Frågor och svar om livförsäkringar

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Välkommen till bonusavsnittet
2. Introduktion och dagens upplägg
3. Amandas fråga: vilket belopp är rimligt?
4. Linjär premie och att skikta skyddet
5. Varför ha försäkring i två bolag?
6. Carolines fråga: kostnad kontra kassaflöde
7. Räkneexemplet: premien hos Änkan över tid
8. Pengar som försvinner kontra pengar du får tillbaka
9. Två skäl att teckna tidigt
10. Förbättringstips: premie per år kontra per månad
11. Kaffemannens fråga: klarar man sig utan livförsäkring?
12. Anonyms fråga: att ljuga på hälsodeklarationen
13. Martins fråga: försäkring utan spotless hälsa
14. Mikael T:s fråga: är behovet störst vid 40–50?
15. Hälsodeklarationen: friskare vid 30 än vid 50
16. Parallella spår: särkullbarn, boende och omställning
17. Segelbåten och fritidshuset i kalkylen
18. Omställningsperioden: skydd skapar handlingsfrihet
19. Husbilen i testamentet
20. Thomas fråga: gruppliv kontra privat
21. Småbelopp i andra försäkringar
22. Aftonbladet-exemplet: familjepension och omgifte
23. Johans fråga: återbetalningsskydd och livförsäkring
24. När det kan vara rätt att ta bort återbetalningsskyddet
25. Hygienfaktorer för företagare
26. Hur man når Änkan och Frukostklubben
27. Vad är spännande med försäkringar?
28. Liten kostnad nu, stor utväxling
29. Avrundning: lyssna mer i forumet

Välkommen till bonusavsnittet

Jan: Välkommen till detta bonusavsnitt på RikaTillsammans. Ja, det är reklam och samarbete med Livförsäkringsbolaget Allmänna Änke- och Pupillkassan. Och detta är ett bonusavsnitt, så vi har det ordinarie avsnittet 332. Där har vi en introduktion: varför är livförsäkring viktigt? Vem borde teckna en livförsäkring? Hur ska man tänka kring belopp? Vilka är fallgroparna? Vilka är de vanliga missuppfattningarna? När går man ofta fel med livförsäkringen?

Jan: I den här har vi brutit ut, jag tror, åtta eller nio läsarfrågor. Så här tar vi och fördjupar oss lite i de olika frågorna. Så om du inte har lyssnat på det ordinarie avsnittet 332, börja med det och kom sen tillbaka till detta. Och sen, precis som vanligt, kommer Niklas svara på frågor i forumet. Så det är lite där det händer efter avsnittet.

Jan: Avslutningsvis finns det även ett kort YouTube-klipp, inte på podden tyvärr, men i forumet, där vi gör den här jämförelsen och visar med siffror exakt hur detta funkar, hur man ser det långsiktigt och hur man räknar hem det. Så jag tänker att vi inte gör det svårare än så här. Vi släpper in Niklas, och så ses vi i forumet sen.

Introduktion och dagens upplägg

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här podden heter Caroline och Jan Bolmeson.

Jan: Varmt välkommen tillbaka, Niklas Fredriksson. Du är ju vd på Livförsäkringsbolaget Allmänna Änke- och Pupillkassan. Och detta är ett kompletterande avsnitt till ett tidigare, där vi kommer prata om lite specifika frågor kring livförsäkring från er som har skickat in. Så jag rekommenderar att om du inte har lyssnat på det första avsnittet, lyssna på det först innan du tar detta. För vi kommer referera tillbaka till det avsnittet. Men jag tänker att vi börjar här, hoppar rakt in i det. Så vi har Amanda W, och du kan läsa hennes fråga, Karro.

Amandas fråga: vilket belopp är rimligt?

Caroline: Ja. "Vilket belopp är rimligt att teckna för mig respektive min man? Vi är båda i 35-årsåldern med inkomster runt 45 000 i månaden vardera, och kommer att ha huslån på cirka 3,6 miljoner. Jag har fattat det som att det kan vara bra att täcka halva bolånet. Men finns det något mer som kan vara viktigt?"

Jan: Så om vi skulle utgå härifrån, nu vet jag inte om hon har barn eller inte, men vi säger att de har ett eller två barn. Så nu när vi har lite mer konkreta belopp. 35-årsåldern, huslån 3,6 miljoner och 45 000 i månaden. Och det hade de vardera. De är jämna i sin inkomst på det sättet.

Niklas: Och då skulle jag väl kanske titta på hur mycket deras huslån kostar och vad de har för övriga kostnader i månaden för att driva sin familj och sitt boende. Och säkerställa att, okej, med ett belopp då på sannolikt hela, eller någonstans mellan halva och hela bolånet, skulle den andra sannolikt kunna bo kvar. Och gå vidare på det sättet. Så någonstans, livförsäkring på korsvis skulle de ha. Eller de tecknar varsin, så kan man säga. Och det blir ju korsvis automatiskt.

Jan: Och vi utgår från att respektive min man, att de är gifta. Annars brukar man ju skriva sambo. Och då behöver man inte tänka på förmånsförordnandet.

Niklas: Utan då blir det automatiskt.

Linjär premie och att skikta skyddet

Jan: Och sen mellan 1,8 och 3,6 miljoner. Hur mycket kommer det skilja, skulle du säga, på 1,8 eller 3,6 miljoner i premien?

Niklas: Hos oss är premien helt linjär. Så dubblar du ditt försäkringsbelopp, då blir också premien dubbelt så hög. Och så funkar det hos de andra bolagen också. Men också kopplat till det här som vi pratade om tidigare: hur ska man tänka långsiktigt? Då kanske de här som är i 35-årsåldern, hur länge har man behov av ett skydd? Om de har, säg, små barn nu, då kanske man behöver ett bra skydd i 20 år. Men då kanske man också kan tänka sig att man har ett grundskydd som ligger på en nivå, på en miljon var korsvis.

Niklas: Sen kanske man tecknar en annan försäkring med naturlig premie, som blir dyrare i takt med tiden, som man har under en period där man kanske har ett större försörjningsbehov. Och om den ena är hemma och den andra inte är hemma, och man känner att den här miljonen inte räcker under perioden fram till att jag kanske är 45–50, så tecknar man en annan försäkring för det. Så man skiktar.

Jan: Så du säger egentligen här också att man kan vara lite otrogen?

Niklas: Ja.

Jan: Att ha det så här att, nu när du har sagt att det är okej, så ska jag erkänna att vi också har gjort det. Vi har 2,5 miljoner var hos er. Och sen har jag kompletterat på mig själv hos ett annat bolag, som jag tänkte: nej, men det här trappas ner efterhand som vi blir äldre. Så då behöver jag inte ha den premien sen, och sen får vi den där återbetalningen från er.

Varför ha försäkring i två bolag?

Caroline: Men jag tänker så här, kan vi inte slå dem i er påverkan? Jag fattar ändå inte varför man ska ha försäkring i ett annat bolag också.

Jan: Jo, men förklara du.

Niklas: Om man tittar cashflow-mässigt så fungerar vår produkt bäst om man är långsiktig. Lägg ett grundskydd med vår produkt. Och sen har du en försäkring som är med naturlig premie, som fungerar som vilken hemförsäkring eller bilförsäkring som helst. Slutar du betala, så slutar försäkringen gälla. Och då kan du ju ha den för att toppa upp skyddet under en kortare period. Och i takt med att den blir äldre, så slutar du betala på den.

Jan: Typ som en hemförsäkring, för den behöver man ju ändå ha. Men jag har ju gjort så själv. Jag har en försäkring i Änkan. Eller två försäkringar i Änkan, som ligger på längre tid, fram till jag är 70. Och sen har jag en försäkring, eftersom jag har jobbat i andra livbolag tidigare, har jag med mig en försäkring med naturlig premie som blir dyrare och dyrare. Och nu när jag börjar bli lite äldre, så börjar den här premien bli ganska hög. Samtidigt har mitt känsliga pensionskapital och sparkapital liksom ökat, vilket gör att, ja men nu är det läge att klippa den här. För nu börjar dessutom försörjningsansvaret för barnen ta slut och så vidare.

Caroline: Ja okej, då förstår jag.

Jan: Och jag tänker att detta förtydligar också det här tidigt. Om man har det kortsiktiga perspektivet, så här, nej men jag ska bara ha ett år, jag tittar bara på ett års sikt, då hamnar ni kasst i den jämförelsen. Utan det är viktigt att titta på det på lång sikt. Men om jag skulle kombinera lång sikt, så tar jag den långa försäkringen hos Änkan, och så tar jag den korta försäkringen hos ett annat bolag, så att jag inte råkar ut för de dyra premierna.

Carolines fråga: kostnad kontra kassaflöde

Jan: Okej, säg nu, Caroline. Du hade en fråga här.

Caroline: Ja. Vi sa ju att Änkan funkar bäst långsiktigt. Men om vi säger att jag tecknar en livförsäkring hos er, och sen om två år så dör jag helt plötsligt. Då får min familj kanske ändå ut beloppet som jag har tecknat för. Om vi säger en miljon.

Niklas: Absolut.

Caroline: Så då funkar det jättebra.

Niklas: Det funkar precis som vanligt.

Caroline: Så varför ska jag egentligen då vara otrogen med något annat bolag?

Niklas: För att du behöver skilja på kostnad och kassaflöde.

Caroline: Ja, jag vet inte. Okej.

Niklas: Om vi konstaterar nu det här. Amanda behöver ett försäkringsskydd på 3 miljoner kronor. Men kanske inte behöver 3 miljoner kronor i 30 år. Utan kanske 3 miljoner kronor i 20 år, tills barnen flyttar hemifrån. Då kanske man kan säga så här: okej, men efter att barnen har flyttat hemifrån, då kanske man behöver ett grundskydd på 1 miljon. Man har 1 miljon i Änkan fram till man är 65 eller 70. Och sen toppar man upp det med en försäkring med naturlig premie i något annat bolag. På 2 miljoner. Och så har man det tills den börjar bli riktigt dyr, då när man kanske börjar närma sig 45–50. Och sen släpper man den försäkringen.

Caroline: Jo, jo, men man får ju ingenting sen. Utan då bara, alltså alla premierna är bara kvar.

Niklas: Borta, precis.

Caroline: Varför kan jag inte toppa upp på annat vis?

Räkneexemplet: premien hos Änkan över tid

Niklas: Låt oss ta exemplet, så att vi hittar på här. Hur var de, 35? Vad är man 35, då är man född typ 90, någonstans. Så då säger vi att vi ska teckna på det här, tar vi halva bolånet då, som vi sa innan att det kanske inte är så bra. 18 år, 1,8 miljoner. Vi tar en försäkringstid på vad som skulle vara rimlig försäkringstid.

Jan: 35, 30 år.

Niklas: 30 år. Och premieinbetalning också 30 år.

Jan: Du får bläddra ner och uppdatera, räkna.

Niklas: Då får vi här att hennes premie för detta hos Änkan blir 6 840 kronor per år. I början. Och sen ser vi här att för varje år sen så sjunker den, för att om 20 år vara 1 710 kronor per år.

Jan: Per år, ja.

Niklas: Ja, är du med?

Jan: Om vi skulle jämföra detta nu med ett annat bolag, för någon som är 30 år och ska ta 2 miljoner, så skulle det kanske kosta 300 kronor i månaden. Eller 350 kronor.

Caroline: Ja, det är mycket, mycket mindre pengar.

Niklas: Det är mycket mindre pengar, men det är här skillnaden kommer. Okej, här då, enligt Änkans beräkning, så när den här försäkringen avslutas om 30 år, då har hon betalat in 97 500 kronor till Änkan. Och den beräknade återbäringen är 93 000.

Under de här 30 åren, givet att antagandet stämmer, då har hennes kostnad varit typ 2 000 kronor för att ha haft en livförsäkring på 1,8 miljoner i 30 år.

Pengar som försvinner kontra pengar du får tillbaka

Niklas: Så under de här 30 åren, givet att antagandet stämmer, historisk avkastning och allt det där vi brukar prata om, då har hennes kostnad varit typ 2 000 kronor för att ha haft en livförsäkring på 1,8 miljoner i 30 år. Jämför det då hos det andra bolaget, där hon har betalat 300 kronor i månaden, kanske till och med 200 kronor i månaden. Men sen har den försvunnit efter alla de här åren. Förstår du?

Caroline: Jo, hon har betalat mindre, ja.

Niklas: Absolut.

Caroline: Men ändock.

Niklas: Är det pengar som har betalats in, som är försvunna för evigt sen?

Caroline: Ja. Ja, precis. Men det är kanske så här, att för detta blir 600 kronor här i månaden, det är ju typ 600 kronor i månaden. Men vad sa du nu? 6 000, 7 000 kronor här per år.

Niklas: Per år, ja.

Caroline: Det blir ungefär, vad blir det, 3, 3, 4, ja svårt att räkna, 500 kronor i månaden.

Jan: Ja.

Caroline: Så hon betalar ju dubbelt så mycket till Änkan i månaden mot det andra.

Niklas: Och man kanske inte har råd att ta 5 miljoner, för den kostnaden per månad just nu, har man inte råd att lägga den från ett kassaflödesperspektiv.

Caroline: Nej, men det kan jag köpa. Så därför delar man upp det så här. En lägre premie, de pengarna får jag inte tillbaka, men jag har det under ett visst skydd. Och sen har jag denna långsiktigt, där jag får tillbaka pengarna. Att jag liksom nästan lånar ut.

Jan: Okej.

Caroline: När vi tittar på siffrorna, så förstår jag det. Har jag förklarat det rätt?

Niklas: Du har helt förklarat det rätt.

Två skäl att teckna tidigt

Niklas: Och då kan den här motfrågan bli: okej, men varför tar jag inte den här naturliga försäkringen med naturlig premie i det andra bolaget för hela beloppet nu, fram till den blir dyr när jag är 45 år, och sen tecknar en i Änkan därefter?

Niklas: Ja, men då har du två skäl mot det. Det ena är ju att ju yngre du är när du kommer in, desto mer kapital växer, så att du får en bättre slutåterbäring. Det är den ena delen. Den andra delen är, du vet inte om du är försäkringsbar när du är 48–50. Det är därför jag tänker tillbaka till det här att vara långsiktig och säkra upp försäkringen när du är frisk och ung.

Caroline: Så att, ja men bra.

Jan: Jag tyckte det blev tydligt. Håller du med, Karro?

Caroline: Ja, jag håller med.

Förbättringstips: premie per år kontra per månad

Jan: Och sen kan man återigen titta på detta. Gå in och räkna på siffrorna. Det som också blir klurigt här, kommer ett förbättringstips: ni ger ju premien på årsbasis. Alla andra bolag ger det på månadsbasis. Så där blir det också en sned jämförelse.

Niklas: Den har vi med i vår utvecklingsplan. Och det där är bara för att vi har, det är ju det här 6 840, det är det vi avtalar juridiskt med kunden. Men i en illustration så måste man vara lite smartare för att möta konkurrenterna, om man får säga så.

Jan: Ja, men precis. Så det är därför man behöver titta så här. Ett, man behöver titta på vad premien blir över tid och att den tydligt minskar hos Änkan. På de andra ökar den. Och sen titta, inte bara på premien men på vad jag får tillbaka. Och på alla de andra bolagen får jag tillbaka noll. Medan här får jag tillbaka en procent, en andel. Och i övrigt så är det jätteviktigt att det funkar likadant. Dör du, så faller pengarna ut.

Kaffemannens fråga: klarar man sig utan livförsäkring?

Jan: Bra. Ska vi ta Kaffemannen?

Caroline: Ja. Han skriver så här: "Om huslånet är avbetalt och barnen snart utflugna, kan man då tänka att man klarar sig bra utan livförsäkring?"

Niklas: Beroende på vad man har för, hur ser cashflow ut? Och klarar man sig med en inkomst om det stryps? Alla kostnader som finns med huset nu när det är avbetalt.

Jan: Det är det du tänker?

Niklas: Ja, för huset är ju inte bara kopplat till lån. Och det vet vi här förra vintern när elpriserna drog, det finns andra saker som kostar pengar. Så det beror helt och hållet på vad man har för kostnadsnivå, och om de här tjänstepensionerna och övrigt sparande räcker att täcka det.

Anonyms fråga: att ljuga på hälsodeklarationen

Jan: Bra. Här har vi anonym.

Caroline: Ja. "Om man ljuger på hälsodeklarationen, vad händer då?"

Niklas: Ja, risken är att du betalar för en försäkring som du inte får ut någon ersättning från. Eller efterlevande får inte ut någon ersättning. Om det visar sig att du har undanhållit viktig fakta som påverkar bedömningen, ska jag säga.

Jan: Ja. Jag tänker så här, hur ska det komma fram?

Niklas: Ja, men det gör vi. När en person avlider, så begär vi ett dödsfallsintyg från Skatteverket, så får vi in det, och sen tittar vi på hälsan, och sen tittar vi på vad som är det bakomliggande skälet till det här dödsfallet, så att säga. Och är det då ett dödsfall som, om man nu ska gå in på detaljer, om man ser att det är ett dödsfall på grund av en cancerdiagnos, och så tecknade den här kunden en försäkring för tre år sedan, då går vi tillbaka och tittar: vad skrev den här kunden? Hade den någonting? Nej, det var en helt ren hälsa. Då har vi möjlighet att hämta ut journaler och se, okej, nej men vänta, den här kunden hade ju redan fått en diagnos vid försäkringens tecknande. Och då har vi enligt rätt, enligt villkoren, att göra en ny bedömning. Om vi hade vetat vad kunden hade haft för diagnos, hur hade vi bedömt försäkringen? Hade vi normalbedömt det, då betalade vi ut det. Hade vi nekat ersättning eller försäkring?

Jan: Händer det? Har det hänt?

Niklas: Inte så länge jag vet, har det hänt på vårt bolag i alla fall. Men det händer ju på andra bolag.

Jan: Ja, absolut.

Martins fråga: försäkring utan spotless hälsa

Jan: Ska vi ta Martin också, som också är i samma härad?

Caroline: "Jag undrar, möjligheten att skaffa en försäkring finns även om man inte har spotless hälsa? Frisk och arbetsför, men prick i hälsoregistret, så att säga."

Niklas: Man betalar ju sin premie, så det brukar ju gå. Men om de gör en automatisk outsourcing av risken, brukar det vara kört. Så om man inte har en helt ren...

Jan: Ja, och det är tillbaka. Vi pratade om det tidigare.

Niklas: Men hos oss gör vi alltid en individuell bedömning. Så den här kunden, om jag får det här samtalet, så skulle jag rekommendera kunden att ansöka, fylla i hälsan på ett ärligt sätt. Vi gör bedömningen, och det kan vara en bedömning som gör att den här kunden, även fast du inte har en spotless hälsa, så behöver det inte vara en ökad risk för att dö under den angivna försäkringstiden. Ser vi det, så kanske du får en liten förhöjd premie, alternativt en förkortad försäkringstid. Men det behöver inte innebära ett absolut nej.

Caroline: Ja, men det tror jag är viktigt att veta.

Mikael T:s fråga: är behovet störst vid 40–50?

Jan: Ska vi ta Mikael T?

Caroline: Ja. "Jag säger inte att den är fel för alla, men för egen del är behovet av en livförsäkring som störst nu kring 40–50 år, som jag föreställer mig det. Om tio år är barnen förhoppningsvis hyfsat självständiga och utflugna, i kombination med lägre bolån och större sparkapital. Hur säljer Änkan in sin försäkring till mig kontra en vanlig, som är billig nu och dyrare sen?"

Jan: Men om vi ska bryta ner den frågan. Jag tycker ju spontant att det här är ett felaktigt antagande, att den ska vara viktig i 40–50-årsåldern. Jag ska nog till och med dra ner det till 30. Eller egentligen att barn, den är egentligen viktigare tidigare. För att när jag är 30, eller så här, jag har ju mer i tjänstepension när jag är 50 än när jag är 30. Så på det sättet är ju beloppen lägre ju yngre jag är. Så jag skulle inte säga att det är som viktigast vid 40 och 50, utan att det är motiverat även tidigare. Definitivt när barn kommer in i bilden, då skulle jag säga att då är det nästan obligatoriskt. Vad tänker du?

Niklas: Jag är helt enig med dig där. Man ska ju inte vänta för länge, för det är oftast där i början av sin karriär, i början av sitt familjebildande, som behovet uppstår.

Hälsodeklarationen: friskare vid 30 än vid 50

Jan: Ja, och sen jättebra, för det som jag inte hade tänkt på innan du sa det i förra avsnittet också, tänk också på den här hälsodeklarationen. Att du vill komma in på insidan av staketet, för att du är ofta också friskare när du är 30 än när du är 50. Sannolikheten att jag har dragit på mig något, eller att något har utvecklats, är väl förmodligen större när jag är 50 än när jag är 30. Kan man säga så?

Niklas: Ja, men så kan du säga, absolut. Och sen har du ju då de här försäkringarna som du får med i ditt kollektivavtal. Oftast då när du jobbar på lite större företag, så kommer du in med fullt arbetsför. Det vill säga att kan du kliva in på företaget och börja jobba första dagen, så får du en försäkring. Men så fort du slutar jobba på det företaget, eller om du skulle starta eget, eller någonting sådant, då är du ju utan försäkring. Medan om du har en privat försäkring, så kan du täcka upp mellan jobb, eller om du startar eget företag, eller kommer in och börjar jobba på ett mindre företag som inte har kollektivavtal, eller någonting sådant. Så ett grundskydd med en bra hälsa är viktigt.

Jan: Ja.

Parallella spår: särkullbarn, boende och omställning

Niklas: Och sen skulle jag väl också säga så här, återigen, har jag en partner, någon som jag känner mig ekonomiskt ansvarig mot, så förändras ju huset inte för att jag är 50 eller 60. Och det här med särkullbarn-exemplet som vi tog i förra avsnittet, det förändras ju inte heller för att jag är 40, 50 eller 60.

Jan: Så jag skulle nog säga så här, ja visst, absolut, vissa aspekter är åldersrelaterade. Men sen är det vissa parallella spår. Särkullbarn, boende, omställning, period, etcetera, som egentligen inte förändras med åldern.

Niklas: Nej, och det är ju inte heller helt ovanligt att man har, om man får säga, flera familjer under en hel livstid. Och att man skiljer sig, träffar någon ny, och med den nya partnern köper man en gemensam sommarstuga. Och vad finns det då? Då finns det barn från olika håll som har rätt till sitt arv. Man kanske vill att sin nya partner ska kunna ha kvar det här sommarhuset, även om den ena skulle gå bort. Och då måste man reglera det i ett testamente, plus kanske skydda med försäkring för att lösa ut särkullbarn.

Segelbåten och fritidshuset i kalkylen

Jan: Ja, men det är så intressant som du säger, segelbåt. Jättetrevligt.

Caroline: Nej, men för jag tänker så här.

Jan: Det ingår ju precis vid särkullbarns situation, så ingår ju även segelbåten i det där. Alltså, det är så lätt att trilla i fällan. Jag tänker bara på huset. Men jag tänkte på det nu när du sa så här, det gäller ju fritidshuset, eller om vi har en segelbåt, eller någonting annat. Att jag behöver liksom, jag vet att du skrattade åt mig förra året, men jag tycker det är värt att ställa sig frågan en eftermiddag eller en kväll, vad händer om jag dör? Och stega sig igenom den. Du, Karro, ser så skeptisk ut.

Caroline: Nej, jag ser inte alls skeptisk ut. Jag tänker mer på att man får väl kolla vad det är man betalar för egentligen. I sitt liv.

Jan: I sitt liv, ja.

Caroline: Och vad den andra sen ska ta hand om för utgifter. Jag vet inte vad du tycker om det, Niklas. För det är lätt, som Jan säger, att man tänker bara på sitt huslån. Men man har ju annat också, som kostar pengar kanske.

Omställningsperioden: skydd skapar handlingsfrihet

Niklas: Ja, och de här segelbåtarna, och då kanske man i det här läget säger, ja men okej, vad är det som är viktigt då? Är det viktigt att skydda segelbåten, husbilen och fritidshuset? Eller kan jag avvara det? Ja, det kan man avvara, men om man har de delarna och ett dödsfall inträffar väldigt hastigt, då kan det ju ta tid innan du kan sälja segelbåten och få ut det till likvida medel. Liksom hela den delen. Det är den här omställningsdelen, att kunna skapa en handlingsfrihet, för efterlevande att kunna fatta de här besluten. Vad vill jag ha kvar, vad vill jag inte ha kvar?

Jan: Men det är ju lite grann, ett skydd är ju för att skapa handlingsfriheten, och på ett par år så hinner ju de flesta ställa om.

Niklas: Exakt, det är en omställningsperiod, liksom en förändring. Man drar inte ner kostnaderna eller ställer om sin ekonomi på en månad. Det gör man inte.

Caroline: Men vet du om det finns någon sådan försäkring som kan bindas till en specifik grej? Så att det måste vara så, husbilen.

Jan: Ja, men det var ju det, bolåneskyddet var ju en sådan som var bundet till huslånet, men det tycker jag, som vi pratade om i förra avsnittet, det är en ganska kass grej.

Husbilen i testamentet

Caroline: Ja, ja, ja, men jag tänkte något annat. Tänk dig att jag skaffar en husbil som du hatar, men så vill jag ändå från andra sidan skoja med dig. Så jag ser till att du kan behålla den i alla fall. Och så i testamentet, så här bara.

Jan: Jag fick det sista garvet.

Caroline: Vi pratade om Vita arkivet, vi fyllde i det, och så bara så här: husbilen får inte säljas. Här är pengar för den. Och så nyckeln i bankfacket.

Niklas: Ja, man kan skämta om det, men det är...

Thomas fråga: gruppliv kontra privat

Jan: Ska vi ta en annan? Vi tar Thomas.

Caroline: Ja. "Hur står livförsäkringar, till exempel i facket inom ramen för gruppliv, jämfört med privata alternativ? Hur långt upp i åldern gäller i regel livförsäkringar?"

Niklas: Dessa livförsäkringar. Dessa, ja, okej. Grupplivförsäkringarna har ju oftast en avtrappning, som TGL:en har. Då har du oftast en fast premie. Den kan vara helt fast, eller också kan den vara skiktad vid fem års intervall. Och oftast är de där en ganska konkurrenskraftig premie. Du kommer in med dem som fullt arbetsför, eller bara genom att du går med i facket, eller du går med i någonting, så kommer du med i det där. Så det är väldigt lätt entré. Men då istället så efter 55 så brukar de där trappa ner. Så det brukar vara ganska svagt skydd när du kommer upp i åldern.

Småbelopp i andra försäkringar

Jan: Sen var det också så, jag tror det var Beyond Net Zero, som skrev att ganska många försäkringar innehåller småbelopp. Alltså typ hemförsäkring kan innehålla dödsfallsbelopp. Eller att det är så här typ begravning eller sådant. Kan det vara så, eller har du någon?

Niklas: Ja, men det kan vara småsummor. Men jag tycker inte vi hör det så mycket nu. Men oftast brukar ju någon säga: jag har livförsäkring via facket. Ja, och när man dubbeltrycker på det, ja, men hur mycket är det då? Och så tittar de, ja, men det faller ut 200 000. Ja, okej. Men vänta här. Du har ett hus som är värt 5 miljoner. Du har lån på 2,5 miljoner. Och hur, ja.

Jan: Ja, men det är, jag skulle säga så här, är det en generell regel kring försäkringar, så är det alltid så här: kolla på villkoren. Det är superduperviktigt.

Aftonbladet-exemplet: familjepension och omgifte

Jan: Och sen är det ju ofta missförstånd. Det var någonting i Aftonbladet, eller nu i helgen. Ja, det dök upp ett flöde. Det var en kvinna som hade en utbetalning av en familjepension, av sin tidigare man som hade avlidit. Och hon insåg att hon hade tänkt att gifta om sig, och gifte hon om sig så skulle den där försäkringen falla bort.

Niklas: Och det är ju ett villkor som fanns i de gamla familjepensionerna. De var ju skrivna under en tid när mannen försörjde kvinnan, och gifte kvinnan om sig, då var det ju någon annan man som försörjde henne. Det var ju försäkringens uppbyggnad och premiesättning och alltihopa som bygger på det. Och då var det ju lätt att missa det.

Jan: Ja, men precis. Bra.

Johans fråga: återbetalningsskydd och livförsäkring

Jan: Jag tänker också så här, en grej som vi har pratat om ibland från ett pensionsperspektiv. Det är ju att vi har pratat om det här med återbetalningsskydd. För om jag minns rätt så är det så här att återbetalningsskydd, då är det så här att okej, om jag dör, så går pengarna till dig då, Caroline. Men jag kan också ta bort återbetalningsskyddet. Och då går, om jag dör, så går mina pengar in i en pott, med massa andra som också säkrat. Men jag är ju med i den potten medan jag lever, så om någon annan dör, så får jag ju en del av deras pott. Är det någonting så här, hur man ska tänka generellt, alltså kombinationen av det här återbetalningsskydd slash livförsäkring? För det blir ändå så här, de kompletterar eller kombinerar, överlappar. Vad tänker du? Det var en fråga från Johan här.

Niklas: Ja, men återbetalningsskydd. Per default tycker jag man alltid ska ha det när man är yrkesverksam. För den här arvsvinsten som du kan få, om du tar bort det, är ganska liten när du är ung. Men den kan bli större när du blir äldre. Och det här är ju ett sådant här jätteområde som man skulle kunna ha ett enskilt avsnitt om. Det är ju att prata om den här frågan i samband med att man ska bli pensionär. För i vilken ordning ska jag ta ut de här tjänstepensionerna, beroende på om det finns skydd i dem eller inte? Ska jag ha kvar det här återbetalningsskyddet under utbetalningstiden, eller ska jag försöka få några kronor extra i arvsvinst? Det finns flera olika sådana delar i det. Så det där är en jätterelevant fråga, men kanske inte fram till man är 60. För då är den här arvsvinsten så pass liten. Och vikten är så stor.

När det kan vara rätt att ta bort återbetalningsskyddet

Jan: Ja, precis. Men däremot så är det en jätterelevant fråga för någon som är på väg att gå i pension. För där vet jag också att det var någon som skrev klokt i forumet att det ofta är ett misstag, att kvinnor ofta tar återbetalningsskyddet även efter 60, eller när de tar ut. Medan mannen ofta då redan har en säkrare ekonomisk situation. Och då är det bättre att man ofta tar bort det då, för att få kanske upp till 10 procent högre pension. Så det är inte självklart att, även om vi nu pratar om alla de här livförsäkringarna och återbetalning, att ibland så är det rätt att ta bort det i den åldern, att det kan bli ett bättre val.

Hygienfaktorer för företagare

Jan: Snyggt. Om du skulle säga så här, för vi har ändå många företagare. När det kommer en företagare, vilka är hygienfaktorerna? Och då tänker jag så här, om vi tar en IT-konsult. Jag har jobbat som IT-konsult, anställd, nu har jag sagt upp mig och jobbar i egen dåd. Jag har mitt eget aktiebolag. Och man har inte tänkt, man är helt ren, skulle jag säga. Vad skulle du rekommendera att man lägger på?

Niklas: Ja, men för det första så tycker jag man ska tänka ungefär som ett ITP-avtal, eller ett kollektivavtal. Du ska ha ett sparande på en procent av lönen. Du ska ha en ordentlig sjukförsäkring. Du ska ha en sjukvårdsförsäkring. För som egenföretagare är det viktigt att du får vård snabbt. Och sen behöver du ett livskydd. Och är du företagare så kan du ju välja om du tar livskyddet med bolagets pengar och betalar för det där, eller om du betalar för det privat. Men en företagare har ju möjlighet att ta ett bra livskydd med avdragsrätt och göra det som en tjänstepensionslösning. Då blir utfallande belopp till efterlevande skattepliktigt, men du kan ta den som en tjänstepensionslösning.

Jan: Och kan man göra det hos er?

Niklas: Det kan man göra hos oss.

Jan: Nu tycker jag att vi har pratat i två timmar och så har jag missat detta. Men det är ju skatt på det, så man undrar ifall man sparar pengar på det.

Niklas: Ja, och det beror ju på hur efterlevandes ekonomiska situation ser ut, om man hamnar på full marginalskatt där eller inte. Så det är lite den delen. Men att skapa en grundplan och teckna en bra livförsäkring är ju en möjlighet för en företagare att göra det antingen där eller privat.

Jan: Ja.

Niklas: Och sen teckna TGL:en.

Jan: Ja.

Niklas: Och den är typ 200 kronor per år. Eller något sådant.

Jan: Superbra. Snyggt.

Hur man når Änkan och Frukostklubben

Jan: Jag tänker att det var de frågorna som vi hade fått in. Har man fler frågor, eller om man vill titta, så går man in på ankepupillkassan.se. Man kan ringa er på 0806 000. Jag har lärt mig ett telefonnummer, för det var så enkelt. Och sen är det då också på hemsidan man kan göra den här, trycka, alltså så här för att se vad premien är och sen jämföra det.

Jan: Och sen tänker jag också avslutningsvis, ni har ju lanserat något som heter Frukostklubben. Så man kan anmäla sig med sin e-postadress, och så kan man bli inbjuden till nördiga frukostträffar och få lite information från er.

Niklas: Och då får man också, med en mindre regelbundenhet skickar vi ut lite utskick till kunden med lite information. De som vill följa oss på olika sätt kan göra det på det sättet. Och sen har du två kollegor som man kan ringa och ställa frågor och säga: hur funkar det, hur ska jag tänka, etcetera. Och sen funkar ju forumet naturligtvis också.

Vad är spännande med försäkringar?

Jan: Men får jag lov att ställa en fråga till dig? Jag skulle ju sluta här med 20. Men jag blir så nyfiken, Niklas, du har ju jobbat mycket med försäkringar genom åren. Typ sen 95. Men vad är det som är spännande med försäkringar?

Niklas: Ja, men det har så många olika beståndsdelar i sig. Utifrån mitt perspektiv, för det första är jag jurist från början. Så du har den här juridiska delen. Sen är det ett affärsperspektiv i att driva bolag med det. Men sen det som jag tycker, det jag brinner mest för, det är ju den här kunddialogen. För jag tycker, alltså livförsäkringar, pensioner, tjänstepensioner, det är så viktigt. Och det är många som tycker det är så svårt, och därigenom bara backar undan från det. Och hur kan man då göra det lite lättare, göra det lite förståeligt? Sådana här samtal är jätteroliga därför, för att bryta ner det här och säga att det inte är svårt, och göra det lite mer tillgängligt.

Jag tycker det är lite grann vår branschs fel att vi har krånglat in oss i olika villkor. Vi gömmer oss bakom olika saker, istället för att ta fram det här otroligt viktiga som gör att vi skapar ett grundskydd för de flesta.

Liten kostnad nu, stor utväxling

Jan: Ja, och en skillnad som kan vara som natt och dag. Så jag är ju alltid så här, ibland känner jag mig så entusiastisk och kommer ut i forumet eller i sociala medier och bara: titta, detta är så bra! Och sen är det folk som bara: nää. Och för mig är det så här, livförsäkring är en sådan här klockren grej. Det är så här, liten kostnad nu, som kan ge jättestor utväxling. Och sen med er, så är det så här, jag förlorar ju ingenting. Eftersom jag har en lång sådan här period, ja då får jag till och med möjligheten att få tillbaka alla pengar. Så jag tänker, ja, detta är ju en no brainer, men uppenbarligen...

Niklas: Det är bra, Jan-å.

Caroline: Nej, men det är alltid spännande att höra det personliga intresset. När man har jobbat mycket med en sak under sitt arbete.

Niklas: Ja, jag tycker liksom det här, kan man bara hjälpa en familj på det här sättet, så har man ju gjort nytta. Det är ju bara att bryta ner det på den nivån.

Jan: Ja, precis.

Avrundning: lyssna mer i forumet

Jan: Så du som vill lyssna mer på Niklas, om du inte har lyssnat på det förra avsnittet som var det hela, så gå tillbaka och lyssna när vi pratar mer så här, vem ska ha en livförsäkring i olika situationer, särkullbarn, alltså vi tar det mer generellt. Och sen, vill du ha ännu mer, så i forumet har vi den här tråden där vi verkligen dyker ner i siffrorna, jämför, i olika livbolag, vi till och med gör jämförelsen. Okej, om jag skulle ta den här naturliga premien som ökar med åldern och investera mellanskillnaden, hur kommer detta slå? Så det är som ett sista bonusavsnitt.

Niklas: Grymt!

Jan: Tack så mycket.

Niklas: Tack!