Här kommer ett provprat. Jag håller på och städar i vår privatekonomi och jag började tänka kring livförsäkring och vad som faktiskt händer om man går bort. Därför skulle jag vilja bolla ett resonemang som också förmodligen blir en del av veckans avsnitt.
Sannolikheten att dö i Sverige innan 55 års ålder är låg (mindre än 1%, lång tråd på ämnet här) men den är inte obefintlig. Jag ser det typiskt som en “låg sannolikhet / hög konsekvens”-risk eftersom om jag dör, så försvinner min inkomst men i princip alla utgifterna kommer Caroline ha kvar (ja, ok, minus sladdar då ). Således upplever jag att det är något som man verkligen borde adressera. Extra viktigt är det för dig som har särkullbarn, dvs. barn från ett tidigare förhållande, som du kommer att se.
Nedan är enligt min förståelse per idag. Jag kan alltså ha fel i nedan, så du får gärna komplettera eller korrigera mig.
//jan
Avsnitt 332: Allt du behöver veta om livförsäkringar
Innan du börjar, titta gärna på avsnitt 332 där vi går genom livförsäkringar och allt du behöver veta tillsammans med @NiclasF som jobbat i försäkringsbranschen i 25 år.
- Livförsäkringar: Allt du behöver veta | Trygga din familj och få tillbaka pengar om du inte dör #332
Vilket är problemet man vill lösa?
Innan man börjar ett resonemang så behöver man börja med att definiera problemet. Jag kan se några olika scenarion:
-
Staten eller samhället har sagt att man vill ge ungefär ett års omställningsperiod. Har man barn så tänker man att man vill ge en lite längre omställningsperiod.
-
I andra änden av skalan - i mitt och Carolines fall har vi barn, hus och jobbar på samma företag som är i stora delar avhängt på mig - så vill jag ge en betydligt längre omställningsperiod. Minst 10 år, gärna längre.
Sedan finns det så klart alla möjliga kombinationer där mellan. T.ex. om man är unga sambos utan barn i en BRF så behövs det kanske inte en jättelång omställningsperiod då man kan utgå från att ens sambo kommer fortsätta jobba, träffa en ny partner och kanske inte alls har samma behov att bo kvar i boendet.
Frågor som jag tycker alla borde besvara för sig själva är:
-
Har min efterlevande råd att bo kvar?
-
Hur många års omställning vill jag ge bort?
-
Vilka ersättningar kommer falla ut om jag går bort?
-
Vet min partner om dessa ersättningar (t.ex. vilka försäkringar som finns)?
-
Är vi medvetna om hur arvsreglerna kommer att påverka (extra viktigt vid särkullbarn)?
-
Vad kostar det att lösa problemet? T.ex. i förra veckans avsnitt kostade de 287 kr per år att försäkra en 1 miljon kronor.
-
Hur länge kommer vi behöva skyddet och kan man trappa ner det över tid?
Kommentera gärna om jag har missat något.
Fyra typer av skydd
Det finns framförallt tre skydd som jag tror att de flesta här i forumet omfattas av. Naturligtvis måste man kolla upp det här personligen då det finns många villkor och specialregler. Jag gör ett antal olika antaganden nedan som jag anser vara rimliga.
1. Omställningspension (omfattar alla som uppfyller villkoren)
Om man är född efter 1958 och är yngre än 66 år och bodde tillsammans med din make, maka eller registrerade partner vid dödsfallet samt uppfyller ett av nedanstående villkor:
- du ska ha bott tillsammans med barn under 18 år som båda eller någon av er hade vårdnaden om.
- du ska ha bott tillsammans med din make, maka eller registrerade partner utan avbrott under de senaste fem åren.
då har man rätt till s.k. omställningspension som administreras av Pensionsmyndigheten. Storleksmässigt är den ganska knökig att räkna ut, men snittet under 2022 var ca 8.300 kr/mån. Omställningspensionen gäller i 12 månader som standard, men kan förlängas till t.ex. det yngsta barnets 12-års dag. Ersättningen är skattepliktig.
2. Tjänstegrupplivförsäkring (“TGL”) - försäkring hos arbetsgivaren
Om du arbetar hos en klok arbetsgivare så har de tecknat det som kallas för TGL. Det är en extremt billig försäkring som kostar mellan 250 - 500 kr per år och som nästan anses vara en hygienfaktor att ha. Om din arbetsgivare har tecknat kollektivavtal så kan du utgå från att den finns. Om du driver eget så tycker jag också att du borde teckna den.
Om man är 18 - 54 år, så betalar den ut 315.000 kr, därefter minskar beloppet med ca 25.000 kr per år fram till 64 års ålder då den planar ut på 52.500 kr. Har man barn under 17 år blir ersättningen 315.000 kr oavsett hur gammal man är. Om man har barn under 17 betalas det även ut ett barntillägg på 105.000 kr per barn. Beloppen är baserade på prisbasbelopp och är enkla att googla fram.
Då detta är en så kallad riskförsäkring så är detta belopp skattefritt.
3. Tjänstepension
Om man dör och har tjänstepension med återbetalningsskydd - som 9 av 10 svenskar har - då kommer tjänstepensionen att betalas ut till din partner. Lite beroende på villkoren i tjänstepensionen så kan din partner bestämma hur den ska betalas ut, men det kan också vara som så att den betalas ut enligt den inställning som du har idag (som kan vara ooptimal).
Så säg att det är 100.000 kr i tjänstepensionen och det ska betalas ut på 5 år, så kommer det blir 100.000 kr / 60 månader = 1.667 kr/mån som din partner kommer att få. Notera att det här läggs ovanpå hens lön tillsammans med omställningspensionen och den vanliga lönen.
4. Försäkringsskydd (variant på en livförsäkring)
Till ovan kan man därefter teckna olika typer av riskskydd - allt från engångsbelopp som faller ut till en viss summa per månad i ett antal år. Mer om det senare.
Så hur kan det se ut?
Inget inlägg är komplett utan en Excel-beräkning. Skämt åsido så tänker jag så här med lite demo-siffror.
Ex 1) Par i 47 års åldern, med två barn utan livförsäkring
Vi har ett par som båda tjänster 37.000 kr innan skatt. Det ger ca 57.000 kr i månaden efter skatt. De har utgifter på 52.000 kr och sparar 10%. De är båda 47 år gamla och arbetar på en arbetsplats med TGL, de har en buffert på 50.000 kr och två barn 5 och 13 år gamla. Mannen i familjen har två tjänstepensioner. En på 500.000 kr och en på 100.000 kr. De har ingen livförsäkring.
Då tänker jag att det borde se ut ungefär så här (notera att siffrorna är inte exakta, men i rätt härad):
Det blir omställningspension fram till yngsta barnet fyller 12 år, TGL faller ut med 315.000 kr och man partnern får ganska exakt 12 månader på sig att sänka kostnaderna med nästan 15.000 kr per månad(!). Det påstår jag skulle vara en ganska klurig övning för de flesta, nästan med säkerhet innebär det byte av boende mitt i en ganska tuff personlig situation.
Jag skulle även säga att här räddas det upp av TGL:en, utan den så skulle det vara en ganska akut kris som ska lösas på mindre än 12 månader. Notera även att omställningspensionen gör att man hamnar i på statlig skatt.
Ex 2) Par i 47 års åldern, med två barn MED livförsäkring på 1 MSEK resp 3 MSEK
Vi kör samma par och samma förutsättningar, men vi lägger på en livförsäkring på 1 MSEK.
Nu ser vi att dessa pengar kan användas för att täcka de där 15.000 kr som man går back under en mycket längre period - faktiskt i 8 år. Jag påstår att det sätter den efterlevande familjen i en helt annan situation. För en 50-åring kostar en livförsäkring på 1 MSEK ungefär 125 kr/mån. Det kan jämföras med ca 60 kr/mån för en 35 åring.
Vill man ta det ytterligare en nivå och teckna en försäkring på 3 MSEK som kostar ca 300 kr/mån för en 50-åring och ca 100 kr/mån för en 35-åring, så får man ett resultat som ser ut som följer:
Där man kan se att man klarar sig i nästan 17 år.
Ex 3) Par i 47 års åldern, med ETT särkullbarn och utan livförsäkring
Låt oss utgå från nästan samma förutsättningar. Men nu är det äldsta barnet ett särkullbarn till den som går bort. Man bor i en villa som är värd 2 MSEK som man äger 50/50 och som för enkelhetens skull är obelånad.
Det som är speciellt och sjukt viktigt att veta är att särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt. Gemensamma barns arv går till ens respektive i form av att de har s.k. fri förfoganderätt. Det vill säga att med två barn, varav ett särkullbarn och ett ägande i huset på 50%, dvs 1 MSEK så har särkullbarnet rätt att direkt få ut 500.000 kr i värde. Låt oss slå in det i scenariot utan livförsäkring.
Den här ekonomin är ju rökt direkt. Det finns inte en chans att partner kommer att kunna klara att betala 500.000 kr till särkullbarnet OCH behålla det befintliga boendet. Det här är anledningen till att jag tjatar om att alla med särkullbarn borde ha en livförsäkring. Utan TGL:en hade det dessutom blivit ännu värre.
Insikter och erfarenheter
Jag har suttit och lekt en hel del med det här (vi har även haft det som en uppgift i RikaTillsammans-programmet) och nedan följer några tankar:
-
Ett förenklat sätt att tänka kring livförsäkring är “betala av lånet” + “ersätta ens lön i X år”
-
Kollektivavtal som ger tjänstepension och TGL är faktiskt bra. Kolla gärna upp med din arbetsgivare att båda finns.
-
Det är asymmetriskt rätt att teckna en livförsäkring tänker jag. Fram tills man är åtminstone 50 är det en fullt hanterbar och motiverbar kostnad. Efter 50 så får man göra om analysen och se behovet.
-
Naturligtvis minskar behovet av livförsäkring med stigande förmögenhet / portfölj. Men å andra sidan, då kan man även låta portföljen betala försäkringspremien tänker jag.
-
I början hade jag och Caroline samma försäkringsbelopp på oss båda. Idag har vi ändrat det så att om jag dör faller ett betydligt större belopp ut till Caroline än tvärtom, eftersom jag lär kunna fortsätta driva företaget vidare utan Caroline, men inte tvärtom (pga av brist på intresse).
-
Det är ganska klokt att inkludera sin partner i hur det här fungerar. Extra viktigt som sagt i en situation med särkullbarn.
-
Man kan välja mellan att ha en livförsäkring som är billig i början och jättedyr i slutet, eller en som är dyr i början men billig i slutet. Den senare tror jag är extra lämplig om man behöver försäkringsbehovet länge. Mer info när vi bjuder in livförsäkringsbolaget “Allmänna änke- och pupillkassan” mer info här.
Återkommer säkert med fler tankar.
Fråga, kommentar eller fundering?
Jag är supernyfiken på vad du tänker när du har läst så här långt. Håller du med i resonemangen ovan? Har jag glömt eller missat något? Verkar det rimligt? Något scenario som vi borde räkna på tillsammans?
PS. Om du vill laborera med Google Sheets-filen börja med att göra en kopia.