamente och teckna livförsäkring. Worth it. Det är lite så som med reklamen, because you're worth it. Alla som är sambor bör skriva testamente som ger den andre fri förfoganderätt. Det innebär att den efterlevande sambon ärver egendomen och kan förfoga den eller spendera den. Precis som när man är gifta. Men man kan inte ge bort den i för stor del i gåva eller testamentera bort den, eftersom man har efterarvingar, som föräldrarna.

Caroline: Okej. Make sense.

En morot i testamentet

Jan: Så sambor bör ha testamente. Absolut. Och sen var det någon juristfirma som hade skrivit att man kan skriva in en morot i testamentet. Och det här tyckte jag var smart. Om man har särkullbarn, för man kan ju inte hindra dem från laglotten, eller hur? Så säg återigen att vi inte har gemensamma barn, men jag har ett särkullbarn, då ska de ärva allt efter mig. Men då kan jag skriva ett testamente som säger att ni får bara hälften av det. Men de kan gå med på att vänta. Om de tackar ja till att vänta kan de säga: nej men Karro, du får hela. Och sen när du dör, så får de hela min. Är du med?

Jan: Då kan det här vara smart. Då skriver man i testamentet: om du begär ut hela ditt arv, då får du bara laglotten. Om du däremot väntar tills Caroline också dör, då kommer du få hela arvslotten. Så då har man skapat en morot: om du är snäll mot Caroline, så kommer du få mycket mer i arv, än om du kräver ut det du ska ha, för då får du bara hälften.

Caroline: Ja, men varför gör man så här?

Jan: Ja, men för att vara schyst mot dig och schyst mot barnet.

Caroline: Så båda vinner på det?

Jan: Ja, båda vinner på det. Förutom att barnet får vänta tills du dör på sitt arv. Är du med? När jag läste det här blev jag så här, åh fan vad smart! Någon har tänkt till här.

Patrik-exemplet: två vägar för särkullbarnet

Caroline: Det känns inte som att du är lika entusiastisk... eller, jag är inte lika entusiastisk som du.

Jan: Jo, men jag sitter här och funderar på varför...

Caroline: Men okej. Ja, men jag försöker se människan i det här. Du sa så, men då måste vi vara vänner. Eller vad sa du?

Jan: Återigen, vi har inga gemensamma barn. Okej, jag har en son som heter Patrik sedan tidigare. Jag dör, då får Patrik den här miljonen. Då har jag två alternativ. I ett testamente kan jag säga: vet du vad, Patrik, du är min son, du ska ärva. Men jag älskar dig, Caroline. Så ni får dela på mitt arv. Du får 500 000 kr, Patrik du får 500 000 kr. Det är ett scenario.

Jan: Men jag kan också säga: du Patrik, jag kan inte hindra dig från att få 500 000 kr. Men istället för att dela upp mitt arv, så att du får 500 000 kr och Karro får 500 000 kr, så gör jag så här: jag önskar att Caroline får miljonen. Så du får ingenting i arv när jag dör. Men när Caroline dör kommer du få ut hela miljonen. Och då är det en morot för Patrik. Okej, jag kommer få mer i arv om jag väntar, än om jag ska ha ut hela mitt arv, för då får jag bara en halv miljon.

Caroline: Ja, men ändå behöver vi inte ha med varandra att göra tills dess att jag dör.

Jan: Jag tror det var morot för något annat också, att man måste hålla sams. Nej. Hänger du med på scenariot?

Caroline: Ja, visst. Ja.

Att göra gemensamma barn till direkta arvtagare

Jan: Bra. Och genom ett testamente kan man ändra så att gemensamma barn också får ut sitt arv direkt, utan att vänta till den andra föräldern avlider. Kommer du ihåg att vi sa att vi bara har gemensamma barn? Om jag dör kommer du ärva allting i formen av att det är Freja och Elsa som har ärvt allt, men du har fri förfoganderätt fram tills du dör. Men då kan ett testamente säga: nej, du får inte fri förfoganderätt på den delen, utan barnen får den direkt. Är du med?

Caroline: Så det kan typ göra mig arvslös.

Jan: Ja, men det här... jag gillar ju det när man tar de här alternativen, jag vet inte varför, och gör folk arvlösa. Inte för att jag skulle göra det i verkligheten, utan mest för att det är sånt jag kan använda sen när jag skriver. Hur man gör folk arvlösa eller hur man skapar konflikt i en roman.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Men jag är så här, så här har jag förstått det utifrån de källorna. Men återigen, jag har nog sagt det tio gånger i det här avsnittet, dubbelkolla det här med en jurist, som tar det juridiska ansvaret. Det här är en podd på nätet för någon som har läst på det här. Men jag har dubbelkollat.

Fler skäl att skriva testamente

Jan: Så vem bör mer skriva ett testamente? Ensamstående utan legala arvingar. Man har ingen i klass 1, ingen i klass 2, ingen i klass 3. Det vill säga att pengarna, om jag dör, kommer gå till Allmänna arvsfonden. Skriv ett testamente, så kan du ge det till Unicef eller någon annan, så att det inte tillfaller Allmänna arvsfonden.

Jan: Man kan också i ett arv bestämma att något ska vara enskild egendom. Det måste du och jag skriva till våra barn. Man kan också i ett testamente ha speciella önskemål om fördelningen av den här kvarlåtenskapen, det vill säga både i summa och egendom. Man kan säga att, nej, min farbror ska inte få. Dem kan man utesluta. Eller min morbror. Jag kan inte utesluta mina barn, men andra kan jag utesluta i ett testamente. Och jag kan också säga: jag vill att det barnet ska ha sommarstugan. Visst kan man göra det i ett testamente.

Caroline: Okej.

Jan: Och att göra det här hos en familjejurist, det har vi pratat om, till exempel som den vi intervjuade i avsnitt 150.

Caroline: Men det känns som att det går 13 på dussinet familjejurister. Men du, jag måste bara fråga om det där med när man testamenterar specifika grejer till sina barn. För de ska ändå få lika mycket var. I värde.

Jan: I värde, ja.

Värde, inte känslomässigt värde

Caroline: Så att man måste se till att värdet blir samma när man testamenterar de olika prylarna.

Jan: Ja.

Caroline: Det verkar ju också jobbigt. Ja, för det kan vara så att det är olika känslomässigt värde.

Jan: Men det upplever jag inte att man tar hänsyn till.

Caroline: Nej.

Jan: Nej, det är pengavärdet. Och sen kan man inte genom testamentet skydda sig mot skulder. Så, kommer ni ihåg, jag kan inte bara säga: jag är skyldig någon pengar, den personen ska inte ha pengar. Så först, innan man gör själva arvsskiftet, är pengarna i dödsboet. Och arvsskiftet görs först efter att alla räkningar och alla skulder är betalda.

Caroline: Och det är det du menar med att ett dödsbo kan gå i konkurs om skulderna överstiger.

Jan: Ja, precis. Och det här var också en sån grej. Jag har valt att inte ta med det här i avsnittet. Men ett kaninhål var att lista ut hur det funkar med bolån när man dör.

Caroline: Det känns som att det inte borde vara ett kaninhål.

Hur bolån fungerar vid dödsfall

Jan: Nej, det enkla är så här: om jag dör tar du över skulderna, amorteringar, räntor och allting. Det är den enkla förklaringen. Men hur det går till juridiskt, det kan jag säga, det var en soppa.

Caroline: Varför var det det?

Jan: Ja, nu hamnar vi i det i alla fall.

Caroline: Jo, men varför? Om du bara kort sammanfattar, varför blev det det?

Jan: Okej, men risken finns återigen att jag har fel här. Men det är så här att banken... när vi tar ett gemensamt bolån är vi solidariskt ansvariga för hela lånet. Vad som händer rent praktiskt för att det här ska gå till enligt juridiken, är att banken kräver hela dödsboet på hela skulden. Och eftersom dödsboet förmodligen inte kommer ha råd att betala det här, kommer du få en skuld till dödsboet. Du ska betala in pengar till dödsboet för lånet, för du var ju solidariskt ansvarig för lånet. Men eftersom du inte kommer ha råd att göra det, kommer banken istället kräva dig på lånet. Jag tror att det är det här som kallas för regressrätt. Och på det sättet hamnar lånet hos dig.

Caroline: Ja, jag förstår. Det måste gå rätt väg.

Jan: Det måste gå rätt väg. Så i stora drag kan man komma ihåg, när det gäller skulder som man är solidariskt ansvarig för, som oftast är bolån, då kan du oftast ta över det. Med alla räntor, amorteringar och allt.

Man ärver inte skulder

Jan: Om det är skulder som jag har personligen, som du inte är solidariskt ansvarig för. Säg att jag har stora spelskulder. Då kommer dödsboet först försöka betala alla de skulderna med de tillgångar som finns. Och då kan det hända att du inte får något arv, barnen får inget arv, för det finns inga pengar i dödsboet. Men är det så att det är mer minus efter det, att tillgångarna i dödsboet är 1 miljon kr och skulderna 1,5 miljoner kr, det betyder att när dödsboet har betalat alla skulder är det fortfarande en halv miljon kronor kvar i skulder. Men eftersom det inte finns någon annan medlåntagare eller solidariskt ansvarig, kommer de skulderna skrivas av. Så man ärver inte skulder. Det är viktigt att komma ihåg.

I Sverige har vi valt att man inte ärver skuld. Barnen ärver ingen skuld, make och maka ärver ingen skuld.

Jan: Men det gäller bara skulder som man inte är medlåntagare på, som man inte är solidariskt ansvarig för. Det måste vara personliga skulder.

Caroline: Så det är skönt att veta att man inte är ansvarig för en skuld som den andra har.

Jan: Men om man har ett bolån, vilket är det scenario som de flesta har, så är det alltid skrivet på två personer. Och då är man solidariskt skyldig på det där.

Specialfallet: huset gemensamt, lånet på en

Caroline: Okej, sen var det... nu dyker det upp en massa spännande frågor för mig, men jag har inte pallat att ta tag i det. Säg att man äger huset gemensamt, men lånet står bara på mig och jag dör. Då borde ju det lånet försvinna.

Jan: Ja, jag sitter också här och tänker, jag hamnar också i något slags dis av frågor här. Men är det så? Ja, rent logiskt borde det ju vara så.

Caroline: Ja.

Jan: Men det blir så här kaninhål där också, för vem äger huset?

Caroline: Ja, vem äger huset då? Kommer banken gå med på det?

Jan: Du kan ju inte bo kvar. Alltså, jag kan ju inte bo kvar där om den skulden försvinner, att det var du som ägde huset. Det är jättekonstigt. Den ena skulle ha alla tillgångar, den andra har bara skulderna, och den som har skulderna dör. Men skitsamma. Det är inget vanligt scenario.

Caroline: Man kan hitta på, man kan fejka sin död. Och sen bara går man iväg med pengarna, men inte skulderna.

Jan: Ja, jag tror inte det är ett särskilt realistiskt scenario. Vi har ju varit inne på ganska många scenarion redan.

Sammanfattande scenario: gifta med hus

Jan: Men jag tänker att vi tar och sammanfattar här. Så här blir det egentligen mest repetition nu. Vi utgår från vårt scenario. Gifta, gemensamma barn och hus. Vi har två barn. Jag vet inte varför jag skrev fem och två. I vårt fall är det nio och två. Man är gift sedan flera år tillbaka. Man har ett hus värt 5 miljoner kr, men ett lån på 3 miljoner kr. Så det är ett värde på 2 miljoner kr. Arvet här, enkelt, blir 1 miljon kr.

Jan: Och sen kommer vi nu hamna lite i kaninhål. Man är då anställd med en tjänstegrupplivförsäkring, alltså företaget man är anställd på har kollektivavtal. Det är väsentligt. Och sen har man en tjänstepension med återbetalningsskydd. Tjänstepension med återbetalningsskydd innebär att om jag dör betalas tjänstepensionen ut till dig. Och sen utgår jag från att jag dör, vad händer då? Och innan vi hoppar in på det behöver man veta att i Sverige har vi ett socialt försäkringsskydd. Det består av vad man kallar för efterlevandepension.

Efterlevandepensionen och dess fyra delar

Jan: Det här har man byggt upp ganska smart kring den pension som man redan har sparat in. När jag har jobbat har jag sparat ihop ett pensionskapital. Är ni med på det? Och det här pensionskapitalet används på visst sätt för att betalas ut till dig, så att du kan fortsätta leva ditt liv. Och det här går till på fyra sätt. Det finns fyra stycken sätt. Och det här var så rörigt, så jag tror att jag har lyckats nysta ut det.

Jan: Det första som händer är att man kan få en omställningspension. Om jag dör kommer du få en omställningspension. Alla får omställningspension automatiskt. Det är inget man behöver ansöka om. Eller, man måste uppfylla vissa villkor för att få omställningspension. Så det var inte helt korrekt att jag sa att alla får det. Alla som uppfyller villkoren får det.

Caroline: Och det här ingår inte i dödsboet på något vis?

Jan: Nej, utan det här är något som är personligt, som händer efteråt. Och då får man, givet... då jag tar villkoren här, för jag insåg att de var viktiga. Givet att man är gift, att du är gift med mig, du är yngre än 65 år, och vi antingen har barn under 18 år, eller har bott gemensamt i fem år utan avbrott. Så vi måste ha varit gifta, du får inte vara äldre än 65, vilket vissa påstår åldersdiskriminerar, och vi ska antingen ha barn under 18 år eller ha bott tillsammans i fem år. Det är villkoret.

Vem omfattas av omställningspension

Jan: Det räknas också om man är sambo och har gemensamma barn. Då har man också rätt till det här. Eller om man tidigare har varit gift med sin sambo, så har man också rätt till det.

Caroline: Men nu skild alltså?

Jan: Ja, man har gift sig och sen skilt sig, men man är fortfarande sambo.

Caroline: Jaha, men fortfarande sambo? Ja, okej.

Jan: Då säger man så här: i tolv månader får du 55 procent av min beräknade inkomstpension. I tolv månader. Det är ingen lång tid. Innan fanns det något som hette änkepension. Då fick man det sjukt långt. Nu är det bara tolv månader. Och det kan förlängas med ett år. Det kan förlängas med tolv månader om du har barn som är mellan tolv och arton år. Och har du barn som är yngre än tolv år förlängs det fram tills barnet fyller tolv. Så i vårt fall, med barn som är två och nio, hade du fått ett år bara för att det är du. Sen hade du fått det förlängt fram tills barnet fyller tolv år.

Caroline: Men jag har ju två.

Jan: Ja, men då yngsta barnet fyller tolv, skulle jag gissa. Måste kolla upp det här.

Hur stor är omställningspensionen?

Jan: Men då tänker man, hur stor är den här? Den är inte jättefet. Genomsnittet i maj 2019 var 8 000 kr. Garantinivån är 8 200 kr. Så man kan räkna med att det ger ungefär 8 000 kr. Jag kunde inte hitta om det här var innan eller efter skatt, så jag gissar att det är innan skatt.

Caroline: Säkert.

Jan: Så det här är vad du kommer få. Det är omställningspension.

Caroline: Men vad heter det? När man får ut pension i vanliga fall, betalar man skatt på den?

Jan: Ja. Så då är det klart att man betalar skatt på den här.

Jan: Barn får något som kallas för barnpension fram tills barnet fyller 18. Och det var i genomsnitt, 2019, 2 500 kr per barn. Så det här är vad man får från staten utan att man har tecknat någon försäkring. Innan fanns det något som hette änkepension. Det kommer jag ihåg, för det fick min mamma. Men man kan i princip bortse från änkepension. För änkepension gäller bara om man är kvinna och om man var gift före den 31 december 1989.

Caroline: Precis, ja.

Debatten om änkepensionen

Jan: Och det här är intressant, det har det varit jättemycket debatt om. En hel debatt som jag aldrig hört talas om. Innan var den här änkepensionen ju typ... min mamma fick den i över 15 år. Men omställningspension får du tolv månader, eller tills barnet fyller tolv. Så staten sparar sjukt mycket pengar på att ta omställningspension istället för änkepension.

Caroline: Men är det inte också så att de tycker att förhållandena har förändrats? Att vi inte längre har det där att... att det inte skulle vara för änkor, absolut.

Jan: Men man sänkte ju beloppet enormt mycket.

Caroline: Man tog det samtidigt, ja. Men att kvinnor också förvärvsarbetar i högre utsträckning än förr, kanske. Och att man då inte behöver ha änkepensionen på samma sätt. Kan det vara så man resonerar?

Jan: Nej, det var för dyrt. Det var så jävla dyrt med änkepensionen, om jag ska vara ärlig. Så man var så här, vi måste göra något åt det här. Det ena kostar 20 miljarder kr om året och det andra kostar 600 miljoner kr om året.

Caroline: Ja, det är en stor besparing. Som kanske ändå kan gå till andra, bättre grejer.

Jan: Ja, det vete tusan.

Individen och samhället

Caroline: Men det här är en tendens som händer i samhället. Men vi ska inte gå dit, så att man lägger mer och mer ansvar över på individen.

Jan: Ja, det är sant.

Caroline: Istället för att samhället tar hand om en.

Jan: Och sen har man något som heter efterlevandeskydd i premiepensionen, det vill säga att om jag dör får du ut min premiepension. Men eftersom de beloppen är ganska små, tror jag att medelbeloppet 2019 var 170 kr i månaden. Så det var typ ingenting. Och efterlevandeskyddet minskar med avkastningen, typ med 15 procent. Av totalbeloppet.

Caroline: Men om jag bara får återgå till det där med individen och samhället, så vill jag bara säga att hur man resonerar kring det här beror nog också på hur mycket man gillar att ta eget ansvar. För du och jag gillar ju det, att det finns möjligheter för oss att spara och investera och se till att de efterlevande har skydd. Vi gillar att det finns sådana möjligheter. Men sen kan jag tänka mig att det finns en del människor som tycker att någon annan borde ta hand om det här. Och då kan det nog svida lite, att det är upp till dig också.

Jan: Men Caroline, det här har de flesta inte satt sig in i.

Caroline: Nej, absolut.

Svårt att hitta siffrorna

Jan: Det är därför vi gör det här poddavsnittet. Till och med när vi pratade med experter och frågade vad omställningspension är i medeltal, så hade de ingen aning. Och det tog mig seriöst två timmars googlande. Jag är ganska duktig på att googla grejer, innan jag hittade att det var 8 000 kr. Det var assvårt.

Caroline: Var hittade du det till slut?

Jan: Jag hittade det till slut i Pensionsmyndighetens statistikdatabas.

Caroline: Ja, där ser man.

Jan: Så återigen, det kanske inte är intressant om det är 8 037 kr eller 8 254 kr, utan det är intressant att veta att det är ungefär 8 000 kr. Det är inte 25 000 kr och det gäller inte i tio år, det gäller i tolv månader. Så vi kommer här till räkneexemplet. Det är inte fett med pengar man får, om jag dör och man inte har tagit hand om det själv.

Caroline: Det här efterlevandeskyddet, är det något som sker automatiskt?

Jan: Det sker automatiskt. Det här sköter Pensionsmyndigheten. Så det är de som har ansvar för det här.

Tjänstepension och återbetalningsskydd

Jan: Om vi fortsätter med tjänstepension, för det har ju de flesta via kollektivavtal. Jag tror jag läste någonstans att nio av tio i Sverige har tjänstepension. Så kan man ha återbetalningsskydd där. Och återbetalningsskydd är samma som att det jag sparat i tjänstepension tillfaller dig. Då återbetalas det jag har hunnit spara ihop. Nackdelen med det här är att man går miste om det som kallas för arvsvinster.

Jan: Och det här var också en sån som bara, så fan ska man veta det här. Om jag har sparat 100 000 kr och jag dör, och jag har ett återbetalningsskydd, då går de pengarna till det. Är du med? Men om jag har min tjänstepension och inte har återbetalningsskydd, så kommer jag få något som kallas för en arvsvinst. Och arvsvinst är att om jag dör och inte har återbetalningsskydd, så kommer mina pengar gå till alla andra som inte heller har återbetalningsskydd. De andra kommer få min andel fördelat på sig. Så om man inte har ett återbetalningsskydd får man en högre pension, och man kan få en ganska mycket högre pension genom att få del av andras arvsvinst. Men då går inte pengarna till familjen.

Jan: Och jag kommer i slutet ha en rekommendation om hur man ska tänka kring återbetalningsskydd. Har man ett litet belopp är det knappt värt med återbetalningsskydd. Då är det bättre att ha en livförsäkring. Men sen kan man, när man har mycket pengar i tjänstepension, kanske skita i livförsäkring och ha återbetalningsskydd. Det är det ena. Det kallas för återbetalningsskydd i tjänstepension. Det har man i sitt kollektivavtal.

Familjeskydd: ett bestämt belopp

Jan: Sen kan man ha något som kallas för familjeskydd. Och till skillnad från återbetalningsskyddet innebär familjeskyddet att du får ett specifikt belopp som betalas ut till dig om jag dör, oavsett hur mycket pengar jag har i min tjänstepension. Det första är kopplat till summan jag har sparat ihop. Det andra är att man bestämmer en summa i förväg, oavsett hur mycket jag har. Är du med?

Jan: Så då kan man till exempel säga: jag vill att du ska ha... och då skiljer man ofta mellan ett och fyra prisbasbelopp. Ett prisbasbelopp ger ungefär 3 000 kr i månaden till dig, fyra prisbasbelopp ger ungefär 15 000 kr i månaden. Så då kan jag bestämma hur mycket pengar du ska ha i månaden, i hur många år. Hänger du med? Från mitt familjeskydd i min kollektivavtals- eller tjänstepensionslösning.

Jan: Och här blev jag faktiskt ganska förvånad, för det här var inte jättedyrt. Om man är typ under 50 kostade det här några tior i månaden. Så då kan jag till exempel bestämma att om jag dör, Caroline, så ska du få 15 000 kr i månaden i tio år. Och då kostar det kanske 60 kr i månaden att köpa sig det skyddet om jag är 40. Sen är jag 50 eller 60, ja då kostar det kanske 200 kr eller 300 kr i månaden. Så jag blev så här, förvånansvärt billigt var det här skyddet.

Familjeskyddets stora nackdel

Jan: Men det finns en stor, fet, jäkla nackdel. Och det är så här: byter jag jobb, eller blir tjänstledig, så slutar det här gälla. Så allt man har betalat in är...

Caroline: Nej, familjeskyddet... hänger med? Nej, det är borta. För det hänger ju med i avtalet, är det med?

Jan: Ja, sorry. Så det här är väldigt viktigt. Om jag fixar allting, och du är garanterad 15 000 kr i månaden i tio år om jag dör, och sen byter jag jobb, och så tänker jag inte på att den nya arbetsgivaren har ett helt annat avtal, då är det inte säkert att jag får med det här familjeskyddet. Är du med? Så det är sjukt viktigt att ha koll på.

Caroline: Men kan man få med det, om man ser till att man vill ha det?

Jan: Nej, du kan inte flytta det, för de har ju säkert ett nytt avtal. Då byter jag, nu hittar jag på, från Collectum till Alecta. Och då måste jag teckna det på nytt hos Alecta, om jag har bytt från Collectum. Nu bara hittar jag på företagsnamn här. Men...

Caroline: Och det lät ju som att det är... ja, men jag tror, jag är så här, jag har nio av tio... de kan heta det här.

Jan: Ja, men jag tror att de heter så. Men det är viktigt att veta. Så det är inte som att om jag tecknar en privat livförsäkring på Skandia, så har jag den så länge jag betalar, oavsett vilken arbetsgivare jag har.

Scenariot: gift, två barn, jag dör

Jan: Så om vi hoppar tillbaka till scenariot, gift, två barn, inga särkullbarn, inget testamente. Du ärver allting, eller barnen ärver allting, men du har fri förfoganderätt, så man skulle kunna säga att du ärver. Men eftersom jag dör har vi kvar exakt samma kostnader. Barnen har fortfarande dagisavgift, de har fortfarande sin capoeira, vi handlar fortfarande på Ica. Det enda som kanske försvinner är mina sladdar.

Caroline: Det finns vissa tekniska prylar som kostar massa, som försvinner.

Jan: Ja, men är du med, du kommer få ett inkomstbortfall på min lön, men du kommer ha kvar samma utgifter. Ersättningen du kommer få i det här efterlevandeskyddet är att du kommer få ungefär 8 000 kr i månaden från omställningspensionen. Du kommer få ungefär två gånger 2 500 kr som går till barnen, barnpension. Och om jag är 40 år gammal har en genomsnittlig 40-åring ungefär 200 000 kr i sin tjänstepension.

Jan: Det var också en sån siffra, det tog mig en och en halv timme att hitta. Vad är det vanliga i Sverige att ha i tjänstepension vid olika åldrar? I princip omöjligt att hitta. Men det var också Pensionsmyndighetens statistikbas.

Caroline: Ja, som de inte hade.

Genomsnittlig tjänstepension i olika åldrar

Jan: De hade en rapport som de inte hade på sin hemsida, utan det var ett annat företag som hade deras rapport på sin hemsida. Man blir så här mindblowing. En 40-åring har förvånansvärt en ungefär 200 000 kr. Typ en 30-åring har typ 50 000–100 000 kr. De högsta genomsnittliga tjänstepensionerna har man precis innan man går i pension. Och det var typ 1,5 miljoner kr. Så om man vill jämföra sig, jag kanske lägger ut det på nätet sen.

Caroline: Men nu pratar vi om vad som händer när du dör, men det är samma sak om jag dör.

Jan: Ja, det här är neutralt. Men då blir det räknat på din tjänstepension och din inräknade inkomstpension. Jag har 200 000 kr, eller säg 100 000 kr. Så som jag har tolkat det, kommer den fördelas ut på fem år i månaden innan skatt. Så du kommer få 3 000 kr i månaden från min tjänstepension på 200 000 kr i fem år. Är du med?

Jan: Så totalt sett, om jag har en lön på 40 000 kr i månaden, så kommer du få ut 16 000 kr i månaden. Det är alltså ett inkomstbortfall på 24 000 kr i månaden, som bara är puts väck. Och ovanpå det här, nu har vi bara gemensamma barn, men tänk ett inkomstbortfall på 24 000 kr i månaden, och sen ska du lösa ut ett särkullbarn. Grattis! Man fattar att det kan gå åt helvete, eller hur?

Caroline: Det ställer till det oerhört.

Jan: Så problemet här är, kommer du ha råd att bo kvar? Det hade jag inte haft då.

Caroline: Nej.

Vad man borde gjort: livförsäkring som engångsbelopp

Jan: Bra. Så vad skulle man ha gjort i förväg? Om vi utgår från en omställningstid på tio år, kan man diskutera, men då säger jag så här: om jag dör, Karro, så vill jag att du ska kunna ställa om ditt liv på tio år. Och då skulle jag resonera som så att vi kompletterar med en livförsäkring som ger ett engångsbelopp. Nu har jag räknat på en 40–50-åring. För det är så här, livförsäkringar, är man under 40 är de sjukt billiga. Är man över 50 är de ganska dyra. Det är ganska stafflade listor. Så jag har räknat på en 40–50-åring.

Jan: Att ta ut 1,5 miljoner kr i en engångsutbetalning skattefritt kostar ungefär 100–200 kr i månaden. Att ta ut 3 miljoner kr, så att du kan lösa både min del av lånet i det här påhittade exemplet och din egen del, så att man tar bort alla amorteringar och alla räntekostnader, för det tar bort en väldigt stor del av utgifterna, det kostar mellan 200 och 400 kr i månaden. Är du med?

Jan: Sen hade jag även kompletterat med ett familjeskydd, det vill säga att du ska ha en summa extra i månaden. Och det gör man också hos sin tjänstepension eller det här avtalet där man är anställd, eller man tecknar det separat hos Allmänna Änke- och Pupillkassan, som jag gillade.

Familjeskydd: en no-brainer

Jan: Och då kan jag teckna till exempel på två prisbasbelopp att du ska ha 8 000 kr extra i månaden i tio år, och då kostar det mellan 20 och 100 kr i månaden. Alltså, när det kostar så här 30 kr i månaden... det är väldigt stor skillnad mellan olika företag. Vissa företag tar 30 kr i månaden. Då blir det för mig en sån här no-brainer.

Skit i en kopp kaffe och ha det här skyddet. 8 000 kronor i månaden i tio år. Snacka om att göra skillnad.

Jan: Eller så tar man 16 000 kr i månaden i tio år, och då kostar det mellan 50 och 400 kr i månaden. Återigen, beroende på ålder. Ju äldre man är, för då ökar sannolikheten att man dör, och då vill försäkringsbolaget ha mer betalt. När jag är 30 är sannolikheten att jag dör väldigt låg. Alltså kostar det ingenting att försäkra mig. Så trappan är väldigt hög vid hög ålder.

Jan: Till exempel Länsförsäkringar dubblar din avgift mellan 50 och 55 års ålder. Så när du är 50 betalar du 200 kr i månaden. Är du 55 betalar du 400 kr i månaden. För då säger de att där ökar risken så dramatiskt. Medan till exempel Skandia, som jag kommer ta som exempel, är ganska billiga, för de har tre intervaller för sina priser. Innan du är 40, mellan 40 och 60, och efter 60. Det är jättestor skillnad. Så det här är ungefärliga priser, och familjeskydd är kopplat till var man jobbar. Det var vi inne på.

Variant: två gemensamma barn plus ett särkullbarn

Jan: Så om vi ska ta några varianter på det här med gift. Vi har varit inne på det här innan, men jag tänker ta det. Vi tar samma som scenario ett. Vi har två gemensamma barn, men vi har ett särkullbarn. Kommer du ihåg vad som händer då, om du dör? Och det är ditt särkullbarn?

Caroline: Ja, men hela arvslotten ärvs ju av barnen egentligen.

Jan: Exakt, så vi säger att det är 1 miljon kr som är värdet. Och då går det till barnen.

Caroline: Ja, med en tredjedel var.

Jan: Med en tredjedel var. Tre barn, en tredjedel var.

Caroline: Ja, men vänta, låt mig nu få göra den här läxan här. Vi har zonat ut många gånger under den här. Okej, men eftersom jag har två barn gemensamt med dig så får jag, vad heter det nu, två tredjedelar.

Jan: Ja, du får två tredjedelar, för de får vänta på sitt arv.

Caroline: Exakt. Men sen har vi särkullbarnet som inte väntar på sitt arv. Då måste jag betala en tredjedel.

Jan: Och då är det 333 000 kr då.

Caroline: Exakt.

Jan: Snyggt! Berätta, Karro.

Variant: ett särkullbarn, inga gemensamma barn

Caroline: Ska vi ta nästa scenario? Samma som ett. Ett särkullbarn, inga gemensamma barn.

Jan: Ja, då är det det barnet efter dig som egentligen ska få hela sitt arv.

Caroline: Och jag kan inte göra någonting åt det, annat än att köpa ut det barnet.

Jan: På 1 miljon kr.

Caroline: På 1 miljon kr. Och inte ha en livförsäkring där.

Jan: Du kommer bli tvingad att sälja huset. Är du med? Det är sjukt.

Caroline: Så jag behöver ha en livförsäkring på 1 miljon kr. Och vara förberedd på att det är den summan.

Jan: Ja, som går till barnet.

Caroline: Men den här miljonen, blir den inte mindre ju mer man betalar av på huset? För det är ju lånet på huset som vi pratade om.

Jan: Ja, värdet på huset. Är huset obelånat är det värt 5 miljoner kr. Då ska barnet ha 2,5 miljoner kr.

Caroline: Ja, för så måste man också fundera på vilken summa det egentligen är som vi behöver ha livförsäkring på.

Jan: Ja, och kan man ta över lånet. Det finns massa varianter. Men det här är viktigt. Undantaget här är att du kan få ut de där 200 000 kr.

Caroline: Ja, vad hette det nu?

Jan: Det hette specialskydd. Skyddsgrejen. Är du med? Man fattar att det är viktigt, hoppas jag. Det är liksom min poäng här.

Caroline: Ja, verkligen.

Varianter på sambo

Jan: Bra, ska vi ta, och så tar vi några varianter på sambo. Vi tar samma som ett, men vi är inte gifta och inget avtal. Vi har två barn.

Caroline: Okej, vi är sambor och vi har två barn.

Jan: Ja.

Caroline: Barnen är överallt. Ja. Jag kan inte göra något.

Jan: Nej, arvet placeras hos överförmyndare.

Caroline: Men jag är alltså inte deras överförmyndare. Fastän jag är deras mamma.

Jan: Ja. Det är kommunen. För det är barnens pengar.

Caroline: Barnens pengar, ja.

Jan: Så när barnen fyller 18 har de full bestämmanderätt.

Caroline: Vad skulle jag ha gjort där?

Jan: Testamente.

Caroline: Testamente, ja.

Jan: Samma som ett, ej gifta, särkullbarn.

Caroline: Okej, så vi har två gemensamma barn, ett särkullbarn. Jo, förlåt. Två gemensamma barn, ett särkullbarn. Så barnen, både de gemensamma och särkullbarnet, får sin en tredjedel var. En tredjedel var av arvslotten. Och där skulle man också testamenterat.

Jan: Ja, precis.

Sambo, inga barn, men ett hus

Jan: Inga barn, inte gifta, inget avtal. Men vi sitter på ett hus. Nettovärdet, arvet efter mig, är 1 miljon kr. Och nu bara står vi still här. Det finns inga barn som kan ta pengarna.

Caroline: Nej, ingen arvsklass 1.

Jan: Ingen arvsklass 1. Men då går det till din mamma, ja.

Caroline: Ja, eller hur.

Jan: Avlidnas släktingar har rätt till 1 miljon kr. Och testamentet skulle kunna ge förfoganderätt och göra dem till efterarvingar. Det är mer så att de hade fått vänta.

Caroline: Okej.

Jan: Ganska katastrofala ekonomiska situationer. Men också, skriv ett testamente.

Caroline: Ja.

Jan: Och sen har vi, som vi var inne på innan, att ponera att det även finns ett ISK-konto och en bil i den avlidna sambons namn. Varken bil eller ISK tillfaller dig. Om vi inte har skrivit testamente.

Caroline: Ja, och samboavtal.

Jan: Så det är ganska mycket pengar som ska lösas ut om man är sambo. Och man kan inte heller skydda sin sambo med testamente, det vill säga om bröstarvingarna vill ha ut sina pengar direkt. Så det är liksom också bara vem som ärver och om man ska ha ut pengarna direkt eller inte. Är du med?

Sammanfattning: syftet med en livförsäkring

Jan: Bra, så nu är vi inne på sammanfattning. Långt avsnitt här, men jag hoppas ändå att det har varit intressant.

Caroline: Ja, man ska ju kunna hoppa i det också kanske lite.

Jan: Ja, så syftet med en livförsäkring är att kunna lösa ut andra arvingar, som till exempel särkullbarn eller andra släktingar. Man vill kunna lösa lån för att minska skuldbördan och kunna minska månadskostnaderna.

Caroline: Ja, för de efterlevande.

Jan: Och det kan också vara ett skattefritt engångsbelopp som man kan disponera själv. Och sen, om man ska säga något mer om livförsäkring, så är den billig när man är ung, men kan bli dyr när man är äldre. Och testamente kan drastiskt förändra den här situationen: arvslott vs. laglott, när i tiden det ska falla ut och vad som är enskild egendom och inte. Det är det som är viktigt med testamente.

Jan: Och jag föredrar hellre en livförsäkring framför ett bolåneskydd som man har på bankerna. För bolåneskydd är en livförsäkring, men som är direkt kopplad till lånet. Så det är bättre om man tar en lös livförsäkring.

Caroline: Ja.

Familjeskydd och återbetalningsskydd

Jan: Tittar vi på familjeskydd, så är det ofta att man väljer det, att det är en ersättning per månad mellan 3 000 och 14 000 kr, ganska prisvärd, så att det är värt att överväga. Det går via tjänstepensionen, så det hänger ihop med jobbet. Så man behöver vara noga där om man blir arbetslös eller byter jobb. Att man skaffar sig ett nytt.

Caroline: Ja, precis. Och man behöver ha koll på... nytt jobb, eller vad säger man, vad är det man skaffar sig nytt då?

Jan: Nytt avtal. Och sen behöver man kolla upp om den är skattepliktig eller inte. Om de här 16 000 kr i månaden är innan eller efter skatt, för det finns olika varianter på det.

Jan: Sen har man valet med tjänstepensionen, återbetalningsskydd, alltså de pengar jag har sparat ihop. Ska jag se till att du får dem, eller ska jag dela ut dem till andra och få en högre pension, den här arvsvinsten? Och KPA Pension och Nordnet gjorde några rekommendationer. De sa så här: om jag inte har familj, ta bort återbetalningsskyddet för en högre pension. Om du har familj, men din familj är skyddad, ta bort återbetalningsskyddet. Om du behöver skydda din familj och inte har livförsäkring eller annat, behåll det.

Jan: Så tumreglerna är: ingen familj som är beroende, inget efterlevande, inget återbetalningsskydd. Och sen behöver man titta på, om man skiljer sig, om man har några arvtagare som ens får det här återbetalningsskyddet. För det är många som har ett återbetalningsskydd, men de har ingen att återbetala pengarna till. Och då sänker man sin egen pension. Och så behöver man titta på om det är värt att ha en livförsäkring istället för återbetalning. Och det här är en sån där, jag har innan varit så att, ja det är klart man ska ha återbetalningsskydd. Men efter det här är jag så här, nja, kanske inte.

Hur vi själva har gjort

Caroline: Bra.

Jan: Och sen det sista här, som jag tänkte vi skulle prata om: hur har vi själva gjort? Vi har två stycken livförsäkringar. Vi har Skandia och vi har Allmänna Änke- och Pupillkassan. Och vilka kommer ta de här skillnaderna? Allmänna Änke- och Pupillkassan, det är Sveriges minsta försäkringsbolag. Och äldsta också, det började på 1700-talet. Och vi har varit kunder sedan 2012. Så det är inget vi har hittat på inför det här avsnittet. Och man brukar kalla det här för nördarnas försäkringsbolag. Alla som jobbar i finansbranschen, som ofta jobbar med försäkringar, har ofta Änkan som eget försäkringsbolag.

Jan: Och vi har ett bonusavsnitt där vi har gjort en intervju med vd:n för det här bolaget. Skillnaden här är att vanligtvis, på Skandia, så har vi en livförsäkring, och om vi dör betalas pengarna ut. Men om jag lever på min 65-årsdag är alla premierna förbrukade.

Caroline: Precis, så är det ju vanligtvis. Ja.

Skillnaden mellan Skandia och Änkan

Jan: Medan Änkan säger så här: eftersom du är med och äger det här bolaget tillsammans med alla andra som har försäkring hos oss, om du dör innan 65, så betalas pengarna ut precis som vanligt.

Caroline: Du dör när du är 65?

Jan: Innan 65. Så kommer pengarna betalas ut som vilken vanlig livförsäkring som helst. Men om du lever på din 65-årsdag, när försäkringen tar slut, så har du en möjlighet att få tillbaka en viss återbäring. Så skillnaden mellan till exempel Skandia och Änkan är att Änkan är dyr i början, men blir billig i slutet. Medan Skandia är billig idag och blir dyr i slutet. Och Skandia ger ingen återbetalning på premier, medan det hos Änkan finns möjlighet till återbetalning. Och de erbjuder också familjeskydd utan en koppling till arbetsgivare.

Caroline: Ja, det är bra.

Jan: Och här har vi en sponsrad länk. Änkan har inte betalt för att nämnas här, utan vi har en sponsrad länk, så vi får betalt om du väljer att bli kund där. Så vi tycker, använd rikatillsammans.se/partners/ankan, som Ankan, som är Änkan, fast utan Ä, som Ankan. Och jag tycker, om man klickar på den länken, så kommer man till deras kalkylator, där man kan testa det här.

Testa kalkylatorn själv

Jan: Jag rekommenderar verkligen att testa deras kalkylator, för att se hur det blir för dig. Då fyller man i hur gammal man är, hur mycket pengar man vill ha i försäkring. Och så berättar de: så här mycket kommer du betala i premie. Och sen ser man att den här premien minskar över tid, och sen är den väldigt billig när man är gammal. Och sen visar de också vad den beräknade, uppskattade återbäringen är. Alltså hur mycket får du tillbaka av de här premierna? Och lite beroende på hur gammal man är, kan man få tillbaka allt, eller hälften, eller en mindre del. Så den är dyrare vid första anblick.

Jan: Om jag ska jämföra Änkan, till exempel på mig själv, på 1 miljon kr idag, så kostar den 400 kr i månaden, medan Skandia kostar 90 kr i månaden. Och då blir jag så här, varför ska jag välja Änkan, som är fyra gånger så dyr som Skandia? Men grejen är att medan jag är 40 till 50 betalar jag 90 kr i månaden hos Skandia, men medan jag är 60 till 65 kommer jag betala 400 kr i månaden. Så Skandia har ett jättestort hopp från 100 till 400 kr i månaden, när jag fyller 60. Medan Änkan, då betalar jag 400 kr i månaden idag, men i slutet, när jag är 60, betalar jag bara 80 kr i månaden. Så de har vänt på hela det här.

Caroline: Men man betalar in ungefär lika mycket kanske?

Räkneexempel över hela perioden

Jan: Ja, så om vi tar totalt, jag har gjort ett räkneexempel, jag kommer förtydliga det. Under till exempel med Änkan har jag betalat in 60 000 kr på 29 år, men jag kommer enligt mitt räkneexempel sannolikt få tillbaka 50 000 kr. Så jag har netto betalat 10 000 kr. Med Skandia kommer jag totalt ha betalat in 49 000 kr, men jag kommer inte få tillbaka någonting. Så ja, det är dyrare med Änkan, men eftersom jag har möjlighet till en slutåterbäring kommer jag ha en möjlighet att få mer pengar tillbaka.

Jan: Så man kan jämföra själv. Man ringer till sitt eget försäkringsbolag och ber dem ta fram en offert. Det viktiga är inte att ta fram en offert idag, för idag är det sannolikt billigt, utan över hela försäkringsperioden. Och sen jämför man det med Änkans. Och man använder då gärna vår sponsrade länk.

Caroline: Varför har vi två livförsäkringar?

Jan: För att de var så dyra att teckna, det var så mycket pengar varje månad, så att det var en likviditetsfråga. Jag tycker det är för mycket att betala 800 kr i månaden på mig och 800 kr i månaden på dig. Det är 1 600 kr i månaden som ska ut, även om det är ett sparande. Så då var det bättre att ta hälften. Så det var en sorts riskspridning, inte lägga alla äggen i samma korg.

Två timmar senare

Jan: Två timmar senare, Caroline. Hur känns det?

Caroline: Jag är lite mör.

Jan: Ja. Jag hoppas att ni som lyssnar har kunnat pausa och kanske kolla lite på slidesen, eller fundera lite, eller göra någonting och sen fortsätta. Det är ju möjligheten när man poddlyssnar.

Caroline: Ja. Jag hoppas att man tog med sig dem.

Jan: Men å andra sidan är det så här, this is all I have to say about that. Så vad tar du med dig, Caroline?

Caroline: Att det är jätteviktigt det här. Vi har ju inte ens haft koll på detta.

Jan: Nej, och då är vi ändå nördiga på det här.

Caroline: Nej, men som sagt.

Jan: Jag kollar alltid också på kommentarer på bloggen. För är det så att vi mot förmodan har gjort något fel här, så kommer vi korrigera det. Och annars hoppas vi verkligen att ni tar tag i det här, för man kan spara sig så sjukt mycket bekymmer. Och så hoppas jag att vi ses i framtida avsnitt. Tack så mycket.