Premiepensionen: de lata och passiva är vinnarna...

Det bästa fondvalet är att inte välja

Den som aldrig loggat in på sin premiepension ligger i en av Sveriges bästa och billigaste globala aktiefonder. Förvalet AP7 Såfa är en bred, global aktiefond med en avgift på 0,05 % per år fram till 55 års ålder, därefter trappas risken ned automatiskt och avgiften faller mot 0,04 %. Som jämförelse kostar en typisk aktivt förvaltad globalfond ofta 1,5 % per år, alltså runt 30 gånger mer.

Här är grejen: du behöver inte göra någonting för att få det här. Förvalet är inte ett straff för den som ”missat” att välja, vilket är så det ofta framställs. Det är ett genomtänkt standardval som vi själva rekommenderar i guiden om bästa fonderna, och som forskningen gång på gång ger rätt.

Passivitet i premiepensionen är inte slarv, det är en strategi som har slagit de aktiva väljarna i snart tre decennier.

28 av 28 årskullar: förvalet slår de egna valen

För varje enskilt inträdesår sedan 1995 har snittspararen i förvalet högre årlig avkastning än snittspararen med eget fondval. Gapet är i genomsnitt 2,3 procentenheter per år, som störst 3,2 procentenheter för dem som kom in 2002 och 2003, och som minst 0,6 procentenheter för 2022 års kull som bara hunnit mätas en kort period.

Så här ser det ut för några utvalda årskullar, hela serien finns i grafen och i databilagan:

Med det sagt: detta är genomsnitt per grupp. Det finns enskilda fondväljare som slagit förvalet, enligt Pensionsmyndigheten ungefär 1 av 4. Men det betyder samtidigt att 3 av 4 som ansträngde sig fick sämre resultat än om de gjort ingenting, något vi grävde djupare i när vi gick igenom studien om att 3 av 4 förlorar på egna fondval.

Oddsen för att aktivitet ska löna sig är alltså ungefär desamma som att singla slant två gånger och få krona båda gångerna.

2,3 procentenheter om året blir nästan dubbla pengarna

En skillnad på 2,3 procentenheter per år låter harmlös, men på pensionshorisonter är den allt annat än det. Ta 1995 års kull: 10,8 % per år mot 8,5 % per år. På 28 år växer 100 kr till ungefär 1 770 kr i den första takten, men bara till cirka 980 kr i den andra. Nästan dubbelt så mycket pengar, av exakt samma insättningar.

Det vill säga: det är inte avkastningen ett enskilt år som avgör din premiepension, det är den lilla, tråkiga skillnaden som får verka i decennier. Det är samma ränta-på-ränta-effekt som gör att avgifter på 1,5 % äter upp en förmögenhet, fast åt andra hållet.

En ärlig brasklapp: räkneexemplet ovan är en förenkling med ett engångsbelopp. I verkligheten sätts premiepensionen in löpande varje år, så kronskillnaden för en faktisk sparare blir mindre än i exemplet. Riktningen och storleksordningen står sig dock.

Liten skillnad, lång tid, stort utfall. Det är hela tricket, och det kräver noll arbete av dig.

Ju fler fondval, desto sämre utveckling

Pensionsmyndighetens data visar inte bara att fondväljarna som grupp ligger efter, utan också att mer aktivitet hänger ihop med sämre resultat. Myndigheten är ovanligt rak i sin egen slutsats:

”Bland de som har gjort egna fondval syns ett tydligt mönster, ju fler fondval, desto sämre värdeutveckling.”

Pensionsmyndigheten, pressmeddelande om rapporten Inkomstpensionen och premiepensionen 2024

Det rimmar med i princip all forskning på området. Nio av tio svenska fondförvaltare är sämre än index på lång sikt, och SPIVA-statistiken för Europa visar samma mönster år efter år. Om proffsen inte lyckas, varför skulle vi amatörer göra det på lunchrasten? Vi har även sett samma sak i beteendestudierna: det är dyrt att göra slut med sin indexfond, eftersom varje byte är ännu ett tillfälle att köpa dyrt och sälja billigt.

En nyansering är på sin plats: AP7:s aktiefond tar mer risk än en vanlig globalfond, bland annat genom en inbyggd hävstång. En del av överavkastningen är alltså betalning för högre risk, inte magi. Men för ett sparande som är inlåst i decennier är det precis den sortens risk som forskningen säger att man ska ta.

Aktivitet känns som ansvarstagande, men i premiepensionen har den i snitt varit en kostnad.

Så gör du i praktiken

Det fina med den här grafen är att slutsatsen inte kräver någon ny ansträngning, snarare tvärtom. Så här skulle jag göra, och det tar fem minuter:

1. Logga in en enda gång på Pensionsmyndigheten och kontrollera var din premiepension faktiskt ligger.
2. Ligger du i AP7 Såfa? Grattis, gör ingenting. Logga ut och fortsätt med ditt liv.
3. Ligger du i egna fonder som du inte minns varför du valde, eller som en ”rådgivare” valde åt dig för länge sedan? Då kan du byta tillbaka till förvalet, det är gratis.
4. Lägg energin där den ger utdelning: sparkvot, lön och ditt övriga sparande. Hur premiepensionen passar in i helheten går vi igenom i pensionsguiden och i tumreglerna för pensionen.

Personligen upplever jag att det här är ett av de få områden i privatekonomin där det bästa rådet är att göra mindre, inte mer. Staten har för en gångs skull byggt ett förval som är bättre än det de flesta åstadkommer själva.

Den som inget gör har redan gjort rätt.

Läs vidare

Vill du fördjupa dig i pensionen eller i varför passivt slår aktivt har vi samlat våra mest relevanta sidor här:

• Pension 2026: så maxar du den – åtta konkreta tips för hela pensionen, inte bara premiepensionen.
• Bästa fonderna – våra rekommendationer för bred, billig och global exponering, inklusive AP7 Såfa.
• 3 av 4 förlorar på egna fondval i premiepensionen – studien bakom samma slutsats som grafen.
• Nio anledningar till att älska indexfonder – forskningsgrunden för det passiva sparandet.
• Lönar det sig att välja dyrare fonder? – avgifternas roll i premiepensionen.
• Kommer pensionen att räcka? – avsnittet om hela pensionspusslet.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.