Premiepension: så mycket har andra

Hälften av alla har under 206 000 kronor totalt

Den viktigaste siffran i datasetet är medianen: 206 000 kronor för samtliga åldrar och kön sammantaget. Det innebär att hälften av alla svenskar har mer, hälften har mindre. Genomsnittet (snittet, inte medianen) är något högre eftersom ett fåtal med mycket stora belopp drar upp kurvan, men medianen är det mått som bäst beskriver en ”vanlig” människa.

Toppen nås strax före pensionsuttaget. Vid 64 år är medianen 687 000 kronor. Sedan faller kurvan brant, inte för att pengarna försvinner, utan för att uttagen börjar: ett fondvärde säljs av månad för månad när pensionen betalas ut.

Könsgapet är påtagligt och växer med åren

I de yngsta åldersgrupperna är skillnaden mellan kvinnors och mäns premiepension liten. Runt 30 är medianen nästan identisk. Men ju längre upp i åldrarna vi rör oss, desto mer öppnar sig gapet.

Det är ingen slump. Deltidsarbete och föräldraledighet ger lägre pensionsgrundande inkomst under de år när ränta-på-ränta-effekten är som starkast. En person som jobbar halvtid i tio år förlorar inte bara tio år av halvt intjänande. Förlusten förstärks av att det kapitalet inte heller hinner växa. Det är ett strukturellt problem som siffrorna ovan synliggör väldigt tydligt.

Spridningen är det som verkligen chockar

Medianen berättar om mittensvensken. Men spridningen berättar om hur olika det kan gå. Vid 64 år:

• Den tiondel som har mest har över 996 000 kronor
• Den fjärdedel som har mest har över 924 000 kronor
• Medianen är 687 000 kronor
• Den fjärdedel som har minst har under 452 000 kronor
• Den tiondel som har minst är nära noll

Det är inte slumpen som förklarar denna spridning. Tre faktorer dominerar: hur många år man arbetat, hur hög lönen varit (eftersom 2,5 procent av en hög lön självklart är mer än 2,5 procent av en låg), och framför allt vilket fondval man gjort under de år pengarna stod och värmde.

Fondvalet är den enda faktorn du verkligen kan påverka

Lön och antal arbetsår går inte alltid att styra. Men fondvalet i premiepensionen kan alla ändra, och det är den variabel som förklarar en stor del av spridningen i graferna ovan.

Pensionsmyndighetens egen analys visar att tre av fyra som gjort egna fondval har sämre avkastning än förvalet AP7 Såfa. Det är inte ett tillfälligt utfall, det är ett systematiskt mönster över decennier. Förklaringen är densamma som alltid: aktiv förvaltning kostar avgifter, och de flesta fondväljare byter vid fel tillfällen.

”Vi tjatar alltid om att den som är lat, passiv, ointresserad och oinloggad har bäst sannolikhet för avkastning. Det finns få bevis som är lika bra som premiepensionen.”

— Jan Bolmeson, Premiepensionen: de lata och passiva är vinnarna

Har du AP7 Såfa redan? Bra, du behöver inte göra något. Har du egna fondval? Det kan vara värt att logga in på pensionsmyndigheten.se och jämföra din avkastning mot AP7 Såfas historik.

Vad kan du göra om siffrorna känns låga?

Det korta svaret: mer än du tror. Premiepensionen är ett av nio delar i det totala pensionspaketet, men den del du har mest direkt inflytande över via fondvalet. Vill du sätta dig in i helheten har vi samlat de åtta viktigaste åtgärderna i vår guide om att maxa pensionen, med konkreta steg i prioritetsordning.

Är du under 40 och ligger under medianen för din ålder är det inget skäl till oro. Ränta-på-ränta-effekten gör att de kommande 25 åren väger tungt. Det avgörande är inte att ligga högt nu, utan att ha rätt fond och att arbeta så många år som möjligt.

Läs vidare

• Maxa pensionen 2026: 8 tips som faktiskt gör skillnad — vår guide med konkreta åtgärder i prioritetsordning
• Premiepensionen: de lata och passiva är vinnarna — grafen som visar AP7 Såfas övertag mot egna fondval
• 3 av 4 förlorar på egna fondval i premiepensionen — Pensionsmyndighetens studie
• Inkomstpension: så mycket har andra — samma jämförelse för inkomstpensionsdelen