16 tips för en bättre pension

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Pension är klurigt, men det går att få koll
2. En sammanställning, och en disclaimer
3. Allt bygger på beprövade källor
4. 40-40-40-blåsningen är inte hela sanningen
5. Har pensionärer det verkligen så dåligt?
6. Tips: samma principer som vanligt sparande
7. Sparhorisonten styr risken
8. Sparhorisonten är rullande
9. Tips två: AP7 SÅFA i premiepensionen
10. JFB:s överkurstips om AP7 Aktiefond
11. Så funkar SÅFA och Aktiefonden
12. Tips tre: skaffa koll på minpension.se
13. Det finns ett tak i inkomstpensionen
14. Tips fyra: en billig global indexfond till tjänstepensionen
15. Tips fem: sikta mot 45 000 kronor i månaden
16. Lönen styr nästan allt i pensionen
17. Tips sex: kollektivavtalad tjänstepension eller inte?
18. Egen lösning kan vara bättre eller sämre
19. När det inte finns någon tjänstepension alls
20. Kontrollera att avsättningen verkligen betalas in
21. Tips sju: undvik IPS i nästan alla fall
22. Tips åtta: löneväxling lönar sig först på höga löner
23. Tips nio: efterlevandeskydd och premiebefrielse
24. Att förstå potten
25. När ska man välja bort efterlevandeskyddet?
26. En nackdel med att välja bort skyddet
27. Eget sparande till pensionen
28. Jans mamma som fortsätter spara
29. Tips elva: ställ dig i kö till hyresrätt
30. Tips tolv: samla dina tjänstepensioner
31. Det försvunna tips tretton
32. Pension för företagare och aktiebolag
33. Prioritetsordningen i ett aktiebolag
34. Fördelen med två tjänstepensioner
35. Tips fjorton: ta lån i tidiga 50-årsåldern
36. Vad gör man med ett lån man inte behöver?
37. Uttag av pension är komplext, ta hjälp
38. Generella tips kring uttag
39. Siffror för en typsvensk
40. Grafen och artikeln
41. Pensionsmyndighetens tumregler
42. Avgifternas betydelse över tid
43. Förtidspension och avrundning
44. Varför det här blev ett kort avsnitt
45. De viktigaste 80–90 procenten

Pension är klurigt, men det går att få koll

Jan: Pension är klurigt. Det är därför jag försökte ta fram de här 10–15 tipsen som är det viktigaste att ha koll på. Som en storbank skrev: man ska kunna ha råd när man har tid.

Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 241, och det kommer att handla om att spara rätt och lätt till pensionen. Detta är en sammanfattning av Pensionsmyndighetens och forumets viktigaste tips.

Och det är lite så jag kommer ihåg det. För ett tag sedan tänkte jag: shit, vi har gjort jättemånga avsnitt, men vi har aldrig pratat om pension, för vi tyckte det var klurigt. Men nu upplever jag ändå att vi börjar ha lite koll på det.

Caroline: Ja, men vi har ju haft några avsnitt. Vi har haft pensionsexperter och så.

Jan: Precis. Så det här avsnittet är kanske inte så mycket nytt för dig som redan tycker pension är kul. Det är snarare en sammanfattning av tidigare avsnitt, typ avsnitt 226 med SPP, 195 och 196 med Anders Kollberg från Kollberg Engqvist, och lite annat. Sedan är det också en sammanfattning av pensionsdiskussionerna i forumet. Vi har en hel kategori som handlar om forumdiskussioner. Så det blir 15 eller 16 tips, eller saker att tänka på.

En sammanställning, och en disclaimer

Jan: Här vill jag verkligen rekommendera att gå in på rikatillsammans.se/pension, så får du artikeln med fördjupningar på det vi har pratat om. Framför allt finns där länkar vidare in på forumet och in till de andra artiklarna. Ska man lyssna på ett avsnitt om pension så vill jag gärna tro att det här blir det viktigaste.

Caroline: Ja, vad bra. Får jag avbryta redan nu och fråga: är det både privatpersoner och företagare?

Jan: Nej, vi tar upp lite för företagare i slutet. Där är det inget rakt svar till företagare, utan det blir lite "bero på". Framför allt har vi i forumet en jättelång diskussion som heter just direktpension versus tjänstepension versus spara i företaget. Åsikterna går lite isär, men det roliga är att det är flera finansiella rådgivare, experter på direktpension. Så det är inte en "snillen spekulerar"-diskussion, utan faktiskt en väldigt kvalificerad diskussion. Så vi tar lite i slutet för företagare, men mest är det som privatperson, eftersom även som företagare är du anställd i bolaget. Vi tar lite om enskild firma också.

Caroline: Bra.

Jan: Som vanligt, när vi pratar lite mer konkret om investeringar, är det viktigt att säga: historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. När man investerar sina pengar kan de öka och minska i värde, och i värsta fall kan man förlora hela sitt kapital. Det är också viktigt att säga att det här inte är någon personlig finansiell rådgivning och inte ska uppfattas som sådan. På bloggen har vi finansiella rådgivare som vi rekommenderar, som man kan ta kontakt med.

Allt bygger på beprövade källor

Jan: Som sagt, det här bygger på Pensionsmyndighetens hemsida, tidigare intervjuer och forumet. Det är en sammanställning som vi bedömer är trovärdig, men vi kan såklart inte garantera något. Vill man läsa mer kan man gå in på rikatillsammans.se/villkor, så kan man läsa mer där.

Innan vi kör igång tänkte jag också alltid puffa lite för vår RikaTillsammans-community på Patreon, där vi lägger upp extra material. Vi har en "fika tillsammans"-podd med inspelade avsnitt med gäster som inte har kommit upp på bloggen, lite fler tips, och man väljer själv engagemangsnivå. Så patreon.com/rikatillsammans. Eller så kollar man i beskrivningen.

Caroline: Bra, då tänker jag att vi kör igång.

40-40-40-blåsningen är inte hela sanningen

Jan: Jag har tidigare många gånger pratat om att det finns något som heter 40-40-40-blåsningen. Det var en tweet jag såg typ 2010-ish. Jag tror det var Per Penning eller något sånt som skrev: "Ja, men de flesta av oss jobbar 40 timmar i veckan i 40 år för att sedan leva på 40 procent av lönen." Och så den här bilden av fattigpensionären.

Men efter hand som vi har intervjuat och pratat med både Pensionsmyndigheten och andra experter, så är det inte helt sant. De flesta i Sverige som jobbar kommer att få ut ungefär 60 procent av sin lön. Det är fortfarande inte 80 eller 100 procent, men det är lite mer än hälften. Sedan får man också tänka på att när man blir äldre, förhoppningsvis, minskar utgifterna, för att man inte har barn och sådant.

Caroline: Absolut.

Jan: Tittar man på Pensionsmyndigheten ser de att av de här 60 procenten kommer 35 procentenheter i form av inkomstpension. Så inkomstpensionen står för mer än hälften av din kommande pension. Sedan kommer tjänstepensionen, som ger 15 procentenheter, så typ 25 procent. Och de sista 15 procenten ges av premiepensionen, alltså PPM. Det här visar att lönen är viktig, och vi kommer återkomma till det, för lönen styr alla de här delarna. Så man kan utgå från ungefär 60 procent av sin lön.

Har pensionärer det verkligen så dåligt?

Caroline: Jag tänker bara spontant, när vi pratar om att 40-40-blåsningen kanske inte är sann: pensionärer har ju ändå en ganska stark röst i samhället och tycker att de har det dåligt.

Jan: Säkert kan det vara så, men då är det kanske andra grejer än pensionen man pratar om.

Caroline: Ja, men sedan är det ju folk som har det tufft, absolut.

Jan: Men då är det ofta att man har varit sjuk, eller arbetslös, eller inte har jobbat. Det var också så när vi pratade med Anders Kollberg, som tyvärr gått bort, som vi intervjuade. Han sa: nej, men har man jobbat och haft en normal löneutveckling, så har majoriteten 60 procent eller mer. Sedan finns det såklart undantag, men det är ofta undantagen man ser i media.

Tips: samma principer som vanligt sparande

Jan: Så om vi hoppar in på tipsen. Vi har ganska många olika tips, så jag tänkte att vi tar dem lite översiktligt. Samma principer som när man sparar till pension gäller i annat sparande. Det vill säga det vi pratade om i avsnitt 99 och 238: att spara långsiktigt och regelbundet, i breda, billiga fonder, köpa hela höstacken.

Sedan är det tyvärr så att fondrobotar inte alltid funkar i pensionslösningar. Till exempel Lysa funkar inte i tjänstepension. Men ofta får man investera som Lysa, fast man får göra det själv. Vi har förslag på bloggen, hos de olika aktörerna, på vad man kan välja för fonder. Men det är samma strategi. Det handlar om att köpa hela höstacken, inte försöka hitta nålarna.

Caroline: De paketaktierna. Men vilken del av pensionen är det nu du pratar om, där man sparar själv?

Jan: Det kan vara både premiepensionen och tjänstepensionen. Man kan styra dem, så man kan välja själv. Inkomstpensionen kan man inte påverka, utan den förvaltar staten åt en. Det är mer en skuldsedel, kan man säga, medan tjänstepensionen och premiepensionen är så kallade fonderade pensioner. Pengarna finns på ett konto, och det är dina pengar.

Caroline: Det låter så. Du pratar alltid om att du inte kan det här med pensioner, men nu låter du väldigt övertygande.

Jan: Ja, vi får se.

Sparhorisonten styr risken

Jan: Där är också tanken att, jag gillar det vi pratar om i avsnitt 238, det här med sparhorisonter. Är det pengar du ska använda i pensionen inom två år, då är det 100 procent bankkonto med insättningsgaranti som gäller. Eller en kortränta eller en penningmarknadsfond. Så kort tidshorisont, låg risk. Man vill inte att något ska hända med dem.

Caroline: Nej.

Jan: Sedan har man den här "vet inte"-sparhorisonten. Vi brukar prata 3–9 år. Då brukar det vara 50 procent globala aktieindexfonder och 50 procent bankkonto, kortränta eller penningmarknadsfonder. Det är fonder med lägst risk. Och sedan har man lång sparhorisont, 10 år eller mer, hög aktieexponering. Oavsett, återigen: köp höstacken. Fundera inte så mycket på om marknaden är dyr eller billig. Det är ett långsiktigt sparande. Det där har vi tagit hand om i de andra två avsnitten.

Sparhorisonten är rullande

Jan: Det är också viktigt när man tänker sparhorisont. Man tänker ibland att när jag är 55 och ska gå i pension vid 65, då har jag tio år att spara. Det är sant. Men sedan tänker man att när man är 60 har man bara fem år kvar till pensionen. Men så är det inte. Du kommer inte använda alla pengarna när du är 65, utan vissa pengar kommer du använda när du är 70. Då har du ju tio år att spara, även om du är 60. Så man får tänka att sparhorisonten är rullande.

Du kommer inte använda alla pengarna när du är 65. Vissa pengar använder du först när du är 70. Sparhorisonten är rullande.

Caroline: Jag tänker att det måste vara lite så att vissa blir väldigt ekonomiska när de går i pension, för de tänker: hur länge räcker mina pengar? Jag har ingen aning. Tänk om jag får en massa utgifter jag inte räknat med.

Jan: Ja, precis. Det är ett av de andra tipsen: att gå in på minpension.se och kolla.

Tips två: AP7 SÅFA i premiepensionen

Jan: Om vi tittar på tips nummer två, så handlar det om premiepensionsdelen, alltså den delen man kan förvalta själv av den allmänna pensionen. Det är så här: den allmänna pensionen består av inkomstpension och premiepension, sedan tillkommer tjänstepension, och sedan eget sparande. I premiepensionen brukar vi rekommendera AP7 SÅFA, som är statens alternativ, Sjunde AP-fonden. Det är typiskt en sån här "köp hela höstacken". Det är en av de bästa höstackarna du kan köpa.

Det roliga är att Pensionsmyndigheten brukar publicera rapporter. Vi har haft den här grafen uppe tidigare. Den visar att medelavkastningen för de som har valt AP7 SÅFA, som för övrigt är det du får om du inte väljer någonting...

Caroline: Exakt.

Jan: Vilket gör att jag säger: grattis, har du inte gjort något val, då har du det bästa.

Caroline: Har du varit lat?

Jan: Har du varit lat, passiv och oengagerad, så har du gjort det. Då var medelavkastningen 10,4 procent, medan de som hade gjort egna val hade 7 procent i medel.

Caroline: Per år?

Jan: Ja, per år. Det här är från Pensionsmyndighetens rapport 2022. Så det är därför vi gillar Sjunde AP-fonden.

JFB:s överkurstips om AP7 Aktiefond

Jan: Men sedan säger jag som vanligt: när man skriver någonting och lägger ut det i forumet, så har vi ett forum med fantastiskt duktiga människor. Då kom det ett överkurstips från användaren JFB, som jag vet har skrivit mycket om pension och haft en lång pension. Ibland har jag funderat på att vi borde intervjua honom om alla hans frustrationer kring pension.

Han skrev så här: om man är 55 plus och har mycket av sin pension ofrivilligt utanför aktiemarknaden, så finns det en poäng. För det är nämligen så att Sjunde AP-fonden, varför vi brukar rekommendera den, är att från och med 55 års ålder lägger den på 3 procent räntefond per år. Den minskar risken ju närmare pensionen du kommer, så den anpassar sig.

Men då skriver JFB att om man ofrivilligt har en massa pengar i låg risk på andra ställen i sin pension, till exempel en traditionell försäkring, som man inte kan styra, då kan det vara värt att ta en högre aktieandel än vad SÅFA gör. Då kan man placera i den som heter AP7 Aktiefond.

Så funkar SÅFA och Aktiefonden

Jan: Det funkar så att AP7 SÅFA står för AP7 Statens årskullsförvaltning, och den består egentligen av två fonder. AP7 Aktiefond är 100 procent fram tills man är 55 år, men från 55 års ålder blir det 3 procent räntor per år. JFB säger att då kan man anpassa risken. Även om man är 60 och borde ha 15 procent räntor, så kanske man redan har räntor på andra ställen i sin pension, och då vill man ha mer aktier. Så det är ett överkurstips. Make sense?

Caroline: Verkar vettigt. Verkar vettigt, okej.

Tips tre: skaffa koll på minpension.se

Jan: Sedan tips nummer tre: det var det här att skaffa sig koll. Minpension.se är typ det bästa stället i Sverige att kolla på hur din pension ser ut. Här kan det ibland vara så att när man loggar in, så blir man ledsen, upprörd eller arg. Det kan komma massor av känslor, i alla fall första gången.

Jag brukar ibland skoja och citera den amerikanska coachen Tony Robbins, som brukar säga: "The truth will set you free, but first it may piss you off." Så kan det vara.

Sanningen ska göra dig fri, men först kan den göra dig riktigt arg.

Men sedan har jag också upptäckt, både hos mig själv och andra, att man trillar i en fälla. Man tittar till exempel på den allmänna pensionen, och så står det typ 17 000 eller 18 000. Och så tänker man: shit, men det är inte att den summan finns där, utan att...

Caroline: Nej, men det är att man kommer få ut det. Att du kommer få ut ungefär 20 000 per månad. Per månad när man är pensionär.

Det finns ett tak i inkomstpensionen

Jan: Men vad man glömmer är att om man har typ 17 eller 18 000, då ligger man väldigt nära maxgränsen. Det är väldigt få som har över 20 000 i månaden i allmän pension. Anledningen är att man inte ofta tänker på att avsättningen till inkomstpensionen är typ 18,5 procent av ens lön, men bara upp till 45 000. Har du mycket högre lön än det, så får du inte mer avsättning till din pension för det. En annan finansiell rådgivare sa till mig att det är väldigt sällan han ser någon som har över 20 000 i allmän pension.

Caroline: Du sa att det var ett tak där. Kan man ändå få mer?

Jan: Ja, men om du har... Jag har pratat om detta, jag känner igen det, men jag kan inte komma ihåg. Vad sa du nu?

Caroline: Nej, men om man till exempel har allmänna pensionen, som består av inkomstpension och premiepension.

Jan: Ja, och då kan man, om man har haft tur och hittat någon nål som har gått väldigt bra, någon fond, så kan premiepensionen stå för en större del och dra upp den allmänna pensionen. Inkomstpensionen är mer eller mindre begränsad. Så när man jämför sig, kom ihåg det. Så det var tips nummer tre.

Tips fyra: en billig global indexfond till tjänstepensionen

Jan: Om vi tar fyra, så har vi berört den innan. Jag får många gånger frågan: vad ska man välja till sin tjänstepension? Jag gillar det här, köp hela höstacken, alltså köp alla aktier i hela världen, i alla branscher, i alla storlekar, i alla länder. Kan du påverka det, så välj en sån här global indexfond med lägsta avgiften. Det brukar vara bra generellt.

Caroline: Lägsta avgift, det är mindre än...?

Jan: Ja, alltså det billigaste du kan välja. Ofta har du inte ett stort utbud, men välj det billigaste. Sedan har vi en användare, återigen, Alec på forumet, som har gjort en jättebra sammanställning av förslag och fonder hos många banker. Har jag min tjänstepension på SEB, då kan jag inte alltid välja Avanza Global.

Caroline: Nej.

Jan: Men då kan du välja de här globalfonderna. Så där kom också en länk i artikeln till den här sammanställningen. Så tack till Alec, och tack till JFB innan. Återigen, inget konstigt. Oavsett var man är, finns det nästan alltid en global indexfond. Helst inte aktivt förvaltad, utan passivt förvaltad. Helst 0,2 till 0,5 i avgift.

Tips fem: sikta mot 45 000 kronor i månaden

Jan: Tips fem. Det här har vi också berört tidigare, och det är lite kontroversiellt. Men jag brukar säga: ha som mål eller ambition, eller var medveten om, att vid 45 000 kronor i månaden så maxas din avsättning till den allmänna pensionen, alltså inkomstpensionen och premiepensionen. Jag tror att för 2022 går gränsen vid 44 375, och då sätts 18,5 procent av den av till din allmänna pension. Tittar man på den statliga brytgränsen för 2022, så går den vid 46 242. Så jag brukar rekommendera att ha som mål att ligga på 45 000 kronor i månaden. Där maxar man ut mycket pension och det svenska välfärdssystemet.

Och sedan fattar jag det. Vi har till och med en tråd på forumet som heter "Jan, alla tjänar inte 45 000 kronor. Skaffa dig en reality check."

Caroline: Men heter tråden det?

Jan: Ja, tråden heter "alla tjänar inte 45 000 kronor i månaden". Så det är därför jag alltid...

Caroline: Nej, men det är klart att vi förstår det. Men det kan vara bra att veta att det är så det ligger till.

Lönen styr nästan allt i pensionen

Jan: Det är bra att veta att det är där det ligger. Sedan är det vissa yrken och branscher där man inte kan få det. Men man behöver vara medveten om att det också gör att pensionen blir lägre. Sedan brukar jag säga: kan man göra sidoinkomster, eller man kanske sparar mer. Och å andra sidan, har man inte så hög lön, så är det svårt att ha höga utgifter. Så då har man ofta en annan utgiftsnivå också. Det går jämnt ut, men jag tycker att det är värt att veta att vid 45 000 maxas det ut.

Sedan påverkar det ofta, jag tror 90 procent av svenska anställda har kollektivavtal, när vi kommer in på tjänstepension. Då är den ofta 4,5 procent av lönen. All pensionsavsättning är procentuell av lönen. Så ju högre lön, desto mer pengar i pension. Det är inte så mycket att ha åsikt om.

Caroline: Bra, tycker ändå vi håller bra tempo idag. Ska vi ta tips sex?

Tips sex: kollektivavtalad tjänstepension eller inte?

Jan: Ja. Då handlar det om tjänstepension, som vi har varit inne på. Här hade jag också skrivit lite yrigt. Sedan kom JFB och skrev så här, på forumet: så här ska du tänka. Den första, viktigaste frågan du ska ställa till din arbetsgivare, eller när du börjar på ett nytt jobb, är: har ni kollektivavtalad tjänstepension eller inte?

Om svaret är ja, vi har kollektivavtalad tjänstepension, så är det bra. Tummen upp. De har ofta låga avgifter. De är lätta att flytta om man vill byta bank eller försäkringsbolag. Här hamnar majoriteten. Det är vanligare att man har kollektivavtal.

Caroline: Ja, de flesta arbetsplatser har kollektivavtal.

Jan: Ja. Följdfrågan, om de har det, är att fråga: vilket avtal tillhör arbetsgivaren? Det finns lite olika typer av sådana avtal, beroende på om det är statligt, privat och så vidare. Avtalsområdet styr hur mycket avsättningarna är och vad man kan välja. Där pratar man om den här valcentralen. Dit kan man ofta gå och prata, man får en informationsblankett och kan titta på valcentralen. Men det enkla svaret är: kollektivavtalad tjänstepension, det är bra.

Egen lösning kan vara bättre eller sämre

Jan: Får man ett annat ganska vanligt svar, till exempel ofta på konsultbyråer eller andra ställen, ofta privatägda företag, så kan svaret vara: nej, vi har inte kollektivavtalad tjänstepension, vi har en egen lösning. Det är inte ovanligt. Det kan vara bättre än den kollektivavtalade, och det kan vara sämre. Då får man be om den här informationsfoldern och titta på avgifterna. Helst ska avgifterna vara noll eller så låga som möjligt. Eller prata med en kompis som har en kollektivavtalad tjänstepension, så man kan jämföra. Eller ställ frågan i forumet: är det här bra eller dåligt? Så hjälper vi till att titta på det.

Det viktigaste här är: låga avgifter, summan som sätts av, det brukar vara 4,5 procent, och om den är flyttbar. Det är de tre viktigaste sakerna.

När det inte finns någon tjänstepension alls

Jan: Sedan kan du få svaret: nej, det finns ingen tjänstepension. Och det är dåligt. Det är riktigt dåligt. Då brukar jag säga att det är så pass dåligt att det är värt att byta arbetsgivare. Då sätts ingenting av till tjänstepensionen.

Caroline: Nej.

Jan: Och tänk på, kommer du ihåg som vi sa i början, att av din framtida pension ska 25 procent, eller 15 procentenheter av de här 60 procentenheterna, komma från tjänstepensionen. Så det är 25 procent lägre pension än om du skulle jobba med samma arbetsuppgifter hos en arbetsgivare som är kollektivavtalsansluten. Så det är viktigt.

Caroline: Vad är det för jobb som inte har det då? Är det typ Amazon?

Jan: Ja, jag vet inte. Det har varit mycket i media kring att vissa stora företag inte har det i vissa länder.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Jag vet inte, men man behöver vara medveten om det. Sedan försöker staten hjälpa till, så att man kan få skattereduktion på eget pensionssparande. Men jag tycker det är bökigt. Då är det verkligen så här: se till att vara på en arbetsgivare som har en kollektivavtalad tjänstepension.

Kontrollera att avsättningen verkligen betalas in

Caroline: Bra.

Jan: Sedan kom det också ett fortsättningstips från JFB. Han skrev: kontrollera med din valcentral en gång om året att arbetsgivaren har betalat in rätt avgift, alltså rätt avsättningar. För det är ungefär var tionde person som har fel avsättning. Det kan vara att de har betalat in för lite, eller att de inte har rapporterat in rätt lön när du har fått löneförhöjning. Eftersom det räknas på lönen, så går det på den rapporterade lönen hos valcentralen.

Caroline: Det är inte klokt. Jag förstår, men man tror ju att det ska funka av sig själv.

Jan: Ja, men det är inte säkert. Så ungefär en av tio har fel. Här skrev han också om sina turer. Om arbetsgivaren betalar in för mycket, då kan arbetsgivaren bara ta ut de pengarna med hjälp av bolaget, och du får knappt reda på det. Om de däremot har betalat in mindre, då kan det vara bökigt.

Caroline: Nej, det tar lång tid.

Jan: Ja, och framför allt får du bara kapitaltillskottet, alltså det de skulle ha betalat in. Men säg att det är fel tio år bakåt. Då har du missat tio år ränta på ränta. Och den får du inte ersättning för. En sån här grej, en gång om året: kolla upp med valcentralen.

Caroline: Vad är nu en valcentral?

Jan: Det är där du kan välja, alltså det här avtalet. Jag kan ju inte det här, men om jag hittar på och provpratar: okej, vi har kollektivavtalad tjänstepension, och så kan jag välja till exempel AMF. Då får jag kontakta AMF och kolla att inbetalningarna stämmer med den rapporterade lönen.

Caroline: Ja, vad bra. Det är ju supertips det här.

Jan: Ja, och de är inte mina egna.

Caroline: Nej, det gör ingenting. Vi är glada för JFB:s tips.

Tips sju: undvik IPS i nästan alla fall

Jan: Tips sju nu då. Om man inte har tjänstepension, då finns det möjlighet att ta det som kallas individuellt pensionssparande, IPS. För alla andra som har tjänstepension, så i 99 fall av 100 ska du undvika IPS. Det är en gammal lösning som förr var skatteförmånlig, men som idag är dålig. Idag är det mycket bättre att spara i ISK.

Caroline: Ja, men jag har ju ett IPS-sparande. Och tyvärr mina Tesla-aktier i den.

Jan: Ja, precis. Och de kan du inte ta ut.

Caroline: Jag kan inte göra någonting med det nu.

Jan: Nej. Jag tror att det finns någon regel att om IPS-sparandet är mindre än något basbelopp, typ 40 000, så kan man ta ut pengarna. Men det är också en specialregel, så det kan man kolla upp. Är det över 40 000, så kan du inte ta ut det, det vet jag. Så om man inte har tjänstepension, eller om man har enskild firma, så kan det vara ett alternativ med det individuella pensionssparandet IPS, för då får man skatterabatt på det sparandet.

Tips åtta: löneväxling lönar sig först på höga löner

Caroline: Bra.

Jan: Om vi tittar vidare på tips åtta, så nu är vi halvvägs. Löneväxling. Där brukar jag säga: har du en lön under 40 000, så är löneväxling... det är bara att säga nej. Löneväxling är när man växlar en del av lönen, att arbetsgivaren betalar ut en del av lönen som pension istället, så att du ökar ditt pensionssparande. Men av skatteskäl är det lönsamt först på höga löner, över 45 000 i månaden. Då kan man tjäna ett par procent, eftersom arbetsgivaren får en lägre skatt. Så det blir lite mer förmånligt att göra det.

Sedan kan man också kolla att arbetsgivaren inte behåller de här sex procenten extra av misstag. Det är ofta inte illvilja, utan arbetsgivaren vet inte om att de får sex procent lägre skatt. Jag ska också säga att i forumet, och i artikeln som hör till den här videon, finns det diskussioner där vissa tycker att löneväxling inte är ett alternativ.

Tips nio: efterlevandeskydd och premiebefrielse

Caroline: Då tar vi nästa tips.

Jan: Ja, nio. Den här var klurig. Den handlar om efterlevandeskydd och premiebefrielse. Efterlevandeskydd är en slags livförsäkring, eller att om man dör så går tjänstepensionen till ens partner eller barn. Jag har alltid tyckt: ja, ja, men det är klart att man har det. Men grejen är: om man inte har det, det vill säga att om man dör så går pengarna inte till ens fru eller barn, utan de går till en pott. Sedan fördelas den potten mellan alla som har valt bort efterlevandeskyddet och som deltar i potten. De får summan av den potten av alla som har dött. Är du med?

Så man deltar i en pott. Lever du, så får du en del av den potten av alla andra som också har valt att inte ha efterlevandeskydd. Det här kan göra en ganska stor skillnad, uppemot 10 procent. Så det är inte ett så självklart val att man alltid ska ha efterlevandeskydd och alltid ska ha premiebefrielse.

Att förstå potten

Caroline: Jag känner bara att jag inte fattade det här nu. Så jag har två val. Du sa att det fanns en pott också, men om man dör då?

Jan: Ja, så går de till en pott. Och den potten fördelas på alla som har valt bort att pengarna ska gå till ens fru eller barn.

Caroline: Så dör jag och jag har efterlevandeskydd, så här, om jag tar mig själv. Om jag dör, jag tror jag har efterlevandeskydd idag. Om jag dör så går pengarna till dig.

Jan: Ja, ja. Dina pensionspengar.

Caroline: Mina pensionspengar, min tjänstepension.

Jan: Annars gör de inte det. Om jag inte har efterlevandeskydd, då går de inte till dig, då går de till en pott. Är du med? Och du får ingenting. Uppsidan för mig är att om de går till en pott och jag inte dör, så får jag ta del av den potten av alla de som har dött under året. Förstår du? Då ökar min pension med min andel av potten.

Caroline: Varför gör den det?

Jan: För att det är dealen.

Caroline: Med efterlevandeskydd?

Jan: Nej.

Caroline: Varför får du ta del av potten? Får alla det?

Jan: Alla som inte har efterlevandeskydd får del av potten. Det är det som är dealen. Om du dör, så bidrar du till alla andra. Om du lever, bidrar alla andra i förhållande till dig. Det är ju ganska rättvist.

Dör du, bidrar du till alla andra. Lever du, bidrar alla andra till dig. Det är faktiskt ganska rättvist.

Caroline: Ja, absolut. Det var bara att det var lite förvirrande.

Jan: Okej, bra. Har jag förklarat tydligare nu?

När ska man välja bort efterlevandeskyddet?

Caroline: Men, så att, när ska man välja vad? Det är väl egentligen frågan. När ska man ha det?

Jan: Det beror naturligtvis på ens situation, och här bör man prata med en finansiell rådgivare om man är osäker. Men generellt kan man tänka så här: har man kollektivavtalad tjänstepension, det här braiga, så kan man ändra sig lätt och när som helst. Man bara vänder sig till sin valcentral. Är man singel, ensam, inte har barn och inte förväntar sig någon ändring, så kan man välja bort återbetalningsskyddet. För då har man ändå ingen som ärver. Det är efterlevandeskyddet. Då kan man ta bort det och få högre pension. Eller man får ta del av de här så kallade arvsvinsterna.

Är man gift, sambo eller partner och har bra pensioner och inte behöver ärva av varandra för att livet ska fungera, så kan man också välja bort det för att öka pensionskapitalet. Har man en bra ekonomisk situation och vet att om jag dör, du kommer ändå klara dig, då kan man ta det bettet.

Caroline: Hur skaffar man efterlevandeskyddet?

Jan: Man kontaktar dem man har pensionen hos. Sedan finns det också varianter här, till exempel att man kan ha livförsäkring. Nu är vi mitt i livet, så vi har ganska mycket livförsäkring, till exempel på mig om jag dör. Då har vi också pratat om omställningsperiod. Det är för att jag drar in mer pengar.

En nackdel med att välja bort skyddet

Jan: Nackdel här också, JFB var i farten igen, tror jag. Han skrev: nackdelen med att välja bort återbetalningsskyddet för icke kollektivavtalade pensioner är att det kan bli komplicerat att flytta pensionen till en annan bank eller försäkringsbolag. Där kan man tvingas gå igenom en hälsoprövning, eller i värsta fall en hälsokontroll. Så det kan man läsa mer om. Men det är poängen.

Eget sparande till pensionen

Jan: Om man tittar på eget sparande till pension, alltså om man tittar på minpension.se och ser hur det ser ut, och tänker: shit, jag behöver mer, ja, då är eget sparande väldigt viktigt. Jag tänker att pension är en av de tre grejerna man ska spara till i livet. Det första är buffert. Det andra man sparar till är boende. Det tredje är pension. That's basically det.

Hur mycket man sparar beror på en själv. Men jag brukar alltid rekommendera att ha ett sparande på typ 10 procent genom livet. I början går de 10 procenten till bufferten. Sedan när man är klar med bufferten, kan de 10 eller 20 procenten i månadssparande gå till boendet. Och sedan när man har boendet, då sparar man till pensionen.

Caroline: Ja, men är det så att man sparar till pensionen när man är lite yngre? Det är väl inte så, då sparar man ju typ till sitt bröllop och sånt.

Jan: Ja, fast det skulle jag säga är parallellt. Nu var det bara ett exempel. Sånt specifikt målsparande, alltså konsumtionssparande, går vid sidan av.

Caroline: Ja, okej. Det låter vettigt.

Jans mamma som fortsätter spara

Jan: Sedan är det vissa som, alltså som jag brukar skoja med min mamma, hon är snart 70, och hon fortsätter spara trots att hon är i pension. Så det finns olika, man gör olika.

Caroline: Du vet ju att hon lyssnar på det här.

Jan: Ja, men jag uppskattar det. Hon har fått höra det här mycket nu, tycker jag. Men hon är duktig. Hon har gjort fantastiska resultat. Hon behöver inte spara nu.

Caroline: Nej.

Jan: Det var också så, jag nämnde något avsnitt förut, så kom det en kommentar på forumet som var så här: men vi måste ändå göra en shout-out till Jan Bolmesons mamma som sparar för att Jan inte ska behöva gå barfota.

Caroline: Va?

Jan: Ja, jag vet att det var något sånt.

Caroline: Ja.

Tips elva: ställ dig i kö till hyresrätt

Jan: Bra, om vi tar tips elva. Lite kontroversiellt, men det är så här: ställ dig i kö till en hyresrätt.

Caroline: Berätta mer.

Jan: Jo, tanken är så här: många äger sitt boende och har stort kapital i det, men man får ingen glädje av det kapitalet när man bor i huset. Då går det ju till efterlevande. Ett sätt att höja sin pension, för du får ju ofta inga lån som pensionär, är att om du säljer och flyttar till en hyresrätt, då kan du använda hela det kapital du har haft sparat i huset, eller i boendet. Så det är ett sätt att friställa kapitalet i boendet.

Caroline: Ja, att frigöra det.

Jan: Men problemet är att det är jättesvårt att få tag på hyresrätter. Så då måste man tänka på det här i förväg.

Caroline: Ja, helt enkelt.

Jan: Sedan är det också så att om man vill ha mer exklusiva äldreboenden, så har de ju ofta kö. Så det känns ganska logiskt när man tänker efter.

Caroline: Det gör det. Bra.

Tips tolv: samla dina tjänstepensioner

Jan: Sedan, liksom de flesta av oss, när man byter arbetsgivare har man många olika tjänstepensioner. Då brukar ett tips vara att samla dem. Jag brukar rekommendera att samla dem hos Avanza eller Nordnet. Sedan hörde jag nu att Savr tydligen också hade börjat med tjänstepensioner, men det har jag inte kollat så mycket på. Anledningen till att jag brukar rekommendera Avanza och Nordnet är att de inte har några skalavgifter, avgifterna är låga, det är bra fonder man kan välja, man har ganska stor frihet, man kan till och med investera i enskilda aktier som du har gjort.

Ofta kan man kontakta Avanza och Nordnets kundtjänst och säga: kan ni hjälpa mig undersöka om jag kan flytta min pension till er? Sedan skickar man dem en informationsfullmakt som man fyller i på nätet. Sedan hjälper de en att säga: det här kan du flytta, det här kan du inte flytta.

Ett sånt här, nu när jag tänker på tjänstepension, som jag tror inte jag har skrivit: om man är företagare och kan styra pensionen, så ha inte för mycket pengar i tjänstepensionen heller. För det kan vara så att tjänstepensionen räknas som inkomst av tjänst, så att allt sparande till tjänstepension blir någon slags spekulation i skatt. Men det kommer vi till.

Det försvunna tips tretton

Caroline: Bra. Sedan om vi tar... Vänta här nu. Har du hoppat över tips 13?

Jan: Ja.

Caroline: Vad hände?

Jan: Jag vet inte.

Caroline: Du är väl inte sån som är lite vidskeplig?

Jan: Nej, nej. Det är nog någon olycka i förberedelsearbetet.

Caroline: Ja, från tips 12 till tips 14.

Jan: Ja, eller så kallar vi det här tips 13. Nej, men grejen var, jag måste kolla upp det sedan. Det var något jag tänkte: ja, men det här är inte värt att prata om, eller något sånt kast. Så jag missade det. Jag hade otur när jag tänkte.

Pension för företagare och aktiebolag

Jan: Om vi tar pension för företagare, eller för dig som har aktiebolag, så är det generella tipset, tumregeln, så här: maximal lön under den statliga brytgränsen för skatt, det vill säga ungefär 45 000 i månaden, eller sträva efter det. Jag fattar att det inte går alltid, eller från första början. Sedan sätta av till din tjänstepension, 10, 20, 35 procent. Du kan max sätta av 35 procent. Där har vi också tagit fram en länk: om du hade haft motsvarande tjänst som anställd, vad hade avsättningarna varit då?

Men här får man räkna lite på det, hur mycket man sätter av. Man kan max sätta av 35 procent. Det normala för en anställd är 4,5 procent. Men jag brukar rekommendera lite mer, eftersom man som företagare ofta ligger efter med pensionen, för man har prioriterat företaget. Så man får betala in i kapp. Här finns också en extra funktion att man kan betala tjänstepension i kapp. Har man inte satt av max tidigare år, så kan man kontakta Avanza eller Nordnet, så hjälper de med en sådan beräkning, där man kan göra en engångsinbetalning.

Prioritetsordningen i ett aktiebolag

Jan: Steg ett, alltså prioritetsordning för att få ut pengar i ett aktiebolag: maximal lön på 45 000 i månaden, sätta av tjänstepension, ta max utdelning enligt en K10, och därefter investera bolagets pengar. Det är ordningen.

Sedan, är du 60 och ska gå i pension när du är 65, det vill säga fem år innan pension, så sätt av maximalt till periodiseringsfonder. Genom periodiseringsfonder kommer du i framtiden kunna ta ut lön med oskattade pengar. Och det är väldigt förmånligt att ta ut lön som pensionär. Så det är ett sånt där överkurstips, som också kommer från forumet. För de flesta tänker: men jag går ju med vinst, varför ska jag sätta av till periodiseringsfonder? Jag kommer inte gå back.

Sedan har vi en stor, lång diskussion. Det kommer kanske ett avsnitt på just det här med direktpension versus tjänstepension versus investera i bolaget. Man kan göra lite olika, och det beror på vilka faktorer som är viktiga för en. Är det att maximera avkastning, eller är det att ha max säkerhet, alltså trygghet? Man kan läsa den tråden. Den är full med räkneexempel och argument för eller mot. Det är till och med olika finansiella rådgivare som diskuterar med varandra, vilket är kul.

Fördelen med två tjänstepensioner

Caroline: Bra.

Jan: Sedan, ett tips om man kan styra det här: det kan ibland finnas en fördel med att ha två tjänstepensioner. När man ska ta ut pengar från en tjänstepension, då kan man göra det antingen på fem år, tio år tror jag, eller livsvarigt. Då kan det finnas en poäng med att man har en tjänstepension man tar ut på fem år mellan 65 och 70, och sedan en man tar ut livsvarigt. Så där kan det finnas en fördel att ha två tjänstepensioner.

Caroline: Bra. Det är förståeligt.

Tips fjorton: ta lån i tidiga 50-årsåldern

Jan: Tips då, 15 eller 14: om du ska ta lån, så gör det i tidiga 50-årsåldern. Många har vittnat om att även om man har ett obelånat hus eller låg belåning, så kan det vara svårt att få lån som 60-åring. För banken tycker att din återbetalningsförmåga... du har säkerhet, men du har ingen återbetalningsförmåga.

Caroline: Vänta här nu. Man har ju sin pension som kommer. Den betalas ut varje månad, och det är säkert. Du skulle ju med ett jobb kunna förlora det, och då är det inte säkert. Absolut. Är inte pensionen säkrare än ett jobb?

Jan: Jo, fast den är ju lägre. Det är bankens kvar-att-leva-på-kalkyl.

Caroline: Tycker de inte det räcker? Att det är så mycket utrymme?

Jan: Nej.

Caroline: Nej, jag fattar.

Jan: Så det är en sån där grej. Om man tittar utifrån den här principen, optionsvärde, att ha så många alternativ som möjligt, så kan det vara rimligt att ta ett lån när man är i 55-årsåldern, även om man kanske inte behöver det, för att sedan ha det tills man är 65.

Vad gör man med ett lån man inte behöver?

Caroline: Om vi skulle ta lån när vi är 50, vad skulle vi då... ha det någonstans?

Jan: Ja, det beror på. Kanske placerat det, eller använt det för att leva på.

Caroline: Precis, jag tänkte så, vad ska man ha det till då?

Jan: Man vet vad man vill ha lånet till när man behöver det, men innan dess vet man inte. Eller så har man pengarna och tar ut dem vid 50, ska gå i pension vid 65, ja, då har du 15 år, du kan investera dem. Det är rätt lång tid.

Caroline: Ja.

Jan: Återigen, det här är ett överkurstips, men man kan ha dem på bankkonto också. Ja, du betalar en ränta för dem, men vad du får är ett optionsvärde, att du får de pengarna ute, för du kommer inte få ut dem senare när du är äldre. Om man inte har barn som kan vara borgensåtagare. Så hela tipset heter: om du ska ta lån, så gör det tidigt. Där står inte "ta lån".

Caroline: Nej. Bra.

Uttag av pension är komplext, ta hjälp

Jan: Om vi tar tips kring uttag. När man ska börja ta ut pension, så brukar jag säga: det här är komplext. Det är svårt att planera uttag av sin pension. Särskilt om man har fler tjänstepensioner eller en lite komplex situation. Jag vet folk som är duktiga på att räkna som ändå har sagt: jag har räknat hållfasthet på broar, men jag kan inte klara av att räkna ut min pension. Så jag brukar rekommendera att ta hjälp av proffs.

Jag har räknat hållfasthet på broar, men jag kan inte räkna ut min egen pension.

Vi hade ju ett proffs i avsnitt 195 och 196, Anders Kollberg, men han gick tyvärr bort. Han hade ett företag som hette Kollberg Engqvist, men hans kollega Jarl Engqvist jobbar kvar. Så man kan ta kontakt med dem. Eller ta till exempel Småspararguiden, som jag gillar. Då kan man prata med dem och få hjälp med hur man kan tänka.

Generella tips kring uttag

Jan: Ska man ta generella tips, så är det att inte ta ut hela sin pension jämnt, livsvarigt, utan tänka på att man förmodligen kommer ha andra önskemål mellan 65 och 70 än man kommer ha mellan 80 och 85. Man kommer kanske vara piggare. Då har man mest nytta av pengarna. Sedan, kom ihåg, man vet inte hur gammal man blir, om man till exempel behöver finansiera hemtjänst själv.

Ett annat tips var att om man ligger och balanserar på statlig skatt, så kan man smeta ut det. Istället för att ha 60 000 de första fem åren, försöker man smeta ut det på tio år, så att man ligger på 45 000, så att man får lägre skatt. Annars kan man generellt säga: ta ut pengarna så tidigt som möjligt och investera dem själv om du inte använder upp dem. Det är jättesvårt att förutsäga utgifter i 70-årsåldern när man är i 40-årsåldern.

Caroline: Ja, det är det ju. Men uttag, har man bestämt en gång hur det ska vara, kan man inte ändra det sedan då?

Jan: Jag vet inte. Vissa kan man säkert ändra, andra inte. Jag vet inte. För oss ligger det typ 25 år fram, eller för mig ligger det 25 år fram, så jag har inte kollat. Det är därför jag försökte undvika de här avsnitten. Men nu känner jag ändå att de här grejerna vi har pratat om är ganska...

Caroline: Ja, det mesta är ändå på plats.

Siffror för en typsvensk

Jan: Sedan vet jag att vi människor gillar att jämföra oss. Då har Pensionsmyndigheten släppt siffror för en sån här typsvensk, som har ett vanligt jobb och börjar spara när man är 23. Då kan jag också säga, jag glömde säga det: tjänstepension betalas sällan ut om man är under 25. Är man under 25 är man ofta inte på de här tjänstepensionslösningarna. Det kan vara bra att veta.

Om man summerar inkomstpension, premiepension och tjänstepension, så ligger den här typsvensken vid 30 års ålder på 340 000, vid 40 års ålder på 1,2 miljoner, vid 50 års ålder på cirka 3 miljoner, typ 2 785 000, vid 60 års ålder på 4 830 000, och vid 68 års ålder på 7 miljoner. Det är typ fallet. Och då är det alltså summan av inkomstpension, premiepension och tjänstepension.

Sedan har de även släppt en sån här fördelning. Och då är majoriteten inkomstpensionen, den man inte kan påverka själv. Men sedan är både premiepensionen och tjänstepensionen superviktiga. De har också räknat om det med tabeller, och vi har det på forumet, så att man kan gå in och jämföra sig.

Grafen och artikeln

Caroline: Du tittar här på grafen.

Jan: Ja, men jag tittar på grafen som vi visar upp.

Caroline: Det är smått här.

Jan: Ja, men det är inte så viktigt.

Caroline: Jag undrar, så kan man se det. Men det kan man väl kanske om man tittar på videon?

Jan: Nja, eller snarare: gå in på artikeln, rikatillsammans.se/pension, så är den där och så kan man zooma. Det är inte superviktigt. Det är inte det bärande i det här avsnittet.

Caroline: Bra.

Pensionsmyndighetens tumregler

Jan: Om vi tittar på lite tumregler. Pensionsmyndigheten har en skrift som heter just "tumregler". Där säger de: går du i pension ett år senare, brukar det höja pensionen per månad med mellan 6 och 10 procent, eller 6 och 11 procent. Så går du i pension senare, höjer du pensionen jättemycket. Det beror ofta på ränta på ränta. Att gå i pension ett år tidigare sänker pensionen med mellan 5 och 6 procent. Så det kan vara bra att veta.

Caroline: Men per månad?

Jan: Ja, per månad. Så du får 5–6 procentenheter lägre.

Caroline: Ja, precis.

Avgifternas betydelse över tid

Jan: En minskad avkastning med 1 procent per år minskar den totala pensionen med ungefär 6 procent. Så att inte försöka underprestera index är ganska viktigt. Sedan säger de också att ha en hög fondavgift, att om fondavgiften är 1 procent versus 0, eller 1,2 versus 0,2, så minskar den här ena procentenheten högre fondavgift den premiebestämda pensionen med 21 procent under 40 år. Så du får 21 procent mindre pengar för att du har en avgift som är 1 procentenhet högre än du hade behövt ha.

En procentenhet högre fondavgift kostar 21 procent av pensionen över 40 år.

Det är därför vi tjatar om det där: billigt, globalt, köp hela höstacken. Och som jag sa innan, de här kollektivavtalade tjänstepensionerna: under 25 och över 65 brukar man inte få någon pensionsavsättning.

Förtidspension och avrundning

Caroline: Bra. Ja, vi har inte pratat något om förtidspensioner. Men det är ju en helt annan femma väl?

Jan: Ja, det är ofta om man har en sjukdom. Då har man nog helt andra resurser till sitt förfogande.

Caroline: Ja, jag vet inte.

Jan: Det får vara ett annat avsnitt. Jag tror, ja, I don't know.

Jan: Så jag tänkte sammanfatta den här artikeln, rikatillsammans.se/pension. Där finns länkar till de bästa trådarna. Och har man en fråga, så ställ den gärna i forumet. Som sagt, vi har många som är väldigt duktiga på pension.

Varför det här blev ett kort avsnitt

Caroline: Bra.

Jan: Jag tänkte faktiskt att vi skulle hålla där. Det här är nog ett av våra kortaste avsnitt. Men jag tänkte det med flit. För jag ville att det skulle vara en sån här översikt, eller "kom igång". Även om man inte följer oss, så ska man palla ta sig igenom det här med pensionstipsen. Var det något du tänkte? Något du tog med dig?

Caroline: Det var det nog, men jag vet inte, jag kommer inte ihåg det. Jag har bara suttit igenom avsnittet. Nej, jag har inte suttit igenom det, men det var kanske inte egentligen något som stod ut, för vi har pratat om det här innan. Men vad tog du med dig?

Jan: Nej, men jag tror...

Caroline: Det var JFB:s tips, tog jag med mig.

De viktigaste 80–90 procenten

Jan: Ja, jag tror att i det här avsnittet har vi nog täckt de viktigaste 80–90 procenten. Får man rätt på en del av de här grejerna, man behöver inte göra allt, men säg att man kollar sin valcentral så att man har fått rätt inbetalningar, man byter till AP7 SÅFA, eller man väljer lite billigare fonder enligt Alecs förslag på forumet. Det är små grejer som kan göra stor skillnad på sikt. Pensionen är ju per definition för de flesta av oss en ganska lång tidshorisont.

Caroline: Bra!

Jan: Men då tänker jag att det här avsnittet lär uppdateras om något år igen. Jag uppdaterar den här sidan som hör till avsnittet. Där är ingen transkribering, jag har skrivit den. Så jag uppdaterar den efter hand, så det kan också vara bra att veta. Det här ingår också i vår kom igång-guide. Man kan gå in på rikatillsammans.se och trycka på kom igång-guiden. Där är lite tips: hur kommer man igång i sparandet, med pensionen, och sedan lite tips till.

Caroline: Grymt!

Jan: Så stort tack. Och har du någon fråga, så ses vi i forumet.