Livförsäkring: en trygghet för dig och din familj

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. En av de tre viktigaste försäkringarna du kan ha
2. Världens äldsta försäkringsbolag
3. Vem borde ha en livförsäkring?
4. Citat ur forumet om livförsäkring
5. Skön huvudkudde och god nattsömn
6. Vad händer när man "dör på låtsas"?
7. Barnpension och TGL
8. Tjänstepensionen som försäkring
9. Hur tar man reda på sitt skydd?
10. Excel-övningen efter förra avsnittet
11. Pyramiden: var befinner vi oss?
12. Att komplettera med en vanlig livförsäkring
13. En konspiratorisk tanke om bankerna
14. Den vanligaste frågan: hur stor livförsäkring?
15. Likviditet och omställning
16. Vad är särkullbarn?
17. Testamente och livförsäkring vid särkullbarn
18. Livförsäkring för företagare och kompanjoner
19. Sambor ärver inte varandra
20. Är bolåneskydd en bra livförsäkring?
21. Risken att tappa sin livförsäkring och hälsodeklarationen
22. Värdet av en godkänd hälsodeklaration
23. Behöver man anmäla nya åkommor?
24. Engångsutbetalning eller månadsutbetalning?
25. Försäkring via facket
26. Ettåriga avtal och naturlig premie
27. Änkans bundna försäkring och överskott
28. När ska man sluta betala för livförsäkring?
29. Behöver man flera livförsäkringar?
30. Är det kört om man är 45?
31. Att betala hela försäkringen på en gång
32. Den vanliga kunden hos Änkan
33. Förmånstagare och kloka familjefrågor
34. Föräldrar som försäkrar sina vuxna barn
35. Niklas egna livförsäkringar
36. Tumregler för livförsäkring
37. Vad ska man titta efter i villkoren?
38. Ömsesidigt bolag och historik
39. Backa två steg och zooma ut
40. Undantag i villkoren
41. Det bästa med att jobba med livförsäkring
42. Återbäring och full transparens
43. Avrundning: vad önskar du fler visste?
44. Så kommer du i kontakt med Änkan

En av de tre viktigaste försäkringarna du kan ha

Jan: Välkommen till RikaTillsammans och dagens avsnitt, som handlar om kanske en av de tre viktigaste försäkringarna som alla borde ha. Framför allt om man har barn, eller om man har någon som är ekonomiskt beroende av en, och allra mest om man har särkullbarn, det vill säga barn från ett tidigare förhållande. Det här avsnittet är ett samarbete och reklam för NK Pupillkassan, typ världens äldsta försäkringsbolag, från 1700-talet. Vi pratar med Niklas Fredriksson som är vd på Änkan.

Jan: Vi kommer också titta på några av de viktigaste frågorna. Vem borde ha en livförsäkring? Varför ska man ha en livförsäkring? Hur stor ska man teckna den? Och vi pratar om några av de vanliga misstagen som jag och Caroline gjorde när vi tecknade livförsäkring, och några ganska vanliga missuppfattningar. Vi gör det inte svårare än så här. Här kommer Niklas och Caroline.

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här podden heter Caroline och Jan Bolmeson.

Världens äldsta försäkringsbolag

Jan: Varmt välkommen tillbaka, Niklas Fredriksson. Du har en lång bakgrund i försäkringsbranschen, du har jobbat på Swedbank, Nordea, Danica, Skandia, SPP och Länsförsäkringar. Nu är du vd på Allmänna Änke- och Pupillkassan, som måste vara Sveriges kanske minsta, men samtidigt förmodligen det äldsta försäkringsbolaget. Det brukar också kallas nördarnas försäkringsbolag. Varmt välkommen!

Niklas: Tack! Roligt att vara här igen.

Jan: Men du, vi måste börja med det där. För den som inte känner till Änkan, varför brukar den kallas nördarnas försäkringsbolag, och varför är det det äldsta?

Niklas: Världens äldsta bolag, brukar vi säga. Det är ingen som har sagt emot oss. Vi grundades 1740. Jag kan dra bakgrunden lite kort. När man på 1700-talet började jobba i statens tjänst fick man en livslång lön. Och det var ju bara män som jobbade på den tiden. Då var det en person som insåg att han hade förlorat sin första fru i barnsäng, och nästa gång kanske var det han som skulle falla ifrån. Då skulle hans fru och barn stå utan skydd och utan lön. Så han gick ihop med ett antal personer, hundra stycken familjer, och så skyddade de sina fruar och sina barn. Fru och änka, och pupill är föräldralösa barn på 1700-talssvenska. Därav namnet.

Niklas: Idén är egentligen densamma idag. Vi skyddar i dag ungefär 3 000 familjer, och vi är helt ömsesidiga. Det finns ingen extern ägare, utan det är de här familjerna som äger bolaget och som får del av allt överskott som finns. Och jag tror att det här med nördarna handlar om att vi har varit små. Vi har ibland haft svårt att komma ut, vilket gör att de som har hittat oss är de som har gjort lite noggrannare research.

Jan: Precis, lite olycksfall i arbetet.

Niklas: Ja, precis.

Jan: Nej, men det är lite så. Det var ju så vi kom i kontakt med er, typ 2010, via Per Börjesson på Spiltan, som var ett stort fan då också. Han sa: gud, det här låter jättebra, att det finns ett försäkringsbolag där man kan få tillbaka pengar om man inte dör. Men det tänker jag att vi ska prata om lite senare.

Vem borde ha en livförsäkring?

Jan: Jag tänker så här: vem borde lyssna extra noga på oss i dag? Nu ska vi prata om livförsäkring. Vem borde lyssna noga?

Niklas: Livförsäkring tycker jag är viktigt framför allt för barnfamiljer, när man har barn. Och även när man har barn som är äldre, om man har särkullbarn. Lever man i en ny relation, men har med sig barn från tidigare relationer, då är det jätteviktigt. Och sen personer där man har en ojämn inkomstfördelning, där någon är beroende av min inkomst och som man vill skydda. Det är väl de huvudsakliga grupperna. Sen har vi andra grupper som kan vara intressanta också. Det är till exempel kompanjoner, när man driver företag ihop och vill säkra att företaget kan leva vidare om en partner skulle försvinna.

Jan: Men om man är ensamstående med barn, ska man också lyssna då? Kan barnet få det här om man dör?

Niklas: Absolut, ensamstående. Där har du verkligen ett beroendeförhållande i ekonomin. Vi kan ta ett särskilt snack om just hur man ska göra kring det.

Jan: Precis, det kommer vi dyka ner i. Och sen, man brukar säga: varför livförsäkring? Vad är riskerna om man inte har en? Nu har vi pratat om vem som borde lyssna. Om vi också tar varför man borde lyssna?

Niklas: Man vill skydda dem man bryr sig om ekonomiskt. Man vill kunna säkerställa att familjen kan bo kvar om det skulle hända något. Det kan vara en tuff omställning ändå, om man har ett dödsfall i familjen. Att då behöva paniksälja ett hus eller en bostadsrätt. Det kan ta tid. Man ska kunna göra det här i lugn och ro och fatta kloka ekonomiska beslut.

Livförsäkringen, det vi kallar peace of mind, är ett sätt att kunna sova gott om natten och känna att skulle det hända något, så vet jag i alla fall att familjen klarar sig bra.

Citat ur forumet om livförsäkring

Jan: Jag har plockat lite. Vi har ju forumet, och där är jättemycket diskussioner. Jag tog några citat därifrån. Någon skrev så här: "Såklart har man livförsäkring. Min man dog mitt i livet och försäkringen räddade mig." Punkt, punkt, punkt. Och sen var det också någon som skrev: "Jag önskar att vi hade haft en livförsäkring via bolånet, för min man dog mitt i livet." Men hur tänker du kring att livförsäkring ändå måste vara den försäkringen som man minst vill ha en ersättning från? Det kan ju vara lite så här: åh gud, ska jag lyssna på ett avsnitt om livförsäkring? Vad brukar du tänka? Vi tycker ju ändå att det är roligt att prata om livförsäkring.

Niklas: Ja, vi tycker det är roligt. Men du menar att det kan vara lite ångestfyllt att man tänker på det?

Jan: Ja, precis. Vad skulle du vilja säga till någon som tänker att det känns jobbigt att prata livförsäkring?

Niklas: Jag tycker inte man ska prata om livförsäkring som att prata om döden, utan man pratar om ekonomisk trygghet för familjen. Vi skapar en känsla av frihet, en känsla av lugn, trygghet för familjen. Det är det vi vill skapa. Vi vill inte prata om döden på det sättet. De flesta av våra kunder överlever ju sina försäkringar, tack och lov. Och då får man ut en ordentlig slant på slutet. Så det är en känsla av att jag har en trygghet, men ändå blir det bra.

Jan: Jag tänker mycket på det här med att sova gott om natten. Jag vet att om något skulle hända, då kommer barnen klara sig, då kommer Caroline kunna bo kvar. I vårt förhållande har jag bara hittat på att det är jag som kommer dö.

Caroline: Jag tänkte precis det också, jag har ju också en liten kung i sänkan. Men visst.

Skön huvudkudde och god nattsömn

Jan: Jag tror också det var Bronco Kid som skrev i forumet, att ur hans perspektiv är livförsäkring först och främst en skön huvudkudde och en god nattsömn för den ekonomiskt svagare parten. Och så skriver han: "Någon eller några miljoner som frigörs tätt inpå ett dödsfall kan göra stor skillnad i en situation där man mist sin livskamrat. Att slippa ställas inför ekonomiska frågor som arbete, bostad och skolgång i en redan tuff situation är absolut värt en hundring i månaden i unga dagar." Och sen skriver han: "Man får helt enkelt prioritera försäkringspremien, för det är av yttersta vikt." Och så skriver han, till alla barnfamiljer: "Man får verkligen hitta de här hundralapparna någonstans. Skit i fika på stan, några liter bensin eller stryp en betaltjänst till tv:n." Håller du med?

Niklas: Ja, vi håller med.

Caroline: Ja, vi håller med.

Jan: Det där är ju också den här grejen. Det är ju ingen som tvekar på att ha en bilförsäkring om man köper en bil, eller en hemförsäkring när man har ett hus. Att försäkra sina saker har alltid varit en självklarhet. Det är inte alltid lika självklart att försäkra sin person.

Niklas: Nej, precis.

Vad händer när man "dör på låtsas"?

Jan: En ögonöppnare för mig var när jag började sätta mig in i hur det funkar. Hur ser omställningen ut i en sådan situation, om man typ dör på låtsas? Då började jag räkna på det. Kan du inte gå igenom det? För då får man ju typ omställningspension från staten, det finns barnpension, det finns TGL och tjänstepension. Kan du ge en intro av vad som händer när man dör på låtsas?

Niklas: Man har ett grundskydd från staten, och det grundskyddet är starkast när man har barn. Barn får en slant. Är man gift får man också en slant, och det är Försäkringskassan som är utbetalande myndighet än så länge för det där. Nu kommer den nya utbetalningsmyndigheten, men det är de som fattar besluten om omställningspension och så. Sen har man då...

Jan: Förlåt, du är så snabb. Jag googlade det här, jag kommer säkert lägga länkar i beskrivningen. Men omställningspensionen, är den rimlig? Förlåt, dum fråga. Det är klart den är rimlig, för du har tagit siffrorna från Pensionsmyndigheten.

Niklas: Det är typ mellan 8 500 kr och 10 000 kr i månaden i snitt, omställningspensionen. Den är beroende av inkomsten, så den grundar sig på den pensionsgrundande inkomsten man har.

Jan: Exakt. Så om vi leker att det i det här avsnittet är jag som dör, då tittar man på vad min pensionsgrundande inkomst har varit. Och sen får Caroline, om jag är en vanlig snittmänniska i Sverige, mellan 8 500 kr, som var medlet. Och det här var dessutom brutto, det betalar man skatt på. Hur länge får man det?

Niklas: Tolv månader.

Jan: Tolv månader, ja. I min värld var det så här. Å ena sidan: gud vad generöst av staten att man ändå får en omställning, det är inte givet att man ska få det. Och å andra sidan, det är ju jättekort tid. Tolv månader är inte lång tid. Om jag dör står ju huset kvar, alla kostnaderna är kvar, men min lön kommer inte in. Och då är det 8 500 kr. Det är ganska lite då, i vår situation.

Niklas: Man måste ta sig samman ganska snabbt för att klara sig under de här tolv månaderna.

Jan: Och sen vet jag att man måste kolla, för det finns massor av specialregler. Har man barn under tolv år, och så vidare. Man måste kolla att man är kvalificerad, för det är inte automatiskt.

Niklas: Nej.

Jan: Jag tror till exempel att det är så här med sambos och barn. Jag tänkte: gud, det verkar krångligt. Men var man gift och hade barn, då fick man det. Eller är det något mer?

Niklas: Nej, men huvudregeln är så.

Barnpension och TGL

Jan: Och sen den här barnpensionen, som du också sa, det är ersättningen barnen får. Den låg på 2 900 kr i månaden. Är den också brutto?

Niklas: Den är också brutto, per barn.

Jan: Ja. Och det är typ till 18 eller 20 års ålder, om jag förstod det rätt.

Niklas: Om man hade småbarn, så kunde det påverka så att man fick omställningspensionen längre. Men det var där. Så det är de två man får från staten.

Jan: Bra. Sen har typ de flesta TGL. Kan du förklara TGL?

Niklas: Ja, men någonstans är ju nio av tio förvärvsarbetare omfattade av ett kollektivavtal. Och i de här kollektivavtalen, och även de frivilliga avtalen som man har på de flesta arbetsställen, ingår en TGL. Då är det ett dödsfallsbelopp på ungefär sex prisbasbelopp som går ut i händelse av dödsfall.

Jan: Och hur mycket är det i pengar? Vad blir det?

Niklas: 450 000 kr, någonting sånt.

Jan: Ja. TGL, står det för något speciellt?

Niklas: Tjänstegrupplivförsäkring.

Jan: Ja. Och det finns på de flesta som har kollektivavtal.

Niklas: Ja, det ingår. För oss som är företagare så är det väl det som brukar kallas Fora eller liknande.

Jan: Men har jag inte också ett svagt minne av att den ger ersättning både till barn och till partner? Men den trappas ju också av. Jag tror så här, från 55 års ålder trappas den av. Och så går den från de här 300 000 kr eller 400 000 kr ner till typ nästan 50 000 kr. Men är det per år det här?

Niklas: Nej, det är ett engångsbelopp.

Jan: Ja, men det är skitbra, en gång. Men vadå, trappas ner? Att ju äldre du blir, desto mindre pengar?

Niklas: Desto mindre får man.

Jan: För de andra. Eller får de andra, ja. Bra. Är det något mer att veta kring TGL?

Niklas: Det går en summa till barn, den tror jag är typ 50 000 kr som går till barnen. Och sen är det mellan 50 000 kr och 400 000 kr till den som är vuxen.

Tjänstepensionen som försäkring

Jan: Och sen är väl den stora grejen i Sverige tjänstepensionen. Kan du också förklara det? För det där var också första gången för mig. Tjänstepension, var inte det ett sparande? Och så säger du: jo, fast det är en försäkring också. Kan du utveckla?

Niklas: Tjänstepension, där delar man upp beroende på var man jobbar. Jobbar man i det privatägda, privata näringslivet, så har du oftast ITP om du är tjänsteman. Är du arbetare har du en SAF-LO-pension. Och det finns en tjänst som heter avtalat.se. Där kan man gå in och titta på hur de här ersättningsnivåerna ser ut. Historiskt sett hade man mer förmånsbestämda pensioner, det vill säga att du fick en viss procent av din slutlön som livslång pension. Alltså en viss bestämd summa, kan man säga. Sen gjorde man om det här för ett antal år sedan, så nu har man premiebestämt huvuddelen i stället.

Niklas: Men i den förmånsbestämda låg det en familjepension som man fick i grunden. Alltså en livslång utbetalning till efterlevande make, sambo eller partner. Men i de premiebestämda som man har nu, då kan man ofta ha ett återbetalningsskydd. Det vill säga att du har ett skydd. Det kapital som du, eller din arbetsgivare, har betalat in, får du ut som ett efterlevandeskydd. Har du en miljon kr där, betalas den ut under en femårsperiod efter dödsfall. Har du två miljoner kr, betalas de ut under fem år eller tio år, hur man nu gör.

Niklas: Men det innebär att du har ett ganska lågt skydd i tjänstepensionen när du är tidigt i karriären.

Jan: När man är ung.

Niklas: Ja, för då har det här kapitalet inte hunnit börja jobba upp. Men sen finns det i de flesta av de här, både ITP, SAF-LO, även om du jobbar inom kommun och region, möjlighet att lägga till ett efterlevandeskydd också, till skydd för dödsfall.

Jan: Som toppar upp det.

Niklas: Som toppar upp det, ja precis. Men det är väldigt svårt att säga generellt, för alla de här avtalen har massa olika delar i sig. Så man måste börja med: okej, i vilken sektor jobbar jag? Jobbar jag i näringslivet eller inom kommun och region, eller jobbar jag statligt? Är jag tjänsteman eller arbetare? Och så får man sortera där. Sen får man gå in under respektive kollektivavtal och se hur de olika delarna funkar.

Hur tar man reda på sitt skydd?

Jan: Det var ju en fråga från Kaffemannen, det här får du ta. Det är en fråga från Instagram och forumet, där man får välja egna användarnamn. Kaffemannen skriver så här: hur får man reda på det här i dag? Var loggar man in? Mig veterligen finns det inget sånt ställe där man kan se: okej, men om du dör så ser det ut så här.

Niklas: Nej. Och det är dessutom till skillnad från pension. Där kan du gå in på Min pension och se ditt eget kapital och dina fribrev. Men när det gäller riskförsäkringar och dödsfallsförsäkringar så vet flera av dem, som TGL:en, själva försäkringsgivaren inte ens om att du är försäkrad, utan de får reda på det först när du dör. Det är den här riktiga gruppförsäkringen, som man kallar det i försäkringsbranschen. Registret för vilka som omfattas finns hos företaget. Sen, nu har du ett dödsfall, då skickar man över personnumret, och då får försäkringsgivaren reda på det. Så det är ganska svårt att ta reda på det på det sättet.

Niklas: Men däremot kan du logga in på avtalat.se, och omfattas du av ett kollektivavtal så kan du med mobilt BankID få reda på hur din situation ser ut och få en ganska bra bild där.

Jan: Det är egentligen två saker som jag vill puffa för. Det ena är att det här är sånt ni hjälper till med. Man kan ta kontakt med er och ta ett halvtimmesmöte och reda ut: behöver jag en livförsäkring? Hur hänger det här ihop med mina andra? Och det andra jag vill puffa för är att innan vi började spela in sa vi: ska vi inte göra ett sånt här webbinarium en kväll, där man tar fram ett glas vin och sin Excel-fil, och så pratar vi om det här? Så får man göra sin Excel-fil.

Excel-övningen efter förra avsnittet

Jan: Det var ju så jag gjorde efter vårt förra avsnitt, förra året. Då var det så här: okej, jag är 43 år gammal, och så drog jag ut kolumner. Okej, Caro får omställningspension 8 500 kr. Barnen får det här. Och sen blev det enkelt att experimentera. Okej, jag har så här mycket i tjänstepension, om det betalas ut under fem år, då kommer det se ut så här. Det är ju mer eller mindre en matteövning att göra. Och det svarar ju också på nästa fråga: hur mycket behöver man, som vi ska prata om sen. Det finns länk i beskrivningen. Så tycker man att det här låter spännande, vill hänga med oss en kväll och räkna Excel, så kan man göra det, och man kan ta kontakt med er direkt.

Jan: Om jag hoppar tillbaka till tjänstepensionen, så var det som också förvånade mig att om jag dör, så kommer den läggas på Carolines lön. Om Caroline har sin vanliga lön, och sen tar man min, säg en miljon kr, då kommer den läggas ovanpå hennes vanliga lön. Och kan ni också styra om det är fem år eller tio år? Hur funkar det?

Niklas: Alla såna här återbetalningsskydd, alla såna utbetalningar, är i minst fem år. Sen, lite beroende på vad det finns för försäkringsvillkor och försäkringsgivare i botten, kan man dra ut det där och ta det under en längre period för att få ner beloppet.

Jan: För det är ju också det här, om man hamnar över brytpunkten så blir det jättemycket skatt på den delen.

Pyramiden: var befinner vi oss?

Jan: Vi har pratat om en massa olika delar, grundplattan från staten. Var befinner vi oss nu? Jag känner mig lite förvirrad.

Niklas: Nej, men jo.

Caroline: Vad är det du pratar om, din lön som ska komma ut till mig?

Jan: Nej, men så här, jag provar. Det här är lite läskigt när man har facit till höger här. Grunden är omställningspension i ett år. Grovt, om man säger att man är en snittperson, då är den 8 500 kr i månaden i tolv månader, innan skatt. Sen är det barnen som får 2 900 kr i månaden i snitt, upp till typ 18 års ålder. Sen kommer TGL:en som en engångsutbetalning. Caroline tar anteckningar här, det är ju lite meckigt det här.

Niklas: Ja, mellan 50 000 kr och 400 000 kr beroende på ålder.

Jan: Och sen den sista biten är att den tjänstepension jag har sparat sprids ut på minst fem år ovanpå din lön. Det måste vara ovanpå omställningspensionen också då?

Niklas: Ja, det gör det. Precis.

Jan: Så då får du en vanlig månad efter att jag har provdött, så får du din lön, du får omställningspensionen, och du får då, vad blir det, fem år, en sextiondel av pensionsbeloppet ovanpå dig. Så då kommer du ha jättehög lön.

Niklas: Inkomst.

Jan: Och det här insåg vi är en matteövning. Och den matteövningen kan man göra tillsammans med Niklas, och ta kontakt.

Niklas: Ja, det kan man behöva.

Jan: Och då var det så enkelt också, man bara bokar en sån här kalenderlänk.

Att komplettera med en vanlig livförsäkring

Jan: Är det något mer vi ska säga, och det är här man, när man tittar på det, vill komplettera med en vanlig livförsäkring. Kan du säga något om hur resonemanget går? Nu gör vi det som man borde göra. Så här känns det inte som att folk gör.

Niklas: Nej. Och många upplever vi köper livförsäkring i samband med att man har köpt ett hus eller en bostadsrätt. Man sitter hos banken, och så ställer rådgivaren en fråga om man har livförsäkring eller inte. Då hamnar man i ett läge där man känner: ja, men jag ska nog köpa det. Och då har bankerna historiskt sett haft en ganska enkel relation till det: då ska du ha halva bolånet. Ni är två stycken som står för bolånet, och så tar man halva. Den där tycker jag är lite farlig, för det kan vara väldigt olika inkomst bakom, det kan vara olika saker. Och bolånet är ju inte det som är det viktiga att skydda, utan det är egentligen hur månadsinkomsten och utgifterna ser ut efter ett dödsfall. Räntan på lånet är en faktor. Men sen har du kostnaden för huset i övrigt. Du har kostnader för mat, bilar, konsumtion.

En konspiratorisk tanke om bankerna

Jan: Får jag vara konspiratorisk? Det känns så här i efterhand. När vi köpte hus var det exakt så. De sa: ja, men nu har ni köpt hus, nu har ni det här lånet, då ska ni ha vars två och en halv miljon kr per person. Och så här i efterhand tänker jag: var inte de ute mer efter att sänka sin egen risk? För då var det ju ofta så att det fanns livförsäkringar som var ute efter just att täcka bara lånet, och dog man, så tog de bort lånet. Medan jag, nu när jag förhoppningsvis är lite äldre och lite klokare, inser så här: vänta här nu. Det är mycket viktigare för Caroline att hon själv får bestämma om hon vill amortera eller vad hon vill göra med de pengarna.

Jan: Och sen, precis som du säger, så här i efterhand. Vi började med att ha exakt samma storlek på livförsäkringarna. Medan nu i efterhand har vi bytt. För vi inser: nej, det är ju inte smart för oss att ha samma storlek. Vi har till exempel en högre livförsäkring på mig än vad vi har på Caroline, för att intjäningsförmågan är olika. Nu ser ni helt frågande ut. Caroline, vad tänker du?

Caroline: Jag vet inte vad jag ska säga. Jag vet om det här. Det ringer en klocka, men det är också så här: va? Varför egentligen? Vadå intjäningsförmågan? Vad menar du?

Jan: Jo, men så här, okej, nu, Niklas, nu blev du inbjuden i vår pardiskussion.

Niklas: Nej, nej, det blev jag inte.

Caroline: Men jag funderar över så här: ska vi ha... Alltså, berätta nu vad du tänkte.

Jan: Okej, men då har jag tänkt så här: om jag dör, så har jag räknat på det så att du inte behöver jobba en dag i ditt liv. Då är det så här, it's done.

Caroline: Ja, jag förstår, jag förstår. Men du tycker så, om du dör?

Jan: Om jag dör, så vill du fortsätta jobba flera dagar.

Caroline: Ja.

Jan: Men då tänker jag så här: om jag dör, så har jag svårt att tänka mig att du kommer driva RikaTillsammans vidare.

Caroline: Ja, fast jag kommer ju jobba. Alltså, det här skulle vi ju ha pratat om innan. Då är det du som har gjort massa grejer utan att prata med mig, helt ärligt det har du.

Jan: Ja, det är som vanligt.

Den vanligaste frågan: hur stor livförsäkring?

Jan: Ja, men då hoppar vi tillbaka. Då ställer vi egentligen den viktigaste frågan. Och det är inte den viktigaste, det är den vanligaste frågan vi har fått in: hur stor livförsäkring ska man teckna? Hur ska man resonera?

Niklas: Jag tycker man ska titta på hur kostnadsbilden ser ut i familjen, och hur inkomstfördelningen ser ut mellan dem som står för inkomsterna. Är det jämna inkomster och man har kostnader, så ska man ha en försäkring som täcker kostnaderna under en viss period. Sen kan den perioden vara olika lång beroende på hur gamla barnen är, tycker jag. Och har man barn, man är i en ny familjekonstellation, har barn med sig från annat håll, då vet man också att särkullbarnsfrågan kommer upp, och då måste man lösa ut särkullbarnen. Så det är väldigt svårt att bara säga en regel om hur mycket i livförsäkring man ska ha. Men jag tycker man ska titta på kostnaderna och inte på lånenivån. Den tycker jag är en mycket viktigare faktor.

Jan: Ja, men det känns rätt. Men kan man ta det ett steg till? För så här brukar jag säga. Man ska titta på kostnaderna, håller hundra procent med. Och sen räkna: hur lång tid vill jag att den andra personen ska kunna klara de här kostnaderna? Att man tänker mer i omställningstid. Nu, Caroline, du är 47. Då tänker jag så här: okej, men vid 55 kan du börja ta ut tjänstepension, vid 65. Och så var jag så här, 47 minus 65.

Caroline: Men du får prata med mig om det. Du kan ju inte sitta själv på din kammare klockan två på natten och räkna ut hur jag ska klara av livet sen.

Jan: Ja, men är du med på att tänka omställningstid? Att ta de här kostnaderna och säga: jag vill ha fem års omställningstid, eller tio. Så multiplicerar man dem och får ett belopp.

Likviditet och omställning

Niklas: Ja. Och sen är det ju den här omställningen. Även om man säger... Det finns personer som sitter på bra förmögenheter. Man kanske är delägare i ett bolag, man kanske har sådana saker och känner: jag har ju ett överkapital i villan, jag har ett bolag som jag äger. Men de pengarna kanske inte går att likvidera direkt, så att man kan leva och täcka kostnaderna. Det gör att man har ett behov av en livförsäkring, men kanske på en femårsperiod, så kan man få ut det här. Det gör att man inte behöver en försäkring för så lång tid. Andra som lever på bara sin lön och kanske inte har byggt upp någon förmögenhet eller något privat sparande, de behöver kanske en försäkring som täcker omställning under en längre period. Speciellt om du har barn som är yngre.

Jan: Då är perioden längre?

Niklas: Ja, för man vet att barn kostar pengar fram till de är 20 och kanske ibland även längre än så. Även om du inte har lagligt skydd att betala för barnen, så kan de kosta.

Jan: De kan kosta pengar ändå.

Niklas: Ja, precis.

Jan: Jag har hört det från säkra källor att de fortsätter kosta pengar.

Vad är särkullbarn?

Jan: Vi har nämnt särkullbarn, tror jag, vid tre tillfällen den senaste halvtimmen. Kan du göra en utvikning? Vad är särkullbarn? Varför är det viktigt i sammanhanget av livförsäkring, och vad är konsekvenserna?

Niklas: Särkullbarn ärver sin förälder direkt i samband med dödsfall. Om man är gift och har med sig ett barn från en tidigare relation. I äktenskapet ärver man ju varandra, eller man behåller kapitalet inom äktenskapet. Men särkullbarnen tar rätt att få ut sina pengar direkt från sin mamma eller pappa om den avlider. Det vill säga att då måste du göra den här bodelningen och konstatera att pappas pengar är värda så här många kronor, och jag har rätt till mitt arv från de pengarna och att få ut det. Och har då den nya partnern, som man har ingått äktenskap med, köpt ett gemensamt hus eller ett gemensamt landställe som man vill skydda, då måste den nya frun eller mannen lösa ut barnet direkt. Det vill säga, direkt behöver du göra en transaktion för att hantera det hela.

Jan: Om jag provar. Säg nu att jag och Caroline är gifta, och så har vi våra två barn, men sen har jag ett barn från ett annat förhållande. Och så äger vi ett hus gemensamt som är värt fyra miljoner kr, och min andel är två. Då ska de här två miljonerna fördelas på tre barn. Men två av dem, de som var gemensamma, det arvet går till Caroline. Så då blir det typ 600 000 kr, 650 000 kr ish. Så det är 1,2 miljoner kr, men där ska betalas 600 000 kr till det här barnet från tidigare förhållande. Och de 600 000 kr ska betalas typ i samband med dödsfallet?

Niklas: Ja, eller hur.

Jan: Och då ska Caroline i den situationen typ låna upp ytterligare 600 000 kr på huset, som kanske inte går, för att nu är hon plötsligt ensam på det.

Niklas: Och det är det som är problematiken. Att man kan hamna i att du behöver sälja huset för att betala 600 000 kr till det där barnet.

Jan: Men vet du hur lång tid man har på sig innan man måste göra den här transaktionen till särkullbarnet? Jag tänker, har man ett hus att sälja, då tar det ju kanske lång tid.

Niklas: Det blir ju en hanteringssituation, självklart. Men det är ju den man vill undvika att hamna i. Och det är fortfarande så att du inte kan vänta, om du inte har en jättegod relation med det här särkullbarnet. Det kan ju också vara att särkullbarnet säger: nej, men jag avstår, eller jag väntar på min arvsrätt. För man har den relationen med den nya mamman, om man får säga så. Men legalt sett har ju barnet rätt att få ut pengarna efter dödsfallet.

Testamente och livförsäkring vid särkullbarn

Jan: Är det något mer att tänka på kring det där med särkullbarn? I sin kalkyl, om man gör en kalkyl, bör man ta hänsyn till det där och räkna ungefär: okej, om det här skulle hända, hur mycket ska gå ut direkt? Och då lägger man en livförsäkring på det beloppet?

Niklas: Ja, precis. För då faller det ut, och så är det: men här är den potten, varsågod.

Jan: Bra, för det brukar jag säga. Om man har särkullbarn, då ska man alltid ha testamente och livförsäkring. Håller du med?

Niklas: Jag håller med. Och om vi pratar om de här målgrupperna, om vilka som ska ha livförsäkring, så är det här en målgrupp som blir mer och mer vanlig. Det kan ju vara även senare i livet att man går in i en sån här relation där man inte skaffar några nya gemensamma barn. Man kan gå in i ett förhållande vid 60-årsåldern och köpa en sommarstuga, och man kanske har äktenskapsförord som reglerar saker och ting. Men man vill skydda varandra ändå.

Jan: Precis. När vi har pratat om barn tidigare, så har vi ofta nästan antagit att det är barn under 18. Men det här kan ju vara barn som är 40.

Niklas: Ja.

Jan: Det gäller oavsett ålder. Jättebra.

Livförsäkring för företagare och kompanjoner

Jan: Något annat. Jag vet att vi har ganska många företagare som lyssnar. Kan du säga något specifikt om det scenariot också, som du nämnde i början? Att det finns en relevans för livförsäkring i händelse av att man driver ett aktiebolag med någon annan.

Niklas: De här legala avtalen är viktiga, som du sa, med äktenskapsförord och så. Det är också viktigt om man driver ett bolag tillsammans med en partner, en kompanjon, att man har ett kompanjonsavtal med ett aktieägaravtal där det också står reglerat: vad händer om den ena parten skulle avlida? Att den andra har rätt att köpa ut aktierna. Det är ju sådana här saker som revisorn hjälper till med att upprätta. Men då kan man teckna livförsäkring på varandras liv.

Jan: Så att om Caroline och jag skulle driva bolag ihop, så skulle jag äga en försäkring på ditt liv och du en på mitt liv. Då kan jag lösa ut Jan, om det skulle hända dig något.

Caroline: Så kan jag lösa ut Jans andel, som han ärver från dig.

Jan: För Niklas känner mig, och så tänker han: den jäveln vill jag inte ha i mitt bolag.

Niklas: Nej, men det kan ju också vara så att du är helt ointresserad av bolaget från början.

Jan: Ja, men det är ju det som ofta är saken.

Niklas: Och i det här kan man göra på olika sätt. Det vanliga är att man äger försäkringar privat på varandra, så att det finns ett privat kapital. Men ibland gör man det i bolaget, så bolaget får en summa pengar om en partner skulle avlida. På det sättet får man upp en kassa i bolaget, och då kan man använda den kassan till en utdelning och därigenom hantera det. Så det finns lite olika konstellationer. Men det beror på hur stort bolaget är, vad man har för värde i bolaget, vad det är för verksamhet. Är kapitalet bundet i maskiner och sådana saker? Eller är det ett bolag som konsultverksamhet, där man kanske inte har så mycket kapital bundet, så kan man tänka på ett annat sätt. Så det där är också väldigt olika.

Jan: Men är det inte som tumregel nästan så här, jag vill inte ha in den personen. Alltså, det låter så hårt, men jag vill inte ha in den personen, jag vill kunna fortsätta driva bolaget, det var vi som drev bolaget. Och sen säger arvsrätten att det ska se ut på ett visst sätt. Då säger man: då vill jag ta över bolaget och driva det själv. Eller om du vill behålla fritidshuset själv.

Sambor ärver inte varandra

Caroline: För det här gäller ju även för sambor, för det tror jag vi pratade om förra gången, att om man är sambor så ärver man ju inte varandra. Och då kan det hända så här, att plötsligt delar man lägenhet med sambons föräldrar. Och det var kanske inte det som var tanken, att sambons föräldrar ska bestämma över halva min lägenhet och säga att nu vill jag ha pengarna.

Jan: Får jag bara fråga, kan jag ändå komma och säga att jag vill vara med i bolaget, jag skiter i pengarna?

Niklas: Det finns bestämmelser också. Det är det du skriver i det här kompanjonsavtalet, att du har ett förbehåll att köpa ut aktierna. Så om man har en sån skrivning med ett sånt förbehåll, om jag är överlevande, då har jag rätt att köpa ut dina aktier. Säger jag nej tack till Jan, så är det det som gäller.

Jan: Men det är därför jag tänker att det är så viktigt, att där ofta är den juridiska biten och den finansiella biten. Och det är därför det behövs testamente och livförsäkring, aktieägaravtal och livförsäkring. Du upplever ofta att livförsäkringen blir verktyget för att skapa möjligheten för det som bestäms juridiskt.

Caroline: Samboavtal.

Jan: Samboavtal, ja, exakt. Bra.

Är bolåneskydd en bra livförsäkring?

Jan: Jag tänkte att vi fick också en fråga här kring bolåneskydd. Är det en bra livförsäkring? Du kan säga först, och sen har vi en kommentar från Axel E.

Niklas: Tidigare fanns det väldigt många banker som sålde bolåneskydd. Det vill säga att du hade en försäkring som vid dödsfall gick in och betalade av bolånet. Flera banker har gått ifrån det och säljer en separat bo kvar-försäkring, som inte är kopplad till bolånet direkt, utan då disponerar den efterlevande förmånstagaren pengarna.

Jan: Var det inte så att de fick skit för det? Att det till och med ingick i lånet från början, så att du inte kunde välja bort det?

Niklas: Jo.

Jan: Gick det till banken direkt? Så du kunde inte ens välja att det inte skulle gå till bolånet?

Niklas: Ja, och vissa banker hade dessutom så att du betalade försäkringen med några punkter på räntan. Och det här, att bunta avgifter på det sättet, det får man inte göra längre. Du måste kunna se vad försäkringen kostar, vad bolånet kostar och vad det gjorde. Det här stökade också till det, för då kunde ett bolån vara kopplat till ett visst bolånenummer. Och så blev det ett förfall i bolånet, och så fick du ett nytt bolånenummer, och så kunde du tappa försäkringen om man var oförsiktig. Så det fanns incidenter kring det där också.

Risken att tappa sin livförsäkring och hälsodeklarationen

Jan: Ja, och det där tänker jag att vi ska prata om, med risken att tappa sin livförsäkring. För det var egentligen det som Axel E var inne på. Han skrev så här: "Låneskydd låter inte klokt. Dels är det ofta dyrare än en ren livförsäkring, jämför till exempel med olika banker. Dels riskerar du att bli livegen i din egen bank. Om du ska byta bank eller bolån så får du fylla i en ny hälsodeklaration. Har du en oren hälsa riskerar du att inte kunna byta bank." Kan du säga något om det här med hälsodeklaration? Innan jag träffade dig förra gången var det något jag inte hade ägnat någon tid åt, utan det var den där blanketten man fyller i. Nej, nej, nej, nej, nej, nej. Och sen skickar man in den, och så brukar det bli bra. Men jag har insett att jag börjar bli äldre, och det är inte längre nej, nej, nej, nej, nej. Och sen har jag också insett från forumet att det är ganska många som har blivit nekade.

Caroline: Vi har ju också en katt med hälsoproblem. Vi kan inte byta försäkringsbolag nu.

Jan: Ja, det visste inte jag.

Caroline: Jo, men det har vi pratat om.

Jan: Vi får jobba på kommunikationen.

Caroline: Jo, men vi har pratat om det här. Det är bara att inte vara top of mind.

Jan: Ge en intro, för det här är en sån grej som jag tänker att de flesta inte vet om livförsäkringar.

Niklas: Om vi går tillbaka till den här livförsäkringen från staten, den får du genom att du jobbar. Tjänstepension, då kommer du in till de som är fullt arbetsföra. Det vill säga att du behöver gå till jobbet första dagen när du börjar en anställning och vara fullt frisk, då får du en försäkring. Sen de individuella försäkringarna och andra gruppförsäkringar, där har du allt från tre frågor till ett frågeformulär på 20 frågor, och ska du ha högre försäkringar blir det till och med läkarundersökning. Har du de här tre frågorna och svarar nej, jag har inga åkommor, jag har inte haft något under de senaste fem åren, ja, då får du försäkring. Men tre år senare kan du ha varit sjuk, eller du kan ha råkat ut för något, vilket gör att du inte kan få en ny försäkring, eller får en begränsning.

Niklas: Hos oss har vi ungefär 20 frågor som vi ställer till våra kunder. Och då kanske det är en på tio som antingen får nej, eller får en förhöjning, som vi säger. Det vill säga att du får försäkring, men du får betala en extra premie, för att du har med dig en högre risk för oss som försäkringsbolag. Så det är en väldig skillnad. Vet man att man har med sig något, så kan det skilja sig åt. Men jag brukar alltid säga till våra kunder: ansök om försäkring, så gör vi en bedömning. Jag kan inte säga på telefon om vi kommer ge en försäkring eller inte. Och det handlar om hur länge sen du hade den här åkomman, om du är helt friskförklarad och så vidare.

Värdet av en godkänd hälsodeklaration

Jan: Jag kommer ta några saker som inte är från er, utan också från communityn. Du sa sist: ni gör det individuellt på riktigt, medan många andra har det bara automatiserat, svarar du fel så blir det fel. Då var det till exempel Victor Bull, han skrev att han hade en kompis som hade haft depression. Då hade han blivit nekad på andra försäkringsbolag.

Niklas: Ja, på andra försäkringsbolag.

Jan: Och det är också en sån grej som man kanske inte tänker på, för det är väl ganska vanligt, utbränd eller...

Niklas: Ja, någon gång i livet har man väl...

Jan: Ja, och då tänker jag, jag har aldrig relaterat till en godkänd hälsodeklaration som något värdefullt. Men så här i efterhand tänker jag att det faktiskt är det. Och att jag kanske inte ska vänta alldeles för länge med att teckna en livförsäkring, för jag upplever att ju äldre jag blir, desto större är sannolikheten att jag drabbas av någon åkomma. Så ibland kan folk tycka att det är onödigt att ta det tidigt. Och så säger jag: ja, fast om du tar det tidigt så är du ju ofta i bättre skick. Jag har tänkt ut det här nu.

Niklas: Ja, men det är så här.

Jan: Jo, men det är sant, för sen kan man ändå ha... Hälsodeklarationen kan ju gälla, antar jag, ett visst antal år. Sen kan man få sina krämpor, men hälsodeklarationen säger ju att man är...

Caroline: Den är redan ifylld.

Jan: Ja, den är redan ifylld för tio år sen. För jag tror inte vi har fått någon ny hälsodeklaration från er sen 2010.

Niklas: Du tecknar ju en försäkring vid ett tillfälle. Och då tar vi in er utifrån det skick som ni är i då. Och sen vad som händer med er efter det, det är vår risk. Det innebär egentligen att två personer som ser identiska ut, den ena kan slarva väldigt mycket med sin hälsa på olika sätt och få ett utfall som ser betydligt sämre ut, och någon annan gör tvärtom. Vi gör ingen åtskillnad på det, utan vi tittar bara vid täckningsdatumet och historiskt.

Behöver man anmäla nya åkommor?

Jan: Det var också en fråga från communityn. Nu vet jag tyvärr inte vem det var som skrev det, men det är ju inte heller så att man behöver anmäla. Det var någon som skrev: om jag börjar ta en ny medicin, är det inget jag behöver anmäla?

Niklas: Nej. Men däremot kan det vara så att om du blivit nekad en försäkring vid ett tillfälle, och sen har du fått en ny medicin och blivit frisk, så kan du göra en omprövning och få en försäkring vid ett senare tillfälle. För flera av de här åkommorna kan ju ha... Vi tittar på det, okej, som en depression. Har du precis varit sjukskriven ett år för depression och söker försäkring, då kanske du blir nekad. Men hade du en depression för tio år sen och varit helt frisk sen dess, då kanske du får en helt normalbedömd försäkring. Det spelar roll hur lång tid det har gått sen sist.

Jan: Ja, hur man har repat sig. Det var det faktiskt med vår yngsta, som hade höft, vad hette det? Höftledsluxation.

Caroline: Och det är okej att snutta sig hos dig. Hon gillar det. Katten kom in i studion.

Jan: Nej, men då var det också så här. Ja, men ni får en barnförsäkring, men ni får inte ersättning för några framtida höftskador. Och sen blev hon frisk. Då fick vi ett intyg från läkaren, hon är helt frisk nu, och sen fick vi skicka in det till Trygg-Hansa. Och då sa Trygg-Hansa: ja, men nu har ni full försäkring igen. Bra.

Engångsutbetalning eller månadsutbetalning?

Jan: Jag tänker att vi tar några fler frågor. Engångsutbetalning eller månadsutbetalning, när man väljer sin livförsäkring?

Niklas: Då tror jag man ska tänka på vad mottagaren av försäkringen behöver. Vad är det man ska skydda utifrån de här kostnadsnivåerna? Jag brukar ge ett generellt råd: ska man ha barn som förmånstagare som är under 20–25 år, så ska man ha månadsutbetalning. För är du under 18, då går det via... då måste du ha en god man, och det är de förfarandena. Det är mycket lättare att säga att jag vill att min son eller dotter ska ha 10 000 kr i månaden från den här försäkringen, än att få ut en miljon kr på ett bräde. För även när barnet blir myndigt, vid 12 eller 18 år, så kanske man inte är fullt mogen att ta hand om en så stor summa pengar. Det kanske är bättre att få en summa pengar tills man är 25 år eller något sånt.

Niklas: Och sen beroende på hur de här försäkringarna ser ut i övrigt. För de flesta av de här tjänstepensionerna och försäkringarna vi pratade om tidigare, de kommer ut månadsvis. Och då kanske man har behov av den här lite större engångssumman i händelse av ett dödsfall, för att kunna göra en omställning, kunna hantera det på ett lättare sätt.

Jan: Skapa en frihet.

Niklas: Handlingsfrihet.

Försäkring via facket

Jan: En sån fråga från communityn: försäkringsskyddet man får via facket, måste man teckna privat?

Niklas: Via facket är det oftast gruppförsäkringar. Det kan vara en livförsäkring som du kan teckna där. De är oftast ganska bra prissatta. Det vill säga att du får ganska mycket skydd för en bra peng. Men då har du ju också samma koppling som du har med bankskyddet, bolåneskyddet. Det är att du är kopplad till en arbetsgivare, du är kopplad till din tjänst. Vad händer när du slutar ditt jobb? Kommer du då kunna teckna motsvarande skydd någon annanstans? Så det är oftast ganska lönsamt och bra, men du kan vara fast i en försäkringslösning som är kopplad till en tjänst eller till ett fackförbund. Sen har alla försäkringsbolag rätt eller skyldighet att ge en sån här fortsättningsförsäkring. Men den kan vara högre prissatt, så då tappar du den här rabatten som du får genom att du är med i fackförbundet.

Ettåriga avtal och naturlig premie

Jan: Kan du säga något mer om det? Jag tänker att vi ska komma in på det sen också, skillnaden på era livförsäkringar och en klassisk livförsäkring, det här med naturlig och fast premie. Men kan du säga något om det här med fortsättningsförsäkring? Nu kan jag ha missuppfattat det här. Men en livförsäkring, på det vanliga sättet som de flesta tecknar, den löper egentligen år till år. Och försäkringsbolaget är skyldigt att förlänga den, men de kan ändra villkoren. Jag känner att jag är ute på hal is här. Hjälp mig!

Niklas: De flesta är då ettåriga försäkringsavtal. De förfaller en gång per år. Det är ju samma sak med sakförsäkringar som villaförsäkring och bilförsäkring. Säger du inte upp försäkringen så fortsätter den att löpa. Men försäkringsbolaget har rätt att ändra premien eller ändra villkoren, för det är en ny...

Jan: Försäkringsperiod.

Niklas: Ja, precis. Och då kan det vara nya förutsättningar för det här försäkringsbolaget som gör att man kanske behöver höja premien. För man har insett att vi tar för lite betalt av en viss åldersgrupp, eller vi kanske har en ny ägarkonstellation som kräver en högre lönsamhet på det här försäkringsbolaget. Det kan vara flera olika saker som gör att premien ändras. Inte bara att du blir äldre, utan det finns faktiskt andra underliggande faktorer som gör det här också. Och det ser vi ju ännu tydligare kanske på villa- och hemförsäkringen nu, när du har mer vattenskador, mer skador kopplat till klimatförändringar och sådana saker. Det gör att hela premienivån är på väg upp. Och det här kan även ske inom livförsäkringar eller sjukförsäkringar, beroende på hur sjuka, eller hur mycket vi dör, i Sverige som medborgare.

Jan: Och det här kallas då naturlig eller fast premie?

Niklas: Ja, eller egentligen ska man titta på att det är ettåriga försäkringsavtal, och det har i princip alla bolag.

Jan: Förutom ni.

Niklas: Ja.

Änkans bundna försäkring och överskott

Jan: Och kan du ge kontrasten?

Niklas: Ja, men vi har då en grundbunden försäkring. Det vill säga att vi utgår från hur länge du vill vara försäkrad. Du sätter en sluttidpunkt, och då avtalar vi för din försäkring en viss tidpunkt. Du säger: jag vill ha en försäkring i 20 år. Då avtalar vi om 20 år. Då har vi inte rätten att ändra varken villkor eller premie under den här 20-årsperioden. Och då måste vi ta höjd för det i vår prissättning, i våra antaganden. Så vi har antagit en massa saker om vad som kommer hända under den här 20-årsperioden. På det sättet har du en trygghet i att avtalet inte kommer ändras, men du kommer få betala lite extra för de här antagandena i början.

Niklas: Men eftersom vi är helt ömsesidiga, vi ägs av våra kunder, så har vi alltid levererat bättre än våra antaganden, och då blir det ett överskott. Så när din 20-årsperiod är slut, då får du ut det överskottet i stället.

Jan: Jag tänker också att vi kommer ha ett separat avsnitt där vi jämför de här två. För om jag ska vara kontrasten, så när man är ung är den här ettåriga försäkringen mindre pengar som ska ut varje månad, medan det är mer pengar som ska ut till er. Medan er blir ofta billigare när man ställer sig i slutet och tittar tillbaka: vad har jag betalat under hela den här perioden? Så det blir på något sätt, vad vill jag väga? Vill jag ha låg kostnad nu men betala mer totalt, eller vill jag ha en lägre totalkostnad men kanske betala lite mer nu? Så vi har en fördjupning där vi jämför det där.

När ska man sluta betala för livförsäkring?

Jan: Men nu sa du också något spännande. Du sa: vi bestämmer hur länge du ska ha livförsäkringen. För de flesta gäller väl typ de vanliga till 65-ish?

Niklas: Ja, och ibland kan du ha upp till 70 eller så.

Jan: Det var också en fråga från Katja 08 här. När ska man sluta betala för en livförsäkring? När behöver man inte den längre?

Niklas: Då ska man egentligen gå tillbaka till samma kalkyl som man gjorde i början, och titta på vad man har för kostnadsnivå. Har jag en försörjningsbörda för någon? För vissa har man byggt upp så pass mycket kapital på sidan så att man kan sluta ha försäkring när man är 50 eller 55, och vissa har behov av försäkring ända tills man är 75. Så det är väldigt olika.

Jan: För vi har en community där många tjänar mer än snittet. Så en fråga från till exempel Passiv eller Alternativt liv och några andra var så här: om vi har en bra ekonomi, jag har ett testamente att pengarna går till min sambo eller min fru, vi har pengar som klarar sig. Behöver jag en livförsäkring?

Niklas: Kanske inte. Men då ska du nog titta på likviditeten. För även om du är förmögen, så kanske du har pengarna bundna så att du inte får ut dem och kan täcka de här kostnaderna som du behöver täcka. Så det kan vara bra att ha en livförsäkring för att göra en sån här omställningsperiod. Sen kanske det inte behöver vara så himla mycket. Men vi vet att ibland kan det ta några månader innan man kan likvidera vissa saker.

Behöver man flera livförsäkringar?

Jan: Sen kom också så här, Sagan 500, tror jag, skickade på Instagram: behöver man flera livförsäkringar?

Niklas: Ja, det är en intressant fråga.

Jan: Jag tror vi har flera.

Niklas: Ja, tycker jag. Den här pyramiden jag har ritat upp här, den innebär ju också att man har flera olika delar som ska hjälpa till om någon skulle avlida.

Jan: Vad tänker du?

Niklas: Jag har en väldigt tydlig bild här. Man har ju flera livförsäkringar genom det här upplägget redan från början, egentligen. Sen har man privata livförsäkringar på toppen. Jag brukar ofta rekommendera, om man tittar på hur vår produkt fungerar, så tycker jag att den hänger samman med en bra grundplatta, ett bra grundskydd. Sen kanske jag tycker att om du är 30–35, har precis köpt ett nytt hus, du är högt belånad, du har bra inkomster, du har små barn, då har du kanske ett stort försäkringsbehov nu, men kanske inte kommer behöva ha det om 15 år. För då har tjänstepensionen börjat byggas upp, och du kanske har hunnit amortera lite grann på lånet. Då kanske du ska ha en sån här ettårig försäkring med naturlig premie, när den är billig, när du är ung. Sen kan du släppa den när du är 45–50.

Jan: Precis, när barnen flyttat hemifrån. Och så har du kvar den här hos er som en bas.

Niklas: Ja.

Jan: För oss. Men den här har vi som bas.

Är det kört om man är 45?

Jan: Men då uppstår också nästa fråga. Vi hade ju flyt att vi kom på det här 2010, alltså typ när vi var 30. Om man lyssnar på det här och är 43, eller 45, är det kört då?

Niklas: Nej, det är det inte. Det är fortfarande en ganska ung ålder att teckna försäkring hos oss.

Jan: Okej. När är det kört?

Niklas: Det är aldrig kört. Men det blir... dyrare. Vi tecknar försäkring ända upp till 70 års ålder. Du måste ha slutbetalt din försäkring senast du fyller 70. Och vi kan ha försäkring ända upp till 80 års ålder hos oss. Men det blir ju dyrt att försäkra sig ju äldre man är. Så är det ju.

Att betala hela försäkringen på en gång

Jan: Har ni folk som kommer in och betalar? För det kan man ju inte göra om man har en vanlig sån här premie, som ska betalas till typ 1 000 spänn i månaden. Någon som kommer in och säger: här är ett par hundratusen, så betalar man hela försäkringen på en gång. Hur ser tankeprocessen ut då? Inte som att det är fel, mest för att jag är nyfiken. Jag har inte ens tänkt tanken att man kan göra så.

Niklas: Nej, men vi har flera kunder som har betalat av... Dels betalar man försäkringen på kortare tid, och inte under hela försäkringstiden. Jag vill betala den här på fem år och sen släppa den. Vi har kunder som kommer in och betalar hela försäkringen med en engångspremie. Jag har fått loss lite pengar här i samband med ett arv, eller sålt ett bolag eller något sånt. Jag behöver den här försäkringen och lägger in de här 200 000 kr på ett bräde. Och så vet jag att jag har en försäkring, så behöver jag inte tänka på den mer. Och dessutom, eftersom du får ränta på ränta hos oss, så blir ju utfallet i slutändan betydligt bättre om du betalar allting tidigt.

Jan: Ja, precis. För pengarna jobbar längre.

Den vanliga kunden hos Änkan

Jan: Men jag blir också lite mer nyfiken. Kan du inte berätta lite mer om era kunder? Jag vet att efter avsnittet förra året hade ni ganska många möten. Hur ser den vanliga kunden ut? Vilka frågor ställer man? Vad är de vanliga problemen?

Niklas: Vanliga kunden, det är... Många kunder kommer in till oss när man har barn, har familj, vissa kommer in när man har särkullbarn. Alltså alla de här situationerna som vi har pratat om. Och sen vill man ha reda på lite grann hur det här funkar för mig. Min situation ser ut så här och så här, hur ska jag resonera? Och de flesta av våra kunder resonerar jätteklokt, men man vill kanske ha en bekräftelse på att man har resonerat rätt.

Jan: En second opinion.

Niklas: Ja, lite så här. Vi har konstruktiva, bra samtal. Och sen kanske det slutar med att vi räknar en offert: så här skulle det bli för mig, eller för er situation, på det här sättet.

Förmånstagare och kloka familjefrågor

Niklas: Många frågor kan handla om hur ska jag hantera barn. Jag hade en ensamstående mamma som ville skydda sin dotter och frågade: okej, om det händer mig något, så kommer min syster kliva in och hjälpa. Ska jag ha min syster som förmånstagare på min försäkring, eller ska jag ha dottern som förmånstagare? Väldigt klok fråga. Och så hade vi ett resonemang om det.

Jan: Ja, vad är facit? Vad blir det? För annars, om barnet inte är myndigt och får försäkringen, då går det till en god man som ska hjälpa till.

Niklas: Precis. Då kan man ju testamentera och skriva så att sannolikt kommer systern kliva in där. Men i det fallet blev min rekommendation att ha en månadsutbetald försäkring till dottern som faller ut. Och vill du skydda systern, att hon ska få en extra slant om det skulle hända dig något, för att kunna kanske flytta eller managera något, så ta det dit. Men skicka inte dotterns pengar till systern. För då måste man ju säkerställa: vad har systern för familjekonstellation? Är systern gift? Vem är hon sambo med? Det blir problemet.

Jan: Ja, då kan ju pengarna glida iväg i ett annat sammanhang. För då är det ju systerns pengar, då är det inte dotterns pengar, även om du har skrivit ett testamente.

Niklas: Det var i den frågan.

Jan: Men väldigt snabbt.

Niklas: Bra frågor, beroende på hur familjesituationen ser ut, om det är ojämna inkomster, och hur man ska resonera kring om man har sparande på annat håll. Har jag försäkringar på annat håll, så kanske jag skickar med några: undersök här och här och här för att ta reda på det. För ofta vet man inte riktigt om man är försäkrad eller inte på annat håll.

Jan: Nej.

Föräldrar som försäkrar sina vuxna barn

Jan: Jag har ett svagt minne av att du och jag pratade vid något tillfälle, och då sa du att du hade någon mamma som ringde in och var så här: jag vill försäkra min son, för han har barn och har inte skaffat någon livförsäkring. Var det inte så?

Niklas: Vi har flera sådana exempel, faktiskt, där det är föräldrar som är seniora, som har det bra ställt, men som tycker: jag vill skydda mitt barnbarn genom att försäkra min son eller min dotter, som är mitt i livet och kanske inte har tagit sig tid eller gjort det här på ett bra sätt. De kommer aldrig loss med det. Och då kanske de betalar en engångspremie för att göra det. Vi hade en farbror som hade varit försäkrad hos oss jättelänge.

Jan: Sen 1700-talet.

Niklas: Ja, nästan. Men han var över 90 år och köpte försäkringar till sina barnbarn i julklapp.

Jan: Ja.

Niklas: Och hans barnbarn var i 30-årsåldern, ska jag säga.

Jan: Coolt. Ja, för han tyckte att det var så... Kan det vara så här, du vet, helt nya saker? Men samtidigt inte, för jag tänker så här: någon gång kommer vi få barnbarn, och det är fint av naturen att ha ordnat så att vi, som kanske sen blir 80–90 år, fortfarande kan ge dem något. Typ världens tråkigaste julklapp.

Caroline: Nej, men jag tänker att vi lever ju längre än vi egentligen kan få barn. Naturen har ju ordnat det så, så att vi kan ta hand om nästnästa generation. Alltså, det är rätt coolt. Jag bara satt och tänkte på det.

Niklas: Ja, jag tycker det är jättebra.

Niklas egna livförsäkringar

Jan: Du, Niklas, vilken livförsäkring har du själv?

Niklas: Jag? Jag har gjort en sån här liten bukett med livförsäkringar. Jag har ett par livförsäkringar i Änkan med olika slutåldrar. Så det är någon som faller ut vid 65, någon vid 70. Och sen har jag haft en försäkring i ett annat försäkringsbolag med en sån här naturlig premie. Men nu kommer jag snart släppa den, för nu börjar den bli för dyr. Där är en ganska drastisk ökning när man börjar bli lite äldre.

Jan: Du tittar på mig och konstaterar, hur gammal är du? Det är faktiskt svårt att säga, det är svårt att gissa. Men det kan ju vara så här, du vet, för nu borde jag ha kollat upp det. Men säg att om man är 30, då kan det kosta typ under en hundralapp i månaden, och sen kan det kosta typ 800 spänn i månaden när man är 50. Alltså, vi pratar 20 gångers skillnad. Är det inte riktigt så?

Niklas: Jo, men så är det ju. Och sen, som jag sa, jag är ju i den situationen nu när våra tre barn dessutom har flyttat hemifrån, och två av dem pluggar fortfarande, eller jobbar. Och då ser ju den här försörjningsbördan annorlunda ut än vad den gjorde för tio år sen, när man hade tre stycken barn som bodde hemma och var beroende av en inkomst på ett annat sätt.

Jan: Ja, precis.

Tumregler för livförsäkring

Jan: Finns det några såna här tumregler för livförsäkringar?

Niklas: Vad tänkte du på då?

Jan: Jag tror ibland, i vissa områden, till exempel för pension finns det vissa tumregler. Jobbar du ett år längre, så kan du räkna med kanske 5 % högre pension. Eller investerar du pengar på ränta på ränta, ja, pengarna dubblas ungefär vart tionde år. Alltså typ minnesregler eller något sånt.

Niklas: Nej, det jag tycker man ska tänka på, det ena är hälsofrågan. Att teckna försäkring medan du kan. För det är inte alla som kan sen. Det kan hända saker. Det är den ena delen. Det andra: säkerställ att du har en försäkring som inte är beroende av en bank eller en tjänst eller något sånt. Att den står fritt, så att du inte behöver känna att jag står försäkringslös om jag slutar jobba här, eller om jag byter bank.

Jan: Bra. Är det något mer i det?

Niklas: Nej, inte vad jag kommer på just nu.

Vad ska man titta efter i villkoren?

Jan: Man brukar också säga kring försäkringar att man alltid ska kolla villkoren. Om jag skulle komma hit med bolag X, som du inte känner till sen tidigare, vad hade du tittat efter, en sak?

Niklas: Det har dykt upp några nya bolag på marknaden under den senaste tiden. Lite såna här som vi kallar insurtech-bolag. Och några uppfattar man som att de är försäkringsgivare, fast i själva verket är de försäkringsförmedlare. Och så står det en försäkringsgivare bakom. Det ser man i villkoren. Det står "försäkringsgivare är", och så står det ett annat bolag där. Och då kan man också titta utifrån att det är ettåriga avtal. Vad kommer hända med premien? Vad har den här ägaren för intention? Att ta in många kunder till ett lågt pris? Vad vill man göra med det sen? Vill man höja priset, för man vet att man byter inte försäkring hur som helst? Det kan finnas sånt på marknaden.

Niklas: Sen ligger ju alla bolag under Finansinspektionen. Så det finns ingen som hamnar i försäkringsnöd på det sättet, att ett bolag går i konkurs. För då kommer Finansinspektionen säkerställa att det här försäkringsbeståndet tas om hand av ett annat försäkringsbolag, så att man inte står försäkringslös på det sättet. Men när man gör det, så har ändå det nya bolaget, det som tar över, möjlighet att höja priset. Så jag tycker det är viktigt att titta på vem som står som försäkringsgivare. Vad är det för bolag, vad har det för syfte och hur drivs det? Är det ett ömsesidigt bolag, det vill säga ägs av kunderna? Eller är det ett bolag där det kanske ligger något private equity-bolag som ägare? De har ju olika syften med en investering.

Ömsesidigt bolag och historik

Jan: Kan man säga så att man alltid i valet vill ha ett ömsesidigt, eller är det större risk med det?

Niklas: Jag tycker att ett ömsesidigt bolag normalt sett, över tid, har som syfte att skydda sina kunder. Det är kunderna som äger bolaget. Det behöver inte alltid vara så att ett riskkapitalägt bolag är sämre. Men det kan ändå finnas en risk för mig som kund att vara i ett sånt bolag.

Jan: Ska man värdera historik mycket? Som att ni har ju varit med sedan 1700-talet, eller Trygg-Hansa, de här stora man känner till. Ska man vara rädd för ett nytt sånt här bolag? Eller, i och med att det är under Finansinspektionen?

Niklas: Jag tycker att Finansinspektionen gör ett jättebra jobb genom att säkerställa sådana saker. Sen tycker jag att det är roligt att det kommer in nya aktörer på marknaden som jobbar med kunderna på ett bra sätt. Det signalerar ju oss som har varit med länge att du kan tänka på ett nytt sätt, du kan jobba med digitala medier på ett annat sätt. För de har ju inte med sig en hel historik med gamla system som de måste ställa om, utan de kan börja på ett vitt papper.

Jan: Och ni sitter ändå inte där så att gammal är ändå äldst?

Niklas: Nej, nej. Vi har precis gjort en omställning, så vi säger att vi är gammalt och äldst, samtidigt som vi kanske är ett av de mest moderna bolagen utifrån det vi har gjort. Man måste alltid vara modern i sin tid för att kunna finnas kvar i 300 år.

Jan: Ja, det är ju ändå det som ligger i bakgrunden. Man vill ju inte vara den som gjorde så att det inte finns kvar.

Niklas: Man måste modernisera, ja.

Backa två steg och zooma ut

Jan: Men något som jag tar med mig när du pratar är så här, att när man tittar på livförsäkringen, så ska man nog... Man bör verkligen ta ett steg bak och zooma ut. När du sa det här: titta så att du inte är beroende av en motprestation, att du har bolånet eller den arbetsgivaren. Det här är väl verkligen en av de få sakerna som är så här: backa två steg, och titta inte på ett år. Ta inte ett beslut på ett år, ta ett beslut på tio år eller tjugo. Att ta in ett större perspektiv, kan man säga så?

Niklas: Ja. Någonstans är det här en långsiktig lösning som du ska skapa när du köper en försäkring för ditt liv. Jämför det med en bilförsäkring. Där kan du faktiskt handla upp och pressa. Nu fick jag ner det genom att byta, då fick jag ner priset med x antal tusen. Och då har jag den försäkringen ett år, och sen byter jag till nästa. För det är ingen konsekvens av det.

Medan livförsäkring, så kan det verkligen vara så att plötsligt säger bolaget: nej, men du får ingen ny bilförsäkring. Varför då? Nej, vi gillar inte hur du kör. Men med livet, så kan det vara så att om ett år så kanske du inte kan få en livförsäkring överhuvudtaget. Och då är du fast i det bolaget. Så det som ser jättebra ut nu behöver inte se bra ut sen.

Undantag i villkoren

Jan: Är det några vanliga saker? Det var liksom forumet bara. Ja, men kolla så här, typ extremsport, eller länder som det inte gäller i, eller aktivitet. Är det vanligt?

Niklas: Det är en bra fråga. Livförsäkring, så är det normalt sett inte några såna här... Vi har ju en klausul som gäller för alla bolag: självmord inom ett år från då vi har tecknat försäkring. Och sen kan det finnas regler som säger att om du åker till en krigszon, om man åker ner nu och tar tjänstgöring i Ukraina och krigar, då kan det vara villkor som säger att du inte får ut ersättning. Och just det här med extremsporter, om du håller på med djuphavsdykning eller fallskärmshoppning eller något sånt, så kan det finnas begränsningar i vissa villkor kring det.

Det bästa med att jobba med livförsäkring

Jan: Melva undrar, vad är det bästa och sämsta med att jobba med livförsäkringar? Du såg frågan i förväg kanske.

Niklas: Ja, och då säger jag, det kan vi göra ett eget avsnitt om. Det bästa är att få jobba med kunder, tycker jag. Att få ta alla de här roliga samtalen och hjälpa kunder och vägleda dem. Det är en jättetillfredsställelse att få ha de här samtalen. Kunder har klurat och tänkt, och så kommer man och har ett möte, och så sorterar man i det, och sen säger man "aha!", och sen tecknar man försäkring, för man känner att här har man byggt upp ett förtroende och klargjort saker och ting. Det tycker jag är jätteroligt. Sen är det väldigt roligt att driva försäkringsbolag, för det är affärssaker, det är marknadsföring, det är juridik, det är ekonomi, det är väldigt många olika aspekter på att driva ett bolag. Så det är också en jätterolig del. Och det är väl därför jag har fastnat i försäkringsbranschen och varit där sen 95, när jag började jobba.

Jan: Jag tänkte också fråga, vad är du mest stolt över med Änkan?

Det är det här med att vi kan vara helt transparenta med hur vår verksamhet funkar, och att allt överskott går tillbaka till kunden.

Niklas: Att känna att min viktigaste roll är att vi ska göra det här på så effektivt och smart sätt som möjligt, så att vi kan ge så mycket tillbaka till kunderna.

Återbäring och full transparens

Jan: Är det inte ganska nice? Det där ser jag fram emot. Ja, nu har du fyllt 65, det här är din 65-årsdag, du har varit kund här i 35 år, här får du din återbäring, det blev mer pengar över. Det måste väl vara ganska så här, att man ringer till någon på förfallodagen och säger: var ska vi betala ut pengarna?

Niklas: Vi skulle kunna ha ungefär som påskkodsmiljonären och åka ut med den här checken.

Jan: Men jag tänker att det måste ändå vara en positiv upplevelse för kunderna.

Niklas: Jag ser ju fram emot det. Prognosen är ändå, för oss är det ändå 60 000, 70 000 eller 80 000 kr som är på väg.

Jan: Men jag tänkte på det du sa med att ni har full transparens. Att det måste vara jätteskönt att tilliten från kunderna måste vara total då. För om jag tänker på våra försäkringsbolag, jag vet aldrig hur de räknar, och kommer jag få något för den här skadan? Men det är som du säger, att ha full transparens mot kunderna, det måste vara jätteskönt. Att de inte behöver undra: hur har ni räknat? Jag tycker inte det går ihop. Är du med?

Niklas: Ja, och vi får ju såna frågor ibland. Men då kan vi berätta: så här har vi räknat, så här fungerar det. Det här var värdet då, och det här är värdet nu. Och göra på det sättet.

Jan: Snyggt.

Avrundning: vad önskar du fler visste?

Jan: Jag tänker att vi ska börja runda av. Jag brukar ha två frågor. Vad önskar du att fler visste om livförsäkring?

Niklas: Jag önskar att fler visste om livförsäkring och tog sig tid att faktiskt ta upp den här frågan med sin familj och prata om det. Och se hur vårt behov ser ut, och kanske ha det som en grej vid ett tillfälle, att göra i ordning det här och ge sig tid. Många springer så fort. Nej, vi tar det här sen. Att stoppa upp.

Jan: Jag skulle ta en sista fråga, men sen såg jag en anteckning här som jag inte har tagit upp, så jag tänker att vi måste ta upp den för communityn. Det var så här, att det fanns ett scenario eller ett case för livförsäkring med sådana här FIRE, eller ekonomisk frihet. Då tror jag också att du och jag, när vi pratade, så sa du: jo, men även då, när man har börjat leva på sitt kapital, finns det en poäng med livförsäkring, för att man förmodligen har börjat nalla på tjänstepensionen. Vidhåller du det här?

Niklas: Ja, men tillbaka hela tiden till den här: vad har vi för behov i familjen, och hur ser kostnadsnivån ut? Räcker de här pengarna?

Jan: Ja. Det var också det jag spontant tänkte innan du sa det, så var det så här: nej, men när man är ekonomiskt fri, då behöver man ju inte en livförsäkring. Och så var det så här: jo, fast det kan ju finnas en poäng med det där också.

Jan: Snyggt. Är det någon fråga vi borde ha ställt? Om du känner så här: det här hade jag velat ta upp.

Niklas: Nej, jag tror att vi har tagit ganska mycket.

Jan: Ja.

Så kommer du i kontakt med Änkan

Jan: Bra, för då tänker jag så här, det är två saker. Det ena är att det finns länk i beskrivningen, och där finns en länk till en kalenderlänk. Så då kan man ta kontakt med er och säga: jag är intresserad, hjälp mig räkna, hjälp mig titta på hur det ser ut i min situation. Och annars, hur kommer man i kontakt med dig? Om man bara är ute och går och lyssnar på det här och inte har länken?

Niklas: Ja, men det enklaste är att gå in på vår hemsida. Där finns mina kontaktuppgifter och mina kollegers kontaktuppgifter. Och vi alla som jobbar på Änkan tycker det är roligt att prata med kunder och hjälpa kunderna. Så om inte jag är där, så är någon av mina kolleger där och hjälper till med det. Och sen är det kanske skönt också, man kan säga så här, googlar man "Änke- och Pupillkassan", så finns det inte så många andra företag. Så det är ganska enkelt på det sättet.

Jan: Och sen sak nummer två. Jag tänker också att vi ska ha ett specialavsnitt där vi dyker ner i den här frågan, som jag tror Karl-Fredrik också skrev om: hur ska man resonera mellan dessa? Man kan inte jämföra rakt upp och ner mellan, säg, ett vanligt försäkringsbolag och ert erbjudande. Det blir att jämföra äpplen och päron. Så vill man titta lite mer på Excel, så har vi det också.

Jan: Och sen avslutningsvis, jag tänker att vi ska testa att ha den här livekvällen på Patreon, där man tar ett glas vin och sitter med sin Excel, och så kan vi göra den här pyramiden. Jag tror det är mer legoboxar, legoklossar, än vad det är någon pensionspyramid, helt enkelt.

Niklas: Snyggt!

Jan: Då tänker jag egentligen så här, Niklas, ett fantastiskt stort tack, både för att du kom, tack för att vi får vara kunder hos er, och att vi trivs jättebra, och för att jag vet att ni har gjort jättemycket jobb för communityn. Tack så hemskt mycket!