Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Hur rik är svensken?
2. Tack till Patreon-communityn
3. Du tillhör världens rikaste
4. Ett rikt land med en illikvid befolkning
5. Tio år för en buffert på fyra månadslöner
6. Sju av tio fondsparar i Sverige
7. Hur förmögenheten fördelas i världen
8. Jämlika inkomster, ojämlik förmögenhet
9. Den globala förmögenhetspyramiden
10. Perspektiv på förmögenhet: Bill Gates och Oprah
11. Problemet med svensk förmögenhetsstatistik
12. Snitt, median och de stora svansarna
13. Hushållens tillgångar: bara 38 procent är likvida
14. Fonder fyra gånger vanligare än aktier
15. Kapitalförsäkringar och direktägt fondsparande
16. Fondsparande per åldersgrupp
17. Är det här mycket eller lite pengar?
18. Referensramen avgör allt
19. Att se om sin livsenergi
20. Medvetenhet i konsumtionen
21. Direktägande av aktier per ålder
22. Aktieägandet handlar om generationer och arv
23. Sparande hänger ihop med inkomst
24. ISK-statistik: 3,6 miljoner svenskar
25. Få har miljonbelopp på sina ISK
26. Varför många inte skaffar ISK
27. Rikedom på sig och två perspektiv på ISK
28. Majoriteten har under 50 000 kronor
29. Lysas data: första gången i Sverige
30. Slutsatser om Avanza, Nordnet och Lysa
31. Median: dela snittet med tio
32. Varför medianen säger mer
33. Nedslag i snittförmögenheten per ålder
34. En fin graf med kul siffror
35. Hur representativa är Avanza och Nordnet?
36. 8 000 miljarder i svenska fonder
37. Halva ISK-kapitalet i aktiefonder
38. Bara 22 procent i indexfonder
39. Alla vet inte om indexfonder
40. Inkomstpensionen: den största tillgången
41. Pensionen är ganska jämlik
42. Spargapet mellan män och kvinnor
43. Se till att du har ett rättvist sparande
44. Tjejer ska spara mer
45. Avanzas milstolpar
46. Man tror alltid att andra är rikare
47. Communityns förmögenhet
48. Gravmonument och "jag vann"
49. Fondägande över livscykeln
50. Communityns siffror jämfört med Sverige
51. Pengar på bankkontot
52. En halv miljon på bankkontot?
53. Vi vet inte mer än siffrorna
54. Rådata i forumet
55. Internationella siffror om Sverige
56. Citat från UBS och Credit Suisse
57. Har Sverige lyckats eller misslyckats?
58. Fastighetspriser i Sverige
59. Belåningsgrad och skuldkvot
60. Vad sticker ut?
61. Vi vann livets lotteri
62. Tack och avslutning

Hur rik är svensken?

Jan: Välkommen till RikaTillsammans och dagens avsnitt, som handlar om hur rik svensken egentligen är. Vad har snittsvensken och snittmedlemmen i RikaTillsammans på sitt ISK-konto eller på bankkontona? Vad har man i skulder och liknande? Det här är den sista och avslutande delen i vår serie som började med "Vad tjänar svensken i månaden?". Nummer två handlade om vad svensken månadssparar, alltså sparkvoten. Och idag då: hur rik är svensken?

Jan: Jag tycker det här är lite roligt, för det är siffror som normalt inte finns sammanställda. Det kommer siffror från SEB, från Avanza, från Nordnet, från Lysa och andra ställen. Så det kan man använda för att framför allt inspireras och se var man själv är någonstans i det ekonomiska landskapet. Och precis som vanligt hoppas jag att du gör oss sällskap i diskussionerna, skriver en kommentar, gillar eller delar. Jag tycker att eftersnacket är mycket av det roliga också. Men vi gör det inte svårare än så. Här kommer Caroline.

Caroline: Varmt välkommen till RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här podden heter Caroline och Jan Bolmeson.

Tack till Patreon-communityn

Caroline: Då är det dags för den sista och tredje delen i vår serie: vad tjänar svensken, vad månadssparar svensken och hur rik är svensken?

Jan: De här avsnitten har bara varit möjliga tack vare vår fantastiska Patreon-community, våra fans, men också arbetsgivare som betalar vår lön och gör det möjligt för mig att få lägga de här 40 timmarna research som gått till de tre avsnitten. Det är därför som det förra avsnittet, hur mycket man månadssparar i snitt och median, vad vi lägger för andel av våra utgifter, vad spargapet mellan män och kvinnor är, det avsnittet är Patreon-exklusivt.

Jan: Är du inte med i vår Patreon-community finns det en länk i beskrivningen, och då får du tillgång till det. Jag tror faktiskt att det är över 50 opublicerade avsnitt som inte finns i det offentliga flödet. Så ett fantastiskt stort tack till dig som stödjer oss och gör det här möjligt. Och jag hoppas att du som inte är med än vill bli det, för att få just extra material och inbjudningar till event som vi kommer ha nu i Stockholm och Malmö. Jag försöker ju övertala dig att vi ska lägga våra bloopers där.

Caroline: Ja just det, ja men precis.

Jan: Och dessutom får man det reklamfritt. Så jag tänker att vi inte behöver säga så mycket mer. Det finns på patreon.com/rikatillsammans.

Du tillhör världens rikaste

Jan: Innan vi kör igång behöver man veta en sak. Du som lyssnar på det här tillhör förmodligen den rikaste delen av den svenska befolkningen, och förmodligen den rikaste delen av världens befolkning. Så jag tänker att vi ska börja med att orientera oss i det ekonomiska landskapet.

Jan: Medianen för likvida tillgångar i Sverige 2012, för det finns jättedåligt med siffror, så jag kommer hoppa mellan 2020-siffror, 2012-siffror och 2024-siffror. Det är lite beroende på vilken datakälla man hittar. Nu kommer mycket från Finansinspektionen, från deras rapport 2021 som heter "Svenska hushålls likvida tillgångar" nummer 28. Och de konstaterar att 45 procent av den svenska befolkningen har mindre än 100 000 kronor i likvida tillgångar.

Jan: Och definitionerna skiljer sig lite tyvärr. Men här tolkar jag det som bankkonto, fonder, aktier och räntefonder. Alltså sådana pengar man lätt kommer åt.

Caroline: Ja, sådant du kan sälja och inom två dagar kunna använda. Inte huset, inte pensionen och så vidare.

Jan: 30 procent av den svenska befolkningen har mindre än fyra månadsinkomster sparat. Du vet, ibland brukar man skratta åt Anne Wibble, som sa att man ska ha tolv månaders…

Caroline: Hon var väl finansminister?

Jan: Ja. Och hon menade inte heller tolv månaders buffert, utan jag upplever att det har missförståtts. Hon menade tolv månaders finansiella tillgångar.

Ett rikt land med en illikvid befolkning

Jan: Tittar man på hushållens totala tillgångar är det mindre än hälften som är finansiella, likvida tillgångar. Majoriteten av ett hushålls tillgångar är låsta. Ofta i boendet, en del i bil och naturligtvis i pensioner. Så jag brukar ibland säga att Sverige är ett rikt land, men med en ganska fattig eller illikvid befolkning. Vi har inte så mycket utrymme för omställning, eller frihetskapital som vi ibland brukar säga. Det hänger ihop med det vi pratat om i de tidigare två avsnitten. Det är bara halva Sveriges befolkning som tycker att det är lätt att få ihop sin ekonomi. De flesta kämpar jättemycket.

Caroline: Det här med att Sverige har en fattig befolkning, är det någonting du har sett någon annanstans att man beskriver oss som?

Jan: Ja, det kommer i slutet. Det kommer ett utlåtande.

Caroline: Jag tycker att jag har sett det någonstans för länge sedan, att vi är en fattig befolkning men ett rikt land. Och så får man typ inte ihop det i huvudet.

Jan: Ja, men det är för att vi har majoriteten av våra pengar i våra bostäder och våra pensioner. Lite som vi sa i det Patreon-exklusiva avsnittet. Tittar man på oss som land har vi en sparkvot på befolkningsnivå på 15 procent.

Caroline: Ja, det låter ju superbra.

Jan: Plockar man bort pensionerna är vi nere på typ 6,9 procent, från de där 15–16 procenten. Plockar man bort amortering och tvångssparande, då är vi nere på hur mycket man faktiskt sätter av till exempel fonder och aktier. Då var medianen och snittet typ 2 000 kronor i snitt och 1 100 kronor i median.

Tio år för en buffert på fyra månadslöner

Jan: Det säger ju sig självt. Om snittlönen i Sverige är 39 000 och man efter skatt får ut typ 29 000–30 000, och du klarar att spara en tusenlapp, och väldigt många klarar inte ens att spara en tusenlapp. Det krävs 39 månaders sparande för att komma upp i en månadslön. Och då behöver du fyra månader. Alltså 160 månader. Det är tio år för att komma upp i en buffert på fyra månadsinkomster.

Caroline: Ja, det är sjukt alltså.

Jan: Och sätter man det i relation till världens befolkning är det ändå, återigen, ett rikt land och en rik befolkning. För 53 procent, alltså halva jordens befolkning, har under 10 000 dollar i totala tillgångar. Då räknar vi in pension och boende och så vidare. Mediansiffran för Sveriges befolkning var 237 000 dollar, eller något sådant. Så vi har 23 gånger mer än vad halva jordens befolkning har.

Jan: Och 90 procent av jordens befolkning har under 100 000 dollar i totala tillgångar. Återigen, pension, boende, rubbet. Så hela Sveriges befolkning ryms i topp 10 procent i ett globalt perspektiv. Lite reality check här. De här siffrorna kommer från Credit Suisse, som nu också ägs av UBS. De släpper en sådan här Global Wealth Report.

Sju av tio fondsparar i Sverige

Jan: Sju av tio fondsparar i Sverige privat, eller har någon gång köpt en fond. Vilket är fantastiskt utifrån ett europeiskt och globalt perspektiv. Vi har gjort mycket bra i Sverige, allemansfonderna på 80- och 90-talen, där du fick skattebefrielse om du investerade. Många länder utomlands, framför allt i EU, tittar på Sverige, att vi har ett stort deltagande på kapitalmarknaden. Och framför allt gillar vi hög risk av någon konstig anledning. Tyskar gillar inte alls den exponeringen. Har de en exponering på kapitalmarknaden investerar de ofta i räntefonder snarare än aktiefonder. Så det är lite intressant.

Jan: 70 procent av den svenska befolkningen har någon gång fondsparat i fonder. 80 procent fondsparar om man inkluderar tjänstepension. Och tio av tio, alltså 100 procent av den svenska befolkningen, äger fonder om vi tar med premiepensionen. För 2,5 procent av ens lön går till premiepensionen.

Ska vi klappa oss själva som land på axeln, så är det att vi har ett fantastiskt deltagande i kapitalmarknaden.

Jan: Och dessutom är ju standardalternativet AP7 SÅFA ett fett fantastiskt alternativ som har gjort gott. Någon borde fått en fredagskaka i riksdagen som bestämde de här grejerna, tänker jag.

Hur förmögenheten fördelas i världen

Jan: Sen finns det en rapport som heter World Inequality Report 2022, där man tittar just på fördelningen av förmögenheten. Där är det så att 10 procent av befolkningen på jorden äger 75 procent av den totala förmögenheten. Det inkluderar oss, alltså inte oss och oss, utan oss, Sverige som land. Och den rikaste procenten äger 40 procent av den totala förmögenheten.

Jan: Och det är en stor sannolikhet att du som sitter och lyssnar på det här och följer oss tillhör den där topp 1, 2, 3, 4, 5 procenten. Vilket är ganska intressant, för det kanske inte är så man ofta tänker på sig själv. Man tänker att den där rikaste procenten är någon annan jävel. Det är inte jag. Men lite reality check: du tillhör sannolikt de rikaste. Du tillhör garanterat topp 10 procent i världen. Du tillhör högst sannolikt även topp 1, 2, 3 procent.

Caroline: Vilka är de länder som är rikast i världen egentligen? Vet du det?

Jan: Typ Luxemburg, Monaco, Schweiz. Sverige tror jag är på typ 30:e plats. USA är lite speciellt, för man mäter ofta BNP eller förmögenhet per person. Luxemburg är högst, men USA har en extrem snedfördelning. Och Sverige har också en jättehög snedfördelning. Jag vet inte om jag har med de siffrorna, men Sverige har en större snedfördelning.

Jämlika inkomster, ojämlik förmögenhet

Jan: Vi är så stolta över att vi är ett så jämlikt land. Och det är vi på inkomsterna. Men eftersom inkomsterna är så jämna blir det också så att de som har kapital, de klarar att ta sig ur det här jämna. De blir oproportionerligt mycket rikare än resten av befolkningen.

Caroline: I Sverige menar du?

Jan: I Sverige, ja. Vi har en kommentar från UBS som säger att de skandinaviska länderna har en hög income equality. Men vi har en jättehög wealth inequality. Förmögenheten ligger hos den rikaste delen av befolkningen.

Jan: Och som vi har sagt i alla tidigare avsnitt: de flesta är inte dåliga på pengar, utan de flesta tjänar bara för lite. Men för att hamna i den där rika delen måste du ha ett jättestort överskott i din ekonomi. Och det är jättesvårt att få ett stort överskott i Sverige. Så det enda sättet du kan bygga förmögenhet på i Sverige är typ genom företagande, där du kan få den där stora utväxlingen. Det är jättesvårt att göra det genom en vanlig lön. I USA kan du bli rik på en vanlig lön, eftersom skillnaderna är så stora. Du kan tjäna miljoner i USA på lön. Men det där skulle vi nästan kunna göra ett eget avsnitt på, och det är inte det jag har fokuserat på här.

Den globala förmögenhetspyramiden

Jan: Det finns en Global Wealth Pyramid där man kan se det här i antal vuxna individer per förmögenhetsgrupp. Då ser vi att 52 procent ligger under 10 000 dollar i total förmögenhet. Det är 2,8 miljarder människor. 1,8 miljarder människor ligger mellan 10 000 och 100 000 dollar. Så under 100 000 dollar, alltså under 1 miljon kronor, hittar du 86 procent av jordens befolkning, eller 4,6 miljarder vuxna.

Caroline: Ja.

Jan: Och hamnar du på över 1 miljon dollar, då tillhör du världens rikaste procent. Har du en total förmögenhet, inklusive pension och bostäder, på 10 miljoner kronor, då tillhör du världens rikaste procent.

Caroline: Ja. Det låter vettigt att det är så mycket pengar som ska till ändå.

Jan: Ja, precis. Och den rikaste procenten har 45 procent av pengarna. Och de fattigaste 50 procenten har 1 procent av pengarna.

Caroline: Det kan man ha åsikter om.

Jan: Jo, det kan man absolut. Men det gäller att inte bara ha åsikten, tycker jag. Utan också nyfikenheten på varför det är så. Jag hade skämts om jag bara gått och sagt att jag tycker att det är så orättvist. Då får man ju kolla: varför blir det så? Vad är det som gör att rika blir rikare? Det är massvis med olika anledningar.

Caroline: Ja, så är det.

Jan: Det kan man säga är forskningsämnen. Det kan man ha åsikter om. Men återigen, lite reality check. Siffrorna här är från Credit Suisse Global Wealth Report 2023, om man vill titta.

Perspektiv på förmögenhet: Bill Gates och Oprah

Jan: Sen lite om perspektiv på när man pratar om förmögenhet. Du kan läsa mitt citat här.

Caroline: "Om Bill Gates vaknade med Oprah Winfreys förmögenhet på 30 miljarder kronor, vore det en ekonomisk katastrof." Och så står det under: Bill Gates har 137 miljarder dollar. Och Oprah Winfrey har tre miljarder dollar. Ja, så det fattar man ju. Det hade varit en förlust på över 90 procent av pengarna.

Jan: Jo, men alltså helt ärligt. Han har ändå en diskbänk att torka av, vilket han hävdar att han gör varenda kväll.

Caroline: Ja, exakt.

Jan: Men jag menar, vi behöver också hela tiden hålla perspektivet.

Caroline: Jag vet inte vad jag ska göra med det här citatet. Det känns så helt… Vad tänkte du när du satte in det? Alltså 137 miljarder dollar mot tre miljarder dollar.

Jan: Ja, så att Oprah Winfrey är fattig om hon jämför sig med Bill Gates.

Caroline: Jo, absolut. Men minns du att vi pratade om någon vd för något asiatiskt bolag som till och med hade begått olagligheter?

Jan: Det var inget asiatiskt bolag, det var Goldman Sachs.

Caroline: Jag kommer inte ihåg det, men i alla fall för att han hade känt sig fattig förmodligen gentemot dem han hängde med.

Jan: Ja, precis. Han var ju bara vd och tjänade 100 miljoner dollar om året, och han hängde med sådana som tjänade miljarder dollar. Så han var alltid fattigast. Han gjorde till och med så och försökte skaffa sig mer pengar och hamnade i fängelse.

Caroline: Ja, jag vet inte om han hamnade i fängelse.

Jan: Ja, men gjorde han inte det?

Caroline: Ja, vi vet inte.

Jan: Men skitsamma. Poängen jag tog var att återigen kasta ljus på det här med jämförelser. Att vara försiktig med jämförelser. Använd jämförelser så att de bidrar på ett positivt sätt.

Caroline: Jag tänkte att det här är en bisarr jämförelse. Så det blir lite error i hjärnan.

Jan: Ja.

Caroline: Bra, då vet vi intentionen. Okej, precis. Jan får ej godkänt. Jo, men du får godkänt på det. Absolut.

Problemet med svensk förmögenhetsstatistik

Jan: Så om vi tittar på svenska förhållanden. För jag tror ändå att det är det folk egentligen vill komma till. Problemet i Sverige är att 2007 avskaffade vi förmögenhetsskatten, och då försvann all statistik. All statistik kring förmögenhet är ett hopplock från olika källor, olika uppskattningar och olika statistiska metoder, vilket till och med regeringen och Statistiska centralbyrån har tröttnat på.

Jan: Så de gjorde en SOU-undersökning, 2022:51, där man föreslår en ny lag för förmögenhetsstatistik, för att kunna säga: okej, hur rika är svenskarna? Hur slår till exempel en förändring av ISK-skatten? Hur ser det ut på riktigt? Statistiska centralbyrån kommer att få i uppdrag att sammanställa förmögenhetsstatistik. Sen är det vissa som är emot det här, för då är ju nästa steg, säger man, en förmögenhetsskatt. Det kommer sticka i ögat. Titta, nu har vi siffrorna, vi kan beskatta det. Så det har varit mycket debatt.

Jan: Men min poäng är att jag inte har någon åsikt i frågan. För mig handlar det om att det inte finns någon data som är representativ för hela befolkningen, utan all data här är approximationer från olika källor. Och sen har vi återigen samma problem som i alla de andra avsnitten: att skilja på snitt och median.

Snitt, median och de stora svansarna

Jan: Pengar är ett område där vi har så kallade stora svansar. Om förmögenheten i en bar är 1 000 kronor per person, och sen kommer det in en person som har 100 000, då dubblar han snittet för alla personerna på baren. Plötsligt är snittförmögenheten inte 1 000 utan 2 000. Medan medianen är mer rättvis, för den tar det mittersta värdet. Kommer den här rika personen in förändras inte medianen överhuvudtaget.

Caroline: Nej. Men när du pratar om de där svansarna, för man tänker att alla inkomster ligger i en graf.

Jan: Ja, det är en distribution, men det finns extremvärden.

Caroline: Annars kan det låta konstigt.

Jan: Ja, men precis. Helt rätt, det handlar om en distribution, och du har extremvärden, och extremvärdena påverkar. Nassim Taleb pratar mycket om det här, Mediokristan och Extremistan. Och pengar är någonting som tillhör Extremistan. Det kan skilja jättemycket mellan personer. Medan till exempel snitthöjd, hur långa vi är, det skiljer inte jättemycket mellan den som är längst och den som är kortast. Allt är inom en halv meter.

Hushållens tillgångar: bara 38 procent är likvida

Jan: Om vi tittar på Finansinspektionen och professor Roine Westmans rapport från 2021, så har man delat upp hushållens tillgångar efter bankkonto, fondandelar, noterade aktier, räntebärande värdepapper, pensionsrätter, onoterade aktier och privat försäkringssparande. Alltså typ kapitalförsäkring. Och då konstaterar man att den största tillgången som hushållen har är pensionsrätterna.

Jan: Av de här finansiella tillgångarna är bara 38 procent likvida. Det vill säga, om vi summerar bankkonto 18 procent, fondandelar 11 procent, noterade aktier 8 procent och räntebärande papper, då är vi uppe på typ 38 procent. Och majoriteten är pensionsrätter, onoterade aktier, ofta egna bolag, och kapitalförsäkringar och privat försäkringssparande, som är bundet.

Jan: Så mindre än hälften av de finansiella tillgångarna är likvida, och nu har vi inte räknat med bostad eller bil eller någonting annat. Vi har tagit en mindre del av helheten, och även den mindre delen av den mindre delen är likvida tillgångar.

Fonder fyra gånger vanligare än aktier

Jan: Tittar vi på det här 2024 har det inte förändrats supermycket. Tittar vi på Fondbolagens förening konstaterar man att fonder är ungefär fyra gånger vanligare än enskilda aktier. Och jämfört med bankkonto har vi ungefär dubbelt så mycket pengar i fonder som vi har på bankkontot. Det är väl den vanligaste fördelningen. Man kan säga så här: om vi har 100 kronor på bankkontot, så har snittsvensken 200 kronor i fonder utöver det, och sen 50 kronor i noterade aktier.

Jan: Tittar vi på fördelningen av månadslöner på banken, återigen för hela befolkningen, så har man tittat på hur många månader hushållen kan ersätta sin disponibla inkomst med endast likvida tillgångar. Om man blir arbetslös, inte får någon a-kassa, ingen ersättning, hur mycket kan man använda av de här finansiella, likvida tillgångarna? Alltså bankkonto, fonder, aktier, räntebärande. Och då är det så att majoriteten har under tolv månadslöner, såklart. De flesta ligger på tre till fyra månader. Jag tror att 30 procent av befolkningen har under fyra månader totalt. Så här kan man också jämföra sig.

Kapitalförsäkringar och direktägt fondsparande

Jan: Tittar vi på kapitalförsäkringar, det är motsvarigheten till en äldre variant av ISK kan man säga, så har 1,5 miljoner svenskar en kapitalförsäkring. Inte ISK som jag skrivit här på sliden, utan kapitalförsäkring. Snittvärdet på kapitalförsäkringarna var 300 000, men medianen, beroende på vilken aktör man pratar med, mellan 9 000 och 90 000. Återigen har vi en median som är långt mycket mindre, ända ner till 9 000 kronor hos vissa aktörer, från det här snittet på 300 000 kronor.

Jan: Tittar vi på direktägande av fonder, och det här är siffror från 2015 omräknat till 2021. Det var den här intervjun när vi intervjuade professor Daniel Waldenström. Det här är från en rapport som publicerades 2022, så den är ganska ny, men siffrorna var från 2015 omräknade till 2021-siffror.

Jan: Och återigen ser vi skillnad på snitt och median. Gruppen 0–18 år, alltså barn, har i snitt 49 000 kronor sparat, median 25 000.

Caroline: Är det mer eller mindre än vad du tänkte?

Jan: Jag tänkte att det var ganska högt.

Caroline: Ja, jag tycker också det är mycket.

Fondsparande per åldersgrupp

Jan: Den genomsnittliga i spannet 20–34 år: 79 000 i snitt, 23 000 i median. 35–49-åringar: 142 000 i snitt, 29 000 i median.

Caroline: Där tycker jag det är lite. Man tycker att de hade kunnat spara mer.

Jan: Ja, men sen är det också så att 35–49 är den ålder då du är som fattigast.

Caroline: Ja, fast fram till den åldern har man väl också velat göra saker i livet, för de pengarna man kanske har sparat ihop. Så då ligger de inte på hög, och man har kanske fått jobba.

Jan: Nej, så är det ju. Det blir också svårt, för vi brukar prata om att spara så tidigt som möjligt. Och här är man 35–49 år med 29 000 kronor i fonder i median. Det vill säga, du som lyssnar, om du har mer än 29 000 i fonder, så har du mer än 50 procent av den svenska befolkningen. Och 142 000 är snittet, men här ser vi att snittet återigen är typ fem gånger högre än medianen, för att det dras upp av vissa individer som har enormt mycket pengar. Den här Extremistan-grejen.

Jan: 50–64-åringar: 69 000 i median, 277 000 i snitt. Och för 65-plussare: 166 000 i median, 452 000 i snitt. Här ser vi att det börjar komma ifrån, förmodligen för att man inte har barnen hemma, man har amorterat på huset, man har sparat och börjat få ränta på ränta på de här pengarna.

Är det här mycket eller lite pengar?

Jan: Vad tänker du om siffrorna?

Caroline: Jag tycker inte de är så höga. Men sen började jag fundera på, du sa för länge sedan att den japanska befolkningen var duktig på att spara. De fick aldrig igång sin ekonomi. De hade haft en riktigt stark ekonomi på 80-talet och kanske 90-talet, och sen hände någonting, nu kommer jag inte ihåg vad det var, så att de blev väldigt sparsamma.

Jan: Ja, fastighetsbubblan föll bland annat.

Caroline: Och sen fick de inte igång sin ekonomi. Och det är kanske inte för att alla sparade så mycket, men jag funderar: hur mycket sparar de? Hur mycket är mycket? Om jag tycker det här är lite.

Jan: Ja. Återigen, det beror på perspektivet. För hela befolkningen, ja, rimliga siffror. Jämfört med communityn, jättelågt.

Caroline: Ja.

Jan: Vi kommer till communityns siffror också.

Caroline: Jag funderar också på vad man kan göra med de pengarna. Hur mycket frihetskapital är de?

Jan: Vad tänker du?

Caroline: Jo, men om man inte har så mycket pengar, då har man ju inte så mycket frihetskapital. Man har inte sett till att man har den typen av trygghet som jag i alla fall eftersträvar.

Jan: Ja, säg någonting mer.

Caroline: Så 142 000 som 35-åring. Eller 29 000, du hamnar i det snittet, i åldersgruppen 35–49, 29 000. Då tycker jag det är ganska lite. 29 000, det är ju en månadslön.

Referensramen avgör allt

Jan: Ja, vad tänker du då?

Caroline: Nej, men så här. Återigen, det beror på vilken referensram. Global referensram, fantastisk. Svensk referensram, nja, blir jag inte förvånad. Många tycker att det är svårt att få ihop sin ekonomi. Tittar vi utifrån vår community och den som lyssnar eller tittar på det här, så är det ganska låga siffror. Och det kommer vi se här, när vi jämför med Avanza, Lysa och communityn.

Jan: Vi brukar ju skämta att du inte är så intresserad av ekonomi.

Caroline: Men jag är absolut intresserad av ekonomi. Jag hade inte velat ha så lite pengar på banken och i fonder. Det hade jag inte känt mig trygg med.

Jan: Nej, men återigen, Caroline.

Caroline: Nu hade jag försökt se till att det blev lite mer sparat och sådant där. Och nu sitter jag här och är högutbildad. För fasen.

Jan: Ja, men Caroline, alla har inte de förutsättningarna. Alla har inte de förutsättningarna. Alla vill inte det. Och alla har inte möjligheterna.

Caroline: Men du vet, jag är ingen företagare. Jag har inte förutsättningarna. Jag vill inte det. Är det någon annan som blir företagare? Är du med? Vi har alla olika förutsättningar.

Jan: Ja, men du behöver inte vara företagare. Om jag ska ta extremen. Ta det här, 35–49, 29 000. Vi hade någon som skrev på vår Instagram: "Jag månadssparar 21 000." Alltså, hon månadssparar det som folk har i median totalt. Det är hennes månadssparande. Då är det klart att 29 000 är lite. Men återigen, de flesta är inte dåliga på pengar. De flesta tjänar bara för lite. Och särskilt, du vet, vi har haft höjd ränta.

Att se om sin livsenergi

Caroline: Okej, men varför tjänar folk för lite då? Nu handlar inte podden om det här. Det är bara att jag blir provocerad av de här siffrorna. Och jag har precis pratat med en person som tjänar ganska lite och som typ behöver bli sjukskriven och inte orkar någonting mer. Jag vill inte peka finger, men man behöver se om sin livsenergi, så mycket man kan, så att den inte bara räcker idag, utan typ tio år bort. Det här låter kanske jätteflummigt, men så att man orkar med det som kommer mot en. Och pengar spelar roll i det.

Jan: Ja, absolut. Men ibland kan det också vara så att man inte har orken.

Caroline: Nej, men jag vill ju aldrig komma till det att jag inte har orken, Jan. Är du med? Då är det ju utför.

Jan: Och sen kan vi också säga, vi har ju till exempel i forumet Melva, som jag tycker är typ den coolaste personen ur ett ekonomiskt perspektiv. Hon har blivit påkörd i en trafikolycka, utförsäkrad. Med många mått mätt i communityn tjänar hon typ ingenting. Hon hankar sig fram, du vet, de skulle dra in på hennes bostadsbidrag på 1 000 kronor. Hon var så här: jag kommer nog behöva flytta, för jag får inte ihop min ekonomi för den här tusenlappen. Och ändå gör hon så sjukt mycket av så små medel. Hon har en egen tråd, "studiebesök i mitt kolonilottsområde", för det är det som ger henne energi. Och hur målinriktad hon är, köper och säljer saker på Tradera och är om sig och kring sig.

Caroline: Absolut, det är hon. Jag tror nog att hon upplever att hon har ett rikt liv.

Medvetenhet i konsumtionen

Jan: Jag upplever också att Melva är en sällsynt människa.

Caroline: Mycket. Som inte har så mycket, men hon ser ju till att hon har den här livsenergin. Om man gör studiebesök i sitt koloniområde, då har man ju inte sagt: nej, men jag kan inte skaffa mig en koloni, för jag har inte de pengarna, så då tänker jag inte gå dit. Utan hon har en väldigt positiv syn på vad som ger henne energi. Om hon nu inte har pengarna, så kan hon ändå uppleva vissa saker.

Jan: Och då är vi tillbaka på det där med att vara medveten i sin konsumtion, tror jag. För det är lätt att ryckas med. Man vill ge barnen samma möjligheter. Man vill inte sticka ut. Men vi får fortsätta. Nu har vi fastnat lite på sliden.

Direktägande av aktier per ålder

Jan: Beroende på vilken referensram man tar. Tittar vi på direktägande av aktier per ålder. Det här är ägande av aktier i bolag noterade på svensk marknadsplats, efter kön två gånger per år och ålder. Det här är SEB:s officiella statistik. Och det här är alltså inte fonder, utan enskilda aktier.

Jan: Och kom ihåg att de flesta inte äger aktier, det är bara typ två av tio svenskar som äger aktier. Och om något är snedfördelat i Sverige, så är det det svenska aktieägandet, där vi har Wallenberg och några få familjer. Vilket syns till exempel på att i snitt har gruppen upp till 18 års ålder 573 000, medan medianen är 15 000. Så vi pratar nästan 30 gångers skillnad mellan snitt och median.

Jan: 18–24 år: 134 000 i snitt, 7 000 i median. Nästa åldersgrupp, 25–34, alltså noterade aktier på typ Avanza eller Nordnet eller på sin bank: 157 000 i snitt, 10 000 i median. 35–44, och den här är jätteintressant: 55 000 i snitt och 22 000 i median. Och sen kommer ett bisarrt hopp, 45–54: 1 miljon i snitt, 49 000 i median.

Caroline: Vad var det här?

Aktieägandet handlar om generationer och arv

Jan: Jo, det här blir tydligt att det handlar om generationer. Jag tror vi kan gissa att de som har den där miljonen i snitt förmodligen har barn. Är man 45–54 har man förmodligen barn som är 0–17. Medan en 18–24-åring inte har barn 0–17, och inte en 25–34-åring heller. Så jag tror det här är väldigt tydligt: vi har några enstaka individer i Sverige som äger sjukt mycket aktier. Det är det vi ser här.

Jan: Och här ser vi åldrarna 55–64: en miljon i snitt, 7 000 i median. Här ser man att medianen börjar öka. Och det är för att aktieintresset ofta kommer med åldern, för då har man pengarna och tiden. Det ser man också på att går man på medlemsmöte hos Aktiespararna, så är man inte 25, utan något äldre. 65–74: 1,8 miljoner i snitt, 147 000 i median. 2 miljoner för 75 plus i snitt, 200 000 i median.

Jan: Ja, vad tänker du här?

Caroline: Ja, vad tänker du? Jag tänker inte så mycket.

Jan: Nej, men du adresserade min fråga där, hur det kunde vara ett sånt bisarrt hopp mellan åldersgruppen 35–44 och sen hoppet till 45–54 år.

Caroline: Ja.

Jan: Jag tror det här är arv och sådant. Men det är också bara att kolla, vi ligger ju i det där 45–54-spannet. Och våra barn har ju också ett hyfsat sparande. Så det är inte så konstigt. Och när vi var 34 hade vi inte barn. Så återigen, samma sak här, kom ihåg: åtta av tio svenskar äger inte noterade aktier. Är du 35, snittåldern i communityn är 44 i median. Har du mer än 22 000 kronor i aktier, så har du mer värde i aktier än vad 50 procent av befolkningen har.

Sparande hänger ihop med inkomst

Jan: Sen hänger det ihop med hur mycket man har i fonder, vilket hänger ihop med hur mycket man tjänar. Det här är min käpphäst. Tjänar man 0–300 000 kronor per år innan skatt, så har man 65 000 i median. Tjänar man 300 000–600 000, så är det 38 000 i median. Men har man mellan 600 000 och en miljon per år, då är medianen 85 000. Tjänar man mer än en miljon, så är medianen 148 000. Så medianen ökar, förutom i det andra intervallet, och medianen och snittet ökar med hur mycket man tjänar.

Caroline: Ja, det är ju inte förvånande.

Jan: Ja, och anledningen till att jag tror att vi har 0–300 000 så högt är att där har vi återigen barnen. Våra barn drar ju upp snittet och medianen, men de har ingen löneinkomst. Så jag skulle gissa att det är förklaringen till att 0–300 000 är högre än 300 000–600 000, för majoriteten av svenska befolkningen ligger inom 300 000–600 000, eftersom medianlönen är 35 600 och snittlönen i Sverige 39 900. 40 gånger 12 är 480 000. Så det är där vi ser majoriteten av människor. De här siffrorna kommer från Fondbolagens förening och Daniel Waldenström.

ISK-statistik: 3,6 miljoner svenskar

Jan: Då tänkte jag att vi ska titta lite på ISK-kontostatistik. I och med att det kom det här förslaget på ny lagstiftning, att vi ska få lägre skatt, att det ska vara skattefritt upp till 300 000 via en utfasning på två år, så har riksdagen gjort en utredning på hur mycket som finns på svenska ISK-konton. Jag har läst både lagrådsremissen, som heter "En skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring", som publicerades 30 maj, och Fondbolagens förening hade faktiskt ett webbinarie den 18 september, som de spelade in och som du har tittat på.

Caroline: Ja, det var faktiskt Daniel Waldenström som mejlade mig om det, så shout-out till honom.

Jan: 3,6 miljoner svenskar har ett ISK-konto. Återigen, det får sägas vara en succé. Hoppas någon fick en fredagstårta i riksdagen. Fördelat på 1,9 miljoner män, 1,6 miljoner kvinnor. Det är totalt 1 600 miljarder kronor på de här ISK-kontona. Snittvärdet 450 000, men medianen 74 000. Ungefär 60 procent av allt värde i ISK-konton är placerat i fonder. Och 75 procent av de här 3,6 miljonerna har under 300 000. Så det är därför man la den här nivån på 300 000 kronor.

Få har miljonbelopp på sina ISK

Jan: 200 000 personer, alltså mindre än 10 procent av alla som har ISK-konto, har en miljon kronor eller mer. Det finns ju många fler ISK-konton än 3,6 miljoner, för du och jag har ju flera ISK-konton. Så här räknar man individer. 200 000 individer, färre än 10 procent av de 3,6 miljonerna, har en miljon eller mer. Och bara 9 400 personer har 10 miljoner eller mer totalt på sina ISK-konton. Så 9 000 personer, jag pallar inte räkna, vad blir det, 0,04 procent eller 0,4 procent blir det, tror jag.

Jan: Någon reflektion?

Caroline: Då ska man ändå säga, 65 procent av befolkningen har inget ISK-konto.

Jan: Ja, för oss kan det också vara så att alla har väl ett ISK-konto, 3,6 miljoner personer har det, men då glömmer vi bort att 65 procent av befolkningen inte har något. Och här är barn inräknade, för barn kan också ha ISK-konto. Det är många som har börjat fundera: jag kanske ska öppna ISK-konto till mina barn för att sätta pengarna och få det skattefritt. Vilket är ett ämne för ett annat tillfälle, för- och nackdelar med det.

Varför många inte skaffar ISK

Jan: Någon kommentar, reflektion?

Caroline: Alltså ISK, det är ju sånt man skaffar sig på Avanza eller Nordnet eller Lysa. Lysa tycker jag gör det enkelt, men jag har aldrig tyckt att det varit enkelt på Avanza till exempel, att navigera där. Jag tycker det är så rörigt. Jag hade förmodligen inte själv tyckt att det var nice att öppna ett ISK. För att det känns rörigt bara.

Jan: Ja. Det finns olika anledningar. Ett, man vet inte om det. Ingen berättar för en att det finns ISK. Man fattar inte att man kan spara så. Och sen när man väl kommer in där är det så här: vad fan ska jag göra? Så man måste ha mycket tålamod och kanske få hjälp. Det är mycket som gör att man kanske inte skaffar sig ett ISK.

Caroline: Ja.

Jan: Och många blandar ihop att ISK inte är en investering, det är bara ett skatteskal. Det bestämmer inte hur du ska investera.

Caroline: Vad tänker du då?

Caroline: Nej, men jag tyckte det var intressant när jag satte det i förhållande till att 65 procent av befolkningen har 0 kronor på sina ISK. 26 procent har 0 till 300 000, 7 procent av befolkningen 300 000 till en miljon, 2 procent 1 till 10 miljoner, och 0,09 procent av befolkningen 10 miljoner eller mer.

Rikedom på sig och två perspektiv på ISK

Caroline: Men du, jag tänkte på en sak. Det finns ju en del invandrare, eller andra eller tredje generationen, som har för vana att man har sin rikedom på sig. Man har inte den på något ISK, utan då har man smycken, guld ska det vara. Och det är sånt som man inte räknar med, för det är ju helt omöjligt. Men du vet, här i Malmö på Möllevången finns det många guldbutiker. För det är så man ger förmögenheter till varandra. Eller pengar.

Jan: Ja, absolut. Så återigen, beroende på vilket perspektiv man tar. Tar man perspektivet att 3,6 miljoner svenskar har ett ISK för något som lanserades typ 2010-ish, fantastiskt. Tar man perspektivet att 65 procent av Sveriges befolkning inte tar del av kapitalmarknadens, det kapitalistiska systemets frukter, så är det ganska kasst.

Jan: Sen, 2020 hade jag en jättesnäll läsare som gav mig riksdagens utredningstjänsts rapport, diarienummer 2020:1386, som fördelade antalet svenska individer per hur mycket de hade på kontot. Då är det 2019-siffror. Men då ser man att majoriteten inte har mycket pengar, utan de flesta har under 50 000 kronor.

Majoriteten har under 50 000 kronor

Jan: Vilket vi också ser bekräftas av till exempel Avanza och Nordnet, som ofta har avgiftsfritt upp till 50 000 kronor. Och majoriteten av spararna på Avanza har inte 50 000 kronor på sina ISK-konton. Och då ska man återigen tänka på att Avanza har två miljoner kunder, har hållit på i 25 år, har den rikaste delen av befolkningen, och även den rikaste delen av befolkningen har inte mer än 50 000 kronor. Sen kan man tycka om det är mycket eller lite. Så det här var värden på ISK-konto per 2019.

Jan: Då har jag en jättefin graf här. Har du sett att jag har gjort alla graferna själv?

Caroline: Ja, jag har sett det. Att de följer, att de är blå och så.

Jan: Du blev ju lite irriterad på mig vid något tillfälle när jag inte förstod vad ett histogram var.

Caroline: Jag hade glömt bort vad det var för något.

Jan: Ja, Caro ska skriva högskoleprovet. Och jag var så här: men du vet väl vad ett histogram är?

Caroline: Nej, men det är klart att du vet det, för du älskar att hålla på med Excel-grafer.

Jan: Ja.

Lysas data: första gången i Sverige

Jan: Här har jag fått data som aldrig har publicerats förut, för att Lysa har delat med sig. Och jag har fått tag på Avanzas och Nordnets snittförmögenhetssiffror. När man tittar på den här grafen ser man några saker, tänker jag. Det första är att snittförmögenheten ökar med åldern. För varje år som går i ålder blir snittförmögenheten högre. Det är en slutsats.

Jan: Den andra slutsatsen var, när jag kollade på det här: vad konstigt att Lysas snittförmögenhet är ungefär hälften av Nordnets och Avanzas snittförmögenhet. Om du kollar ser du att de blå staplarna är typ hälften av de andra. Men då började jag gräva i det här. Varför är det så? För jag hade en tro att Lysas kunder förmodligen har mer pengar än Avanzas snittkund.

Caroline: Den som bara lyssnar här nu måste föreställa sig Jans ögon, som glimmar lite grann av förväntan här. Du hade grävt i det här. Jag är också nyfiken på vad som ska komma.

Jan: Men då hittar jag att Avanzas definition lyder: det totala kapitalet är allt kapital, även tjänstepension.

Caroline: Okej, så pensionen ligger också där.

Jan: Så snittförmögenheten hos Avanza, och förmodligen Nordnet också, inkluderar tjänstepension, medan Lysa inte kör tjänstepension än. Så de har bara det finansiella sparandet. Och då var det så här: make sense.

Caroline: Ja, då är det vettigt.

Slutsatser om Avanza, Nordnet och Lysa

Jan: Och då blir det också intressant att jämföra med median. Sen kan vi dra några slutsatser. Obviously, till exempel Avanza, där har vi den där 50-åringen. Det finns några åldersklasser som dras upp jättemycket. Har en av de här rikaste individerna ett konto på till exempel Avanza med kanske 100 miljoner, så drar det upp snittet för den åldersgruppen jättemycket, särskilt i en sån här uppdelning per enskilda födelseår.

Jan: Annars skulle man säga att Avanza och Nordnet verkar ha lite mer pengar. Nordnetkunden verkar ha lite mer pengar än Avanzakunden. Vilket jag tolkar som logiskt, eftersom Avanza har en större andel av den svenska marknaden. Nordnet är mer en nischgrej. De som har valt Nordnet vet varför de har valt Nordnet, medan Avanza är mer så här: man åker Avanza om man sparar.

Jan: Men som sagt, jag ska inte göra något rant på det här, men jag kan återigen tycka att det är onödigt att förmögenheten ökar så mycket nästan från 68 och framåt. Där är jag så här: använd hellre de här pengarna i stället för att öka. Så det här tyckte jag var kul.

Median: dela snittet med tio

Jan: Tittar vi på median, så går vi från snitt till median med en differens på en faktor 10. Man kan i princip dela snittet med 10 för att komma fram till medianen. Och här ser vi att medianen för Lysa i princip är högre än för Avanza i alla åldersklasser. Framför allt fram till 40–50 är det väldigt tydligt att mediankunden hos Lysa har mer pengar än Avanzas eller Nordnets mediankund.

Caroline: Men vet du här, räknas inte tjänstepensionen med i Avanza- och Nordnetsiffrorna?

Jan: Jo, men den spelar mindre roll eftersom vi nu tittar på median.

Caroline: Jag fattar inte varför den gör det. När du sa att nu kommer det bli spännande att se på medianen, så svarade jag så. Ja, fast jag fattade inte varför det skulle bli det.

Jan: För att alla inte har tjänstepension hos Avanza. Det är bara en… Men ta dig själv. Vad har du?

Caroline: Tjänstepension.

Jan: En och en halv?

Caroline: Ja, något sådant ja.

Jan: Var har du den?

Caroline: Vänta, jag måste tänka här nu. Tjänstepensionen, var ligger den? Jag vet inte, jag kommer inte ihåg det just nu.

Jan: På Avanza?

Caroline: På Avanza, okej.

Varför medianen säger mer

Jan: Så då drar du upp kvinnor. 47 år drar du upp med en och en halv miljon som ska fördelas på alla. Säg att det är 1 500 personer i den åldersgruppen, så hade du höjt med 1 000 spänn. Medan medianen förändrar du ju inte.

Caroline: Nej.

Jan: Är du med?

Caroline: Ja, jag får tänka så.

Jan: Så i det här fallet upplever jag att medianen säger mer. Och så här, jag vill gärna få dig att säga något om förmåga, men det ska jag inte säga någonting om.

Caroline: Och det var ett skämt från Jan.

Jan: Ja, det är bra. Nej, men om vi ska göra några nedslag för den som lyssnar och tycker det är kul. Snittåldern i Sverige i communityn är 43 år. Så det är ganska högt sannolikt att du är runt 43 år när du lyssnar på det här. Snittförmögenheten för en 43-åring hos Avanza och Nordnet ligger på typ 400 000, hos Lysa på typ 300 000, skulle jag säga, för en 43-åring.

Nedslag i snittförmögenheten per ålder

Jan: För en 60-åring ligger snittet hos Avanza och Nordnet på typ 800 000 inklusive tjänstepension. Och snittet var ju då inklusive tjänstepension hos Avanza och Nordnet, men hos Lysa är det exklusive tjänstepension. Snittet för en 60-åring hos Lysa skulle jag säga är ganska jämnt runt 200 000–250 000.

Caroline: Ja.

Jan: 200 000 från 40 års ålder hos Lysa.

Caroline: Oavsett ålder.

Jan: Ja, precis, oavsett ålder, och då är det exklusive tjänstepension. Och jag tror nog att en rätt stor del förklaras av tjänstepensionerna, faktiskt. Det hade varit jätteintressant att se Avanza- och Nordnetsiffror exklusive tjänstepension.

Jan: Tittar vi på medianen, en 43-åring hos Lysa är 80 000-ish, hos Nordnet typ 60 000 och hos Avanza typ 50 000. Så det är en ganska stor skillnad, skulle jag säga, för en 43-åring. Sen för en 60-åring är Avanza, Lysa och Nordnet ganska lika på typ 80 000. Så det skiljer inte jättemycket.

Caroline: Har jag bara tittat rätt nu?

Jan: För en 60-åring, ja, typ 80 000. Och sen för en 70-åring ökar det till 100 000.

Caroline: Ja.

Jan: Någonting mer du tänker?

Caroline: Nej, jag tänker inte så mycket.

En fin graf med kul siffror

Jan: Visst är det en fin graf?

Caroline: Ja, den är jättefin.

Jan: Men varför tycker du den är fin då?

Caroline: Ja, men för att det här är kul siffror.

Jan: Det här är siffror som presenteras för första gången i Sverige.

Jan: Här har jag också slagit ihop det, alla tre.

Caroline: Och vad är det nu du tittar på?

Jan: Snittet för medianförmögenheten. Nu har jag slagit ihop det. Vi säger så här: skit i om man har Lysa, Nordnet eller Avanza, utan vad har 40-åringen? Då är det 58 000 i median. Jag säger det lite snabbt: 30-åring 35 000, 40-åring 58 000, 50-åring 69 000, 60-åring 76 000, 70-åring 100 000, 80-åring 138 000. Så har du mer än de här beloppen, så har du mer än 50 procent av kunderna hos Avanza, Nordnet och Lysa. Och mycket mer än svensken i snitt, för svenskarna här låg på hälften-ish av det här.

Jan: Sen har jag lekt med det här i median per åldersgrupp, så det kan man titta på. Man kan titta på de sliderna om man vill, och jämföra. De finns på länk i forumet. Så länk finns i beskrivningen.

Hur representativa är Avanza och Nordnet?

Jan: Här har jag fördelat det i åldersgrupper, Avanza, Nordnet och Sverige. Och då ser vi att 0–19 är Sverigesnittet på 25 000, och det är lägre på Avanza och Nordnet. Medan från 20–34-åldersgruppen är medianen ungefär 23 000 på allihop. Men sen ser vi att medianen blir mindre för 35–49-årsgruppen.

Jan: Vad jag ville visa här är egentligen att Avanza och Nordnet ligger hyfsat nära Sverigesnittet. För ibland får jag höra: men alla, jag är inte kund på Avanza, jag är inte kund på Nordnet, så det här är inte representativt för hela befolkningen. Och då är jag så här: i åldersgruppen 50–64 är medianen på Avanza 73 000, på Nordnet 74 000 och i Sverige 69 000. Och då tänker jag: ja, hyfsat representativt. Hyfsat representativt även i 20–34-årsgruppen, det är 21 000, 20 000, 23 000. Så det är väl det jag försöker säga.

8 000 miljarder i svenska fonder

Jan: Sen är det så att Fondbolagens förening släpper jättemycket statistik varje månad. Så då kan man fördela att i Sverige finns det 7 777 miljarder kronor i fonder per augusti 2024. Så ungefär 8 000 miljarder kronor. Av de här 8 000 miljarderna är 2 500 miljarder placerat i PPM. Så PPM är det största. Och sen är typ ungefär 1 800 miljarder placerat i tjänstepensioner, i fondförsäkringar. Så här kan vi återigen säga att det mesta ligger i pension i Sverige.

Jan: Hushållen, alltså ISK-kontona, står för ungefär 10 procent av den totala fondförmögenheten. Så av de här 8 000 miljarderna är ungefär 700 miljarder i ISK. Och det här tyckte jag var spännande. För de här 700 miljarderna är uppdelade på vad. Och då är det att 50 procent är aktiefonder, 40 procent är blandfonder, och sen är resten typ räntefonder.

Caroline: Hedgefonder ser jag här också.

Jan: Ja, men 0,6…

Caroline: Man undrar om de inte hade dött allihop.

Halva ISK-kapitalet i aktiefonder

Jan: Nej, det har de inte. 0,6 procent är hedgefonder. Sen är majoriteten långa räntefonder, vilket makes sense, för man vill ha långa räntefonder som komplement till aktiefonder. Och korta räntefonder, det är typ bankkonto, och då ska man inte ha på ett ISK. Så att korta räntefonder är 1 procent, det är inte så konstigt. Det här tyckte jag ändå var spännande, att det bara är inom citationstecken hälften av pengarna som är placerade i aktiefonder.

Caroline: Men vad är nu blandfonder?

Jan: Ja, det är ofta en sån här typ generationsfond, 80-tal, som är en kombination av aktier och räntor. Alltså ofta de här entrélösningarna, du får en tjänstepension, till exempel. Jag är inte så jätteglad för dem. Men Lysa kan man säga är en blandfond. Har du inte 100 procent aktier, så har du typ en blandfond. Så man ska inte vara kritisk i onödan. Men jag tyckte ändå att exponeringsmässigt är det hälften, hälften. Det var inte någonting jag hade gissat annars.

Bara 22 procent i indexfonder

Jan: Och sen tyckte jag att det också var jättespännande att titta på, så av de här hälften, av de här 700 miljarderna i ISK-konton, är hälften i aktiefonder. Så 350 miljarder är typ i aktiefonder. Hur stor del placeras i indexfonder? Och då var det mindre än en fjärdedel, 22 procent, som är placerat i indexfonder.

Jan: Så ibland får jag höra: alla placerar i indexfonder, och du vet, vad händer när indexfonder tar över allting? Och jag är så här: så nött kan jag inte. Ni ser att det inte har hänt. Det är långt kvar. Indexfonder är stort i vår community, men 78 procent av den här totala fondförmögenheten i aktiefonder är placerad i aktivt förvaltade fonder. Så det är long way to go. Det är väldigt, väldigt.

78 procent av fondförmögenheten i aktiefonder är placerad i aktivt förvaltade fonder. Indexfonder är stort i vår community, men det är long way to go.

Alla vet inte om indexfonder

Caroline: Jag ska bara säga en parentes här nu. Jag försökte lyssna igenom en recension på Rich Dad Poor Dad i en podd som heter If Books Could Kill. Och de två killarna där var så här: ja, men alla vet ju att sparande är ganska tråkigt och man ska ha pengarna i typ en indexfond, bla bla bla. Och det är amerikaner. Alla vet inte det tydligen.

Jan: Nej, nej.

Caroline: Nej, för de vill prata om det som Kiyosaki nämner i boken, hur man ska få in mer pengar passivt och sådana saker. Men de började med att säga: ja, men alla vet det här om typ globala indexfonder. Och så tänkte jag: vet alla det? Men nu ser vi ju här också. Alla vet inte. Det kanske också är vilken ålder man är i och hur mycket man har exponerats för de här olika råden, och hur mycket man har pratat om pengar med sina kompisar. Så jag blev förvånad. Det var mycket mindre än vad jag trodde i andel.

Jan: Och cred också till Fondbolagens förening som släpper de här Excel-filerna. Sen lite feedback: det hade varit trevligt med lite enklare navigation bland den här statistiken, för jag går vilse i deras Excel-filer hela tiden. De delar upp branschfonder och regionala fonder och hela paketet. Men jag tycker det är roligt att man kan få fram den här statistiken.

Caroline: Ja.

Inkomstpensionen: den största tillgången

Jan: Sen tänker jag så här, när man pratar om hur rik svensken är borde man säga något om inkomstpension. Den största förmögenheten, den största tillgången som alla svenskar har, är ju kravet på staten i form av vår inkomstpension. Jag vet att många inte håller med om det här, för att de här pengarna finns ju inte på riktigt, utan det är bara en skuldsedel.

Caroline: Ja, men en skuldsedel är en tillgång.

Jan: Det vill säga, vi har en fordran på den svenska staten, på alla skattebetalare. Och det är för de flesta den största tillgången vi har. Och då kan man också titta på hur stor den är. Här vet jag att många går in på minpension.se, och så står det typ 2 miljoner. Sen står det allmän pension typ 20 000, och så tycker man att det är jättelågt. Men då glömmer man bort att inkomstpensionen och premiepensionen är begränsade. Det är 18 procent av din lön totalt, upp till typ 53 000 i månaden.

Pensionen är ganska jämlik

Jan: Så därför har vi också en fantastiskt fin graf där ingen sticker ut. För de där höginkomsttagarna som tjänar en miljon, till exempel, får ju inte mer premiepension än någon som tjänar 53 000 i månaden. Och eftersom de flesta ligger i det här ganska lilla spannet mellan 39 000 och 53 000, så är det ganska rättvist på det sättet.

Jan: Sen hade vi lagt på tjänstepension, då hade det sett jätteannorlunda ut. För där får ofta de som tjänar över 53 000 en avsättning på 30 procent på den lönen därutöver. Så tjänstepensionen är sjukt ojämlik, men just inkomst- och premiepensionen är ganska lika. Jag tror att snittet för premiepensionen är lite beroende på ålder, men det är få som har över 500 000 i sin premiepension.

Jan: Jag vet inte, är det någonting?

Caroline: Nej, jag tänker ingenting speciellt.

Spargapet mellan män och kvinnor

Jan: Ska vi titta på det här spargapet som vi pratade om i förra avsnittet, när vi pratade om hur mycket svenskar månadssparar? Vi tittar på män och kvinnor, vad det faktiskt kostade. Och tittar vi på fördelningen på de här ISK mellan män och kvinnor, så kan du säga siffrorna här.

Caroline: Mäns snittvärde är 550 000 kronor på ISK. Och medianen där 82 000 kronor. Kvinnors snittvärde är 330 000 kronor, och medianen är 65 500. Ja, så det skiljer. Det är ju ganska mycket pengar procentuellt.

Jan: Jag tror också att vi i förra avsnittet räknade fram att det skilde miljoner på riktigt bara i månadssparandet mellan män och kvinnor. Så det återkommer: månadssparar du mindre, så kommer du ha mindre i värde vid olika åldrar. Jag vet inte om det är något mer vi ska säga om den här. Det är en trist bild.

Caroline: Trist bild.

Jan: Och samma sak här, om vi tittar på fördelningen hos Avanza, så har de redovisat snittförmögenheten män–kvinnor. Och där ser vi också den här skillnaden, att den är ganska stor. Kvinnorna har i snitt hälften mot vad männen har. Jag tror medianen är något bättre, då är det typ bara 75 procent. Men det är i alla åldersklasser, i alla åldrar, från start.

Se till att du har ett rättvist sparande

Jan: Och jag är lite så här: not okay.

Caroline: Nej, jag vet inte vad jag ska säga om det ens.

Jan: Nej, men jag vet inte vad jag ska säga om det ens. Cred till Avanza som publicerar de här siffrorna. Vad tänker du då?

Caroline: Ja, men att vi vet det. The truth will piss you off. The truth will set you free, but first it may piss you off.

Jan: Det här är inte siffror du normalt får tag på. Inte ens i den där lagrådsremissen, den hade bara snittet och medianen. Men det blir väldigt tydligt när man kör på Avanzasiffror och sätter det från 18 till 80. Att ja, det är kanske så att 18- och 19-åriga tjejer har mer i snitt och mer i median. Men därefter är det mycket mindre. Så det här är: är du kvinna, lyssna på det här. Se till att du för guds skull har ett rättvist sparande. Se till att ni har samma sparande. Se till att försöka få kompensation för det.

Caroline: Man får ju fundera över vad det betyder och hur man själv kan hjälpa sina barn så att de förstår värdet av att spara, både tjejerna och killarna. Men jag tror att det ligger så mycket värderingar bakom, traditionella värderingar. Och sen har jag sett att intresset för att skaffa sig tillgångar är större bland pojkar än bland flickor.

Tjejer ska spara mer

Jan: Och det provocerar mig något oerhört. Vi får bara se till att gräva där vi står, börja med våra döttrar.

Caroline: Ja, och de vi känner som är pojkar och flickor.

Jan: Pojkar ska inte spara mindre, det är inte det. Utan tjejer ska spara mer.

Caroline: Ja, absolut. Och sen tror jag också att… Nej, det var inget mer.

Jan: Jag har redan avhandlat det här i Patreon-avsnittet, varför jag tror att det är på det här viset. Så det kan man lyssna på där.

Caroline: Ja.

Jan: Tittar vi också så här, Avanza publicerar ekonomiska milstolpar. Och det här är så här, de har gamifierat det. Du behöver 3 000 kronor för att komma upp i nästa nivå. Cred till dem. Och man ska ge cred till dem.

Caroline: Ja, precis.

Avanzas milstolpar

Jan: Eftersom vi har varit kunder på Avanza i jättemånga år, så har vi uppnått en hel del av de här milstolparna själva. Och sen ringde jag till en kompis som har jättemycket pengar och bad om de sista milstolparna. För de dyker upp allt eftersom. Man ser dem inte från början. 10-miljonersstrecket ser man inte när man bara har 3 000 spänn.

Caroline: Nej, och då får man också reda på hur många som är på den nivån.

Jan: Ja. Och min snälla kompis, de hade upp till 50 miljoner, kunde vi se milstolparna. Så jag har sammanställt datan, hur många som är på respektive nivå. 70 procent har uppnått 10 000-kronorsmilstolpen. Ungefär 60 procent har uppnått 25 000-kronorsmilstolpen. Och 49 procent har uppnått 50 000.

Jan: Och här har jag skrivit det. Det här var en av de första sliderna jag la upp. Och här ser man min referensram, eftersom jag skrev: "Bara 49 procent har uppnått milstolpen 50 000 kronor." Bara, det. Vilket vi återigen får sätta i relation till allt det där andra. Men jag blev förvånad. För det betyder att av de här två miljoner kunderna har över en miljon under 50 000 kronor. Och jag trodde att de hade mycket mer. Det är därför jag skrev "bara".

Man tror alltid att andra är rikare

Jan: Och samma sak, det är ungefär 7,2 procent som har en miljon på Avanza eller mer. Och det får man ha vilken åsikt man vill om, om det är mycket eller lite. Men jag blev förvånad. För man tror ju alltid att alla andra är mycket rikare, och att alla andra har mycket mer på Avanza än vad jag har. Och så glömmer man bort.

Jan: Och nu vet jag att folk kommer säga, det här är kommentarer jag får: "Jag har ungefär 25 gånger mitt Avanza-kapital i storbank. Avanza har främst använts för lekhink, när det inte har gått att köpa aktien via storbank." Eller väldigt många har Avanza för att köpa enstaka aktier och fonder som de inte får tag på via sin ordinarie bank. "Det här säger väldigt lite om vad svensken i genomsnitt har på sina bankkonton totalt." Det är kommentarer från communityn.

Jan: Ja, och det är sant. Vi kan inte ta Avanzas 20 procent av två miljoner kunder. Men jag är ändå så här, som vi ser: det matchar inte helt, men det avviker inte heller helt från Lysas siffror, det avviker inte helt från Nordnets siffror, det avviker inte jättemycket från Sveriges siffror från Fondbolagens förening eller Daniel Waldenström. Så förlåt, Daniel. Det är så lunchdags dessutom, så vi är lite mosiga. Men vi har inte mycket kvar.

Caroline: Nej, lite.

Communityns förmögenhet

Jan: Vi har ju communityns förmögenhet.

Caroline: Ja, vi har communityns.

Jan: Om vi tar några nedslag i några åldersgrupper. Och vi tar dem som vi vet lyssnar på oss. Hur många har nått 100 000 i åldersgruppen 25–34? Då är det 28 procent. I 35–44, 40 procent. 45–54, hur många har nått 100 000? Då är det 43 procent.

Caroline: Ja.

Jan: Och sen 55–64, då är det 45 procent.

Caroline: Ja.

Jan: Och först vid 65–74 är det hälften som har uppnått 100 000. Om vi ska ta en miljon, för jag vet att det är ett magiskt tal för många. Jag säger åldersgrupperna, så får du se hur många som har uppnått det. 18–24, 0,2 procent. 25–34, 2 procent. 35–44 år, 7 procent. 45–54, 10 procent. 55–64, 12 procent. 65–74, 15 procent. Och 75 plus, 21 procent.

Caroline: Ja. Inte så konstigt, det ökar med åldern.

Gravmonument och "jag vann"

Caroline: Jag ska se till att lägga undan till mitt gravmonument.

Jan: Vadå?

Caroline: Nej, men det är ju… Jag bara tänker på det du säger ibland, att man inte ska vara rikast på kyrkogården. Och så tänker jag: men alltså, man vill ändå ha ett jädra ordentligt gravmonument. Och det är ju sten, Jan, det är inte billigt.

Jan: Alltså, det är inte sådana gravmonument. Du vet att det finns en försäkring för att begravning kostar typ 30 000. Och det finns folk som inte har råd med begravning.

Caroline: Ja, ja, absolut, jag vet det.

Jan: Jag har ibland funderat i mina mindre seriösa stunder att jag bara ska ha på min gravsten "jag vann", ingenting mer. Och jag vet att folk kommer gå förbi och undra: vann, vadå? Det kommer skapa så mycket frågor.

Caroline: Kolla här vad som ligger här. Och bara så här, vann vad? Du ligger där.

Jan: Ja, du lever inte i alla fall.

Caroline: Men du tyckte ändå att du vann.

Jan: Ja, jag tycker det verkar ballt.

Caroline: Bra.

Fondägande över livscykeln

Jan: Och här kan man också titta på fler milstolpar. Så återigen, tack Avanza. Ibland brukar jag vara arg på Avanza för att de gör massa konstigheter. Men ibland gör de bra grejer också.

Jan: Sen hade jag egentligen förberett mitt rant här: fondägande över livscykeln. Att om man tittar på snittet i Sverige, och även på Avanza och Nordnet, så blir vi rikare ju äldre vi blir. Och jag är så här: är det supersmart? Apropå det här vi pratade om nu, att kanske från 50–60 års ålder använda pengarna på ett bättre sätt. Men vi har andra avsnitt som handlar om det.

Jan: Ska vi ta och kolla på hur det ser ut i communityn? Och då gäller återigen samma som jag känner att jag tjatat om: det här är inte en representation av Sverige. Men vi hade ungefär 2 000 svar nu i augusti, september. Från alla datakällorna, Facebook, Instagram, forumet och så vidare. Och då hade vi en snittförmögenhet på ISK och KF på 1,9 miljoner, och medianen var 850 000. Det här är fler siffror som jag känner mig trygg med, men också lite i överkanten kanske.

Communityns siffror jämfört med Sverige

Caroline: Ja, men återigen, vad kommer det att vara? Snittet var liksom… för hela befolkningen?

Jan: Snittet för hela befolkningen var 450 000. Och det drogs ju upp. Och medianen, vad var det? Typ 70 000? Jag tror att det var 75 000.

Caroline: Ja, jag tänkte nog mer på de här åldrarna när vi hade en graf. Men strunt samma.

Jan: Ja, så här har vi ett snitt på 1,9 miljoner och median på 850 000. Och du ser att, ja, 6 procent på 100 000, 11 procent på 250 000, 17 procent på 200 000–500 000, 21 procent mellan 500 000 och 1 miljon, 22 procent mellan 1 och 2 miljoner, och sen hoppar det. Men där är det också för att jag har ändrat storleken på facken i histogrammet.

Jan: Det är inte så mycket att säga. Det är en rik andel av befolkningen.

Caroline: Det är en community, ja.

Jan: Precis som vilka andra communities som helst, så utmärker det sig på vissa sätt. Vilket å andra sidan är ganska rimligt med tanke på att vi är en community som handlar om ekonomi och är ganska gott ställd.

Pengar på bankkontot

Jan: Det där var ISK och KF. Sen bad jag dem också skriva vad de har på bankkontot.

Caroline: Ja.

Jan: Vill du gissa?

Caroline: Nja, jag vet inte. Där tycker jag det är svårt, för du vet, vi har ju kompisar som har mycket pengar, men de är ibland så cash-strapped att de inte har så mycket på kontot. För då är det uppbundet i investeringar eller något annat.

Jan: Ja, men så är det för oss också. Vi har ju sällan mer än 20 000 på kontot.

Caroline: Jag vet inte vad de kan ha på sitt bankkonto. Vad säger du?

Jan: Snitt 567 000.

Caroline: På bankkontot? Vad gör de pengarna där?

Jan: Ja, medianen 150 000. Du vet, tjänar du, Caroline, återigen, tjänar du 40 000 i månaden netto?

Caroline: Ja.

Jan: Alltså, har du en lön på 53 000, då får du ut typ 39. Så medianen på 150 000, det är typ fyra månadslöner.

Caroline: Kolla här nu. Jag förstår det, men har man dem på bankkontot? Då är det klart man har. Jag tycker ändå det är rätt mycket pengar.

En halv miljon på bankkontot?

Jan: Kan du bara säga, medianen 150 000 på bankkontot.

Caroline: Ja. Och snittet?

Jan: 567 000.

Caroline: Det är ju en halv miljon på bankkontot.

Jan: Det kan ju vara så att man har planer för pengarna inom kort.

Caroline: Ja, och det kan vara i olika åldrar. Vi har ju ganska många också som är äldre.

Jan: Så kan det vara, men å andra sidan är det inte orimligt heller. Säg att du har 10 miljoner i ditt ISK, så är det väl inte orimligt att du har 500 000 på bankkontot?

Caroline: Nej.

Jan: Det blir en relation.

Caroline: Jag funderar på varför man har det då. Är det som en buffert?

Jan: Ja, så kan det vara.

Caroline: Eller man har behov av trygghet eller liknande.

Jan: Alltså, vi har ju människor här som har över 5 miljoner på bankkontot. 2,5 procent av dem som har svarat. Det är ändå 40 personer av de 2 000 som har 5 miljoner på bankkontot.

Caroline: Jag hade gärna velat veta vad de pengarna gör på bankkontot.

Vi vet inte mer än siffrorna

Jan: Ja, jag vet inte.

Caroline: Och hur länge de står, om det finns planer. Alltså man vill ju inte att det ska stå där länge. Det urholkas ju. Det är inte ekonomiskt smart.

Jan: Men jag gissar att de som är intresserade av pengar och som har så pass mycket pengar i communityn, att de är intresserade av att deras pengar inte ska urholkas.

Caroline: Ja, kanske. Eller så kan det också vara arv.

Jan: Ja, så kan det vara. Absolut. Jag har slutat bli förvånad. Jag tycker att det är ganska mycket. Plus att vi får siffror, och sen vet vi inte så mycket mer om dem. Jag ska skriva nästa gång: skriv din story.

Caroline: Ja, skriv din story med siffrorna på banken.

Jan: Och gärna namn och personnummer och telefonnummer.

Caroline: Det här är också anonymt.

Jan: Ja, och det tycker jag är bra.

Caroline: Ja, gud ja. Naturligtvis hade vi inte fått de här siffrorna om det inte hade varit annorlunda.

Jan: Nej.

Rådata i forumet

Jan: Och jag har också så här, vill man inte kolla på rådatan själv, så har vi faktiskt den i forumet. Så folk har varit inne och kollat på Excel-filen där datan sammanställs.

Caroline: Varför vill man kolla på rådatan?

Jan: Nej, men det är folk som är jätteduktiga på statistik och kanske vill hjälpa till och kolla: är det skillnad på Facebook- versus Instagram-svaren? Är det skillnad på ålder? Och sen också för att visa att vi inte tar in någon annan information än den som vi faktiskt säger att vi tar in. Som forskare måste man alltid tillhandahålla rådatan.

Caroline: Måste man det?

Jan: Ja.

Caroline: I didn't know that.

Jan: Annars kan man ju hitta på vad som helst i sin jädra Excel-fil. Vilket folk har gjort. Jag som ändå har suttit och hittat sådana här sätt hur man kan återskapa. För jag har velat ha graferna i mitt eget utseendeformat. Så jag har räknat om vissa data från sådana här rapporter. Så jag hade egentligen bara kunnat mejla dem och be om Excel-filen.

Caroline: Ja, ja.

Internationella siffror om Sverige

Jan: Vi fortsätter. Det sista jag tänkte ta upp är internationella siffror om Sverige. Det här är när andra tittar utifrån, typiskt de här Global Wealth Databook eller Credit Suisse eller liknande. Här inkluderar man boende och pension, om jag fattade rätt. Medianförmögenhet i Sverige 77 000 dollar. Snittförmögenhet 296 000 dollar. Make sense med boende och pension utifrån vad vi tittat på. Skuldsättningen är i snitt 66 000 dollar. Så om vi tittar där, median och skuld ungefär samma. 600 000 dollarmiljonärer har vi i Sverige, enligt dem. Vilket är typ 6 procent av befolkningen.

Caroline: Men då har man 10 miljoner eller 9?

Jan: Ja, typ 10 svenska kronor. Här kan du läsa det jag hänvisade till.

Caroline: Om man har ett dyrt hus som man har fått i arv, då är man dollarmiljonär.

Jan: Ja, fast du får ju dra ifrån. Jag vet inte om de drar ifrån skulderna. Det är det man äger nu. Ska du läsa?

Citat från UBS och Credit Suisse

Caroline: Det här var kommentaren från UBS, Credit Suisse. Okej, det här är på engelska då. "Income inequality is low in the Nordic countries, but wealth inequality is not. The generous public pensions and other forms of social insurance that make wealth accumulation less important mean that middle class people often have low personal assets by international standards."

Jan: Ja, så de säger att i och med att lönespridningen är låg, så har vi en hög förmögenhetsspridning. Och att det beror på att eftersom vi har generösa välfärdssystem, vi har pensionssystem med PPM och inkomstpension, så är det inte lika viktigt i Sverige att samla på sig tillgångar under livet som det är i andra länder, som till exempel USA, där du behöver finansiera en stor del av din egen pension.

Caroline: Ja. "As a consequence, the relative wealth of the top groups that own concentrations of shares or other business equity is greater than in many other advanced countries."

Jan: Ja, så de rika äger en större andel, och eftersom de äger en större andel blir de också rikare.

Caroline: Vänta. Så konsekvensen är att…

Jan: Att den relativa förmögenheten hos den översta decilen, de översta grupperna som äger stora koncentrationer av aktier, är större än i många andra avancerade eller utvecklade ekonomier.

Caroline: Ja.

Jan: Jag tyckte att det här hoppade ut på mig när jag läste rapporten.

Har Sverige lyckats eller misslyckats?

Caroline: Varför hoppade det ut på dig?

Jan: Nej, men att vi är stolta över det här, att vi har bra välfärdssystem. Men nackdelen är att det är svårt att ackumulera förmögenhet, mer än i många andra länder.

Caroline: Jag ska bara säga en sak om det, att det är svårt att ackumulera förmögenhet. Är det inte det som är tanken i Sverige?

Jan: Ja, lite så. Det är också lätt att ackumulera förmögenhet, och sen blir det ojämlikt på grund av det.

Caroline: Ja, kanske. Jag vet inte, men då har vi ju misslyckats.

Jan: Vi har ju lyckats i så fall.

Caroline: Ja, att alla är lika fattiga.

Jan: Men det är ju vissa som är jätte-, jätterika. Vi har ju många, 6 procent av befolkningen är dollarmiljonärer. Vi har ju de jätterika. Så jag vet inte om man ska prata om att vi har lyckats eller inte. Den där Gini-koefficienten som man mäter med, den gör Sverige på det sättet mer ojämlikt än många andra länder, till exempel USA. Så återigen, det beror på vad du tittar på. Tittar du på vardagen, tittar du på löner, eller tittar du på förmögenhet?

Fastighetspriser i Sverige

Jan: Vi ska inte hoppa ner för mycket i fastighetspriser, men fastigheter är en stor del av mångas förmögenhet i Sverige. Så bara lite siffror. Per augusti 2024, medelpris: medelvillan i Sverige kostar 3,7 miljoner. I Stockholm är den dubbelt så dyr, typ 6,7. Göteborg 5,4. Malmö 5. Medelpriset för en bostadsrätt är 2,9 i riket. Fyra i Stockholm, tre i Göteborg och 2,5 i Malmö. Så man får lite känsla. Det här är snittpriser.

Caroline: Ja, för alla de som känner att det inte stämmer för dem, att de har fått betala mycket mer för en lägenhet i Stockholm.

Jan: Ja, men det är återigen en reality check. Medelpriset i Sverige är 3,7 miljoner för en villa. I Malmö är det 5. I Stockholm 6,7.

Jan: Skulderna tyckte jag var jättesvårt att hitta någonting kring. Snittskulden i Sverige var ungefär 500 000, typ 2019. Var hittar jag någon siffra? De pratade om, vad sa de, 666 000 dollar.

Caroline: I USA?

Jan: Nej, i Sverige. Det var de internationella siffrorna om Sverige. Så återigen, det är rätt härad. Sen om det är 500 000 eller 660 000, ja, men det vet vi inte.

Caroline: Nej.

Belåningsgrad och skuldkvot

Jan: 60 procent av alla hushåll har en belåningsgrad över 50 procent. Det kan också vara intressant att veta. Och om vi tittar på hushållens skuldkvot, till exempel om man tar skulden genom totala tillgångar. Om man äger 100 000 och har en miljon i skuld, så äger man bara 10 procent. Så hushållens skuld genom totala tillgångar är 17 procent. Och skuldkvot mot disponibel inkomst är ungefär två gånger. Så om jag tolkar det rätt, har man två årslöner i skuld.

Jan: Och sen är det här jättespritt. Finansinspektionen har en rapport som de släpper varje kvartal, "Läget på bostadsmarknaden". Men eftersom det inte finns några priser, tittar de bara på nya låntagare. Så jag tyckte att den inte var så himla relevant. Men SCB släppte siffror på belåningsgraden 2024, första gången som jag förstod det, för hela riket. Och då var det att 40 procent ligger under 50 procents belåningsgrad. 31 procent av befolkningen ligger mellan 50 och 70. 21 procent mellan 70 och 85, och 7 procent över 85 procents belåning. Och sen är det 1 procent av befolkningen som är överbelånade, alltså som har mer lån än tillgångar.

Vad sticker ut?

Jan: Bra, jag tror att det här var det jag tänkte att vi skulle ta upp. Någonting som stack ut för dig, eller någonting du tänker?

Caroline: Nej, jag funderar på de här sista sliderna med vårt community. Vad de gör med sina pengar. Det var ju bara det. Just det stack ut, vad man har på bankkontot.

Jan: Du blev så här: vad gör de med pengarna?

Caroline: Hur ser deras vardag ut?

Jan: Ja, och sen kan jag rationalisera det på olika sätt.

Caroline: Ja, ja. Nej, men absolut.

Jan: För dig då?

Caroline: Nej, men så här, lite, alltså allting beror på var man ställer sig. Vilken hörna ställer jag mig i? Så kan man se det som positivt eller negativt. Alltså var man tittar ifrån.

Jan: Ja.

Vi vann livets lotteri

Jan: Men återigen, jag tänker också att man får ta med sig att vi tillhör, vi vann livets lotteri. Vi tillhör världens rikaste del av befolkningen, tänker jag också. Tänker också ibland på att vara generös. Jag försöker numera ge dricks när jag åker taxi eller beställer hem. Att fan, folk kämpar, tror jag. Så jag vill gärna vara mer generös. Det tänker jag.

Caroline: Ja, det är väl något som vi båda känner att vi behöver bli bättre på.

Jan: Ja, bli bättre på, ja.

Vi vann livets lotteri. Vi tillhör världens rikaste del av befolkningen.

Tack och avslutning

Jan: Jag tänker också säga ett stort tack till vår Patreon-community, som verkligen har gjort hela den här serien med avsnitt möjlig. Slår vi ihop alla avsnitten så är det här tre och en halv timme nörderi med grafer. Jag tror att det är över hundra grafer och sammanställningar som har presenterats. Och det här är osponsrat, det är ingen reklam eller någonting, så det vill jag verkligen uppskatta dem för.

Jan: Och jag vill också säga det till dig som lyssnar och tittar, som inte är med i vår Patreon-community. Du har ju del två där, som är exklusiv, där vi har vår bilrådgivning, där det finns flera andra avsnitt, och där det händer massa roligt. Så hoppa gärna in på patreon.com/rikatillsammans.

Caroline: Snyggt!

Jan: Jag tänker att vi säger tack. Tack för idag, och så hoppas jag att vi ses i forumet.