Nedan följer en automagisk transkribering av intervjun gjord med hjälp av AI. Det innebär att den inte är ordagrann och kan innehålla fel.
Visa hela transkriberingen
Facket och kollektivavtal - en helhet
Jan: Coolt. Sen brukar det väl ofta vara mer facket än kollektivavtal. För mig blir det också så att jag blandar ihop vad är facket versus vad är kollektivavtalen. För att säga nej är väl ofta till exempel sjukförsäkring och den typen.
För det var också en sån insikt jag fick. Jojo, blir du sjuk och inte kan jobba och blir långtidssjuk, då får du 80% av din lön så länge din lön är under 21 000. Jo men det är så, exakt den reaktionen. Och då krävs det ju att man har en sjukförsäkring och många har ju det via… Och är det då via facket eller är det via kollektivavtalet?
Isak: Det kan vara både och ska jag säga. Det vanliga är att vi har förhandlat in i kollektivavtalet regler för detta och då finns det någon form av grundförsäkring som ska gälla för alla som är anställda inom avtalet.
För vi tycker att det är viktigt att har vi ett avtal så måste det gälla för alla oavsett om du är medlem i facket eller inte. Och det är därför man lite kan glida med på en räkmacka som vi brukar säga. Man är inte medlem i ett fackförbund, man är på en arbetsplats med kollektivavtal och allt gäller mig ändå.
För skulle vi inte ha det så är det tillbaka till de här som stod med mössarna avtagna. Och så har vi några som räcker upp handen och säger att jag kan jobba för halva lönen, det är inte så viktigt för mig. Jag är ung, jag är 20 år, jag vill bara ha ett jobb. Och då skulle vi alla bytas ut mot dem som säger att jag kan jobba för halva kollektivavtalet.
Så för oss är det viktigt att avtalet ska gälla för alla oavsett om du är medlem eller inte. Vi har också en föreningsrätt i Sverige som talar om att alla har rätten att vara organiserade. Både arbetsgivare, arbetstagare har rätten till detta. Men man har även rätt att stå utanför. Så man är liksom inte skyldig att gå med i ett fackförbund heller utan det här är ju fritt för var en att välja.
Det som blir ett litet problem är ju att avtalet är mellan fackförening och företagen. Och skulle någon bryta mot avtalet mot mig som individ och jag inte är medlem, så kan jag egentligen själv inte driva frågan juridiskt. Utan det är fackförbunden som får göra det eftersom det är ett brott mot fackförbundets avtal.
Isak: Och skadestånden går ju då till fackföreningen och inte till individen som har blivit utsatt. Så det behöver man känna till. Men det är viktigt att vi alltid bevakar att ingen ska få lägre ersättning. För då har vi någonstans skapat ett samhälle där vi konkurrerar återigen.
Så det är väldigt mycket viktigare för fackföreningarna att se till att alla förstår vad det här handlar om. Och försöka få alla att engagera sig. Så tycker man att facket är skit och kass och gör dåliga grejer, då är det bättre om man går på mötena och så försöker man att påverka och skriva motion och röstar. Och försöka få dem att förändra sig.
Vikten av engagemang
Mycket, mycket bättre än att välja att stå utanför tycker jag då personligen. Och det var väl en sån sak som gjorde att jag gav mig in i det här med fackföreningen själv. För att jag tyckte vi gjorde massa dåliga grejer och det ville jag påverka på det andra. Så att jag har varit både jobbig och bråkig för vissa av sig där också. Även inom fackföreningen kan jag säga.
För att vi vet inte allt, vi kan inte allt. Och det är demokratiskt, så tar vi dåliga beslut tillsammans så blir det dåligt tillsammans. Och jag vet också att är som så att man kan vara på ett företag där ingen har velat engagera sig fackligt. Och en person räcker upp handen. Och ärligt talat kanske det är helt fel person som inte borde göra det.
Och springer och driver sina egna ärenden och gör saker som ingen annan står bakom. Och då blir facket skit. Då blir det så jäkla dåligt. Så att det är ju viktigt att vi gör det tillsammans. Och ibland får jag stå bakom grejer jag kanske inte själv hade stått bakom. För att det är det medlemmarna vill.
Och jag ska företräda dem. För facket är ju inte ett förbund. Facket ska ju vara de som är på arbetsplatsen och jobbar. Det är det som är facket. Man tänker ofta att jag går med i ett fack och så löser de allting för mig. Men när jag går med i ett fack så är det jag som är facket tillsammans med mina kollegor och det jag egentligen får från fackförbunden det är möjligheter till utbildning, möjligheter till stöd.
Isak: Så att om jag själv inte engagerar mig, om jag själv inte förhandlar så försvinner rätt mycket av den svenska modellen. Så jag slänger på nästa slide så ska vi se för det här är någonting vi är jättestolt över, det handlar om vår pension och då har jag räknat på två olika principer.
Man har jobbat i 45 år i ett yrke och den ena individen här, den blåa har 30 000, den orangebruna färgen har 50 000 i månadslön och jag har inte tagit hänsyn till:
- Inflation
- Värdeutveckling
- Ränta
- Löneökningar
utan vi håller oss fiktivt till dagens penningvärde helt enkelt.
Skulle jag då jobba på ett företag utan kollektivavtal med 30 000 i månaden så har jag på de här 45 åren fått ihop ungefär nästan 3 miljoner kronor. På företaget där jag är anställd så har jag:
- 3 miljoner i den här allmänna pensionen
- 729 000 i tjänstepension
- 340 000 i deltidspension
och sen har vi lokalt fått en vinstutdelning i vårat bolag som har fallit in i bolagsstyrelsen där jag sitter med själv där vi faktiskt får en del av aktieutdelningen.
Så att då har jag fått ihop till slut då 1 586 000 kronor mer än om jag inte hade haft ett kollektivavtal och med ränteutveckling på det så är det en ganska stor skillnad när man väl går i pension.
Snappar vi upp det till den här lönen på 50 000 kronor när man då får de här 30 procenten extra i tjänstepensionen men då har jag fått ut ungefär 2,8 miljoner mer i pension. Men samma 50 000 i lön på ett företag utan kollektivavtal. Och det kommer ju göra världens skillnad.
Isak: Och den här deltidspensionen nu är någonting man ganska nyligen har börjat bygga upp i många fackförbund. Så den kommer antagligen öka den delen med framförallt i yrken där man inte kan jobba fram till pension. Som en bilmekaniker hos oss ofta behöver de gå i förtidspension. Och då ska den här kunna täcka upp att jag ska kunna gå tre, fyra år tidigare i pension utan att det drabbar mig ekonomiskt.
Vilket också gör att vi kan acceptera att vi höjer pensionsåldern med fem år till. För att som tjänsteman kanske man klarar det. Medan 45-åriga i en verkstad, då är ryggen ganska kass. Så det här är också en flexibilitet i den svenska modellen att vi kan hitta uppgörelser där man jobbar olika länge utifrån vilken bransch man jobbar i. Vilket gör att vi kan få ett ganska flexibelt pensionssystem i Sverige också.
Jan: Du är dum frågar så här, delpension, är det något specifikt annorlunda än tjänstepension eller det?
Isak: Vi har i vissa delar i metall, det här har funnits i olika fackförbund och heter lite olika saker. Vissa kallar det livspension, arbetslivspension, hos oss kallar vi det för DP eller deltidspension. Den går in i den vanliga tjänstepensionen för oss, men det avsätts en extra summa till de här tjänstepensionerna.
Så 2,4% har jag just nu i mitt avtal extra utöver tjänstepensionen.
Jan: Okej det har jag fattat.
Isak: Och den här gör också att vi har ett regelverk som talar om att jag har rätt att gå i deltidspension från en viss ålder. Jag tror att det är 58 år i vårat yrke just nu. Jag har inte stenkoll på det här, men däromkring har jag rätt att gå till min arbetsgivare och komma överens om att lägga upp en deltidspension.
Och då kan inte arbetsgivaren tvinga mig att vara kvar heltid. Däremot så måste vi hitta en lösning för hur det ska gå till. Jag kan inte säga att mellan… Mellan tio och elva vill jag vara ledig varje dag utan det ska funka ihop med verksamheten och det ska gå att lägga upp det på ett schysst och bra sätt. Så att vi ska komma överens.
Pensionsplanering och medlemsförmåner
Caroline: Men om man nu är ansluten i IF Metall, vad kan man se i de här detaljerna om sin pension?
Isak: Ja men det gör vi i det här kollektivavtalen så att jobbar man med ett unionenavtal eller med ett akademiskt förbund så har man ett avtal man kan gå in och kolla. Och i vårat ska vi hitta någon paragraf här så har vi någonstans tror jag försäkringar.
Det är så litet min skärm här nu. Men det finns ett huvudavtal och där kan man gå in i det huvudavtalet sen och läsa exakt vad som går in. Sen brukar det finnas väldigt bra information om man går in på typ Alekta eller Fora eller vad man nu har för system. KPA har vissa fackförbund också så brukar det finnas ganska bra tabeller där så man kan få information om detta.
Isak: Men i kollektivavtalen så brukar nästan allt finnas med. Men så jag rekommenderar verkligen att alla öppnar sitt avtal och tittar i det. Och idag brukar man kunna hitta det på deras hemsidor med ganska smidigt. Med länkar och pdf så brukar man kunna hitta ganska bra. Ni nämnde ju också försäkringar lite snabbt.
Jag tog bara med lite snabbt. Jag är inte försäkringsexperten ska jag tilläggas här nu. Men i kollektivavtal är det också väldigt vanligt att man är försäkrad. Lite som du var inne på här innan. Skulle jag bli sjuk skada mig på jobbet så ska jag ha en bättre sjukersättning än den som finns i lagen. Och det går lite hand i hand i svenska modellen.
Den väg vi har gått med svenska modellen handlar ju om att vi tycker inte att politiker ska läggas i för mycket i sånt här. Utan det ska vi komma överens med arbetsgivaren. Kan skilja lite mellan branscher. Och därför tycker vi att de här försäkringarna är bra. Att de inte ligger i lagen alltid.
Isak: Sen är det klart att man alltid hade sett att lagen fanns som ett väldigt bra komplement till det här också. Så att alla är trygga i ett land. Men i vårat fall handlar det om:
- Arbetsskador
- Färdolycksfall
- Extra ersättning vid föräldraledighet
- Premiebefrielse under föräldraledighet och sjukdom
- Efterskydd vid sjukskrivning
- Efterlevandeskydd om vi skulle gå bort
- Omställningsstöd om firman lägger ner så får man faktiskt pengar till att söka nytt jobb
Man kan få pengar till att flytta till en ny kommun för att börja jobba lite sådär. Men också nu kompetensstöd som vi har varit med och tecknat ett avtal i där man faktiskt kan börja studera och få delar av sin lön ersatt upp till 80% av lönen men det finns ju också vissa gränser på hur mycket.
Möjligheter till kompetensutveckling
Så tjänar man 60 000 i månaden så blir det inte några 80% då tror jag man landar på 50% av sin lön för att plugga i upp till 44 veckor. Och det är ju ett system som även arbetsgivarna tyckte var väldigt bra för att har man en anställd som kanske inte trivs, inte tycker att jobbet är sådär värdefullt längre, då finns det möjlighet att hjälpa någon i väg till att göra något annat, studera, gå i en KY-utbildning, göra något annat så att vi ska få lite mer rörlighet på arbetsmarknaden så att man kan våga röra sig även om man är kanske 55 plus och känner att yrkeslivet är inte så långt - vågar jag verkligen byta jobb?
Ja men då ska det finnas stöd för detta så att som fackförbund kan man ju tillsammans få fram en mängd olika försäkringar som gynnar kollektivet och företaget där man jobbar.
Och sen vet jag att ni har pratat om barnförsäkringar i podden och jag gillade verkligen er teori där om ska man verkligen ha en barnförsäkring eller bättre avsätta pengar och få ränteutveckling på de här för så har jag gjort med rätt mycket försäkringar själv.
Isak: Men just barnförsäkringar där valde vi i vår fackförening, den lokala där jag jobbar, att tillsammans gå ihop med all personal, kontakta ett försäkringsbolag och tala om att här är vi 300 anställda som vill ha en försäkring. Vad kan vi få för pris?
Så vi har en försäkring som just nu kostar 417 kronor i månaden och då ingår det:
- Fritt antal barn
- Olycksfall
- Lite extra vid sjukskrivningar
- En juristförsäkring
- Ett ganska stort paket bostadsrätt eller villaförsäkring
Så jag tror jag sparar nog 1800 kronor i månaden ungefär på bara det här försäkringspaketet. Så att för mig är det en icke-fråga om just barnförsäkringen men här är ju bara möjligt när vi dels tillsammans äger ett försäkringsbolag och dels också tillsammans förhandlar om priset.
Så att man kan ju lokalt även göra saker som inte är kopplat till bolaget och det finns motioner skrivna om att man skulle vilja att bilförsäkring ingår i medlemskap och sådär också. Så långt har vi inte gått i för det rätt stor skillnad som skiljer försäkringspris på olika bilar och sådär också var man bor.
Jan: Men sky’s the limit liksom. Man kan tillsammans faktiskt hitta väldigt bra ekonomiska lösningar så att i våran klubb där vi jobbar med de här bonusarna man får som vi har förhandlat in med försäkringarna som ingår i medlemskapet och det man kan teckna till så brukar en medlem liksom som kan räkna inser att ganska fort att den här fackföreningsavgiften den är betald tio gånger om bara i att vi liksom samverkar i det här.
Men det kan ju givetvis skilja sig från bransch till bransch och sådär men räknar man med allt i kollektivavtalet så brukar en fackföreningsavgift betala sig själv ganska snabbt.
Värdet av engagemang och samverkan
Jan: Ja men det jag tar med mig lite är som allt annat - det handlar om engagemanget lite och liksom sätter sig in i såhär att man kanske inte tänker såhär “oh detta är det roligaste jag kan göra” men det hamnar i den där… Men om du ändå är på den här arbetsplatsen i ett antal år ja men det är värt att göra det.
För precis som du säger såhär - där är en styrka i kollektivet och oavsett om den handlar om att förhandla med arbetsgivaren så kan man ju lika gärna förhandla med ett försäkringsbolag eller liknande och just jag tänker mycket på kollektivavtalet som just pensionsdelen, lönedelen och försäkringsdelen att det är ju tre viktiga saker.
Och sen tänker jag också att det som är så schysst är så att även för den som inte är intresserad så får du liksom så här, det som är så fint även de är försäkrade som du säger så här, de åker med på en räkmacka, man kan ha en avsikt om det men det ligger ändå i mitt intresse som är engagerad att även den får det tillgång till det.
Caroline: Ja, man betalar ju en avgift liksom för att få vara med.
Jan: Jo, absolut. Men jag menar till exempel hela lönebiten får du ju även om du inte är med. För att precis som Isak var inne på innan det blir bättre för alla och att det är den jag gillar ju tillsammans biten det är ju ingen hemlighet liksom.
Isak: Och det är vi lyssnade tacksamma över också för mig har det varit jättestöd att kunna lyssna på någon som inte är styrd av någon annan ekonomiskt och faktiskt ge de här goda råden som ni ändå har gjort under alla avsnitt så att jag är tacksam till tillsammans tänket vi behöver mer om sånt.
Isak: Nästa bild här det är lite för att förklara rent pedagogiskt den svenska modellen och vad som reglerar de här reglerna på arbetsmarknaden och vi har gjort en bild här på vad vi kallar för avtalstrappan och då kan man tänka sig att det är en trappa för varje steg jag kliver upp i trappan så får jag lite mer rättigheter eller lite mer trygghet på jobbet, sätter jag också då lite mer skyldigheter på arbetsgivaren, absolut så att det ska vi också ha med oss.
Men längst ner då så är vi ju medlemmar i FN i Sverige så att ILO-konventionerna, de ska ju alla medlemsländer i FN följa och ILO står för International Labour Organization. Det är politiker, fackförbund och arbetsgivare som tillsammans försöker hitta regler för vad som ska gälla över hela världen.
Så vi ska ha en någorlunda samma konkurrens tänk. Bland annat då förbud av barnarbete. Det är ju en av de här som de flesta känner till här. Att ingen under 13 år ska uppleva en anställning eller vad nu den här ILO-konventionen säger.
Och det stora problemet med ILO är ju att de har ingen domstol. Så att skulle ett land bryta mot detta så kan man inte åtala dem. Utan det här är ju någonstans bara en handskakning på att vi håller oss efter detta.
EU-lagstiftning och nationella regler
Men i nästa steg av avtalstrappan så är vi ju medlemsland i EU. Och i EU har man bestämt att alla konventioner från FN ska följas inom EU. Så att i EU så blir ju det här en lagstiftning. Och Sverige var ju faktiskt sist inom alla medlemsländer att faktiskt skriva på barnkonventionen. Det tror man inte om oss som land, men det är ju bara för något år sedan som vi faktiskt gjorde lag av detta i Sverige.
Caroline: Varför var vi så sena med det?
Isak: Vi tyckte nog att vår lagstiftning redan reglerar allt det här och så var det väl kanske någon liten små detalj bara. Och sen handlar det ju om att vi har inte haft något parti som har haft egen majoritet i Sverige i riksdagen på väldigt länge. Så det handlar ju alltid om att politikerna i Sverige ska göra en handskakning och komma överens.
Inget parti har ju själv kunnat säga att nu är det det här som gäller. Och det är klart att då kan det ta tid också när man ska införa ny lagstiftning. För alla partier vill någonting litet. När vi skriver in detta då kan vi väl formulera det på det här viset. Så att ibland kan sådana här saker ta tid också. Man ska inte underskatta det. Och oftast ju längre tid det tar, ju mer genomtänkt blir det oftast också. Så att det är inte alltid dåligt att det går långsamt.
Men i EU då så fick vi på oss detta. Så att nu gäller ju hela barnkonventionen även i Sverige. Och där har vi lite regler kring veckovila och dyngsvila också. Som faktiskt ibland skapar lite problem. Det var väl nu senast brandmännen tror jag som klagade lite på deras schema. Nu tycker de att försämrade på grund av den här helgvilan eller om det är veckovilan.
Att den reglerar lite för mycket nu. De har tidigare kunnat jobba lite längre på helgerna och tyckte att det har fungerat bra. Det kan ju både vara positivt negativt men i grund och botten handlar det om att en fabrik ska inte kunna läggas i Ungern och så jobbar man dygnet runt. Och det kan man inte i Polen eller i Tyskland och därför hamnar alla fabriker i Ungern.
Så det handlar ju om att vi ska ha en konkurrenslagstiftning som ska vara lite rättvis inom hela EU.
Svenska lagstiftning och skyddsnät
Isak: Sen tar vi ett steg längre upp och då kommer den här svenska lagstiftningen och där kan vi ju finna semesterlagen som ger oss rätt till semester och faktiskt ger oss semesterersättning också. En fantastisk lag! Och sen har vi föräldraledighetslagen. Vi har en mängd lagstiftningar som faktiskt påverkar oss på jobbet.
Kliver vi upp ett steg till, då har man ju valt att förstärka mycket av de här lagstiftningarna. Vi har regler och avtal med huvudavtal - exempelvis så nämnde vi här pensionsuppgörelserna som finns. Det är sådana här huvudavtal som LO har tecknat som gäller för hela LO-kollektivet ihop med Svenskt Näringsliv.
Jag tror att både Saco som är akademikerna, har tecknat ett för alla akademiker ihop med Svenskt Näringsliv - alltså stora övergripande avtal som man inte förhandlar om varje år utan som ska gälla över tid framåt.
Och sedan har vi då våra kollektivavtal som ska reglera våran bransch där vi jobbar och de ska ju vara rikstäckande och vara samma i Sverige så att den interna konkurrensen i Sverige är rättvis och sund. Och sedan kan vi då sitta lokalt på våran arbetsplats och göra de här lokala som vi har pratat om lite här nu, ja men vad vill vi ha på våran arbetsplats.
På toppen av den här trappan så kan man ju också göra enskilda avtal, alltså jag tecknar någonting med min chef, något specifikt som gäller bara mig. Så det här är en bra trappa att ha i bakhuvudet eller att snegla på när man funderar på vad reglerar vad i svensk lagstiftning.
Isak: Så kan man börja någonstans se att ett enskilt avtal får inte bryta mot EU-lagstiftning exempelvis. Chefen kan inte tvinga in dig att jobba 175 timmar i sträck utan vila. Det går inte i Sverige för då bryter vi mot EU-lagstiftningen.
Sen kan det finnas lagar som är dispositiva. Det betyder att man får förhandla om de här lagarna. Då står det i lagen ordagrant att den här delen kan förhandlas om med ett fackförbund exempelvis. Nattarbete är en sådan lag då. Förbjudet är lag men lagen säger att förhandlar du med ett fackförbund så kan du få tillåtelse till nattarbete.
Svenska modellens uppbyggnad
Delar av det som händer på arbetsmarknaden är politiker som bestämmer men väldigt mycket i Sverige regleras av arbetsmarknadens parter. Arbetsgivarorganisationer och fackföreningar. Så att i de flesta länder så ser inte trappan ut så här utan då är det politiker hela vägen upp i princip till lokala avtal.
Och där först kan du som anställd påverka hur du vill ha det på jobbet. Eller hur du som arbetsgivare tycker att dina anställda ska ha det. Resten är upp till politiker att besluta.
Så med den bilden här nu så har jag försökt göra en sån liten bild då. Vad som skiljer samhället från arbetsplatsen. Och högst upp på den här bilden så har vi en bild på ett kollektivavtal. Och det står arbetsplatsen och där är då fackföreningar på ena sidan och arbetsgivarorganisationer på andra sidan. Och man förhandlar om hur ska det vara på jobbet? Hur är det på arbetsplatsen? Vilka regler ska det vara?
Medan i samhället så sitter politiker och politiker på två sidor. Det är inte riktigt så tvådimensionellt men man försöker bestämma vilka regler ska finnas i övrigt i samhället.
Isak: Den svenska modellen då som jag - vad tycker ni om det ordet förresten? Vad är er bild sedan innan av svenska modellen?
Caroline: Att många beundrar den, alltså andra länder beundrar den och kommer hit och vill lära sig mer om den för att kunna använda det själv. Men jag vet faktiskt, jag tänkte faktiskt fråga dig, jag vet inte ens vad det innebär riktigt med den svenska modellen för det är säkert många saker som ingår i den.
Isak: Ja, jättemånga grejer som ingår och väldigt få har faktiskt stenkoll på vad det egentligen innebär. Och det är lite synd för att som du säger, väldigt många människor reser till Sverige för att lära sig om den här.
Och jag har själv haft förmånen att få ta emot besök från andra länder, både politiker och fackföreningar och arbetsgivare från andra länder som har kommit hit och vill lära sig mer. Och också besökt andra länder och pratat om det. Och man är nästan överallt, jag har varit väldigt imponerad över hur det här funkar och förstår inte riktigt.
Men vadå behövs det inte en lag? Kan ni samverka? Kommer man överens? På samma sätt som jag ofta hör från företag vi samarbetar med, att när du ska införa någon ny regel i ett annat land så går chefen ut och tar nu det här som gäller. Tack! Och så frågar vi om jag följer dem idag? Nej. Men det går fort liksom. Vi har bestämt en gång. Nu är det det som gäller.
Och så tycker de att “ni är så långsamma i Sverige, ni sitter ner och diskuterar och förhandlar och det tar ju en månad innan ni är överens”. Men skillnaden sen i Sverige är att ja men är vi överens då är det det som gäller och alla jobbar efter det.
Internationella skillnader i arbetssätt
Isak: Och då kan vi se liksom bara i Belgien eller Tyskland att ett år senare efter de implementerat något nytt så är det fortfarande ingen som följer det. Och det är bråk och tjafs om det varje dag. Medan här någonstans då ska vi sitta ner. Vi ska göra de här förhandlingarna.
Och sen är det också upp till mig då att tala om för mina medlemmar att “ja men nu har jag företrätt er. Jag har försökt att få igenom det vi vill tillsammans. Vi landade här. Nu gäller det att vi gör detta arbete.” Vi kan inte som fackförening sitta och förhandla och sen inte göra det vi har lovat utan det ligger minst lika mycket i att vi gör det vi är ålagda att göra och stå bakom.
Att ja men nu har vi skrivit ett avtal. Nu ska vi gå in och jobba och vi ska göra vårt. Vi ska utbilda. Vi ska hålla kvalitet. Vi kan liksom inte gå i ett halvdant jobb utan det ligger minst lika mycket på att vi uppmanar de vi förhandlar för att “nu är vi överens. Vi kom kanske inte hela vägen, vi fick inte igenom allt vi ville men nu måste vi visa att vi också gör det här arbetet.”
Caroline: Men jag förstår inte, vad är det som ingår i den svenska modellen? Är det också välfärden? Alltså begreppet har ju någonstans utvidgats ganska rejält och ibland pratar man om svenska modellen också som att du har arbetsplatsen och sen har du ett socialt skydd och sådär.
Isak: Då räknar man in välfärden. Idag tänker jag att jag pratar mer om arbetsmarknadsbiten av svenska modellen. För det är väl någonstans det som är grundbulten i vad man kallar den svenska modellen. Det är det här med att politiker ska inte läggas i vad som händer på arbetsmarknaden utan det ska ske av parterna. Vi ska förhandla.
Isak: Så slänger jag på nästa bild här. Så ser ni att det dykt upp lite mer pilar här. Från de här fackföreningarna så går det en pil ner till LO, TCO och SACO. Det ska läggas till att alla fackförbund är inte medlemmar i en centralorganisation. Det finns helt friställda fackförbund också.
Men de här centralorganisationerna, ihop med fackföreningar, ska ju någonstans samverka och ställa krav. Och de sen har då utsett politiker i vissa partier som man någonstans vill ska företräda en i riksdagen. På samma sätt som arbetsgivaren då har Svenskt Näringsliv.
Och då ska vi också tillägga att alla arbetsgivare är inte medlemmar i Svenskt Näringsliv. Men där jobbar man politiskt nere i vägen. Och det här är någonstans bilden som ska symbolisera den svenska modellen.
Arbetsmarknaden gör vi upp arbetsmarknaden. Samhället, ska vi lösa ner i samhället med politiken. Men det finns ju vissa frågor. Vi har varit inne på det. Sjukersättning påverkar arbetet finns i lagstiftning. Ja, hur gör vi då? Och det är där det då ska ske via förhandling.
Alltså Svenskt Näringsliv träffar ju ofta politiker från alla håll. LO, TCO och Saco träffar ofta politiker från alla håll. Och tanken med den svenska modellen är att allt ska liksom förhandlas. Allt ska vara en överenskommelse. Det båda parter någonstans landade i någon form av konsensus.
Det här tror vi är den bästa lösningen. Det här kommer vi fram till. Det här tycker vi är en bra modell att jobba efter. Och sen ska vi då alla vara med på tåget. Och det blir ju förenklat nu, men är det någorlunda pedagogiskt?
Systemens skillnader i praktiken
Jan: Absolut. Jag hade inte kunnat beskriva det så här, men jag kommer att beskriva det så här framgent.
Isak: Ja, vad skönt! Och nästa bild då kan ju förtydliga det lite till. Att i den europeiska modellen, istället för att fackföreningarna då jobbar genom sina centralorganisationer och genom politiker in i riksdagen, så ser det ofta ut som så att politiken sitter och beslutar saker eftersom det inte sker några större förhandlingar på arbetsplatserna i samma utsträckning som i Sverige.
Då stiftar politikerna en ny lag att “nu ändrar vi minimilönen till 175 kronor i timman”. Sen byter man regering och så säger de att “den är för hög, vi sänker den till 150 kronor i timman”. Det kan ju inte arbetarna påverka eller den anställda.
Jag säger ofta arbetare men anställd kanske vi ska använda egentligen i det här forumet. Det som händer då i exempelvis Frankrike är att jag är missnöjd med de här nya politiska besluten. Jag går ut i strejk eller jag demonstrerar och så ser vi att de i Frankrike tänder eld på bildäck. Det är gödsel utanför kommunhusen. Vi ser det i Belgien. Vi ser det i stora delar av Europa.
Ibland tycker vissa att det är lite fräckt ändå att de i de här länderna visar att de brinner för någonting. I Sverige är vi lite mesiga. Vi sitter bara i förhandlings borden och diskuterar. Men den stora skillnaden är här att där har man som anställd inte varit med i en enda diskussion utan politiker och arbetsgivare, de sitter och diskuterar och bestämmer någonstans vad det är vi vill, inför det och sen så ser man hur arga folk blir.
Och ibland blir de för arga och då får man kanske backa lite. Ibland blir de för arga men vi härdar ut den här strejken, vi härdar ut den här demonstrationen och sen har man en ny lagstiftning. I Sverige så är lite det här behovet av strejk och behovet av demonstrationer det är ju lite borta för vi har ju redan varit med i dialogen, vi har redan suttit och diskuterat.
Isak: Vi har framfört våra åsikter, vi har framfört våra tankar, vi ska vara väl insatta både i landets ekonomi men även i bolagens ekonomi. Så att jag skulle sätta mig under en lågkonjunktur när det går dåligt för företaget och kräver dubbel löneökning, det finns ju inte på kartan då går vi i konkurs liksom.
Jag sitter ju med och tar med mig i bolagsstyrelsen för oss som är representanter. Så jag har ju full insyn i bolagets ekonomi och någonstans är det viktigt för då förstår jag: Hur drivs bolaget? Vad är viktigt för oss? När vi kanske tycker att en ny arbetsmetod inte är bra, då förstår jag att det här är viktigt om vi ska nå en ny marknad.
Då får jag uppmana mina medlemmar att det här är klokt. Det är en strategisk väg för bolaget att gå. Det här ska vi jobba efter även om det inte låter kul. Och någonstans där finns det aldrig något syfte till att köra igång en strejk eller en demonstration. För vi har redan förhandlat med allting.
Så är lite skillnaden i den europeiska modellen och den skandinaviska modellen eller den svenska modellen. Så länge vi är på nästa bild så har vi den amerikanska modellen som egentligen är… Man brukar prata om att det är ett tvåpartisystem. Det finns två partier att rösta på. Ofta två kandidater. Inte som i Sverige där det finns en uppsjö av olika partier att rösta på.
Jämförelse med USA
Där man egentligen som arbetare inte har något politiskt inflytande alls. Allting sker politiskt och sen är allting upp till dig som individ att reagera om du inte gillar läget. Så där är de stora skillnaderna i amerikanska, europeiska och skandinaviska modellen.
Caroline: Men de har fackföreningar eller hur?
Isak: Ja, och lite som ni sa innan, man röstar ju på bolaget. Så om vi vill teckna ett kollektivavtal där man är anställd då ska mer än 50% av alla i bolaget rösta för detta för att ens få möjligheten att sätta sig vid förhandlingsbordet.
Och det är därför det är ganska vanligt i USA att man erbjuder en stor grupp lite mer i lön. Man erbjuder lite mer förmåner för vissa mot att de ska rösta nej till detta. Och på så sätt så lyckas man ju aldrig bilda någon direkt verksamhet. Men det finns jättemycket kollektivavtal i USA också och utbredda fackföreningar.
Men det är mycket lägre anslutningsgrad i USA och mycket färre människor som jobbar under kollektivavtal. Men också mer lagstiftning på arbetsmarknaden och mycket mer stämningar. För det tänkte jag att ska… Jag vill lite glida in på här när vi ändå har frågan uppe.
För första bilden här, vi kan bara titta lite snabbt på den. Det är genomsnittliga strejkdagar i Europa. Och det här är bara från år 2000, men Sverige ligger i botten i Europa i princip varje år. Vi har minst strejkdagar, alltså vi har högst produktivitet på det sättet i hela Europa på grund av den här svenska modellen.
Och så här har det varit sedan någonstans 1920-30-talet i Sverige. Vi har legat väldigt lågt med strejkdagar just för att vi förhandlar allting. Och i USA så sker det ju mer strejker. Det gör det för att man först och främst behöver rösta 50% och därefter behöver man strejka sig till ett avtal. Vilket gör att det försvinner mycket mer arbetsdagar.
Strejknivåer i olika länder
Isak: Och så här har det varit sedan någonstans 1920-30-talet i Sverige. Vi har legat väldigt lågt med strejkdagar just för att vi förhandlar allting. Och i USA så sker det ju mer strejker. Det gör det för att man först och främst behöver rösta 50% och därefter behöver man strejka sig till ett avtal. Vilket gör att det försvinner mycket mer arbetsdagar.
Och det är likadant som ni ser här på kartan. Så de röda länderna här som har flest dagar och det är över 75 dagar i snitt om man inte har jobbat under året. Det är Spanien, Frankrike, Italien, Grekland som ligger rött. Och sen varierar det, de går över till grönt och får lite lägre… Men ganska mycket strejkdagar.
Medan Sverige, förvisso Norge och Finland, är lite röda och gröna, de har haft lite mer strejk än oss. Men vi ligger på blått då, alltså under 25 dagar i snitt per år som vi inte har jobbat. Så väldigt lite strejker i Sverige.
Caroline: Men ibland sker det ju.
Isak: Ibland sker det. Och då är det ju…
Caroline: Och varför då? Varför strejkar man då?
Isak: Ja men då är det ju i Sverige för att teckna ett avtal. Så att man kan säga såhär att vi lovar ju fred, arbetsfred under tiden som vi har tecknat ett kollektivavtal. Alltså för mig så går det ut nu i första maj nästa år faktiskt. Då går mitt kollektivavtal ut.
Isak: Och då någonstans så samlas ju vi alla anställda i vår bransch. Och så träffas vi, och det är representativ demokrati. Så man utser från varje arbetsplats folk som ska sitta och ställa krav på det nya avtalet.
Och så röstar vi om, men vad vill vi ska finnas med? Och på samma sätt sitter arbetsgivarna. Och så kommer de till oss med sina krav. För det är ju inte som så att det bara är vi som ställer krav. Utan varje gång man faller ett avtal så har arbetsgivarna mängder med krav också.
Så man vill kanske ha andra arbetstider, öppettider, ibland vill man kanske ta bort övertidsersättning eller någonting annat. Man vill förändra från sitt tal också. Och så någonstans skickar man en förhandlingsdelegation som förhandlar och så kommer de tillbaka till oss och visar upp så här ser det ut just nu.
Och när det här avtalet har gått ut då kan ju vi faktiskt säga att de här kraven kan vi inte ställa upp på och då kan det gå ut i en strejk. För då har vi inget giltigt avtal. Men i Sverige är det ganska sällsynt. Det är vanligare att det blir kanske ett strejkvarsel, men under det här varslet om, nu vågar inte jag svara exakt om det sju eller fjorton dagar som man lägger strejkvarslet på här, men man brukar komma överens på den tiden någonstans.
Tesla-konflikten och strejker i Sverige
Isak: Så där det blir strejk i Sverige, om vi tar Tesla nu exempelvis då, det är ju där man inte har ett avtal och där man inte får tecknat avtalet. Och det oftast ganska små strejker som blir. Även om Tesla har pågått länge nu så är det en ganska liten strejk för det bara en arbetsgivare bland många, många många tusen i Sverige som vi tar ut i strejk.
Så det är ju i Sveriges mått en väldigt liten strejk i förhållande till om vi skulle ta ut en hel bransch i strejk. Och det är ju på grund av avsakten avtal. Och då har man sin rätt, både från EU och från FN, att man har sin strejkrätt. Har jag inget avtal, då har jag en möjlighet att gå ut i strejk. Så de strejkerna är vanligare i Sverige, men fortfarande ganska ovanliga.
Caroline: Jag tänker på sjuksköterskorna som gick ut i strejk för ett tag sedan. Och då gjorde medierna en stor grej av det. Men så pratar jag med en sjuksköterska som sa att det är för att vårt avtal har gått ut nu. Att det inte så allvarligt som det såg ut, verkade som…
Isak: Nej, det är det egentligen inte. Är väl i princip som om man har ett avtal på ett telefonabonnemang eller elabonnemang. När det går ut så har man ju en möjlighet att kontakta andra och tala om att… Och förhandla ett pris helt enkelt men när man väl har tecknat det så gäller det den här perioden och det är precis vad som händer med kollektivavtalet att man har ett möjlighet att sätta ett nytt pris när avtalet har gått ut.
Isak: Sen är ju den stora skillnaden här då är att i vissa länder då strejkar man ju till en lönenivå som är så hög som möjligt medan den svenska modellen har i alla fall senaste 25-30 åren haft en princip där man tittar på hur mycket klarar vår industri av att öka lönerna.
Och så benchmarkar vi oss lite med Europa och tittar på vad har stora industrier för utgifter i Europa och så tittar vi på inflationen och så någonstans försöker man sätta en lönenivå som gör att jobb inte försvinner från Sverige.
Så att ibland internt så kan det komma kritik att man tycker att “ni sitter ju nästan som arbetsgivare, vi borde kräva mycket mer än vad vi gör”. Så att ofta är det inte så allvarliga förhandlingar som kanske kan tros att det blir utan det är ett ganska naturligt steg i att är vi inte överens där då blir det ett strejkvarsel och det är ganska sällan som strejkvarslet väl faller ut och att det blir en längre strejk.
Jan: Men det är inte skillnad också dit som du säger så att man i Sverige så är vi inkluderade och man är så här så här ser spelplanen ut, detta är förutsättningarna och liksom så här du kan inte kräva en lön även om det var trevligt att ha en lön utanför intervallet för de här förutsättningarna. Ja då ni kan få det men vad som kommer att bli följden är då flyttar fabriken till Ungern.
Jan: Liksom och då blir det liksom inte, alltså det blir inte ens liksom seriöst att föreslå det så att då tror jag du tror att vi är tillbaka till det där med varför det funkar i Sverige. För att, jo men, vi är inkluderade.
Gemensamt ägande och delaktighet
Isak: Ja, precis. Alltså, jätteviktig del. Och vi ska vara helt ärliga med, vi svenskar äger ju en stor del i pension och sånt där i våra bolag också. Jag personligen hade ju gärna sett att vi jobbade mycket mer med fonder för de anställda. Men man får en del av bolaget så att man också är medveten om, ja men när är det bra att dela ut pengar? När är det bra att behålla pengar i bolaget? Jag tror att det skulle gynna Sverige jättemycket ekonomiskt att man som anställd var ännu mer insatt i hur bolaget drivs och var vi lägger krutet någonstans och sådär.
Ja, men blir man lite mer medveten som via er podd i fonder, man blir lite mer medveten om sin pension så tror jag att ja men då tar vi också väldigt bra beslut tillsammans när vi tittar på vad kan vi kräva? Sen är det klart att det kan göra ont för i min bransch bolaget jag jobbar på har gått otroligt bra under många år och då kan jag ju tycka att vårat löneutrymme i vårat bolag är ju enormt mycket större än vad det är på den lilla bilverkstaden som ligger runt hörnet.
Men kollektivavtalet ska ju någonstans sätta gränser för branschen och det är klart att när vi då har tecknat ett avtal då kan inte jag lokalt på mitt företag säga till mina chefer att vi här i det här bolaget vi går ut i strejk om vi inte ökar lönerna mer.
Då handlar det ju enbart om hur vi organiserar det i våra bolag och diskutera med företaget. Förra året så satt vi i ett läge där vi diskuterade och någonstans landade vi att det blir ingen större löneökning än vad avtalet säger. Men då börjar vi prata om kan vi höja friskvårdsbidraget, kan vi öka några andra ersättningar och så börjar man liksom titta och det är ofta så man skapar de här lokala avtalen att vi har en god ekonomi, ni får ett höjt friskvårdsbidrag exempelvis och så skriver vi in i det ett avtal, ni får en extra pensionsutbetalning så att det går ju ändå att förhandla lokalt men när avtalet väl är påskrivet då kan man inte strejka på sin lilla arbetsplats.
Isak: Ja, precis. Alltså, jätteviktig del. Och vi ska vara helt ärliga med, vi svenskar äger ju en stor del i pension och sånt där i våra bolag också. Jag personligen hade ju gärna sett att vi jobbade mycket mer med fonder för de anställda. Men man får en del av bolaget så att man också är medveten om, ja men när är det bra att dela ut pengar? När är det bra att behålla pengar i bolaget? Jag tror att det skulle gynna Sverige jättemycket ekonomiskt att man som anställd var ännu mer insatt i hur bolaget drivs och var vi lägger krutet någonstans och sådär.
Ja, men blir man lite mer medveten som via er podd i fonder, man blir lite mer medveten om sin pension så tror jag att ja men då tar vi också väldigt bra beslut tillsammans när vi tittar på vad kan vi kräva? Sen är det klart att det kan göra ont för i min bransch bolaget jag jobbar på har gått otroligt bra under många år och då kan jag ju tycka att vårat löneutrymme i vårat bolag är ju enormt mycket större än vad det är på den lilla bilverkstaden som ligger runt hörnet.
Men kollektivavtalet ska ju någonstans sätta gränser för branschen och det är klart att när vi då har tecknat ett avtal då kan inte jag lokalt på mitt företag säga till mina chefer att vi här i det här bolaget vi går ut i strejk om vi inte ökar lönerna mer.
Då handlar det ju enbart om hur vi organiserar det i våra bolag och diskutera med företaget. Förra året så satt vi i ett läge där vi diskuterade och någonstans landade vi att det blir ingen större löneökning än vad avtalet säger. Men då börjar vi prata om kan vi höja friskvårdsbidraget, kan vi öka några andra ersättningar och så börjar man liksom titta och det är ofta så man skapar de här lokala avtalen att vi har en god ekonomi, ni får ett höjt friskvårdsbidrag exempelvis och så skriver vi in i det ett avtal, ni får en extra pensionsutbetalning så att det går ju ändå att förhandla lokalt men när avtalet väl är påskrivet då kan man inte strejka på sin lilla arbetsplats.
Jan: Nej exakt.
Isak: Tekniskt sett så borde det ju vara lättare för vården om alla läkare bara sa att vi går inte till jobbet. Då skulle vi nog svenskar få lite panik i alla fall alla vi som är lite sjuka och krassliga. Men samtidigt har de ju en lagstiftning som talar om att de inte får göra det. De har ju en samhällsviktig uppgift så de får ju inte gå ut i strejk hur som helst.
Och sen är det ju tufft för dem som jobbar statligt eller kommunalt. För även om min chef tycker att vi gör ett fantastiskt jobb och vill höja i min lön så är det ju politiker som har satt en budget och den kan jag ju inte frångå. Så att på så sätt handlar det ju väldigt mycket för dem som är anställda statligt eller kommunalt att faktiskt påverka politiken för att få en skillnad i lönen.
Och då har jag ju väldigt mycket enklare att få förhandla med våra aktieägare och motivera till att om vi får den här bonusen så kommer folk jobba hårdare eller tycka det är roligare att till jobbet. Vi kommer hitta mer kompetent personal. Väldigt mycket lättare än vad det är för någon att påverka. För det är egentligen väljarna du ska påverka då.
Ja men vi har för lite lön, vi behöver en politiker som vill höja vår lön. Och det är ju många frågor som är viktigt för en väljare. Så att det är ju sällan kanske ett parti vinner för att de vill höja lönen för bara vården exempelvis…
Tesla-konflikten förklarad
Jan: Du Isak, den här Tesla-grejen jag är för dåligt insatt i den. Hur är den liksom neutrala beskrivningen av det? Hur ser facket på det? Hur ser man på det från den andra sidan? Jag känner inte att jag kan beskriva det från någon av sidorna.
Isak: Jag kan väl säga att jag är fel person att ge en neutral bild. Det ska väl alla veta är att jag är jättefärgad av det här givetvis, men jag ska vara helt ärlig att jag var inne på Tesla när de öppnade upp i Göteborg. Jag var inne i Mundal och träffade en av cheferna där och bara var trevlig och presenterade mig och pratade kollektivavtal och han tyckte givetvis ska vi göra ett kollektivavtal.
Det är liksom en konstighet där. Då sa man att man fick ett nej ifrån ägarna då, huvudkontoret i Holland var man hänvisade till då. Sen hände inte så mycket då för att det var inte en starkt organiserad arbetsplats med jättemycket medlemmar och det är det som krävs för att kunna kräva ett avtal att vi har medlemmar att de vill ha ett avtal. Finns det inga medlemmar så kan man inte kräva ett avtal. Finns det ingen medlem som vill ha ett avtal då kan man inte heller kräva kollektivavtal så det gäller ju att personalen ska vilja det.
Sen har de ju haft en väldigt hög personalomsättning, folk har kommit och gått. Vi har haft några mekaniker som har testat att börja jobba där och sen lämnat för de tycker att det var inte riktigt så som vi hade fått bilden av. Och de har ju liksom inte löner som ligger under kollektivavtal nivå men det är så mycket mer.
Man har ingen påverkan av bolaget att få vara med och bestämma inriktning, hur ska vi driva bolaget. Man jobbar inte riktigt med arbetsmiljö, man har inte gjort vissa viktiga tester som vi har i motorbranschen, man kollar sina lungor var tredje år för att se att man inte får cancer eller får lungsjukdomar och lite sånt här har de ju inte gjort så att det är inte bara en fråga om lön på Tesla utan det är så mycket mer runt omkring som frågan gäller.
Isak: Sen har man liksom hört indikationer på att den här extra pensionen de får ut i aktier. Men den håller de ibland inne mot någon som säger ifrån om arbetsmiljön och sådär. Men väldigt mycket är tystnadsplikt på. Väldigt mycket är pågående förhandlingar. Och väldigt mycket handlar också om att skulle man stå och mörkmåla ett bolag. Det blir väldigt svårt att komma överens sen.
Så jag kan bara säga att det är väldigt mycket bredare än bara en lönefråga på Tesla. Och någonstans handlar det väl också om att många andra bolag tycker att nu får ni teckna avtal med dem. För det inte okej att vi har en konkurrerande verksamhet som inte betalar ut de här ersättningarna som vi gör.
För de kanske då kan locka över personal genom att säga att här får du 50 000 i lön. Nu vet jag att där ligger inga löner där men vi säger 35 000 i lön. Och så tror de anställda att det matchar min lön. Jag har på det här bolaget 35 000. Och det gör det kanske inte för det kanske är 10 000 mindre med alla de här ersättningarna och arbetstidsförkortningarna och sådär.
Och tycker många företag också att de konkurrerar ut hos andra. Det är inte konstigt att de kan laga bil billigt eller sälja mycket bil när de inte betalar samma ersättningar. Så det är alltid sånt som frågan handlar om. Så det är komplicerat och det är svårt. Tesla själva hävdar ju att de inte har avtal i några länder alls och att de vill att det ska vara så.
Kollektivavtal internationellt
Caroline: Det finns ju massa lösningar. I vissa länder är det lite med lag på att ha kollektivavtal. Frankrike, Belgien, Finland.
Isak: Ja, och jag vet inte hur det ser ut i Australien men om inte jag är ute och cyklar så har man lag i Australien att det måste finnas ett kollektivavtal. Och det har man väl också i Frankrike och Belgien i fall.
Så liksom, ja men de argumenten kanske inte riktigt håller fullt ut utan det är väl ingen hemlighet att Elon Musk har varit väldigt fientlig både från gruvorna de har haft i familjen till huvudbolagen. Ganska fientligt inställd till fackföreningar.
Skulle jag gissa utan att stå här som metallare så handlar det väl mer om en politisk fråga än avtalet i sig för jag tror definitivt att de skulle kunna lägga om sin verksamhet och få pengar till att betala avtalen, det tror jag inte är någon konstighet utan det är nog mer en politisk fråga skulle jag säga.
Och jag ska säga att jag är inte engagerad i Tesla-strejken åt nämnvärt själv utan jag var där när de öppnade upp för att bara säga hej och träffa medlemmar eftersom jag är ute och besöker mycket företag och det är i princip det lilla jag har haft med Tesla att göra.
Och jag känner också som sitter i en konkurrent sådär till bolaget i Sverige så känner jag att det är bättre att andra lägger sitt krut på Tesla än att jag gör det så att som sitter i med bolagsstyrelse uppdrag och sådär ett annat bolag med så jag försöker hålla mig ändå lite utanför.
Jan: Nej men jag tyckte det var en bra neutral bild för det går väl ändå i linje med det jag har hört också.
Caroline: Vi var tvungna att ta upp det i alla fall.
Jan: Vi hade ju en Tesla fram till september och vi hade ju någonsin när den gick sönder så kom det ju en mekaniker hit och han var jättenöjd med att jobba på Tesla och han hade jobbat på andra ställen innan så att men det är som vanligt alltså verkligheten är ju inte svart och vit.
Nyanserad bild av branschens utmaningar
Isak: Nej och vi ska inte glömma att motorbranschen är en horribelt dålig bransch, det finns jättemycket jättedåliga arbetsgivare. Så att har man varit på en sån här liten verkstad med en chef som inte har koll på lagar och inte har koll på arbetsmiljö, så tror jag ju att, ja du började jobba på Tesla, det är klart att det känns som en bra arbetsgivare.
Medan jag som är på ett företag som jobbar hur seriöst som helst med arbetsmiljöronder och skyddsronder och vi går igenom varenda kemikalieprodukt vi har, försöker utvärdera allting. Jag kan ju tycka att, oj där hade jag inte velat sätta min fot.
Jan: Så att det är ju också någonting vi behöver ha med att, det är inte som så att de är de värsta banditerna i hela marknaden heller.
Isak: Utan det finns nog de som börjar jobba där och tycker att det här var hyggligare än det var innan. Medan vi kanske då ser att, ja fast det finns av ett så stort bolag finns det väldigt mycket de borde kunna göra mer.
Jan: Ja men precis.
Isak: Snyggt. Ja, jag bytte själv bil nyligen och det är klart att när jag tittade på blocket efter bilar så hade man ju tyckt att det var skönt om Tesla hade ett avtal kan jag ju säga så sett. De är prisvärda och ligger bra. Jag valde en Hyundai istället faktiskt.
Avslutande reflektioner
Jan: Jag tänker att vi ska runda av strax. Är det någonting mer som du tänker så här, men detta vill jag också ta upp. Detta har vi inte pratat.
Isak: Sista bilden i princip är det här om medbestämmande som också är en av de här frågorna som vi har med Tesla. Det jag tycker är fantastiskt som jag pratar med mycket arbetsgivare också om, och då brukar jag använda citatet från John Karlsson som var vd på SAS:
“En person som inte får information kan inte ta ansvar. En person som får information kan inte låta bli att ta ansvar.”
Och den här tycker jag någonstans så bra symboliserar vad hela MBL handlar om. Om man ger personalen insyn, om de får förståelse för varför vi driver företaget som vi gör, då börjar man ju tycka att det här är ju viktigt.
Och när man inser att om företaget gör vinst, men då kan jag få högre lön, då strävar vi nog alla efter samma håll. Och det här är någonstans grundbulten i svenska modellen och hela nyckeln i vår framgångssaga med Sverige. Att när vi jobbar med medbestämmande, vi pratar med varandra, vi förhandlar, vi sitter ner tillsammans, då blir det lättare att driva bolag skulle jag hänvisa till.
Men det är fel fackligt, kanske blir svårt ändå, men med rätt personer så blir det här jättebra.
Jan: Ja, jag tänker ju att det där går i linje med hur vi människor är. Alltså alla människor vill ju bli hörda, sedda, lyssnade på och respekterade. Och blir vi det och känner vi oss inkluderade så är det precis som du säger, då fattar man ju så här, men varför kunde vi inte få hundra procents löneökning eller liksom på det sättet. Och det ger ju också en bättre, ja men beslut så här, ja men vill jag vara kvar här eller ska jag göra någonting annat? Att det blir inte någon annans fel.
Caroline: Men du sa också det här att det ska vara rätt personer som engagerar sig fackligt.
Isak: Ja, eller att alla engagerar sig om jag säger så.
Caroline: Att alla engagerar sig?
Isak: Ja för grejen är så här, som vi nämnde innan här, alltså utser man fel person som förhandlaren på sitt lokala företag, någon som har bestämt sig för att bara vara bråkig, inte trivs på jobbet - men det är klart att då hjälper det ju inte hur mycket företaget ens sitter ner och diskuterar.
Och det är klart att man kan också ha en arbetsgivare som absolut inte går att komma överens med. Det finns ju de varianterna också. Men för den stora massan där man väljer att engagera sig tillsammans, utse individ och vi vill åt rätt håll - då är ju det här nyckeln för att liksom nå framgång.
Och jag har varit ute på en del företag där man har liksom krockat. Man har svårt att komma överens. Man krockar mycket förhandlingar. Och så sätter vi oss ner gemensamt och tittar på medbestämmande lagen. Och tittar på hur kan vi jobba med denna? Hur kan vi förhandla tillsammans?
Och efter det är det många som har sagt att det här är det bästa vi har gjort i bolaget liksom. Och det blir en jätteskillnad sen i hur man samverkar och kommer överens. Och jag får ju ofta chefer som går till mig och säger att vi justerade ett bonussystem här för ett tag sedan. För att företaget tyckte att vi betalade ut mer i löner än vad vi tjänade pengar på den här avdelningen.
Och det är klart att när jag går ut till mina kollegor och förklarar för dem hur det ser ut och förklarar att “man kommer ju lägga ner det här om vi fortsätter, vi måste hitta en ny modell för lön”. Då är folk med på tåget. Det kanske är svårare för en ägare eller en chef att säga det till sin personal när de inte har insyn.
Så att när vi samverkar så kan vi också ibland hitta lösningar som kanske är lite tuffa för de anställda med. Men att man någonstans har tillit till att vi förstår att det är det bästa i längden för att vi pratar tillsammans och har förtroende för varandra. Så att det är en viktig del i MBL.
Internationell jämförelse och ekonomisk utveckling
Caroline: Jag har bara en fråga om det här med den amerikanska modellen. Det känns ju som att USA är ett land som både är rikt och fattigt på samma gång. Du sa att de organiserar inte sig så lätt för att de kan… Vad sa? Att de kan få mer betalt eller liknande? Det vanliga är väl att man erbjuder USA lite bättre villkor. Eller någonting erbjuder man med för att folk inte ska gå med på det och prata ner facket. Din egen åsikt.
Caroline: Skulle fler fackföreningar och mer medbestämmande i USA. Skulle det göra USA bättre på arbetsfronten? Eller skulle det göra USA till ett rikare land?
Isak: Tittar man på perioder då Amerikas ekonomi har gått som bäst, så har man haft mindre klyftor under de här perioderna i samhället. Då har man sett att ekonomin har gått bättre. Det också någonting man har tittat mycket på i Europa.
Jag tycker Rutger Bregman, holländsk ekonomisk professor, pratar väldigt bra om det här faktiskt. Man kan se ganska tydligt att länder som har jobbat med ganska låga klyftor, de har gått bättre ekonomiskt och även USA har gått väldigt mycket bättre under de perioder där klyftorna har varit lägre i USA.
Caroline: Det är spännande detta.
Isak: Ja, och tittar vi på antalet miljonärer, möjligheten att bli dollarmiljonär är som störst faktiskt i norra Europa, Sverige, Finland, Norge. Det är de länder som man har störst möjlighet att faktiskt bli dollarmiljonär i. Så att följer man den statistiken så verkar det som att vårt sätt att bedriva ekonomisk modell på verkar vara ganska bra, rent statistiskt sett i alla fall.
Avslutande råd och rekommendationer
Jan: Coolt. Var det någon som har lyssnat? Vilka saker skulle du vilja skicka med?
Isak: Ja men då skulle jag definitivt säga att man börja någonstans och ta reda på vilket kollektivavtal jag jobbar på för det är inte alla som vet det heller. Så att man någonstans får en bild av hur ser det ut.
Sen så tycker jag att man faktiskt ska inte vara rädd från att ringa till sitt fackförbund och kanske be dem komma ut och hålla ett utmedlemsmöte och då försöka få sina kollegor att gå och lyssna på det för då får man rätt mycket kunskap om vad kan vi göra tillsammans.
Och jag tror framförallt om man är i ett tjänstemannayrke där man kanske inte haft någon längre historia av fackföreningen för att har man jobbat som arbetare så är det vanligt att man kanske någonstans har varit på bolag där man har haft en lokal fackklubb och sett hur det funkar. Inte lika vanligt bland tjänstemän och det tror jag beror på att man inte har behövt det i samma utsträckning för är du liksom duktig på någonting och har lite högre kompetens så blir behovet av en fackförening lägre.
En vd på Sveriges femte största företag ett ganska litet behov av en fackförening medans städan har ett enormt behov så att. Det som händer i Sverige nu är väl att fler och fler blir utbildade, mer tjänstemän blir lätt utbytbara, för fler kan idag läsa, skriva, fler kan idag använda internet, vi har AI-teknologi som kommer.
Så jag tror ju att framförallt på tjänstemannasidan kommer det bli extra viktigt att man börjar engagera sig fackligt. Det är min rekommendation, ta kontakt med ett fackförbund som har ett avtal på din arbetsplats be dem komma ut och prata lite om vad man kan göra lokalt. Och så börja utse någon, börja sitta ner med företaget och börja diskutera ekonomi och allt möjligt och lära sig och inte vara rädd för att göra bort sig.
För att ingen kan allt från början och jag skulle nog ändå säga att de allra flesta som driver ett företag i Sverige, när man har suttit ner och förklarat den svenska modellen så tycker de att den är helt fantastisk också. Jag skulle säga det att när vi sitter i våran bolagsstyrelse så tycker man att det är helt fantastiskt det här samarbetet som vi har också. Fackförening, aktieägare och bolagsledning tillsammans.
Så att det är nog ingen som vill byta bort det. Men har man inte kunskap om det så är det ju svårt. Då har man ofta kanske en lite felaktig åsikt. Så där vill jag skicka med lyssnarna.
Jan: Snyggt! Ja men då tänker jag så här, är det bra, är det någon sista fråga, någon så här vi borde ha ställt? Någon fråga? Nu har ju du fått hålla i taktpinnen så jag tänker så här, det är ditt eget fel.
Caroline: Det är mitt eget fel. Jag tänker att det kan finnas missförstånd och sånt som folk har om fack.
Jan: Ja, men är inte en vanlig missförstånd så här, det bara kostar pengar och jag behöver inte det för jag kan förhandla själv. Vad tänker du då?
Förhandlingsrätt och facklig styrka
Isak: Ja men det är nog det vanligaste. I Sverige så är faktiskt reglerat att det är bara fackförening som har förhandlingsrätt så att som individ har man inte ens en rätt att förhandla på sin arbetsplats utan då är det upp till företaget om de vill förhandla med dig.
Men däremot så förhandlingsskyldigheten mot en fackförening den är ganska utbredd alltså vi ska bli kontaktade i tid, vi ska ha tid att prata med våra medlemmar, vi ska ha rätt att förbereda oss, få den kunskapen vi behöver.
Så att absolut kan man förhandla för sig själv och det är ju jättelätt kanske att göra det med, om vi tar fotbollsspelare, är du Mbappe, Cristiano Ronaldo, Messi, det är klart att de kan förhandla för sig själva men jag träffade faktiskt Magnus Erlingmark som är sekreterare på spelarfacket och det är faktiskt så att till och med Mbappe är med i en fackförening för han förstår någonstans att de driver viktiga frågor för oss.
Hur många matcher ska vi kunna spela på ett år? Hur ofta och hur tätt får matcherna, hur stor ska skaderisken få vara för en elitfotboll? Och när man börjar tänka på att Cristiano Ronaldo till och med, om Zlatan tror jag till och med var medlem i ett fackförbund, då kanske man kan börja värdera att det kanske inte är så jäkla illa att vara medlem i ett fackförbund.
Så kommer jag på en liten fråga man ofta får. Men det här samarbetet med socialdemokraterna får jag ofta höra ibland. Och nu pratar vi liksom inte om fackets historia, men på den tiden när det var olagligt man hamnade i fängelse för att man engagerade sig fackligt, då bildade man ju partier för att ge oss rätten att förhandla.
Och på det sättet har vissa fackförbund fortfarande kvar den här samverkan med ett politiskt parti. Men varje gång man har en kongress så är det medlemmarna som bestämmer. Så det är en sån sak som att tycker man att det är fel, då ska man ju engagera sig, skriva motioner och försöka förändra det. Och det är inte alla fackförbund som har en koppling till ett parti och lite sådär, men det är väl ofta en sån man får höra ibland.
Och jag tror att i vårat förbund så går det väl… En krona per medlem och år till politiskt arbete, inte till ett parti utan till att förtroendevalda ska engagera sig politiskt så har vi gjort klargjort den också att vi hyllar inte med det utan det finns en bakgrund och ett syfte med det.
Jan: Ja, lobbyist helt enkelt.
Avslutande tack
Jan: Det är Isak ett stort tack för jag upplever detta detta var jättekul för jag tyckte att detta var allmänbildande att detta är sådana här saker som man liksom jag brukar säga såhär, jag tycker ofta att poddavsnitt har blivit bra när man efteråt kan gå och berätta för någon annan liksom sådana här med detaljer eller anekdot och jag känner att det är många sådana här som jag liksom inte riktigt liksom har tänkt.
Alltså jag har ju fattat att de olika sakerna i Sveriges historia har liksom varit där men jag har liksom inte sett den röda tråden där emellan och lite som du säger också att det här fackliga för jag visste ju till exempel att när bolag är på en viss storlek och kollektiv då ska man ha en facklig representant i styrelsen, det är ju så jag ofta har kommit i kontakt med det från styrelsehållet och det har jag också ibland varit såhär, men vänta hur har detta gått till varför ska de sitta och sen jag gillar hur du knöt ihop den röda tråden så att stort vad jag försöker säga är såhär Isak tack.
Jan: Och var hittar man dig?
Isak: Var hittar man dig? Var hittar man mig? Mig kan man hitta på fackupodcast.gmail.com om man vill mejla till våran podd. Sen finns vi på sociala medier, Fack You Podcast och sådär också. Det är nästan lättast. Sen kan man nog googla mitt namn så hittar man nog något telefonnummer och mejl på Metall IF hemsida eller bolaget jag är anställd på hemsida.
Jag är runt väldigt mycket och föreläser och sådär så jag har inte alltid tid. Men vill man kan man i alla fall ställa frågan till mig så har jag tid brukar jag alltid försöka ställa upp i alla fall.
Jan: Ja, super. Isak, stort tack och så hoppas jag att vi får komma tillbaka med ett följd avsnitt.
