ISK, KF eller aktiedepå 2026? Jämför med vår kalkylator

Vad är bäst: investeringssparkonto, kapitalförsäkring eller vanlig värdepappersdepå (aktie- och fonddepå)?

Vad tjänar man mest på:

  • A) betala 30 % på vinsten (aktie- och fonddepå), eller
  • B) ca 1 % på beloppet varje år via ett investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring (KF)?

Det här är en av de vanligaste frågorna vi får från läsare, och svaret har faktiskt blivit enklare 2026. Med det nya fribeloppet på 300 000 kr per person är de första kronorna helt skattefria på både ISK och kapitalförsäkring.

För kapital över det blir frågan en avvägning mellan att betala 1,065 % i schablonskatt varje år (ISK och KF) eller 30 % på vinsten plus eventuella 0,12% per år om du äger fonder, den dag du säljer (aktie- och fonddepå, ofta förkortat AF).

Rekommendation 2026: de flesta privatpersoner bör välja ISK oavsett belopp så länge den förväntade årliga avkastning ligger över cirka 3,7% - vilket den gör för breda, billiga, passiva och globala indexfonder.

Använd kalkylatorn nedan för att räkna på just din situation. Den tar hänsyn till orealiserad vinst, månadssparande, sparhorisont och eventuella avgifter. Som vanligt: se det som de breda penseldragen, det kan finnas personliga förutsättningar som ändrar bilden för dig.

Resultat av din beräkning

Aktie- och fonddepå ("AF")
Investeringssparkonto ("ISK")
Kapitalförsäkring ("KF")

Visuell jämförelse

Allt uppdateras direkt när du justerar sliderarna ovan. Växla mellan flikarna för att se slutvärdet över tid, brytpunkten mellan ISK och AF, eller de detaljerade årssiffrorna.

Slutvärdet år för år. AF visas efter försäljning så att alla tre kontotyperna är jämförbara på samma rad. Utan denna justering skulle AF se ut att leda fram till sista året, eftersom hela 30 % vinstskatten tas ut då.

När lönar sig ISK över AF?

Brytpunktsgrafen för 2026 års skatteregler. Använder samma värden du har angett ovan (startbelopp, månadssparande, statslåneränta och AF-fondskatt).

Grafen visar var ISK och AF ger exakt samma slutbelopp efter skatt. Ovanför linjen är ISK bättre, under linjen är AF bättre.

Parametrar som driver grafen (matchar dina reglage ovan):

100 000 kr
Startbelopp
1 000 kr/mån
Månadssparande
2,55 %
Statslåneränta (SLR)
0,12 %
AF-fondskatt
300 000 kr
Fribelopp ISK 2026
3,55 %
Schablonintäkt
1,065 %
Effektiv ISK-skatt
Brytpunktslinje (ISK = AF)
ISK bättre
AF bättre
Tumregel 3,7 %
Så här läser du grafen: Hitta din planerade sparhorisont på y-axeln och din förväntade avkastning på x-axeln. Hamnar punkten i den blåa zonen är ISK bättre. Hamnar den i den rosa är AF bättre. För kapital under fribeloppet (300 000 kr per person) ligger linjen ofta vid 0 % — då vinner ISK alltid.

Jämför resultatet i tabellform

Beräknade siffror per år. Tänk på det här som de breda penseldragen — personliga förutsättningar kan alltid ändra beslutet för din situation.

År Ingående balans Insättning Vinst Skatt Avgift Utgående balans
År Ingående balans Insättning Vinst Skatt Avgift Utgående balans
År Ingående balans Insättning Vinst Skatt Avgift Utgående balans

Sammanfattning och guldkorn

Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.

Rekommendation för de flesta ISK

För de flesta privatpersoner med en lite längre sparhorisont rekommenderar jag ISK över både KF och AF. Skillnaden mellan ISK och KF är ofta marginell i kalkylatorn, men ISK har två fördelar i vardagen; (1) du står som fysisk ägare till dina värdepapper, och (2) du slipper de eventuella årsavgifter som vissa KF-leverantörer fortfarande tar ut. Hos Avanza och Nordnet är KF gratis, men på en del andra plattformar ligger avgiften kring 0,3 till 1 % per år. Det äter snabbt upp den lilla skattefördelen.

Med det sagt: kapitalförsäkring har två konkreta fördelar som kan väga tungt i vissa situationer. För det första hanterar banken automatiskt utländsk källskatt på utdelningar, vilket sparar deklarationsarbete för den som äger amerikanska eller andra utländska aktier.

På ett ISK behöver du själv vara uppmärksam på att Skatteverket gör avräkning, och i vissa fall får du inte tillbaka allt eftersom svensk schablonskatt kan vara lägre än den utländska källskatten. För den som har en majoritet av sin portfölj i bred global indexfond spelar det här mindre roll.

För det andra kan du sätta förmånstagare på en kapitalförsäkring, så att pengarna går direkt till exempelvis en partner eller dina barn vid ditt frånfälle, utan att gå via dödsboet. För spararen som har specifikt de behoven kan kapitalförsäkring vara värt det.

På ett ISK fördelas värdepappren via dödsboet enligt arvsreglerna eller ett eventuellt testamente. Det fungerar bra i de flesta familjer men kan bli komplicerat vid särkullbarn eller ovanliga familjekonstellationer. För den som ser ekonomi i ett livshändelseperspektiv är förmånstagarvillkoret den enskilt största anledningen att överväga kapitalförsäkring.

Hur maxar man ISK i familjen?

Eftersom fribeloppet på 300 000 kr gäller per person, inte per konto, finns det två praktiska konsekvenser värda att känna till:

  • Du vinner inget på att öppna fler konton i ditt eget namn. Sätter du 300 000 kr på ett ISK hos Avanza och 300 000 kr på ett ISK hos Nordnet räknas båda samman, och du betalar fortfarande skatt på 300 000 kr av summan.
  • Din partner och barn har eget fribelopp. Två vuxna med 300 000 kr var blir 600 000 kr skattefritt sparande totalt, vilket motsvarar en skattebesparing på cirka 6 400 kr per år (jämfört med att allt legat på en person över fribeloppet). Med barn blir summan ännu högre.

Tänk dock igenom konsekvenserna innan du sätter pengar i barnens namn. Pengar på konto i barnets namn är juridiskt sett barnets egendom från dag ett (läs: du kan inte flytta till ditt eget konto) och från 18-årsdagen har de full dispositionsrätt, är beloppen över 8 prisbasbelopp så ska det anmälas till överförmyndaren i kommunen etc. Så genom att försöka spara i ena änden kan man skapa sig en massa andra problem man inte har tänkt sig.

Rekommendation för privatpersoner

Sammanfattningsvis är ISK det enkla, smarta och billiga valet för de allra flesta privatpersoner som sparar långsiktigt i aktier och fonder. Framförallt globala, billiga, breda och passiva indexfonder eller fondrobot. Det är det som vi själva använder som privatpersoner.

Och med det nya fribeloppet på 300 000 kr per person 2026 har frågan blivit ännu mindre komplicerad än tidigare. Under fribeloppet är ISK skattefritt och slår alla andra alternativ. Över fribeloppet vinner ISK över aktiedepå så snart din förväntade avkastning ligger över 3,7 % per år, vilket en bred global indexfond historiskt har levererat med god marginal.

Upp till 300.000 kr är ISK bäst. Över 300.000 kr är ISK bättre än aktiedepå så snart den årliga förväntade avkastningen överstiger ca 3,7 procent.

Med det sagt finns det fall där andra konton fungerar bättre. Räntefonder och kortsiktigt sparande kan ligga lugnt på en aktiedepå utanför ett ISK. Vid utländska utdelningsaktier eller behov av förmånstagare kan kapitalförsäkring vara värt det.

Således: börja med ISK, fyll fribeloppet, fundera på KF om du har specifika behov, och spara AF för det som faktiskt passar där. Det räcker långt.

Rekommendation för dig med aktiebolag (AB)

Som företagare kan man inte använda ISK eftersom det bara är till för privatpersoner. Beroende på situation är vår första rekommendation oftast en kapitalförsäkring. Notera att företagsägda kapitalförsäkringar ofta kostar 0,2 till 0,5 % per år, ibland mer. Undvik de som tar mer än 0,5 % i avgift.

Vi använder både en kapitalförsäkring för investering av företagets överlikviditet och en aktie- och fonddepå för det som ska bli vårt pensionssparande eftersom man kan kvitta kapitalskatten mot t.ex. lön i bolaget. Notera dock att det bygger på att man kan ha en fond i 10+ år vilket i sig är en risk eftersom många fonder läggs ned inom den perioden. Därför lämpar sig i princip bara globala indexfonder för detta.

Som företagare kan du kvitta vinster i en aktie- och fonddepå mot andra kostnader i bolaget, t.ex. lön. Oerhört praktiskt med tanke på t.ex. pension.

Mer om detta på sidan: "Investera som företagare" och "Pension för företagare".

Bilaga: så beräknas skatten för ISK, AF och KF

1. Beräkning av skatt på vanlig aktie- och fonddepå

Skatten i en vanlig aktie- och fonddepå, som även kallas för VP-konto ibland, beräknas väldigt enkelt som 30 % på vinsten. Om du äger fonder i depån så beskattas dessa ofta med 30 % på en schablon om 0,4 %, det vill säga 0,12 %. Kalkylatorn ovan tar hänsyn till det.

Så här skriver Skatteverket: "Du som äger fondandelar ska också ta upp en schablonintäkt som inkomst av kapital, oavsett om du har sålt fondandelar eller inte under året. Schablonintäkten beräknas av din bank eller ditt fondbolag och är förifylld i din deklaration. Schablonintäkten är 0,4 % av fondandelarnas värde vid årets ingång. Den faktiska skatten blir 0,12 % (0,4 * 30 %) av värdet. Den schablonintäkt som ska tas upp i inkomstdeklarationen 2027 är beräknad på fondandelarnas värde den 1 januari 2026."

2. Beräkning av skatt på Investeringssparkonto ("ISK")

För att kunna beräkna skatten för ett investeringssparkonto behöver man följande data:

  • Värde 1 januari ("q1") – t.ex. 100 000 kr
  • Värde 1 april ("q2") – t.ex. 110 000 kr
  • Värde 1 juli ("q3") – t.ex. 120 000 kr
  • Värde 1 oktober ("q4") – t.ex. 130 000 kr
  • Summa insättningar ("insättning") – t.ex. 12 000 kr

Därefter summerar man alla dessa värden och dividerar med fyra för att få ett kapitalunderlag för året:

Kapitalunderlag = Summa insättningar + Värde 1 jan + Värde 1 april + Värde 1 juli + Värde 1 okt 4

I vårt fall blir detta kapitalunderlag:

Kapitalunderlag = 12000 + 100000 + 110000 + 120000 + 130000 4 = 118000  kr

Reglerna som gäller för inkomstår 2026:

  • Statslåneräntan den 30 november 2025 fastställdes till 2,55 % av Riksgälden
  • Schablonintäkten beräknas som SLR + 1 procentenhet, alltså 3,55 % för 2026
  • Minimigränsen är 1,25 % (om SLR + 1 % blir lägre används 1,25 % istället)
  • Skattefri grundnivå: 300 000 kr per person (höjt från 150 000 kr som gällde 2025)
  • Fribeloppet är gemensamt för ISK, KF och PEPP, och gäller per person, inte per konto

Eftersom kapitalunderlaget i exemplet (118 000 kr) är under den skattefria gränsen på 300 000 kr:

  • Skatt = 0 kr

Exempel med högre kapitalunderlag (500 000 kr):

  • Skattefritt belopp: 300 000 kr
  • Beskattningsbart belopp: 500 000 minus 300 000 = 200 000 kr
  • Procentsats = 2,55 % + 1 % = 3,55 %
  • Schablonintäkt = 200 000 × 3,55 % = 7 100 kr
  • Skatt = 7 100 × 30 % = 2 130 kr

Det motsvarar en effektiv skatt på 1,065 % av det beskattningsbara beloppet (3,55 % × 30 %). Källa: Skatteverket: Belopp och procent inkomstår 2026.

3. Beräkning av skatt på kapitalförsäkring ("KF")

För att kunna beräkna skatten på en kapitalförsäkring behöver man följande data:

  • Värde 1 januari ("in") – t.ex. 100 000 kr
  • Insättningar under årets första 6 månader ("halvår #1") – t.ex. 6 000 kr
  • Insättningar under årets sista 6 månader ("halvår #2") – t.ex. 6 000 kr

Insättningar under första halvåret räknas med till 100 % medan insättningar under andra halvåret endast räknas till 50 %. Vi räknar fram ett kapitalunderlag enligt följande:

  • Kapitalunderlag = in + halvår #1 + (halvår #2 / 2)

I vårt fall ovan blir det:

  • Kapitalunderlag = 100 000 + 6 000 + (6 000 / 2) = 109 000 kr

Reglerna som gäller för inkomstår 2026:

  • Statslåneräntan den 30 november 2025 fastställdes till 2,55 %
  • Schablonintäkten beräknas som SLR + 1 procentenhet, alltså 3,55 %
  • Minimigränsen är 1,25 % (om SLR + 1 % blir lägre används 1,25 % istället)
  • Skattefri grundnivå: 300 000 kr per person (samma som ISK)

Eftersom kapitalunderlaget i exemplet (109 000 kr) är under den skattefria gränsen på 300 000 kr:

  • Skatt = 0 kr

Exempel med högre kapitalunderlag. Säg att värdet 1 januari är 491 000 kr och insättningar gjorts enligt samma mönster som ovan:

  • Värde 1 januari: 491 000 kr
  • Kapitalunderlag = 491 000 + 6 000 + (6 000 / 2) = 500 000 kr
  • Procentsats (schablonintäkt) = 2,55 % + 1 % = 3,55 %
  • Schablonintäkt = 500 000 × 3,55 % = 17 750 kr
  • Skatt före avdrag = 17 750 × 30 % = 5 325 kr
  • Avdrag för skattefri del = 300 000 × 3,55 % × 30 % = 3 195 kr
  • Skatt att betala = 5 325 − 3 195 = 2 130 kr

Med andra ord: skatten i KF blir samma som på ett ISK med samma kapitalunderlag, vilket är själva poängen. ISK och KF är konstruerade för att vara skatteneutrala mot varandra. Skillnaderna ligger någon annanstans (avgifter, ägande, förmånstagare, källskatt), inte i schablonen.

Härledning av tumregeln för att veta när ISK är mer lönsamt än AF

För att beräkna när investeringssparkonto eller kapitalförsäkring är lönsammare än en vanlig depå kan man använda följande resonemang och formel. Notera att det här är en förenkling som är till för att fatta ett strategiskt beslut och inte 100 % korrekt (men ändå iaf. 98 %). För exakt information om hur skatten räknas fram, kontakta Skatteverket.

Skatten för ett investeringssparkonto beräknas enligt följande:

skattISK = ( ( statslåneräntan + 1 % ) × 30 % ) × ( totalt belopp + avkastning × totalt belopp )

Skatten för en vanlig depå beskattas enligt följande:

skattDepå = totalt belopp × avkastning × 30 %

Genom att sätta dessa två lika med varandra kan jag räkna ut när skatten för de olika typerna av konto blir samma. Det vill säga:

skattISK = skattDepå

Vilket är samma sak som:

totalt belopp × avkastning × 30 % = ( ( statslåneräntan + 1 % ) × 30 % ) × ( totalt belopp + avkastning × totalt belopp )

Om vi förenklar statslåneräntan (tänk på att om statslåneräntan +1 % är mindre än 1.25% sätts den till 1.25%) genom att:

slr = ( statslåneräntan + 1 % )
tb = totalt belopp
a = avkastning för break-even

Får vi:

tb × a × 30 % = slr × 30 % × ( tb + a × tb )
tb × a × 30 % = slr × 30 % × tb + slr × 30 % × a × tb

I ovanstående ekvation har vi tb på båda sidor =, vilket innebär att vi kan förkorta bort det. Det stämmer ju med resonemanget eftersom vi jämför om vi skulle ha samma belopp och samma vinst antingen i den depå eller i en kf. Det ger:

30 % × a = slr × 30 % + slr × 30 % × a

Löser vi då ut vid vilken avkastning ("a") som skattesatserna för de två olika kontona blir lika, blir det:

a × ( 1 slr ) = slr

Som i ett sista steg kan räknas ut som:

a = slr ( 1 slr )

Sätter vi in siffrorna för 2026, där statslåneräntan den 30 november 2025 fastställdes till 2,55 %, så blir det:

( 2.55 % + 1.00 % ) ( 1 ( 2.55 % + 1 % ) ) = 3.68 % 3.7 %

Formeln ovan är en förenkling som behandlar beskattningen som om den sker vid ett enda tillfälle. I verkligheten beskattas ISK löpande varje år medan en vanlig depå beskattas först vid försäljning.

Det innebär att vi bortser från effekten av ränta-på-ränta och uppskjuten skatt, samt att kapitalunderlaget i ISK egentligen beräknas som ett genomsnitt över året.

En mer exakt modell kräver därför att man räknar över flera år och jämför slutvärden efter skatt. I praktiken hamnar brytpunkten ändå nära samma nivå, vilket är varför tumregeln på cirka 3,5–4 % fungerar väl för de flesta beslut.

För 2026 lönar sig ISK över aktiedepå så snart den årliga avkastningen överstiger ca 3,7 procent.

Men, och det här är den viktiga nyansen 2026: tumregeln gäller bara för kapital över fribeloppet på 300 000 kr. Under fribeloppet är ISK och KF helt skattefria, så där spelar avkastningen ingen roll alls. Skattemässigt vinner ISK över AF för de första 300 000 kronorna per person, eftersom det då är helt skattefritt. I praktiken kan dock AF vara bättre i vissa situationer, till exempel vid förluster som kan kvittas.

Källor och vidare läsning

De viktigaste källorna

Sidan uppdaterades senast i maj 2026 och bygger på de regler som gällde för inkomstår 2026. Reglerna kring ISK och KF kan ändras, framför allt inför ett valår. Statslåneräntan fastställs nytt varje år den 30 november, vilket påverkar schablonskatten påföljande år. Vi uppdaterar sidan i samband med årsskiftet, men kontrollera alltid mot Skatteverket om du står inför ett större beslut. Innehållet är allmän information och utgör inte personlig finansiell rådgivning.

Ja, så tänker vi. Vad tänker du? Skriv gärna i kommentarerna nedan.

Vanliga frågor

Vad är bäst, ISK eller KF eller aktiedepå (AF)?
När är aktiedepå (AF) bättre än ISK?
Vad är skillnaden mellan ISK och kapitalförsäkring (KF)?
Hur räknas ISK-skatten 2026?
Gäller fribeloppet 300 000 kr per konto eller per person?
Lönar det sig att flytta från en gammal depå till ISK?
Vad händer om statslåneräntan ändras till 2027?

Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.

Communityns kommentarer

Nedan följer 9 av totalt 19 kommentarer. Notera att kommentarer i forumet inte kvalitetssäkras av oss på samma sätt som all annan text på denna sida. För att följa hela diskussionen, skriva en egen kommentar eller ställa en fråga, gå till forumet. Vi ses där! 🙂

  1. User avatar

    Om du lägger år på x-axeln i stället så ser man hur kraven på avkastning ökar över tid för ISK, att AF blir bättre på långa tidshorisonter.

  2. User avatar

    Snyggt! Har du med schablonskatten på depå för fonder? Den är låg, men inte obefintlig.

    Schablonintäkten för fondandelar är 0,4 procent av värdet av dina fondandelar den 1 januari 2025. Skatten är 30 procent av schablonintäkten vilket motsvarar 0,12 procent av fondandelarnas värde (30 procent × 0,4 procent). Har du till exempel fondandelar som är värda 100 000 kronor vid ingången av 2025 blir skatten 120 kronor (0,12 procent × 100 000 kronor).

    Källa:

  3. User avatar

    Ja, den tar hänsyn till schablonskatten (0,12%). Den går att ställa in under “överkurs”-fliken också om man vill ändra den.

    Hmm. Ska testa.

  4. User avatar

    Sparhorisont betyder att man säljer av allt då, eller hur? Triggar hela AF-skatten då? Eller snarare, måste hålla AF-innehavet helt oförändrat så länge för att AF ska vara i balans med ISK där?

  5. User avatar

    Tolkar jag diagrammet rätt. Att vid högre avkastning så är isk bäst oavsett tid ?

  6. User avatar

    När jag leker med inställningarna så verkar det bero på både belopp och månadssparande. Så tror inte det går säga generellt. Dessutom förutsätter det ju att det i AF inte säljs under hela sparhorisonten vilket jag nog ser som den största risken.

  7. User avatar

    Ja att planera att ej pilla på 30 år är nog svårt. Speciellt som låg och medelinkomsttagare. Blir lika shockad var månad man får månads rapport på avanza. Var månad är där nästan alltid något utag

  8. User avatar

    Ja, den säger mer så, tycker jag :+1:

    Viktigt att komma ihåg att det handlar om nominell avkastning också, inte den reala vi brukar prata om.

  9. User avatar

    Sidan är lite buggig om man kör mörkt tema, en del text som försvinner/är blek.

Senaste nytt på RikaTillsammans

Finansbranschens tre stora problem26
#465
1 tim 44 min

Finansbranschens tre stora problem

Tre minuter med statsminister Ulf Kristersson och EU:s talman Roberta Metsola: allt det jag inte hann säga baserat på Finansinspektionens egna rapporter. Med rådgivaren Per Palmström.

Pensionärer spenderar för lite av sparkapitalet33

Pensionärer spenderar för lite av sparkapitalet

Mental bokföring och rädsla för att pengarna tar slut gör att pensionärer unnar sig bara hälften av det som de skulle. Utdelande tillgångar ökar användningen av pengar och gör livet rikare.

Jan och Caroline Bolmeson39

Jämför bolåneränta 2026: Se din faktiska ränta direkt

Bolåneräntan är ofta familjens enskilt största utgift. Och samtidigt en av få utgifter där du kan sänka kostnaden med ett kort samtal, eller ett par knapptryck. Skillnaden mellan bankerna är större än de flesta tror, och enligt Finansinspektionen är det bara 3 av 10 svenskar som regelbundet jämför sin ränta.

SPIVA Europe Year-End 202531

SPIVA Europe 2025

100 procent av nordiska fonder slog inte sitt index på 10 år. 98% av globala fonder slog inte index. Tolfte SPIVA-rapporten i rad pekar åt samma håll.

Jan och Caroline Bolmeson tillsammans med Lysas grundare Patrik Adamson och Emilie Andersson38

Lysa fondrobot: vår erfarenhet utifrån 10 miljoner i sparande hos dem

Så här tänker vi om Lysa efter sju år som kunder och hundratals samtal i communityn. Slutsats: bäst för de flesta oavsett om du är nybörjare med 1 000 kr eller expert med mycket mer.

Jan Bolmeson34

Om Jan Bolmeson

Folkbildare i privatekonomi och ett rikare liv bortom pengar.