Om kollektivavtal, facket
och Sveriges 1900-tals historia

Därför är avsnittet viktigt

Det här avsnittet ger dig en djup förståelse för hur Sverige gick från att vara ett av Europas fattigaste länder till ett av världens rikaste på bara 100 år. Vi får insikt i hur kollektivavtal och fackföreningar faktiskt fungerar, varför vi inte har någon lagstadgad minimilön i Sverige och hur den svenska modellen skiljer sig från resten av världen. Avsnittet ger konkreta exempel på hur mycket kollektivavtal kan vara värda ekonomiskt - ofta 10 000 kr extra per månad när man räknar in alla förmåner.

Sammanfattning

Isak Ekblom, facklig representant på Bilia, förklarar hur den svenska modellen växte fram från 1800-talets fattigsverige och varför vi idag har en av världens mest framgångsrika arbetsmarknader med minst strejkdagar i Europa.

Med Isak Ekblom

Isak jobbar som plåtslagare på Bilia och har varit fackligt engagerad på heltid i över 10 år. Han sitter i Bilias styrelse som facklig representant och driver podden Fucky Podcast. Hans expertis ligger i att förklara arbetsrätt på ett begripligt sätt och han utbildar både förtroendevalda och arbetsgivare i hur man kan använda medbestämmandelagen för att skapa bättre arbetsplatser.

Från fattigsverige till framgångssaga

För bara 100 år sedan var Sverige ett av Europas fattigaste länder där 25% av befolkningen emigrerade till USA. Pigor och drängar stod varje dag med mössan i hand utanför fabrikerna och bjöd under varandra i lön. När arbetarna började organisera sig i a-kassor och fackföreningar la de undan halva sin lön för att stödja de som inte fick jobb - en kartellbildning som gav dem förhandlingskraft.

Den dolda lönen i kollektivavtalet

En lön på 30 000 kr utan kollektivavtal motsvarar faktiskt 32 806 kr med kollektivavtal när man räknar in OB-tillägg, övertidsersättning, semestertillägg och tjänstepension. Vid 50 000 kr i lön blir skillnaden ännu större - då handlar det om 70 000 kr totalt med alla förmåner inräknade. Detta är pengar många missar när de jämför löner mellan olika arbetsgivare.

Pensionsbomben ingen pratar om

Under 45 års arbetsliv kan kollektivavtalet ge dig 2,8 miljoner kronor mer i pension jämfört med samma lön utan avtal. Detta beror på tjänstepension (4,5% av lönen), deltidspension (2,4% extra) och att du får 30% extra tjänstepension på lön över taket för allmän pension. För högavlönade blir skillnaden enorm - något som sällan syns i lönekuvertet.

Sverige utan minimilön - så fungerar det

Till skillnad från nästan alla andra länder har Sverige ingen lagstadgad minimilön - den är faktiskt 0 kronor. Istället sätter varje bransch sina egna lägstalöner genom kollektivavtal. Inom industrin ligger den på 22 511 kr medan motorbranschen har 16 800 kr. Detta ger flexibilitet att anpassa lönerna efter branschens förutsättningar istället för en rikstäckande minimilön.

Varför Sverige har minst strejkdagar i Europa

Den svenska modellen bygger på att arbetsmarknadens parter förhandlar utan politisk inblandning. Vi har i snitt under 25 förlorade arbetsdagar per år jämfört med över 75 dagar i länder som Frankrike och Spanien. Hemligheten är att vi förhandlar innan konflikter uppstår och att båda parter har full insyn i företagens ekonomi genom styrelserepresentation.

Förhandla själv eller tillsammans?

Som individ har du faktiskt ingen laglig rätt att förhandla på din arbetsplats - det är upp till arbetsgivaren. Fackföreningar har däremot förhandlingsrätt enligt lag med rätt till information, tid för förberedelse och skyldighet för arbetsgivaren att förhandla. Även elitfotbollsspelare som Zlatan är med i facket eftersom de förstår värdet av kollektiv förhandlingskraft.

Medbestämmande som konkurrenskraft

"En person som inte får information kan inte ta ansvar. En person som får information kan inte låta bli att ta ansvar." När anställda får insyn i företagets ekonomi och strategi genom medbestämmandelagen blir de mer engagerade och tar bättre beslut. Detta är en av nycklarna till svensk framgång - vi konkurrerar med kompetens istället för låga löner.

Tesla-konflikten förklarad

Tesla-strejken handlar inte bara om lön utan om hela paketet - arbetsmiljökontroller, pensioner, försäkringar och medbestämmande. Företaget hävdar att de inte har kollektivavtal någonstans i världen, men i länder som Frankrike och Australien är det lag på att ha avtal. För övriga företag i branschen handlar det om rättvis konkurrens när alla betalar samma ersättningar.

Minnesvärda citat

• "En person som inte får information kan inte ta ansvar. En person som får information kan inte låta bli att ta ansvar"
• "Snus, mus och brännvin - det var allt en dräng ansågs behöva lön till"
• "Vi ska konkurrera med kompetens och kvalitet, inte med hur billig arbetskraften är"
• "Avtalet är mellan fackförening och företag - står du utanför kan du inte driva frågan juridiskt"
• "I USA röstar man på fabriken om man vill ha fack. I Sverige förhandlar vi direkt"

Viktiga nyanser att komma ihåg

• Kollektivavtal gäller alla på arbetsplatsen, även icke-medlemmar, för att undvika lönedumpning
• Utan avtal finns inga regler för övertid, OB-tillägg eller nattarbete - allt är "påhitt" som förhandlats fram
• Fackföreningar är demokratiska - gillar du inte vad de gör, engagera dig och förändra