Carnegie Global Plus – indexfonden som bör ge en högre tjänstepension

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Det enda sättet att slå en global indexfond i linje med forskningen
2. Risk, hävstång och de mindblowing sakerna vi ska prata om
3. Välkomna till RikaTillsammans
4. Hisspitchen på 60 sekunder
5. Hög risk eller inte? Standardavvikelsen avgör
6. När i livet ska man äga den?
7. Caroline frågar: är inte belåning läskigt?
8. Vad kostar det? Avgift och finansiering
9. Avgiften syns på sista raden, efter belåningen
10. Räkneexemplet: 7 plus 2 blir 9–10 procent
11. Hävstången slår åt båda håll
12. Risken faller drastiskt med tiden
13. Finns det något att titta tillbaka på?
14. Valutaexponeringen som svensk fördel
15. Hur fonden anpassar belåningen i en kris
16. Måste man pilla med belåningen själv?
17. En extra hävstångsvinkel: valutan
18. En globalfond med hävstång som bas
19. Hur många förvaltare äger sin egen fond?
20. Carnegie Global Plus fyller en lucka i tjänstepensionen
21. Är inte belåning läskigt? (en gång till)
22. Samma risk som ett svenskt index
23. Lång tidshorisont, krockkudde och en check-lista
24. Caroline fortfarande fundersam: måste börsen upp mer?
25. Är det värt det, med hävstången?
26. När man är tillbaka spelar lånet ingen roll
27. Vi är vår egen största fiende
28. All time high är inte ett skäl att avstå
29. Den perfekta lyssnaren
30. Forskningen bakom hög risk i början
31. Skeptisk mot obligationer för den långsiktiga
32. "Lifecycle Investing" och 210 procents belåning
33. Lägre risk genom högre belåning tidigt
34. Men om det går ner?
35. Den optimala hävstången, matematiskt
36. Logiken bakom att inte sälja aktier i förtid
37. Vi är vår egen största fiende, Japan-exemplet
38. Varför just 135–145 procents hävstång?
39. Lägre hävstång minskar viljan att sälja
40. Riskklass och fastighetsfonder
41. Parallellen till fastighetsbolag
42. Varför har fonden inte gått upp som de andra?
43. Avkastningen kom från valutan, inte marknaden
44. Den värsta situationen: en sidledesmarknad
45. Tror du aktiemarknaden slår korträntan?
46. Förväntan att det ska gå upp dagen efter
47. Gör det själv: belåna fonden på Avanza
48. Två saker att vara medveten om
49. Skattereglerna runt belåning
50. Primärt en tjänstepensionsprodukt
51. Testa själv om du vill
52. Vanligaste missuppfattningen om fonden
53. Belåna en bred indexfond, inte enskilda aktier
54. Portföljteori och CAPM-modellen
55. Avrundningsfrågor: sämsta rådet i finansbranschen
56. "Jag slog index" — och 16 procents bolåneränta
57. Varför valde Emil index?
58. Den senaste marknaden gjorde alla till experter
59. Stora bolag är välbevakade, småbolag mindre
60. Resan till index, via derivat
61. Ju enklare strategi, desto bättre
62. Dunning-Kruger och att inse hur lite man kan
63. Bitcoin-pizzan och förvaringen som gick i konkurs
64. ARK Innovation och flockbeteendet
65. Avrundning och tack

Det enda sättet att slå en global indexfond i linje med forskningen

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans och dagens avsnitt, som handlar om ett av de få sätten, kanske det enda, att få en bättre avkastning än en global indexfond på ett sätt som faktiskt går i linje med forskningen.

Dagens avsnitt gör jag tillsammans med Emil Nordström och Johan Kruse från Carnegie Fonder, som också har sponsrat dagens avsnitt. Det är reklam för dem. Men saken är den att de är här på min inbjudan. Redan i augusti 2024 bjöd jag in dem för att prata om sin fond, Carnegie Global Plus, som jag vid det tillfället valde in i min egen tjänstepension på Avanza.

Anledningen till att jag bjöd in dem var att jag i många år har sagt att i premiepensionen är en av de bästa fonder man kan välja AP7 SÅFA, det här förvalsalternativet. Det är en bred, passiv aktieindexfond som dessutom har hävstång. När man sätter in 100 kr så investerar de till exempel 120 kr, så att man får en högre avkastning eftersom beloppet blir större.

Och det är det här Emil och Johan har gjort med Carnegie Global Plus-fonden. De har inspirerats av AP7 SÅFA och tänkt att man borde kunna investera i något liknande även utanför premiepensionssystemet. Den här fonden är alltså en global aktieindexfond med en inbyggd hävstång. Och mig veterligen är den en av få, kanske till och med den enda, globala indexfond med belåning som man till exempel kan använda i ett pensionssparande.

Risk, hävstång och de mindblowing sakerna vi ska prata om

Jan: Det här kommer vi prata om i dagens avsnitt. Men vi kommer också prata om några för mig lite mindblowing saker. Till exempel att en belånad global aktieindexfond har ungefär samma risknivå som Stockholmsbörsen. När man tänker "oj, belåning är läskigt" så hamnar man egentligen bara på samma ställe som om man hade investerat 100 % av sina pengar i en svensk indexfond eller i svenska aktier.

Sen kommer vi även in på hur stor skillnad de här 1–2 % i extra avkastning gör över en period på 10–25 år. Och skillnaden blir mycket större än vad man först tror. Det är därför jag tycker att det här avsnittet är så viktigt. Jag hoppas att du kommer gilla det, för det är ett typiskt lär-känna-fonden, lär-känna-Johan-och-Emil-avsnitt. Det sammanfattar de 194 kommentarer vi haft om fonden i communityn tidigare, och det svarar på många av de frågor jag hade innan jag investerade i fonden hösten 2024.

Innan jag släpper på Emil, Johan och Caroline vill jag också säga några ord om risk, eftersom vi pratar om hävstång, belåning och en global aktieindexfond. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Alla investeringar innebär en risk. Värdet på dina pengar kommer öka och minska, och i värsta fall kan man förlora hela beloppet. Därför bör man aldrig investera pengar man inte har råd att förlora. Det här är också en fond som lämpar sig på 5–10 år, gärna mer än 10 års sikt. Och som jag har sagt innan, vi äger den här fonden sedan tidigare också, även om vi inte har pratat om den i något avsnitt.

Med det sagt, här kommer Johan, Emil och Caroline.

Välkomna till RikaTillsammans

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans-kanalen, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson.

Varmt välkomna till RikaTillsammans, Emil Nordström och Johan Kruse. Emil, du är förvaltare på Carnegie, för fonden Carnegie Global Plus. Du har pluggat teknisk fysik och ekonomi vid Uppsala universitet, gillar att träna, sprungit maraton och jobbat länge inom finans. Välkommen!

Emil: Tack så mycket!

Jan: Och Johan Kruse, du har läst på Heriot-Watt University i Edinburgh. Gillar också sport, insåg vi här. När vi pratade innan, du har spelat ishockey och en massa annat. Jobbar med försäljning på Carnegie Fonder. Har även jobbat på Lannebo. Varmt välkomna!

Johan: Tack så mycket! Lite mindre intressant kanske än föregående talare här. Eller talare person, Emil. Men jag lovar att jag ska försöka bidra.

Hisspitchen på 60 sekunder

Jan: Jag tänker så här. Jag vet ju varför jag gillar er fond och varför jag har investerat. Men för den som inte känner till er, hur låter hisspitchen på 60 sekunder? Jag tänker Johan, du får börja och sen får Emil ge facit.

Johan: Åh, herregud, hisspitch. Nej men, så här skulle jag säga. Tittar man på vad det här är för typ av fond, så är det en global indexfond. Det som gör den här globala indexfonden lite mer unik jämfört med andra globala indexfonder är att man har en hävstång. Det vill säga att man har en 40-procentig hävstång på portföljen, vilket gör det möjligt för fonden att slå ett index. Och det är något som sticker ut och är unikt.

Det andra är mer än fonden skulle jag säga, det är att den finns tillgänglig att använda och handla på olika typer av försäkringsplattformar. Det gör att man kan ha den i sin tjänstepension. Och det är i mångt och mycket där vi kom på den här idén till varför man skulle ha den i ett långsiktigt sparande. Det grundar sig i en fond och en placering som väldigt många personer i Sverige tycker om, AP7 SÅFA. Det vi vill göra är att ha en global indexfond med hävstång, lik AP7:an, men göra den tillgänglig för så många som möjligt.

Hög risk eller inte? Standardavvikelsen avgör

Johan: Sen är det något som är viktigt att ta med. När jag säger att det här är en fond med hävstång, då sitter man på nålar och tänker: "Oj vad läskigt, det här är jättehög risk i en sån här typ av fond." Men tittar man på standardavvikelsen, det vill säga hur mycket fonden rör sig upp och ner, så är den ungefär i jämförelse med en svensk aktiefond. En stor, bred large cap-fond i Sverige. Vad tänker du där, Emil? Sa han rätt?

Emil: Ja, men det var väldigt bra. Väldigt bra svar.

Johan: Skönt. Något rätt idag.

Emil: Man ska inte göra det så mycket mer komplicerat. Det är en global indexfond som använder lite belåning för att öka exponeringen och öka förväntad avkastning.

Jan: Vem tycker ni borde lyssna, spetsa öronen extra noga i det här avsnittet?

Emil: Den som borde lyssna nu är den som älskar globala indexfonder. Framför allt den som vill ha möjlighet att kunna slå en global indexfond. Och vad jag menar med det jag sa är att det finns en hävstång i den här globala indexfonden, vilket gör det möjligt att gå bättre än ett index. Den som ska lyssna extra noga är dels den som gillar det, men också den som vill ha det här i sin pension. Som jag nämnde innan, AP7:an är jättebra, kanon, men den finns bara på PPM. Liknande strategi som vi har finns nu tillgänglig på flera olika försäkringsbolag, vilket gör det möjligt att ha den i tjänstepension.

När i livet ska man äga den?

Emil: Sen är det så att man tänker, när ska man äga den här i livet? Ska man ha den i början, i mitten, i slutet av sin karriär? Allt beror egentligen på vilken typ av riskprofil man har i sin portfölj, och det är upp till var och en. Så vem den här passar, vem den är riktad till, skulle jag säga är alla. För dig som är i början av din karriär, som jag sa, men även i mitten och i slutet.

Johan: Det som är positivt med en fond som det här, en global indexfond med hävstång, är att om du är i ett tidigt skede i din karriär så kan du få en procentuellt sett högre och snabbare utväxling på dina pengar, som kanske inte är så mycket i början. Om du har en fond som vår, Global Plus, som har en hävstång inbyggd i sig.

Jan: Jag tänker att det finns väl många som är äldre också, som har en avkomma som är yngre och som man kanske vill spara till. Om man är 50 kanske och har fått barnbarn, så kan det vara en lämplig produkt att använda för deras sparande.

Emil: Men Johan brukar säga att investerar man i en indexfond så är det svårt att slå index. Och det är där det vi kallar verkligt värde möjligtvis kommer in. Att vi med hjälp av lite belåning i alla fall har en chans att gå bättre än index.

Caroline frågar: är inte belåning läskigt?

Jan: Du, jag ska sno din fråga här Caroline, som du sa till mig när jag kände så här: men det känns lite läskigt med belåning. Vad säger ni till den?

Emil: Jag tycker det är en ganska intressant fråga, för nu pratar vi om belåning på 40 % av en aktieportfölj som består av, i vårt fall, ungefär 600 av världens största bolag. De här bolagen tjänar massa pengar och de betalar utdelningar som delvis finansierar den här belåningen. Alltså, betalar man en utdelning så är det en avkastning som man kan använda för att betala tillbaka sina lån.

Jag tror att samma person som tycker det här är läskigt inte skulle fundera på att ha 400 % belåning på sin bostad. I någon liten stad i Sverige. Och som man dessutom behöver betala kostnader för underhåll och service och annat. Så att jag tycker...

Jan: Och sitta i knät på sina grannar.

Emil: Så i det fallet är det just, och det kanske är tvingat att man måste ha en bostad. Då har man inget alternativ till att vara ordentligt belånad. Men när det gäller finansiella investeringar är det ju ett sätt att slippa vara så exponerad mot aktiemarknaden när man närmar sig den tidpunkt man ska använda pengarna. För då minskar man väsentligt sin risk. Risken är att man får ett stort värdetapp precis när man har tänkt köpa ett hus eller använda pengarna till något i framtiden.

Caroline: Jag tycker ändå det kan bli lite mindre läskigt om jag vet vilka kostnader jag har och vad det är för något. Avgiften och hur mycket min belåning kostar, sådana saker. Att jag förstår själva upplägget lite bättre.

Vad kostar det? Avgift och finansiering

Jan: Med risk att jag säger fel nu. Det fina, tänker jag, är att det jag betalar till er, alltså förvaltningsavgiften om man har den här via Avanza till exempel, är typ 0,8. Och sen med transaktionsavgifter, och där gissar jag också, eftersom fonden är relativt liten, så är det 0,97. Så säg 1 %. Men kan man säga...

Caroline: Det är ju mycket mer än 1 %. Eller?

Jan: Nej, vadå?

Caroline: Vad sa du, 0,8?

Jan: 0,8 är förvaltningsavgift. Och sen tillkommer transaktionsavgifter. De är alltid större när fonden är liten. När jag kollade igår så var det 0,97 totalt.

Caroline: Totalt?

Jan: 0,97 totalt. Och kan man säga då att jag inte behöver tänka på belåningskostnaderna, för det där är ju "tutti"? Kan man säga så?

Emil: Man måste skilja förvaltningskostnaden från belåningskostnaden. Eller finansieringskostnaden, som vi kallar det. Det är någon som förser fonden med pengar som man kan använda för att investera i marknaden. Och den personen, eller institutionen, eller vem det nu är, kommer vilja ha kompensation för det man missar om man ger pengar till fonden. Och det är ränteintäkten. Så finansiering löper med en räntekostnad.

Räntekostnaden i fonden Global Plus är baserad på amerikansk kortränta, med ett påslag utöver den marknadsränta som man kan titta på, man kan se den på skärm någonstans. Den kommer variera med marknadens allmänna riskaptit. Alltså hur många är intresserade av att köpa aktiemarknaden och hur många är intresserade av att sälja aktiemarknaden genom terminer, och samtidigt också hur mycket kapital som finns tillgängligt för att köpa eller belåna investeringar i aktiemarknaden. Man vill ju veta vad man får, och det är det vi arbetar med. När man kommer till oss ska man veta vad man får. Det tycker vi är jätteviktigt.

Avgiften syns på sista raden, efter belåningen

Johan: Ser man på, och det tror jag många kanske går lite blint på, det här med avgiften. "Det är en hög avgift och det här kommer förstöra för fonden." Men den slutliga avkastningen som faktiskt står på sista raden på ditt konto, det är efter alla de här avgifterna. Så om fonden har gått upp 12 %, då behöver du inte sitta och vara orolig: "Okej, nu kommer en efternota här på att det är belåning på den här." Det kommer inte hända. Det som står där är den avkastning du har fått med hjälp av den belåning som ligger i fonden.

Jan: Jag tänker också, för ni säger "slå index". Men jag tänker, egentligen, vad är den förväntade avkastningen? Vad skulle man säga om man tog en tioårsperiod? Vad kan man förvänta sig?

Emil: Ja, det är ju inte en helt enkel fråga, men jag skulle säga att vår ambition är att vi ska kunna leverera en överavkastning mot en global indexfond på säg 2 % efter avgifter. Någonstans där. Det är klart, enskilda år kommer det vara väsentligt mycket mer överavkastning, och sämre år kommer det vara sämre än en indexfond. Men snittet över tid borde ligga där någonstans, och det baseras på den riskpremie som finns i aktiemarknaden och den hävstång vi använder.

Räkneexemplet: 7 plus 2 blir 9–10 procent

Jan: Då tänker jag så här, jag brukar ibland säga att basen ligger på ungefär 7 % i en vanlig obelånad. Så kan man säga att det här är 7 plus 2, och då kan man förvänta sig kanske runt 9–10 %?

Emil: Ja. Precis. Fonden är konstruerad som en vanlig global indexfond i botten. Och sen har du en belåning. Belåningen kostar pengar. Pengar är inte gratis. Man måste finansiera sin belåning med något. Så man lånar pengar, och för de pengarna betalar man en ränta. Den meravkastning du får är egentligen 40 % på skillnaden mellan aktiemarknadens utveckling och din finansieringskostnad.

Om aktiemarknaden går upp 10 % och din finansieringskostnad är 4 %, säger vi, så har du en skillnad däremellan på 6 %, som vi skulle kalla aktiemarknadens riskpremie. Och på den får du 40 % avkastning. Så 40 % gånger 6 blir 2,4 %.

Jan: Och då, för den som inte räknar exponentialfunktioner i huvudet, tänker jag så här: gör de där två procenten skillnad?

Emil: Ja, det gör väldigt stor skillnad. Vi gjorde någon sån här illustrativ bild för en kund för en tid sedan, som just visade hur mycket mer avkastning du får vid sluttillfället om du ökar din avkastning från, jag tror det var 8 % till 10 %, och du har en investeringshorisont på 25 år. Då ökar avkastningen med runt 56 % totalt. Sen är det klart, om du månadssparar är det lite kortare investeringshorisont på de pengar du sätter av sent. Men å andra sidan kanske du investerar över ett längre perspektiv, och då har du ännu större effekt för de första pengarna som kommer in. Så det har en påtaglig effekt, och de här extra procenten du får kommer göra en väldigt stor skillnad för din totala förmögenhet.

Hävstången slår åt båda håll

Jan: Och det här funkar också åt andra hållet, det var ju det du sa Caroline, att det känns lite otäckt med belåning. För det här funkar åt andra hållet också. Så om börsindexet går minus 10 %, då kommer den också landa där någonstans på minus, vad ska man säga?

Emil: Ja, då har du, om börsindexet är minus 10, dessutom belånat dig, så du får fortfarande betala en räntekostnad för din belåning. Så 40 %, och det kostar 4 %, så blir det 1,6 %. Då kommer det falla mer än vad börsindexet har gjort.

Jan: Absolut. Men mer än... Nu tappade vi räkningen där.

Emil: Nej, nej, men det blir ungefär. Säg att det är minustid, då blir det kanske minus 12 eller 13 %.

Jan: Ja, precis. Men jag tänker så här, poängen med det här är lite, för att knyta an till det du säger Johan, att om man har en lång tidsperiod så tror jag att jag lyssnade på, eller såg, någon intervju där du hade sagt att ingen tidsperiod sedan 1970 har varit negativ. Ingen 11-årsperiod.

Johan: Ja, eller 11 eller 12.

Jan: Ja, precis.

Risken faller drastiskt med tiden

Emil: Så det där är ju det fina med aktiemarknadens långsiktiga avkastning. Aktiemarknaden är väldigt riskfylld på kort sikt. Om man tittar på sannolikheten att S&P 500 går upp på en dag, är den kanske 54 %. På en månad är det kanske 65 %, på ett år är det kanske 80, och sen på 10 år är det 95 %. Så risken faller ganska drastiskt med tiden.

Och det är också logiken med både det som AP7:an gjorde 2010, då man insåg att om vi får våra sparare att investera med mycket kapital när risken i marknaden är liten, så kommer det långsiktiga kapitalet bli väldigt mycket större med lägre risk. Och då har man möjlighet att i tidigare skede ta ner sin aktieexponering. Så man inte behöver ha full aktieexponering när man går i pension vid 65 års ålder. Det är precis det man gör i det här SÅFA-alternativet, där man börjar vikta ner aktierisken redan vid 55–56 års ålder.

Jan: Precis. Jag tänker att vi ska prata mer om just det, för det är lite ointuitivt att man genom att ta högre risk i början kan få en lägre risk över hela sparperioden. Caroline, du ser sjukt fundersam ut.

Finns det något att titta tillbaka på?

Caroline: Finns det någonstans i världen en liknande fond som man kan titta tillbaka på? Den har funnits i 15 år, då har utfallet blivit så här. Finns det någon motsvarande? I USA kanske? I världen?

Emil: Ja, i Sverige har vi många exempel. AP7 är som sagt ett exempel. På Carnegie har vi förvaltat en fond som heter Carnegie Bull, som gör ungefär samma sak, fast man investerar på den svenska börsen. Där finns det en historik som man kan titta på. Med hjälp av hävstång har vi skapat en överavkastning relativt börsindex på kanske 2–2,5 % per år, beroende på vilken tid man tittar på. Och det är klart att 2–2,5 % per år blir ganska mycket över tid.

Caroline: Anledningen till att jag frågade var att jag skulle känna mig lite trygg i att det här upplägget finns på massvis med olika sätt, och att det har sett bra ut. Jag förstår att historisk avkastning inte är samma som framtida. Men man vill ändå känna att det här konceptet är beprövat. Något man kan titta på.

Johan: Jag förstår din fråga helt och hållet. Själva indexet finns det ju en historik på, länge tillbaka. Och det är det som gör det ganska lätt för oss och Emil att simulera och titta på hur det skulle ha sett ut, hur det skulle ha varit om man hade haft det här indexet historiskt med den här hävstången. Så data, utveckling och hur det har sett ut historiskt kan vi se hur det skulle ha varit.

Caroline: Men har ni kunnat testköra er egen fond genom olika finanskriser också?

Emil: Absolut, det har vi gjort.

Valutaexponeringen som svensk fördel

Emil: Det är några saker här. Det blir snabbt lite mer tekniskt när man ska titta på hur utvecklingen är. Det man ofta missar när man tittar på globala fonder är att det finns en uppsjö av valutaexponering som man får med sig på köpet. Som svensk, nästan all finansiell teori kommer från USA, där finns det en stark valuta och då behöver man inte ta hänsyn till det. Men som svensk har man fördelen att man har, i alla fall som investerare, en väldigt svag valuta. Och den valutan tenderar att bli svagare när marknaden faller.

Som investerare i en globalfond har man exponering mot alla underliggande valutor. Idag har man ungefär 70 % exponering mot dollarn, och sen är det yen, euro, schweizerfranc och så vidare. Valutor som är starkare än svenska kronan. De här valutorna tenderar att stärkas när marknaden är orolig. Tar man finanskrisen som exempel så hade du en nedgång i den globala aktiemarknaden på kanske 50 %, lite drygt. Men samtidigt försvagades kronan med 50 %. Fallet dämpas alltså rätt påtagligt som svensk investerare.

Jan: Och det var det jag blev lite attraherad av. Varför jag valde in en del av den här i min egen tjänstepension. Nummer ett, det är omöjligt att få belåning i tjänstepensionen. Så det här är väl typ första fonden i Sverige där du har en inbyggd hävstång. Sen kan vi prata om att man kan belåna själv utanför tjänstepensionen, men om vi håller oss till det. Och sen det här att jag med hjälp av hävstången får en högre avkastning på uppsidan, men historiskt har jag inte fått hela nedsidan. För precis som du säger, när kronan försvagas blir det typ som en krockkudde. Så jag får lite av uppsidan utan att få hela nedsidan. Lite slarvigt sagt. Kan man säga så?

Hur fonden anpassar belåningen i en kris

Emil: Ja, men om vi går tillbaka till frågan. Vi har simulerat det här såklart, och man kan dra ut simuleringen ganska länge om man tittar på världsindex. Det finns historik sedan någonstans 1870, tror jag.

Johan: Ja, och för oss vanliga finansanställda som använder Bloomberg har man historik sedan 70-talet i alla fall. De tre senaste kriserna vi har sett har varit, dels nedgången vi fick i kölvattnet av Rysslands invasion i Ukraina 2022, och det var ett typiskt exempel där man fick väldigt starkt skydd av en försvagad krona. Och sen var det covid. Inte kanske samma effekt, men den var så pass hastig.

Och det ska man också komma ihåg med en fond som Carnegie Global Plus och andra fonder som anpassar sin hävstång. Det är lite skillnad mot att du var inne på att man belånar sig på sin depå och investerar. Här anpassar man hävstången. När marknaden faller kommer din belåningsgrad öka, eftersom värdet på fonden minskar med samma lån kvar. Så lånet som andel av din investering blir större. Och på samma sätt blir lånet mindre som andel av ditt värde om marknaden går upp.

Så det som händer med sådana här snabba nedgångar, om du anpassar din belåning, är att du hela tiden minskar din exponering. Nedgången behöver inte bli lika brant som man kan tro baserat på den hävstång man har. Och det var det som hände under covid. Man fick en kraftigt snabb nedgång där man viktar ner, och sen en snabb uppgång där man viktar upp rätt snabbt. Sen, som sagt, finanskrisen, där man hade väldigt stor hjälp av en svag krona.

Måste man pilla med belåningen själv?

Caroline: Måste man själv hålla på med det här, att vikta upp och ner?

Johan: Ja, det måste man nog om man belånar sin depå. Det kan man väl göra på olika sätt, antar jag. Man behöver kanske inte belåna depån, man kan belåna sitt hus eller något annat. Fördelen med det är väl att man kan göra lite, jag vet inte om man har ändrat reglerna, men man kunde i alla fall göra skatteavdrag för den typen av investeringar. Så det kan vara förmånligt. Men man måste vara medveten om att belåningen måste justeras. Framför allt när det går upp. Går det upp kommer man hela tiden tappa belåningsgraden. Så man får inte samma utveckling som man får i en fond som hela tiden, det man gör i en sån här fond, förser den avkastning man har skapat med mer belåning.

Emil: Så jag tror egentligen att det korta svaret på din fråga, Caroline, är: nej, investerar man i den här fonden så sköter Emil det.

Caroline: Ja, det är ju det som är skönt också, att man lämnar över. Inte att du själv håller på med det.

En extra hävstångsvinkel: valutan

Emil: Sen är det en annan aspekt på det. Man försummar ofta den aspekten när man tittar på det här med att man kan belåna sig på andra sätt och göra det själv. Det som händer om du belånar en vanlig fond är att du får en hävstång inte bara på aktiemarknadens utveckling, utan även på din valutaexponering. Och det kan vara gynnsamt i vissa scenarier, och det har säkert varit gynnsamt sedan finanskrisen. Normalt sett funkar kronan på samma sätt att i perioder av uppgång tenderar kronan att stärkas. Och då har man en hävstång på sin valutaexponering också. Så det kan minska avkastningen över tid.

Jan: Nej men exakt. Men jag tänker så här, Johan, vad tänker du? Mitt huvud bara kommer igång på en massa olika sätt.

En globalfond med hävstång som bas

Johan: Jag tycker det är viktigt att lyfta fram, och det vet jag att man pratar mycket om. Jag tror på att alla är unika och olika. Det vet vi alla om. Alla tänker på olika sätt, alla vill ha olika typer av avkastning till olika typer av risk. Men som alla vet, om man tittar på en aktieplacering, så skulle jag säga att en globalfond är den bästa placeringen, för du får en bra diversifiering. Standardavvikelsen, eller risken, på det du investerar i är relativt låg om du tittar till aktierisk. Men du har möjlighet att få en relativt bra avkastning, för det är ju i aktier. Om man då kan hitta det med en hävstång, så tycker jag det är jätteintressant.

Det är därför, som sagt, i min portfölj, i min tjänstepension, är det en väldigt, väldigt stor del. Kanske inte 100 %, men det är över 60 %. Av den anledningen som jag sa i början, jag är den generation som behöver lite hjälp.

Jan: Nu måste vi, förlåt att jag avbryter, Emil, har du också den här i din portfölj?

Emil: Absolut! Ja.

Jan: Man kan tycka att det här är en hygienfråga, varför måste du ställa den? Men då ska jag faktiskt säga att jag hittade en Morningstar-rapport från typ 2023. Vet ni hur stor andel av förvaltare i USA som inte har pengar i sin egen fond?

Caroline: Som inte har sina egna pengar?

Jan: Ja, precis.

Hur många förvaltare äger sin egen fond?

Emil: Det är rätt stora team som förvaltar fonden.

Jan: Ja, men där det inte ens är en enda.

Caroline: Det borde vara ganska lågt, gissar jag. Men får de inte det, eller vad är det frågan om?

Jan: Nej, nej, alla får ju.

Emil: Jo, men så här, jag tycker att förvaltar man en fond, eller jobbar jag på ett bolag, jag jobbar på Carnegie Fonder, då tycker jag att man ska äga mina fonder, för jag är ute och pratar om våra fonder. Om inte jag tror på det själv, då är det lite konstigt att få någon annan att vilja köpa det.

Jan: Exakt! Men jag tror, det är därför, när du säger så här, så tror jag att det är lite kluvet. För jag tror att det inte är så många som har sina egna fonder. Om ni ska gissa? I procent?

Caroline: I procent. Men herregud.

Jan: Av 7 408 fonder. 7 408 fonder. Hur många förvaltare hade inte pengar i sin egen fond? Du som lyssnar eller tittar kan också gissa.

Caroline: Jag antar att det är en viss skillnad också om man är ansvarig förvaltare och om man bara jobbar med förvaltning.

Jan: Ja, ansvarig. Ansvarig som Emil, som är ansvarig för fonden. Så här gjorde Morningstar. Morningstar kollade på vem som är ansvarig för fonden, och sen kollade de med rapporteringen till finansinspektionen i USA.

Emil: Alltså, jag skulle vilja säga att alla gör det, 100 %.

Jan: Ja, absolut. Men du får gissa.

Emil: Ja, jag vill ju gissa. Jag tänker 25 % har... Jag tror knappt att det är en tredjedel.

Jan: Jag tror inte det är en tredjedel.

Caroline: Jag var också inne på 25 %.

Jan: Ja, men 18 %. 18 % som har det. 25 % har sina egna pengar, 18 % har investerat. Alltså 8 av 10 har inte... Det är det ni säger? 8 av 10 har inte pengar i sin egen fond?

Caroline: Nej, jag tror inte det.

Jan: Ja, ni är ju nära sanningen. Ungefär 60 % har inte pengar i sin egen fond. Av de här 7 000 fonderna var det 4 643 förvaltare som inte hade pengar i sin egen fond.

Emil: Men de svarar bara ja eller nej. De förklarar inte varför.

Jan: Nej, alltså ni behöver inte hoppa ner i det. Det var bara så här. De hade ingen anmälan hos amerikanska finansinspektionen om att de hade pengar i sin egen fond.

Caroline: Det är ju perfekt. Lägg ut de där.

Jan: Det blir inte så trovärdigt sen, när man ska...

Emil: Ja, men exakt.

Carnegie Global Plus fyller en lucka i tjänstepensionen

Jan: Nej, men därför är det också, jag uppskattar det ni säger. Och jag har ju också den i min egen tjänstepension. För annars hade ni inte varit här.

Emil: Lite grann skälet till att vi lanserade den här fonden var att vi tyckte det saknades inom ramen för fondförsäkring. Och jag tror, nu kanske inte alla erkänner, men jag kan erkänna att jag äger AP7 aktiefond själv. Tycker att det har funkat väldigt bra historiskt. Det är en väldigt sund princip som jag själv förstår. Man behöver inte fundera så mycket över hur man ska allokera sina pengar inom ramen för premiepensionen. Man har en fond som gör ungefär det man vill att den ska göra.

Men vi noterar att det inte fanns något sådant alternativ inom ramen för tjänstepensionen, som för många är en betydande del av ens pension. Så vi tittar på olika alternativ för att lansera en fond som gjorde ungefär samma sak. Och det finns naturligtvis en poäng i att göra en fond som inte avviker för mycket heller från det som ungefär fem miljoner sparare redan har.

Är inte belåning läskigt? (en gång till)

Jan: Du, jag ska sno din fråga här Caroline, som du sa till mig när jag kände så här: men det känns lite läskigt med belåning. Vad säger ni till den?

Emil: Jag tycker det är en ganska intressant fråga, för nu pratar vi om belåning på 40 % av en aktieportfölj som består av, i vårt fall, ungefär 600 av världens största bolag. De här bolagen tjänar massa pengar och de betalar utdelningar som delvis finansierar den här belåningen. Alltså, betalar man en utdelning så är det en avkastning som man kan använda för att betala tillbaka sina lån.

Jag tror att samma person som tycker det här är läskigt inte skulle fundera på att ha 400 % belåning på sin bostad. I någon liten stad i Sverige. Och som man dessutom behöver betala kostnader för underhåll och service och annat. Så att jag tycker...

Jan: Och sitta i knät på sina grannar.

Emil: Ja, lite så. Så i det fallet är det just, och det kanske är tvingat att man måste ha en bostad. Då har man inget alternativ till att vara ordentligt belånad. Men när det gäller finansiella investeringar är det ett sätt att slippa vara så exponerad mot aktiemarknaden när man närmar sig den tidpunkt man ska använda pengarna. För då minskar man väsentligt sin risk. Risken är att man får ett stort värdetapp precis när man har tänkt köpa ett hus eller använda pengarna till något i framtiden.

Samma risk som ett svenskt index

Jan: Och jag tänker också en annan intressant grej som du har sagt, att om man tittar på ren risk som man tar med den här hävstången, så finns det massor av människor som investerar alla sina pengar i Sverige. Tittar vi på riskmåttet volatilitet, alltså hur mycket det svänger, så är det att belåna ett globalt index med 40 %, alltså att ta en global indexfond och sätta 40 % hävstång, riskmässigt ekvivalent med vad det har varit att investera 100 % av sina pengar i en svensk aktieindexfond.

Emil: Ja, det stämmer.

Jan: Och så när folk ibland säger till mig, för det vet jag, den diskussionen hade vi i forumet, folk var så här: "Åh, det är riskabelt", men sen investerar man 100 % i Sverige. Då säger jag: "Ja, fast du har tagit samma risk." Så du har potentialen här att få en högre avkastning på en global indexfond till samma risk som ett svenskt index. Hänger du med, Carl?

Caroline: Man blir ju rädd. Det är inte jag som har räknat, det är Emil som har räknat. Man blir ju rädd.

Johan: Jag förstår. Ordet hävstång, då blir man livrädd. Man hoppar bakåt. Men då får man titta lite mer på det här faktum, precis som du säger Jan. Om man lägger på den här hävstången på ett globalt index, vad hamnar man i för typ av risk då? Jo, volatilitet, sannolikt. Alla här har ju jättebra koll på det, hur mycket det svänger upp och ner.

Jan: Ja, men då hamnar man, du kan väl exakta siffran rätt, men någonstans runt 15 liksom.

Emil: Hela den globala aktien, ja. Över tid, ja. Absolut.

Lång tidshorisont, krockkudde och en check-lista

Jan: Så det är det som attraherar mig. Det här är, okej, ett område som tjänstepension. Den är per definition lång. Vi pratar, säg att du är 35, ja men då har du 40 år. Jag som är 43 har minst 25 år. Så vi har långa tidsperioder. Och då har vi faktor ett, precis som du säger, att över, det finns få, om någon, 11-årsperiod som har gått back. Okej, så det är en check, nummer ett.

Nummer två, vi har i Sverige, av någon anledning, i våra fondförsäkringar och pensioner inte kunnat belåna dem tidigare. Okej, så här har vi en fond som kan ge mig 40 % belåning, som löser allting. Det är egentligen en kopia på AP7 SÅFA, som de flesta redan har, men som var isolerad till premiepensionen. Och jag har dessutom den här effekten att när globala index faller, så tenderar svenska kronan att försvagas. Så jag får dessutom krockkudde i den situationen. Är det korrekt?

Emil: Väldigt bra sammanfattning av det.

Johan: Jättebra!

Caroline fortfarande fundersam: måste börsen upp mer?

Jan: Caroline, du ser fortfarande fundersam ut här.

Caroline: Ja, men det här är nog något som man behöver ta in intellektuellt, och så ska det sjunka ner i känslan.

Jan: Och var är du i känslan då? Medan vi är entusiastiska.

Caroline: Jo, jag hör vad ni säger och jag tycker det låter faktiskt bra.

Jan: Men vad är det som känns läskigt?

Caroline: Jag vet inte om det här hör hemma här, men Jan, du har ju berättat för mig, att när börsen går ner och sen ska gå upp igen, för att man ska nå samma ställe man var innan börsen gick ner, då måste den gå upp mycket mer än vad den gick ner. Så där är jag som bara tänker så. Kommer det då påverka min fond om jag hade köpt den här? Att börsen måste hoppa upp mycket mer för att jag ska komma tillbaka till ursprungsläget?

Jan: Bra, så om jag omformulerar den frågan.

Caroline: Ja, gör det så att det låter begripligt.

Jan: Ja, men då kan man säga så här, går börsen ner med 10 % så krävs det typ 11 % för att komma tillbaka på noll. Går börsen ner, har du 100 kr, du tappar 50 %, så är du på 50 kr. För att komma tillbaka från 50 kr till 100 kr så behöver du 100 % avkastning.

Caroline: Så bra.

Är det värt det, med hävstången?

Caroline: Så motivera det, för nedgångarna kommer ju komma. Vi pratar ju så här, inom år är det inte ovanligt att vi har en intra-year-nedgång på ett antal, jag tror 8 % eller något sådant. Är det fortfarande värt det, för eftersom vi har den här hävstången så kommer den gå ner mer när den går ner. Är det fortfarande värt det?

Johan: Det blir en sån effekt där det går ner mer och det går upp mer, så det slår åt båda hållen. Om du tänker ett enkelt exempel, du bara belånar, som du var inne på själv, du belånar ditt hus och köper en aktiefond, och så går den ner, och så är det 40 % belåning. Då måste du gå upp, om du räknar rätt, 67 % för att komma tillbaka på noll.

Jan: Räknade du ut det i huvudet?

Johan: Ja, 40, ja, det gjorde jag.

Jan: Haha, för jag vet att det är rätt, men jag fick räkna det i Excel igår. Ja, jag tänkte 40 % nedgång, 5/3-delar. 5/3 gånger 3/5...

Johan: Ja, ja.

Jan: Ja, det är bra. 3/5-delar, förlåt. Så räknar jag.

När man är tillbaka spelar lånet ingen roll

Emil: Men jag menar, det är klart att du måste tillbaka en bra bit upp. När du är tillbaka och provar upp, då spelar det ingen roll att lånet finns där. Möjligtvis har du tappat lite räntekostnader under tiden. Så du kommer tillbaka, och på ungefär samma principer kommer du vara här.

Det som skiljer den typen av belåning vi gör är att man under den här nedgången på 40 % hela tiden kommer minska belåningen. Alltså, man kommer amortera lånet under tiden. Man säljer lite av de fonder man har köpt extra för att betala tillbaka lånen. Och sen när det går upp igen, då kommer man ta upp nya lån hela tiden. Varje gång du går upp 1 % så lånar man upp lite mer. För att förse den avkastning man har fått med lite hävstång.

Vi är vår egen största fiende

Johan: Så vi kommer in på det här läskiga fenomenet med att man väldigt enkelt, jag vet själv hur man agerar, när något blir läskigt och något händer, kommer det alltid finnas anledning till att man ska sälja. Går man tillbaka och tittar bara på en graf, jag vill bara gå tillbaka de senaste 10–15 åren, så finns det väldigt många anledningar de senaste 10–15 åren där man borde ha sålt. Men har man bara suttit stilla i båten och inte agerat, då har det blivit väldigt mycket bättre.

Och lite det här kommer än en gång tillbaka till att det här ska vara en del av en portfölj. Det ska inte vara allting. Man ska lägga hos olika typer av förvaltare och ha olika typer av fonder. Det är jätteviktigt. Men som en del av portföljen ska det här vara en buy and hold-fond, som man bara låter vara. För då över tid kommer det med sig, oavsett om det går ner eller upp.

Jag vet inte, tittar man på statistik de senaste 20 åren, om man har missat de 20 bästa börsdagarna för att man har försökt tajma och vara smartare, så brukar det aldrig sluta bra.

Jan: Jag såg en sån graf som också var så här. Det räckte att missa bästa dagen ett enskilt år, i 10 år, och så var det så här. Du tappade 90 % av all avkastning.

Johan: Jo, men det kan bli... Det är helt sjukt.

All time high är inte ett skäl att avstå

Jan: Men det är också så här, jag satt och kollade på just det. MSCI, vi får ju ofta frågor. "Är det vettigt att göra det här nu när marknaden har gått upp ända sedan 2009 eller något sånt?" Det kommer ju rapporter om att vi är på all time high lite var och varannan dag, höll jag på att säga. Och tittar man på det sambandet, kommer man få mycket bättre avkastning om man köper på en dipp? Nej, men så är det inte riktigt.

Emil: Det är ganska stabilt. Köper man när det har gått ner 20 % så behöver inte det nödvändigtvis vara bättre än att köpa på all time high. Alltså historiskt sett.

Jan: Absolut, absolut.

Emil: Och jag vet inte riktigt, det kändes inte helt intuitivt när man tittar på det, men så ser det ut om man tar månadsdata sedan 70-talet på världsindex.

Jan: Ja. Jag vet att vi också körde något sånt på Instagram. Vad gav bäst avkastning så här efter ett år, efter en månad, efter sex månader, efter tre år, att köpa på en slumpmässig dag eller att köpa på en rekordnivå, en ny all time high. Och då var det också så här, alla perioder efter en månad var det bättre att köpa på ett all time high än att köpa på en slumpmässig dag. Och det är också så ointuitivt.

Den perfekta lyssnaren

Jan: Men jag tänker, Kalle, jag tycker att du är så här perfekt, du är den perfekta lyssnaren här. Om jag hade kommit och sagt så här, men du vet, nu ska vi köpa den här i din tjänstepension.

Caroline: Ja, alltså nu kan jag tänka så. Ja, det kan vi göra. För det är ju faktiskt så att jag ska ha den väldigt länge. Och nu har vi dragit ut detaljer som jag har undrat över. Jag har inga fler frågor nu. Nej, men det var faktiskt det där jag satt och grundpausade. "Måste det gå upp för att det har gått ner?" Det var det som jag undrade på. Det var det sista jag hade, faktiskt, som plågade mig.

Jan: Ja, men vad bra.

Forskningen bakom hög risk i början

Jan: Kan vi inte ta det här, för det är ju ett forskningsresonemang som säger att om du tar en högre risk i början, så kan du ta en lägre risk i slutet. Så det finns en akademiskt ganska solid grund för att använda hävstång, i alla fall när man är ung, för att sen kunna sänka risken senare. Kan ni inte säga något mer om det resonemanget?

Johan: Hur menar du? Alltså, det du frågar är i mångt och mycket varför ska man ha hävstång i början? Varför ska man ha hög risk i början jämfört med mot slutet?

Det som är ganska intressant där också, med den frågan, är att jag vet att många säger: "Jo, men när du ska börja ta ut din pension, då ska du inte ha någon risk." Men något ska väl inte hända med dig när du fyller 65 eller 67, eller när du ska börja ta ut din pension? 55 när du kan börja ta ut din pension. Det är ju då du i mångt och mycket, oftast om man inte haft hjälp med hävstång i början, har lite mer pengar. Det är då du kan fortsätta ha den här i 10 år, alltså aktierisk, för att kunna få högre avkastning. För då har du de här pengarna du faktiskt kan få lite utveckling på.

Det jag menar med det, i stället, är så här: om man har haft hjälp i början med att få sitt lilla kapital att växa upp till att bli större tidigare, då kanske du har större möjlighet att börja plocka ut pengar tidigare. Den pengasumma som kanske kommer från 55 till 65, då kanske den har kommit mellan 45 till 55 redan. Det behöver inte vara så, men lite den...

Skeptisk mot obligationer för den långsiktiga

Emil: Men jag kan vara lite skeptisk till de här generella portföljerna man får. Det är en blandning mellan aktier och obligationer. Och är man pensionssparare och investerar, vad sa du, 30 år till din pension, varför ska du ha obligationer nu? Det kan vara bra att ha sen, men om du ska maximera din avkastning så ska du inte ha några obligationer alls.

Aktiemarknaden, och allting som har en positiv drift över tiden, där kommer sannolikheten för att få positiv avkastning öka hela tiden ju längre investeringshorisonten är. Samtidigt kommer det förväntade utfallet av varje investering bli större. Om du tänker att du har 10 % per år på aktiemarknaden och sen har du 10 år, säg att det är drygt 100 %. På 20 år är det kanske 300 % på grund av ränta-på-ränta-effekten. Så inte nog med att du får en lägre förlustrisk, sannolikheten är lägre för förluster, men du får också ett större utfall.

Det skulle motivera det som just AP7:an kom på, att man investerar fullt ut i aktier fram tills, och då bygger man upp ett kapital. Och därifrån börjar man skifta över pengarna till något som inte ger så mycket avkastning, som är obligationer.

"Lifecycle Investing" och 210 procents belåning

Jan: För jag tänker också så här, för där kom en bok från två Harvardprofessorer, eller Yale, för något år sedan, som heter "Lifecycle Investing". Och de fick så mycket skit. De fick så mycket skit för den här boken, för vad de sa var så här: när du börjar investera som typ 18-åring eller 20-åring, så sa de att det bästa man borde kunna göra där i 20–30-årsåldern, det är att ta, jag tror de kom fram till, 210 % belåning. Så de tyckte att ni var mesar med 40 %, de var så här, nej, vi ska ta...

Emil: De kom fram till det teoretiskt.

Jan: De kom fram till det så här, och deras poäng var, för de flesta har kanske 100 % aktier, och sen har de det tills man är typ 60 och sen sänker man lite. Medan de sa så här: om du tar 210 % risk direkt när du är ung, när du har jättelång sparhorisont, sen minskar du från 210 ner till 100 när du har kanske 15 år kvar till pension. Vilket betyder att när du sen går i pension, då kanske du bara behöver 50 % aktier. För att du har redan byggt upp så mycket kapital tidigare, eftersom sparhorisonten är lång.

Emil: Ja, det var lite så jag försökte säga, fast på spelmannen.

Lägre risk genom högre belåning tidigt

Jan: Ja, men exakt. Och då säger de så här, tittar man på det här jämfört med att kanske ha 100 % aktier och sen sänka till 80, så betyder det att när du ska ta ut pengarna, har du 80 % aktieexponering, så är det mycket högre än 40. Men du har egentligen tagit en lägre risk genom att ha den högre belåningen tidigare. Hänger du med på resonemanget? Och det är det som jag upplever att det här också kommer i linje med. Sen behöver man inte ta 210 % som de hade kommit fram till som någon optimal grej, men ta till sig resonemanget.

Emil: Om man säger att man har 100 spänn och sen har man 110 till som är lånade.

Jan: Ja.

Emil: Så kommer du få 10 % avkastning. Om du bara har 100 kr och 10 % avkastning, så får du 10 kr i avkastning. Har du 210 kr och 10 %, då får du 21 kr i avkastning. Så det betyder att du har mycket större kapital som jobbar tidigare.

Men om det går ner?

Caroline: Jag fattar, men om det går ner då?

Jan: Ja, så då var ju deras, för 210 % belåning, då krävs det inte mycket för att bli utraderad. Och så frågar de de här professorerna: men vad ska man göra då om börsen sjunker med 50 % och du blir av med alla dina pengar? Det var så här, dagen efter börjar du om med 210 % belåning. Och så gör du det. Och statistiskt är det rationellt, sunt och har högst väntevärde.

Emil: Och nu ska vi inte bygga något så här teoretiskt eller utvärdera deras. Det här är ett jätteintressant extremfall, inom parentes får man väl säga.

Jan: Ja, ja, kanske.

Emil: Du håller med mig.

Jan: Ja.

Den optimala hävstången, matematiskt

Emil: Men vi pratade ju om det här förut vid något tillfälle, vilken din optimala hävstång är. Och det kan du ta fram rent matematiskt. Så det ligger väldigt nära. På aktiemarknaden kommer det vara, eller för vilken riskfri tillgång som helst, lika med en halv plus din riskpremie. Alltså skillnaden mellan aktiemarknadens avkastning och finansieringskostnaden, delat på volatiliteten i kvadrat. Om du har 20 % volatilitet, som det är på Stockholmsbörsen, och sen säger vi bara, för att göra siffrorna lätta, 4 % riskpremie, så kommer din optimala exponering vara en halv plus 4 delat på 4 %, som är 150 %.

Jan: Nu tappade du alla här.

Emil: Ja, men jag kom fram till 150 %.

Jan: Ska vi ta det?

Emil: Nej, vi behöver inte ta det igen. Vi bara litar på att du räknade rätt.

Logiken bakom att inte sälja aktier i förtid

Emil: Logiken finns ju där, såklart. Man kan nog ganska enkelt simulera sitt eget utfall om man, i stället för det som händer om man har en portfölj som består av aktier och obligationer från början. Aktiemarknaden går upp mer än obligationer. Det enda du kommer göra är att du säljer aktier för att köpa obligationer.

Jan: Ja, exakt.

Emil: Du säljer av i förtid hela tiden, mot en investering som skulle ha många år till på sig att växa i värde. Och så länge du tror att aktiemarknaden långsiktigt kommer ha en högre avkastning, så finns det en fullständig logik i den strategi du beskriver.

Jan: Ja, jag hänger med. Johan, är du också med?

Johan: Ja, jag är absolut med. Det här får man höra på dagligen på jobbet.

Vi är vår egen största fiende, Japan-exemplet

Jan: Nej, men jag tycker att det här är intressant för att det är ointuitivt. För de flesta är det här ointuitivt. Och det är där jag tycker att det är spännande, för jag påstår så här, vi är vår egen största fiende när det gäller investeringar.

Johan: Ja, det var lite som jag sa, det här med att man missar dagar. Jag vet, vad, i höstas, nu har man helt glömt bort det. Tokyo var nere, jag vet inte hur många procent. Vi svenskar fick panik, man gick in och tryckte på säljknappen på måndagen. Man säljer när det hade börjat gå ner lite i Sverige. Sen tar det tre dagar innan vi går igenom, och sen visar det sig att det här var ingenting. Så fick man hela nedgången och så missar man uppgången.

Jan: Exakt. I början av augusti?

Johan: Ja, precis, augusti var det. Japan.

Varför just 135–145 procents hävstång?

Jan: Men jag tänker så här, för jag tror att ni har sagt, i fondfaktabladet eller någonstans läste jag, att det ska vara mellan 135 och 145 %. Det var väl där målspannet var. Var det, nu blir det en nördig fråga, var det mest för att matcha Stockholmsbörsen i risknivå, eller var det för att, för många ligger kanske optimalt på 150 och 210, var det att det var over the top?

Emil: Jag tror att du har rätt, den optimala produkten hade nog haft en högre hävstång än 140. Det skulle vara en riktigt optimal tjänstepensionsprodukt. Sen finns det lite andra bivillkor för att de här fonderna ska finnas tillgängliga inom ramen för en fondförsäkring eller en tjänstepension. Då behöver de normalt sett vara värdepappersfonder, eller UCITS som det kallas. Och då blir man begränsad på en hävstång på 100 % och en exponering på 200.

Så det är det första. Sen kan man tycka att det är bra med en stor hävstång, för då kan ju spararen själv välja vilken hävstång man ska ha. Om man har högre hävstång så kan man kombinera det med traditionella globala fonder som inte har någon belåning, och hitta sin egen optimala hävstångsnivå.

Lägre hävstång minskar viljan att sälja

Emil: Sen finns det också en aspekt på att även om alla sparare säger att de är långsiktiga, när man går in i en investering så tenderar många att vara rätt snabba med att trycka på säljknappen när det blir lite stökigt. Och det är en ganska dålig tajming, ofta, att sälja när det är oroligt på marknaden. Så för att minska viljan att trycka på säljknappen kan man argumentera för att hävstången ska vara lite lägre. För då får man inte samma typ av svängningar.

Jan: Precis. Så man kan tänka så här, när man köper den här med 40 % hävstång så kan man ändå tänka: jag är en fegis.

Emil: Om man för ett Harvard-resonemang till 210, så absolut. Men du är en fegis, men ändå inte, och det blir liksom en liten skillnad. Det kommer bli en liten skillnad i portföljen över tid.

Jan: Ja, precis.

Riskklass och fastighetsfonder

Emil: Och sen finns det lite andra restriktioner, lite riskklassificeringar som man gärna vill, vad är, den här är riskklass 5, och där ligger normalt sett alla aktiefonder med lite högre risk.

Jan: Ja, precis, för det upplever jag som ganska intressant. Fonden är ju, precis som du säger, en KID 5 på den här skalan 1–7. Och tar man till exempel, jag kollade igår tror jag, om man tar en fastighetsindexfond för Sverige, typ Plus Allabolag fastighetsfond, så är det en KID 6. Så alla de som har suttit så här: "Men jag investerar utan problem i en svensk fastighetsfond." Då tar man alltså högre risk då, än att investera i den här globala indexfonden, som dessutom har 40 % hävstång. Och det tror jag också är en sån ointuitiv grej.

Emil: Absolut.

Johan: Ja, men det var lite det vi sa, direkt när man får ordet hävstång in i bilden, då backar man tillbaka ett steg. Men om man tittar på de faktiska siffrorna i standardavvikelse, och bortser ifrån att man vet att det finns en hävstång, då kanske man inte blir lika rädd. Så ibland är det bra att veta om, och det är det som är så otroligt viktigt, att när man lyssnar på det här och tar in informationen kring hur den här fonden och strategin funkar, så man inte blir rädd bara för att man ser något och backar.

Parallellen till fastighetsbolag

Emil: Det finns väl någon parallell också mellan det vi håller på med och fastighetsbolag. Vi belånar portföljer av globala aktier, men ett fastighetsbolag belånar en portfölj av fastigheter. Det är ju så man tjänar pengar. Hade man haft ett fastighetsbolag utan belåning så hade det nog varit ganska ointressant som investeringsobjekt för många.

Jan: Ja, men exakt.

Varför har fonden inte gått upp som de andra?

Jan: Jag tänker också, för jag köpte den här fonden typ samtidigt som ni släppte den på Avanza. Och det här har vi väl också konstaterat i forumet. Om jag tittar på perioden 23 september till 17 januari, så har till exempel en annan global fond, eller de vanliga globalfonderna, gått ungefär 11–12 % under den här perioden. Men er fond har gått typ 9–9 %, eller typ 10. Så de har gått ungefär samma, men jag tror att många av oss förväntade oss nog att den skulle gå, att om de andra gick typ 10, så skulle den här gå 13, eller mer. Hur kommer det sig att den inte har gått som de andra?

Emil: Ja, det där är en jättebra fråga. Den blir alltid lite sådär, kanske onödigt teknisk. Men då får man göra en skillnad på vad som är aktiemarknadens utveckling, det är den ena faktorn, och vad som är valutakursens utveckling. För jag tänker mig att man mäter avkastningen i kronor.

Jan: Ja, precis, jag tog en korg av Avanzas globala försäkringar.

Avkastningen kom från valutan, inte marknaden

Emil: Jag skrev årsberättelsen för den här fonden, och då tittar man på resultatet fram till den 31:a. Och då konstaterar vi att marknadsutvecklingen var i praktiken noll sedan start. Det var upp någon procent, men finansieringskostnaden var faktiskt högre. Alltså för att finansiera hävstången. Så all avkastning, och det gäller nog även de här andra fonderna, eller en stor del av avkastningen, kommer från valutaförsvagningen. Alltså dollarns utveckling.

Jan: Okej.

Emil: Under den här perioden, från när vi lanserar fram till årsskiftet, så har nog dollarn stärkts med kanske 8 %. Och sen har du en liten avkastningskomponent från marknaden.

Jan: Okej.

Emil: Det är nog förklaringen. Och vi har ju ingen hävstång på valutaexponeringen, det är samma exponering som alla andra fonder. Däremot har vi en finansieringskostnad, och det är det här vi pratade om förut. Har man belånat sig kan man inte säga att jag vill inte betala ränta bara för att det gått dåligt, utan jag måste betala den i alla fall. Så även om jag inte fått någon extra avkastning, så har jag betalat ränta för min extra exponering.

Jan: Okej.

Den värsta situationen: en sidledesmarknad

Emil: Man kan säga att den värsta situationen för den här fonden egentligen är en sidledesgående marknad.

Jan: Ja.

Emil: Med en försvagad dollar.

Jan: Ja.

Emil: Det är för en svensk investerare det absolut sämsta. Om marknaden bara går i sidled, då kommer jag hela tiden betala lite pengar för den här hävstången jag har, och den kommer inte ge något. Det finns en avgift i fonden som belastar resultatet, och sen kommer en försvagad dollar göra att värdet minskar av den anledningen. Och då ska man veta att det blir samma för de traditionella indexfonderna också. Men det blir lite sämre för den här, i och med att vi har den här finansieringen och lånet.

Johan: Nej, men jag tror, förlåt.

Jan: Ja, men det är bra, det är ett bra sätt att se på det hela.

Tror du aktiemarknaden slår korträntan?

Johan: För jag menar, först och främst måste man hela tiden förhålla sig: tror jag att aktiemarknadsutvecklingen kommer överstiga den amerikanska kortränta som vi använder för att finansiera exponeringen? Det är det första. Tror man inte det, då ska man inte köpa den här fonden. Då ska man inte äga aktier överhuvudtaget, höll jag på att säga.

Jan: Ja, precis.

Johan: Nej, men då kan man ju köpa något annat, säkert, som är bättre. Och det andra är hur snabbt får man en uppgång? Det kommer också ha viss betydelse. Det här kommer gå mycket bättre om uppgången kommer kraftigt. För då betalar jag mycket mindre i finansieringskostnad under en kortare tid.

Förväntan att det ska gå upp dagen efter

Jan: Nej, men för jag tror, när jag tänkte på det lite, försökte sätta mig i era kläder, så var det så här att även jag som sitter och tänker på det här, men det här är ett långsiktigt köp. Så sitter man helst, när man köper något, så vill man att redan dagen efter ska det gå upp, så att man fick rätt i sitt beslut. Och när man tittar på det här, för det är ändå snart 3–4 månader, då börjar man, om man inte förstår hur den här fonden funkar, tänka: "Men vad fan, den borde gå upp mer." Och då tänkte jag faktiskt inte på det som ni sa.

Emil: Nej, men det beror på, var kommer de här typ 10 % ifrån? Och det här är inget fel på fonden. Och där ser man igen den här skillnaden. Jag menar, vi snackade om det förut. Skulle man belåna sig i kronor och köpa en fond som går upp, vad sa vi, 10 %? Så hade det säkert varit 14 minus räntekostnad. För då hade du belånat valutaexponeringen också. Det är det typiska exemplet på när du skulle tjäna på att belåna dig i kronor på egen hand, och inte göra det som vi gör.

Jan: Ja, precis. Hänger du med, Caroline?

Caroline: Ja, jag tror det. Ja.

Gör det själv: belåna fonden på Avanza

Jan: För det var också en sån här fråga, om vi skulle ta steg för steg. För det var också en vanlig invändning som jag har hört från communityn: "Men varför ska jag betala 1 % i fondavgift till er och få den här hävstången, när jag kan belåna mig själv på värdepapperskredit hos min nätmäklare?"

Och det var ju mitt svar, i första frågan, så här: jag ser huvudcaset här som tjänstepension, alltså ett riktigt långsiktigt sparande. Men jag kunde inte riktigt argumentera mot att, när vi tar lån, säga att man skulle låna på huset, och så får du 3 % ränta. Kan ni inte guida igenom så här, här är svaret till dig som gör det själv utanför tjänstepensionen?

Så jag tänker så här, jag köper den här i mitt vanliga sparande som jag har på Avanza. Och så är alternativet för mig att ta Avanza Global med värdepapperskredit på, vad ligger den på idag, 3, 4 %, jämfört med att köpa den här fonden. Det är mina A- och B-alternativ. Vad tänker du?

Emil: Absolut, det kan nog vara ett minst lika bra alternativ. På samma sätt som om man gör en sallad hemma, så kan man göra en lika bra sallad som den man köper färdigblandad. Får man en bra räntesats och investerar i en billig fond, så kan nog totalkostnaden bli lägre. Det tror jag.

Två saker att vara medveten om

Emil: Sen måste man bara vara medveten om att den här belåningen man får gäller inte bara aktiemarknaden, utan även valutaexponeringen. Så man får en exponering med hävstång på aktiemarknaden och på valutakurserna som ingår i underliggande fonder.

Det andra är att man behöver aktivt hantera sin skuldsättning. Har man lånat pengar så kanske man vill öka belåningen om marknaden går upp, för att bibehålla den hävstången. På samma sätt vill man betala tillbaka lån och sälja av andelar om marknaden faller. Så man behöver vara lite mer aktiv, och det är den aktiviteten vi kan bistå med om man köper en fond.

Jan: Men jag tror, och nu kan inte jag skattereglerna, men tidigare var det ganska förmånligt att betala belåning eller ränteutgifter, på grund av de avdrag man kunde göra.

Skattereglerna runt belåning

Jan: Jag tror att det där, det är en sån fråga som jag inte vågar svara på, för jag vet att det var någon diskussion om att man har tagit bort avdragsrätten på blancolån. Alltså, att du får, om du har ett blancolån utan säkerhet. Och grejen är, tror jag, så här: kapitalförsäkringar, den äger du ju inte. Det är försäkringsbolaget som äger kapitalförsäkringen. Så jag tror till och med att det var diskussion om att ränteutgifter på kapitalförsäkring inte är avdragsgilla. Så där är massa sådana läskiga grejer just nu som man ska ha koll på.

Men jag tänker att gör man det själv, så kan man ju ha en vanlig ISK. Det borde gå att göra samma sak där, antar jag.

Emil: Ja, men absolut, det är nog en fullt framkomlig väg för en snarlik exponering.

Primärt en tjänstepensionsprodukt

Jan: Ja, men jag tänker också, som vi sa innan, med risk att jag bara suttit här nu i en timme och gjort bort mig: har jag otur när jag tänker att det här primärt är en tjänstepensionsprodukt? Alltså att det är därför ni tog fram det?

Emil: Det är därför vi har tagit fram det. Sen att jag har en både liggandes till min dotter, som ett barnsparande, och till mig privat, det är på grund av att jag tror på själva fonden, och att jag ska ha pengarna liggandes där långsiktigt också. Men tittar man primärt, så var det till en tjänstepension. Då vill man ha en produkt som en sån här typ av fond.

Johan: Framför allt, som vi pratat om, absolut, du kan göra det själv. Men i ganska många fall är det skönt att ha en person som är proffs, som Emil, som gör det här dagligen och gör det åt en. Och som du var inne på, tjänstepension, går det inte att belåna. Så det här var lösningen man skulle kunna göra det på.

Jan: Ja, men exakt.

Emil: Så du har fattat det helt rätt.

Testa själv om du vill

Jan: Men sen, vill man göra det själv på Avanza, Nordnet, belåna, då tycker jag man ska testa det. Och då kan man testa att göra det och se hur det har gått, jämfört med om man hade haft den här fonden. Det är inte dumt att testa det.

Emil: Exakt.

Jan: Vad tänker du, Karl-Erik? Du ser fundersam ut här.

Caroline: Nej, men jag tänker att då måste man hålla på och pilla med den, väl?

Jan: Ja, ja, ja.

Johan: Absolut. Jag vet inte, jag har aldrig provat det där själv, men är det enkelt att ta upp lån och minska lånet, så är det en framkomlig väg, såklart.

Caroline: Men är det så att man måste fylla i papper och blanketter varje gång?

Johan: Nej, det är ganska automatiskt. Du har det typ som en checkkredit. Men du måste hela tiden räkna om din belåningsgrad.

Emil: Ja, och är man förmögen och har ett fastighetsbestånd, eller skog, så kan man använda sånt och belåna också.

Johan: Ja. Har man tiden över till att göra det, som jag sa, man kan ju testa. Lägga upp dem bredvid varandra och se hur det skulle gå. Men i många fall är det kanske så att det är skönt att köpa något som är paketerat och klart. Paketerat och klart, så kan man fokusera på sina andra saker. Då kan man fokusera på de andra aktierna eller fonderna man skulle vilja addera in till det här. Det här ska ju vara en bas. Med lite hävstång.

Jan: Precis.

Vanligaste missuppfattningen om fonden

Jan: Vad är den vanligaste missuppfattningen kring fonden? Rent generellt? Nu har jag lämnat de avancerade frågorna. Fonden har ju inte funnits så lång period, men vad brukar ni få för frågor? Eller, oj, här brukar folk missuppfatta.

Johan: Varför har ingen annan gjort det här? Om det är så, det borde ju vara bra.

Jan: Och varför har ingen annan gjort det om det nu är så bra? Och vad är svaret på den frågan? Du kan inte bara droppa den och säga det.

Emil: Nej, nej. Jo, det är inget lätt svar. Det finns ju uppenbarligen också någon som har gjort det. Och det är AP7:an, och sen har Nordnet lanserat en snarlik fond också.

Jan: På 125, ja.

Emil: Precis, och den finns ju, och de kanske riktar in sig mot en lite annan kundgrupp än vad vi gör. Men jag tror att det är fler än vi som har börjat tänka i de här banorna, och det har väl kanske att göra med att det är svårt att långsiktigt och konsekvent skapa en stabil avkastning genom att inte vara investerad i index. Sen tror jag att man i vår bransch är rätt snabb på att anpassa sig. Ser man att väldigt stora flöden går in i globala indexfonder, så blir man kanske mer intresserad av det.

Belåna en bred indexfond, inte enskilda aktier

Jan: Nej, men jag tycker det här är roligt, för det är en sån kamp som jag många gånger upplever och haft när jag försökt folkbilda. Folk är så här: "Nej, men jag vill ha lite mer avkastning, så jag tar lite högre risk, så jag investerar i enskilda aktier." Och jag bara så här: no! Vill du ha bästa sannolikheten för högre avkastning, belåna en bred indexfond. Det är ju det som har kommit nu.

Sen har det funnits, jag vet att det var någon i forumet som skrev att Amundi väl också hade någon sån här fond. Så på det sättet är det inte först. Men det är först med att det inte är en börshandlad utanför pensionssystemet, tillsammans med Nordnet.

Portföljteori och CAPM-modellen

Johan: Jag tror att många också, alla eller de flesta som jobbar i vår bransch, har en sån här SwedSec-licensiering. Och där finns det massa avsnitt av portföljteori, och en stor del av fundamentet i den här portföljteorin, i den här CAPM-modellen. Den bygger på att investerare vill ha kompensation för osäkerhet, så något som är mer osäkert kommer ge en högre avkastning. Och att alla investerare är rationella, och i investerarplanet kommer alla vara rationella i att man vill ha så hög avkastning, eller förväntad avkastning, som möjligt till så låg volatilitet som möjligt.

Och då slutar den här teorin ungefär i att alla kommer äga en kombination av riskfri ränta och marknadsportföljen. Och alla de portföljerna kommer ge en högre riskjusterad avkastning än alla portföljer som ligger på den effektiva fronten. Och det där har folk lärt sig. Man kan köpa logiken med varför det skulle fungera. För det är inte mer komplicerat än vad vi pratade om förut. Så länge aktiemarknaden ger en högre avkastning än finansieringsräntan, så har du goda förutsättningar att lyckas med det här. Det är ganska enkelt.

Jan: Ja, precis.

Avrundningsfrågor: sämsta rådet i finansbranschen

Jan: Jag tänker att vi ska börja runda av. Vi har några frågor som vi brukar ställa till nästan alla. Sen är det egentligen en massa frågor som vi kan se om vi kan ta itu med i ett bonusavsnitt. Men så här, sämsta rådet inom finansbranschen? Har ni något, det här som ni har hört?

Emil: Alltså, just finansbranschråd är ju alltid lätta att svara på med facit i hand. Eller hur? Det var säkert en dålig idé att köpa Fingerprint för att det skulle komma in i Large Cap-index. Och det var säkert en urusel idé att sälja bitcoin när jag handlade på 1 000. Man trodde att det var världens största bubbla. Men det är otroligt svårt, det här prognosmakeriet som vi håller på med, att säga något innan. Man försöker förhålla sig till all tillgänglig information som finns. Och det är frustrerande, du kan lägga ett års arbete och komma fram till en analys, och ändå, eller hur, det är för att ett statistiskt utfall blir något annat än vad du trodde. Jag tycker det är jätteknepigt, och det är svårt att klanka ner på råd som man har gett historiskt.

"Jag slog index" — och 16 procents bolåneränta

Jan: Men vad tänker du, du som ändå är proffs, Emil, och har gjort det här och är supersmart?

Emil: Ja, jag ska inte överdriva.

Jan: Nej, men ändå. Så säger de så här: "Ja, men du vet, nu har jag läst här i Dagens Industri, och nu sitter jag och väljer ut mina aktier." Och så tänker jag ändå, du vet, du har utbildning, ni har gjort det här länge, det här är seriöst svårt. Eller som du säger, jag kan lägga ett år. Och så säger de: "Ja, men titta här, jag slog index, jag har slagit index de senaste tre åren."

Och jag kan ibland få samma känsla som när någon kom till mig och sa: "Du Jan, jag har 16 % bolåneränta." Och jag var så här, 16, shit, då har du Bluestep eller något sånt. Och så sa han: "Nej, men jag har delat upp det i fem delar, och den ena är 3,2 och den andra är 4,3, och så summerar jag dem så är de 16." Och jag blir så här: nej, jag vet inte ens var jag ska börja. Är du med? Så när någon kommer och säger: "Men Emil, varför köpte du inte bara det här, så hade du slagit index?" Förstår du, den här "gör det själv". Vi har alla sett den där "gör det själv". Det är lite den naiva frågan.

Varför valde Emil index?

Emil: Jo, men jag tror att det är lite grann därför jag sitter här nu. För jag menar, jag har hållit på och laborerat ganska många timmar i veckan sedan jag började på en islandsbank 2004, då vi skulle ta fram hedgefonder. Det var mitt första jobb. På den tiden jobbade man kanske 80 timmar i veckan. Och vi har suttit och tittat på varenda finansiell tidsserie som finns. Och jag tror att det inte har blivit lättare med åren att hitta de modeller som faktiskt funkar. Och då kommer man tillbaka, varför gjorde vi inte bara det enkla? Och det enklaste är lite grann det vi håller på med nu. Det är lite därför jag har varit väldigt mån om att den här fonden ska lanseras. Jag tycker att den fyller en lucka.

Johan: Men har du inte de kompisar som ofta är någon sån här 60-årig gubbe, som kommer så här: lilla gubben.

Emil: Jo, men det är klart.

Den senaste marknaden gjorde alla till experter

Johan: Och det var lite det här jag var inne på. Du vet, det som har varit problemet för oss som arbetar och har fonder, det har varit hur marknaden har varit de senaste åren. Du har i princip bara kunnat gå in för något år sedan, så gick du in på Avanza och köpte ett av de här topp 10-bolagen, och så gick du upp 100 %. Och då tänkte man, jag är bäst, jag behöver inte ha någon hjälp. Du som ska göra en portfölj åt mig, jag behöver inte dig. Det spelar ingen roll, jag är bäst.

Man brukar tänka 90/10-grejen. 10 kan man leka med, och 90 kanske man ska ha lite mer tryggt och stabilt. Men det har varit mer så här, 90 wild and crazy och 10 kanske stabilt. Så det har varit en väldigt svår period, lite det här med råd och sånt. Sämsta rådet, det blir väldigt svårt idag när vi lever i ett samhälle som drivs väldigt mycket av att man läser på DI. Man blir väl lätt påverkad av vad andra tycker och tänker och säger. Så det är väl de här sämsta råden, eller de här råden man kan få, det är de här när man går själv in och läser och agerar på impuls. Det är sådana råd som är väldigt svåra att hantera, skulle jag säga.

Stora bolag är välbevakade, småbolag mindre

Emil: Men just rådgivning kring enskilda aktier kan man ju titta så här. Tittar man på hur normala storbolag på Stockholmsbörsen täcks, så har de kanske, jag har ofta det, 15 analytiker i snitt, som jobbar i princip heltid med att bevaka de här bolagen. Så där är det såklart mycket svårare för mig som privat investerare. Vad är det jag ser som inte de andra 15 ser? Men kommer man in på de mindre bolagen, där kanske risken är högre men det inte alls är täckt på samma sätt, där är det nog enklare att hitta något man kan skapa råd kring.

Jan: Men jag tänker så här, för det är inte som att du inte har haft varken möjligheten eller, nu får det bli en felformulerad fråga, men jag menar, under den här karriären, de här 20 åren du har jobbat inom finans, både med, eller med ekonomexamen, det är inte som att du inte har haft möjlighet att jobba till exempel med aktiv förvaltning. Alltså, är du med, varför blev det index? Förstår du?

Resan till index, via derivat

Jan: Jag tycker det här är fascinerande, för många gör hela den här resan och sen landar de ändå, som Warren Buffett, i: bara köp en indexfond.

Emil: Nu är jag ju lite speciell, jag har min bakgrund i derivat, så jag har jobbat med derivat, och derivat är ju ofta indexbaserade. Så jag har kanske haft en närmare koppling till index från början. Sen har man försökt på olika sätt att lägga på investeringsmodeller som förbättrar index på olika sätt. Vi har ett exempel som vi höll på med typ 2013 på Carnegie, det var något vi kallade kalenderstrategi.

Jan: Just det, det minns jag.

Emil: Och det gick ut på att du skulle vara exponerad mot börsen kring månadsskiften. Historiskt sett hade all positiv avkastning på i princip alla världens börser kommit från ett antal dagar kring månadsskiften. Vi slutade till och med, jag skrev ett kapitel i en bok om det där, för folk var så intresserade. Men det funkade ungefär fram till då. Sen funkar det inte så bra längre. Och det är så här, tyvärr, vi lade enormt mycket tid och resurser på att utveckla det där, men det funkade ändå inte. Så det är ofta det man kommer fram till, ofta är det de enkla lösningarna som är mest, jag skulle säga, robusta. Det behöver inte vara rätt period för att funka, utan det funkar kanske inte superbra hela tiden, men det funkar ganska bra över lång tid.

Jan: Exakt.

Ju enklare strategi, desto bättre

Emil: Så jag tror att du har pratat om det länge, men ju mer förenklad man kan göra sin investeringsstrategi, desto bättre tenderar den att bli. Och ju mindre du håller på och petar i din portfölj när det är jobbigt, desto bättre kommer det att bli. Det är ett klassiskt misstag.

Jan: Rakt in i Carolines värld här. Pilla inte, sitt still i båten.

Caroline: Men Emil, jag tycker också du verkar ta allt det här med jämnmod. Och Jan, du är mer så här: "Ja, men kom inte hit och försök sätta dig på mig, jag gör min grej här nu med indexfonderna." Du gillar ju inte det när det kommer folk som bara "men varför har du inte bara köpt bitcoin?", och du bara "nej, för att jag vill inte det".

Jan: Men jag hade ju något sånt häromåret. "Varför har du inte bara köpt det?" "Varför har du inte bara köpt Italien?" Typ för något år sedan, när de hade så här 39 %. Varför nöja sig med Sverige, kunde du ha köpt Italien? Varför inte krypto 2010? Inget som har slagit det.

Dunning-Kruger och att inse hur lite man kan

Caroline: Nej, men jag tycker det är så fascinerande, att ju längre man är inom finans, upplever jag, desto mer kommer man precis tillsammans. Gör det inte svårt, gör det förenklat, sitt still i båten, gör det inte komplicerat.

Jan: Men jag tror att det finns någon sån där, jag vet inte hur vetenskapligt det är, men det brukar kallas för Dunning-Kruger-effekten.

Caroline: Ja, men den är väl ganska vetenskaplig.

Jan: Ja, det kanske den är. Jag vet inte.

Emil: Jag vet inte heller, men så här. Som att någon har hittat på den, men den stämmer.

Jan: Någonstans inser man hur lite man kan.

Emil: Ja. Och det kanske tar 15 år att inse att jag kan nästan ingenting om det här. Så jag måste göra något enkelt för att det ska bli bra. Och det var lite pinsamt, nu när man tittar tillbaka tio år, hur man betedde sig då. Det är lite pinsamt hur mycket man trodde att man kunde.

Jan: Ja, exakt. Jag tror att det finns någon sanning i det.

Emil: Jag tror också det.

Bitcoin-pizzan och förvaringen som gick i konkurs

Jan: Och det är lätt att liksom, sen kan jag ju, han som köpte de här bitcoin över två dollar styck.

Caroline: Ja.

Jan: Grattis!

Emil: Och köpte en pizza för det.

Jan: Ja, precis, för tusen eller tiotusen bitcoin. Sen har man ju samma, han som köpte den här bitcoinen, han som man har förvarat bitcoinen hos har gått i konkurs och sen är bitcoinen borta. Det är nästan ännu värre.

Emil: Ja, men det är rätt tydligt en sak som är så här. Det finns massa historier.

ARK Innovation och flockbeteendet

Johan: Jo, och sen är det så ofta så här, okej, lite det här med trenderna när folk köper. Det är väldigt tydligt. Det finns en ganska intressant graf på en fond som heter ARK Innovation. Fantastiskt. Det har gått bra, men den blev väldigt hypad en period. Hon som startade upp fonden, Cathie Wood.

Jan: Ja, precis.

Johan: Hon var tidig i Tesla bland annat, och lite sådär. Det gick hur bra som helst. När tror ni folk började köpa det? Det var inte här i början, utan när den hade gått upp som mest. Då gick mestadels alla kunder in i den här portföljen och köpte det. För det är när det börjar gå bra, det är då man vill komma in.

Jan: Men också när man har hört talas om det?

Johan: Jo, men vad är det som har hänt sen då? Jo, sen var ju alla med på den här nedgången rakt ner. Sen nu, den är fortfarande upp, den är på plus. Men alla ligger på minus.

Om man i stället lägger in den här lilla tråkiga grafen under, som kanske inte går lika fort men taktar långsamt uppåt, värdeförvaltning till exempel, Warren Buffett.

Jan: Ja, exakt.

Avrundning och tack

Jan: Jag tänker så här, vi hade kunnat prata hur länge som helst. Jag tänker att vi rundar av. Och vill bara säga, fantastiskt stort tack, Emil, och tack, Johan, för att ni kom hit. Tack för att ni gör fonden som vi har egna pengar i. Och så tänker jag att vi får göra en uppföljning på det här, och hoppas att ni är sugna på att komma tillbaka.

Emil: Jättegärna!

Johan: Tack så mycket!