379. Livförsäkring: en trygghet för dig och din familj | Med Niclas Fredrikson från Änkan

Vardagsekonomi
, , ,
1

Vem behöver resp. inte en livförsäkring? Hur stort belopp ska man välja? Ska storleken vara i linje med bolånet? Vad händer ekonomiskt när man dör? Vilka är de vanliga misstagen folk gör när de tecknar livförsäkring? Ska man välja engångs- eller månadsutbetalning?

Dessa och ytterligare frågor tar vi upp i veckans avsnitt som är i samarbete med och reklam för Änke- och Pupillkassan. Vi pratar med Niclas Fredrikson som är VD och har arbetat i försäkringsbranschen hela livet.

Vi konstaterar att detta avsnittet är viktigt för alla som har någon part som är ekonomiskt beroende av en själv, vilket oftast är situationer såsom:

  • Minderåriga hemmavarande barn
  • Barn - oavsett ålder - om de är från ett tidigare förhållande
  • Sambos (extra viktigt med samboavtal, då de inte ärver)
  • Man har bolån (eller andra skulder)

För det som ofta händer när någon går bort är ju att inkomsten försvinner, men alla utgifterna är ju mer eller mindre kvar. Jag och Caroline har haft livförsäkring (hos Änkan också) sedan vi flyttade ihop och vi är ju urtypen för person som behöver en livförsäkring; i 40-års åldern med bolån, små barn och inte tillräckligt hög TJP än.

Dessutom jag som hatar och gärna betalar bort risk då det i detta fallet asymmetriskt rätt (=liten nedsida, hög uppsida) och gillar ha en god nattsömn. Vi kommer även in på misstag som jag och Caroline gjorde rätt länge som jag tror att det finns fler än vi som gör / har gjort:

  • Vi satte storleken på livförsäkring i relation till vår andel av bolånet (dumt!).
  • Vi hade samma storlek på livförsäkringen för att det var rättvist eller jämställt (i vår situation dumt)

Till skillnad från tidigare avsnitt pratar vi även om hur det fungerar med ersättningen från staten / arbetsgivaren / facket i händelse att man går bort. För det finns ett omställningsskydd som de flesta har i form av:

  • Omställningspension i snitt ca 8.500 - 10.000 kr/mån innan skatt i ca 12 månader om man inte har små barn
  • Barnpension i snitt ca 3.000 kr innan skatt till ca 20 års ålder.
  • TGL (tjänstegruppliv) mellan 50.000 - 350.000 kr i en engångsutbetalning
  • Tjänstepension - det upparbetade beloppet delas upp på 5+ år och läggs på den vanliga inkomsten (vilket minskar behovet av livförsäkring om beloppet är stort).

Därav tror jag @BroncoKid skrev det bäst för något år sedan:

Ur mitt perspektiv är en livförsäkring först och främst en skön huvudkudde och god nattsömn för den svagare parten (ekonomiskt) i ett parförhållande.

Någon eller några miljoner som frigörs tätt inpå ett dödsfall kan göra stor skillnad i en svår situation där någon mist sin livskamrat.

Att slippa ställas inför svåra ekonomiska frågeställningar kring arbete, bostad och kanske skolgång för barn i en redan tuff livssituation är absolut värt någon hundring i månaden i unga dar.

Avslutningsvis kommer vi även in på vikten av hälsodeklaration. Det är något som jag inte har uppskattat som något värdefullt tidigare. Men många tänker att man inte behöver en privat livförsäkring då man har det via jobbet eller facket, men jag har tidigare inte tänkt på vad som händer om hälsan ändras och man inte kan kliva på en ny försäkring.

Då blir man ju “fast” i de gamla förutsättningarna. Det gäller även om man har bolåneskydd; klarar man inte en ny hälsodeklaration är man ju livegen hos den gamla banken. Därav att jag inte är något stort fan av dem.

Ja, detta och mycket mer går vi genom i veckans avsnitt som vi hoppas att du gillar. :slight_smile:

Hälsningar,
Jan, Caroline och Niclas

PS. Tack till dig och alla er som ställde frågor till Niclas. Det kommer att komma ett kort-avsnitt med frågor och svar inom kort.

Lyssna eller titta på avsnittet

Som vanligt så kan du antingen titta på avsnittet nedan:

Eller lyssna på det som podcast där poddar finns.

För dig på Patreon så kan du lyssna på det via FikaTillsammans-podden utan reklamavbrott.

Så här har vi själva gjort med livförsäkring | Kombinationen är nyckeln

I avsnittet kommer vi in på att det finns två typer av livförsäkringar:

  • A) De med naturlig premie - detta är det som de flesta av oss relaterar till och förmodligen har. De är billiga när man är ung och blir dyrare med åldern. Om man dör betalas försäkringsbeloppet ut, dör man inte är alla pengar förbrukade.

  • B) De med fast premie - så som livförsäkringar var “förr” där man räknade ut det totala priset för livförsäkringen. Sedan kunde man betala allt på en gång eller sprida ut det över ett antal år. Således blir premien ofta hög till en början och minskar med tiden.

    Dessutom om avkastningen från det inbetalda beloppet överstiger kostnaden för risken och bolagets drift, så får man tillbaka den. Således är sannolikheten hög[1] för att man får tillbaka en summa pengar när försäkringsperioden löper ut. Man kan lite se det som en kombination av livförsäkring + sparande.

Som vi kommer in på i avsnittet är lösningen sällan A) eller B) bäst, utan en kombination. Naturligtvis beroende på ens egna förutsättningar. Men för oss som klarar likviditeten så har vi lagt upp det som:

image
image1232×318 16 KB

Det vill säga att vi kombinerar Livförsäkring hos t.ex. Skandia (upplever dem som billigast) som är relativt billig för mig som är 43 år då den kostar 43 kr i månaden för 1 miljon (=ca 500 kr/år). Vid 50 ökar den mer än 100% i pris till 99 kr/mån (=ca 1.200 kr/mån) och till 60 år ökar den till 288 kr/mån (=ca 3.600 kr/år). I den perioden släpper man den eftersom då har barnen flyttat hemifrån, tjänstepensionen har ökat och behovet är således mindre.

Under tiden har vi kvar vår basförsäkring hos Änkan som ett engångsomställningsbelopp upp till 70 års ålder. Nu har vi haft den länge så premien kommer vara låg, men om jag skulle tecknat motsvarande hos änkan idag så skulle priset idag varit ca 7.000 kr/år för att sedan minska till 1.300 kr/år.

För dig som vill jämföra de två olika typerna av försäkring så har vi en fördjupning sedan förra året här:

För dig på Patreon häng med på ett digitalt räkna på livförsäkring-event :slight_smile:

Jag fattar att jag är nörd, men i grunden är livförsäkring och frågor som “Hur stor livförsäkring ska jag ha?” ett problem som till stora delar går att lösa matematiskt eftersom:

  • Omställningspensionen går att uppskatta
  • Barnpensionen lika så
  • Tjänstepensionen är också given
  • Ens och ens partner respektive barns ålder är given
  • Priset på försäkringarna är givet
  • etc

Då är det “bara” att göra en Excel-fil med kolumner för varje år och räkna på hur mycket pengar som faller ut. Då kan man räkna ut huruvida man är nöjd med det ersättningspaket som faller ut. Jag gjort ett utkast i tråden:

Där jag delade med mig av följande Excel-fil (samma som vi räknar på i RikaTillsammans-programmet):

image
image2044×792 73.2 KB

Men eftersom jag vet att det kännas övermäktigt att läsa in sig på det, så pratade jag med Niclas och så tänkte jag att vi skulle prova köra två tillfällen då vi kan RäknaTillsammans:

  • 9 januari 2025 kl. 08:30 - 09:30 på Änkans kontor i Stockholm.
  • 18 december kl. 20.00 digitalt via typ Google Meet.

Läs mer och anmäl dig här!

Ta ett individuellt kostnadsfritt möte med Änkan

Niclas och hans kollegor har även erbjudit sig att ta ett kostnadsfritt och förutsättningslöst samtal om din livförsäkringssituation. Men här skulle jag personligen vilja be dig om att bara utnyttja denna möjlighet givet att du är intresserad och kan tänka dig att bli kund hos dem.

Det är en investering i tid som de erbjuder oss på RikaTillsammans och jag vill vara mån om att värdera de möjligheter som vi får. För att boka ett sådant möte, använd länken nedan:

Tack på förhand att du värderar denna möjlighet. :heart:

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning till avsnittet.

  1. Beroende så klart på hur lång tid man sparar, hur börsen går under perioden, premie etc. ↩︎

7 gillningar
3

Tack för bra avsnitt! Lovar att sprida det vidare i mina kanaler.

Det som för mig blev ett “oh-shit-moment” var diskussionen om delägare i ett bolag och behov av livförsäkring och kompanjonavtal.

Min son har fått 5% av våra bolag i gåva för att lära sig mer om entreprensörskap, vi får ett gemensamt intresse och jag mutar honom att vara suppleant. I händelse av hans död så skulle ex-maken och jag få dela på sonens aktier och det är verkligen inte något jag har tänkt mig.

Så här kommer jag definitivt att vidta åtgärder. Just livförsäkringar är inte lösningen för oss - annars hade jag definitivt vänt mig till Niclas!

Så - stort tack för uppvaknandet!

4 gillningar
4

Jag har inte haft tid att se programmet, men jag lyfter en sak som jag inte såg i innehållsförteckningen.

Man kan sammanfatta det som:
Jag är inte rädd för att dö, vi har livförsäkringar. Jag är rädd för att bli “en grönsak”, genom olycka eller akut sjukdom.

Som jag delvis lyft i denna tråden:

blir då alla mina tillgångar fastlåsta tills jag dör vilket kan ta 40+ år, därtill finns risken att en överförmyndare styr ner risken i alla investeringar så de knappt blir i nivå med inflationen, samt att avgifter till t.ex. kommunen äter på kapitalet.

Därtill: Ingen livförsäkring löses ut.

Det finns säkert försäkringsprodukter som kan skydda vid vissa fall där någon är kvar i livet men är okontaktbar eller totalt arbetsoförmögen.

Jag tycker att dessa aspekter bör lyftas när man tänker på livförsäkringar - för att man skall klara sig bättre vid flera olika tråkiga händelseutvecklingar.

5

Risken med livförsäkring är att man blir värd mer död än levande. :grimacing:

2 gillningar
6

Jag har också tänkt det, men det är väl bara i dåliga filmer sådant är ett problem? #hoppas

1 gillning
7

Är absolut ingen jurist och kan ha missuppfattat saken men funderar på om inte diskussionen om särkullbarn och arv kanske behöver ett litet förtydligande.

@janbolmeson’s exempel med att två gemensamma barn plus ett särkullebarn ärver 1/3-del var av hans andel av huset på 2 miljoner låter för mig som arvingarnas arvslott och inte laglott. Man kan ju förvisso gardera make/maka för hela arvslotten med en livförsäkring också men man kan även t.ex skriva ett testamente där man anger att partnern skall ärva med fri förfoganderätt och att särkullbarnet/barnen endast skall få ut sin laglott (hälften) vid arvsskiftet och därmed få vänta på resterande del till den andra parten går bort. Gemensamma barn får då också vänta på hela sina arvslotter.

I exemplet med 2 miljoner kr, två gemensamma barn och ett särkullbarn borde det då räcka att täcka upp för särkullebarnets lagliga rätt att direkt kräva ut 1/6-del (333 Tkr) genom att skriva ett ganska enkelt testamente.

Vill poängtera att detta är min uppfattning av hur lagen fungerar och att jag kan ha fel…

8

@janbolmeson du nämnde att livförsäkringen var 1 av 3. Vilka är dem andra 2 försäkringarna man borde ha och har du avsnitt om det?

Tack för mycket bra info :slight_smile:
Mvh
Erik

1 gillning
9

Hemförsäkring och den kontroversiella barnförsäkringen. :see_no_evil:

(bil också, men nu är jag utan bil så det blev bara 3)

10

Jag upplever att det som du skriver ovan stämmer - MEN - det utgår ju från att man vill ge särkullbarnen ett mindre arv, vilket kanske inte alltid är fallet.

11

Nej, man kan skriva så att särkullbarnet får sin laglott när man själv dör och sedan resten av arvslotten när maken/makan dör. De gemensamma barnen får vänta på hela arvet tills båda makarna dött.

12

Hur går det på bilfronten? Blir det någon ny bil?

1 gillning
13

Ingen ny bil än, just nu är det en kombo av cykel + mammas bil + promenader. Väntar väl på Teslan eller se om det kommer någon bra kampanj.

1 gillning
14

Njae, skillnaden mellan arvslotten och laglotten kan särkullbarnet/barnen få senare när partnern med fri förfoganderätt går bort. Har för mig att det är så by default om inget annat anges (?).

Jag tog upp det för att exemplet i avsnittet handlade om den gemensamma bostaden och att den kvarvarande parten vid ett dödsfall kan behöva en livförsäkring för att kunna bo kvar. Men att det då räcker med att täcka upp för hälften av det som angavs i exemplet (dvs. laglotten) och inte hela arvslotten om man ist. skriver ett testamente med denna önskan.

15

Tack! de har jag så det är bra. Ska fixa en livförsäkring nu efter ditt avsnitt :slight_smile:

2 gillningar
16

Har Max Mathiessen via jobbet, där kan jag sedan ett antal år tillbaks se vad mina efterlevande får vid min bortgång. Både fr staten, arbetsgivaren (TGL), pensioner med efterlevande skydd mm. Har noterat att efter barnen fyllt 18 så får de inget fr Staten o inget/betydligt mindre fr arbetsgivaren

Bl a uppdelat vad får de “direkt” samt år1-5 efter min bortgång (där kan jag även se hur mycket jag skulle få vid långtids-sjukdom)

Kanske ett eget avsnitt; Vad händer om man blir långtidssjuk/arbetsoförmögen? Försäkringar, försäkringskassan mm

1 gillning
17

Hur tänker andra om att säga upp sin livförsäkring lite senare i livet? Jag är 57 år och tecknade för drygt 20 år sedan en livförsäkring så min sambo skulle kunna lösa hela lånet på vår BR om jag försvann. Vi separerade för >10 år sedan och jag tror att jag bytt förmånstagare till våra gemensamma barn som nu är ~20 år. De skulle ärva andra tillgångar om jag trillar av pinn så egentligen behövs inte livförsäkringen (1,5 miljoner, kostar mig nu ~2 200:- per år). Jag har inte sagt upp livförsäkringen mest för att det verkar svårt och dyrt att teckna ny i min ålder och ett par hundra i premie per månad är inte ett problem. Dock så är det ju dumt att betala för något som inte behövs, vad tycker ni?

18

Du har nog svarat själv? Vad är syftet med att ha kvar livförsäkringen?

Alla försäkringar är ju generellt dåliga affärer om man inte har behov av skyddet.

19

Tack för bra avsnitt!

En aspekt jag tycker alltid missas när det i dessa sammanhang diskuteras olika nivåer utifrån olika inkomster/olika inkomstmöjligheter är att man borde kolla på dessa efter bortgång och inte idag.

Har själv bekanta där de valde ett lägre belopp på kvinnan då mannen tjänar markant mer pengar. Däremot vet jag att denna höga lön kräver en hel del tjänsteresor och stundtals sena kvällar. Vilket inte kommer vara möjligt som ensamstående.

Så det relevanta vid diskussion kring inkomst är att kolla på inkomstmöjlighet som ensamstående. Kanske den med hög inkomst idag behöver gå ner i tid eller byta till mindre kvalificerat yrke när denne behöver ta fullt ansvar för barnen och därmed vara i behov av större belopp från livförsäkring?

1 gillning