Livförsäkringar:Allt du behöver veta

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Dagens ämne: livförsäkring
2. Bonusavsnitt och forumets nördjämförelse
3. Välkommen Niklas Fredriksson
4. Historien om Änkan från 1740
5. Hur systemet fungerade på 1700-talet
6. Vad är nördarnas försäkringsbolag?
7. Vem behöver en livförsäkring?
8. Den statistiska risken
9. Den som lever på marginalen
10. Ekonomiskt ansvar mot någon
11. Har de efterlevande råd att bo kvar?
12. När behöver man inte en livförsäkring?
13. Barnpension och TGL
14. Räcker skydden till en omställning?
15. Återbetalningsskydd i tjänstepensionen
16. Den latenta skatteskulden
17. Den stora fällan: särkullbarn
18. Ett räkneexempel på särkullbarn
19. Testamentet och laglotten
20. Sambo: du ärver inte automatiskt
21. Mentorn som ville få dem att gifta sig
22. Stor skillnad i inkomst
23. Är det vanligare att män dör?
24. Livförsäkring som säkerhet för en skuld
25. Ensamstående med barn
26. Överförmyndaren
27. Företagare och kompanjoner
28. FIRE och ekonomisk frihet
29. Riskerna med att inte ha en livförsäkring
30. Motargumentet från Beyond Net Zero
31. Forumet vässar argumenten
32. Vad är ett bolåneskydd?
33. Var är man i relationen?
34. Hur lång omställningsperiod vill du ge?
35. Hur ska man tänka kring belopp?
36. Inte bara halva bolånet
37. Jämlikhetsfällan
38. Frågorna man ska ställa sig
39. Lönen efter skatt fördelat över tio år
40. Att skissa ut planen
41. Engångsbelopp eller månadsbelopp?
42. Gör det inte för komplicerat
43. Hur mycket försäkrar folk sig för?
44. Åldersaspekten på behovet
45. Faran med bolåneskydd och hälsoprövning
46. Assumptions is the mother of all fuck-ups
47. När gäller inte livförsäkringen?
48. Yrke och risk
49. Att bo utomlands
50. Vanliga missuppfattningar
51. Okända barn
52. Garantin: premien blir inte dyrare med åldern
53. Vad blir det över en lång tidsperiod?
54. Ettåriga avtal mot långa avtal
55. Hur fungerar återbäringsräntan?
56. Vad investerar Änkan i?
57. Solvensgraden
58. Smalt men specialiserat
59. Verktyget på hemsidan
60. Att låna ut pengarna till Änkan
61. Party när man fyller 65?
62. Historiken och avkastningen
63. Investera mellanskillnaden själv?
64. Försäkringsperiod och premiebetalningsperiod
65. Avrundning: är det någon fråga vi borde ha ställt?
66. Det sämsta rådet
67. Kan man komma ur försäkringen?
68. Hälsodeklarationen
69. Avslutning och tips

Dagens ämne: livförsäkring

Jan: Välkommen till Rika Tillsammans. Det här är dagens avsnitt, ett reklamsamarbete med livförsäkringsbolaget Allmänna Änke- och Pupillkassan. Jag har ju nördat ner mig på livförsäkringar i forumet ett tag nu.

Caroline: Du har gjort det i flera år, ja.

Jan: Okej. Det var framför allt sedan jag kom hem från USA, där man pratade mycket om försäkringsbehovet och hade ett annat angreppssätt kring försäkringar, hur man ska tänka och resonera. Vi har bjudit in Niklas Fredriksson, som är vd på Allmänna Änke- och Pupillkassan, där vi själva har haft försäkringar i mer än tio år. Det kallas också för nördarnas försäkringsbolag. Så idag handlar avsnittet väldigt mycket om: när ska man ha en livförsäkring? Vem borde ha en livförsäkring? Vilka är de vanligaste misstagen? Vad ska man tänka på? Vi hade till och med en situation som jag inte hade tänkt på, då det är viktigt med livförsäkring. Vi pratar också om hur man ska tänka kring belopp, och när man inte behöver det.

Jan: Så det här är verkligen, påstår jag, värt att lyssna på. Dels för att kolla om du hamnar i någon av kategorierna, dels för att om du redan har en livförsäkring är det väsentligt att se om du har tänkt rätt och uppfyllt det. Och också tvärtom, om du inte behöver det. Vi jämför också deras livförsäkringar, som är väldigt, väldigt annorlunda mot alla andra försäkringsbolag.

Bonusavsnitt och forumets nördjämförelse

Jan: Så det är dagens avsnitt, och senare i veckan kommer ett bonusavsnitt där vi har tagit ett antal läsarfrågor. Typ: "Hej, jag heter Amanda och är 35 år gammal. Hur ska vi tänka?" Och så ligger det ett litet nördavsnitt på forumet där vi har gjort jämförelsen mellan Allmänna Änke- och Pupillkassan och de vanliga livförsäkringsbolagen, för det går inte bara att jämföra rakt upp och ner.

Caroline: Ni har gjort det lite mer matematiskt också.

Jan: Vi har gjort det matematiskt och med Excel. Så jag skulle säga: lyssna först på det här, sen kan du titta på Excel och lyssna på frågorna. Men vi gör det inte svårare än så här, utan vi släpper på Niklas, och han har också lovat att svara på frågor i forumet i efterhand. Så som vanligt tänker jag att det är i forumet det händer efter avsnittet.

Välkommen Niklas Fredriksson

Caroline: Varmt välkommen till Rika Tillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver podden heter Caroline och Jan Bolmeson.

Jan: Varmt välkommen, Niklas Fredriksson. Du har en lång bakgrund i försäkringsbranschen, från Swedbank, Nordea, Danica och Skandia. Och nu är du vd på Allmänna Änke- och Pupillkassan, som jag tror är ett av Sveriges minsta och mest okända försäkringsbolag, men samtidigt ett av de äldsta och kanske lite annorlunda. Så varmt välkommen.

Niklas: Tack så mycket.

Jan: Är det något du vill lägga till?

Niklas: Nej, jag tycker att du fick med ganska mycket där.

Jan: Jag tycker det här är lite roligt faktiskt. För normalt sett bjuder vi ibland in vd:ar eller grundare. Och så var det så här: nej, ni är inte grundare till Änkan, utan ni startade 1740. Eller hur? Och det var lite roligt, för då skrev Vesuvio så här: om grundaren hade kommit på besök hade det varit det bästa avsnittet.

Niklas: Ja, det hade varit ett väldigt speciellt avsnitt.

Historien om Änkan från 1740

Jan: Vesuvio i forumet. Men kan du inte ge en bakgrund, kort historien om Änkan?

Niklas: Historien om Änkan, ja. Vi backar till 1740. Anders Lisander, som är vår grundare, började jobba i statens tjänst. Och när du började jobba i statens tjänst på 1700-talet fick du en livslång lön. Han hade blivit änkeman efter att hans första fru hade gått bort i barnsäng, och insåg: ja, men nästa gång kanske det är jag som går bort, och då kommer min nya fru och mina barn inte ha någon inkomst. Då gick han samman med ett hundratal andra och sa: vi måste skydda oss tillsammans, på samma sätt som man gör med fastigheter. Och då la man pengarna i en skattkista. En kista som vi fortfarande har på kontoret idag.

Jan: Så det är bokstavligt talat en kista?

Niklas: Ja, det är bokstavligt talat en fysisk kista. Där la man pengar enligt en speciell beräkningsmetod. Och på den tiden startades det flera änke- och pupillkassor. Det fanns olika skrån, för präster, för militärer och sådana som hade samma behov. Några av kassorna räknade fel och försvann, och några lyckades komma vidare. Vi är den enda Änke- och Pupillkassan som finns kvar idag.

Jan: Men du, är det sant också att, jag läste någonstans att Bellman, Carl Michael Bellman, sökte jobb hos er och inte fick det?

Niklas: Nej, för vi hade haft en ekonomiansvarig som hade varit lite slarvig med pengarna i kistan. Så då sökte man en ny ekonomiansvarig, och Carl Michael Bellman sökte jobbet. Då tyckte man att man behövde gå i borgen för att säkerställa det här, och det var ingen som ville göra det för honom. Så han fick jobb på Riksbanken i stället.

Hur systemet fungerade på 1700-talet

Jan: Men funkade det här systemet på 1700-talet, med att man la en liten del av sin lön i kistan? Vet du hur det fungerade?

Niklas: Nej, jag vet inte. Man experimenterade med olika varianter för att se. Den ena delen var att man liksom inte kunde räkna på risken att dö. Så var det också att man la in tillgångar på olika sätt. Pengar hade ju inte kommit igång på det sättet då. Det var egentligen med Spinning Jenny lite senare som man började, den nya ekonomin påbörjades liksom. Man pratar om att det är ekonomins begynnelse, det här.

Jan: Ja. Den moderna ekonomin.

Caroline: Ja, det låter jättespännande.

Jan: Men du, jag tänker också så här. Vi hade i forumet, när jag skrev att du skulle komma, så blev det mycket diskussion: Pupillkassan, vad betyder det?

Niklas: Ja, men änkor vet ju alla vad det är. Så det var änkor och föräldralösa barn, alltså barn som blev föräldralösa, som man skulle skydda. Och föräldralösa barn på 1700-talssvenska hette pupill. Så vi skyddar barnen och änkorna. Det har ingenting med öga och ögonförsäkring att göra.

Jan: Men det har ju ett släktskap med pupill på engelska, kan man säga.

Niklas: Ja.

Jan: Det var roligt att ha en diskussion i forumet om det. Det var så här: det betyder myndling. Och sen var det: men vad betyder myndling?

Vad är nördarnas försäkringsbolag?

Jan: Men jag tänker så här, vi ska alldeles strax börja prata om det här med livförsäkringar, som är er grej. Men ni brukar ju kallas för nördarnas försäkringsbolag. Kan du inte utveckla, vad är hisspitchen på 60 sekunder?

Niklas: Ett vanligt livförsäkringsbolag ger garanti på utfallande belopp. Det gör vi också. Det vill säga, har du försäkrat dig för en miljon så betalar man ut en miljon. Och det ligger under Finansinspektionens skydd att göra. Sedan har vi en garanti till, och det är att premien inte blir högre i takt med att du blir äldre. De flesta andra försäkringar blir dyrare ju äldre du blir. Så det är en garanti till. När du investerar premien hos oss genereras det ett överskott, och allt det överskottet betalar vi tillbaka till kunden. Det är inte garanterat. Men ända från 1700-talet är vi helt ömsesidiga. Vi ägs av våra kunder. Det finns ingen annan som tar del av oss. Så det är de här tre delarna som är unika för oss. Går man in och bara tittar på garantimomentet kan det uppfattas som att vi är dyra, men då glömmer man kanske bort de andra två beståndsdelarna. Och det är väl då kopplat till nördarna, som kanske orkar titta på alla tre.

Jan: Ja, för vi upptäckte er, jag tror det var 2010 eller någonstans. Det var ett berömt utskick från Spiltan, av Per H. Börjesson. Jag tror han skrev så här: här är en försäkring. Om du dör betalas det ut pengar. Men om du inte dör får du kanske också tillbaka en summa pengar. Och för mig var det så här: wow! Det ska vi också prata om. Men det blir lite som ett sparande åt dig på något vis. Vi kan gå igenom detaljerna lite mer.

Vem behöver en livförsäkring?

Jan: Men jag tänker faktiskt att vi ska börja ett steg innan det. Vem tycker du borde lyssna extra noga idag? Alltså, vem behöver en livförsäkring?

Niklas: Ja, vi har gjort statistiska undersökningar både här och där jag har varit tidigare. Och vi vet att ungefär en tredjedel av alla familjer, oavsett hur de ser ut, hamnar i en ekonomiskt svår situation om den ena familjeförsörjaren försvinner. Någonstans där är målgruppen. De flesta som har barn har ett skyddsbehov på något sätt. Vi vet att det du får från staten och från din tjänstepension är ett gott skydd, men det kanske inte är tillräckligt för att du ska kunna klara dig och bo kvar i bostaden. Och som tiderna är just nu är det jättemånga hus och bostadsrätter ute på Hemnet, försäljningar tar längre tid. Om du då sitter i en sorgeprocess och behöver paniksälja känns det inte bra.

Jan: Nej. Och det här är så här: vi har haft mycket diskussion på forumet om livförsäkring, och det var en anledning till att jag ville bjuda in dig. Jag har ju själv varit med om det, att min pappa dog när jag var 13 år gammal och han var 49. Då vet jag att mamma hade en tuff ekonomisk situation, visste inte om vi skulle bo kvar i huset. Det var sjukt mycket att sätta sig in i, plus den ekonomiska stressen, plus den känslomässiga biten. Så jag tänker att ibland vill man inte tänka på det här med liv.

Den statistiska risken

Jan: Men jag tänker så här, du skrev till mig, får jag fråga: vad är den statistiska risken? Då skrev du att risken att dö innan 60 års ålder som 35-åring är ungefär 2 procent. Och sen skrev du att en av 50 avlider före 60, och att det drabbar en av 25 familjer. Stämmer det ungefär?

Niklas: Ja, det stämmer ungefär.

Jan: Och då tänker jag ändå så här. Säg att vi brukar ha kanske 25 000 mellan 25 och 50, 50 000 som lyssnar på det här. Då är det ändå 1 000 familjer som kommer att drabbas av det här. Och vi har ganska många citat från följare. Till exempel Maria Gaudé, som skrev: såklart att man har en livförsäkring, min man dog mitt i livet och försäkringen räddade mig.

En av 50 avlider före 60, och det drabbar en av 25 familjer.

Den som lever på marginalen

Jan: Men jag tänker faktiskt, det var en grej till här. Vi har i forumet BroncoKid, och han skrev: vem borde ha en livförsäkring? Och så skrev han: den som lever på marginalen, där kan en livförsäkring göra stor skillnad om en trillar bort. Att prioritera försäkringspremien är av ytterst vikt för till exempel högt skuldsatta barnfamiljer, alltså om man har en hög skuld på till exempel boendet. Och han var så pass tuff att han sa: man får helt enkelt hitta besparingen någonstans. Dra in på en fika på stan, dra in på en liter bensin eller strypa någon betaltjänst. Han har också jobbat med försäkringar, och du säger ju att det här är jätteviktigt. Håller du med?

Niklas: Ja, jag håller helt med. Och beroende på vilket skydd man ska ha handlar det om att gå på bio en gång mindre kanske, det är det som står mot det andra. Sen är det det här att unga familjer ska ha en positiv syn på framtiden och på ekonomin. Man ska inte gå omkring och tänka på död. Det är ju därför man också belånar sig. Man köper huset man har drömt om, här ska vi bo, det är ju den tanken man ska ha. Och den här försäkringen är till för det absolut värsta, som inte får inträffa. Om det inträffar säkrar man familjens fortlevnad.

Ekonomiskt ansvar mot någon

Jan: Så jag har sammanfattat lite av våra diskussioner i forumet, så det var några situationer. Jag testar en massa grejer, så får du säga bu eller bä. Det var till exempel Emelie Julia på Instagram, som skrev: när man har ett ekonomiskt ansvar mot någon. Och så skriver hon: jag skaffade faktiskt en idag, jag har inte sett behovet tidigare, men jag vill inte lägga en börda på mina nära och kära om man skulle gå bort. Kan man tänka på det så här, att okej, om jag har ett ansvar för någon, att någon är beroende av mig?

Niklas: Ja, men det är per automatik om man skaffar barn. Har man barn är de beroende av en, och beroende av ens inkomst på olika sätt. Och oftast idag är man ganska jämn i inkomster, men man är sårbar, för de flesta är ju beroende av två inkomster för att få familjen att snurra.

Jan: Precis. För mig låter ju pitchen för en livförsäkring så här: om jag dör kommer Caroline stå kvar med alla utgifterna. Alla kostnader kommer vara kvar, kanske minus mina sladdar och lite mat. Men annars kommer det vara samma. Men halva inkomsten, alltså min lön, försvinner. Sen finns det som vi kommer prata om, lite omställningspension och sånt, men den är ju högst begränsad. Och då tänker jag: jag vill ju att ni ska kunna bo kvar i huset.

Har de efterlevande råd att bo kvar?

Jan: Och det var också en sån här att man vill ges möjligheten, eller ställa sig frågan: har mina efterlevande råd att bo kvar om jag skulle dö? För där tänker jag också, om jag får citera någon som skriver på Instagram: jag önskar att vi hade haft livförsäkring på bolånet. Min man dog mitt i livet i år, och det blev knökigt. Det skriver Gångsa. Och sen Sara Hofeldt, som skriver: jag har jobbat på bank i tio år och tycker det är en självklarhet. Min man har en livförsäkring, dyr som sjutton då, och han är mycket äldre. Men jag och barnen har inte en chans att bo kvar i vårt boende om han går bort. Jag tror att det kanske är en sån grej som många inte tänker på.

Caroline: När skaffade du din första livförsäkring, Jan? Kommer du ihåg?

Jan: Nej, men jag tror att det var så här 2010–2012.

Caroline: Men du var inte student då i alla fall. Och hade inga barn.

Jan: Nej.

När behöver man inte en livförsäkring?

Caroline: När behöver man inte en livförsäkring?

Niklas: Ja, det är väl någon gång när barnen börjar flytta hemifrån och man har en god ekonomisk situation. Men samtidigt kanske man behöver det även då, om man har ett bra pensionskapital och annat sparande, en hjälp i övergångsfasen. Det är inte bara lån som ska betalas, utan andra kostnader, och innan man har ställt om sitt liv kan det ta tid. En omställningspuff tror jag ganska många behöver ganska långt upp i åldrarna.

Jan: Men ska vi ta det? Hur funkar det? Eller, det här är min upplevelse av hur det funkar. Om jag dör och vi inte har den här livförsäkringen, då får man en omställningspension. Kan du säga något om den?

Niklas: Ja, det finns vissa förutsättningar, att man ska ha varit gift ett visst antal tider, och beroende på om man har barn. Men normalt sett utgår den under ett års tid. Och den är halva den pension man skulle få från Pensionsmyndigheten om man hade levt.

Jan: Vi kommer att länka till den. Men när jag kollade på SPF Seniorerna tror jag de skrev att snittet i den omställningspension som betalades ut var 8 500 kronor innan skatt. Så det är också viktigt att...

Caroline: Per månad i ett år?

Jan: Ja, i ett år. Och sen, precis som du säger, beroende på om man har barn kan det förlängas tills barnet är 12 år, och sen är det en massa sådana regler.

Barnpension och TGL

Niklas: Och sen kan det också falla ut typ barnpension om man har barn. Och då var snittet, tror jag, 3 000 kronor i månaden innan skatt. Basen är ungefär 30 procent av basen. Så det är inte supermycket pengar.

Jan: Sen tror jag också så här. Vi har pratat om det förut, att nio av tio personer i Sverige jobbar hos en arbetsgivare med kollektivavtal. Och i de flesta kollektivavtal ingår det här med TGL, tjänstegrupplivförsäkring. Så kan man utgå från att nästan alla som har ett jobb och är kollektivavtalsanslutna har det via arbetsgivaren?

Niklas: Om man har ett kollektivavtal på sin arbetsplats, så ja. Men vi har fortfarande en ganska stor grupp med småföretagare och egenföretagare, och då ska man börja prata om pension och de delarna också. Där vet vi att det är många som inte har det.

Jan: Många av våra kompisar som har företag, jag brukar säga: har du TGL? Och de bara tittar på mig som ett stort frågetecken. Vi kan ta det separat sen.

Niklas: Men den ger, beroende på ålder och en massa villkor, men man kan utgå från att innan 55 års ålder ger den ungefär 315 000 kronor. Jag tror det är sex prisbasbelopp. Och sen trappas det ner till 64 års ålder. Och så är det en viss utbetalning till barnen också. Jag tror, är barnen under 17 är det 115 000, något sånt, 1,5 prisbasbelopp.

Jan: Alltså per barn då?

Niklas: Ja, precis.

Räcker skydden till en omställning?

Jan: Så där kommer, och det här vet jag, det var ju det min mamma fick också när min pappa gick bort. Men han hade ingen annan livförsäkring. Och det kan rädda en del. Men när jag har gjort beräkningar i forumet och tittat på Excel upplever jag att målet för starten var att det ska vara ungefär ett års omställning. Och det är ungefär vad de här räcker till, knappt 8–9 månader. Sen behöver man på de här 8–9 månaderna ha ställt om livet. Och jag vet inte om folk klarar det, om man hinner det. Flytta kanske till ett mindre, billigare boende. Ställa om allt annat. Om man äger saker ihop som kostar pengar och så. Och sen beroende på vilken inkomstnivå man har haft tidigare. För den här inkomstnivån vi pratar om är ju inte för dig som tjänar lite mer. Jag menar, 8 000–10 000 extra i månaden är inte så mycket pengar om du har legat på en högre lön.

Niklas: Exakt, om man har haft utgifter i paritet med det.

Återbetalningsskydd i tjänstepensionen

Jan: Precis. Och sen har de flesta också, som jobbar och är kollektivavtalsanslutna och som företagare, ofta missar, och det här vet jag också i forumet, många protesterar ibland mot det när jag säger med en tjänstepension. Att de flesta tjänstepensioner i Sverige har ett så kallat, det heter väl återbetalningsskydd. Kan du förklara hur det funkar när man dör, om man har en tjänstepension?

Niklas: Ja, det är egentligen ett försäkringsmoment, så i princip är det kapitalet plus en procent som betalas ut. Beroende på hur mycket kapital man har i sin intjänade tjänstepension delas det upp och betalas ut månadsvis i fem år.

Jan: Är det normalt? Kan man styra det? För det hade vi en diskussion. Om jag skulle dö och har säg 100 000 i min tjänstepension, kan Caroline bestämma att det ska betalas ut på 20 år, eller blir det på 5 år?

Niklas: Det är lite olika beroende på vilket bolag det är och hur villkoren ser ut. Men det normala är att det betalas ut under 5 år.

Jan: Ja. Och det läggs ju också på omställningspensionen och barnpensionen.

Den latenta skatteskulden

Jan: Så där kan det också vara så här. Jag tror det var BroncoKid, som också verkar väldigt insatt och har jobbat med försäkring. Han skrev att det många inte tänker på är: ja, men där är en miljon i tjänstepensionen. Men då sa han: den har ju en latent skatteskuld. För den ska beskattas, medan när du får ut en vanlig livförsäkring, till exempel från er, är den ju skattefri. Medan alla de här andra beskattas med mellan 30 och 50 procent. För om du har en lön på säg 37 000, som är snittet i Sverige, och sen får barnpension, eller förlåt, omställningspension på 8 000 och tjänstepension på 5 000, ja då hamnar du ju över statlig skatt.

Jan: Men vilka var det nu vi hade här? Omställningspension från starten, 12 månader, ungefär 8 500. Barnpension, går den till föräldern eller till barnet direkt?

Niklas: Det går till föräldern och vårdnadshavaren.

Jan: Och snittet, det går aldrig att säga exakt vad man får ut, det måste man kolla i villkoren. Men snittet i Sverige är ungefär 3 000 kronor per barn innan skatt, per månad, och sen kommer tjänstepensionen ovanpå det. Och sen en TGL, den här tjänstegrupplivet, på mellan 50 000 och 300 000. Så det kan ju låta mycket.

Niklas: Ja, men det blir det inte.

Jan: Jag skulle säga: räkna med att det ger 6–12 månaders omställningsperiod.

Den stora fällan: särkullbarn

Jan: Men där är vissa men i det här, som jag tror är jätteviktiga. Ett av de stora misstagen många gör, utan att tänka på det, det är särkullbarn. Kan du säga något mer om särkullbarn och den påverkan det har?

Niklas: Ja, och det är det här med särkullbarn och sambo, skulle jag vilja lägga till. För gifta, där ärver man varandra, och om man inte har särkullbarn är det den respektive som tar över all ekonomi. Och särkullbarn är alltså barn från ett annat förhållande än den man är gift med eller bor med i dagsläget.

Jan: Ja, precis.

Niklas: Och särkullbarnet har rätt att få ut arvet efter sin mamma eller pappa direkt. Det behöver inte vänta på att pappans nya fru ska gå bort innan man får ut arvet. Det vill säga, där måste barnet få ut sina grejer direkt. Och äger då makarna allting tillsammans, är gifta och har kanske bara tillgångar i form av ett hus med bolån på, då måste den efterlevande lösa ut särkullbarnet från huset för att kunna bo kvar.

Ett räkneexempel på särkullbarn

Jan: Och det här är skitviktigt. För återigen i forumet, och vi kommer ha en länk där, har jag gjort olika scenarion. Och det där kan ju ställa till det. Säg att vi har ett hus värt 2 miljoner. Jag äger 50 procent, så jag har en förmögenhet på 1 miljon, och sen har jag två barn. Ett som vi har gemensamt och ett särkullbarn.

Niklas: Ja, men då har det barnet, utan testamente, rätt till en halv miljon. Och då ska det barnet ha den där halva miljonen direkt.

Jan: Och då är vi direkt över på att ska du då betala det, ja då räcker ju inte den där TGL:en till. De där 315 000 du får i engångsbetalning försvinner direkt. Så jag brukar se, och det här har jag hört i forumet, historier där folk har fått sälja boendet. Jag brukar nästan säga så här: har man särkullbarn, ja då är livförsäkring banne mig obligatoriskt. Håller du med?

Niklas: Särkullbarn, och jag skulle säga livförsäkring och ett testamente.

Testamentet och laglotten

Jan: Ja, säg något mer om testamente. Varför då?

Niklas: Där har du möjlighet att säga okej, ska särkullbarnet ha ut allting? För du har ju alltid ett arv, men sen har du rätt till laglott. Det vill säga, föräldern har rätt att innehålla halva arvet och testamentera det till någon annan, eller hålla inne det tills den nya respektiven har gått bort. Och testamentet kan då styra mer hur det här ser ut.

Jan: Ja, precis.

Niklas: Och där kan man också säga att det är en myt att man i Sverige kan göra någon arvslös. Det går inte. Barnet har alltid rätt till minst halva värdet av det som det skulle ha fått.

Jan: Sen blandar jag alltid ihop arvslott och laglott, så jag vågar aldrig säga vilket som är vilket.

Sambo: du ärver inte automatiskt

Jan: Bra, du sa något också, sambo. För om vi är sambos kan det också vara viktigt. Om jag har förstått det rätt, nu får du rätta mig om jag har fel, men om vi är sambos och jag dör, så ärver inte du automatiskt, utan då går det till mina föräldrar eller mitt syskon eller någon annan. Är det inte så det funkar?

Niklas: Det är så det funkar, ja. Så där är det också viktigt att till exempel, om man tecknar en livförsäkring, ändra förmånsförordnandet.

Jan: Så om jag och Caroline inte skulle vara gifta, utan vi är sambos, och jag tecknar en livförsäkring och dör, går den då till Caroline?

Niklas: Om du har skrivit i första hand ett standardförordnande, make, partner, sambo, då går det till den som du är skriven på samma adress som, som är sambo. Så det reglerar det.

Jan: Men jag tycker, sambos, det är obligatoriskt när man äger saker ihop, att man ska skriva ett samboavtal och testamente för att reglera det här. Så att man inte står här och blir delägare i en bostad tillsammans med sina före detta svärföräldrar.

Caroline: Ja, det låter traumatiskt.

Mentorn som ville få dem att gifta sig

Jan: Det här är lite roligt. Jag hade en mentor för många år sedan, och det var innan vi var gifta. Så han var så här: jag förstår, ni måste vara rika. Då var vi fattiga studenter. Jag fattade aldrig vad han sa. Jo, men så mycket pengar ni måste lägga på juristkostnader. Jag bara: vad menar du? Nej, men genom att ni inte är gifta måste ni ju ha massa samboavtal och reglera massa saker som blir gratis när ni har gift er. Det var så han försökte säga att vi borde gifta oss. Väldigt så här, försökte prata in i min värld.

Stor skillnad i inkomst

Jan: En annan situation som kom fram i forumet, att man borde ha livförsäkring, det var stor skillnad i inkomst i hushållet. Håller du med?

Niklas: Ja, men den här obalansen gör att en är mer beroende av den andra. För sannolikt har ni utgifterna ihop, men det kanske är en som bidrar i högre utsträckning. Och det kan ju också vara temporärt, under tiden man har småbarn. Någon har varit mer föräldraledig. Någon pluggar kanske.

Jan: Ja. Och där hade vi också TJ:s resa på Instagram. Hon skriver: min man dog förra året. Ingen livförsäkring. Blev ensam med våra barn. En livförsäkring hade helt klart underlättat.

Caroline: Det känns som att det är mycket kvinnor som skriver. Är det mycket vanligare att män dör?

Är det vanligare att män dör?

Niklas: Nej, det är väldigt... Jo, män dör i den här statistiken 2 procent. Så det är lite högre risk för män att dö än kvinnor. Men det är inte jättestor skillnad.

Caroline: Men är det med åldern då? Ju äldre man blir, är det större risk då, lite större risk att män dör? Eller vad är det vi pratar om nu?

Niklas: Ja, om vi skulle ha 2 procent så är det kanske 2,3 procents risk för män och 1,7 procents risk för kvinnor att dö före 60 års ålder.

Caroline: Ja, ja.

Jan: För jag upplever att många av dem som har svarat är kvinnor. Så det var mest därför jag upplevde det.

Livförsäkring som säkerhet för en skuld

Jan: Men sen var det en lite annorlunda grej som också skrevs i forumet. BroncoKid. Han skrev så här: dessutom äger jag en livförsäkring på en bekant som är skyldig mig en stor summa pengar. Om han skulle dö i sjukdom eller olycka innan han hinner betala av skulden, så slipper jag besvära hans hustru med ekonomiska krav. I stället tillfaller utfallande belopp från livförsäkringen mig som försäkringstagare. Och i stället för ränta får han betala mig en premie genom att swisha mig några hundra per månad. En förmånlig deal för honom. Det här var ju helt genialiskt. Jag har aldrig hört om det.

Niklas: Men det påminner ju lite om när du driver bolag ihop som kompanjoner. Då har du ofta en kompanjonslösning. Men jag har aldrig hört det här med privata skulder.

Jan: Ja, för mig var det också så här: briljant. Om du tänker efter. Nej, men han skriver sen i en annan kommentar också så här: jag har sålt tusentals livförsäkringar och konstruerat egna för mig och min hustru. Och jag tycker att livförsäkring först och främst är en skön huvudkudde, god nattsömn för den ekonomiskt svagare parten. Och att slippa ställas inför svåra ekonomiska frågeställningar kring arbete, bostad och fortgång för barn i en redan tuff livssituation. Det är absolut värt någon hundring i månaden när man är ung. Så vi ger tumme upp till BroncoKid. Verkligen.

Ensamstående med barn

Jan: Ett annat specialfall som kom upp i forumet. Om man är ensamstående med barn, behöver man en livförsäkring då? Vad tycker du?

Niklas: Ja, det gör jag. Jag hade faktiskt ett möte med en tjej som hade skaffat barn på egen hand. Och vi pratade om livförsäkring. Just det här att dels skydda sitt barn, sen också tänka till: hur vill jag att mitt barn ska bli omhändertaget om det händer mig något? Jag tror den gruppen, ensamstående med barn, kanske tänker extra mycket på det, för då är det verkligen en beroendeställning. Dels ha en livförsäkring som täcker upp för barnet, men kanske också ett skydd till den som man har tänkt ska bli ny vårdnadshavare. Om den personen, eller om det är ett syskon med familj, kanske behöver flytta för att bli lite större. Eller känna att jag lämnar inte över en börda, utan jag lämnar över en gåva med mitt barn till den familjen, men då får de med sig en slant så att de kan.

Jan: Men hur menar du då att man kan parera? Man kan ha livförsäkringen på sig själv, som faller ut till barnet?

Niklas: Ja, barnet blir förmånstagare. Men också att den som tar hand om barnet, låt oss säga att det är en syster, om man skulle gå bort.

Överförmyndaren

Jan: Hur ska systern då... Det är barnet som får pengarna.

Niklas: Barnet får pengarna.

Jan: Och sen, här gissar jag, så du får rätta mig. När min pappa dog fick vi de här hundratusen från TGL:en, och då hamnade de hos en överförmyndare. Så min mamma fick inte styra de pengarna, utan hon behövde skicka en ansökan till överförmyndaren, som godkände: nu får du använda de här pengarna. För överförmyndarens uppgift är ju att skydda barn som inte är 18 och se till att pengarna används i linje med vad som gagnar barnet. Är det hyfsat rätt?

Niklas: Ja, det är hyfsat rätt. Men det vi ofta gör när vi får den här frågan, så skulle jag designa det på det sättet att jag skulle skapa en livförsäkring till barnet som faller ut månadsvis fram till barnet är typ 25 år. När man tycker att då borde de ha klarat det och kunna stå på egna ben. Och så säger jag: ja, då får barnet 10 000 i månaden fram till de är 25. Sen gör jag en annan livförsäkring med kanske ett engångsbelopp, att min syster ska få, namngiven, en miljon kronor i händelse av mitt dödsfall. Så det är ett förmånstagande, det är två olika försäkringar. Och då går det helt utanför överförmyndaren och alltihop. Till syrran. Och sen kopplar man kanske testamentet, en önskan om hur man skulle vilja att det här ska se ut.

Jan: Ja, det fattar jag. Då hade jag absolut sovit gott om natten om jag hade varit i den situationen, med det upplägget.

Företagare och kompanjoner

Jan: Jag tänker att vi ska prata sen om hur man ska ta belopp och designa, så vi återkommer till det. Men jag har två situationer till här. Det ena är, du nämnde det lite innan, men företagare. Det är ändå ganska många som lyssnar som har eget företag eller ägarintressen i företag. Hur kan man tänka? Vad är problemställningen, varför är det viktigt, och hur ska man tänka?

Niklas: Om jag äger ett aktiebolag tillsammans med dig och det skulle hända mig något, då ärver min familj mina aktier. Och då blir du delägare tillsammans med min familj i bolaget. Du kanske inte alls har lust att driva bolag tillsammans med min familj. Då först ett aktieägaravtal som reglerar att du har rätten att köpa mina aktier om det skulle hända mig något. Och sen har vi livförsäkringar på varandra, så att det faller ut en livförsäkring till dig så att du har råd att lösa ut mina anhöriga från bolaget.

Jan: Och det här är jätteviktigt också med aktieägaravtalet. För annars kan de ju vägra att sälja.

Niklas: Ja.

Jan: Vi kan få ut pengarna, men de vill inte, nej men vi vill ha kvar. Och så ska jag jobba i ett företag där 50 procent går till deras familj. Så det är stökigt.

Jan: Kan man göra det här om man är fler? Om man är tre stycken?

Niklas: Ja. Det är bara det att du behöver kanske... Jag behöver en livförsäkring på dig, och jag behöver en på Caroline. Man behöver göra en triangel.

Jan: Ja, på flera olika. Är det något som företaget kan betala, eller betalar man det privat? Hur funkar det?

Niklas: Företaget betalar, och sen om man ska se till att de här pengarna kommer ut privat, så blir premien förmånsbeskattad.

Jan: Okej. Ja.

FIRE och ekonomisk frihet

Jan: Sista scenariot här, kommer också från BroncoKid. Han har tänkt till. FIRE, ekonomisk frihet. Då skrev han: likväl kan en livförsäkring vara av värde när man slutat jobba vid 55. Och FIRE-kalkylen skulle kunna ställas på sin spets när man inte längre omfattas av försäkringar via arbetsgivare, eller man aktivt har tömt tjänstepensionerna. Och det var också ett scenario jag inte hade tänkt på. Jag hänger inte riktigt med i hur man ska få ut de pengarna.

Niklas: Jo, men så här. Jag provpratar. När man är ekonomiskt fri säger man: jag checkar ut från arbetslivet, jag slutar jobba. Och vad många gör då, till exempel från 55 års ålder, är att börja ta ut tjänstepensionen. Så av de där skydden man hade om man dog, så var ju tjänstepensionen ett av dem. Men då har man ju börjat nalla på den redan, så den är mindre. Och den där TGL:en finns ju inte kvar, för jag är inte anställd längre.

Jan: Nej, precis. Så då var han så här: särskilt i en FIRE-situation blir livförsäkring viktigare för de efterlevande.

Niklas: Ja, precis.

Jan: För om jag skulle dö och vi redan har levt på min tjänstepension i fem år... Ja, jag tänkte inte så långt. Du bara, det här var jättebra. Okej, men då klarar det. Bra.

Riskerna med att inte ha en livförsäkring

Jan: Jag vet att vi har pratat om det här nu, men om vi skulle sammanfatta. Vilka är riskerna jag tar med att inte ha en livförsäkring?

Niklas: Ja, riskerna är att du lämnar dina nära och kära utan ett bra ekonomiskt skydd. Så att de inte bara behöver ta hand om sorgen, utan kanske också behöver ta hand om ett ekonomiskt problem.

Jan: Ja. Så att lämna dem med en ekonomisk kudde.

Niklas: Ja.

Jan: Precis. Och jag tänker så här. Ett, man har kanske inte råd att bo kvar. Man behöver flytta på barnen, så att mitt i allt ska de byta skola. Man behöver flytta till ett annat område, kan inte bibehålla levnadsstandarden.

Motargumentet från Beyond Net Zero

Jan: För det tänkte jag också på, det var någon som skrev så här. Beyond Net Zero skrev att han inte alls håller med. Kan inte du läsa, Karro?

Caroline: Jag kan läsa. Samhällets system och jobbens försäkringar täcker behoven väl. Vill man ge sin partner en extra miljon eller två för att man skulle dö, är det ett val man kan göra. Det är en lyx som majoriteten av svenska folket inte behöver. En relation bygger på att man vill leva tillsammans. Lite annorlunda tänk att säkra miljoner till sin partner om man skulle dö. Då har man stora utgifter när man är i livet, tänker jag, om det ska behövas en livförsäkring. Lev livet när det går, tänker jag mest. Vad tänker du, Niklas?

Niklas: Alla har ju sin syn på hur man vill göra. Det där är en syn, absolut. Men jag tror att många, de flesta, vill känna en trygghet att de nära och kära kan bo kvar, att barnen inte ska behöva byta skola. Och samhällets skydd och de här tjänstepensionerna, för det första, alla har inte tjänstepension. Samhällets skydd räcker inte så långt för alla. Så jag tror att... Vi säger ju det, att ungefär en tredjedel av alla familjer som behöver det här skyddet saknar det.

Jan: Du är så diplomatisk. Jag tänker så här, det här är någon som inte har varit med om att...

Caroline: Ja, jag vet inte, men kanske inte kan tänka sig traumat. Det skulle kunna bli... Men, men jag ska inte... Säg vad du tänker, Jan.

Forumet vässar argumenten

Jan: Nej, men jag gillar ju Beyond Net Zero. Jag tycker han bidrar mycket i forumet. Och det här är, han belyser den andra sidan, för att sätta igång diskussionen och för att vi ska vässa våra argument.

Caroline: Ja, ja, på det viset är det ju bra.

Jan: Sen vet jag också, han skriver ju själv också att han har ett bolåneskydd.

Caroline: Ja, ja.

Jan: Så kan vi inte ta ett kort sidospår kring bolåneskydd. Vad är ett bolåneskydd? För det har vissa banker.

Vad är ett bolåneskydd?

Niklas: Ja, vissa banker. Och det var fler banker som hade det förut. Det var egentligen att du la ihop en livförsäkring med ditt bolån. Så du trodde, om jag ska vara lite krass, att livförsäkringen ingick i bolånet. Men i själva verket betalar du lite extra på räntan för att täcka det. Och de flesta av de skydden som finns kvar idag har en avtrappning i takt med att du blir äldre. Så det här skyddet minskar med stigande ålder. Och det är egentligen samtidigt som den normala livförsäkringspremien går upp, så minskar man i stället försäkringsbeloppet.

Jan: Ja, precis. Och sen tänker jag också, nu blir det högst anekdotiskt, men min upplevelse är att när någon, till exempel den ena parten, har gått bort, så är det inte som vid en skilsmässa att folk träffar någon annan ganska nära inpå. Förstår du? För man kan ibland tänka så här: nej, men om jag dör får du lösa det själv sen, och träffar du någon annan så har ni två inkomster.

Caroline: Jaha, att man tänker att man löser det så?

Jan: Ja, men precis. Jag behöver inte ge en lyx till min partner...

Caroline: Nej, det är väl kanske inte direkt det man tänker, att man ska lösa situationen alls.

Jan: Nej.

Var är man i relationen?

Caroline: Så jag tror också att det handlar om var man är någonstans i sin relation. Om vi till exempel är sambos, vi har träffats, vi har inga barn tillsammans, så kanske det inte är, upplever jag, samma behov som när man har varit gift i ett antal år och har gemensamma barn. Så jag vill liksom inte heller vara så att man måste alltid ha en livförsäkring.

Jan: Men jag tänker att man borde räkna på det. Och jag tror också, när jag ställde frågan i forumet, att sju av tio inte har räknat på sitt behov.

Caroline: Nej, men vad tänker du när du säger att man borde räkna på det? Vad tänker du ska ingå i den kalkylen?

Niklas: Alltså, vilka utgifter man har och hur man själv skulle kunna täcka dem.

Hur lång omställningsperiod vill du ge?

Jan: Ja, men tänka så här: hur lång... Till exempel om vi tar oss som exempel. Jag gjorde det faktiskt först nu, det är lite pinsamt att erkänna. Men jag satte mig ner och räknade: hur lång omställningsperiod vill jag ge dig? Och då kan man säga, vi har starten någonstans sex till tolv månader. Men då kan jag säga att jag vill att du ska ha en omställningsperiod på fem år. Eller på tio år. Eller i extremfallet, jag som är nörd, jag räknar på vad det skulle kosta mig att försäkra att det inte skulle märkas ekonomiskt att jag har gått bort, för resten av livet. Alltså i kombination med alla våra tillgångar.

Niklas: Det här är nörden alltså.

Jan: Ja, precis. Men vi kommer till det, det finns också i forumet.

Hur ska man tänka kring belopp?

Jan: Hur ska man tänka kring belopp? För det är egentligen det vi är inne på nu. När det kommer någon till er och säger: okej, jag vill ha en livförsäkring, hur ska jag tänka? Maxa och ta så mycket som möjligt? Hur är rekommendationen?

Niklas: Jag tror att man, för det första, ska tänka lite längre period. Så att man inte bara tänker: okej, vad har jag för behov just nu? Utan också: hur gamla är barnen? Hur länge kommer jag ha ett behov av att ge dem ett skydd? Och vad händer sen, vilket behov har jag då? Utifrån det här med att tjänstepensionerna ökar i kapital och sparkvoten kanske går upp. Så man tänker kanske att okej, nu under en tioårsperiod finns det ett större behov av livförsäkring, då har jag en nivå på den. Och sen under en längre period har jag kanske ett längre skydd, och sen någonstans längre fram börjar kapitalet på tjänstepension och sparande gå upp, så då klarar jag mig kanske utan. Så man tänker i två, tre perioder om man är lite långsiktig.

Jan: Så kan jag säga, så tänker ingen.

Niklas: Nej.

Jan: Så det där måste vi ju liksom...

Niklas: Men jag tror att det är viktigt att man tänker lite längre, och inte bara här och nu och nästa år.

Inte bara halva bolånet

Niklas: Och så kommer vi till de här beloppen som många säger, ja men halva bolånet. Men det är ju inte bara halva kostnaden som är halva bolånet. Du har el, titta på vad det kostar att ha ett hus eller en bostadsrätt, så har du ganska många kostnader som ligger kvar på samma nivå även om du löser bort halva lånet. Så där behöver man nog titta till också. Så jag tycker det här halva bolånet är en sak, men man kanske ska tänka på: vad behöver jag för pengar för att kunna ställa om på fem eller tio år, beroende på sin försörjningsbörda.

Jan: Nej, men jag håller helt med dig. Jag märkte också det här när jag började nörda i det. Att jag har varit slarvig. Vi har varit exakt likadana. Vi hade en livförsäkring innan vi flyttade till huset. När vi flyttade till huset höjde vi den till halva bolånet. Och sen, nu ett par år efteråt, insåg jag: hur fan tänkte jag då? Och nummer ett, jag har inte alls tänkt på det här som du sa, att det är massa extra kostnader som behöver täckas.

Jämlikhetsfällan

Jan: Men sen var det ju så här, varför inte hela? Alltså, förstår du, jag menar att det blir någon sån här, att jag trillar i någon jämlikhetsfälla. Vi har halva, vi äger halva huset var, vi har halva lånet kvar, så att då ska jag minsann bara ta hand om min halva. Det är ju inte jättemycket dyrare att försäkra att hela bolånet försvinner. Förstår du hur jag tänker? Men är det en tankefälla eller inte?

Niklas: Jag tror att det är enkelheten. Halva ekonomin, halva lånet, det är någon enkel klick-i-rutan-grej. Ekonomin hos de flesta är mer komplicerad än så. Den här kostnadsnivån ligger kvar under en period. Vissa kanske har ett lågt bolån men höga kostnader i övrigt. Du kan bo i en bostadsrätt där du har gått in med en låg insats men har en hög avgift. Den ligger ju kvar på samma nivå. Så ekonomin är inte så lätt som att halva lånet och sen är du kvitt. Det har nog blivit insålt i den här bolåneskyddsmodellen, att två personer delar på tillgången och delar på lånet, och så har man en livförsäkringskoppling på det. Och så känner man: då är jag skyddad. Klart.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Ja, men det är jättespännande det du säger, att det är mer komplext, eller komplicerat.

Niklas: Ja.

Frågorna man ska ställa sig

Caroline: Så om vi skulle säga till någon, för nu tror jag att folk sitter och lyssnar och tänker, shit, det här har jag inte heller tänkt på. Om man skulle ta ett steg bak, nästan pausa avsnittet, vilka är frågorna man ska ställa sig?

Niklas: Ja, jag tror att man ska tänka: okej, vad har vi för kostnader i månaden? Vår familj kostar 30 000 i månaden att driva, och i det ligger ett antal kostnader. Några är kopplade till lånet, några till huset, några ligger på sidan om, det kan vara avgifter. Och sen titta: hur bidrar vi till det, och hur täcker vi det om en av oss försvinner?

Jan: Så kan man säga, första frågan är: är det inte kanske mer relevant att försäkra bort hela bolånet i stället för bara en del? Hur stor del av kostnaderna kommer att vara kvar? Behöver vi ersätta för att den andra ska ha en rimlig chans att bo kvar?

Lönen efter skatt fördelat över tio år

Jan: Och kan man också säga, för något jag tänkte på ett tag var så här: efter skatt drar jag in kanske, för enkelhetens skull, 25 000. Okej, då är det på ett år 300 000. Då tar jag tre miljoner, för då är det min lön efter skatt fördelat i tio år. Kan man tänka sig det också? För då bidrar jag till Caroline, då får du in, efter skatt, om du tar de här tre miljonerna så räcker de minst tio år. Investerar du dem och får lite ränta-på-ränta så räcker det längre. Vad tänker du om det?

Niklas: Jo, men enkelheten då, om Caroline får ut ett engångsbelopp, då kan du välja: okej, jag betalar av lånen med så här mycket, jag behåller en miljon som jag använder till de löpande kostnaderna. Jag kommer i alla fall inte vilja bo kvar i det här huset om det händer, utan på sikt vill jag flytta. Och då har man skapat sig en handlingsfrihet för att ställa om sitt liv.

Att skissa ut planen

Jan: Ja, och det är det jag menar. Och det är kanske det här man egentligen ska göra, skissa ut det här scenariot. Vad är det som, om jag dör eller om du dör, vad är planen? Vad är de första tre stegen i den planen?

Caroline: Det blir lite så makabert nästan.

Jan: Men också bra.

Caroline: Det är så ovant att man skulle skissa ut vad planen är om du dör. Men det måste man ju kanske.

Jan: Jag fattar att jag är supernördig, men det får man på köpet i det här. Jag gjorde det ju en kväll, satt med excellen och tänkte: ja, men om du tar de pengarna så placerar du dem så och så. Sen fick jag ut det. Fan Karro, du vet, om jag bara tecknar det här beloppet, då kommer det inte ens märkas ekonomiskt att jag har dött. Och så var jag så glad. Det roliga var att det här var typ två på natten, jag var klar, Karro skulle gå på toa, sömndrucken. Och jag bara: Karro, Karro, kom och kolla!

Caroline: Entusiasmen var lagom.

Engångsbelopp eller månadsbelopp?

Jan: Men nu har vi också pratat så här, engångsbelopp eller månadsbelopp. Hur ska man tänka?

Niklas: Tillbaka till: hur ser mottagaren ut om det händer mig något? Är mottagaren mer betjänt av att få ut en summa varje månad, eller bättre betjänt av ett större engångsbelopp? Och det kan se olika ut. Vår huvudrekommendation till barn är att man ska ha ut ett månadsbelopp, det är mycket enklare att hantera. Och sen tillbaka till hur kostnadsstrukturen ser ut. Ska man lösa av ett bolån, ja då är det bättre med ett engångsbelopp. Men har man stora löpande kostnader, då kanske ett månadsbelopp är väldigt bra, under en femårsperiod eller en längre period.

Gör det inte för komplicerat

Caroline: Men jag skulle vilja backa bandet bara två sekunder här, Jan. För jag tänkte på det här, ibland gäller det att man inte gör det för komplicerat, så att många känner att jag kan inte sätta mig in i det här med livförsäkring, så jag orkar inte. Utan de flesta är betjänta med ett engångsbelopp plus ett månadsbelopp, och sen hitta en rimlig nivå som passar sin ekonomi. För det här med att sätta sig in och börja räkna, det är ganska få som orkar, och då finns det risk att man inte gör någonting.

Niklas: Så mitt huvudbudskap är: se till att skapa ett grundskydd ovanpå de här statliga och tjänstepensionsskydden. Och sen tweaka lite på beloppen. Men ett skydd där, och teckna en försäkring, det är viktigare än att räkna in på minsta krona.

Jan: Precis.

Niklas: Viktigare att ha en försäkring, och gärna ett lite större belopp, än att inte ha en försäkring.

Det är viktigare att ha en försäkring, och gärna ett lite större belopp, än att räkna in på minsta krona.

Hur mycket försäkrar folk sig för?

Jan: Hur mycket brukar folk ha försäkrat sig för?

Niklas: En snittfamilj ligger någonstans mellan 1,5 och 4 miljoner, tror jag. Och det hänger samman med om du bor i storstad med höga bostadspriser eller någon annanstans.

Jan: Ja. Bra. Hur länge ska man ha den? För du sa också, tänk längre. Hur länge ska jag tänka att jag ska ha den här livförsäkringen? Vi kommer ju komma in på det med premier och att det kostar mer när man är äldre, för sannolikheten att dö ökar drastiskt. I andra försäkringsbolag.

Niklas: Ja, precis.

Åldersaspekten på behovet

Jan: Men nu har vi pratat utifrån den ekonomiska situationen. Är det en åldersaspekt på det? Hur skulle du resonera?

Niklas: Ja, om man går tillbaka till de här nya tjänstepensionerna. Många har ju ITP 1 nu, om du är yngre. Det vill säga, du har en premiebestämd pension. Nästan inget skydd alls i början, för kapitalet ökar i takt med att du blir äldre. Och någon gång när du börjar närma dig 50–55 börjar kapitalet hamna på några nollor bakom, så det är ansenligt kapital. Och då finns det ett efterlevandeskydd i det här återbetalningsskyddet. Så någonstans där, kanske vid 50–55, börjar den här trappa ner. Och då, ofta beroende på när man har skaffat barn, har man kanske inte så många år kvar med försörjningsbörda mot barn heller. Men de flesta har ju ett behov av livförsäkring, tror jag, till någonstans 60–65.

Jan: Och sen måste man också tänka att de här skydden du får via TGL och annat, de börjar trappas av vid 55. Bolåneskydd och annat.

Niklas: Ja, beloppen som betalas. Så då har du ändå ett behov av en individuell försäkring fram till 65, för att de andra skydden trappas av.

Jan: Ja. Och återigen, särkullbarnsproblematiken försvinner inte för att jag är 64. Så återigen, så här viktigt.

Faran med bolåneskydd och hälsoprövning

Jan: Axel E skrev också i forumet, om vi hoppar tillbaka lite kring bolåneskydd. Då skriver han: låneskydd låter inte klokt. Dels är det dyrare än att teckna en ren livförsäkring, jämför till exempel beloppet. Men dels riskerar du att bli livegen i din bank. Om du ska byta bank eller bolån, och här kommer kicken, då måste du fylla i en ny hälsoblankett. Har du en oren hälsa riskerar du att aldrig mer kunna byta bank. Jag älskar ju forumet. Det här hade jag aldrig tänkt på själv. Att det kan ske sådana här saker. Vi pratar ju så här att livförsäkring, det är bara att teckna. Men så är det ju inte.

Caroline: Vi har ju upplevt något liknande med vår katt. Vi kommer aldrig kunna byta försäkringsbolag för henne, eftersom hon har haft någon hälsogrej. Så skulle vi byta nu skulle vi få ett mycket högre premiebelopp att betala in till något annat försäkringsbolag. Det var sådant som inte jag heller tänkte på förrän någon sa det till mig.

Niklas: Där tycker jag det är en poäng. Det är tillbaka till det här som jag sa, tänk långsiktigt från början. När du är kanske 30–35 är du kanske kärnfrisk. Men det kanske du inte är. Du kan ha dragit på dig något, och när du vill komplettera dina försäkringar när du är 50 plus, då är det mycket svårare.

Assumptions is the mother of all fuck-ups

Jan: Och det här är, det var många som var så här: men jag har bolåneskydd, jag behöver inte. Men jag brukar alltid säga så här: assumptions is the mother of all fuck-ups. Och det här är typ en sån antagande som man annars inte hade tänkt på. Och sen var det också någon som skrev: vet att kloka bankrådgivare avråder från bolåneskydd vid särkullbarn. Och jag gissar, det stod inte så mycket mer, men min rimliga gissning är: ja, bolåneskydd, det betalar av bolånet, men det kan ju inte ge de pengarna till det där särkullbarnet som ska ha ut sitt arv direkt. Så kan man också säga, kan vi säga det generellt, inte alltid, men att bolåneskydd vid särkullbarn inte är en bra lösning?

Niklas: Ja, det finns en poäng där. Och det finns också, jag vet att vissa banker har gått ifrån den här bolåneskyddsdelen, att avlider en så betalar banken av lånet. I stället har man en separat livförsäkring, så att du har ett skydd kopplat, och så faller livförsäkringen ut till förmånstagare, som själv får välja om man betalar av lånet eller använder pengarna på annat sätt. På grund av att det ibland stöter på problem med särkullbarn och saker när du buntar ihop ett lån med en försäkring.

Jan: Jag kan säga att vi aldrig har haft något bolåneskydd. Jag har inte varit ett fan av det där. Och sen har jag ju varit så här, det är säkert banken som försöker lura mig här. De försöker skydda sin egen rumpa i stället för att hjälpa mig.

När gäller inte livförsäkringen?

Jan: Men jag tänker så här, när gäller livförsäkringar generellt inte? Alltså, till exempel kampsport eller extremsport. Eller jag fick ju för mig en gång att jag skulle åka till gränsen mot Somalia, mot UD:s avrådan. Och då insåg jag efteråt att det kanske inte var så smart.

Niklas: Nej. Och det är ju olika i olika villkor beroende på var du har det. Men det här med att åka in i en krigszon, till exempel, då kan det finnas undantag. Semester i Ukraina är inte så smart utifrån ett livförsäkringsperspektiv.

Jan: Nej, precis. Solsemester.

Niklas: Ja. Och likaså vissa typer av extremsporter. Eller när du har ett yrke som är extremt riskfyllt. Om du skulle vara dykare på en oljeplattform, till exempel, så kanske det finns begränsningar i villkoren. Men det är olika på olika bolag och hur villkoren ser ut. Så man kan inte säga bara... Men lite sunt förnuft. Och sen har de flesta också en klausul: begår du självmord inom kort efter att du har tecknat en försäkring, då kan det också vara ett undantag.

Jan: Okej, jag trodde att det alltid var så. Det har man sett på filmer, att självmord gäller aldrig.

Niklas: Nej, precis.

Yrke och risk

Jan: Men jag har inte ens tänkt på det med yrke. Att om man har ett riskabelt yrke, då kanske det märks på livförsäkringsvillkoren. Men om jag privatdyker, och det skulle hända mig något, då faller de flesta livförsäkringar ut. Men om jag har ett yrke som... Statistiskt måste det ju vara någon typ av dödlighet.

Niklas: Ja, då finns det en högre risk.

Jan: Men till exempel, om man jobbar... Det var någon som skrev också, om man jobbar inom försvaret. Har de egna försäkringar?

Niklas: Ja, de har egna utifrån sina kollektivavtal. Men jag kan inte alla bolagens villkor när det gäller just det.

Att bo utomlands

Jan: Sista, något jag tror är relevant för vår utlandsvistelse. Om jag är så här, nej, jag vill inte vara i Sverige mellan oktober och mars, jag är borta sex månader. Är det något jag ska tänka på där, att jag bor utomlands halva året? Hur är det hos er? Du behöver inte svara för andra.

Niklas: Hos oss är det att du ska vara skriven och ha varit bosatt i Sverige när du tecknar försäkringen. Så kommer du hit, har varit utomlandsboende och kommer direkt in till Sverige, då kan du inte teckna försäkring direkt, utan då kan du behöva göra ett läkarutlåtande eller något sånt. Men däremot, när du har tecknat försäkring och har en, då kan du åka utomlands och bo resten av ditt liv utomlands.

Jan: Okej.

Vanliga missuppfattningar

Jan: Är det någon vanlig missuppfattning kring livförsäkringar? Märker ni något misstag som folk har gjort?

Niklas: Jag tycker att de flesta vi har kontakt med är ganska pålästa och kloka i sina resonemang. De flesta som har frågor vill egentligen mer få bekräftat det de redan har en uppfattning om. Och det som kommer frågor om, det är hur ska jag säkra att mina barn får det här? Så att det inte går till fel. Men i händelse av dödsfall tar vi in utdrag från skatteregistret, så vi ser ju vem som är kopplad till försäkringen. Det enda vi brukar säga är det här med att när man skriver ett namngivet förmånstagarförordnande, att jag vill att de här pengarna ska gå ut till min sambo Lisa. Och sen visar det sig vid dödsfallet att Lisa inte är sambo längre, utan det är någon annan som är sambo. Vem är det då som ska få?

Jan: Så inga sådana här tvetydigheter.

Niklas: Tvetydigheter, bort med det. Det jobbar alla livbolag med. Får vi in något sånt ringer vi upp och säger: det här måste vi skriva om. För det är de här generella, sambo, make, partner, i andra hand barn, eller tvärtom, barn i första hand.

Okända barn

Jan: Har det hänt, typ som Stenbeck, som hade okända barn? Är det ett problem?

Niklas: Det är inte ett problem för oss. För vi ser ju vem som är registrerad som barn. Men däremot kan det säkert förekomma diskussioner.

Jan: Att det inte är okänt för er, men det är okänt för partnern.

Niklas: Ja, eller för andra barn.

Jan: Att jaha, här dök det upp ett syskon.

Niklas: Men det är inget vi får reda på eller märker. Vi konstaterar bara vem som är kopplad till den här personen.

Garantin: premien blir inte dyrare med åldern

Jan: Ja, men bra. Vi var inne på det när vi började avsnittet. Då sa du så här: en av fördelarna jag gillar med er, återigen, man måste tänka längre än näsan räcker, det är att ni inte blir dyrare när du blir äldre. Kan du förklara och säga något mer om det?

Niklas: Vi har egentligen två garantier i vår försäkring. Det ena är utfallande belopp. Du väljer en livförsäkring på en miljon, det betalar vi ut. Det är lika hos alla bolag. Sen har vi en garanti till: vi säger att premien inte blir högre i takt med att du blir äldre. Du har samma premie under hela försäkringstiden, det garanterar vi också. Och det innebär att det överskott som genereras i vår produkt, det får du avkastning på. Och allt överskott som finns kvar när du avslutar din försäkring, vilket de flesta gör, det får du ut som en slutåterbäring. Skulle det hända något på vägen skulle Caroline få det överskottet som förmånstagare.

Vad blir det över en lång tidsperiod?

Jan: För det här vet jag också, vi ska göra en specialare där vi jämför, vad blir det här över en lång tidsperiod? Spontant kan det se ut så här, man går in och googlar livförsäkring, det kostar kanske en hundralapp i månaden för mig just nu om jag är 30 år. Medan hos er är den initiala kostnaden kanske en tusenlapp. Men hur ska man tänka för att göra en korrekt jämförelse? Vi har ett specialavsnitt där vi tittar på det i Excel, men de breda penseldragen?

Niklas: Ja, de breda penseldragen. Tillbaka till det här med, tänk hur länge har jag behov av försäkring. Jag är 35 idag, alltså inte jag, jag är mycket äldre. Och jag vill ha en försäkring i 20 år, för då är mina barn utflugna. Okej, hur mycket kommer jag betala i det andra bolaget för en försäkring över hela livsperioden av försäkringen?

Jan: Precis, hur mycket kostar det i det bolaget att vara 45 år?

Niklas: Och hur mycket kostar det i Änkan att vara 45 år? Då säger vi att premien är garanterad, den blir aldrig högre. Och tecknar du dessutom en försäkring med en engångsutbetalning, så kommer vi sänka premien med återbäringen. Så den kommer gå ner mot en fjärdedel av vad du betalar initialt. Betalar du 1 000 kronor i kvartalet initialt, så kanske den kostar 250 kronor i kvartalet om tio år.

Jan: Precis, medan den på det andra bolaget kan gå från 100 kronor till 400 kronor i månaden. Och jag kan säga att många bolag, när jag gjorde research, inte ens ger priserna. Du loggar in med bank-id och får din offert på vad det kostar nu. Men du får inte ens reda på vad det kommer kosta sen.

Ettåriga avtal mot långa avtal

Niklas: Får jag bara göra en kommentar till det där? För det är också en sån försäkringsnördsdel. Vår försäkring, vi avtalar hela försäkringstiden. De andra bolagen har ettåriga avtal. Det vill säga, de har rätt att förhandla, även om du får tag på deras prislista, så har de rätt att en gång om året ändra prislistan. Har de en dålig lönsamhet eller vill prisa in sig på marknaden, så kan de höja eller sänka premien. Inte bara med din ökade risk för att dö, utan också beroende på vad de har för ekonomi bakom. Så det är ettåriga avtal, precis som en hemförsäkring eller en bilförsäkring. Och det kan påverka dig både negativt och positivt.

Jan: Och vad är skillnaden då med er? För då tecknar vi: okej, jag vill ha det här nu. Då tecknar jag det fram tills jag är 65, till exempel. Så vad är fördelen med att ha det på det sättet ni har det?

Niklas: Ja, det är förutsägbarheten i att du vet hur mycket du kommer betala.

Jan: Ja. Utifrån ett maxtak.

Niklas: Utifrån ett maxtak, ja. Vi tar inte mer än det.

Jan: Nej, precis.

Niklas: Och sen också att eftersom vi är helt ömsesidiga blir du delägare i bolaget. Det finns ingen annan som ska ta del av det överskott som genereras i försäkringen, utan det tillfaller dig, eller om det händer dig något, dina förmånstagare. Så det finns liksom inget spill, om man får säga så.

Hur fungerar återbäringsräntan?

Jan: Och här blir det också ett ganska vanligt missförstånd, som du gärna får förklara. Ofta tror man att det betalas in premier, och sen om någon dör så betalas försäkringen ut utifrån de pengar som har betalats in på premierna. Men ni har ju ganska många miljoner som ni förvaltar. Så kan du göra kopplingen, hur hänger det här med återbäringsränta ihop, hur funkar det hos er?

Niklas: Ja, kunderna betalar in premier, och har gjort det under många, många år. Och när vi sätter premien tittar vi på risken att dö, vi tittar på antagen avkastning på kapital, vi tittar på antagen kostnad att driva bolaget, vi tittar på skatt. Det blir liksom som en resultaträkning. Och med det räknar vi ut, så här stor är premien. Blir då avkastningen högre, och risken, alltså vår dödsfallsrisk i bolaget, lägre, och de här delarna går åt rätt håll, då skapar vi ett överskott. Det är bolagets riskkapital. Det riskkapitalet fördelar vi ut och allokerar. Vi har inte tilldelat det, men vi fördelar ut det så att du har en andel av riskkapitalet. Du har en andel, jag har en andel, alla vi som har försäkring. Och det är det vi kallar för försäkringskapital, som du får i ditt årsbesked. Och det överskottet får man en avkastning på.

Vad investerar Änkan i?

Jan: Och det här investerar ni i. Ni äger en fastighet i Stockholm, ni investerar i aktier, i räntor, i en ganska traditionell portfölj. Så det här tror jag är viktigt att man förstår.

Jan: Och nu ska jag, jag vet inte om du har läst det här, men det här var BroncoKid, BroncoKid var on fire. Och så skrev jag till honom privat, så det här har inte synts i forumet. Jag skrev: du, Niklas kommer hit, du verkar ju kunna livförsäkringar, vad tycker du om Änkan? Och då skriver han så här: det är givetvis omöjligt att ställa vanliga bolag, som tillhandahåller olika produkter och som löpande delar ut avkastning, mot ett bolag som specialiserar sig enbart på en riskprodukt, där utbetalning av överskottsavkastning ligger fram i tiden. Men, skriver han, men skulle ett vanligt livbolag visa de siffror som Pupillen visar, så skulle spararna stå i kö för att bli kunder.

Solvensgraden

Jan: Ta till exempel solvensgrad, som är ett mått på hur mycket tillgångarna är värda i förhållande till de framtida garanterade åtaganden bolaget har gjort. Så är det exempelvis för Skandia 213 procent, SEB 300 procent, alltså de har tre gånger mer pengar än åtaganden, AMF 228 procent. Allmänna Änke- och Pupillkassan 917 procent. Så som sagt, jämförelsen haltar, då förutsättningarna inte är likvärdiga. Men det är väldigt fina siffror.

Niklas: Tack.

Jan: Men då ska man också sätta det i relation till att, ta AMF, de har fyra miljoner kunder. Och om jag läste på er hemsida rätt, så har ni 21 700 utestående försäkringar. AMF har hundratals anställda, en jättestor organisation, och ni är några personer på kontoret. Vad tänker du är mer viktigt att veta i den här differensen mellan er och andra? Vad särskiljer det mer, vad borde man veta?

Smalt men specialiserat

Niklas: Jag tror att dels är det de här siffrorna, men det är också det här: vi har en affär, det är bara livförsäkringar. Ibland går man in och tror att det är en sparprodukt. Det är inte en sparprodukt, det är en livförsäkring, men du får tillbaka allt överskott till din produkt. De andra bolagen har en hel portfölj med olika produkter, där man kanske har någon produkt som är lite mindre lönsam och någon som är mer lönsam, och de ger och tar beroende på hur marknaden ser ut. Vi kan bara jobba med vår egen livförsäkringsaffär, och vi blir mycket, mycket smalare. Men vi blir ju också specialister på det sättet. Så det är både enkelt och svårt att göra på det sättet vi gör.

Verktyget på hemsidan

Jan: Ja. Men när jag upptäckte er, säg att det var tio år sedan, ni får kolla det sen, jag blev nyfiken på hur länge jag har varit kund. Men nu har ni på hemsidan att man kan gå in på Änke- och Pupillkassan och mata in sitt personnummer, och sen kan jag dra att jag vill testa en miljon, och så får jag två grafer. Så här kommer din premie se ut, den kommer sjunka så här, och det här är ditt preliminära eller uppskattade återbetalningsbelopp. Och det jag gillade var att när jag gjorde det, fram till nyligen, så var det jag beräknades få tillbaka typ alla premier jag har betalat in.

Att låna ut pengarna till Änkan

Jan: Och då kanske jag tänkte fel, men då var det så här för mig: ja, jag kan välja ett annat bolag och betala en lite lägre summa idag, som blir mycket högre i slutet. Men om jag inte dör är de pengarna borta. Här betalar jag in en lite högre summa, som minskar över tid, och lever jag på min 65-årsdag, ja då får jag tillbaka hela beloppet. Och då har det varit som att jag har lånat ut pengarna till er. Jag har inte fått ränta på dem, men i stället för ränta, tycker jag, så är det att om jag dör så faller det här beloppet ut. Kan man resonera så? Eller om jag skulle sälja in det så, vad säger du då?

Niklas: Jag tycker du absolut kan resonera så. Men man måste ändå tänka att det är en livförsäkring du köper. Du köper ett försäkringsskydd. Det andra är en bonus. Eftersom vi inte kan garantera det hela. Du kan inte ta ut de här pengarna när du vill, det är inte disponibelt på det sättet. Men som du säger, de flesta som avslutar sina försäkringar nu, när försäkringstiden har löpt ut, de får tillbaka premien och lite till.

Jan: Ja, till och med.

Niklas: Till och med, ja. Och ju längre tid du har varit försäkrad hos oss, desto större andel får du tillbaka.

Jan: Så det är det jag menar, det är inget spill.

Niklas: Nej. Pengarna brinner inte inne på det sättet.

Party när man fyller 65?

Jan: Och då tillbaka till det vi pratade om för länge sedan. Så det blir party när vi fyller 65 och försäkringen slutar gälla. Då får vi en summa pengar.

Niklas: Det kan vara så här måttligt roat. Absolut, Jan, men så värst mycket party tror jag inte. Tyvärr inte när man är 65.

Jan: Men jag vet inte. Vi vill bara ha en lugn kväll med en fin flaska vin.

Niklas: Jo, men det kommer ju vara ett antal tusen.

Jan: Ja, jag förstår det. Det är nästan så lite ofattbart att det kommer komma då.

Niklas: Ja, men det är det ju.

Jan: Ja, eller hur? Förlåt. Ja, men det är ju... Jag ska inte säga postkodmiljonären liksom. Men det är ju så här, jag tror många inte tänker på eller har räknat med att, här föll det ut 70 000 på någon, någon fick 150 000. Det är ju ansenliga belopp som kommer ut senare. Men återigen, viktigt att betona, det beror på hur gammal man är, hur länge man tecknar och hur det går.

Historiken och avkastningen

Jan: Men där kan man också säga, det har ju gått bra för er med förvaltningen. Jag vet till exempel att när börsen 2022 gick back med 20 procent, då gjorde ni ett plus minus noll-resultat. Och sen har ni haft en ganska hög återbäringsränta. Så pass hög att jag vet att ni har blivit intervjuade i flera medier kring det. Vill du säga något om historiken?

Niklas: Ja, när man tittar på siffrorna. Vi har haft en snittavkastning på ungefär 9,5 procent de senaste 5–6 åren. Och då har det varit nedgångar och uppgångar under den tiden. Men vi har varit branschledande i den här portföljen vi har haft. Och sen delar vi ut det. Så under hela 2023 har vi haft 16 procents återbäringsränta till våra kunder. Och det är unikt.

Jan: Det är ju fantastiskt.

Niklas: Och fortfarande har vi en kollektiv konsolidering som ligger högt.

Jan: Precis. Bra.

Investera mellanskillnaden själv?

Jan: Och jag tänker så här, nu vet jag, sen i historien kommer det vara någon som är supernördig. Som är så här: ja, men om jag tar den lägre premien på ett annat bolag och investerar mellanskillnaden mot premien på Änkan, blir inte det mer lönsamt? I stället för att låta Änkan förvalta det? Och då kan jag säga till dig, det kommer ett separat avsnitt där vi tittar på det här och gör ett antal antaganden. Och du har redan gjort det själv, eller hur?

Niklas: Det var en av frågorna jag bad Niklas förbereda.

Jan: Så Niklas har gjort en fin Excel. Men jag tänker att det kommer ta en stund att gå igenom det, och att det inte är så relevant för alla. Utan jag tycker liksom så här, här tittar man på det från ett långsiktigt perspektiv och tänker i ett, två, tre steg, i stället för att bara ta så här: Änkan erbjöd bolåneskydd på min del av bolånet. Så jag upplever att Änkan hamnar väldigt högt där.

Försäkringsperiod och premiebetalningsperiod

Jan: En sista grej jag tänkte på. När man är inne på er hemsida, Änke- och Pupillkassan, kan man välja försäkringsperiod och premiebetalningsperiod. Vill du säga något om det? Det vill säga, jag kan ha att försäkringen gäller längre än vad jag betalar premier. Är det rätt tolkat?

Niklas: Du kan betala din premie för försäkringen som ett engångsbelopp. Så du kan betala allting idag och ha ett skydd som gäller i 30 år, om du vill. Eller, som många väljer, säga: okej, jag betalar min försäkring fram till jag är 50, men jag vill ha ett skydd fram till jag är 65. Och betalar du in de här premierna, det innebär att då har du också en större andel av bolagets riskkapital och får avkastning på de här premierna på ett annat sätt. Utfallet i kalkylen kommer ge mer tillbaka till dig som kund, för du får vara med och förvalta de här pengarna tidigare.

Jan: Ja, för jag tänker så här, kanske felaktigt, men det borde också vara relevant när man blir äldre. Att jag har den så att den löper efter 65, men jag behöver inte betala premierna, för jag har kanske lägre pension, men jag har betalat in dem under min tid i arbetslivet. Kan jag tänka så?

Niklas: Dessutom har vi en villkorsdel att alla premier ska vara betalda innan man fyller 70 år. Så vill du ha en försäkring som går till 80, så måste du ha betalt försäkringen klart fram till du är 70.

Jan: Okej.

Niklas: Så det är också en sån del. Men framför allt är det här med kortare premiebetalningstid attraktivt kanske för egenföretagare och såna. Har man ett bra år i bolaget kan man höra av sig till oss och säga: okej, jag vill slutbetala min premie. Så får man en faktura, och försäkringen är klar, även fast den gäller i 20 år till.

Jan: Ja, precis. Bra.

Avrundning: är det någon fråga vi borde ha ställt?

Jan: Så här, jag tänkte att vi ska runda av, och sen kommer vi ha ett bonusavsnitt där vi tar mer läsarfrågor, olika scenarier som har skickats in. Är det någon fråga som vi borde ha ställt? Något vi inte har pratat om?

Niklas: Nej, inte som jag har i huvudet just nu.

Jan: Nej, men det var väl ett gott betyg.

Det sämsta rådet

Jan: En sista fråga som vi brukar ställa till alla inom, vi brukar ta det inom finans, men du får svara på det inom försäkring. Vilket är det sämsta rådet du har hört där ute när det gäller livförsäkringar, eller försäkringar överhuvudtaget? Du vet, när du läste det här tänkte du: åh nej, nu hade någon otur när de tänkte.

Niklas: Ja, de sämsta råden, det är det jag ibland hör, att man har fått ett råd om att man ska avsluta de här gamla, ordentliga försäkringarna. Det kan vara knutet till ett kollektivavtal, något sånt. Och sen inte teckna något nytt, och så klarar man inte av en hälsoprövning. Försäkringar, det är långsiktigt. Det är tillbaka till det. Och det här kortsiktiga för att tjäna några kronor här och nu, det är inte därför man tecknar en livförsäkring, utan det är för den långsiktiga tryggheten. Och vissa rådgivare kan ibland peta på det. Och det är väl det som jag ibland kan bli, men herregud, vad är det här för råd du har fått?

Kan man komma ur försäkringen?

Jan: Du, bara en fråga också. Säg att förutsättningarna förändras. Att jag har tecknat det, jag har ambitionen att göra det här i 25 år, men nu till exempel har jag inte råd, eller jag vill sluta. Är det något som hindrar mig? Om jag tecknar en försäkring, är jag livegen under försäkringsperioden?

Niklas: Du kan alltid sluta betala premien. Hos oss sätts försäkringen ner i fribrev. Så säg att du har betalat in motsvarande halva din försäkringstid, ja, då sänker vi försäkringsbeloppet. Var du försäkrad för en miljon, så kanske du är försäkrad för 500 000 nu. Och då ligger det kvar, så du behöver inte betala mer.

Jan: Ja, och det är viktigt att veta också, så att man inte tänker: nu ingår jag ett 30-årigt avtal och det kommer jag aldrig komma ur. Det är inte så det är.

Hälsodeklarationen

Niklas: Jag kom på en grej vi inte har pratat om. Det är det här med hälsodeklaration. Vi får ibland frågor från kunder som, ja men jag är inte fullt frisk, hur kan man tänka där? Och där är det lite olika på olika bolag. Men hos oss gör vi alltid en individuell prövning av hälsan. Så även om du har fått nej hos ett annat bolag, behöver det inte innebära att du får nej hos oss. Vissa bolag är snävare i sin syn på hälsa, antingen är du frisk eller också är du inte frisk och får försäkring, eller inte. Vi gör alltid en individuell prövning, och det kan innebära att du får en försäkring, men kanske en lite högre premie eller en kortare försäkringstid än vad du har ansökt om. Men det viktiga när man ansöker om försäkring är att man är ärlig. För annars kan en försäkring bli ogiltig.

Jan: Ja, om du har ljugit, undanhållit fakta.

Niklas: Ja, precis.

Avslutning och tips

Jan: Men jag tänker så här att vi rundar av det, för du får ju komma tillbaka här två avsnitt till. Men jag rekommenderar att man går in på enkepupillkassan.se, där kan man klicka sig fram och göra det här experimentet med beloppen. Men jag vet också att man kan ringa er på 08-106 000. Och ni har också kontor i Stockholm. Men där kan man inte bara promenera in, man får ringa eller boka tid innan, gissar jag?

Niklas: Precis. Och sen det vi också lanserar nu, det är det vi kallar för Frukostklubben. Att man kan vara delaktig i vissa utskick från oss, och att vi bjuder in till lite intressanta dragningar på kontoret. Så vill man prata mer och nörda ner sig ännu mer i försäkring, gå in på hemsidan och anmäl det där.

Jan: Ja, det var roligt. Och jag skulle faktiskt säga, det gjorde jag igår. Jag var så här: gud, någon som vill prata nördigt om försäkringar. Det här har jag anmält mig till.

Jan: Du, Niklas, ett stort tack för att du kom, och tack för det ni gör och att du delar med dig av din kunskap här om livförsäkringar.

Niklas: Tack, jätteroligt att få vara här och få ha det här roliga snacket. Om det här allvarliga ämnet, ska jag säga.

Jan: Ja, men så är det. Viktiga ämnen också. Och sen, för dig som vill, har vi ett bonusavsnitt där Niklas svarar på specifika frågor. Och sen har vi också, för dig som vill räkna, ett Excel-bonusavsnitt. Tack så mycket.